1. No category

SPDAEK’S MEDLEMSTIDNING
NR 1 2015
FOTO: Daniel Olsson
PERROBLADET NR 1 2015
Medlemstidningen för Perroklubben utkommer med 4 nr/år. Redaktionellt
material och annonser skickas till redaktören. Annonsörer och författaren
ansvarar själv för riktigheten i insänt material. Redaktionen har rätt att
redaktionellt behandla insänt material, liksom refusera material som ej
står i överensstämmelse med Perroklubbens syften. Material kan komma
att sparas till kommande nummer.
ANSVARIG UTGIVARE
Veronica Tuszkay
0300-282 02 I 0761-82 82 00
REDAKTÖR
ANNONSPRISER
Medlemsannonsering
300:-/helsida
200:-/halvsida
Kommersiella annonser
1.000:-/helsida
2.000:-/uppslag
MEDLEMSAVGIFT FÖR 2015
Separat inbetalningskort skickas.
Medlemsavgiften betalas in på
Grundavgift280:pg 131 64 07-4 Svenska Perro
Familjemedlem80:de Agua Espanol-klubben
Valpköpare 150:(1:a årets medlemsskap genom uppfödarens försorg sk. valpköparrabatt)
PERROBLADET NR 2 2015 – MANUSSTOPP 19 maj
STYRELSEN 2015
ORDFÖRANDE
VICE ORDFÖRANDE
SEKRETERARE
KASSÖR
ORD. LEDAMOT
SUPPLEANT 1
SUPPLEANT 2
Veronica Tuszkay I 0300-282 02 I 0761-82 82 00 I [email protected]
Björn Bäck I 0704-18 80 61 I [email protected]
Jenny Linderoth I 0171-47 00 07 I 0735-68 76 60 I [email protected]
Christina ”Ki” Öberg I 0300-393 89 I 0705-94 58 04 I [email protected]
Marianne ”Mia” Joelsson I 08-773 07 80 I 070-891 49 55 I [email protected]
Per-Ola Israelsson I 070-391 66 22 I [email protected]
Ulrika Bejker I 070-668 75 06 I [email protected]
REVISORER
REVISORSSUPPL.
VALBEREDNING
Kjell Stillman I 021-526 69 I 0767-67 69 96 I [email protected]
Lars Palmqvist I 031-87 50 88
Ulrika Landegren & Ann-Britt Abrahamsson
Yvonne Samuelsson I 0703-20 23 96 I [email protected] (sammankallande)
Nina Valerie & Marita Palmqvist
PERROSHOPEN
Helena Gyllensvärd I 070-713 77 33 I [email protected]
VALPFÖRMEDLING
Marie Kjellberg I 0171-960 35 I [email protected]
UtställningsansV. Britta Samuelsson I 0300-54 02 05 I [email protected]
Petra Roholt I 031-25 67 70 I [email protected]
Utställningskritikmottagare
Veronica Tuszkay I 0300-282 02 I 0761-82 82 00 I [email protected]
Avelskommitté
Jenny Linderoth (sammankallande) I 0171-47 00 07 I 0735-68 76 60
[email protected]
Veronica Tuszkay I 0300-282 02 I 0761-828200 I [email protected]
Marita Palmqvist I 031-87 50 88 I 070-480 41 20 I [email protected] Petra Roholt I 031-25 67 70 I [email protected]
Ordföranden ”ordar”
”Det ouppnåeliga” eller lång väg till LP1…..
Det tog oss 3 hela år att få ett LP1. LP1 betyder diplom i lydnadsprov klass1. För att få ett LP1 behövs tre förstapris dvs. minimum 160 poäng av 200 möjliga poäng. Sallienallie var redan som liten
valp med på träningar i lydnad och hon har alltid gillat alla moment och allt som innebär fart och
fläkt. Tex inkallning, hopp över hinder och liknande. Tyvärr innehåller inte lydnadsklass 1 så mycket
fart och fläkt. Följande problem har vi upplevt, det första riktigt stora problemet var apporteringen,
det lilla underbara djuret vägrade i flera månader att ta en apportbock i sin mun och det ska gudarna
veta, jag har provat allt. Tex lirkat, bett och bönat, sprungit runt med apportbocken i ett snöre efter
mig (Sallienallie älskar snören och tog således snöret men inte apportbocken) jag har visat henne
korvbitar och lovat dyrt och heligt att: Du får korven bara du nosar på apportbocken men icke, jag
har försökt med ”klicker” det försöket slutade med att hon slickade på apportbocken jag klickade
glatt och överöste henne med godis – sen tog det stopp inget mer hände. Till slut gav jag upp och
utbrast det här går ALDRIG! Så kom då den dagen då tålamodet tog slut och jag gav upp helt och
öppnade munnen på djuret och la in apportbocken i hennes mun. Vad händer då? Jo den lilla varelsen sitter där med apportbocken i munnen och håller fast den utan att så mycket som försöka att
tugga på den. Blev hon rädd kanske? Icke då! Utan hon förstod plötsligt vad jag menade. Sen den
dagen har vi alltid fått 10 poäng av 10 möjliga på apportering på tävlingar. I dag apporterar hon med
glädje allt. Hon till och med sysselsätter sig själv med att leta upp apportbockar av olika storlekar i
träningskompisarnas ryggsäckar för att sedan mycket malligt leverera dem till mig.
Det andra stora problemet var läggande och ställande under gång. Dessa moment har också inneburit mycket tragglande. Ett tag var jag övertygad om att hon faktiskt inte förstod själva ordet ligg,
så jag bytte till plats men, vad hjälpte det? Inte nått. Engelska kanske? La mig till med ordet down
men, tji fick jag. Till slut stod jag på en hög pall och sa ligg med hunden framför mig, bakom mig,
vid sidan allt för att kolla ordförståelsen och det var inget fel. Tösabiten lades sig snällt. Men att gå
fot och sedan lägga sig på kommando fick vi inte ihop. Om vi gick och jag stannade och bad henne
snällt att lägga sig ner fungerade det bra men det ges inga andra domarbetyg än 0 på sådant trams.
Ställande under gång samma sak. För det mesta har hon ljudlöst och försiktigt smugit sig bakom mig
utan att ens stanna upp för en kort sekund inga domarbetyg delas ut här heller. Båda dessa moment
har relativt höga koefficienter och är alltså värdefulla poäng. Nåväl nu har vi i alla fall lyckats med
det ouppnåeliga att få ett LP1. Med ett litet långsammare steg inför lägganden och en liten försiktig
handrörelse inför ställandet ger i alla fall poäng trots ett så kallat dubbelkommando. Men nu valde
jag det så att vi kommer vidare någon gång till den mer fartfyllda lydnadsklass 2. Om vi nu får tid
till att komma ut på tävlingar vill säga.
