1. No category

Myren
I naturreservatet finns några små myrar.
De ligger i våta svackor. Här är en av dem.
En myr är så våt att mossor och andra växter
inte kan förmultna när de dör, utan blir till torv.
På den här myren skapas torven främst
av flera arter av vitmossa och starr.
MYRENS VÄXTER
I botten finns en matta av gungande vitmossor.
På den växer små rosetter av rundsileshår,
en köttätare - insekter fastnar på de klibbiga bladen.
Myrens vårflora är vit skvattram,
myrlandets egen rhododendron
bredvid rosa rosling och vita hjortronblommor.
I slutet av juli kan man hitta saftiga hjortron.
På mossan växer långa revor av tranbär
som blommar vackert rosa på sommaren
och får röda, syrliga bär på hösten.
Plocka och smaka efter att de frusit!
Runt myren finns en bård av dvärgbjörk,
vår minsta björk med blad som musöron.
VIKTIGA FÖR MÄNNISKAN
Flera arter av starr växer här.
Det finns hundra arter i Sverige.
De ser ut som gräs, men har trekantiga strån.
Känn efter! Trådstarr har trådsmala blad,
flaskstarr bredare ljusgröna blad och gröna ax
och dystarr har vackra hängande ax med frön.
Bönderna i gamla tider slog starr med lie.
Höet torkades på hässjor som vinterfoder
och kördes hem på snön till kor och hästar.
Myrslåtter i Norrbotten upphörde kring 1950-talet.
Även vitmossa och vitmosstorv var viktig för människan
som torvströ under korna i ladugården
och att bädda med under spädbarn.
Vitmossa kan suga upp mängder av vätska.
THE MARSH
SUO
THE PLANTS OF THE MARSH
At the very bottom is a mat of soft, spongy Bog Moss. Growing on this mat are
small rosettes of Round-leaved Sundew, a carnivorous plant with sticky leaves.
The spring flowers on the marsh are white Labrador Tea, pink Bog Rosemary
and white Cloudberry blooms. At the end of July you can find juicy cloudberries. Cranberry grows over the moss in long runners and bears pink flowers
in summer, yielding delicious red berries in autumn. A border of Dwarf Arctic
Birch, the smallest birch in this region, lines the edge of the marsh.
SUON KASVIT
Pohjimmaisena on pehmeä, imukykyinen suosammalmatto. Tämän maton
päällä kasvaa pyöreälehtisen kihokin muodostamia pieniä ruusukkeita.
Kihokki on tahmealehtinen lihansyöjäkasvi. Suon kevätkukat ovat valkoinen
suopursu, vaaleanpunainen juolukka ja valkokukkainen suomuurain (lakka,
hilla). Heinäkuun lopulla voit löytää suolta mehukkaita lakkoja. Karpalo kasvaa
sammaleen päällä pitkinä rönsyinä, sen keväällä ilmestyvät kukat ovat vaaleanpunaisia ja syksyllä se tuottaa herkullisia punaisia marjoja. Suota reunustaa
vaivaiskoivujen rivistö. Tämä on alueen pienin koivulaji.
There are a number of small marshes, situated in damp depressions, within the
nature reserve. A marsh is so wet that dead organic matter from mosses and
other plants cannot decompose and instead forms peat.
IMPORTANT FOR HUMANS
Several species of sedge grow here. Formerly, farmers reaped sedge using a
scythe. The hay was dried on racks to be used as winter fodder and later
transporteNaturstig med 20 nummerstolpar och texthäfteck home on the
snow for the cows and horses. Hay-making on the marshes in Norrbotten
County came to an end in the 1950s. Bog Moss, which can absorb large volumes of liquid, was also an important resource for people. It was used as peat
litter on the floor of cowsheds and as bedding
under infants.
Luonnonsuojelualueen kosteissa painanteissa on lukuisia pieniä soita. Suo on
niin kostea, ettei sammalien ja muiden kasvien orgaaninen aines pysty hajoamaan, vaan muodostuu turpeeksi.
TÄRKEÄ IHMISILLE
Täällä kasvaa useita saralajeja. Ennen maanviljelijät niittivät sarat viikatteella.
