I naturreservatet finns några små myrar. De ligger i våta svackor. Här
Myren I naturreservatet finns några små myrar. De ligger i våta svackor. Här är en av dem. En myr är så våt att mossor och andra växter inte kan förmultna när de dör, utan blir till torv. På den här myren skapas torven främst av flera arter av vitmossa och starr. MYRENS VÄXTER I botten finns en matta av gungande vitmossor. På den växer små rosetter av rundsileshår, en köttätare - insekter fastnar på de klibbiga bladen. Myrens vårflora är vit skvattram, myrlandets egen rhododendron bredvid rosa rosling och vita hjortronblommor. I slutet av juli kan man hitta saftiga hjortron. På mossan växer långa revor av tranbär som blommar vackert rosa på sommaren och får röda, syrliga bär på hösten. Plocka och smaka efter att de frusit! Runt myren finns en bård av dvärgbjörk, vår minsta björk med blad som musöron. VIKTIGA FÖR MÄNNISKAN Flera arter av starr växer här. Det finns hundra arter i Sverige. De ser ut som gräs, men har trekantiga strån. Känn efter! Trådstarr har trådsmala blad, flaskstarr bredare ljusgröna blad och gröna ax och dystarr har vackra hängande ax med frön. Bönderna i gamla tider slog starr med lie. Höet torkades på hässjor som vinterfoder och kördes hem på snön till kor och hästar. Myrslåtter i Norrbotten upphörde kring 1950-talet. Även vitmossa och vitmosstorv var viktig för människan som torvströ under korna i ladugården och att bädda med under spädbarn. Vitmossa kan suga upp mängder av vätska. THE MARSH SUO THE PLANTS OF THE MARSH At the very bottom is a mat of soft, spongy Bog Moss. Growing on this mat are small rosettes of Round-leaved Sundew, a carnivorous plant with sticky leaves. The spring flowers on the marsh are white Labrador Tea, pink Bog Rosemary and white Cloudberry blooms. At the end of July you can find juicy cloudberries. Cranberry grows over the moss in long runners and bears pink flowers in summer, yielding delicious red berries in autumn. A border of Dwarf Arctic Birch, the smallest birch in this region, lines the edge of the marsh. SUON KASVIT Pohjimmaisena on pehmeä, imukykyinen suosammalmatto. Tämän maton päällä kasvaa pyöreälehtisen kihokin muodostamia pieniä ruusukkeita. Kihokki on tahmealehtinen lihansyöjäkasvi. Suon kevätkukat ovat valkoinen suopursu, vaaleanpunainen juolukka ja valkokukkainen suomuurain (lakka, hilla). Heinäkuun lopulla voit löytää suolta mehukkaita lakkoja. Karpalo kasvaa sammaleen päällä pitkinä rönsyinä, sen keväällä ilmestyvät kukat ovat vaaleanpunaisia ja syksyllä se tuottaa herkullisia punaisia marjoja. Suota reunustaa vaivaiskoivujen rivistö. Tämä on alueen pienin koivulaji. There are a number of small marshes, situated in damp depressions, within the nature reserve. A marsh is so wet that dead organic matter from mosses and other plants cannot decompose and instead forms peat. IMPORTANT FOR HUMANS Several species of sedge grow here. Formerly, farmers reaped sedge using a scythe. The hay was dried on racks to be used as winter fodder and later transporteNaturstig med 20 nummerstolpar och texthäfteck home on the snow for the cows and horses. Hay-making on the marshes in Norrbotten County came to an end in the 1950s. Bog Moss, which can absorb large volumes of liquid, was also an important resource for people. It was used as peat litter on the floor of cowsheds and as bedding under infants. Luonnonsuojelualueen kosteissa