Till Sallinallies försvar kan jag bara säga att hade hon haft en matte eller husse som hade tränat
varje dag så hade hon varit i världsklass - så bra är hon faktiskt. (Det kan uppfattas som skryt och det
är det också) Dessutom älskar hon att träna och ger aldrig upp eller blir trög och trött. Men varför
är vi inte i världsklass då? Jo för matte pysslar med lite annat smått och gott också tex jobbar ca 5060 tim/v på avlönat arbete. Arbetar i styrelsen för Hallandskennelklubb - oavlönat, pysslar lite med
FORTS. NÄSTA SIDA >>
2
3
utbildningssektorn i Kungsbacka brukshundsklubb - oavlönat, arbetar ca 10-20 timmar i veckan för
SPDAEK – oavlönat och till råga på allt har den tokiga människan (dvs jag) nu anmält sig till att blir
BPH funktionär (beteende och personlighet beskrivning hund funktionär). En och annan häst finns
i stallet som också får lite uppmärksamhet ibland. Ett stilla bäande av våra får hinner jag uppfatta
ibland också. Men varför ta det lugnt och vila – det finns väl ingen som vilat sig pigg? Dessutom blir
ju dagarna nu allt längre och längre och då hinner vi ju med än mer eller hur?
Då detta ”Perroblad” utkommer har vi redan haft vårt årsmöte som jag hoppas blir välbesökt.
Jag vill även påminna om vår årliga utställning (Perrospecialen) i Tvååker den 12 juli
(se sep inbjudan i detta nummer av Perrobladet).
Så mina vänner nu gäller det bara att: Ge järnet och öka succesivt.
Haré bra för däremellan kommer påska.
Veronica
Officiella utställning
den 12 juli 2015
Utställningsplats: Övrevi idrottsplats, Tvååker
(i samband med Hallands Kennel Klubbs internationella- och nationella utställningar, den 10 & 11 juli)
Välkomna till Svenska Perro De Agua Español Klubben!
Vi hälsar
Per Olsson, Gamleby
Anders Blidberg, Uddevalla
Välkomna i klubben genom Shakimas Kennel
Mia Engström, Luleå
Lisbeth Åström, Luleå
Ylva Bengtsson, Luleå
Välkomna i klubben genom Lars Smeds
Berit Johansson, Lindome
Martin Karlsson, Fjärås
Jan-Olof Larsson, Ödsmål
Diana Berntsson, Sparsör
Ia Af Schmidt, Hamneda
Britt Iverstam, Vänersborg
Frank Axhag, Stallarholmen
Roger Rosberg, Tormestorp
Tina Joensuu, Höör
Marika Andersson, Träslövsläge
Elina Calmegård, Örebro
Marie-Louise Nygren, Ödeshög
Välkomna i klubben genom Calmigos Kennel
Jan Cederholm, Tyresö
Välkommen i klubben genom La Sirenitas Kennel
Välkomna i klubben!
Välkomna i klubben genom La Gozzas Kennel
Henrik Wallenberg, Stockholm
Monica Goldschmidt, Nykvarn
Barbro Wahlberg, Linköping
Välkomna i klubben genom Kennel Bellamigo
Anmälningstiden utgår den 21 juni 2015 (midsommarveckan)
Anmälan kan göras via e-post eller brev till Christina ”Ki” Öberg. (se kontaktuppgifter nedan)
OBS! Vid anmälan är det av yttersta vikt att hundens/hundarnas registreringsnummer och ägarens
fullständiga namn och adressuppgifter uppges. Samt att medlemsnummer i SPDAEK finns angivet.
Anmälningsavgiften sätts in på SPDAEK’s plusgiro 1316407-4 i samband med att anmälan
görs. OBS! Först när anmälningsavgiften inkommit till SPDAEK är hunden anmäld.
Klasser och avgifter:
Valpklass 4-6 månader (inofficiell)
Valpklass 6-9 månader (inofficiell)
Juniorklass 9-18 månader
Unghundsklass 15-24 månader290 kr
Öppen klass 15 månader –
Champion klass 15 månader –
Veteran klass 8 år -
Avels- och uppfödarklass
190 kr
190 kr
290 kr
290 kr
290 kr
220 kr
-
Domare: Gerard Mensink (Holland).
Skulle antalet anmälda hundar överskrida 80 stycken, kommer valpar att bedömmas av annan
domare.
Som vanligt önskas ett stort prisbord! Vill Du vara med och sponsra utställningen kontakta utställningsansvarig Petra Roholt (se kontaktuppgifter nedan)
Kontaktuppgifter
Malin Hén, Hägersten
Torgny Nilsson Both, Lerberget
Agneta Markby, Helsingborg
Marcus Daludd, Åhus
Pernilla Andersson, Löberöd
Gunnel Persson, Hyllinge
Katarina Sandén, Höganäs
Cecilia Sjövall, Södra Sandby
Då det gäller anmälan.
Christina ”Ki” Öberg, Västra Moränv. 37, 439 32 Onsala 0300-39389,
0705-945804, [email protected]
Då det gäller sponsring samt övrig information kring utställningen.
Utställningsansvarig Petra Roholt, 070-8471824, [email protected]
Välkomna i klubben genom Chiegas Kennel
Petra Josefsson, Luleå
4
Inbjudan till SPDEAK’s
www.perroklubben.se
HJÄRTLIGT VÄLKOMNA
www.perroklubben.se
5
VI GRATULERAR!
Har din hund blivit champion i någon gren? Har du och din hund fått diplom i lydnad eller rallylydnad? Skicka in bild i
300 dpi (helst) till [email protected] Skriv ditt och hundens namn samt vilken gren ni blivit belönade i.
Vi är stolta över alla som tränar och tävlar med sina Perrosar!
Grattis till FinUCH och LP2
Ramita De Palma Judie
ägare Marita Palmqvist
La Sirenita´s Birk ”Messi” blev under 2014
Svensk Utställningschampion
ÄGARE FANNY MOLANDER
Bombi Aberlours Angelina som blivit Nord USCH
Ägare Jenny Linderoth
sallieNALLIE SEUH Aqualines Quintanilla de
Arriba LP1
ägare Veronica TusZKay
Utsedd av Hofors Brukshundklubb till:
Ferdores Kapten Karim ”Mac”
Årets viltspårshund 2014 • Årets Utställningshund 2014
Årets Allround hund 2014
Ägare Carina Sundberg
Uppfödare Sanna Karttunen och
Melina Bruno-Paasisalo, Finland
6
Hedebackens Mezzi
2:a plats i Öppen klass på Crufts!
1:a svenskfödda Perron som fått rosett!
www.perroklubben.se
THEA Aberlous Milk and Toast and Honey
LP2
Ägare Pia Wennersten
Titti Tussbergets Zuccé
LP2
Ägare Jenny Linderoth
www.perroklubben.se
7
Viltspårkurs
i södra Stockholm
Vi vill hälsa Perro klubben välkomna att delta i vårens kurs i viltspår som kommer att
hållas helgen 25-26 april 2015.
Kursen riktar sig till er som tidigare gått anlagsspår och och vill komma vidare mot öppen klass.
Under helgen varvar vi praktiska övningar med teori.
Hej alla Perroägare runtom i Sverige.
Har du och din Perro varit med om något spännande, tränat något kul, varit på
resa eller något annat som ni kan berätta om i Perrobladet? Skriv gärna några
rader och maila till [email protected]
Jättekul om ni även skickar med bilder. Alla bidrag som blir publicerade belönas med en tjock träningsbok från Perro-shoppen.
256 sidor, både blanka och linjerade i praktiskt format A5.
Kursen hålls av Thomas Persson som har lång erfarenhet av att både hålla kurs samt att han i många
år dömt hund på just viltspårprov.
Båda dagarna samlas vi kl 09,00 i Vårsta Hunddagis lokaler på Ringvägen 1 i Grödinge och utgår
därifrån till de olika aktiviteterna.