Heinä kuivattiin haasioilla eläinten talvirehuksi ja kuljetettiin sen jälkeen lumikelillä maatilalle lehmille ja hevosille. Heinänteko soilta loppui Norrbottenin
läänissä 1950-luvulla. Suosammal, joka voi imeä itseensä suuret määrät vettä,
oli myös tärkeä apumateriaali ihmisille. Sitä käytettiin kuiviketurpeena navetoissa ja pikkulasten vuoteen pohjalla.
ATT UPPTÄCKA
Skvattram, dvärgbjörk, hjortron, rosling,
tranbär, rundsileshår, flaskstarr, trådstarr,
dystarr, vitmossor och många andra växter
lever på myren.
Riekkola-Välivaara
Naturreservat
P
Ebonsviken
Reservatsgräns
Nature reserve boundary
Suojelualueen raja
Riekkola-Välivaara
Naturreservat
•
Naturstig med 20 nummerstolpar och texthäfte
The nature trail includes 20 numbered poles with booklets.
Luontopolun varrella on 20 numeropylvästä ja tekstivihkosineen.
Fem informationstavlor/Five information signs/Viisi opastetta
Ur karta © Lantmäteriet Gävle 2010. Medgivande 12010/01628.
Rosling och hjortron/Bog Rosemary and Cloudberry/
Suopursu ja suomuurain
Tranbärsblommor/Cranberry in bloom/Karpalo kukkii
Flaskstarr och dystarr/Bottle Sedge and Common
Bog-sedge/Pullosara ja mutasara
Rundsileshår på en matta av vitmossa/Round-leaved
Sundew on a mat of Bog Moss/Pyöreälehtinen kihokki
suosammalmatolla
Hjortron/Cloudberry/Suomuurain
Foton: Thomas Öberg
Sex upptäckarplatser
Six observation points
Kuusi paikkaa havaintojen tekemistä varten
THINGS TO SEE
Labrador Tea, Dwarf Arctic Birch, Cloudberry, Bog Rosemary, Cranberry, Roundleaved Sundew, Bottle Sedge, Slender
Sedge, Common Bog-sedge, Bog Moss and
many other plants grow on the marsh.
MITÄ TÄÄLLÄ VOI NÄHDÄ
Suopursu, vaivaiskoivu, suomuurain,
juolukka, karpalo, pyöreälehtinen kihokki,
pullosara, jouhisara, mutasara, suosammal
ja monet muut kasvit kasvavat suolla.
Granskogen
Blåbärsgranskog är Sveriges vanligaste skog.
En mjuk, grön matta av husmossa och väggmossa.
Järpe, svartmes, kungsfågel och rödhake
sjunger från granarna med sirligt höga toner.
Vårkvällar hörs taltrasten och rödvingetrasten flöjta.
Morkullan drar knorrande och knispande över skogen.
Försommaren doftar linnéa,
högsommaren smakar blåbär
och hösten luktar svamp och multnande barr.
GRANSKOGENS ÅLDRAR
Granen vandrade in efter istiden.
Men först för tvåtusen år sedan, under järnåldern,
blev den riktigt vanlig när klimatet blev kallare igen.
Granar kan bli 400 år gamla
och tallar nästan det dubbla.
Här i naturreservatet får granarna leva sitt eget liv,
ruttna inuti och falla till marken
och långsamt förmultna.
Fallna granar är levande,
fulla av svampar och insekter.
Spruce, with an undergrowth of blueberry brush, is the most common forest
type in Sweden. The shrill whistle of Hazel Grouse, Coal Tits, Goldcrests and
Robins can be heard from the spruce. Song Thrushes and Redwings trill on
spring evenings and the Woodcock flies with a whirr over the treetops. Early
summer is scented with Twinflower, high summer tastes of blueberries and autumn is filled with the rich smell of mushrooms and mouldering spruce
needles.
HE LIFECYCLE OF SPRUCE
Spruce can reach an age of 400 years. Here, in the nature reserve, the trees
can live out their lives naturally, rotting from within and falling to the ground
where they slowly decay. Fallen spruce are full of life, teeming with insects and
fungi.