painanteissa on lukuisia pieniä soita. Suo on niin kostea, ettei sammalien ja muiden kasvien orgaaninen aines pysty hajoamaan, vaan muodostuu turpeeksi. TÄRKEÄ IHMISILLE Täällä kasvaa useita saralajeja. Ennen maanviljelijät niittivät sarat viikatteella. Heinä kuivattiin haasioilla eläinten talvirehuksi ja kuljetettiin sen jälkeen lumikelillä maatilalle lehmille ja hevosille. Heinänteko soilta loppui Norrbottenin läänissä 1950-luvulla. Suosammal, joka voi imeä itseensä suuret määrät vettä, oli myös tärkeä apumateriaali ihmisille. Sitä käytettiin kuiviketurpeena navetoissa ja pikkulasten vuoteen pohjalla. ATT UPPTÄCKA Skvattram, dvärgbjörk, hjortron, rosling, tranbär, rundsileshår, flaskstarr, trådstarr, dystarr, vitmossor och många andra växter lever på myren. Riekkola-Välivaara Naturreservat P Ebonsviken Reservatsgräns Nature reserve boundary Suojelualueen raja Riekkola-Välivaara Naturreservat • Naturstig med 20 nummerstolpar och texthäfte The nature trail includes 20 numbered poles with booklets. Luontopolun varrella on 20 numeropylvästä ja tekstivihkosineen. Fem informationstavlor/Five information signs/Viisi opastetta Ur karta © Lantmäteriet Gävle 2010. Medgivande 12010/01628. Rosling och hjortron/Bog Rosemary and Cloudberry/ Suopursu ja suomuurain Tranbärsblommor/Cranberry in bloom/Karpalo kukkii Flaskstarr och dystarr/Bottle Sedge and Common Bog-sedge/Pullosara ja mutasara Rundsileshår på en matta av vitmossa/Round-leaved Sundew on a mat of Bog Moss/Pyöreälehtinen kihokki suosammalmatolla Hjortron/Cloudberry/Suomuurain Foton: Thomas Öberg Sex upptäckarplatser Six observation points Kuusi paikkaa havaintojen tekemistä varten THINGS TO SEE Labrador Tea, Dwarf Arctic Birch, Cloudberry, Bog Rosemary, Cranberry, Roundleaved Sundew, Bottle Sedge, Slender Sedge, Common Bog-sedge, Bog Moss and many other plants grow on the marsh. MITÄ TÄÄLLÄ VOI NÄHDÄ Suopursu, vaivaiskoivu, suomuurain, juolukka, karpalo, pyöreälehtinen kihokki, pullosara, jouhisara, mutasara, suosammal ja monet muut kasvit kasvavat suolla. Granskogen Blåbärsgranskog är Sveriges vanligaste skog. En mjuk, grön matta av husmossa och väggmossa. Järpe, svartmes, kungsfågel och rödhake sjunger från granarna med sirligt höga toner. Vårkvällar hörs taltrasten och rödvingetrasten flöjta. Morkullan drar knorrande och knispande över skogen. Försommaren doftar linnéa, högsommaren smakar blåbär och hösten luktar svamp och multnande barr. GRANSKOGENS ÅLDRAR Granen vandrade in efter istiden. Men först för tvåtusen år sedan, under järnåldern, blev den riktigt vanlig när klimatet blev kallare igen. Granar kan bli 400 år gamla och tallar nästan det dubbla. Här i naturreservatet får granarna leva sitt eget liv, ruttna inuti och falla till marken och långsamt förmultna. Fallna granar är levande, fulla av svampar och insekter. Spruce, with an undergrowth of blueberry brush, is the most common forest type in Sweden. The shrill whistle of Hazel Grouse, Coal Tits, Goldcrests and Robins can be heard from the spruce. Song Thrushes and Redwings trill on spring evenings and the Woodcock flies with a whirr over the treetops. Early summer is scented with Twinflower, high summer tastes of blueberries and autumn is filled with the rich smell of mushrooms and mouldering spruce needles. HE LIFECYCLE OF SPRUCE Spruce can reach an age of 400 years. Here, in the nature reserve, the trees can live out their lives naturally, rotting