1. No category

Växande världsmarknad
och ny teknik öppnar upp
för cellulosabaserad textil
På 1960-talet konsumerade vi totalt cirka 15 miljoner ton textil i världen,
och sedan dess har en markant ökning skett. Idag ligger den globala konsumtionen
av textil på nära 90 miljoner ton, vilket betyder en ökning om drygt 500 procent!
Prognoserna visar att konsumtionen kommer att öka än mer i framtiden i takt med
ökad befolkning samt att en allt större andel av oss har möjlighet att konsumera.
TEXTIL INNOVATION
Maria Ström, [email protected]
K
ring år 2050 förutspås
en textilkonsumtion
om hela 250 miljoner
ton textil per år. Hur
kan vi på ett resursoch miljöeffektivt sätt svara upp mot
den efterfrågeökningen och vilka olika sorters textil kommer att kunna
öka i volym?
Redan idag är andelen fossilbaserad textil, som exempelvis polyester,
överlägset störst med sina 63 procent
av marknaden. Bomull och cellulosa-baserade regenatfibrer – exempelvis viskos och tencel – svarar för 30
respektive 7 procent av marknaden.
Textilfibrer av lin och ull med flera
har i dagsläget en mycket liten andel av den globala marknaden och är
därför inte medtagna i diagrammet.
Framtidens material måste harmonisera
med målen om hållbarhet och cirkulär bioekonomi – det gäller för
alla material, även för textilier.
Uttjänta jeans blev startskottet
för projekt ”gula klänningen” som
togs fram av en projektgrupp bestående av Re:newcell, Svensk Konstsilke,
Smart textiles, TEKO och Wargön
Innovation. På hundra dagar togs en
klänning, vävd av tråd från återvunna
jeans och jungfrulig dissolvingmassa,
fram som visades på catwalk i
Almedalen 2014.
26 • SPCI / Svensk Papperstidning • Nr 6 2015
FOSSILBASERAD TEXTIL
EX. POLYSTER
BOMULL
ca 30%
ca 63%
ca 7%
De förnyelsebara cellulosabaserade
textilierna som bomull och viskos/
tencel med flera, har i dagsläget olika
utmaningar för att kunna öka i volym. När det gäller världens bomullsproduktion har taket nåtts med cirka
30 miljoner ton/år.
Bomull odlas i de torraste regionerna i världen där bristen på färskvatten är stor. Dessa odlingar förbrukar genom konstbevattning varje år
CELLULOSABASERAD
TEXTIL
EX. VISKOS & TENCEL
vatten motsvarande två gånger Vänern(*. Även en förhållandevis stor
mängd bekämpningsmedel krävs för
odlingen.
Den cellulosabaserade regenatfibern med sina 6 miljoner ton/år
har en kraftig tillväxtmöjlighet, men
produktionskapaciteten är dåligt ut*)153 000 miljarder liter
http://www.lackokinnekulle.se
Stapelfibrer
producerade enligt
Lyocellprocessen.
Uttjänta jeans tjänade som råvara och
stapelfibrerna gick
sedan vidare till trådtillverkning, stickning
och design av den
gula klänningen.
90
2010-talet
1960-talet
15
miljoner ton textil per år i världen.
På 1960-talet konsumerade vi totalt ca 15 miljoner ton textil i världen. Idag ligger den globala
konsumtionen av textil på nära 90 miljoner ton. Kring år 2050 förutspås en textilkonsumtion om
hela 250 miljoner ton textil per år.Hur kan vi på ett resurs- och miljöeffektivt sätt svara upp mot
den efterfrågeökningen och vilka olika sorters textil kommer att kunna öka i volym?
2050-talet
miljoner ton textil
per år i världen.
250
Den globala
textilkonsumtionen har ökat med
500 procent sedan
1960-talet.”
››
miljoner ton textil
per år i världen.
byggd och det
tar tid innan volymerna kan bli så
stora att de markant påverkar den totala volymen textilfiber
i världen. Sammantaget betyder det
att insatser på flera plan behövs för
att på ett hållbart sätt hantera det
ökade textilbehovet, där hållbara textila material är basen.