FLOWERS OF THE SPRUCE FOREST
Behind you, on the other side of the road, conditions in the spruce forest are
moister and more fertile. Chickweed Wintergreen, Wood Sorrel and May Lilies,
all blooming in white, grow in the shade of the spruce. Twinflower creeps forward with long runners bearing pink, scented flowers.
BLACK WOODPECKER
The Black Woodpecker has hacked deep holes into the base of a spruce in
order to feed on the carpenter ants that live in the rotting trunk. This picture
was taken in 2010. What does the tree look like now? The Black Woodpecker
chisels out its nest further up in the tree trunk. Next year numerous birds and
other animals will be lined up to take over the hole.
GRANSKOGENS BLOMMOR
Bakom dig, på andra sidan vägen,
är granskogen fuktigare och rikare på näring.
Där trivs ännu fler växter och djur.
I granarnas skugga växer några vita blommor,
skogsstjärna, harsyra och ekorrbär.
Linnean kryper i långa revor med rosa blommor
som doftar ljuvligt på högsommaren.
SPILLKRÅKANS MATPLATS
Vid roten av en gran har spillkråkan
hackat djupa hål för att äta hästmyror
som lever i den murkna stammen.
Bilden är tagen 2010. Hur ser trädet ut idag?
Sitt bo hackar spillkråkan fram högre upp i träden.
Mesar, pärluggla, knipa, storskrake, ekorre och mård,
alla står de i bostadskö för att ta över hålet nästa år.
KUUSIMETSÄ
SPRUCE FOREST
Kuusimetsä, jonka aluskasvillisuuden muodostavat mustikanvarvut, on Ruotsin
yleisin metsätyyppi. Voit kuulla pyyn, kuusitiaisten, hippiäisten ja punarintojen
kimakat vihellykset kuusikosta. Laulurastaat ja punakylkirastaat livertävät
kevätiltoina ja lehtokurppa pyörähtää puunlatvojen yläpuolella. Alkukesällä
ilman parfymoi vanamo, keskikesä maistuu mustikoilta ja syksyn täyttää sienten
ja maatuvien männynneulasten täyteläinen tuoksu.
KUUSEN ELÄMÄNKAARI
Kuusi voi saavuttaa jopa 400 vuoden iän. Täällä luonnonsuojelualueella puut
voivat elää elämänsä luonnollisella tavalla, lahota sisältä ja kaatua maahan,
missä ne hajoavat hitaasti. Kaatuneet kuuset ovat täynnä elämää, hyönteisiä ja
sienikasvustoa on tungokseen asti.
KUUSIMETSÄN KUKAT
Takanasi, tien toisella puolella kuusimetsä on kosteampi ja kasvualustana
ravinteikkaampi. Metsätäti, ketunleipä ja kielo, kaikki valkokukkaisia, viihtyvät
kuusten varjossa. Vanamo vaaleanpunaisine, tuoksuvine kukkineen levittäytyy
maastoon pitkien rönsyjensä avulla.
PALOKÄRKI
Palokärki on hakannut syviä reikiä kuusen tyveen saadakseen ruuakseen
hevosmuurahaisia, jotka asustavat lahoavassa puunrungossa. Tämä kuva on
otettu v. 2010. Miltä puu näyttää nyt? Palokärki kovertaa hakkaamalla pesän
itselleen korkeammalle puun runkoon. Seuraavana vuonna lukuisat linnut ja
muut eläimet jonottavat saadakseen kolon itselleen.
Riekkola-Välivaara
Naturreservat
P
ATT UPPTÄCKA
Lyssna på vårens fågelsång med taltrast,
rödvingetrast, koltrast, svartmes, kungsfågel och rödhake.
Ebonsviken
Reservatsgräns
Nature reserve boundary
Suojelualueen raja
Riekkola-Välivaara
Naturreservat
•
Naturstig med 20 nummerstolpar och texthäfte
The nature trail includes 20 numbered poles with booklets.
Luontopolun varrella on 20 numeropylvästä ja tekstivihkosineen.
Fem informationstavlor/Five information signs/Viisi opastetta
Ur karta © Lantmäteriet Gävle 2010. Medgivande 12010/01628.
