1. No category

2015-06-09
Hur mår idrottarna på Sveriges
Riksidrottsgymnasier
Annette Heijne, Med Dr, leg sjukgymnast, Karolinska Institutet
Anna Frohm, Med Dr, leg sjukgymnast, RF och Karolinska Institutet
Finansierat av Centrum för Idrottsforskning och Riksidrottsförbundet
Vad vet vi?
Hög träningsbelastning = ökad risk för skada (Jakobsson et al-13, Gabett et al-11)
En tidigare skada = hög riskfaktor för ny skada (Jacobsson et al-13)
 unga
Många
vuxna
idrottare 17
tränar
och tävlar
med smärta
Kön:
män
(medelålder
år) med
en tidigare
skada har en
fyra
högre risk att bland
drabbas
av skada
än unga
kvinnor
utan
 gånger
Hög skadeincidens
vuxna
i flertalet
sporter,
ungdomar?
skada
(Jakobsson et al-13)
 Få studier, endast ca 14 % omfattar forskning på ungdomar under
18 år, dvs icke färdigutvecklade individer (Mcbain et al 2012)
Under 7 timmars sömn hos idrottande ungdomar = riskfaktor för
skada (Milewski et al-14)
Stress, ångest, negativa livshändelser, ”daily hassles” förklarar 24
% av en ökad risk för skador(Galambos et al 2005, Johnson et al 2013, Iwarsson et al. 2014)
Kost?????
9 juni 2015
2
1
2015-06-09
FÖR många unga
idrottare måste ge
upp sin karriär på
grund av skada
Finaniserat av Centrum för idrottsforskning och Riksidrottsförbundet i
samverkan med Karolinska Institutet
9 juni 2015
4
2
2015-06-09
Övergripande målsättningen med detta
projekt är…
1. Att öka kompetensen om skadepanoramat inom
olika idrotter/specialförbund (SF) i ålderskategorin
15-19 år
2. Att minska idrottarnas lidande (smärta, frånvaro),
minska risken för skada och annan ohälsa samt att
öka idrottarnas prestationsförmåga
9 juni 2015
5
För att kunna förebygga skador/annan
ohälsa relaterade till idrott…….
A.
B.
Antal och var
Orsaker/
Riskfaktorer
D.
C.
Utvärdera
Åtgärder
Van Mechelen 1992
3
2015-06-09
Skademekanismer
Bahr R, Krosshaug T 2005
9 juni 2015
7
Systematiskt preventionsarbete kopplat till
”RIG-studien”
Antal
Orsaker
Åtgärder
Van Mechelen 1992
4
2015-06-09
Specifika syften med detta projekt
1. att med en ny web-baserad metod kartlägga akuta skador,
överbelastningsskador (smärta), sömn- och ätbeteende,
självupplevd stress, kompetensbaserat självförtroende, tränings
frekvens, duration och intensitet samt fysiskt mäta funktion med
Bosöns 9+ screening batteri hos ungdomar vid Sveriges
Riksidrottsgymnasier
2. att fortsätta kartläggning av ovanstående parametrar samt fysiskt
mäta funktion med Bosöns 9+ screening batteri med efterföljande
individuella åtgärder/träningsövningar och studera uppkomst av
eventuell skada eller smärta.
9 juni 2015
9
Metod
Bakgrundsformulär
Bakgrundsformulär
Veckoformulär
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Om dig
Om kost och läkemedel
Endast till dig som kvinna
Om din idrott
Om tidigare sjukdomar
Om tidigare skador
Hur mår din kropp idag
Screening med
Bosöns 9+ screening
batteri
•
•
Tränings- och tävlingstimmar
Skador eller känningar som påverkat:
• Deltagande
• Träningsmängd
• Prestation
• Smärta
Kontakt med medicinsk personal
Sömn och allmänt välbefinnande
Veckor
9 juni 2015
10
5
2015-06-09
Basdataformulär, Del 7: hur mår din kropp idag?
