Läs mer i Länsmusiken i Örebro AB:s
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 LÄNSMUSIKEN I ÖREBRO AB INNEHÅLL ETT FLERDIMENSIONELLT MUSIKALISKT UTBUD PÅ HÖG PROFESSIONELL NIVÅ 4–5 SVENSKA KAMMARORKESTERN – EN AMBASSADÖR I VÄRLDEN 6–9 TURNÉ 10–11 AXPLOCK 2014 12 STATISTIK 2014 13–15 SVENSKA KAMMARORKESTERN OCH MEDARBETARE ÅRSREDOVISNING 2014 LÄNSMUSIKEN MED SVENSKA KAMMARORKESTERN – EN STÖRRE ANGELÄGENHET FÖR ÖREBROARE OCH LÄNSBOR ETT VÄLBALANSERAT ÅR MED SPETS NYA KONSERTHUSET 16 17–26 27 28–29 30 3 ETT FLERDIMENSIONELLT MUSIKALISKT UTBUD PÅ HÖG PROFESSIONELL NIVÅ Musiken utgör idag en oersättlig livsbetingelse för många invånare i vårt län. Musiken har aldrig varit viktigare än idag och definierar mycket av framför allt ungdomens identitet. Uppgiften att då tillföra nya och fler perspektiv och dimensioner i form och uttryck blir därför viktigare än någonsin. Det stora kommersiella utbudet produceras tekniskt avancerat och med väl tillrättalagd paketering. Därför ökar också kraven på vårt konstnärliga musikut bud för att ge möjligheten att uppleva ett flerdimensio nellt musikaliskt utbud på en hög professionell nivå. Hög kvalitet i såväl utförande som idé, form och uttryck blir allt viktigare om innehållet skall ha en möjlighet att nå sin tänkta mottagare. SVENSKA KAMMARORKESTERN – EN KVALITETSSYMBOL Vår klassiska musiktradition och den nutida konstmusiken har genom Svenska Kammarorkestern – en av landets internationellt mest efterfrågade symfoniska orkestrar – en stark position i regionen. Som regionens största kulturinstitution har Länsmusiken i uppdrag att utveckla, producera och tillhandahålla professionell scenkonst inom musikens område. Uppdraget innefattar också att vara ambassadör och tjäna som kvalitetssymbol för regionen och staden nationellt och, kanske framför allt, internatio nellt. Verksamhetens betydelse manifesteras nu med det 4 arbete som pågår inför inflyttningen i regionens nyreno verade och utbyggda konserthus med nya möjligheter till kompletterande verksamhet i olika musikaliska dimensioner. FÖRMEDLAR MUSIKALISK VÄRLDSKLASS TILL EUROPAS METROPOLER 2014 års verksamhet har präglats av att vi fr.o.m. juni månad har konserterna förlagda till en tillfälligt akustik förbättrad Hjalmar Bergmanteater. Vi ser tillbaka på ett intensivt år med turnéer och prestigefyllda uppdrag i Europas musikaliska metropoler som Wiener respek tive Berliner Konzerthaus. Tysklands största klassiska musikfestival i Schleswig Holstein, innebar ett uppdrag att genomföra Mendelssohns samtliga symfonier, med ett resultat som t.o.m. fick Frankfurter Allgemeine att höja ögonbrynen. Att avsluta Festspillene i Bergen under jubileumsåret för den norska grundlagen 1814 innebar ett annat symboliskt nationellt uppdrag där vi tydligt förmedlar musikalisk världsklass från Örebro. NYA KONSERTHUSET GER STARK TILLFÖRSIKT Vår tillfälliga adressändring innebar utöver en reducerad salong också att vårt utbud helt saknar de musikaliska evenemang som genom externa arrangörer togs till konserthuset liksom samverkansprojekt med amatör musiken som Musik direkt och Kulturnatten. Vetskapen om det nya konserthusets nya och mer variabla spel platser ger dock en stark tillförsikt för framtiden. Opera på Skäret fick under 2014 klara sig utan Svenska Kammarorkestern, men årets stora föreställning, Verdis ”Othello”, nådde en publik på över 8 000 personer. Länets operautbud kompletterades med ett konsertant framförande av Mozarts ”Cosi van tutte” i ett utsålt Örebro Konserthus. ORKESTERPRAKT FÖR 11 000 SKOLBARN Den viktiga unga publiken har inte heller lämnats åt sidan. Serien Efter Dagis flyttade till hösten över till Örebro kulturskolas Pelarsal och kunde genomföra utsålda pro gram såväl vår som höst. De traditionella skolkonserterna från ”Kroppen vi bor i och andra galaxer” till traditionell julkonsert innebar att vi tillsammans nådde 11 000 skolbarn med musikalisk orkesterprakt och stimulans. Samtidigt är det viktigt, om än kostsamt, att vidareutveckla det nära pedagogiska arbetet med skolklasser som komponerar med hjälp av pedagoger och kompositörer. Vårt fleråriga samverkansprojekt med och på Musikhögskolan vid Örebro Universitet har under 2014 varit intensivare än någonsin. Orkesterkonserter med öppna repetitioner, studentsolister och seminarier. GENOMBROTT FÖR SAMARBETE MED NÄRINGSLIVET 2014 var också året då det långsiktiga och viktiga arbetet med kontakten med stadens näringsliv fick ett glädjande genombrott. I december månad bildades gruppen Svenska Kammarorkesterns Mecenater i en gemensam vilja att genom medlemskap stödja Örebros musikaliska stolthet via två insamlingsstiftelser, Nova och DiPiu. Att på detta sätt inom kulturen och musiken öppna för kundoch personalaktiviteter ger ett värdefullt komplement till idrottsarenorna där samverkan och ”sponsring” sedan länge varit en självklar del i publiksammansättningen. Sverker Gawell, vd Länsmusiken i Örebro AB 5 SVENSKA KAMMARORKESTERN – EN AMBASSADÖR I VÄRLDEN Ett samhälle berättar om sig själv genom sin kultur och dess institutioner. Örebro är en stad i stark tillväxt där framtidsoptimism genomsyrar både samhället och dess kulturliv. Svenska Kammarorkestern är dess främsta kulturella ambassadör. Vår framfart som en av världens mest framgångsrika orkestrar väcker internationell upp märksamhet. Där vi spelar berättar vi om ett samhälle som tar plats i världen. LOVORDADE KONSERTER PÅ EUROPAS VIKTIGASTE FESTIVALER Sett i detta perspektiv har 2014 varit ett rikt år. Vid sidan av en full konsertsäsong på hemmaplan i Örebro besökte Svenska Kammarorkestern med Thomas Dausgaard två av Europas allra viktigaste festivaler: Schleswig-Holstein Musikfestival och Festspillene i Bergen, med mycket profilerade program. I Bergen avslutade vi festivalen, vars tema var ”Frihet” med 200-årsjubileet av Norges själv ständighet i åtanke. Här spelade vi Beethovens symboliskt 6 laddade nionde symfoni med Radiokören samt Griegs pianokonsert i a-moll för en utsåld Grieghall. I SchleswigHolstein ledde Dausgaard alla Mendelssohns fem symfonier och två pianokonserter i Hamburg, Kiel och Lübeck, även här inför fulla hus. Pressen – med självaste Frankfurter Allgemeine på plats – lovordade konserterna. TURNEÉR, SKIVINSPELNING