Spillkråka/Black Woodpecker/Palokärki
Foto: Kenneth Johansson
Blåbärsblom i maj/Blueberry flowering in May/Mustikka
kukkii toukokuussa
Harsyra/Wood Sorrel/Ketunleipä
Spillkråkans matplats/The Woodpecker’s feeding
holes/Palokärjen hakkaamat kolot, joista se löytää
ravintoa
Foton: Thomas Öberg
Järpe/Hazel Grouse/Pyy
Foto: Kenneth Johansson
Sex upptäckarplatser
Six observation points
Kuusi paikkaa havaintojen tekemistä varten
THINGS TO SEE
Listen to the spring song of the Redwing,
Song Thrush, Blackbird, Coal Tit, Goldcrest
and Robin.
MITÄ TÄÄLLÄ VOI NÄHDÄ
Kuuntele punakylkirastaan, laulurastaan,
mustarastaan, kuusitiaisen, hippiäisen ja
punarinnan kevätlaulua.
Fågelparadis
För hundra år sedan var Ebonsviken en havsvik.
Nu är den en liten grund, sumpig insjö.
Det beror på landhöjningen, 80 cm på hundra år.
Torneälven kunde förr leta sin väg genom viken
och fylla den med väldiga ismassor vid islossningen.
Förr simmade gäddor upp hit från havet för att leka.
Haparandabor kom för att fiska dem med ryssjor.
Nu är Ebonsviken fåglarnas paradis.
ÄNDER
Under flyttningen samlas mängder av simänder
som gräsand, kricka, bläsand, stjärtand och skedand.
De dyker inte, utan tippar bara för att hitta mat.
Här finns också dykänder som vigg och knipa.
De kan dyka och jaga småkryp under vattenytan.
Sådana finns det gott om – grodyngel, sländlarver,
ryggsimmare, dykarbaggar och många fler.
BIRD PARADISE
LINTUPARATIISI
WILD DUCKS
Dabbling ducks - like Mallards, Teals, Widgeons, Pintails and Northern
Shovellers - gather in flocks during migration. These ducks do not dive, but
just tip over to feed. Diving ducks, like Tufted Ducks and Goldeneyes, can
also be found here. They dive to feed on insects below the water surface.
SORSALINNUT
Puolisukeltajat – kuten sinisorsat, tavit, euraasialaiset haapanat, jouhisorsat
ja lapasorsat – kerääntyvät tänne parvina muuton ollessa käynnissä. Nämä
sorsalinnut eivät sukella, vaan kääntyvät asentoon, josta ne yltävät
nokallaan keräämään ruokaa pohjasta. Sukeltavia sorsalintuja, kuten
tukkasotkia ja telkkiä, voi myös nähdä täällä. Ne sukeltavat ja pyydystävät
ravinnokseen vedessä eläviä hyönteisiä.
One hundred years ago Ebonsviken was a sea bay. Now it is a shallow,
swampy, small lake. This is due to post-glacial rebound, whereby the land
rises at a rate of 80cm per one hundred years. Today the lake at Ebonsviken is
a paradise for birds.
WHOOPER SWAN AND CRANE
Some of the wild ducks stay to breed, as do some pairs of Whooper Swans
and cranes. The swans often build their nests on muskrat lodges. The muskrat
found its way here from Finland in the mid-twentieth century. It is native to
North America, a giant vole that was introduced into Europe by humans.
THE WADER´S SPRING CHOIR
The mating calls of waders can be heard in springtime - the bleating and
drumming of the Common Snipe, the warbling of the Curlew, Wood Sandpiper
and Common Greenshank and the loud trumpeting of cranes. Black-headed
Gulls and Little Gulls catch dragonflies in the air.
SÅNGSVAN OCH TRANA
Några av änderna stannar för att häcka
liksom ibland något par av sångsvan och trana.
Svanar bygger gärna sitt bo på en bisamhydda.
Bisam kom in från Finland i mitten av 1900-talet.
Den är ursprungligen en amerikansk art, en jättesork
som med människans hjälp har förts till Europa.
VÅRENS VADARKÖR
Här hör du vadare spela på våren,
enkelbeckasinens bräkande och tickande,
storspovens, grönbenans och gluttsnäppans flöjtande
och tranans kraftiga trumpetande.
På sommaren kommer skrattmåsar och dvärgmåsar
för att skickligt jaga Ebonsvikens sländor i luften.