 Sömnbeteende: Kecklund, G. & Akerstedt, T. (1992). The psychometric properties
of the Karolinska sleep questionnaire.
 Kostvanor:
Becker, W. (2009). Indikatorer för bra matvanor – resultat från
intervjuundersökningar. Rapport 22. Livsmedelsverket, Uppsala.
 Självupplevd stress: Cohen, S., Kamarck, T., & Mermelstein, R. (1983). A global
measure of perceived stress.
 Prestationsrelaterat självförtroende: Johnson, M. & Blom, V. (2007).
Development and validation of two measures of contingent self-esteem.
Namn Efternamn
9 juni 2015
12
6
2015-06-09
Exempel ländrygg
Har du haft problem med att DELTA i xxxxxx
(ordinarie träning/tävling) på grund av ditt
ländryggsproblem, den senaste veckan?
I vilken grad har du minskat på
TRÄNINGSMÄNGDEN på grund av ditt
ländryggsproblem, den senaste veckan?









Deltagit för fullt, utan ländryggsproblem
Deltagit för fullt, men med ländryggsproblem
Minskat deltagande, på grund av ländryggsproblem
Ej kunnat delta, på grund av ländryggsproblem
Ingen minskning
I liten grad
I måttlig grad
I stor grad
Ej kunnat delta
I vilken grad har du upplevt att ditt ländryggsproblem
påverkat din PRESTATION i xxxxx, den senaste
veckan?
I vilken grad har du upplevt SMÄRTA i din
ländrygg under ditt utövande av xxxxxx,
den senaste veckan?









Ingen påverkan
I liten grad
I måttlig grad
I stor grad
Ej kunnat delta
Ingen smärta
I liten grad
I måttlig grad
I stor grad
9 juni 2015
13
9 juni 2015
14
Med denna metod får vi ett mått på i vilken
utsträckning en skada/smärtproblematik
påverkar deltagande i idrott
Namn Efternamn
(Clarsen et al-13, -14)
7
2015-06-09
Andel akuta/överbelastningsskador
Andel överbelastnings-/akuta skador
•
244 unika skador
identifierades under ca 6
månader, vilket ger en
kumulativ incidens: 4.56
nya skador per 1000
träningstimmar.
•
31 % av skadorna
resulterade i minst 5
veckors frånvaro från att
bedriva normal träning
21,70%
78,30%
Överbelastningsskada
Akut skada
9 juni 2015
15
Deltagare totalt i studien
 Skidor (143 platser)
 Orientering (60 platser)
 Friidrott (142 platser)
 Handboll (48 platser)
 Bowling (24 platser)
 Brottning (16 platser)
 Cykel (24 platser)
 Golf (48 platser)
 Kanot (20 platser)
 Rodd (12 platser)
 Triathlon (12 platser)
 Vattenskidor (12 platser)
 Amerikansk Fotboll (30 platser)
Totalt ca 591 möjliga individer, MEN svarsfrekvensen
ca 65 % generellt
9 juni 2015
16
8
2015-06-09
Gällivare (Alpint)
Åre (Alpint och längd)
Mora (Skidskytte och längd)
Falun (Friidrott)
Torsby (Längd)
Karlstad (Friidrott)
Arboga (Brottning)
Göteborg (Friidrott och Handboll)
Sandviken (Orientering)
Fagersta (Vattenskidor/Wakeboard)
Uppsala (Golf och Am Fotboll)
Stockholm (Friidrott)
Nyköping (Kanot) Motala (Triathlon)
Nässjö (Bowling)
Skara (Cykel)
Eksjö (Orientering)
Växjö (Friidrott)
Helsingborg (Golf)
Malmö (Friidrott)
9 juni 2015
17
Preliminära resultat
Baserade på individer från friidrott (n=120), längdskidåkning
(n=69), freestyle (n=11) utförsåkning (n=12), handboll (n=44),
orientering (n=55) och skidorientering (n=11). Män 52 %, kvinnor
48 %. (322 individer) under ca 6 månader.