OCH FORTSATT SAMARBETE MED UNIVERSITETET Vi gjorde en vårturné till Stuttgart, Berlin, Wien, Hannover, Wilhelmshaven och Zug i Schweiz med Dausgaard som di rigent samt en höstturné till Wien (igen) samt Düsseldorf, Neumarkt och Tuttlingen med H K Gruber. Dessutom konserter i Stockholm (två gånger i Stockholms konsert hus), Karlstad, Norrköping, Nora och Kumla. Med Thomas Dausgaard spelade vi också in Mendelssohns kompletta musik till ”En midsommarnattsdröm” för BIS Records. På hemmaplan genomfördes 22 abonnemangskonserter och FOTO: MARCO BORGGREVE FOTO: SUSSIE AHLBURG FOTO: GEORGE LANGE FOTO: ULLA-CARIN EKBLOM FOTO: NIKOLAUS KARLINSKÝ FOTO: LARS BORGES STOCK PHOTO © RICHCANO FOTO: PRISKA KETTERER FOTO: JESSE WEINER FOTO: JAMIE JUNG FOTO: ÖZGÜR ALBAYRAK 7 FOTO: NEDA NAVAEE FOTO: CHRISTOFFER ASKMAN FOTO: MATS BÄCKER FOTO: SUSSIE AHLBURG FOTO: PER FELIX BROEDE FOTO: ULLA-CARIN EKBLOM FOTO: LENNART STENBERG FOTO: PER MORTEN ABRAHAMSEN FOTO: BRIDGET ELLIOT FOTO: JÖRG GROSSE GELDERMAN FOTO: ERIC LARRAYADIEU 8 ett flertal extrakonserter samt fyra veckor med konserter för och med barn och ungdom. Samarbetet med Örebro universitet fortsatte också i olika konsertformer. NYSKAPANDE SAMARBETE UTVECKLAR BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHETEN Vi inledde under hösten ett nyskapande samarbete med en av världens mest framstående musikpedagoger, Richard McNicol, för att utveckla en ny form av kreativ barn- och ungdomsverksamhet tänkt att ta form under 2015. Det handlar om att frigöra unga människors eget lyssnande och skapande. Tack vare en privat donation blev det möj ligt för oss att köpa in en uppställning med musikinstru ment speciellt för barn. Tyvärr har skolor idag begränsade resurser för att tillhandahålla användbara instrument. Med ”nya” konserthuset hösten 2015 öppnas ytterligare möjligheter för dessa instrument. ORKESTERNS DYNAMISKA MOTOR Thomas Dausgaard fortsätter att vara orkesterns dyna miska motor med samma passion och noggrannhet som han visat alla snart 18 år han varit orkesterns chefsdiri gent. Av nya dirigenter som gästade orkestern märktes Rafael Payara samt Martin Fröst och Lars Vogt som fyllde dubbla roller även som solister. Eivind Aadand, Nikolaj Znaider (opera med Cosi van Tutte), Joshua Weilerstein, H K Gruber och Daniel Blendulf var på kärt återseende. Både Leif Ove Andsnes och Anthony Marwood med verkade som play-/direct-solister. Och orkesterns egen Katarina Andreasson dirigerade trettondagskonserten. Elena Kats-Chernin’s nyskrivna konsert för saxofonkvar tett och orkester blev årets beställningsverk. SMÄRTFRI FLYTT TILL HJALMAR BERGMANTEATERN Flytten från konserthuset till Hjalmar Bergmanteatern ställde stora krav på alla inblandade men fungerade glädjande nog smärtfritt. Vi lyckades åtgärda en del av de akustiska utmaningarna med salen och vår publik följde lojalt med till de nya lokalerna. Gregor Zubicky, Konstnärlig chef 9 KONZERTHAUS BERLIN FOTO: SEBASTIAN RUNGE FOTO: JUERGEN POLLAK PHOTOGRAPHIE FOTO: THIES RÄTZKE LAEISZHALLE HAMBURG KULTUR- UND KONGRESSZENTRUM LIEDERHALLE, STUTTGART FOTO: SUSANNE DIESNER PE FOTO: RU RT STEINER TONHALLE DÜSSELDORF THAUS KONZER WIEN SVENSKA KAMMARORKESTERN TURNERADE OCH LOVORDADES – I ÅR IGEN SVENSKA KAMMARORKESTENS VÅRTURNÉ GICK TILL TYSKLAND, ÖSTERRIKE OCH SCHWEIZ – OCH UNDER HÖSTEN BESÖKTES BÅDE ÖSTERRIKE OCH TYSKLAND IGEN. DE SPELADE PÅ TVÅ AV EUROPAS ALLRA VIKTIGASTE FESTIVALER: SCHLESWIG-HOLSTEIN MUSIKFESTIVAL OCH FESTSPILLENE I BERGEN. ALLTID MED FINA RECENSIONER MED I BAGAGET HEM. 10 FOTO : JÖ FOTO: BJÖRN UHR/N 0587-130 90 LOU NORIS DE G RKÖ EER PIN G RICSS O RGEN E N FOTO: TRYGVE SCHØNFELDER GRIEGERHALLEN BERGEN NORA KYRKA BERGSLAGEN ER GÅRD KUMLA KYRKA Feuilleton F RA NKF U RT E R A L LG E M E INE ZE IT UNG D - the heart of this The idea to perform all of the large Mendelssohn Symphonies taken by Christian year’s Schlesweg Holstein Music Festival programme – was a risk to Kunht, the new festival director, giving audiences the opportunity his courage to invite acquaint themselves with some of the lesser known works. But sold-out performance the Swedish Chamber Orchestra to perform has paid off. The music. in the Laieszhalle was a stroke of luck for the public – and for the not, like many of his This is because the Danish conductor Thomas Dausgaard does smoothness”, colleagues, treat Mendelssohn incorrectly as the master of “pleasing really is. When have but instead takes him seriously, reading the score for what it – felt here with such you heard something like the heat of the con fuoco section Symphony? Thomas youthful passion in the first movement of the Reformation on hot coals. And this Dausgaard drives his orchestra forwards as if they are dancing was played with a is a strong and very lively contrast to the slow introduction which But there is also a northern like clarity with little vibrato and an intensity of bowing. leadership from dance like momentum in the following Allegro. It’s a strong a baton. After an Dausgaard who leads with his body, without the need for that nowadays? – unbelievable 17 years as principle conductor – where do you find ensemble, which is he binds without trace an unspoken understanding with his immediately wide awake and ready to react to every impulse. TURNÉ Lisiecki was still a In 1997, when Dausgaard joined the orchestra in Örebro, Jan In Mendelssohn’s small child. Today he is known as a pianist of a special class. not as a show-off Piano Concerto no. 1 the young Canadian performed the work all in the Andante, finger exercise, but ecstatically with his zesty fingerwork. Above . What an extraordinary musicality! FOTO: SARA EIDEVALD KUS : MAR FOTO FOTO: JAN-OLAV WEDIN STOCKHOLMS KONSERTHUS ie wohl größte Stärke des Kapitalismus – oder dessen, was dafür ausgegeben wird – ist seine überwältigende und nicht zuletzt deshalb für manche geradezu furchterregende Widerstandsfähigkeit. Er gedeiht überall, breitet sich aus und durchdringt jeden Lebensbereich. Ob in Europa oder Asien, ob im 19. oder 21. Jahrhundert, ob in den Glitzer-Avenuen oder Elendsquartieren dieser Welt – die Gefühls-, Denk- und Handlungsmuster, die gemeinhin als „kapitalistisch“ apostrophiert werden und die Ulrich Brand in