ATT UPPTÄCKA
Ebonsvikens växter: missne, topplösa, kabbleka, sprängört,
blomvass,andmat och flera arter av vitmossa.
Sata vuotta sitten Ebonsviken oli meren lahti. Nyt se on matala, soistunut pieni
järvi. Tämä johtuu jääkauden jälkeisestä maannoususta, jonka vaikutuksesta
maa kohoaa 80 cm sadassa vuodessa. Tänä päivänä Ebonsviken-järvi on
lintuparatiisi.
LAULUJOUTSENET JA KURJET
Muutamat sorsalinnut jäävät pesimään samoin kuin jotkut laulujoutsen- ja
kurkipariskunnat. Joutsenet rakentavat pesänsä usein piisamin tekemälle
pesäkeolle. Piisami kotiutui tänne Suomesta 1900-luvun puolivälissä. Sen
alkuperä on pohjoisamerikkalainen jättimyyrä, joka ihmisten tuomana levisi
Eurooppaan.
KAHLAAJIEN KEVÄTKUORO
Kahlaajien parittelukutsuja voi kuulla keväisin – taivaanvuohen määkinää ja
rummutusta, kuovin, liron ja valkoviklon liverrystä sekä kurkien äänekästä
”torventoitotusta”. Naurulokit ja pikkulokit pyydystävät sudenkorentoja
ilmasta.
ATT UPPTÄCKA
Lyssna på vårens fågelsång med taltrast,
rödvingetrast, koltrast, svartmes, kungsfågel och rödhake.
Riekkola-Välivaara
Naturreservat
P
Kniphonan på väg in i holken/Goldeneye, a female on
her way into the nest box/Telkkä, naarastelkkä
menossa pesäpönttöön
Foto: Kenneth johansson
Bläsand, vanligaste simanden i sjön/Widgeon, the most
common dabbling duck on the lake/Haapana, järven
yleisin rantavesissä asustava puolisukeltaja
Foto: Thomas Öberg
Trana med unge/A crane with chick/Kurki poikasineen
Foto: Kenneth Johansson
Bisam, en jättesork/Muskrat, a giant vole/Piisami,
jättiläiskokoinen myyrä
Foto: Thomas Öberg
Kricka/Teal/Tavi
Foto: Kenneth Johansson
Ebonsviken
Riekkola-Välivaara
Naturreservat
Reservatsgräns
Nature reserve boundary
Suojelualueen raja
•
Naturstig med 20 nummerstolpar och texthäfte
The nature trail includes 20 numbered poles with booklets.
Luontopolun varrella on 20 numeropylvästä ja tekstivihkosineen.
Fem informationstavlor/Five information signs/Viisi opastetta
Ur karta © Lantmäteriet Gävle 2010. Medgivande 12010/01628.
Sex upptäckarplatser
Six observation points
Kuusi paikkaa havaintojen tekemistä varten
THINGS TO SEE
The plants of Ebonsviken: Bog Arum,
Tufted Loosestrife, Marsh Marigold,
Cowbane, Flowering Rush, Common Duckweed and several species of Bog Moss.
MITÄ TÄÄLLÄ VOI NÄHDÄ
Ebonsvikenin kasvit: vehka, terttualpi,
rentukka, myrkkykeiso, sarjarimpi,
pikkulimaska ja useita suosammallajeja.
Bottenviken
Här var det en liten ö för hundra år sedan.
Det beror på landhöjningen, 80 cm per århundrade.
Landet reser sig ännu efter att under istiden
ha varit nedtryckt av tre kilometer tjock inlandsis.
Typiskt för Bottenviken är också det bräckta vattnet,
is under vintrarna och stora variationer i vattenstånd.
LANDHÖJNINGSMARK
När landet stiger bildas ny strand där växter vandrar in.
Närmast vattnet finns en strandäng med starr, gräs och örter.
På äldre mark växer buskar som pors och vide
och högre upp gråal, björk och gran.
BRÄCKT VATTEN
Bottenviken är världens största brackvattenhav
med svagt salt vatten - bräckt vatten.
Här är salthalten 0,2 procent
medan Västkusten har tre procent.
I Bottenviken blandas havsfiskar som sill (strömming)
med insjöfiskar som abborre, sik och gädda.