1/3 uppgav att de var skadade när vi påbörjade studien




Ej kunnat delta för fullt i idrott pga skadeproblem: 22.3 %
Minskat träningsmängd pga skadeproblem 18.0 %
Haft skadeproblem som påverkat idrottsprestation: 21.5 %
Upplevt smärta under idrottsaktivitet: 28.6 %
Namn Efternamn
9 juni 2015
18
9
2015-06-09
Andel skadade per vecka
Andel skadade per vecka
60,00%
Förekomst skadade per vecka %
50,00%
40,00%
30,00%
20,00%
10,00%
0,00%
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26
Veckal
Vid start av studien betraktade 32.8 % av de inkluderade ungdomarna sig som
skadade, med definitionen att de inte kunde träna och tävla under en 3veckors period
kvinnor36.7%/män 29.3%
9 juni 2015
19
9 juni 2015
20
Svårighetsgraden av respektive problem
fördelat på kroppsregion
Skador övre extremitet
10,00%
9,00%
Förekomst skador %
8,00%
7,00%
6,00%
5,00%
4,00%
3,00%
2,00%
1,00%
0,00%
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26
Vecka
Axel
Armbåge
Hand
10
2015-06-09
Svårighetsgraden av respektive problem
fördelat på kroppsregion
Skador nedre extremitet
50,00%
45,00%
40,00%
Förekomst skador %
35,00%
30,00%
25,00%
20,00%
15,00%
10,00%
5,00%
0,00%
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
Vecka
Fot
Underben
Knä
Lår
Höft
9 juni 2015
21
Bakgrundsdata
All athletes
(n=340)
Male athletes
(n=178)
Female athletes
(n=162)
Age 16
(n=110)
Age 17
(n=113)
Age 18-19
(n=117)
BMI (mean (SD))
21.8 (2.3)
22.2
(2.4)
21.3
(2.2)
21.3 (2.4)
21.5 (2.0)
22.5
(2.5)
Male/female (n)
178/162
178/-
-/162
59/51
54/59
65/52
Use of nutrition supplements
(%)
24.4
23.6
25.3
18.2
31.0
23.9
Use of tobacco (snuff1,
cigarettes) (%)
0.9
1.7
0
0
0.9
1.7
Use of alcohol (%)
45.6
46.1
45.1
12.7
38.1
83.8
Use of drugs2 (%)
34.4
31.5
37.7
32.7
37.2
33.3
Training sessions base
training3, 5
5
(4-6)
5
(4-6)
4
(4-5)
4
(4-5)
5
(4-6)
5
(4-6)
Training sessions competition
season3, 5
4
(4-5)
4
(4-5)
4
(3-5)
4
(3-4)
4
(4-5)
4
(4-5)
Rest days base training4, 5
2
(2-3)
2
(2-3)
2
(2-3)
3
(2-3)
2
(2-3)
2
(2-3)
Rest days competition
season4, 5
3
(2-3)
3
(2-3)
3
(2-3)
3
(2-3)
3
(2-3)
3
(2-3)
2
Namn Efternamn
1 Swedish smokeless tobacco
Examples of drugs: NSAIDs, penicillin, paracetamol
3 Number of training sessions per week
4 Number of days not training per week
5 Median with 25th–75th percentiles in parenthesis
9 juni 2015
22
11
2015-06-09
Resultat

Stress: Kvinnor rapporterade signifikanta högre stressnivåer jämfört
med män, både höst och vår-termin (p < .001) och mellan
ålderskategorier (mer stress i högre åldrar).

Kost: 20%, 39%, och 43% nådde inte upp till de rekommenderade
nationella riktlinjerna avseende frukt, grönsaks- och fiskintag. Sämre
och sämre grönsaksintag ju äldre man var, men ej signifikant.

Kompetensbaserat Självförtroende: En signifikant (p < .05) högre
score i kompetensbaserat självförtroende såg hos kvinnorna jämfört
med männen. Inga ålderskillnader förelåg.

