Handboken Bli en bättre beställare

Bli en bättre beställare
Röj
i tid
Det är
din
skog
bättre
ekonomi
-för
och det
är du som
bestämmer.
i ditt skogsbruk
Handbok gjord inom projektet Bättre plantskogar i Nyland, 2014
Finansiär: NTM-centralen i Nyland
Text: Annikka Selander
Foton: Gerd Mattsson-Turku och Annikka Selander
Ombrytning: Katarina Maris
Mer information ger Skogscentralens rådgivare,
[email protected] | tfn 0294 32 407
Inledning
Skogsbruk är framförallt förvaltning av
egendom, men det innebär också en hel
del praktiskt arbete. Det lönar sig inte
att göra alla skogsvårdsarbeten och avverkningar själv. Allt flera skogsägare
beslutar sig för att låta yrkesfolk sköta
en del av dem. Här får du en samling
värdefulla råd och tips, som gör dig till
en bättre beställare och en nöjd kund.
Bedöm dig själv som skogsägare och
beställare i fråga om tid, krafter och
resurser. Hur mycket tid kan du ge till
skogen? Det här gäller både eget arbete
och den tid du använder för att beställa,
hålla kontakt med tjänsteproducenten,
vara med i skogen och att följa upp resultatet. Vilka är dina krafter och resurser att själv arbeta i skogen? Och vilka
är dina färdigheter och ditt kunnande?
När du beställer arbeten är det viktigast att besluta vad som ska göras och
när. Om du äger skogen tillsammans
med någon eller några andra, ska ni
först komma överens sinsemellan innan du begär en offert eller gör en beställning.
En tydlig beställning är det säkraste
sättet att få ett önskat slutresultat. När
du själv vet vad du vill, kan du göra en
tydlig beställning. Det enda alternativet
är inte att köpa alla tjänster från samma
tjänsteproducent. Det borde vara en rutin att be om offerter och konkurrensutsätta arbeten.
Våga beställa och låta skogsbruksproffs göra skogsvårdsarbeten i din
skog.
I skogsvården har alla beslut och arbeten långtgående följder. Misstag och
felsatsningar kan leda till extra arbete,
större kostnader och mindre intäkter
från virkesförsäljning. Den viktigaste
möjligheten att ha koll över skogsbrukets risker är att sprida på dem och utföra skogsvårdsarbetena i tid.
Fråga efter egenkontroll och uppföljningsmätningar. Tjänsteproducentens uppföljning av sitt eget arbete
höjer kvaliteten på arbetet och är kostnadseffektivt för båda parter eftersom
behovet att korrigera arbetet efteråt
minskar. Dessutom kan du ha större förtroende för en aktör med egenkontroll.
Olika skogsvårdsarbeten ställer olika krav på den som planerar och utför
arbetet. Alla arbeten förutsätter kunnande och engagemang för att resultatet ska bli bra. Och när resultatet är bra
kan du som skogsägare vara nöjd.
Vilka är dina mål i skogsbruket?
Det är dina egna mål som är utgångspunkten för hur du använder din skog.
Då du planerar skogsvården och avverkningarna kan du till exempel välja
att prioritera jämna virkesförsäljningsinkomster, naturvärden eller viltvård.
På en del av fastigheten kan du prioritera virkesproduktion och på vissa andra områden landskapsvård eller naturvård. Eller kanske du genomgående
vill gynna ett inslag av lövträd? Det är
viktigt att du definierar målen, oberoende av om du utför arbetet själv eller om
du anlitar utomstående arbetskraft. När
du har klara mål är det lättare att välja
rätta åtgärder.
När du har definierat dina egna mål,
kan du utifrån dem jämföra olika alternativ och välja de proffs som bäst kan
stå till din tjänst. Skogsfackmannens
roll är att presentera de olika alternativen och deras sannolika inverkan på
skogens utveckling. Våga fråga och ifrågasätta. Sedan får ni diskutera för att
sammanjämka de olika målen.