dieser Zeitung (F.A.Z. vom 16. Juli 2014) mit der Formulierung „das bornierte Streben nach Profit“ auf den Punkt zu bringen versuchte, sind allgegenwärtig. Eine solche Erfolgsgeschichte nährt, auch wenn sie erst wenige Jahrhunderte währt, einen Nimbus. Der Kapitalismus, so will es vielen scheinen, ist unvergänglich, weil unüberwindlich. Mögen doch seine Gegner sich über ihn ereifern und ihn verfluchen, am Ende triumphiert er. Wo sind sie denn geblieben, die großen Lehrgebäude und Systeme, die gegen ihn in Stellung gebracht wurden – Sozialismus, Kommunismus und manches andere? Sie sind alle an ihm abgeprallt und letztlich gescheitert. Wie ein Chamäleon passt er sich umstandslos Kulturen und Zeitläuften an und schlägt Jahr für Jahr weltweit mehr Menschen in seinen Bann. Wie die Menschen im Kapitalismus – so wollen möglichst viele leben. Was ist sein Geheimnis oder zumindest sein Erfolgsrezept? Wo liegen seine scheinbar unerschöpflichen Kraftquellen? Die Antwort ist einfach, wenn auch für manche verstörend: Er kommt der großen Mehrheit zupass und bedient, wenn schon nicht ihre edelsten, so doch ihre stärksten Triebe. Das bornierte, sprich geistig beschränkte Streben nach Profit, soll heißen nach Vorteil und Gewinn, ist, anders als seine Kritiker meinen, nicht eine seiner Schwächen, sondern eine weitere Stärke. Denn das versteht jeder auf Anhieb: Konzentriere dich auf deinen eigenen Vorteil, und versuche, ihn gegen andere zu verteidigen. Du stehst im Mittelpunkt. Unter dem Strich zählst allein du. Zumindest in seiner heute dominanten Vulgärfassung sind die ethischen und moralischen Anforderungen des Kapitalismus gering. Längst vorbei sind die Zeiten, in denen es noch Teil seines ungeschriebenen Kodex war, dass der Erfolgreiche den weniger Erfolgreichen an seinem Erfolg teilhaben ließ – und zwar freiwillig. Ausgesprochen bescheiden sind auch seine intellektuellen Voraussetzungen. Während sich die Jünger sozialistischer Lehren jahrelang mit schwer verständlichen, auf wissenschaftlich getrimmten Theorien herumschlagen mussten, genügen dem Protagonisten des Kapitalismus ein paar simple Verhaltensregeln, die die meisten im Vorübergehen aufschnappen und selbst die Ungebildetsten in Kürze beherrschen. Zugleich ist das kapitalistische Belohnungs- und Bestrafungssystem von bestechender Schlichtheit. Lohn und Strafe stehen nicht erst in einer ferneren oder gar jenseitigen Zukunft an, sondern werden zeitnah erteilt. Und sie sind handfest. Der Kapitalismus belohnt und bestraft nicht spirituell-ästhetisch. Er belohnt und bestraft weitestgehend mit der Zuweisung oder der Vorenthaltung materieller Güter. Dass damit auch Fragen von Ansehen und Macht geregelt werden, steht außer Frage, ist aber für breite Bevölkerungsschichten nicht von ausschlaggebender se verachten oder hassen sie ihn sogar. Aber sie können und wollen nicht von ihm lassen. Brand irrt, wenn er meint, die Menschen hierzulande würden in einer kapitalistischen Wachstumszange gehalten und Hunderte von Millionen würden in den kapitalistischen Arbeitsmarkt gezogen. Wenn das so zwanghaft wäre wie von ihm unterstellt, hätte er leichtes Spiel. Das aber hat er nicht. Die meisten drängen nämlich nicht aus dem Pferch, in dem er sie wähnt, und viele drängen sogar hinein. Denn sie sehen, dass es sich mit ein wenig Geschick und Glück dort ganz behaglich leben lässt. Wenn die Menschen wollten, könnten sie sich den Zumutungen des Kapitalismus durchaus entziehen. Aber die Mehrheit will nicht. Sie vertraut, wenn auch zunehmend zweifelnd, der Verheißung, dass alles immer noch besser werde. Und wer ist nicht gerne dabei bei jährlichen Lohn- und Rentensteigerungen, mehr Geld für Gesund- schaftlichen Ordnung, genannt Kapitalismus, die ihre Fundamente aktiv untergräbt! Doch fruchten solche Appelle offenkundig wenig. Von dem angepeilten Jahrzehnt ist mittlerweile fast die Hälfte vergangen, und der Zug fährt immer noch in die falsche Richtung. Die Menschheit beansprucht für ihre wirtschaftlichen Aktivitäten heute anderthalb Globen, und 2030 werden es voraussichtlich zwei sein, wobei es die wohlhabendsten Länder besonders toll treiben. Wirtschaftete die Weltbevölkerung beispielsweise wie die US-Amerikaner, brauchte sie mehr als vier, wirtschaftete sie wie die Deutschen, wären es noch immer zweieinhalb Globen. Dass das kein dauerhaftes Wirtschafts-, geschweige denn Lebensmodell ist, liegt auf der Hand. Das scheint auch die große Bevölkerungsmehrheit in Deutschland so zu sehen. 2012 wünschten sich nach einer Umfrage im Auftrag der Bertelsmann-Stiftung acht von zehn Bundesbürgern „eine M ONTAG , 18. AUG US T 2014 · NR . 1 9 0 · S E I T E 1 3 rungen in Aussicht stellt, sollen diese in den Worten Brands „nicht auf dem Rücken der Menschen ausgetragen werden“. Soll das heißen, „die Menschen“ könnten bei derartigen Umwälzungen ausgespart bleiben? Das wird schwerlich möglich sein. Wenn dennoch solche Postulate erhoben werden, sind sie diktiert von der Furcht, „die Menschen“ könnten auf Einschnitte in ihrer Lebensführung – weniger Autos, weniger Flugreisen, weniger Fleischkonsum und manches andere – abwehrend reagieren und die Politiker aller Couleur abstrafen. Da erscheint es politisch opportuner, entweder zu behaupten, alles könne und werde im Großen und Ganzen so bleiben, wie es ist, oder zu erklären, vieles werde sich zwar ändern, aber die Menschen erlitten dadurch keine Nachteile. Die Furcht vieler Politiker vor den Menschen scheint groß zu sein. Wie viel und welche Wahrheit vertragen sie? Und wie ist diese Wahrheit zu dosieren Grundsicherungsbezieher –, nur unter Bedingungen zerstörerischer Ausbeutung von materiellen Ressourcen, Umwelt und nicht zuletzt Menschen möglich. Die Bürger der früh industrialisierten Länder, die allesamt zum wohlhabendsten Fünftel der Weltbevölkerung zählen, erlitten vermutlich einen Schock, wenn sie ihren hehren Worten Taten folgen ließen und beispielsweise die afrikanische Teepflückerin und die asiatische Näherin menschenwürdig entlohnten oder für Rohstoffe Preise zahlten, bei denen auch Knappheits- und Umweltkosten berücksichtigt sind. Die Folge wäre eine Preis- und Kostenexplosion, gegen die es kein Aufbegehren gäbe. Denn ein Ausgleich wegen gestiegener Lebenshaltungskosten, wie