from within and falling to the ground where they slowly decay. Fallen spruce are full of life, teeming with insects and fungi. FLOWERS OF THE SPRUCE FOREST Behind you, on the other side of the road, conditions in the spruce forest are moister and more fertile. Chickweed Wintergreen, Wood Sorrel and May Lilies, all blooming in white, grow in the shade of the spruce. Twinflower creeps forward with long runners bearing pink, scented flowers. BLACK WOODPECKER The Black Woodpecker has hacked deep holes into the base of a spruce in order to feed on the carpenter ants that live in the rotting trunk. This picture was taken in 2010. What does the tree look like now? The Black Woodpecker chisels out its nest further up in the tree trunk. Next year numerous birds and other animals will be lined up to take over the hole. GRANSKOGENS BLOMMOR Bakom dig, på andra sidan vägen, är granskogen fuktigare och rikare på näring. Där trivs ännu fler växter och djur. I granarnas skugga växer några vita blommor, skogsstjärna, harsyra och ekorrbär. Linnean kryper i långa revor med rosa blommor som doftar ljuvligt på högsommaren. SPILLKRÅKANS MATPLATS Vid roten av en gran har spillkråkan hackat djupa hål för att äta hästmyror som lever i den murkna stammen. Bilden är tagen 2010. Hur ser trädet ut idag? Sitt bo hackar spillkråkan fram högre upp i träden. Mesar, pärluggla, knipa, storskrake, ekorre och mård, alla står de i bostadskö för att ta över hålet nästa år. KUUSIMETSÄ SPRUCE FOREST Kuusimetsä, jonka aluskasvillisuuden muodostavat mustikanvarvut, on Ruotsin yleisin metsätyyppi. Voit kuulla pyyn, kuusitiaisten, hippiäisten ja punarintojen kimakat vihellykset kuusikosta. Laulurastaat ja punakylkirastaat livertävät kevätiltoina ja lehtokurppa pyörähtää puunlatvojen yläpuolella. Alkukesällä ilman parfymoi vanamo, keskikesä maistuu mustikoilta ja syksyn täyttää sienten ja maatuvien männynneulasten täyteläinen tuoksu. KUUSEN ELÄMÄNKAARI Kuusi voi saavuttaa jopa 400 vuoden iän. Täällä luonnonsuojelualueella puut voivat elää elämänsä luonnollisella tavalla, lahota sisältä ja kaatua maahan, missä ne hajoavat hitaasti. Kaatuneet kuuset ovat täynnä elämää, hyönteisiä ja sienikasvustoa on tungokseen asti. KUUSIMETSÄN KUKAT Takanasi, tien toisella puolella kuusimetsä on kosteampi ja kasvualustana ravinteikkaampi. Metsätäti, ketunleipä ja kielo, kaikki valkokukkaisia, viihtyvät kuusten varjossa. Vanamo vaaleanpunaisine, tuoksuvine kukkineen levittäytyy maastoon pitkien rönsyjensä avulla. PALOKÄRKI Palokärki on hakannut syviä reikiä kuusen tyveen saadakseen ruuakseen hevosmuurahaisia, jotka asustavat lahoavassa puunrungossa. Tämä kuva on otettu v. 2010. Miltä puu näyttää nyt? Palokärki kovertaa hakkaamalla pesän itselleen korkeammalle puun runkoon. Seuraavana vuonna lukuisat linnut ja muut eläimet jonottavat saadakseen kolon itselleen. Riekkola-Välivaara Naturreservat P ATT UPPTÄCKA Lyssna på vårens fågelsång med taltrast, rödvingetrast, koltrast, svartmes, kungsfågel och rödhake. Ebonsviken Reservatsgräns Nature reserve boundary Suojelualueen raja Riekkola-Välivaara Naturreservat • Naturstig med 20 nummerstolpar och texthäfte The nature trail includes 20 numbered poles with booklets. Luontopolun varrella on 20 numeropylvästä ja tekstivihkosineen. Fem informationstavlor/Five information signs/Viisi opastetta Ur karta © Lantmäteriet Gävle 2010. Medgivande 12010/01628. Spillkråka/Black