Det är angeläget att skilja på kostnaderna på kort sikt och kostnaderna på
lång sikt. I de snabbare och säkrare förnyelsemetoderna är anläggningskostnaderna högre, men på lång sikt är det
en kostnadseffektiv lösning.
Aktörernas tjänsteutbud består av
olika tjänster. Det gäller att se och utvärdera helheten. Det som verkar förmånligt på kort sikt kan bli dyrt på lång
sikt. Redan några års utveckling i plantskogen kan vända på sakläget. Be om
en utredning av följdkostnaderna vid
valet av en viss metod. Också dina egna
resurser och möjligheter till självverksamhet inverkar på besluten.
Be tjänsteproducenten att i samband med presentationen av de olika
förslagen också bedöma riskerna som
är förknippade med de olika metoderna.
Det kan gälla till exempel valet mellan
olika markberedningsmetoder eller olika planttyper.
Att känna igen olika risker och osäkerhetsfaktorer är viktiga färdigheter.
Genom att sprida riskerna och utföra
skogsvårdsåtgärder vid rätt tidpunkt
kan du bäst hantera riskerna i skogsbruket. Ett sätt att hantera risker är att
teckna en försäkring som är anpassad
till ditt skogsbruk.
Var
AKTIV
- håll koll på
arbetet.
Vad göra själv och vad
beställa?
Det blir oftast ekonomiskt lönsammast
att göra hand- och fotarbeten själv. Det
bästa exemplet är gräsröjningen runt de
planterade plantorna. Också plantering
och slyröjning lämpar sig bra för dig som
är självverksam. Plantskogsröjningen
kräver mer skicklighet och utrustning
och därför är det klokt att överväga att
köpa den tjänsten av ett proffs. Det samma gäller planteringen när det är fråga
om en stor förnyelseyta.
Det ger ett mervärde åt tjänsten om
aktören informerar dig om den rätta tidpunkten för olika arbeten och om de arbeten som det lämpar sig att göra själv.
Det här är också en sak som kan skapa
skillnader mellan de olika aktörerna.
Be om tydliga tidtabeller. Det här
är speciellt viktigt om du har valt att
plantera själv. Plantorna tål inte långa
lagringstider. Och vem svarar för plantvården?
Kom i håg att alla arbeten troligen
kommer att ta mera tid än du har planerat och räknat med. Var inte tidsoptimist, och överskatta inte din egen
insats. Slyröjningen och röjningen är
kostnadseffektivast när de görs vid
rätt tidpunkt. En fördröjning höjer priset, virkesproduktionen blir sämre och
försäljningsintäkterna blir mindre och
kommer in senare.
Vet du att?
Ett proffs röjer ungefär
en hektar plantskog på
en dag.
En van och duktig skogsägare hinner med en halv
hektar.
En nybörjare orkar med en
fjärdedels hektar.
Enligt Skogsforskningsinstitutets utredningar
behövs en slyröjning i två
av tre granplanteringar på
lundartad mo.
På frisk mo är behovet nästan lika stort.
Gör en tydlig beställning
Först när du själv vet vad du vill, kan
du göra en tydlig beställning. Du har en
bra grund att utvärdera slutresultatet
när du i beställningen förutsätter att ett
arbete ska utföras i enlighet med skogsvårdsrekommendationerna.
Du har ansvar för att påvisa äganderätten till fastigheten och rätten att
underteckna handlingar. Vid behov
ska det finnas fullmakter från delägare
i sammanslutningar och dödsbon. Som
ägare har du också ansvar för att råarna
är synliga i terrängen och att det finns
rösen. Andra frågor som kan bli aktuella är servitut och andelar i skogsvägar.
På bördiga växtplatser ska du satsa
mera på anläggandet av ett plantbestånd jämfört med karga växtplatser.