Lax, öring, sik och nejonögon simmar från havet
upp i Torneälven för att leka.
THE GOLF OF BOTHNIA
POHJANLATHI
LAND GAINED FROM POST-GLACIAL REBOUND
When the land rises, new shores are formed which are then colonised by
plants. Right by the water is a seashore meadow with sedge, grass and
herbaceous plants. Bushes like Bog Myrtle and osier grow on older ground
and Grey Alder, birch and spruce can be found further up.
JÄÄKAUDEN JÄLKEISEN MAANNOUSUN TULOKSENA SAATU LISÄMAA
Kun maa kohoaa, muodostuu uusia ranta-alueita, joihin sen jälkeen muodostuu
kasvisto. Aivan vedenrajassa on merenrantaniitty, jolla kasvaa saroja, ruohoa ja
yrttikasveja. Pensaat kuten suomyrtti ja paju kasvavat vanhemmassa
maaperässä, ja harmaaleppä, koivu ja kuusi viihtyvät ylempänä.
BRACKISH WATER
The Gulf of Bothnia is the world’s largest sea of brackish water i.e. water with
a low salinity. The concentration of salt in the gulf is only 0.2 per cent whereas
the Atlantic has over three per cent.
MURTOVESI
Pohjanlahti on maailman suurin murtovesimerialue, ts. sen suolapitoisuus on
alhainen. Pohjanlahden suolapitoisuus on vain 0,2 prosenttia , kun esimerkiksi
Atlantin valtameressä se on 3 prosenttia .
A SEA THAT FREEZES OVER
The Gulf of Bothnia freezes over during winter. Elk, reindeer, foxes and hares
cross over the ice, roaming between the islands. The ringed seal gives birth to
its pups out on the fractured pack ice.
MERI, JOKA JÄÄTYY
Pohjanlahti jäätyy talvella. Hirvet, porot, ketut ja jänikset liikkuvat jäällä
paikasta toiseen saarten välissä kierrellen. Itämeren norppa synnyttää kuuttinsa
ahtojääröykkiölle.
WATER LEVELS IN THE GULF OF BOTHNIA
Water levels can fluctuate by up to 3 metres. With strong northerly winds and
high air pressure, the water is driven southwards and water levels drop. With
strong southerly winds and low air pressure, water levels rise.
VEDENPINNAN TASOT POHJANLAHDELLA
Vedenpinnan korkeus voi vaihdella jopa 3 metriä. Voimakkaat pohjoistuulet ja
korkeapaine työntävät vettä etelään ja pinnan korkeus laskee. Voimakkaat
etelätuulet ja matalapaine nostavat vedenpintaa.
BIRDS OF THE SEA
The Red-breasted Merganser fishes along the shoreline. Redshanks and Curlews breed on the seashore meadows. Osprey and Sea Eagle hunt and fish the
shallows. In the autumn Whooper Swans and wild ducks gather in large flocks
to fatten up and gain strength before flying southwards.
MEREN LINNUT
Tukkakoskelo kalastaa rannan edustalla. Punajalkaviklot ja kuovit pesivät
merenrantaniityillä. Kalasääski ja merikotka metsästävät saalista ja kalastavat
matalikossa. Syksyisin laulujoutsenet ja sorsalinnut kerääntyvät suurina parvina
lihottamaan itseään ja keräämään voimia, ennen kuin ne lentävät kohti etelää.
You are standing on the shore of the Gulf of Bothnia. Here the land is rising
out of the sea at a rate of 8 mm per year. Typical for the Gulf of Bothnia is also
the brackish water, winter ice and great fluctuations in water levels.
Seisot Pohjanlanden rannalla. Täällä maa kohoaa merestä 8 mm:n
vuosivauhdilla. Pohjalandelle on tyypillistä myös vähäsuolainen eli murtovesi,
talvinen jääpeite ja vedenpinnan tason suuret vaihtelut.
Fiskgjuse/Osprey/Kalasääski
Foto: Kenneth Johansson
Vikaresäl/Ringed seal/Itämeren norppa
Sångsvan och gräsänder/Whooper Swans and Mallards/
Laulujoutsenia ja sinisorsia
Pors kantar stränderna/Bog Myrtle lines the beaches/
Suomyrtti reunustaa rantoja
Gråal/Grey Alder/Harmaaleppä
Foton: Thomas Öberg
ISLAGT HAV
Bottenviken är ett islagt hav hela vintern.