Lättare lunch och fika ingår i kursavgiften som är 1200 kronor och betalas in på
Bankgiro 564-3325 och skall vara oss tillhanda den 24/4-2015.
Anmälan skickas till mailadress: [email protected]
Hjärtligt välkomna!
Har du några frågor eller undringar så kontakta gärna oss på vår mail så svarar vi så
fort vi kan.
Rasspecifika frågor
Sanna Brandt [email protected]
Frågor om viltspår
Har du flyttat eller bytt adress?
Glöm inte skicka till Ki Öberg [email protected] så din adress blir ändrad i medlemsmatrikeln.
Thomas Persson [email protected]
Ju mer forskning som sker och ju skickligare veterinärer vi får – desto fler sjukdomar
och defekter kommer att upptäckas. Det är den krassa verkligenheten. Rätt eller fel?
Så är i alla fall utvecklingen i dagsläget.
Sara Oldenburg
Vart brukar ni klippa klorna? Jag brukar vara
utomhus eftersom dom sprätter iväg åt alla håll
och kanter. Har även testat hallen och samlat upp
dom efteråt.Kanske någon har ett alldeles utmärkt
tips? :-)
Flera studier såväl i Sverige som utomlands visar att många sjukdomar och defekter är ärftliga.
För att SPDAEK i framtiden ska kunna hjälpa till i forskningsarbetet då det gäller
uppkomna sjukdomar och/eller defekter behöver vi din hjälp som enskild hundägare.
Elisabeth Larsson
Min pappa fick mig att se att det var bra efter
promenader (eller bad) då derasklor, precis som
våra naglar, är mjukare.
Har din hund fått en diagnos av en veterinär? Då hjälper du vår ras genom att fylla i blanketten
som finns på hemsidan, http://perroklubben.se/?page_id=1001 eller kontakta styrelsen så skickar de ut en blankett med posten, och bifoga en kopia på veterinärintyget.
Marianne Larsson
Husse sitter på golvet i köket i ett hörn, lutad mot
köksskåpen med Chica på rygg mellan sina ben
och då hindrar skåpen att kloklippet sprätter iväg
så långt, sen bara köra med handdammsugaren
efteråt.
Dina handlingar är INTE officiella och kommer endast att hanteras av SPDAEK’s
avelskommité (AK) och styrelsen. Eventuellt kan handlingarna i framtiden användas i forskning.
Ju fler hundar vi kan indentifiera som har en sjukdom eller defekt, ju friskare
hundar kan vi få i framtiden.
foto: Björn Bäck
8
Läst på SPDAEK:s Facebooksida:
Tack för hjälpen!
www.perroklubben.se
Susanne Hall
På trimbordet
Maja-Lena Björling
Sist gjorde jag det i duschen. Funkade jättebra.
Bara att spola ner. Annars utomhus.
Vi finns på facebook!
Svenska Perro de Agua Español klubben
Foto: Veronica Gustafson
Hjälp rasen bli friskare!
Nu finns vi på appen Instagram. Följ ”perroklubben”.
Här läggs det upp bilder på vår underbara ras!
Om du vill ha din hundbild upplagd på vår instagramsida
så skriver du #perroklubben eller @perroklubben under din
hundbild så vi vet vilka bilder som är ok att publiceras eller ej.
Tänk på att om din instagramsida är privat så skriv:
gäller endast @perroklubben under din bild
www.perroklubben.se
9
Specialsök med Hundnosen
För trettio år sedan hade jag en Flat. Bodde mitt i skogen med allsköns hundstimulans inpå
knuten. Spår av älg, hare och räv. Flatten krävde sitt. Visst gjorde han det. Men Ninka
(Calmigos Harissa), min pigga perrotik, behöver mycket mycket mer. Och andra saker. Upptäckte vi efterhand. Agility, tänkte jag. Utställning eller lydnad. Nej, det stämde inte riktigt.
Hon är inte sån. Eller. Jag är nog inte sån nu längre. Så när det kom en inbjudan på Ninkas
dagis om spårkurs med Hundnosen, tyckte jag det verkade intressant. Inte minst för att det
inte ingick blod.
Hur det började
Vi lärde oss lägga spår både i skogs - och stadsmiljö. Gick både raka och vinklade. I skogen
med enbart vår egen doft som trigger. I stan
på asfalten med vatten som spårmarkerare.
Ninka var snabb att lära sig. Lena och Bjørnar
utmärkta pedagoger. Belöna, beröm och gör
om gör rätt. Ingen bestraffning. Inga ilskna
”Nej”. Ledordet var/ är ”Hunden gör aldrig
fel”. Ninka visade sig extremt snabblärd. Jag
hade -och har -fullt upp att hänga på. Förutom
att hon nästan direkt snappade vad som skulle
göras och utförde uppgifterna ivrigt, visade det
sig alltmer att hon begåvats med en raketmotor. Från ett till tusen under bråkdelen av en
10
sekund. På spårkursen följde en grundkurs
i specialsök. Vi fick stifta bekantskap med
plattform och golvbana. Plattformen används
för att på ett störningsfritt sätt, presentera nya
preparat. Narkotika, cancer eller annat man
vill att hunden ska leta upp. Då hunden sätter
nosen mot rätt ämne, klickar man och belönar
med godis. Efterhand berömmer man istället
med rösten och eventuellt godis. Målet är att
det ska räcka med verbal belöning. Plattformen
är effektiv då hunden inte ser förarens kropp
eller händer och därför inte kan avläsa innan
var rätt preparat är. När frågan kom om jag
hade lust att gå en årsutbildning i specialsök,
tvekade jag först. Det handlade om tio hela
helger under ett år - lördag och söndag - och
en inte alldeles obetydlig summa pengar. Efter
att ha vägt det ena mot det andra, anmälde jag
oss.
Stora kursen i specialsök
En av de första hemuppgifter vi fick var att
snickra en golvbana som används för att
skapa riktning och förbereda hunden för t.ex
rumssök. Den är också optimal för att träna
markering och förbereda för operativt sök
och inlärning av ID. Dessutom är den en rolig
hundleksak som får Ninka att vifta svans så
snart hon ser att jag förbereder preparat. För
inlärning ska vara lekfull. Lena och Bjønar har
genom hela kursen trummat för att hunden ska
ha roligt. Inget får ske med tvång eller hårda
nypor. En pedagogik som visat sig hålla.
www.perroklubben.se
Hundarna vill jobba. Både de med något
mindre under huven än Ninka, och de med
ungefär samma. Under de tio helgerna har vi
lärt oss sådant som teoptimering, rätt belöningsplacering, rätt kroppsspråk, doftdiskriminering,
torrträning, vikten av miljöträning, ordning och
reda, associationsföremålets betydelse - det föremål som talar om för hunden vad den ska leta
efter - och mycket mycket mer. Då det var dags
för examen, insåg vi hur väl vi förberetts för de
uppdrag som utgjorde slutprovet.
Allt skulle lösas på egen hand av ekipaget.
Svettigt. Den andra uppgiften bestod i att ta reda
på om ett obekant preparat var narkotika eller
inte. Hur vi löste det, tänker jag inte berätta här.
Men jag kan intyga att Ninka var till mycket
stor hjälp. Duktig flicka som hon är.
Bonus
Examen och det vi fick på köpet
Första uppgiften vi fick var att i två obekanta
lägenheter leta narkotika på tid. Inte bara en
sort utan fler. Vi hade nio minuter på oss. Alla
moment vi lärt, skulle nu sitta. I skarpt läge.