Valet av plantmaterial är viktigt med
tanke på resultatet. På bördiga växtplatser behöver du större plantor än på
karga växtplatser. Plantskogens pris-/
kvalitetsförhållande beror på hur bra
förnyelsen lyckas.
Om du vill att man vid slyröjningen
och röjningen till exempel ska lämna
viltbuskage eller kantzoner ska du vara
tydlig med det när ni skriver avtalet.
En förutsättning för ett bra utfört jobb
är att instruktionerna till utföraren är
tydliga. Rita kartor och ge skriftliga anvisningar. Kontrollera att du blir rätt
förstådd. Du kan också be att utföraren
meddelar när arbetet inleds.
Om lövslyet har hunnit skada eller
konkurrera ut en del av de planterade barrträden måste man lämna kvar
mera lövträd för att fylla luckorna. Det
går inte längre att få en prima plantskog
om röjningen är försenad. Det kan också finnas lövträdsstammar som är för
grova för röjsågen, och de blir då kvar i
fall du inte gör en särskild överenskommelse om dem.
På plats i skogen är det lättare att
diskutera vissa frågor, till exempel specialträd, kantzoner och andra ställen
som ska lämnas oröjda som skydd för
småviltet.
Be att få veta vem som jobbar i din
skog. Be att den som röjer meddelar när
arbetet inleds. Ett tips är att ta foton av
arbetsområdet före röjningen. Foton
kan med fördel också bifogas till offertbegäran.
Förutse kommande arbeten
Fundera redan när du planerar slutavverkningen på hur det nya beståndet
ska se ut. Återväxtplaneringen är en del
av avverkningsplaneringen. Överväg
förnyelsemetod, trädslag och markberedning, och vem som ska beställa
plantorna och vem som ska plantera.
Dina val inverkar på vilka skogsvårdsarbeten som behövs i framtiden och på
hur lönsam virkesproduktionen blir. Du
kan beställa arbetena separat, eller sluta ett mer heltäckande skogsvårds- och
avverkningsavtal med någon aktör, beroende på dina resurser. Det kräver mer
tid och kunnande att beställa de olika
arbetena och tjänsterna var för sig.
Kolla valet av metod och tidpunkt
för plantskogsvården. Kolla också kostnaderna. Lövslyet etablerar sig redan
några år efter planteringen och då kan
man uppskatta behovet av slyröjning.
Den kostnadseffektivaste tidpunkten
för arbetet är 4-7 år efter anläggandet
av plantskogen. Om tidpunkten blir senare än den optimala, stiger kostnaderna med 10 procent för varje år som går.
Dessutom uppstår det tillväxtförluster i
de planterade plantorna. Kostnaderna
beror på antalet och stubbdiametern på
de stammar som ska bort. I praktiken är
det tidsåtgången som styr hektarpriset.
Här finns det alltså stora möjligheter att
spara och samtidigt trygga gagnvirkesproduktionen.
skogsbruket och din egen skog. Du kan
skaffa dig kunskap genom att läsa och
genom att delta på kurser och i exkursioner.
Priset är en viktig faktor när du väljer aktör. Ta också reda på prissättningsgrunderna. Viktiga utgångspunkter för
ditt val är även kvaliteten på servicen,
dina tidigare erfarenheter och förtroendet. Många aktörer följer själva med
kvaliteten på sitt arbete. Be om en rapport från den här egenkontrollen. Fråga
också efter kvalitetsgaranti.
Du kan fråga efter stamkunder eller
andra referenser. En del aktörer erbjuder ett paket som innehåller alla arbeten
och kontroller ända tills plantskogen
uppnår en medelhöjd på 1,3 meter.
Fråga friskt och jämför olika
alternativ
Fråga friskt och jämför olika alternativ
när du beställer arbeten. Gå ut i skogen
med skogsfackmannen för att kolla arbetsobjektet i förväg om det bara är
möjligt. Då har ni båda samma uppfattning om utgångsläget och arbetets omfattning.