Woodpecker/Palokärki Foto: Kenneth Johansson Blåbärsblom i maj/Blueberry flowering in May/Mustikka kukkii toukokuussa Harsyra/Wood Sorrel/Ketunleipä Spillkråkans matplats/The Woodpecker’s feeding holes/Palokärjen hakkaamat kolot, joista se löytää ravintoa Foton: Thomas Öberg Järpe/Hazel Grouse/Pyy Foto: Kenneth Johansson Sex upptäckarplatser Six observation points Kuusi paikkaa havaintojen tekemistä varten THINGS TO SEE Listen to the spring song of the Redwing, Song Thrush, Blackbird, Coal Tit, Goldcrest and Robin. MITÄ TÄÄLLÄ VOI NÄHDÄ Kuuntele punakylkirastaan, laulurastaan, mustarastaan, kuusitiaisen, hippiäisen ja punarinnan kevätlaulua. Fågelparadis För hundra år sedan var Ebonsviken en havsvik. Nu är den en liten grund, sumpig insjö. Det beror på landhöjningen, 80 cm på hundra år. Torneälven kunde förr leta sin väg genom viken och fylla den med väldiga ismassor vid islossningen. Förr simmade gäddor upp hit från havet för att leka. Haparandabor kom för att fiska dem med ryssjor. Nu är Ebonsviken fåglarnas paradis. ÄNDER Under flyttningen samlas mängder av simänder som gräsand, kricka, bläsand, stjärtand och skedand. De dyker inte, utan tippar bara för att hitta mat. Här finns också dykänder som vigg och knipa. De kan dyka och jaga småkryp under vattenytan. Sådana finns det gott om – grodyngel, sländlarver, ryggsimmare, dykarbaggar och många fler. BIRD PARADISE LINTUPARATIISI WILD DUCKS Dabbling ducks - like Mallards, Teals, Widgeons, Pintails and Northern Shovellers - gather in flocks during migration. These ducks do not dive, but just tip over to feed. Diving ducks, like Tufted Ducks and Goldeneyes, can also be found here. They dive to feed on insects below the water surface. SORSALINNUT Puolisukeltajat – kuten sinisorsat, tavit, euraasialaiset haapanat, jouhisorsat ja lapasorsat – kerääntyvät tänne parvina muuton ollessa käynnissä. Nämä sorsalinnut eivät sukella, vaan kääntyvät asentoon, josta ne yltävät nokallaan keräämään ruokaa pohjasta. Sukeltavia sorsalintuja, kuten tukkasotkia ja telkkiä, voi myös nähdä täällä. Ne sukeltavat ja pyydystävät ravinnokseen vedessä eläviä hyönteisiä. One hundred years ago Ebonsviken was a sea bay. Now it is a shallow, swampy, small lake. This is due to post-glacial rebound, whereby the land rises at a rate of 80cm per one hundred years. Today the lake at Ebonsviken is a paradise for birds. WHOOPER SWAN AND CRANE Some of the wild ducks stay to breed, as do some pairs of Whooper Swans and cranes. The swans often build their nests on muskrat lodges. The muskrat found its way here from Finland in the mid-twentieth century. It is native to North America, a giant vole that was introduced into Europe by humans. THE WADER´S SPRING CHOIR The mating calls of waders can be heard in springtime - the bleating and drumming of the Common Snipe, the warbling of the Curlew, Wood Sandpiper and Common Greenshank and the loud trumpeting of cranes. Black-headed Gulls and Little Gulls catch dragonflies in the air. SÅNGSVAN OCH TRANA Några av änderna stannar för att häcka liksom ibland något par av sångsvan och trana. Svanar bygger gärna sitt bo på en bisamhydda. Bisam kom in från Finland i mitten av 1900-talet. Den är ursprungligen en amerikansk art, en jättesork som med människans hjälp har förts till Europa. VÅRENS VADARKÖR Här hör du vadare spela på våren, enkelbeckasinens bräkande och tickande, storspovens, grönbenans och gluttsnäppans