Sätta hunden och visa associationsföremålet.
Tänka på vad som är viktigt innan hunden får
börja söka i ett rum. Kolla av dörrhandtaget där kan någon lämnat spår efter sig. inte släppa
in hunden innan rummet säkrats - kan finnas
både förövare och annat farligt därinne. Se till
att sökningen följer ett visst mönster och vara
uppmärksam på hur markeringarna ser ut.
Är det en störning hunden frysmarkerar eller är
det preparatet? Inte helt enkelt när både knarket
och störningen är en bomullsrondell. Och hur
ska man tänka när det mitt i ett av rummen
reser sig en brant trapp upp till ett loft?
Förutom kunskap om specialsök har kursen gett
mig och Ninka mycket som ekipage. Kursledarna har glatt delat med sig av annan hundkunskap och umgås man tajt 7-8 personer under tio
helger, går det inte att undgå att se -och bli sedd.
På det hela taget en kurs jag inte vill vara utan.
AGNETA WISTRAND ROSENDAL & NINKA
(Calmigos Harissa)
www.perroklubben.se
11
Har du en potentiell avelshane eller inte?
Visst är din kille där hemma den finaste hund som gått på fyra tassar?! Men är han verkligen
avelsmaterial? Och om han är det, vad gör du då?
Det handlar om två saker.
1) Du måste vara riktigt, riktigt objektiv när
du bedömer din hund. Inte lätt! Kanske det
hjälper att fråga andra (utanför rasen också).
Du måste tro att din hane kan tillföra rasen
något!
2) Om du är säker; du måste kunna marknadsföra din hunds egenskaper på ett objektivt
och korrekt sätt.
Så hur vet jag att min hane har nåt som kan
gagna rasen?
Jag skulle i alla fall börja med mentaliteten?
Och inte bara på min hund, utan hans syskon
och föräldrar också. Jag skulle fundera på hur
han uppträder i olika situationer och tänka;
skulle jag vilja ha en hund som gör så här?
Och så det viktigaste: BPH eller MH. Inget
går upp mot ett sakligt test som dessutom blir
ett officiellt resultat alla kan ta del av.
Nästa steg; är han frisk? Självklart gör jag alla
tester klubbens avelsråd rekommenderar. Men
jag skulle också fundera på vilka krämpor
min hund har, som bevisligen kan överföras
till nästa generation. Och hur allvarliga de är.
Internet och google finns till din hjälp, massor
av veterinärartiklar att läsa för den som är
vetgirig.
Sista steget: Ser han ut som en perro ska göra?
Lätt att kolla; ställ ut honom några gånger och
läs kritiken! Bry dig inte om placeringen, det
är i kritiken det viktiga står.
Marknadsföring
Det finns sånt som är objektivt och sånt som
är subjektivt. Jag kan tex tycka min hund är
jättesnygg. Det är subjektivt. Om min hund
har fått Cert på utställning är han objektivt
(nåja) bedömd som snygg. Jag kan tycka min
hund är supercool i nya situationer och väldigt
lättlärd. Om jag har tävlat officiellt och klarat
12
tex lydnadsklass 1 med mer än 160 poäng så har
någon annan bedömt min hund som lydig. Då
kan alla räkna ut att han är lättlärd! Och cool om
han tex klarade momentet platsliggning.
Det finns alltså en vinst med att tävla officiellt.
Bedömningen görs lika och sakligt enligt fastställt regelverk och gör du det ett par gånger
får man ett genomsnitt av hur bra din hund är.
Gör du det i olika grenar fastställer du att hunden är mångsidig, ett bra drag hos en perro
(enligt mig). Så ut och träna och tävla!
Och skryt lagom med alla vinster; visst är det
kul om du vunnit något, men är det en officiell
tävling kan ju alla redan se det i hunddata.
Underskatta inte fördelen med att vara ute och
delta i rasklubbens arrangemang. Där kommer
du träffa människor som bedömer din hund.
Och kanske en av dem tycker att han är en
potentiell hane för avel.
Du ska själv ha tid på dig att fundera igenom
och inte behöva stressa fram ett beslut.
Utvärdering
Om nu min hund blivit pappa, hur vet jag att
det blev bra? Ja, i verkligheten får du ingen information från valpköparna. De vänder sig bara
till uppfödaren (med några få undantag). Så du
får helt enkelt fråga uppfödaren. Och fråga igen.
Och igen. Och läs SKKs hunddata för officiella
resultat.
Och kolla på Facebook. Här får du se fler bilder
på dina valpar än du kan tro!
För att du ska veta om valparna verkar bra
måste du ha tålamod och låta kullarna bli nåt år
innan du gör din utvärdering. Höftledsresultat
kan ju bara kollas när alla gjort det.
När du utvärderat det som blev, kan du fundera
på om din hane ska bli pappa igen.
Slutligen:
Kastrera inte (om det inte finns obestridliga
medicinska skäl). För varje hane som inte kan
gå i avel urholkas vår gen-bas som uppfödarna
kan välja från. Varje bra hane som används
breddar genbasen och gör vår ras lite bättre
(i avseende på gener!).
Det är du som hanhundsägare som tar beslutet
om din hund ska bli pappa.
Ta inte för lättvindigt på det, du påverkar aveln
och den framtida rasen lika mycket som uppfödaren/tikägaren gör.
Lycka till!
Sanna - Peppars matte (4 kullar, 20 avkommor)
Välja fru
Om du nu fått en förfrågan, hur vet du om
du ska tacka ja eller inte? En långsiktig plan är
bra, men förkasta inte magkänslan. Man måste
gilla både hunden och ägaren om man ska ha
kontakt framöver. Givetvis kollar du att tiken
uppfyller alla krav som klubben satt upp. Och
har du egna önskemål så ska de också vara
uppfyllda. Gå in på SKK avelsdata och gör en
provparning för att kolla inavelsgraden. Hör
med tikens uppfödare. Träffa hunden ifråga.
När du känner att du har underlag för bedömning så tänk en gång till.
Tänk även på det praktiska. Tiken ska komma
hem till dig, men går det överhuvudtaget att
ordna? Är du hemma just den perioden. Det
tar ändå en ganska lång stund och ska upprepas för att lyckas.
Och en sista sak – acceptera inte att bli tillfrågad första dagen på löpet!
www.perroklubben.se
www.perroklubben.se
13
SPDAEKs Styrelse och AKs (avelskommitténs)
syn på kastrering av unga hundar.
Det är en oroväckande trend att vi väljer att kastrera framförallt hanhundar i tidig ålder. Trots
att de inte hunnit växa klart fysiskt eller utvecklats färdigt mentalt. Att vi kastrerar hundar före
två års ålder trots att de är fullt friska för vår egen bekvämlighets skull måste vi fundera över.
Att ta sig an en valp att fostra, träna, föda, vårda
och utbilda till den perfekta familjehunden, tävlingskamraten, arbetskamraten, bästa vän med
mera kräver massor av tid och tålamod. Om vi
fortsätter att kastrera våra hundar i samma utsträckning som nu eller i värsta fall om det blir en
ökning så kommer vår ras snabbt att bli sjukare
och sjukare pga inavel. Då vi tvingas att använda
för få individer i avel. Vilket innebär att på bara
några få generationer är alla individer nära släkt
med varandra. Till slut så kommer det att handla
om vad genetikerna kallar inavelsdepression, det
föds inga eller mycket få valpar.Det ligger i tiden
att hitta snabba lösningar på allt och här hamnar
våra hundar snabbt under veterinärens kniv.