Älgar, renar, rävar och harar vandrar på isen mellan öarna.
Vikaresälen föder sina kutar ute i den sönderbrutna packisen.
VATTENSTÅNDET I BOTTENVIKEN
Vattenståndet kan variera upp till 3 meter.
Vid hård vind från norr och högtryck
förs vattnet söderut och ytan sjunker.
Vid sydlig vind och lågtryck stiger vattnet.
HAVETS FÅGLAR
Längs stränderna fiskar flockar av småskrake.
Rödbenor och storspovar häckar på strandängarna.
Fiskgjuse och havsörn fiskar och jagar på grunt vatten.
På hösten samlas flockar av sångsvanar och änder
för att äta sig starka innan de flyttar söderut.
Riekkola-Välivaara
Naturreservat
P
Ebonsviken
Riekkola-Välivaara
Naturreservat
Reservatsgräns
Nature reserve boundary
Suojelualueen raja
•
Naturstig med 20 nummerstolpar och texthäfte
The nature trail includes 20 numbered poles with booklets.
Luontopolun varrella on 20 numeropylvästä ja tekstivihkosineen.
Fem informationstavlor/Five information signs/Viisi opastetta
Ur karta © Lantmäteriet Gävle 2010. Medgivande 12010/01628.
Sex upptäckarplatser
Six observation points
Kuusi paikkaa havaintojen tekemistä varten
ATT UPPTÄCKA
Hur är vattenståndet just idag?
THINGS TO SEE
How high is the water level today?
MITÄ TÄÄLLÄ VOI NÄHDÄ
Miten korkealla vedenpinta on nyt?
Klapperstensfältet
På många öar och berg längs Bottenviken
finns stora klapperstensfält med kullersten.
När marken steg ur havet efter istiden
spolade havsvågorna bort allt fint material.
Kvar blev rundslipade kullerstenar.
Nu är de täckta av lavar.
För 20 000 år sedan var inlandsisen som tjockast, 3 km.
Den tunga isen tryckte ned jordskorpan flera hundra meter.
För 9000 år sedan hade isen smält bort, men jordytan
var fortfarande nedpressad, långt under havsytan.
Havet gick mer än 200 meter över dagens strand
och Haparanda kommun låg helt under vatten.
Sakta har sedan landet rest sig
när jordytan återtar sin ursprungliga form.
Just nu är landhöjningen kring 8 mm per år.
Det blir 80 cm på hundra år!
THE RUBBLE FIELD
Great rubble fields of cobblestone can be found on many of the islands and
mountains along the coast of the Gulf of Bothnia. As the land rose above sea
level after the ice age, all the fine sediment was washed away by the sea.
Rounded cobblestones were left behind. Now they are covered by lichen.
The inland ice was at its thickest, 3 kilometres, around 20 000 years ago.
The weight of the ice pushed the Earth’s crust down many hundreds of metres.
About 9000 years ago the ice had all melted. Afterwards, the land has slowly
risen as the Earth’s surface resumes its original shape. At the moment the land
rises by 8mm per year. You are standing next to a rubble field, formed by
waves several thousand years ago. The sand that was flushed away now lies at
the foot of the mountain.
GROWING ON POOR SOILS
Lichen grows on and between the stones. Lichen consists of both an alga and
a fungus. The fungus absorbs water and provides a sheltered environment
for the alga, which, in turn, produces sugars with the help of the sun. For this
reason, lichens are well adapted to growing on dry ground. There are several
species of lichen here, including a number of species of Reindeer Lichen which
are white or grey in colour. They form an important source of food for reindeer
during winter.
KIVIKKO
Monilla Pohjanlahden rannikon saarilla ja vuorilla on upeita kivikkoalueita. Kun
maa nousi merenpinnan yläpuolelle jääkauden jälkeen, kaikki hienoaines
huuhtoutui mereen. Jäljelle jäivät pyöreiksi hioutuneet kivet. Nyt ne ovat
jäkälän peitossa.