Sömn: 36% och 4% nådde ej upp till 8,5 timmars sömn under veckorna
respektive under helgerna. Signifikant sämre hos 18-åringarna jämfört
med 16-åringarna.
Namn Efternamn
9 juni 2015
23
Resultat
Hög grad av självupplevd stress hade ett
signifikant samband med att vara skadad och
de som sov mer än 8 timmar/natt och “mötte”
rekommendationerna av frukt och
grönsaksintag minskade oddsen för att vara
skadad.
Namn Efternamn
9 juni 2015
24
12
2015-06-09
Bosöns 9+ screening test (rörelseanalyser,
totalpoäng median (max poäng 33)
Skidor
Friidrott
Orientering
Handboll
2013 HT
2014 VT
Åre
27 (18-33)
26 (20-32)
Mora
29 (22-33)
Torsby
22 (16-28)
23,5 (19-27)
Gällivare
24 (18-30)
24 (18-33)
Malmö
24 (17-26)
Karlstad
26 (17-31)
26,5 (13-30)
Sollentuna
23 (15-31)
23 (15-32)
Falun
24,5 (15-32)
25 (17-33)
Växjö
26 (20-32)
26 (11-33)
Göteborg
24 (20-29)
25 (20-30)
Sandviken
25 (17-31)
26 (19-33)
Eksjö
24 (17-31)
25 (19-32)
Göteborg
28 (18-33)
28 (20-33)
9 juni 2015
25
9 juni 2015
26
Bosöns 9+ screening test (del av
rörelseanalysen)
Bålstabilitetstest
poäng
Median
1
20,5
2
24
3
27
Höftflexion poäng
Median
1
23
2
26
3
27
Kanske finns det ett test som skulle kunna vara mer prediktivt än
andra?
Namn Efternamn
13
2015-06-09
Var är vi nu?
Steg 1. Studerar samband mellan skada/överbelastning och
 Kost och Sömn
 Stress
 Prestationsbaserad självkänsla
 Nedsatt funktion (resultat på rörelseanalysen)
 Kön, ålder mm
 Träningsintensitet/mängd träning
 Tidigare skada
Steg 2. Studera om några av dessa faktorer kan förutspå/predicera
för ny skada i framtiden?
Steg 3. Studera OM individuella åtgärder baserat på resultatet i
Bosöns 9+ screening kan minska skadeincidens (akuta
skador och överbelastningsskador)
9 juni 2015
27
9 juni 2015
28
Vad kan idrotten vinna på detta projekt?
 Färre skadade individer?
 Färre skador = Bättre prestation!!!
 Färre skador = Mindre förlust av talanger
14
2015-06-09
ANDRA ”bi-fynd” på individ- och
systemnivå
9 juni 2015
Rörlighet
15
2015-06-09
9 juni 2015
31
Omhändertagande av medicinisk
ansvarig på RIG
•Diagnostisering
•Registrering
•Rapportering
Egenrapportering
av smärta och
funktion etc
Hösttermin
Basdataformulär
Rörelseanalys för de RIG
som inkluderades 2013
Om akut skada
uppstår
Fortsatt
egenrapportering
Egenrapportering
av smärta och
funktion
Vårtermin
Basdataformulär
Rörelseanalys för de RIG
som inkluderades 2013
9 juni 2015
32
16
2015-06-09
Vad styr idrotten idag?
MEDIA OCH POLITIK
EKONOMI ex bidrag, moms
”AV HÄVD” och RÄDSLA
ENGAGEMANG
Tidigt
igenkännande
ex Tränar, aktiva,
medicinare
Tertiärprevention
Organisationsnivå
Förebygga
skador och
sjukdomar
RF/SF
Internationellt,
nationellt
Styrelse, Kansli,
Klubb
Sekundärprevention
Primärprevention
9 juni 2015
33
Säker återgång
till idrott efter
skada
ex Medicinsk
kunskap
9 juni 2015
34
17
2015-06-09
Tränaren
Professionell?
Ideell?