er heute regelmäßig von Gewerkschaften und sonstigen Interessenverbänden gefordert und oft auch durchgesetzt wird, hätte keinen Adressaten. Das ist nicht, edel aber ehrlich: Wie die Dinge liegen, lebt eigentlich nur der homo rapax, der räuberische Mensch, materiell angenehm. Zwar ist das nicht neu, hat sich aber im Laufe der Zeit institutionell verfestigt und betrifft nicht mehr nur Individuen, sondern ganze Völker. Diesem homo rapax ist die Wirtschafts- und Gesellschaftsordnung des Kapitalismus auf den Leib geschneidert. Sie ist das Biotop, in dem er aufblüht. N „Der große Gatsby“ – hier mit Leonardo DiCaprio – kündet auch vom Charme des Kapitalismus. Foto ddp Die unerwiderte Liebe der Menschen zum Kapitalismus Abgesänge sind verfrüht: Die Menschen lieben die kapitalistische Wirtschaftsordnung. Sie drängen hinein, nicht heraus. Das kommt, weil dessen Regeln einfach zu begreifen sind und das materielle Ergebnis stimmt. Doch es ist ein Vertrag zu Lasten Dritter, nämlich der icht zuletzt bedingt durch überkommene ethische Normen gestehen sich nur wenige ein, dass der Wohlstand, den sie genießen, allenfalls teilweise auf eigener Tüchtigkeit, im Übrigen aber auf der fortdauernden Überforderung von Lebensgrundlagen und Mitmenschen gründet. Deshalb rotiert namentlich in früh industrialisierten Ländern unablässig eine Erklärungs- und Rechtfertigungsmaschinerie, die buchstäblich so alt ist wie Adam und Eva. Jahrtausendelang war es der Teufel, der den Menschen zur Sünde verführt hat. Der Mensch als solcher war gut. Jetzt ist es ein System, der Kapitalismus, das den Menschen zu fehlsamem Verhalten verleitet. Ohne dieses System wäre der Mensch ein anderer. Also nieder mit dem System. Wenn es doch so einfach wäre! Seit vielen Generationen bemüht sich vornehmlich die politische Linke, den Kapitalismus zu reformieren oder besser noch durch eine andere, humanere Ordnung zu ersetzen. Das Ergebnis dieses Mühens ist auf globaler Ebene ein totaler Fehlschlag. Wer kann, bereichert sich schamloser denn je. Das wohlhabendste Fünftel der Menschheit beansprucht mittlerweile 83 Prozent der Weltgütermenge. Für das wirtschaftlich schwächste Fünftel bleibt gerade einmal gut ein Prozent. Und was auf globaler Ebene gilt, setzt sich im binnengesellschaftlichen Bereich fort. Alles nur Fehlfunktionen eines Systems oder – in der Sprache der Technik – auch menschliches Versagen? Denn schließlich sind es Menschen, die Systeme so oder anders aufladen. Es sei wiederholt: Beim derzeitigen Wissens- und Könnensstand bedeutet jedes Wachstumsprozent, jede Lohnrunde, jede weitere soziale Wohltat oder jede zusätzliche öffentliche Leistung zwar nicht zwangsläufig, aber nach allen bisherigen Erfahrungen in der Regel eine Erhöhung des zerstörerischen Drucks auf die Lebensgrundlagen und damit eine Beschleunigung ihres Zusammenbruchs. Es kann ja sein, dass die Menschheit irgendwann so wissend und könnend sein wird, dass sie ihren materiellen Lebensstan- Nimm das, Richard Wagner! Thomas Dausgaard dirigiert Mendelssohn beim Schleswig Holstein Musik Festival ohne Glätte Zwischen 1996 und 2013 setzte das Schleswig Holstein Musik Festival auf Länderschwerpunkte. Der neue Intendant Christian Kuhn, Nachfolger von Rolf Beck, beginnt mit einer programmatischen Änderung. Im Mittelpunkt der diesmal 164 Konzerte, die an 84 Spielstätten stattfinden, steht zum ersten Mal ein Komponist: Felix Mendelssohn Bartholdy, dessen Musik bis heute immer noch unter vielen wagnergedüngten Vorurteilen zu leiden hat. Insbesondere wird sie oft dem Vorwurf der „Glätte“ ausgesetzt. Ein Grund für diese gedankenlose oder auch absichtsvolle Voreingenommenheit mag es gewesen sein, dass Mendelssohn insofern aus der Reihe fiel, als er in seinen Symphonien und Konzerten eben nicht der Versuchung erlag, in den Schatten zu treten, den Beethoven warf. Für die Aufführung der fünf Symphonien und der beiden Klavierkonzerte wurde das 1995 gegründete Swedish Chamber Orchestra unter dem dänischen Dirigenten Thomas Dausgaard engagiert, als Solist der kanadisch-polnische Pianist Jan Lisiecki, dem im vergangenen Jahr der Leonard Bernstein Award des Festivals zuerkannt worden war. Die beiden ersten der drei Konzerte fanden in Kiel und in Hamburg statt. Wie stark der Klang eines Orchesters von den akustischen Gegebenheiten des Konzertsaals abhängig ist, zeigte sich im Konzertsaal des Kieler Schlosses, in dem ein Teil der Zuschauer hinter dem Orchester sitzt. Diese Öffnung führt zu einer irritierenden Diffusion des Schalls. Der Klang des Orchesters, der doch in anderen Kontexten, etwa den Aufnahmen der Symphonien von Robert Schumann, schlank und transparent ist, wirkte hier so kompakt und wuchtig, als ginge es Dausgaard um die dynamische Fülle eines großen Symphonieorchesters. So brandeten die zarten Wellen der Konzert-Ouvertüre „Das Märchen von der schönen Melusine“ – die im Vorspiel von Wagners „Rheingold“ nachklingen – wie kräftige Wogen an. Dausgaard, in seinem Habitus ein mit ausholender Gestik und mimischer Exuberanz agierender, doch differenziert schlagender „Musikdarsteller“, ließ bei der dritten Symphonie (der „Schottischen“), die den vermeintlichen Schnellschreiber Mendelssohn zwischen 1829 und 1841 beschäftigte, den Eindruck von Glätte oder von romantischem Überschwang nicht aufkommen. Plastisch die instrumentatorischen Finessen des Beginns – nur Violinen, Oboen, Klarinetten und Hörner; kernig das tänzerische Scherzo, subtil der langsame AdagioSatz mit seinen Kontrasten zwischen der Melodik der Streicher und den düsteren Bläserakkorden; voller Emphase dann die Allegro-maestoso-Episode des Finalsatzes. Für den enthusiastischen Beifall bedankten sich Dirigent und Orchester mit dem Dacapo des Scherzo-Satzes. Zuvor hatte Lisiecki, ein neunzehn Jah- 11 FOTO: LINNEA RHEBORG LÄNSMUSIKEN ÄR MER ÄN SVENSKA KAMMARORKESTERN ETT AXPLOCK AV ANDRA PROJEKT OCH SAMARBETEN SOM UNDER ÅRET LOCKAT PUBLIK TILL KONSERTHUSET. RHEBORG – EN STANDUPFÖRESTÄLLNING BO KASPERS ORKESTER EFTER DAGIS – LILLA TRAMS EN SKAM FÖR SVERIGE MAGNUS BETNÉR OCH SORAN ISMAIL FOTO: BOHUMÍR STEHLÍK 12 FOTO: MATS BÄCKER FOTO: JANNE LANDSTRÖM SANDVIKEN BIG BAND EXTRA ROMANTISKT ÖREBRO KAMMARMUSIKFÖRENING AXPLOCK 2014 STATISTIK 2014 Som