Hunden kommer inte att sluta dra i kopplet,
den kommer inte att bli lugn, den kommer inte
sluta skälla, hoppa, nafsa osv. Bara för att den
blir kastrerad. Det handlar oftast om uppfostran
och här finns inga snabba lösningar. Det gäller
att fatta rätt beslut från början. Är detta rätt ras
för mig? Är denna individ rätt för mig? Är denna
uppfödare rätt för mig? Har jag tid att uppfostra
en hund? Har jag viljan att lära mig allt nytt som
kommer att krävas av mig som hundägare?
Börjar vår ras att bli så svår att uppfostra att den
måste kastreras i ung ålder? Då behöver kanske
vi alla uppfödare ta och tänka till om vi är på
väg åt rätt håll med vår avel. Är detta en ras för
alla? Hur vill vi att rasen ska uppföra sig? Hur
vill vi att inavelsgraden ser ut om 5 år och 10 år?
Behöver vi sälja alla valpar med foderavtal? Vem
ska vi para vår fina tik med nästa år?
Det är av största vikt att vi använder många
olika individer i aveln för att kunna bredda avelsbasen och för att hålla en så låg inavelsgrad som
14
möjligt. Detta bäddar för att rasen ska fortsätta
vara frisk. För att undvika matadoravel (då endast få hanhundar används till alla tikar) är det
även av största vikt att friska hanhundar under
två års ålder aldrig kastreras. De kan tänkas bli
nästa generations far. De hundar som är födda
i Sverige är extra värdefulla. Av den enkla anledningen att vi ofta känner till mer om dessa
hundars föräldrar och kanske även mor och far
i andra och tredje led. Det är ofta defekter och
negativa saker som vi snabbt lägger på minnet
och vi tror att vi ska kunna undvika. All kunskap
vi har om alla individer är bra om vi använder
den på rätt sätt.
Det finns inga felfria individer! Hur gärna vi än
vill tro det. Alla individer bär på defekta gener
och i vår ras är det inte något undantag. Dna tester av olika slag ökar i takt med att sjukdomsgener hittas av våra genetiker. Även en individ som
är anlagsbärare av en fruktad sjukdom kan ha ett
stort avelsvärde i rasen. Den ska då endast paras
med en som är fri från detta anlag och avkommorna måste testas innan dessa används i avel.
SKK rekommenderar att använda anlagsbärare i
minst fyra till fem generationer med tanke på att
inte riskera att minska avelsbasen. De hanhundar vi använder från framförallt Spanien vet vi
oftast mycket lite om, och det är ett mycket mer
riskabelt val, men det är än så länge ett måste.
Då är det är bra att använda tikar födda i Sverige
med flera kända generationer med dessa hanhundar och då gärna att inavelsgraden blir 0 %.
Låt oss se år 2015 som en nystart. Året då kastrering av unga friska hundar upphörde och då
kunskap och visdom om våra hundars beteenden och behov tog över!
www.perroklubben.se
SKKs syn på kastrering och nya regler
Förbud för kastrerade hanhundar att delta på utställning. 23 aug 2013 Efter den 1 januari 2017
får kastrerade hanhundar inte delta på hundutställningar.
Här kan du läsa mer om bakgrunden till Svenska Kennelklubbens beslut. Under senare år har
det blivit allt vanligare att kastrera både hanhundar och tikar utan veterinärmedicinska skäl. Orsakerna bakom varierar, vissa hundägare hoppas
att hunden ska bli mindre stressad av löptikar eller mer lätthanterlig i andra situationer, för andra
väcks tanken av en annan hundägare som gjort
samma sak eller av att en veterinär ställer frågan.
Det har också blivit vanligare att hunddagis
slentrianmässigt ställer krav på att hanhunden är
kastrerad, oavsett om det behövs eller inte.
Svenska Kennelklubben menar att det är oroande om ett stort antal hundar kastreras i tidig
ålder, utan medicinsk eller annan indikation,
och på så vis utesluts från avelsarbetet. Vid en
hundutställning bedöms hundens utseende och
mentalitet, men en kastrering skapar en hormonell balansstörning som kan påverka hunden på
flera sätt. Om hunden har kastrerats före könsmognad är det svårt att göra en riktig bedömning
av exteriör eller beteende som resultatet av avel.
Ändring 1 januari 2017
I dag får kirurgiskt kastrerade hanhundar delta på
hundutställningar om de har intyg. Medicinskt/
kemiskt kastrerade hanhundar får däremot inte
delta. Dessa regler gäller fram till och med sista
december 2016, men sedan blir det alltså ändring.
Svenska Kennelklubbens Centralstyrelse beslutade vid mötet i juni att införa ett utställningsförbud
för hanhundar som kastrerats med motiveringen
att man vill garantera den kynologiska kvaliteten
på avkommebedömningarna.
Ett definitivt beslut
Svenska Kennelklubbens förhoppning är att ett
utställningsförbud för kastrerade hundar ska
leda till en minskning av okynneskastreringarna.
En valpköpare eller hundägare som vet att dörren till utställningsvärlden stängs om hunden
kastreras tänker sig kanske för två gånger innan
beslutet fattas. Om det finns ett behov av att förändra mentaliteten eller någon annan egenskap
hos en viss hundras bör detta ske genom ett välplanerat avelsarbete, inte genom kastration. Det
är också att betrakta som en mycket negativ utveckling om den svenska traditionen att utbilda
och träna hund ersätts av kirurgiska ingrepp som
ett försök att göra hunden mer hanterbar.
Lång framförhållning
Det dröjer drygt 3 år innan förbudet träder i
kraft. Svenska Kennelklubben menar att det är
viktigt med god framförhållning; förändringen
bör vara väl förankrad i organisationen och
hundägare väl informerade. Går det för snabbt
drabbas hundägare hårt som tagit beslutet om
kastration utifrån förutsättningen att deltagande
på hundutställning är tillåtet. Kastrerade hundars
möjlighet att delta i andra former av tävlingar
och prov påverkas inte av beslutet.
Ur Hundsport Special nr 4 2014
I debatten anförs ibland hälsofördelar för kastrerade
hundar, t ex ifråga om tumörförekomst (främst gäller
det dock juvertumörer hos tikar). Det finns även en
del nackdelar, och AK ( SKKs avelskommitté) kunde
på mötet ta del av en amerikansk studie som uppmärksammats av Golden retrieverklubben. Nu avser undersökningen den amerikanska populationen,
men den är förmodligen i huvudsak allmängiltig. Det
visade sig att såväl kastration i sig, som i ålder vid
ingreppet, kan öka risken för vissa cancersjukdomar
och led-defekter. Studien, som avsåg drygt 750 golden retrievrar, visade att det förekom en signifikant
högre risk för flera olika diagnoser hos de kastrerade
hundarna. Tidig kastration (före 12 månaders ålder)
kunde kopplas till en ökad förekomst av höftledsfel,
korsbandsskador och blodcancer hos hanhundar och
hos tikar främst korsbandsskador. Sen kastration
(efter 12 månader) kunde hos tikar associeras med
www.perroklubben.se
15
mastcelltumörer och cancer i inre organ. Studien visade att ifråga om höftledsfel ökade risken med 100%
för de hanhundar som kastrerades tidigt. Hela studien finns tillgänglig på http://dx.plos.org/10.1371/
journal.pone.0055937 Veterinärförbundets norm
ifråga om kastrering finns inte längre att tillgå på förbundets hemsida, enligt uppgift är den under revidering sedan september 2013.