Tränaren
Attityd
Systemet-Struktur
RIG/SF/RF
18
2015-06-09
Tränare
 Ökad medvetenhet ger inte nödvändigtvis färre skador
 Tränare med dålig förståelse för preventions strategier använder
inte det rutinmässigt i träningen
 Deltagande i preventionsprogram skapar inte förändringar i
attityd, tro eller beteendeförändring
(Arnason et al 2005; Twomey et al 2008, Gilchrist et al 2008;
McKay et al 2014)
9 juni 2015
Prevention - myter och fakta
 Fotboll flickor 15, tränar 2 ggr/v och match
 Skador kan förebyggas
 Neuromuskulära träningsprogram har visats vara effektivt
att minska skador
9 juni 2015
38
19
2015-06-09
Tränare
 Få tränare och idrottare trodde att skador kunde förebyggas
 Dålig uppvärmning var identifierat som en risk faktor, men få
stödjer det som en förebyggande åtgärd
 Metoder måste också leveras med beteendeförändringar
9 juni 2015
39
Hur kan skador förebyggas?
 Gör prevention till en prioritet – på alla nivåer
 Forskning tar tid och kostar pengar – ha tålamod
 Ändra uppvärmningskulturen - förening till landslag
 Träningsprogrammen ska innehålla ”neuromuskulär träning”
 Fokusera på beteendeförändring hos tränare, atleter, förbund
 Tvärvetenskaplig kompetens för idrottaren
9 juni 2015
20
2015-06-09
Konkreta exempel
Samarbete och leda
Kunskapsspridning och beteendeförändring
Tvärvetenskapligt och tvärprofessionellt kompetens
Lokalt, regionalt, distrikt, nationellt, internationellt
Tack för er uppmärksamhet
Namn Efternamn
9 juni 2015
42
21
2015-06-09
18) * Ange hur många timmar du sammanlagt har tränat under de senaste
sju dagarna? Ta med all handbollsrelaterad träning, styrketräning,
grundträning, konditionsträning osv. Runda av till närmaste timme.
19) * Hur många minuter har du spelat match/tävlat under de senaste sju
dagarna? Summera samtliga matcher/tävlingar.
Underlag
Exempel på underlag kan vara parkett, grus, skog, halt etc.
20) * På vilket underlag har du huvudsakligen tränat/tävlat på under de
senaste sju dagarna?
Annan orsak
Med annan orsak menas förkylning, influensa eller skada på annan kroppsdel än ovan nämnda etc.
21) * Finns en annan orsak till varför du inte kunnat träna/tävla under de
senaste sju dagarna? Vilken?
9 juni 2015
43
22
2015-06-09
Basdataformulär
 Vid varje terminsstart inleds data insamling med ett större
basdataformulär innefattande frågor i följande domäner:
 Del 1: Om dig (8 frågor)
 Del 2: Om kost och läkemedel (3 frågor)
 Del 3: Om dig, kvinna (3 frågor)
 Del 4: Om din idrott (12 frågor)
 Del 5: Om tidigare sjukdomar (3 frågor)
 Del 6: Om tidigare skador (5 frågor)
 Del 7: Hur mår din kropp idag?
 (4 formulär)
(modifierat efter Jacobsson et al 2012, 2013)
Namn Efternamn
9 juni 2015
45
23
2015-06-09
24
2015-06-09
25
2015-06-09
9screening battery.wmv
Namn Efternamn
9 juni 2015
51
Kost/matvanor
Becker, W. (2009). Indikatorer för bra matvanor – resultat från intervjuundersökningar.
Rapport 22. Livsmedelsverket, Uppsala.
http://www7.slv.se/Matvanekollen/Undersokning.mvc/Re
9 juni 2015
digeraEnkat?sidNummer=1
52
26
2015-06-09
Percieved stress scale (PSS)
Cohen, S., Kamarck, T., & Mermelstein, R. (1983). A global
measure of perceived stress.