Be att aktören tydligt förklarar åtgärderna och de olika alternativen. Det
gäller att ställa de rätta frågorna vid rätt
tidpunkt. Aktören ska också kunna ge
en tydlig och detaljerad offert. Det är
lättare för dig att göra exakta beställningar och jämföra offerterna när du
har grundläggande information om
Valet av odlingsmaterial
beror på växtplatsens
bördighet.
Ju bördigare växtplats
desto större plantor ska
planteras.
Kräv god kvalitet
Skogsvårdsarbetena består av olika arbetsskeden och kvaliteten på varje arbetsskede inverkar på de följande skedena. Till exempel markberedningen
inverkar på hur bra planteringsarbetet
lyckas. Kvaliteten måste därför vara
hög genom hela kedjan.
Kvalitet är det hur bra produkten
eller tjänsten motsvarar förväntningar
och kvalitetskriterier. Skötselrekommendationerna och metodbeskrivningarna i skogsvårdsrekommendationerna
Råd i god skogsvård ger en bra utgångspunkt för att ställa mål och kvalitetskriterier för olika skogsvårdsarbeten.
Du kan be om en demoyta vid
slyröjningen och röjningen. Så här försäkrar du dig om att arbetet motsvarar
dina förväntningar.
Arbetskvalitetens viktigaste element är yrkesskickligheten och attityden hos den som gör arbetet. Också
utgångsläget i skogen och arbetsförhållandena inverkar på slutresultatet. Arbetsförhållandena blir bättre med rätt
tajming av arbetena och med ändamålsenliga arbetsredskap. I en skött skog är
det lättare att uppnå bra kvalitet jämfört med en oskött skog. Det är viktigt
för dig som skogsägare att identifiera de
faktorer som inverkar på slutresultatet.
I kvalitetshanteringen poängteras
en aktiv kvalitetsuppföljning och aktörens egenkontroll som en viktig del
av den. Systematiskt kvalitetsarbete
ger enligt Skogsforskningsinstitutets
undersökningar 10–25 procent bättre
resultat.
Du ska förutsätta god kvalitet när du
beställer skogsvårdsarbeten. Gå igenom
kvalitetskriterierna för det beställda arbetet. En möjlighet är att konstatera att
arbetet ska göras i enlighet med skogsvårdsrekommendationerna. När du har
kommit överens om kvalitetskriterierna skriftligt med tjänsteleverantören
är det lättare att efteråt konstatera hur
slutresultatet blev.
Checklistorna i slutet av handboken
hjälper dig att fråga efter de viktigaste
sakerna.
Kvaliteten består av två delar: valet av metod och sättet på
vilket arbetet utförs. Ett exempel är granplantering efter fläckhögläggning på frisk mo. Valet av förnyelsemetod, plantmaterial och markberedning är rätt. Men om plantorna planteras i
fläcken och inte på högen har man missat i arbetet och plantans
start blir mycket sämre än om man hade valt det bästa alternativet.
Be om offerter
Fråga efter egenkontroll
Du kan be om en offert av en eller flera aktörer. De gör sedan ett kostnadsförslag utifrån ett terrängbesök. Det är
alltså fråga om en uppskattning och ofta
förbehåller sig aktören rätt till ändringar. Det är till fördel om du kan vara med
i skogen. Då kan du framföra dina önskemål och vara säkrare på att ni båda
har samma uppfattning om utgångsläget och arbetets omfattning. Det är kanske aktuellt att se över skötselbehovet
också på andra beståndsfigurer.
När du beställer ett arbete av någon
ska ni alltid komma överens om priset.
Både du och den som utför arbetet ska
ha ett eget exemplar av avtalet. Vad
ska göras? Vad kostar det? Till exempel
priset på röjning varierar mellan några
hundra euro och tusen euro per hektar
beroende på hur många träd som ska
avlägsnas och vilken medeldiametern
på dem är.