flöjtande och tranans kraftiga trumpetande. På sommaren kommer skrattmåsar och dvärgmåsar för att skickligt jaga Ebonsvikens sländor i luften. ATT UPPTÄCKA Ebonsvikens växter: missne, topplösa, kabbleka, sprängört, blomvass,andmat och flera arter av vitmossa. Sata vuotta sitten Ebonsviken oli meren lahti. Nyt se on matala, soistunut pieni järvi. Tämä johtuu jääkauden jälkeisestä maannoususta, jonka vaikutuksesta maa kohoaa 80 cm sadassa vuodessa. Tänä päivänä Ebonsviken-järvi on lintuparatiisi. LAULUJOUTSENET JA KURJET Muutamat sorsalinnut jäävät pesimään samoin kuin jotkut laulujoutsen- ja kurkipariskunnat. Joutsenet rakentavat pesänsä usein piisamin tekemälle pesäkeolle. Piisami kotiutui tänne Suomesta 1900-luvun puolivälissä. Sen alkuperä on pohjoisamerikkalainen jättimyyrä, joka ihmisten tuomana levisi Eurooppaan. KAHLAAJIEN KEVÄTKUORO Kahlaajien parittelukutsuja voi kuulla keväisin – taivaanvuohen määkinää ja rummutusta, kuovin, liron ja valkoviklon liverrystä sekä kurkien äänekästä ”torventoitotusta”. Naurulokit ja pikkulokit pyydystävät sudenkorentoja ilmasta. ATT UPPTÄCKA Lyssna på vårens fågelsång med taltrast, rödvingetrast, koltrast, svartmes, kungsfågel och rödhake. Riekkola-Välivaara Naturreservat P Kniphonan på väg in i holken/Goldeneye, a female on her way into the nest box/Telkkä, naarastelkkä menossa pesäpönttöön Foto: Kenneth johansson Bläsand, vanligaste simanden i sjön/Widgeon, the most common dabbling duck on the lake/Haapana, järven yleisin rantavesissä asustava puolisukeltaja Foto: Thomas Öberg Trana med unge/A crane with chick/Kurki poikasineen Foto: Kenneth Johansson Bisam, en jättesork/Muskrat, a giant vole/Piisami, jättiläiskokoinen myyrä Foto: Thomas Öberg Kricka/Teal/Tavi Foto: Kenneth Johansson Ebonsviken Riekkola-Välivaara Naturreservat Reservatsgräns Nature reserve boundary Suojelualueen raja • Naturstig med 20 nummerstolpar och texthäfte The nature trail includes 20 numbered poles with booklets. Luontopolun varrella on 20 numeropylvästä ja tekstivihkosineen. Fem informationstavlor/Five information signs/Viisi opastetta Ur karta © Lantmäteriet Gävle 2010. Medgivande 12010/01628. Sex upptäckarplatser Six observation points Kuusi paikkaa havaintojen tekemistä varten THINGS TO SEE The plants of Ebonsviken: Bog Arum, Tufted Loosestrife, Marsh Marigold, Cowbane, Flowering Rush, Common Duckweed and several species of Bog Moss. MITÄ TÄÄLLÄ VOI NÄHDÄ Ebonsvikenin kasvit: vehka, terttualpi, rentukka, myrkkykeiso, sarjarimpi, pikkulimaska ja useita suosammallajeja. Bottenviken Här var det en liten ö för hundra år sedan. Det beror på landhöjningen, 80 cm per århundrade. Landet reser sig ännu efter att under istiden ha varit nedtryckt av tre kilometer tjock inlandsis. Typiskt för Bottenviken är också det bräckta vattnet, is under vintrarna och stora variationer i vattenstånd. LANDHÖJNINGSMARK När landet stiger bildas ny strand där växter vandrar in. Närmast vattnet finns en strandäng med starr, gräs och örter. På äldre mark växer buskar som pors och vide och högre upp gråal, björk och gran. BRÄCKT VATTEN Bottenviken är världens största brackvattenhav med svagt salt vatten - bräckt vatten. Här är salthalten 0,2 procent medan Västkusten har tre procent. I Bottenviken blandas havsfiskar som sill (strömming) med insjöfiskar som abborre, sik och gädda. Lax, öring, sik och nejonögon simmar från havet upp i Torneälven för att leka. THE GOLF