komplement till årsredovisningen om verksamhetens omfattning och utfall i ekonomiska termer kompletteras bilden med nedan redovisade uppgifter om antal genomförda eve nemang under år 2014, antal besökare och en uppskattad intäkt från betalande kunder. FÖRSÄLJNINGSSTATISTIK Örebro Konserthus/ Hjalmar Bergmanteatern ANTAL PUBLIK BILJETTINTÄKT 128 32 845 3 386 234 – varav Orkesterkonserter 64 23 717 2 084 890 (varav Barn och ungdom) (38) (10 389) (53 513) 64 9 128 1 301 344 – Andra evenemang ÖVRIGT ÖREBRO LÄN Orkesterkonserter 11 1 891 0 Andra evenemang 24 43 131 4 748 342 7 5 700 1 995 000 14 7 591 13 048 000 184 91 158 23 177 576 UTANFÖR ÖREBRO LÄN Sverige Utomlands TOTALT PUBLIKENS FÖRDELNING 2014 FÖRDELNING PÅ FACEBOOK Örebro Konserthus har 3 660 gillare, en siffra som växt stadigt sedan starten. Det är i princip lika många män som kvinnor som gillar sidan och genom den når vi personer ur målgruppen i åldrarna 13–65+ år. UTANFÖR ÖREBRO LÄN 15 % ÖVRIGT ÖREBRO LÄN 49 % 3% 8% 8% 9% 11 % 8% 6% 13–17 ÅR 18–24 ÅR 25–34 ÅR 35–44 ÅR 45–54 ÅR 55–64 ÅR 65+ ÅR 3% 11 % 8% 7% 7% 5% 4% ÖREBRO KONSERTHUS/ HJALMAR BERGMANTEATERN 36 % KVINNOR MÄN Totalt 97 %, övriga 3 % har inte uppgett kön och ålder i sin facebook-profil. STATISTIK 2014 13 PUBLIKINTÄKTER 2012 2013 2014 Örebro Konserthus/Hjalmar Bergmanteatern 6 235 728 5 147 728 3 386 234 Örebro län övrigt 4 820 319 5 046 507 4 748 342 Sverige övrigt 310 100 938 000 1 995 000 Internationellt 9 324 040 3 966 400 13 048 000 20 690 187 15 098 635 23 177 576 Totalt 25 000 000 20 000 000 15 000 000 INTERNATIONELLT 10 000 000 SVERIGE ÖVRIGT ÖREBRO LÄN ÖVRIGT 5 000 000 ÖREBRO KONSERTHUS/ HJALMAR BERGMANTEATERN 0 2012 14 2013 2014 STATISTIK 2014 25 000 000 20 000 000 OFFENTLIG FINANSIERING 15 000 000 25 000 000 25 000 000 25 000 000 10 000 000 20 000 000 20 000 000 20 000 000 5 000 000 15 000 000 15 000 000 15 000 000 0 10 000 000 10 000 000 10 000 000 ÖREBRO KOMMUN ORDINARIE STATEN ORDINARIE ÖREBRO KOMMUN ÖVRIGT STATEN ÖVRIGT 2010 2011 2012 2013 2010 0 INTÄKTER 2014 2011 2012 2012 2012 2013 2013 2013 2014 REGIONEN 5 000 000 5 000 000 5 000 000 0 2010 2010 INTERNATIONELLT 0 EGNA BILJETTINTÄKTER 2011 2011 2014 KOSTNADER 2014 2014 2014 PRODUKTIONSKOSTNADER ANSLAG ÖREBRO KOMMUN MARKNADS- OCH ADMINISTRATIONS KOSTNADER ANSLAG STATEN LOKALKOSTNADER ANSLAG ÖVRIGA PERSONALKOSTNADER ÖVRIGT STATISTIK 2014 15 LÄNSMUSIKEN I ÖREBRO AB SVENSKA KAMMARORKESTERN VIOLIN 1 Katarina Andreasson, 1:e konsertmästare Urban Svensson, 1:e alt konsertmästare Roger Olsson, 2:e konsertmästare Johan Andersson Hans Elvkull Olof Ericsson Lena Ludéen Charlotte Wargert FLÖJT Fiona Kelly * Urban Hallberg *** OBOE Karin Egardt * Lisa Almberg ** KLARINETT Ingrid Meidell Noodt * Kjell Nytting *** VIOLIN 2 Anna Jansson * Lena Sjölund ** Robert Bruus Cecilia Bukovinszky Christina Olofsdotter Hallberg Tony Larsson FAGOTT Mikael Lindström * Marcus Carlsson ** VIOLA Hanne Skjelbred * var anställd t.o.m. aug 2014 Linn Elvkull ** Mikael Ludéen Paul Morgan Kate Pelly CELLO Mats Levin, solocellist Hanna Thorell, alt solocellist Rajmund Follman Andreas Tengberg HORN Terese Larsson * Göran Hülphers ** TRUMPET Anders Hemström * Margit Csökmei ** PUKA/SLAGVERK Lars Fhager * * stämledare ** alternerande stämledare *** andreblåsare – VALDA FRÅN ÖREBRO KOMMUN OCH LANDSTINGET LEDAMÖTER (2014) Gunn Öjebrandt (kd) Ordförande Margareta Johansson (s) vice ordförande Sara Dicksen (m) Thomas Eriksson (mp) Charlotte Edberger Jangdin (c) Malin Kronqvist Håård (s) Leslie Kot (s) Börje Ström (fp) Katarina Tolgfors (m) SUPPLEANTER Gustaf Brantedahl (v) Peter Geisler (m) Tomas Hagenfors (kd) Lars B Stenström (kd) Lena Widestrand (s) PERSONALREPRESENTANTER Urban Hallberg SYMF/Avd. 18 Lena Hultberg Unionen/TF/DIK REVISOR (POL) Ingemar Karlsson Arild Wanche REVISORSUPPLEANT (POL) Britta Bjelle Gunvor Lindkvist KONTRABAS Sébastien Dubé, solobasist Peter Nitsche * Josée Deschênes ** ÖVRIGA MEDARBETARE , ell Sverker Gaw vd 16 Nina Glimvall, marknadschef t.o.m. okt 2014 ubicky, Gregor Z chef konstnärlig Mikael Ahlbäck, administrativ chef , lmgren ette Ho Anne-M ibliotekarie/ nt tb no ssiste trativ a adminis Lena Hultberg, orkesterproducent Anna Grevillius, redovisningsekonom Christian Lund, scenmästare er, Madelen Renn tor/ rdina evenemangskoo ent marknadsassist SVENSKA KAMMARORKESTERN OCH MEDARBETARE ÅRSREDOVISNING 2014 LÄNSMUSIKEN I ÖREBRO AB ORG NR 556717-9071 Styrelsen och verkställande direktören för Länsmusiken i Örebro AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 – 2014-12-31. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Allmänt om verksamheten Bolaget har sitt säte i Örebro kommun, i Örebro län och ägs av Örebro Rådhus AB till 91 % och av Örebro Läns Landstings Förvaltnings AB med resterande 9 %. Bolaget har till föremål för sin verksamhet att producera professionell musik och utveckla musikverksamhet i Örebro kommun och i Örebro län. Utveckling av företagets verksamhet, resultat och ställning Ekonomisk översikt 2014 2013 20122011 Nettoomsättning 55 270 53 660 60 643 54 947 Balansomslutning 8 525 11 194 12 617 10 666 Avkastning på sysselsatt –2,9 % –6,0 % 0,1 % –5,5 % kapital Avkastning på eget kapital –13,2 % –31,7 % –3,6 % –23,3 % Soliditet 24,8 % 21,2 % 24,2 % 28,7 % Antal evenemang 184 311 240 224 Antal besökare 91 158 124 229 140 284 141 000 genom samverkan med fler av civilsamhällets organisationer än vad som idag uppnås. 