9 juni 2015
53
9 juni 2015
54
Competence Based Self-esteem Scale
Dimension 1 Villkorlig kompetenssträvan (Contingent upon
competence)
1. Jag känner att jag duger endast när jag har lyckats väl med något
2. Jag anser att mitt värde som människa beror på hur väl jag lyckas med saker och ting
3. Enligt mig är det inte ’vem jag är’, utan ’vad jag har presterat’ som räknas
4. Jag tror att jag ibland försöker bevisa mitt värde genom att vara duktig
5. Min självkänsla är mycket beroende av vad jag åstadkommer i mina dagliga sysslor
6. Jag upplever andras framgångar lite som ett hot
7. Andras framgångar gör att jag piskar mig själv att prestera lite extra
8. Jag blir lätt rastlös när jag inte har något till hands att prestera
Dimension 2 Självkritik (Self criticism and feeling of insufficiency)
Oavsett det faktiska resultatet har jag alltid en gnagande känsla inom mig att jag borde presterat bättre
10. När jag har presterat sämre resultat än jag väntat mig har det naggat på min självkänsla
11. Jag har svårt att förlåta mig själv om jag misslyckas med någon viktig uppgift
12. Jag känner att jag aldrig riktigt når mitt bästa resultat, även om jag jobbar hårt
9.
Svarsalternativen är 1-5, där 1=stämmer inte alls 2=stämmer dåligt 3=stämmer delvis
4=stämmer bra och 5=stämmer helt. Svaren kodas så att hög poäng motsvarar hög
prestationsbaserad självkänsla.
Johnson, M. & Blom, V. (2007). Development and validation of two measures of
contingent self-esteem. Individual Differences Research, 5, 300-328.
27
2015-06-09
Karolinska Sömnformulär
Arbete=skola
Kecklund, G. & Akerstedt, T. (1992). The psychometric properties of the Karolinska
sleep questionnaire.
9 juni 2015
55
Vad har hittills genomförts –
Metodutveckling
 Utvecklat, systematiserat och byggt upp ett valitt och reliabelt
bakgrundsdataformulär som veckoregistreringsformulär.
 en strategisk projektgrupp tillsattes
 fyra halvdagsmöten hölls under Våren 2013
 2 möten med statistiker för att säkerställa att all data som skulle
samlas in, kunde bearbetas på ett statistiskt vetenskapligt sätt och
med relevanta analysmetoder.
 Under sommaren 2013 köptes en licens för Questback och
successivt byggdes frågeformulären upp rent tekniskt.
 I juli och augusti provkördes frågeformulären
(bakgrundsdataformuläret och veckoformuläret)
Namn Efternamn
9 juni 2015
56
28
2015-06-09
Vad har hittills genomförts –
Implementering
1) Förankring av projektet i Riksidrottsförbundet (RF) inklusive de
involverade Specialförbundens (SF)
2) Förankring av projektet på respektive ort
(Riksidrottsgymnasium (RIG)), där medicinskt ansvariga och i
vissa fall projekt assistenter har utsetts
3) Inkludering av elever på följande RIG




SKIDOR: Mora (längd/skidskytte) 33 elever, Torsby (längd/skidskytte) 30 elever, Gällivare
(Alpint) 32 individer, Åre (längd/alpint) 48 elever (Sollefteå förlorade sitt RIG status, varför
dessa uteslöts). Totalt 143 möjliga individer
ORIENTERING: Sandviken 30 elever och Eksjö 30 elever. Totalt 60 möjliga individer.
FRIIDROTT: Falun 25 individer, Göteborg 20 individer, Karlstad 25 individer, Malmö 22
individer, Sollentuna 25 individer, Växjö 25 individer (Umeå utgick, se ovan beskrivning av
anledning). Totalt 142 möjliga individer.
HANDBOLL: Göteborg 48 möjliga individer.