Kom i håg att berätta om dina speciella önskemål vad gäller vilt, landskap,
naturvård eller andra frågor som beaktas. Kom också överens om naturvårdsträd, kantzoner och andra objekt som
ska sparas vid plantskogsvården.
Det lönar sig att alltid bifoga en karta till begäran om offert. Då är det klart
för båda parter vilket arbetsområdet är.
Området kan bestå av olika beståndsfigurer som kan ligga långt från varandra
och kartan visar då entydigt det geografiska läget.
God och jämn kvalitet förutsätter en
fungerande kvalitetsuppföljning i form
av egenkontroll. Den som regelbundet
följer upp sitt arbete tar lärdom av resultatet och korrigerar allt efter behov.
Uppföljningen har alltså en kvalitetshöjande effekt och den styr verksamheten
i önskad riktning. Tilläggskostnaderna
för kvalitetsuppföljningen är små jämfört med det som dålig kvalitet kan kosta för både skogsägaren och tjänsteproducenten i form av extra kostnader och
uteblivna intäkter.
För dig som skogsägare betyder god
kvalitet väl växande skogar, som har
skötts enligt dina egna mål. För tjänsteproducenten kommer god kvalitet till
synes i nöjda kunder och nya arbetsbeställningar. En fungerande kvalitetshantering ger färre misslyckanden och
betyder kostnadsinbesparingar. Ett bra
genomfört arbete är tjänsteproducentens bästa visitkort.
Du kan be aktören sända dig foton
från arbetsområdet både under arbetet
och när det är färdigt, ifall du inte har
möjlighet att själv kolla resultatet och
när du anser att fotona ger tilläggsinformation.
Gör alltid ett skriftligt avtal
Viktigt att kontakten fungerar
Båda parter ska ha ett skriftligt avtal ur
vilket det framgår vad som ska göras och
hur mycket det kostar. Fakturan borde
inte innehålla några som helst överraskningar, varken om summan, arealen eller
tidtabellen.
Tydliga och heltäckande avtal om
skogsvårdsarbetena är viktiga. Avtalet
ger verksamheten säkerhet när både du
som skogsägare och tjänsteproducenten
känner till målen. Tjänsteproducenten
ansvarar för att det som man har kommit
överens om förmedlas också till den som
verkställer arbetet.
Försäkra dig om att kontakten fungerar.
Vem är din kontaktperson och vilka är
kontaktuppgifterna? Hur ska ni hålla
kontakt?
Det hör till god affärssed att ta kontakt med kunden, alltså med dig, innan
arbetet inleds och när det är färdigt. Det
är viktigt att du vet när arbetet påbörjas,
för att du ska kunna vara med om du så
önskar. Likaså behöver du veta om eventuella ändringar i det som ni har kommit överens om, eller ifall de beräknade
kostnaderna stiger.
Det är viktigt att du i alla lägen känner till tidtabellen vid anläggandet av ett
Kolla att
•
•
•
•
•
•
•
förpackningarna är hela
plantornas härkomst är lämplig
plantornas storlek är lämplig för växtplatsen
barren är friska och gröna och de sitter stadigt
det inte finns tecken på skador, mögel etc.
att behandlingen mot angrepp av snytbaggen är gjord
rotklumpen är fuktig och det droppar vatten från den när du
klämmer på den
plantbestånd. När levereras plantorna?
Vem ansvarar för mellanlagringen och
plantvården? När inleds planteringen?
Om du har kommit överens om uttag
av energived, grot eller stubbar, är det viktigt att veta när energiveden transporteras bort från förnyelseytan, för det inverkar på tidtabellen för markberedning och
plantering. I vissa fall kan anläggningsarbetena skjutas framåt till och med två år.
Det är besvärligt, och en katastrof med
tanke på gräsröjningen.