Ur Hundsport Special nr 2 2014
Oroande ökning av kastrerade hundar. En allt större
andel av svenska hundar kastreras. Enligt den senaste undersökningen av Statistiska Centralbyrån
från år 2012 är 22,3% av svenska hundar kastrerade. Bland hanhundar är siffran så hög som en
tredjedel. Hanar kastreras också i yngre ålder än tikar. SKK ser med oro på utvecklingen som man inte
tror har grund i en ökning av veterinärmedicinska
problem, utan snarare är orsakad av bland annat
marknadsföringsinsatser från veterinärkliniker och
krav från hunddagis. En olycklig effekt är att tillgången till potentiella avelsdjur begränsas. Hundar
som i tidig ålder kastreras utan veterinärmedicinska skäl utesluts från avelsarbetet långt tidigare än
en utvärdering av deras eventuella avelsvärde kan
göras. Eftersom många hundraser består av små populationer motverkar denna begränsning av avelsbasen SKKs uttalade intention att avel ska bedrivas
på ett långsiktigt och hållbart sätt.
Det är också att beakta som en mycket negativ utveckling om den svenska traditionen att utbilda
och träna hund, för att på så vis säkerställa en god
relation mellan hund, hundägare och omvärld, ersätts av kirurgiska ingrepp som ett försök att göra
hunden mer hanterbar. SKK menar att förändring
av mentalitet och andra egenskaper bör ske genom
välplanerat avelsarbete. Försök att förändra beteenden genom rutinmässig kastration kan därmed inte
stödjas av SKK.
Resan till Crufts hundutställning!
Hedebackens Mezzi blev BIM på My Dog 2014 för Dan Ericsson och blev då kvalificerad för
Crufts 2015. Det är endast på My Dog och Stockholm man kan bli kvalificerad i Sverige. Vi var
tvungna att ansöka om ATC-nummer hos kennelklubben i England innan vi kunde anmäla oss.
Sedan blev det rabiesvaccination och avmaskning hos veterinär vissa timmar innan färjan till
England.
Läs om vår resa till Cruft på nästa sida > >
Oskar och Mezzi
Buckingham Palace
16
www.perroklubben.se
Vi startade vår resa kl 04 på natten från Billdal,
jag, Klas-Bertil, Oskar och Mezzi med en fullastad bil till England. Vi åkte färjan över till Helsingör, vidare genom Danmark och sedan färjan
över till Puttgarden och Tyskland. Det gick
väldigt bra på autobahn över Bremen och vidare genom Holland till Hoek van Holland där
vi skulle ta färjan över till Harwich i England.
Vi rastade efter 2 timmars körning, sträckte på
benen, rastade Mezzi och bytte förare. Vi kom
fram 17.30 så vi hade gott om tid tills färjan
skulle gå kl 22.00. Det var skönt att den långa
resan på 110 mil gick så bra och vi kunde ta
det lite lugnt innan vi åkte på färjan.
Alla passen kollades noga och Mezzi fick kollat sitt chip innan vi fick åka på båten.
Mezzi fick sova i sin bur i bilen och vi andra
sov i våra hytter på båten. Väckning blev
det 05.30 och vi åkte av färjan 06.30 för att
börja färden mot London i vänstertrafik! Vi
stannade på en Mc Donalds efter vägen och åt
frukost och Mezzi fick sina Halla-kulor.
Efter 3 timmars körning kom vi fram till
London. Mäktigt att köra med egen bil genom
London, förbi Trafalgar Square, Waterloo och
vidare till Kensington där vårt hotell låg. Vi
installerade oss på hotellet och gick sedan ut på
stan. Vi promenerade till Chelseas hemarena,
där en dam kom fram till Mezzi, tyckte hon
var fin och ville klappa henne. Hon tyckte hon
hade ett fint och känt namn. (Man förstår hur
stor fotbollen är i England) Sedan gick vi vidare genom London till Buckingham Palace.
Det var en otrolig trafik med bussar, taxi
och tjutande sirener från ambulanser och polisbilar. På vägen stannade vi till på en Italiensk
restaurang, där även Mezzi var välkommen och
fick en egen vattenskål. På vägen tillbaka gick
vi genom Hyde Park lugnt och stilla tills det
kom en rejäl åskskur, och vi blev rejält genomblöta. Det var däremot det enda regn vi fick i
England på en vecka!
www.perroklubben.se
17
Bubbelmammas Hot N`tot (Mimmi).
På måndagen tog vi tunnelbanan till Big Ben
och Tower Bridge, och Mezzi följde med på
allt utan bekymmer. På kvällen var vi och såg
Mamma Mia som var jättebra.
På tisdagen tog vi tunnelbanan igen till Picadilly Circus och strosade i stan, och kom bl.a till
en Marknad i Covent Garden. Vi gick även till
Trafalgar Square där vi satt och njöt i solen. På
kvällen gick vi och såg Lejonkungen som var
helt otroligt bra.
På onsdagen tog vi bussen till ett stort köpcentra för lite shopping innan vi tog bilen upp till
Hinckley utanför Birmingham. Där checkade
vi in på ett fint SPA hotell som vi verkligen kan
rekommendera.
Tidigt på torsdag morgon begav vi oss till
Crufts i Birmingham. Utställningsområdet var
väldigt stort med flera parkeringsområden. Vi
följde strömmen av bilar och såg ett parkeringsområde som det stod parkeringsplats för hundutställare. Vi kom till rätt ingång direkt, därefter
noga kontroll av biljetter och att rätt hund var
med. Efter att vi frågat vilken ring vi skulle vara
i kunde vi leta upp Mezzis plats i båsen jämte alla
andra Perros. Där satte vi upp en bur som hon
kunde ligga i. Det var väldigt många hundar och
människor vid båsen. Trots att det var många
Perrosar på liten yta så var det ingen som mor18
rade eller gjorde utfall mot någon annan hund!
De verkade vara bra miljötränade, eller berodde
det på att alla som tävlade måste vara kvalificerade för Crufts?
Vi satte oss vid ring 1 och tittade på rasen före
oss, Irländsk vattenspaniel. Vi satt och tittade och
försökte lära oss hur det gick till, bl.a så ställde
man sig inte i nummerordning, utan i vilken ordning man kom in i ringen. Det var en fantastisk
fin ordning runt ringen med ett lågt vitt staket
och endast ingång på ett ställe.
Det var plaststolar i två rader som var fastsatta
i varandra runt ringen och då kunde man se
hundarna som ställdes ut väldigt bra. Inga tält
och burar som tog plats och skymde sikten.
Där träffade vi Sonja och Per-Ola från Bubbelmammas kennel med sin Mimmi som också
ställdes ut.
Vid lunchtid var det dags för Spanish Waterdog. 71 st anmälda.
Domare Mrs Z Thorn-Andrews.