Avfallshierarkin ligger till grund
för den
hållbara utvecklingen av textil med
minskad konsumtion som första steg.
Det näst bästa är att återanvända och
återbruka textila produkter, för att
sedan återvinna material och råvaror
när textilierna är uttjänta. Mot slu
tet av hierarkin utvinns energi genom
förbränning, i sista hand slutar oanvändbara textilier på deponi.
Att återvinna textila material och
skapa ny textil med fullgod kvalitet
har varit en dröm. Det finns en stor
potential att återvinna material från
gamla uttjänta kläder för att det ska
bli ny tråd med möjlighet att skapa
nya textiler.
Företaget Re:newcell har tillsammans med forskare på KTH tagit
fram en världsunik
teknologi för återvinning
av bomulls- och andra cellulosabaserade fibrer. Den återvunna
fibern kan användas för produktion
av nya textila material, både som enda
råvara och tillsammans med jungfrulig dissolvingmassa.
Att göra tråd av återvunnen förnyelsebar textilfiber är alltså inte
längre en dröm – det är på riktigt.
För att visa den nya teknologins möjligheter togs en klänning fram under
våren 2014. Den ”gula klänningen”
är gjord av 30 procent uttjänta jeans
och 70 procent jungfrulig dissolvingfiber. Textilfibrerna producerades enligt lyocellprocessen. n
SPCI / Svensk Papperstidning • Nr 6 2015 • 27
Nytänkande i värdekedjan
Från insamling till nya textil
I framtiden blir det lika naturligt att ha returfibrer i kläder
som det idag är att använda returfibrer i pappersprodukter
– en affärsmodell som är välkänd inom skogsindustrin.
TEXTIL INNOVATION
SOPTUNNAN
GARDEROBEN
Maria Ström, [email protected]
M
ed en unik teknologi för återvinning av cellulosabaserade textilfibrer som bas har
ett tvåårigt Vinnova-projekt startats
och drivits av Wargön Innovation.
I projektet bygger 17 parter upp en
helt ny värdekedja för att ta hand
om insamling och sortering av textilier. Vissa textilier kommer att kunna återbrukas medan andra bli nya
material. Huvudfokus i projektet är
processen för att skapa nya textilfibrer med den nya teknologin och i
kedjan ingår också att undersöka effekter av inblandning av jungfrulig
fiber från skogsråvara.
I projektgruppen ingår modeföretag
med starka varumärken och hög
hållbarhetsprofil. De kommer att ta
fram provkollektioner med den nya
råvaran.
– Ett par jeans har många liv.
Nudie Jeans affärsidé bygger på ett
mycket starkt erbjudande där design
och hållbarhet går hand i hand. Vi
söker hela tiden vägar för att förlänga
livet på produkterna i våra kollektioner och detta projekt gör det möjligt
att just hitta nya alternativ för återvinning som passar oss, säger Sandya
Lang, CSR Manager på Nudie Jeans.
8 kg
4 kg
3 kg
VÄLGÖRENHET
Idag köper en genomsnittsperson i Sverige 15 kilo textil
per år. Av dessa lämnas tre kilo till välgörenhet, fyra kilo
hamnar i våra garderober och förråd medan åtta kilo
slängs i soptunnan och går vidare till energiåtervinning
genom förbränning. Det är framförallt den sista kategorin som istället kan återvinnas för att bli till ny textil.
Idag köper en
genomsnittsperson i
Sverige 15 kilo textil per år. Av dessa
lämnas tre kilo till välgörenhet, fyra
kilo hamnar i våra garderober och
förråd medan åtta kilo slängs i soptunnan och går vidare till energiåtervinning genom förbränning. Det är
framförallt den sista kategorin som
istället kan återvinnas för att bli till
ny textil.
– Vår verksamhet bygger på hållbarhet och ansvarstagande och därför ser vi utvecklingen av textilåtervinning som ett självklart steg mot
ett framtida effektivt och klimatsmart resursutnyttjande av sådant
som vi idag bara slänger i soptunnan, säger Joel Arnoldsson, project
manager innovation & business development på IL Recycling.