OF BOTHNIA POHJANLATHI LAND GAINED FROM POST-GLACIAL REBOUND When the land rises, new shores are formed which are then colonised by plants. Right by the water is a seashore meadow with sedge, grass and herbaceous plants. Bushes like Bog Myrtle and osier grow on older ground and Grey Alder, birch and spruce can be found further up. JÄÄKAUDEN JÄLKEISEN MAANNOUSUN TULOKSENA SAATU LISÄMAA Kun maa kohoaa, muodostuu uusia ranta-alueita, joihin sen jälkeen muodostuu kasvisto. Aivan vedenrajassa on merenrantaniitty, jolla kasvaa saroja, ruohoa ja yrttikasveja. Pensaat kuten suomyrtti ja paju kasvavat vanhemmassa maaperässä, ja harmaaleppä, koivu ja kuusi viihtyvät ylempänä. BRACKISH WATER The Gulf of Bothnia is the world’s largest sea of brackish water i.e. water with a low salinity. The concentration of salt in the gulf is only 0.2 per cent whereas the Atlantic has over three per cent. MURTOVESI Pohjanlahti on maailman suurin murtovesimerialue, ts. sen suolapitoisuus on alhainen. Pohjanlahden suolapitoisuus on vain 0,2 prosenttia , kun esimerkiksi Atlantin valtameressä se on 3 prosenttia . A SEA THAT FREEZES OVER The Gulf of Bothnia freezes over during winter. Elk, reindeer, foxes and hares cross over the ice, roaming between the islands. The ringed seal gives birth to its pups out on the fractured pack ice. MERI, JOKA JÄÄTYY Pohjanlahti jäätyy talvella. Hirvet, porot, ketut ja jänikset liikkuvat jäällä paikasta toiseen saarten välissä kierrellen. Itämeren norppa synnyttää kuuttinsa ahtojääröykkiölle. WATER LEVELS IN THE GULF OF BOTHNIA Water levels can fluctuate by up to 3 metres. With strong northerly winds and high air pressure, the water is driven southwards and water levels drop. With strong southerly winds and low air pressure, water levels rise. VEDENPINNAN TASOT POHJANLAHDELLA Vedenpinnan korkeus voi vaihdella jopa 3 metriä. Voimakkaat pohjoistuulet ja korkeapaine työntävät vettä etelään ja pinnan korkeus laskee. Voimakkaat etelätuulet ja matalapaine nostavat vedenpintaa. BIRDS OF THE SEA The Red-breasted Merganser fishes along the shoreline. Redshanks and Curlews breed on the seashore meadows. Osprey and Sea Eagle hunt and fish the shallows. In the autumn Whooper Swans and wild ducks gather in large flocks to fatten up and gain strength before flying southwards. MEREN LINNUT Tukkakoskelo kalastaa rannan edustalla. Punajalkaviklot ja kuovit pesivät merenrantaniityillä. Kalasääski ja merikotka metsästävät saalista ja kalastavat matalikossa. Syksyisin laulujoutsenet ja sorsalinnut kerääntyvät suurina parvina lihottamaan itseään ja keräämään voimia, ennen kuin ne lentävät kohti etelää. You are standing on the shore of the Gulf of Bothnia. Here the land is rising out of the sea at a rate of 8 mm per year. Typical for the Gulf of Bothnia is also the brackish water, winter ice and great fluctuations in water levels. Seisot Pohjanlanden rannalla. Täällä maa kohoaa merestä 8 mm:n vuosivauhdilla. Pohjalandelle on tyypillistä myös vähäsuolainen eli murtovesi, talvinen jääpeite ja vedenpinnan tason suuret vaihtelut. Fiskgjuse/Osprey/Kalasääski Foto: Kenneth Johansson Vikaresäl/Ringed seal/Itämeren norppa Sångsvan och gräsänder/Whooper Swans and Mallards/ Laulujoutsenia ja sinisorsia Pors kantar stränderna/Bog Myrtle lines the beaches/ Suomyrtti reunustaa rantoja Gråal/Grey Alder/Harmaaleppä Foton: Thomas Öberg ISLAGT HAV Bottenviken är ett islagt hav hela