2014 har inneburit speciella förutsättningar genom starten av konserthusets stora om- och tillbyggnad. Konsertverksamheten som under våren 2014 bedrivits av Örebro Konserthus flyttade efter sommaren till Hjalmar Bergmanteatern i centrala Örebro. Att inte ha tillgång till egna fasta lokaler medför att såväl uthyrningsverksamheten som samverkansprojekt minskat drastiskt och resulterat i färre besökare och evenemang för året. Färre antal sittplatser vid konserterna bidrar även till den minskade besökarsiffran. Samarbetet med Musikhögskolan vid Örebro Universitet har dock utökats under 2014. Verksamheten för körmusik inom LMAB (Swicco) har under 2014 reducerats kraftigt och avslutas efter detta år. Definitioner se not Driftsanslaget från Statens Kulturråd har sedan flera år stagnerat. Örebro kommun har kompenserat delar av detta genom ökade bidrag varför den kommunala andelen av den offentliga finansieringen fortsätter att öka. Särskilda medel tillfördes från Örebro läns Landsting, Örebro och Ljusnarsbergs kommuner och Kulturrådet för att säkerställa musik teaterproduktion i länet. Konsertverksamheten med Svenska Kammarorkestern i centrum röner allt större framgångar såväl internationellt, nationellt som på hemmaplan, inte minst medialt. Den starka prioriteringen av barn och unga fortsätter. De, för skolorna, kostnadsfria skolkonserterna riktas till hela Örebro län. Insatserna för att nå särskilt angelägna publikgrupper måste utvecklas Den helt dominerande händelsen för verksamheten under 2014 var och är även under 2015 den stora ny- och tillbyggnaden av Örebro Konserthus som radikalt kommer att förbättra förutsättningarna för bolaget att till ägarna och allt fler av länets invånare leverera musikaliska konstnärliga möten och upplevelser. Årets resultat har påverkats negativt av nya regler (K3) för periodisering av marknadsföringskostnader (–155 tkr) och en kostnadsföring av tidigare skattefordran vilken uppstått i samband med utlandsturné (–236 tkr). Årets investeringar har uppgått till 0 tkr (102 tkr 2013). Årets verksamhet resulterar i ett underskott på –259 tkr. 17 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång År 2015 innebär att verksamheten flyttar tillbaka till ett ombyggt och renoverat Örebro Konserthus där upplevelsen för vår publik förbättrats mångfalt såväl vad gäller själva konsertupplevelsen som våra möjligheter till att ta hand om besökarna i större lokaler med utökade serveringsmöjligheter före, under och efter föreställningarna. Fler olika scener innebär även möjligheten till ett utökat och mer varierat utbud för örebropubliken. RESULTATRÄKNING Förslag till disposition av företagets vinst eller förlust Styrelsen föreslår att fritt eget kapital, 1 110 884 kr behandlas enligt följande Fondemission0 Utdelning (ange antal aktier × utdelning per aktie) 0 Annat (specificera) 0 Balanseras i ny räkning 1 110 884 kr Summa 1 110 884 kr Vad beträffar resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande noter. Not Nettoomsättning 2014 2013 8 55 270 53 660 2, 3 –47 840 –46 827 7 430 6 833 2 –2 867 –3 213 2, 3, 8 –5 208 –5 508 366 1 138 –279 –751 Ränteintäkter och liknande resultatposter 27 76 Räntekostnader och liknande resultatposter –8 –3 Resultat efter finansiella poster –259 –678 Resultat före skatt –259 –678 Skatt på årets resultat 0 –20 –259 –678 Driftskostnader Bruttoresultat Försäljningskostnader Administrationskostnader Övriga rörelseintäkter Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Årets resultat 18 BALANSRÄKNING Not 2014-12-31 2013-12-31 5 1 500 1 805 1 500 1 805 280 270 Kundfordringar 629 365 Fordringar hos koncernföretag 748 4 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m.m. Färdiga varor och handelsvaror Kortfristiga fordringar Fordringar hos Örebro kommun 8 1 303 579 Aktuell skattefordran 4 932 1 767 223 1 250 Förutbetalda kostnadecr och upplupna intäkter 1 874 3 808 Summa kortfristiga fordringar 5 708 7 774 Kassa och bank 1 038 1 344 Summa omsättningstillgångar 7 025 9 389 SUMMA TILLGÅNGAR 8 525 11 194 Övriga fordringar 19 BALANSRÄKNING 2014-12-31 2013-12-31 1 000 1 000 Överkursfond 1 800 1 800 Balanserad vinst eller förlust –430 248 Årets resultat –259 –678 Summa fritt eget kapital 1 111 1 370 Summa eget kapital 2 111 2 370 926 1 392 Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital 7 Aktiekapital, 1 000 aktier med kvotvärde 1 000 kr Fritt eget kapital Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skulder hos koncernföretag Övriga skulder 119 2 616 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 4 137 4 697 Summa kortfristiga skulder 6 414 8 824 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 8 525 11 194 0 0 760 713 Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser Svensk Scenkonst (arbetsgivarorganisation) 20 10 1 341 6 NOTER Not 1 Redovisningsprinciper Från och med räkenskapsåret 2014 upprättas årsredovisningen med tillämpning av årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Tidigare tillämpades årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd förutom BFNAR 2008:1 (K2) och BFNAR 2012:1 (K3). Övergången har gjorts i enlighet med föreskrifterna i K3:s kapitel 35. Övergången har inte medfört några förändringar i redovisade poster eller belopp på grund av att inga poster finns i balansräkningen som påverkas av K3-regelverket. Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärdet om inget annat anges. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår förutom inköpspriset även utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod eftersom det återspeglar den förväntade förbrukningen av tillgångens framtida ekonomiska fördelar. Avskrivningen redovisas som kostnad i resultaträkningen. Inventarier, verktyg och installationer Instrument 5–10 år 10–20 år Leasing Alla leasingavtal redovisas som operationell leasing. Leasingavgifterna enligt operationella leasingavtal, inklusive förhöjd förstagångshyra men exklusive utgifter för tjänster som försäkring och underhåll, redovisas som kostnad linjärt över leasingperioden. Varulager Varulagret är upptaget till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Därvid har inkuransrisk beaktats. Anskaffningsvärdet beräknas enligt först in-först ut-principen. I anskaffningsvärdet ingår förutom utgifter för inköp även utgifter för att bringa varorna till deras aktuella plats och skick. Skatt Skatt på årets resultat i resultaträkningen består av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är inkomstskatt för innevarande räkenskapsår som avser årets skattepliktiga resultat och den del av tidigare räkenskapsårs inkomstskatt som ännu inte redovisats. Uppskjuten skatt är inkomstskatt för skattepliktigt resultat av seende framtida räkenskapsår till följd av tidigare transaktioner eller händelser. Intäkter Det inflöde av ekonomiska fördelar som företaget erhållit eller kommer att erhålla för egen räkning redovisas som intäkt. Intäkten värderas till verkliga värdet av det som erhållits eller kommer att erhållas, med avdrag för rabatter. Försäljning av varor Vid försäljning av varor redovisas intäkten vid leverans. Koncernbidrag som erhållits/lämnats redovisas som en bokslutsdisposition i resultaträkningen. Det erhållna/lämnade koncernbidraget har påverkat företagets aktuella skatt. Offentliga bidrag Ett offentligt bidrag som inte är förknippat med krav på framtida prestationer redovisas som intäkt när villkoren för att få bidraget uppfyllts. Ett offentligt bidrag som är förenat med krav på framtida prestation redovisas som intäkt när den prestationen utförs. Om bidraget har tagits emot innan villkoren för att redovisa det som intäkt har uppfyllts, redovisas bidraget som en skuld. Ersättningar till anställda Planer för vilka pensionspremier betalas redovisas som avgifts bestämda vilket innebär att avgifterna kostnadsförs i resultat räkningen. 