Sisämaassa jään paksuus oli suurimmillaan 3 km, noin 20 000 vuotta sitten.
Jään paino työnsi maankuorta alaspäin satoja metrejä. Noin 9000 vuotta sitten
jää oli kokonaan sulanut. Sen jälkeen maa on hitaasti noussut, kun maanpinta
saa takaisin alkuperäisen muotonsa. Tällä hetkellä maa nousee 8 mm vuodessa.
Seisot aaltojen tuhansia vuosia sitten muovaaman kivikon vieressä. Pois
huuhtoutunut hiekka on nyt vuoren juurella.
VAATIMATON KASVUALUSTA
Jäkälä kasvaa kivien päällä ja niiden välissä. Jäkälä sisältää sekä levää että sientä. Sieni imee itseensä vettä ja tarjoaa suojatun ympäristön levälle, joka puolestaan tuottaa sokereita auringon avulla. Tästä syystä jäkälät ovat
sopeutuneet hyvin kasvamaan kuivalla maalla. Täällä on useita jäkälälajeja, mm.
monia poronjäkälälajeja, jotka ovat väriltään valkoisia tai harmaita. Ne ovat
tärkeä ruuanlähde poroille talven aikana.
Fönsterlav, en art av renlav/Star-tipped Reindeer
Lichen, a species of Reindeer Lichen/Palleroporonjäkälä, eräs poronjäkälälaji
Islandslav (brungrön), nödföda i gamla tider/Iceland
Moss (brownish green), emergency rations in former times/Islanninjäkälä (ruskeanvihreä), käytetty entisaikaan
elintarvikkeena nälkävuosina
Flera arter av kartlav samt tuschlav (mörk)/ Several
species of Map Lichen and Rock Tripe (dark)/Useita
keltakarttajäkäliä ja napajäkälälajeja (tummia)
På vintern gräver sig renen ned genom snön för att
beta lav/ The reindeer dig through the snow to find
lichen to eat/Porot kaivavat lunta saadakseen jäkälää
ravinnokseen
Vinterlav/(Parmelia centrifuga)/Kaarrekeltakarve-jäkälä
Foton: Thomas Öberg
VIND OCH VÅGOR OMSKAPAR
Än idag skapas klapperstensfält vid dagens stränder.
Vågorna för den finare sanden till öarnas norrsidor
och ännu finare lera mot de djupa bottnarna.
Du står nu vid ett klapperstensfält,
format av vågorna för några tusen år sedan.
Den sand som spolades bort ligger vid bergets fot.
VÄXER PÅ MAGER MARK
På stenarna och mellan dem växer lavar.
En lav består av både en alg och en svamp.
Svampen suger upp vatten och ger en fin miljö
åt algen, som med solens hjälp kan bilda socker.
Därför är de skickliga på att växa på torr mark.
Du kan se flera arter av kartlavar
som breder ut sig som världskartor på stenarna.
Här finns också svart tuschlav och grågrön vinterlav.
Mellan stenarna växer grönbrun islandslav
och flera arter av renlav som är vita eller gråa.
De är renarnas viktigaste vintermat.
ATT UPPTÄCKA
Hur många lavarter kan du upptäcka?
Riekkola-Välivaara
Naturreservat
P
Ibland betar renar i naturreservatet.
Kan du hitta renspillning?
Ebonsviken
Riekkola-Välivaara
Naturreservat
Reservatsgräns
Nature reserve boundary
Suojelualueen raja
•
Naturstig med 20 nummerstolpar och texthäfte
The nature trail includes 20 numbered poles with booklets.
Luontopolun varrella on 20 numeropylvästä ja tekstivihkosineen.
Fem informationstavlor/Five information signs/Viisi opastetta
Ur karta © Lantmäteriet Gävle 2010. Medgivande 12010/01628.
Sex upptäckarplatser
Six observation points
Kuusi paikkaa havaintojen tekemistä varten
THINGS TO SEE
How many lichen types can you find?
Sometimes reindeer graze in the nature
reserve. Can you find reindeer droppings?
MITÄ TÄÄLLÄ VOI NÄHDÄ
Kuin monta jäkälätyyppiä löydät?
Joskus porot laiduntavat luonnonsuojelualueella. Löydätkö poron ulosteita?