Att verkställa arbetet
Motivationen hos dem som verkställer arbetena inverkar på slutresultatet. Det här
gäller exempelvis plantvård, planteringspunkt- och djup och arbetarskydd. Det
behövs insikter om varför plantorna ska
vattnas och varför plantan ska planteras
på minst 5 centimeters djup.
Kolla plantornas skick när du tar emot
dem eller be någon annan göra det. En del
plantleverantörer förser förpackningarna
med ett bäst före-datum som anger bakre
gränsen för ett lämpligt planteringsdatum. Vanligtvis är det mindre än tre veckor räknat från leveransdagen.
Kolla arbetet innan du betalar
Kolla arbetets kvalitet och att det blev utfört enligt er överenskommelse innan du
betalar fakturan. Det lönar sig att kolla
skogsvårdsarbetet så fort som möjligt efter att arbetet är färdigt. Till exempel att
hela området har röjts och att tätheten i
plantskogen följer skogsvårdsrekommendationerna. Meddela utan dröjsmål om
något behöver kompletteras eller rättas
till.
Slyröjningen och röjningen är lyckade när arbetet har gjorts till förmån för
de bästa plantorna och antalet plantor
följer skogsvårdsrekommendationerna.
Med röjningen som exempel betyder det
här ungefär 2 000 tallar, 1 800– 2 000 granar och 1 600 björkar efter röjningen, när
medelhöjden i plantskogen är 4–5 meter.
Vid röjningen har man röjt bort kvistiga,
krokiga och skadade och förväxta träd.
En skött plantskog är så jämn som möjligt.
I en tall- och granplantering växer också
värdefulla lövträd som inte konkurrerar
med virkesproduktionsträden och som
har sparats för att öka den biologiska
mångfalden.
Grupperna av naturvårdsträd och
kantzonerna ska inte röjas.
God kvalitet syns också som renröjda
stigar och diken. Ett proffs kan rikta fällningen så att stigar och diken hålls rena.
skogsvårdsarbeten i din skog. Berätta
också för tjänsteleverantören då avtalet
enligt din mening inte har följts eller om
du annars är missnöjd med slutresultatet.
Tjänsteleverantören ska erkänna sitt
misstag om något har gått snett. Tillsammans ska ni söka en lösning och göra en
överenskommelse om eventuella korrigerande åtgärder, rabatt eller dylikt.
Ge respons
Som skogsägare har du rätt att förvänta
dig god kvalitet av skogsvårdsarbeten och
avverkningar. Det handlar om din skog
och dina mål. En bra anlagd plantskog
och god plantskogsvård ger möjligheter
att utnyttja växtplatsens virkesproduktionsförmåga. En god drivningskvalitet i
gallringar inverkar på skogens hälsa och
därmed också på kommande virkesförsäljningsmöjligheter.
Ge rättfram respons på gott arbete
till virkesköparen och den som har gjort
Våga säga
NEJ
till dåligt utfört
arbete.
Kolla det här när du beställer skogsvårdsarbeten
Alla arbeten
Förnyelseavverkning
Anläggande av
plantbestånd
Slyröjning och
röjning
Avgränsning av
området
Anmälan om användning av skog
Plantering, sådd
eller naturlig förnyelse?
Brunnsröjning
eller fullständig röjning av
lövslyet?
Inkomster och
utgifter
Planering av förnyelse
Markberedningsmetod och tidpunkt
Plantskogens
täthet efter
röjningen
Tidtabell
Trädslagsfördelning
Avverkningens
tidpunkt
Antalet planteringseller såddpunkter
per hektar
Objekt som
kräver hänsyn
eller ska lämnas
utanför röjningen.
Egenkontroll och
uppföljning av
kvaliteten
Uttag av energived/
stubbrytning
Trädslag och planttyp
Naturvårdsträd,
kantzoner och värdefulla livsmjíljöer
Lagring av virke
Planteringstäthet
Vattenvård
Drivningsspår
Dina önskemål
Objekt som kräver
hänsyn eller ska
lämnas utanför
avverkningen
Kom ihåg att:
1 Definiera dina mål. Bestäm vad du vill ha, vad du gör själv och
vilka arbeten du beställer.