vintern. Älgar, renar, rävar och harar vandrar på isen mellan öarna. Vikaresälen föder sina kutar ute i den sönderbrutna packisen. VATTENSTÅNDET I BOTTENVIKEN Vattenståndet kan variera upp till 3 meter. Vid hård vind från norr och högtryck förs vattnet söderut och ytan sjunker. Vid sydlig vind och lågtryck stiger vattnet. HAVETS FÅGLAR Längs stränderna fiskar flockar av småskrake. Rödbenor och storspovar häckar på strandängarna. Fiskgjuse och havsörn fiskar och jagar på grunt vatten. På hösten samlas flockar av sångsvanar och änder för att äta sig starka innan de flyttar söderut. Riekkola-Välivaara Naturreservat P Ebonsviken Riekkola-Välivaara Naturreservat Reservatsgräns Nature reserve boundary Suojelualueen raja • Naturstig med 20 nummerstolpar och texthäfte The nature trail includes 20 numbered poles with booklets. Luontopolun varrella on 20 numeropylvästä ja tekstivihkosineen. Fem informationstavlor/Five information signs/Viisi opastetta Ur karta © Lantmäteriet Gävle 2010. Medgivande 12010/01628. Sex upptäckarplatser Six observation points Kuusi paikkaa havaintojen tekemistä varten ATT UPPTÄCKA Hur är vattenståndet just idag? THINGS TO SEE How high is the water level today? MITÄ TÄÄLLÄ VOI NÄHDÄ Miten korkealla vedenpinta on nyt? Klapperstensfältet På många öar och berg längs Bottenviken finns stora klapperstensfält med kullersten. När marken steg ur havet efter istiden spolade havsvågorna bort allt fint material. Kvar blev rundslipade kullerstenar. Nu är de täckta av lavar. För 20 000 år sedan var inlandsisen som tjockast, 3 km. Den tunga isen tryckte ned jordskorpan flera hundra meter. För 9000 år sedan hade isen smält bort, men jordytan var fortfarande nedpressad, långt under havsytan. Havet gick mer än 200 meter över dagens strand och Haparanda kommun låg helt under vatten. Sakta har sedan landet rest sig när jordytan återtar sin ursprungliga form. Just nu är landhöjningen kring 8 mm per år. Det blir 80 cm på hundra år! THE RUBBLE FIELD Great rubble fields of cobblestone can be found on many of the islands and mountains along the coast of the Gulf of Bothnia. As the land rose above sea level after the ice age, all the fine sediment was washed away by the sea. Rounded cobblestones were left behind. Now they are covered by lichen. The inland ice was at its thickest, 3 kilometres, around 20 000 years ago. The weight of the ice pushed the Earth’s crust down many hundreds of metres. About 9000 years ago the ice had all melted. Afterwards, the land has slowly risen as the Earth’s surface resumes its original shape. At the moment the land rises by 8mm per year. You are standing next to a rubble field, formed by waves several thousand years ago. The sand that was flushed away now lies at the foot of the mountain. GROWING ON POOR SOILS Lichen grows on and between the stones. Lichen consists of both an alga and a fungus. The fungus absorbs water and provides a sheltered environment for the alga, which, in turn, produces sugars with the help of the sun. For this reason, lichens are well adapted to growing on dry ground. There are several species of lichen here, including a number of species of Reindeer Lichen which are white or grey in colour. They form an important source of food for reindeer during winter. KIVIKKO Monilla Pohjanlahden rannikon saarilla ja vuorilla on upeita kivikkoalueita. Kun maa nousi merenpinnan yläpuolelle jääkauden jälkeen, kaikki hienoaines