21 Not 2 Anställda, personalkostnader och arvoden till styrelse och revisorer Medelantalet anställda (varav män) Redovisning av könsfördelning i företagsledningar Styrelsen, andel kvinnor Övriga ledande befattningshavare, andel kvinnor Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader, inklusive pensionskostnader 2014 2013 195 (58 %) 194 (60 %) 2014-12-31 2013-12-31 67 % 67 % 0 % 0 % 2014 2013 Löner och ersättningar 27 048 24 942 Sociala kostnader (varav pensionskostnader) 9 771 (4 555) 10 100 (4 761) Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelseledamöter m.fl. och övriga anställda 2014 2013 Styrelsen och verkställande direktören (varav tantiem o.d.) 1 360 (–) 1 276 (–) Övriga anställda (varav tantiem o.d.) 25 688 (–) 23 666 (–) Summa löner och ersättningar 27 048 24 942 2014-12-31 2013-12-31 Not 3 Operationell leasing Leasingavtal där företaget är leasingtagare Framtida minimileasingavtal avseende icke uppsägningsbara operationella leasingavtal Inom ett år 22 3 900 2 200 Mellan ett och fem år 36 054 30 954 Senare än fem år 54 000 63 000 93 954 96 155 Av företagets pensions kostnader avser 39.000 kr (f.å. 38.000 kr) företagets ledning avseesnde 1 (1) person. Hyresavtalet för lokalerna, med fastighetsägaren Örebroporten Fastig heter AB, uppgår efter ombyggnationen av Örebro Nya Konserthus till 9.000 tkr/år och börjar gälla från 2015-10-01. Not 4 Skatt på årets resultat 2014-12-31 2013-12-31 0 0 Aktuell skattekostnad Uppskjuten skatt Avstämning av effektiv skatt Procent Resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats 0 0 0 0 Belopp Procent –259 22 % Belopp –678 57 22 % 149 Ej avdragsgilla kostnader –21 –24 Ökning av underskottsavdrag utan mot svarande aktivering av uppskjuten skatt –36 –125 0 0 Redovisad effektiv skatt Not 5 Inventarier, verktyg och installationer 2014-12-31 2013-12-31 5 728 5 625 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Avyttringar och utrangeringar Summa ackumulerade anskaffningsvärden 0 102 –1 826 0 3 901 5 728 –3 923 –3 660 1 778 0 Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Återförda avskrivningar på avyttringar och utrangeringar Årets avskrivning på anskaffningsvärden Summa ackumulerade avskrivningar Redovisat värde vid årets slut –256 –263 –2 401 –3 923 1 500 1 805 Not 6 Ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelse gentemot Svensk Scenkonst på 760 243 kr. Medlemmarnas ansvarigsbelopp utgör tillsammans Svensk Scenkonsts garantifond och må uppsägas till betalning endast efter beslut av styrelsen, då så erfordras för utgivande av ersättning vid konflikt. Enligt bestämmelserna i § 12 i stadgarna för Svensk Scenkonst. 23 Not 7 Eget kapital Aktiekapital Överkursfond Balanserat resultat Årets resultat Totalt Belopp vid årets ingång 1 000 1 800 248 –678 2 370 Vinstdisposition enligt beslut av årsstämman: Balanseras i ny räkning –678 Årets resultat Belopp vid årets utgång 1 000 1 800 –430 Not 8 Koncernuppgifter Företaget ägs till 91 % av moderföretaget Örebro Rådhus AB org.nr 556005-0006, med säte i Örebro. Örebro Rådhus AB upprättar koncernredovisning. 9 % av företaget ägs av Örebro Läns Landstings Förvaltnings AB. Köp och försäljning avseende koncernföretag 2014 2013 Inköp 4,3 % 4,8 % Försäljning 1,0 % 0,5 % Vid inköp och försäljning mellan koncernföretag tillämpas samma principer för prissättning som vid transaktioner med externa parter. Fordran på Örebro kommun avseende koncernkonto Koncernkonto 2014-12-31 2013-12-31 1 302 609 579 215 Internlimiten på kontot uppgår till 5 000 000 kr. Not 9 Nyckeltalsdefinitioner 24 678 –259 Nettoomsättning Bolagets totala nettoomsättning, exklusive övriga rörelseintäkter Balansomslutning Totala tillgångar Avkastning på sysselsatt kapital % Rörelseresultat plus finansiella intäkter/Totala tillgångar Avkastning på eget kapital % Rörelseresultat/Totalt Eget kapital Soliditet % Totalt Eget kapital/Totala tillgångar Antal evenemang Antal evenemang med besökande publik i Länsmusikens regi under året Antal besökare Länsmusikens regi under året –259 2 111 Örebro den 11 mars 2015 Gunn Öjebrandt Sverker Gawell Ordförande Vd Margareta Johansson Vice ordförande Börje Ström Styrelseledamot Carl Alsätra Styrelseledamot Charlotte Edberger Jangdin Styrelseledamot Fredrik Bernhardtz Styrelseledamot Ann-Britt Stålblad Styrelseledamot Malin Kronqvist Håård Styrelseledamot Katarina Tolgfors Styrelseledamot Min revisionsberättelse har avgivits den 18 mars 2015 Stefan Tärnell Auktoriserad revisor 25 Lekmannarevisorerna Länsmusiken i Örebro AB Till årsstämma i Länsmusiken i Örebro AB Org nr 556717-9071 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR ÅR 2014 Vi, av fullmäktige i Örebro kommun och Örebro läns landsting utsedda lekmannarevisorer, har granskat Länsmusiken i Örebro AB:s verksamhet. Styrelse och vd svarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande bolagsordning, ägardirektiv och beslut samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Lekmannarevisorernas ansvar är att granska bolagets verksamhet och interna kontroll och att pröva om verksamheten bedrivs i enlighet med fullmäktiges uppdrag. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen, kommunallagen och god revisionsed i kommunal verksamhet samt utifrån regemente och bolagsordning. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge oss rimlig grund förbedömning och prövning. Vi har för vår granskning också tagit del av styrelsens protokoll, årsredovisningen för år 2014 samt handlingar av betydelse för företagets styrning och skötsel. Vi har samtalat med bolagets verk ställande ledning och med företrädare för styrelsen. Vi vill gärna återigen framhålla den positiva PR som Svenska Kammarorkestern ger Örebro och länet, genom sina framträdanden på andra platser – i Sverige och utomlands – vilket återspeglas i den kritiker rosade pressen på dessa orter. Vi bedömer att bolagets verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och med tillräcklig intern kontroll. Den interna kontrollen har granskats i samverkan med bolagets auktoriserade revisor. Örebro den 24 mars 2015 Ingemar Karlsson Arild Wanche LekmannarevisorLekmannarevisor 26 LÄNSMUSIKEN MED SVENSKA KAMMARORKESTERN – EN STÖRRE ANGEL ÄGENHET FÖR ÖREBROARE OCH LÄNSBOR Den 26 april 2014 var en efterlängtad dag! En mycket speciell dag då vi sade tack och adjö till ett slitet konserthus som ska genomgå en nödvändig renovering och välkomna oss åter i slutet av nästa år. TACK VARE DE VIKTIGA beslut som fattats kan jag som styrelseordförande med glädje och stolthet konstatera att – äntligen – blir det verklighet av det som verksamheten så länge önskat och verkligen har behov av. Styrelsen har gjort vad den kunnat för att påverka och driva på beslutsprocessen. DET NYA KONSERTHUSET ska bli ett hus att längta till, står det i styrelsens målsättningsdokument. En magnet för stadens och regionens kulturliv med en orkester i världsklass som erbjuder musikglädje och professionalitet. Ett väl fungerande konserthus kommer att utgöra en betydelsefull länk i den kulturella infrastrukturen. Lekmannarevisorerna skriver i sin granskningsrapport för år 2014: ”Vi vill gärna återigen framhålla den positiva PR som Svenska Kammarorkestern ger Örebro och länet, genom sina framträdanden på andra platser – i Sverige och utomlands – vilket återspeglas i den kritikerrosande pressen på dessa orter.” Länsmusiken med Svenska Kammarorkestern ska bli en större angelägenhet för örebroare och länsbor och vara ett nav för kulturellt utvecklingsarbete och samverkan i Örebro och Örebroregionen. Svenska Kammarorkestern ska fortsätta utvecklas och stärka sin ställning lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Svenska Kammarorkestern ska också vara en orkester för barn och unga. UNDER RENOVERINGSPERIODEN FYLLS konsert huset av ljud från maskiner av olika slag medan skön musik ljuder i Hjalmar Bergmanteatern och på andra platser. Att bedriva verksamhet under provisoriska former ställer krav på alla berörda. Vi som styrelse är stolta över att verksamheten bedrivits med stor professionalitet även under detta spelår. Nu ser vi fram emot invigningen av det nya konserthuset i slutet av jubileumsåret 2015! Gunn Öjebrandt, styrelseordförande Länsmusiken i Örebro AB 27 ETT VÄLBALANSERAT ÅR MED SPETS I mitt samarbete med Svenska Kammarorkestern har 2014 innehållit ett välbalanserat års alla ingredienser: stimulerande konsertprogram hemma, stora interna tionella turnéer, en ny symfonicykel av en av de stora kompositörerna, CD-inspelning av centrala verk från vår repertoar samt mötet med nya spännande solister. Allt med den spets som är vårt varumärke. I FEBRUARI OCH MARS tog vi för första gången en symfoni av Anton Bruckner ut i Europa. Traditionellt spelas Bruckner undantagslöst av stora symfoniorkestrar, men tack vare vår inspelning av hans Symfoni nr. 2 för ett par år sedan, var intresset för vår turné påfallande stort. Och det blev succé. Som många gånger förr innehöll turnén konserter i de stora konsertsalarna – bl.a. Wien och Berlin – vilket i sig är en gåva till orkestern. VI HAR LÄNGE ÖNSKAT spela in Mendelssohns spännande musik till Shakespeares ”En midsommarnatts dröm” i vår serie ”Opening Doors” på skivbolaget BIS Records.Vi blev inbjudna till den stora Schleswig Holstein Musik Festival och ombedda att uppföra hela sviten av Mendelssohns fem symfonier och två pianokonserter som en kulmen på deras Mendelssohn-firande under sommaren 2014. En unik chans för oss att fördjupa oss i hans fantastiska musik.Vi beslöt att ta vara på tillfäl let och under året även ge Örebropubliken glädjen av denna stora satsning. Flera av symfonierna var nya för orkestern och det gav oss också anledning att förnya samarbetet med utmärkta Örebro kammarkör i Symfoni nr 2. Mottagandet i Tyskland blev entusiastiskt för de delvis radiosända konserterna. CD-inspelningen – som jag anser vara en av våra allra bästa – kommer ut under 2015. VI HADE GLÄDJEN AV möten med många solister, varav särskilt två nya utmärkte sig genom sitt begeist rade samspel med orkestern: Antoine Tamestit, viola, som glödande spelade Berlioz Harold i Italien, och Jan Lisiecki, piano, som redan som 19-åring räknas som en av de stora på sitt instrument, och förtrollade oss med Mendelssohns pianokonserter. FÖR FÖRBEREDELSERNA FÖR flera av dessa krä vande program vill jag liksom många gånger tidigare uttrycka min stora tacksamhet till den suveräna insats som två av våra ledande musiker gjort: konsertmästaren Katarina Andreasson och solobasisten Sebastien Dubé. DEN STORA SUCCÉ Svenska Kammarorkestern upp levt både hemma och ute i Europa under året har varit ett uttryck för det musikaliska samarbete jag känner mig mycket priviligierad att vara en del av. Thomas Dausgaard, chefsdirigent, Svenska Kammarorkestern 28 LÄNSMUSIKEN I ÖREBRO AB SKAPAR ETT MODERNT OCH NÄRVARANDE PROFESSIONELLT KULTURUTBUD – EN FÖRUTSÄTTNING FÖR EN STADS OCH REGIONS MÖJLIGHETER ATT VÄXA OCH UTVECKLAS. 29 I DECEMBER ÖPPNAR DITT NYA KONSERTHUS I DECEMBER 2015 ÖPPNAR DITT NYA KONSERTHUS. NYRENOVERAT OCH OMBYGGT MED STÖRRE OCH LUFTIGARE KONSERTSAL OCH NYA UTRYMMEN FÖR MUSIKALISKA MÖTEN, PUBLIKSAMVARO OCH SERVERING. 30 31 A UTTRYCK ENS GRAFISK LÄNSMUSIK RTHUSET SOM KONSE FÅR PRECIS ER 2015. STYM UND EN NY KO FOTO: ULLA-CARIN EKBLOM E! SPÄNNAND Följ oss på Instagram och Facebook! @orebrokonserthus www.facebook.com/orebrokonserthus www.facebook.com/svenskakammarorkestern ÖREBRO KONSERTHUS LÄNSMUSIKEN I ÖREBRO AB (ORG NR 556717-9071) Post: LÄNSMUSIKEN I ÖREBRO AB, BOX 335, 701 46 ÖREBRO | Besök: FABRIKSGATAN 2, ÖREBRO Tfn: 019-766 62 00 | Fax: 019-766 62 90 | E-post: [email protected] | Webb: WWW.OREBROKONSERTHUS.COM
© Copyright 2024