Hantering av allt större volymer
insamlad textil kräver mer effektiva
processer och här finns en utmaning
menar Elisabeth Dahlin, verksamhetsutvecklare textil materialhantering på Röda Korset.
– Textilierna vi hanterar är skänkta som gåvor till vår humanitära organisation, de måste på ett miljösäkert sätt omvandlas till ekonomiska
medel för att tillfredsställa det behov
utsatta människor har här i Sverige
eller någon annan stans i världen.
Ungefär hälften av kläderna finner
idag en köpare i någon av våra secondhandbutiker, resten återvinns
av utländska textila materialåtervinningsföretag. Vi välkomnar Vinnova-projektet som skapar möjligheter
för en mer hållbar textilåtervinning,
i Sverige.
I framtiden blir
det också än viktigare med väl utvecklade affärsmodeller där insamling och sortering av
textil, för att bevara textiliers värde
högt upp i hierarkin, blir en viktig
utgångspunkt. I den kedjan har återvinning av textila material en viktig
funktion att fylla som öppnar upp
för nya affärsmöjligheter.
VINNOVA-projekt Textiles back to textiles
Projektägare: Innovatum, som även är projektledare för Wargön Innovation på uppdrag av Vänersborgs kommun.
Projekttid: 1 januari 2015 – 31 december 2016
Projektdeltagare: Wargön Innovation, Innovatum, IL Recycling, Ragn-Sells, Röda Korset, Högskolan Väst, Re:newcell, Innventia, KTH, Högskolan Borås,
Södra Skogsägarna, Svenskt Konstsilke, Smart Textiles, Nudie Jeans, Klättermusen, Akademiska hus, Vänersborgs kommun.
Finansiärer: VINNOVA och Västra Götalandsregionen.
28 • SPCI/Svensk Papperstidning • Nr 6 2015
fibrer
– Textil bär mycket av de ”mjuka
värden” som vi konsumenter vill visa, vilket gör att vi konsumerar mer
än vad vi egentligen behöver. Det
finns också ”hårda värden” i form av
funktion. Tänk om man på ett resurseffektivt sätt kunde transformera textila material från gamla plagg
till nya plagg? Behålla vår önskan att
uttrycka oss, utan att för den skull
föröda tillgängliga resurser. Tänk om
man på samma sätt kunde introducera fler ”hårda värden” genom att
en relativt hög omsättning av produkter och material som därmed
också öppnar för nya innovationer
inom till exempel vård, inredning,
lantbruk och kemi, säger Magnus
Fransson från Wargön Innovation
som är projektledare för Vinnovaprojektet. n
Från labb till pilotvolymer
De flesta idéer som föds och som
sedan utvecklas vidare, till exempel
i ett labb, stöter på problem när de
ska ta steget från innovation till
större pilotvolym.
– Det finns alltför få strukturer i
Sverige idag för att ta innovationer vidare till större volymer, säger
Maria Ström, verksamhetsledare på
Wargön Innovation.
Maria Ström liknar
det vid att ta en
materialinnovation från gram, till
kilo, till ton.
– Inom Wargön Innovation
är det just det vi jobbar med, att
möjliggöra att materialinnovationer tas från labbets gram, till den
förindustriella skalan kilo och
ton, säger Maria Ström. Det innebär att vi snabbt ser till att förädla forskningsprojekt så att de
skalas upp – först till pilotskala
och senare till större produktionsvolymer – så att innovationen kan
kommersialiseras.
Del av projektgruppen,
från vänster:
Stig Fredriksson,
Wargön Innovation,
Maria Ström, Wargön
Innovation, Magnus
Fransson, Wargön
Innovation och Henrik
Aleryd, Innovatum.
För att möjliggöra en produktion av
större volymer av framtidens material ingår att etablera en pilotanläggning för de olika processerna i VINNOVA-projektet på
Wargön. n
SPCI/Svensk Papperstidning • Nr 6 2015 • 29