huuhtoutui mereen. Jäljelle jäivät pyöreiksi hioutuneet kivet. Nyt ne ovat jäkälän peitossa. Sisämaassa jään paksuus oli suurimmillaan 3 km, noin 20 000 vuotta sitten. Jään paino työnsi maankuorta alaspäin satoja metrejä. Noin 9000 vuotta sitten jää oli kokonaan sulanut. Sen jälkeen maa on hitaasti noussut, kun maanpinta saa takaisin alkuperäisen muotonsa. Tällä hetkellä maa nousee 8 mm vuodessa. Seisot aaltojen tuhansia vuosia sitten muovaaman kivikon vieressä. Pois huuhtoutunut hiekka on nyt vuoren juurella. VAATIMATON KASVUALUSTA Jäkälä kasvaa kivien päällä ja niiden välissä. Jäkälä sisältää sekä levää että sientä. Sieni imee itseensä vettä ja tarjoaa suojatun ympäristön levälle, joka puolestaan tuottaa sokereita auringon avulla. Tästä syystä jäkälät ovat sopeutuneet hyvin kasvamaan kuivalla maalla. Täällä on useita jäkälälajeja, mm. monia poronjäkälälajeja, jotka ovat väriltään valkoisia tai harmaita. Ne ovat tärkeä ruuanlähde poroille talven aikana. Fönsterlav, en art av renlav/Star-tipped Reindeer Lichen, a species of Reindeer Lichen/Palleroporonjäkälä, eräs poronjäkälälaji Islandslav (brungrön), nödföda i gamla tider/Iceland Moss (brownish green), emergency rations in former times/Islanninjäkälä (ruskeanvihreä), käytetty entisaikaan elintarvikkeena nälkävuosina Flera arter av kartlav samt tuschlav (mörk)/ Several species of Map Lichen and Rock Tripe (dark)/Useita keltakarttajäkäliä ja napajäkälälajeja (tummia) På vintern gräver sig renen ned genom snön för att beta lav/ The reindeer dig through the snow to find lichen to eat/Porot kaivavat lunta saadakseen jäkälää ravinnokseen Vinterlav/(Parmelia centrifuga)/Kaarrekeltakarve-jäkälä Foton: Thomas Öberg VIND OCH VÅGOR OMSKAPAR Än idag skapas klapperstensfält vid dagens stränder. Vågorna för den finare sanden till öarnas norrsidor och ännu finare lera mot de djupa bottnarna. Du står nu vid ett klapperstensfält, format av vågorna för några tusen år sedan. Den sand som spolades bort ligger vid bergets fot. VÄXER PÅ MAGER MARK På stenarna och mellan dem växer lavar. En lav består av både en alg och en svamp. Svampen suger upp vatten och ger en fin miljö åt algen, som med solens hjälp kan bilda socker. Därför är de skickliga på att växa på torr mark. Du kan se flera arter av kartlavar som breder ut sig som världskartor på stenarna. Här finns också svart tuschlav och grågrön vinterlav. Mellan stenarna växer grönbrun islandslav och flera arter av renlav som är vita eller gråa. De är renarnas viktigaste vintermat. ATT UPPTÄCKA Hur många lavarter kan du upptäcka? Riekkola-Välivaara Naturreservat P Ibland betar renar i naturreservatet. Kan du hitta renspillning? Ebonsviken Riekkola-Välivaara Naturreservat Reservatsgräns Nature reserve boundary Suojelualueen raja • Naturstig med 20 nummerstolpar och texthäfte The nature trail includes 20 numbered poles with booklets. Luontopolun varrella on 20 numeropylvästä ja tekstivihkosineen. Fem informationstavlor/Five information signs/Viisi opastetta Ur karta © Lantmäteriet Gävle 2010. Medgivande 12010/01628. Sex upptäckarplatser Six observation points Kuusi paikkaa havaintojen tekemistä varten THINGS TO SEE How many lichen types can you find? Sometimes reindeer graze in the nature reserve. Can you find reindeer droppings? MITÄ TÄÄLLÄ VOI NÄHDÄ Kuin monta jäkälätyyppiä löydät? Joskus porot laiduntavat luonnonsuojelualueella. Löydätkö poron ulosteita?
© Copyright 2024