2 Be om tydliga alternativ och jämför dem. Skriv en minneslista i
förväg.
3 Ställ frågor vid förhandlingen och be tjänsteleverantören att tydligt
berätta om åtgärderna och de olika alternativen.
4 Be om kostnadsförslag och fråga om tidtabellen. Kolla om dina önskemål inverkar på priset.
5 Be om en offert när du beslutat vad som ska göras i din skog och när.
6 Försäkra dig om att du och tjänsteleverantören har samma uppfattning om utgångsläget och arbetsområdet.
7 Gör alltid ett skriftligt avtal, ett till vardera parten.
8 Fråga om egenkontroll och begär en rapport över den. Fråga också
efter garanti.
9 Jämför slutresultatet med checklistan. Blev det så som du beställde?
10 Ge rättfram respons.
Det är din skog
- och det är du som bestämmer.
bra att veta
Du kan kolla uppgifterna om din skog i Skogscentralens e-tjänst MinSkog.fi:
www.minskog.fi. I MinSkog.fi hittar du de lokala skogstjänstföretagen och där
kan du dela med dig av dina skogsdata, bjuda ut arbetsobjekt och be om offerter.
Om skogsbrukets termer och begrepp känns främmande, kolla rådgivning och
kurser på www.skogscentralen.fi. Goda råd och grundläggande information om
skogsbruket kan du läsa i Skogsbrukets handbok 2014.
Så här lyckas du
•
•
•
•
•
Var aktiv fast du inte gör jobbet själv
Använd uppdaterade skogsdata eller en skogsbruksplan
Skaffa kunskap och inspiration
Välj vilka åtgärder som du gör själv
Var realist när det gäller att uppskatta tidsåtgången i eget arbete
15
0
14
1
2
13
3
4
12
5
11
6
10
9
8
7
Slutavverkning
år 0
Markberedning,
plantering eller sådd
år 0-1
Gräsröjning
år 1-3
Slyröjning
år 4-6
Röjning
år 10-15
Checklistor
Källa: Råd i god skogsvård – SKOGSVÅRD, Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio 2014.
Med hjälp av de här checklistorna kan du försäkra dig om att skogsvårdsarbetena blir
bra verkställda i din skog. Checklistorna innehåller de saker som har stor betydelse i
anläggnings- och plantskogsskedet och som krävs för att kvaliteten ska bli hög.
Listorna innehåller påståenden. Genom att svara antingen ja eller nej och genom att
anteckna orsaken till eventuella avvikelser får du en bild av läget och kan komplettera
och korrigera det som behövs.
1 Avtal om skogsvårdsarbeten
I skriftliga avtal bör parterna komma överens om
Kommunikationen (kontaktpersoner, deras kontaktuppgifter och hur
ni ska hålla kontakt)
Avgränsning av det område som ska behandlas; enligt arbetsslag och arbetsmetoder
Vision av hur skogen ser ut efter att åtgärden har utförts
Inkomster och utgifter
Tidtabell för arbetet med en uppskattning om när det börjar och slutar
Kvalitetskriterierna som ska uppfyllas
Förfaringssätt om kvalitetskraven inte uppfylls
Andra önskemål som du har.
2 Förnyelse
Planering av förnyelse
Utgångspunkter för förnyelse
Förnyelseåtgärderna utförs senast inom två år efter att förnyelseavverkningen är avslutad
Hyggesrensning utförs vid behov
På ståndorten finns inte näringsobalans som försämrar trädens tillväxt
Avverkningsresterna, groten, försvårar inte nämnvärt markberedningen.
Förnyelseträdslaget
Trädslaget är lämpligt för växtplatsen (bördighet, jordart)
Plantornas eller frönas härkomst är lämplig för odlingsplatsen
I valet har man beaktat risken för skador av hjortdjur och sork
I valet har man beaktat risken för vind, frost och torka.