Namn Efternamn
9 juni 2015
57
Vad har hittills genomförts –
projektstart/genomförande HT 2013
 Logistik; bokning, flygresor, tillgång till elever (tävlingsäsong)
 Totalt 362 rörelseanalyser utan efterföljande individuella
åtgärder genomfördes under denna termin (konsekutiv
involvering i projektet)
 Regelbundna möten med statistiker genomfördes under hösten
 Data säkrades på olika sätt
 Svarsfrekvens tillfredställande, ca 70 % för hela gruppen;
peppingmail till såväl tränare som elever
 Ovanstående genomfördes därefter ytterligare en gång under
Vårterminen 2014, 279 rörelseanalyser genomfördes
Namn Efternamn
9 juni 2015
58
29
2015-06-09
HT 2014 - VT 2015
1) Genomföra rörelseanalyser med efterföljande individuella
åtgärder under fortsatt insamling av data, såväl bakgrundsdata
som veckovis data med tidigare beskrivna metoder
2) Erbjuda resterande Specialförbund (SF) med RIG platser
deltagande i studien
3) Bearbeta all insamlad data genom statistiska analyser
4) Fortsätta skriva på påbörjade manuskript samt påbörja
skrivande av nya manuskript
Namn Efternamn
9 juni 2015
59
9 juni 2015
60
Preliminära bakgrundsdata –
övriga variabler (307 individer)
Boys (n=163)
Girls (n=144)
Injured at the start of the study (%)
29 %
37 %
Perceived Stress Scale (0-56)
20 (7)
25 (7)
Index of sleep quality (0-24)
19 (3)
20 (3)
Index of awakening problems (0-18)
14 (3)
14 (3)
Index of snoring problems (0-18)
18 (1)
18 (1)
Index of sleepiness/tiredness (0-25)
24 (4)
25 (4)
Competence-Based Self-Esteem (0-60)
31 (9)
33 (8)
National Food Agency diet questionnaire (0-12)
5 (1)
5 (1)
1
Namn Efternamn
30
2015-06-09
K n ä p r o b le m
M e d k n ä p ro b le m
m e n a s s m ä r t a , v ä r k , s t e lh e t , i n s t a b i l i t e t , s v u l l n a d , l å s n i n g a r e l l e r a n d r a p r o b l e m
i k n ä t.
2 ) * H a r d u p r o b l e m m e d a t t d e l t a i d in id r o tt ( o r d i n a r i e
t r ä n in g / m a t c h / t ä v li n g ) p å g r u n d a v d in a k n ä p r o b l e m ?
D e ltar för fullt, u tan
k n ä p r o b le m
D e lta r f ö r f ullt, m e n m e d k nä p ro b le m
M i n s k a t d e lt a g a n d e , p å
K an e j d e lta , p å
3 ) * I v i lk e n g r a d
k n ä p r o b le m ?
g ru n d a v
gru n d a v
h a r d u
In g e n
m i n s k n in g
I lite n
grad
k n ä p r o b le m
k n ä p r o b le m
m in s k a t
på
t r ä n in g s m ä n g d e n
p å
gr u n d
a v
d in a
I m å ttlig g ra d
I s to r g ra d
K an e j d e lta
4 ) * I v i lk e n g r a d u p p le v e r d u
i d r o t t s p r e s t a ti o n e n ?
In g e n
p åv erka n
I lite n
grad
a t t d in a
k n ä p r o b le m
p å v e r k a t
I m å ttlig g ra d
I s to r g ra d
K an e j d e lta
5 )
*
I v i lk e n
g ra d
In g e n
sm är ta
I lite n
grad
u p p le v e r d u
sm ä rta
i d it t k n ä
u n d e r d it t id r o t t s u t ö v a n d e ?
I m å ttlig g ra d
I s to r g ra d
9 juni 2015
61
Olika nivåer av prevention
1.
Primär prevention
 Förebygga skador & sjukdomar
 Svensk Friidrott, ex Styrelse, Kansli
 Klubbnivå
2.
Sekundär prevention
 Tidigt igenkännande – individnivå
 ex Tränar, aktiva, medicinare
3.
Tertiär prevention
 Säker återgång till idrott efter skada
 ex Medicinsk kunskap
31