Domaren var väldigt noggrann och försiktig
med hundarna, ändå var det en ung hane som
backade och inte ville bli undersökt. Han fick en
chans till efter att han sprungit runt i ringen ett
varv, men ville fortfarande inte bli undersökt. Då
visade domaren ut ekipaget direkt från ringen
och tävlingen var slut för deras del. Det var flera
www.perroklubben.se
även Mezzi tycktes njuta av stundens
allvar. Efter att alla hundarna visat upp
BIR Vinnaren
sig stod det mellan Mezzi och en annan
Valentisimo´s
tik, så då fick vi springa en gång till fram
Pacopilik
och tillbaka innan domaren bestämde
sig. Den andra tiken vann och blev
också BIR, Hedebackens Mezzi 2:a i
öppen klass. Jag blev otroligt glad för
den placeringen, 1:a Perron från Sverige
som får en rosett, diplom och en kritik.
(Bara de tre första i varje klass som får
kritik.) Efter att vi blivit placerade 1:a,
2:a och 3:a fick vi ställa upp oss framför
domaren med våra rosetter och diplom
och domaren skrev ner kritiken för var
och en. Den går att läsa på nätet. När
BIR och BIM var korade blev det dags
för fotografering.
När tävlingen var över gick vi och
shoppade lite minnessaker från Crufts.
Ingen hund fick lämna arenan innan kl
fina hanar från flera länder som visades upp.
16.00 och man måste gå ut samma ingång som
Nu var det dags för tikarna. Sonja visade upp
man gick in, och visa upp sin biljett och att man
Mimmi i unghundsklassen och de kom på en hehade rätt hund med sig ut.
drande fjärdeplats! Sedan var det vår tur i öppen
Vi åkte tillbaka till hotellet och firade med en
klass. Det var en otrolig känsla att gå in på den
god
middag att det gått så bra på utställningen.
gröna mattan på världens största hundutställning
På
fredagen
checkade vi ut och gick en proCrufts med sin egenuppfödda Mezzi. All nervomenad
innan
vi började resan hemåt. Vi åkte
sitet var som bortblåst och jag bestämde mig för
utefter kusten på småvägar ner till Harwich.
att bara gå in och njuta av detta ögonblick, och
Vi stannade vid en härlig sandstrand för att
rasta och där fick äntligen
Mezzi vara lös och springa
fritt, oj vad hon sprang
loss och även ut i vattne
Sen var det en något sandig hund som hoppade in
i bilen. Vi hittade en liten
fin restaurang vid vägen
där vi åt en god middag.
Det var flera gäster som
hade med sin hund vid
bordet och så även Mezzi
var med. Vi fortsatte vår
väg mot Harwich och kom
Bästa hane Valentisimo’s Tuvida
och Bästa unghund Manolito från Belgien
fram i god tid till färjan.
www.perroklubben.se
19
PRESENTATION LOKALOMBUD
Mezzi fick 2a placering öppen klass!
Vi gick en promenad med Mezzi innan vi åkte
på färjan. Båten avgick 23.00 och vi fick en god
natts sömn för att bli väckta igen 06.30
När vi sitter och äter frukost frågar en av damerna vid bordet bredvid om vi varit på Crufts.
Hon såg Klas-Bertils röda Perrotröja som han
hade på sig. När vi berättar hur det gått gratulerar hon till den fina placeringen. Jag frågade
vem hon var, Moa Persson känd domare från
Sverige. Vi säger adjö och önskar varandra en
trevlig resa hem.
Vi kör av av färjan i Holland och fortsätter
färden hemåt. Vi åker genom Holland och
Tyskland. När vi kommer till Lübeck åker vi
in och äter en god middag på Kartoffelkeller.
Sedan åker vi och handlar lite på Bordershop
och tar färjan till Rödby.
Vi åker genom Danmark,
Helsingör-Helsingborg
och hem till Billdal. Vi är
hemma ca 02.00 och allt
har gått jättebra.
Bilen hade nu fått rulla
310 mil och vi har alla
fått med oss ett minne för
livet!
Lyckas ni få en hund
kvalificerad till Crufts så
ta chansen!
Inger Håkansson
Hedebackens kennel
Stolt Matte!
20
www.perroklubben.se
Blekinge
Ditt namn
Margareta Engstrand Wallin
Hundens/hundarnas namn
Ginnis, Aberlours Sopft Touch/ Tazzo, Tabarro de Aronagua
Hur hittade du rasen?
Via nätet där jag sökte en hund med “lagom storlek” alltså mindre än mina collies men
stora nog att kunna jobba med, gå i skogen långt, en med en motor i.
Vad tycker du är bäst med rasen?
Bäst är egentligen att man inte behöver borsta pälsen, att de inte fäller. Det var de egenskaper som var viktiga i början. Allra bäst nu är att det är glada, sociala, arbetsvilliga,
läraktiga hundar.
Vilken är den största utmaningen med din hund?
Definitivt passivitetsträningen för att få lugna hundar inomhus.
Tränar och/eller tävlar du något med din hund?
Tränar med Ginnis bruksklassen Appell/spår, viltspår, allaktiviteter med lydnad,
uppletande, spårosv och Tävlingslydnad.
Tazzo går just nu fortsättningskurs med kontaktträning, lite spår, lite sök, lite rallylydnad.
Jag tänker träna rallylydnad med honom till våren – och allaktivitetskurs.
www.perroklubben.se
21
Hund i bil genom Europa
Ceasar på väg....
………….till sitt fädernesland för 3:dje vintern!
Med bil från Sverige till Södra Spanien
Det är ju rättvist, att vi delar på vistelsen i våra respektive hemländer; halva året i Sverige och
Lite upplevelser och reflektioner om hur det är att resa i Europa med hund. I september 2014
halva året i Spanien. Nåja: denna vinter i Portugal, men det är ju nästan samma område.Vi tar
körde vi för andra gången genom Europa med hund. Med på resan - närmare 320 svenska mil
ca 3 veckor på oss, att köra ca 350 mil genom Danmark, Tyskland, Frankrike och Spanien ner
- var den här gången två Perros. Familjen utökades ju under 2014 och vår nya familjemedlem
till Solkusten. På Ceasars första resa var han med över Gibraltarsundet till Marocko under 3
Loke var sju månader och fyra dagar när vi gav oss iväg.
månader. Jag var orolig för alla vildhundarna, men det klarade han galant – värre var det med
alla matrester som kastades överallt! Och alla glasskärvor!!
Vår Ceasar är en Discovery-boy! Han älskar att åka
husbil, få komma till nya platser, känna nya dofter
och få utforska okända marker. Och det märks, så
väl, att han känner sig hemma här i Spanien. Det
verkar som om han talar deras språk: när spanjorerna pratar med honom, lyssnar han så intensivt och
han verkar komma bäst överens med de spanska
hundarna. Det är ganska märkligt! Favoritplastsen,
när vi står stilla, är förarsätet. Där har han uppsikt
över allt som händer.
På en parkeringsplats i Vitoria-Gasteiz i norra
Spanien, hände något förra året, som jag aldrig
kommer att glömma! Ceasar sitter på sin vanliga
plats och det kommer 6-7 spanjorer som ska gå
förbi. De ser honom sitta där, de stannar och
beundrar honom och så händer det – det jag aldrig
ska glömma: en av männen ställer sig i givakt och
bugar djupt ….…. för Kejsaren! Tänk, om han
hade vetat, att det faktiskt var kejsaren ( = Ceasar),
som han bugade sig för! Och Ceasar satt där och
tog emot hyllningen, lugnt o värdigt, som
en kejsare. Det var verkligen en syn som
var betalbar!