Förnyelsemetoden
Metoden är lämplig för växtplatsen (bördighet, jordart)
Metoden är lämplig för klimatet (temperatursumma, höjd över havet)
Skaderisk: knäckesjuka, rotröta etc.
Markberedningsmetoden
Metoden är lämplig för växtplatsen (jordart, stenighet, fukt)
Metoden passar för den valda förnyelsemetoden
Ger möjlighet att reglera vattenhushållningen om det behövs (fuktiga
ställen, torvmoar).
Genomförande av förnyelsen
Vid markberedning
Skapades det antal planteringspunkter eller såddpunkter/fröbäddar
som normerna anger och de är högklassiga?
Har man reglerat vattenhushållningen om det har behövts?
Har man tagit hänsyn till vattenvården när man grävt diken eller
fåror, till exempel genom att gräva slamgropar eller göra grävningsavbrott?
Har man lämnat skyddszoner mot småvatten och vattendrag?
Har man beaktat eventuella specialobjekt, till exempel naturobjekt och
fornminnen?
Man har inte kört sönder grova lågor eller markberett närmare än två
meter från levande naturvårdsträd.
På planteringsytor
Har direktiven för lagring av plantor och plantvård följts?
Är planteringstätheten den målsatta?
Är plantorna planterade på rätt platser enligt markberedningsmetoden, till exempel mitt på högen?
Är plantorna satta på rätt djup?
Sitter plantorna ordentligt fast i marken?
Är tomma plantlådor och plantsäckar behandlade på rätt sätt?
På såddytor
Har direktiven för lagring av frön följts?
Är frögivan enligt rekommendationerna och i förhållande till grobarheten?
Är fröna sådda i färskt markberedningsspår?
Är såddmaskinens inställningar kontrollerade?
Är fröna vid manuell sådd lätt täckta med mylla?
Fröträden på objekt med naturlig förnyelse
Är av hög kvalitet (rak stam, god kvistrensning)
Har livskraftiga kronor som producerar frö
Är av rätt antal och rätt placerade
Är stormfasta
Kan tydligt särskiljas från naturvårdsträden.
3 Plantskogsvård
Planering och genomförande av plantskogsvården
I plantskogen har utförts
Bekämpning av markvegetationen vid behov. Antingen genom att
trampa ner gräset eller med kemiska medel 1-2 år efter förnyelsen.
Inventering av plantskogen och planering av fortsatta skötselarbeten
senast tre år efter förnyelsen.
Slyröjning
I granbestånd är granarnas medelhöjd under 1,5 meter vid slyröjningen
I tallbestånd är tallarnas medelhöjd under 1 meter vid slyröjningen
I granbestånd är området inom en radie på minst en meter runt plantorna slyröjt
Man har inte lämnat förväxta träd i plantskogen
Naturligt uppkomna grupper med granplantor har utglesats med undantag av buskage för viltet
Skyddszonerna och marken under naturvårdsträden har inte slyröjts
Man har sparat lövträd som är viktiga för den biologiska mångfalden,
till exempel sälg, asp, rönn och al.
Röjning
Röjningen är utförd vid den planthöjd som anges i skogsvårdsrekommendationerna
Trädslagsvalet och tätheten efter röjning följer skogsvårdsrekommendationerna
De kvarlämnade träden är i huvudsak på minst en meters avstånd från
varandra
Träd av dålig kvalitet (kvistiga, skadade, krokiga) och förväxta träd har
röjts ner
I barrträdsdominerade plantskogar är andelen lövträd enligt skogsvårdsrekommendationerna
Skyddszonerna och marken under naturvårdsträden är inte röjd
Man har sparat lövträd som är viktiga för den biologiska mångfalden,
till exempel sälg, asp, rönn och al.
egna anteckningar