I skrivandets stund är vi ännu på väg
mot nya mål. Om några dagar når vi
Portugal, där Ceasar redan har några
kompisar som väntar och, säkerligen,
kommer han att få nya.
”Hasta la vista!” säger vi.
Ceasar /
La-Sirenita´s Movie Star (han kunde inte
ha fått ett mer passande namn!)
och Ingalill
22
www.perroklubben.se
Vi hade inför resan investerat i en riktigt
rejäl och bra bilbur så att båda hundarna satt
bekvämt och trafiksäkert. Båda hundarna var
vaccinerade mot Rabies och hade fått sina
pass ifyllda och uppdaterade av veterinären på
hemmaplan. Vi hade också fått tips från vår veterinär om att avmaska dem en gång i månaden
under tiden de är på resa och i Spanien. Så djurapoteket hade utökats med några extra askar
avmaskningstabletter. Nu i efterhand var det lite
dumt, för tabletterna är betydligt billigare här i
Spanien än på Svenska Apotek.
Vi delade upp resan på fyra etapper, cirka 80
mil per dag. Det tycker vi är ganska rimligt med
tanke på rastande av hundar och förare som
ska vara pigga och alerta. För oss som kör från
sydsverige blev det tre övernattningar på vägen.
Första natten nära Dusseldorf i Tyskland, andra
natten sydväst om Paris i staden Tours, och
sista natten i Burgos i norra Spanien. Vi hade
bokat hotell hemifrån för att vara säkra på att
vi kunde ta med hundarna. De flesta hotell tar
ut en avgift på ca 10-12 Euro för att ha hund
på rummet, men inga av de hotell vi besökt tar
dubbel avgift när man har två hundar!
Vill gärna slå ett slag för IBIS kedjan (Nej - får
inget betalt från dem för reklam!) som alltid accepterar husdjur. Från Sverige åkte vi över Öresundsbron och sedan vidare söderut i Danmark
till Rödby. Här tog vi färjan till Tyska Puttgarten, en överfart på 40 minuter. På båten följer
hundarna med upp på soldäck. Inga hundar får
vistas på bildäck under överfarten. Ingen tull
eller passpolis väntar på kajen i Puttgarten, det
är bara att köra iland och påbörja turen vidare
genom Tyskland. Efter första stoppet i Dusseldorf körde vi en liten sväng in i Belgien och var
sedan ganska snart i Frankrike. Det finns inga
gränsvakter, inga bommar man måste igenom
inga kontrollstationer där man vill se något pass
www.perroklubben.se
23
eller vaccinationsintyg, ej heller kolla att hundarnas chipmärkning är korrekt. Det är alltså bara
att följa vägen och avverka mil efter mil och
land efter land. Man kan inte låta bli att reflektera över hur lätt det egentligen är att smuggla
hundar och andra djur genom hela Europa,
totalt utan problem. (För att inte tala om droger,
vapen och annat otyg...) När vi på tredje dagen
lämnade St Jean de Luz i Frankrike och körde
över gränsen till San Sebastian i Spanien hade vi
alltså inte en enda gång fått bekräfta vare sig vår
eller hundarnas identitet.
Burgos visade sig vara en fantastiskt vacker
stad. Här måste vi definitivt stanna till igen
någon gång. Gamla stan är full av mysiga ställen med vacker arkitektur och en spännande
historia. Men med målet inom räckhåll körde
vi alltså dag fyra raka spåret mot Malaga. Vi
stoppade ju såklart för lunch och kissepauser. På
ett av förmiddagsstoppen lite söder om Madrid
lade vi märke till en vit liten skåpbil som körde
fram och tillbaka på parkeringen intill cafeet där
vi hade stannat. Det verkar som om de lite äldre
farbröderna i framsätet diskuterar oss, och vi
trodde såklart att de var nyfikna på varifrån bilen med S skyltar kom. Till slut stannar de framför oss och rullade ner rutan. Till min förvåning
visar det sig att de vill lägga ett bud på valpen,
Loke. Jag förklarar vänlig att han inte är till salu,
men de tycker att han hade passat utmärkt hos
dem och vill gärna förhandla.
Vi stuvade då snabbt in hundarna i bilen igen och vinkade
farväl till farbröderna, men
undrade lite hur deras samtal i
skåpbilen avlöpte.
Det finns många saker man
som hundägare måste vara
försiktig med här i Spanien.
Vi har fått kontakt med en
bra veterinär nära oss och
hon har rekommenderat att
vi använder det ganska nya
medlet Bravecto som skydd
mot fästingar, loppor och den
fruktade sandmyggan. (Som kan orsaka Leishmania infektion, en dödlig parasitsjukdom som
drabbar hundar.) Bravecto köper man här hos
veterinären och hon ger dem också tabletterna
och ser till att de kommer ner ordentligt! En dos
var tredje månad. Avmaskning rekommenderas
av vår Spanska veterinär även den var tredje
månad. Här har förresten veterinärerna drop-in,
ingen tidsbeställning nödvändig. Vår veterinär
förstod inte varför vi ville beställa tid när vi var
inom första gången! Det är bara att sätta sig ner
och vänta på sin tur. Det är vi ju inte vana vid
från Sverige precis.
Andra saker man verkligen måste se upp med
här i Spanien är att många husägare lägger ut
råttgift och snigelpellets vid tomtgränsen. Det
gäller att ha järnkoll på vad vovvarna stoppar i
munnen och slickar på. Men det som vi tycker
är det allra, allra läskigaste av faror vi inte är
vana vid hemifrån är den fruktade Pinjelarven.
Det är en larv som kläcks ur kokonger i framför
allt pinjeträd nu på våren. Den kallas även
processions larv, eftersom den ofta ringlar fram
i långa ormar, med larver som håller i varandra.
Den här gynnaren är farlig både för människor
och hundar.
Det finns ett mycket starkt gift i larvens fina silkeshår, och om detta gift kommer i kontakt med
huden på människor eller om en hund slickar
på en tass som varit i kontakt med larvens sil-
keshår kan det göra stor skada. Många hundar
har dött och många har fått amputera sin tunga
eftersom det uppstått kallbrand efter kontakt
med giftet. Människor som har tendens att
vara överkänsliga mot insektsbett blir mycket,
mycket sjuka av giftet. Larven kläcks från slutet
av januari till slutet av mars. Då gäller det att
hålla sig långt undan pinjeskogarna.
Men - trots en del läskiga saker här i Spanien
trivs vi alla fyra alldeles utmärkt. Hundarna
som ju är bad och dyktokiga är ofta på stranden
och vi upptäcker nya vandringsleder och
promenadstråk varje vecka. Vi träffar massor
av Perros här i Andalusien. Man får lätt nya
bekanta på hundstranden och i hundparken när
man träffar andra Perroägare.
Jag vet inte vad det är med den här rasen, men
alla som äger en Perro har en massa anekdoter
och historier att berätta om sina hundar.
Förra helgen var vi i Granada och deltog i vår
första hundutställning här. Det var spännande
och lite förvirrande eftersom man inte följer
samma regler som hemma. Får se om jag kan
skriva lite mer om det en annan gång.
I maj styr vi bilen hemåt igen, så vi kanske ses
någonstans i Sverige i sommar.
Hälsningar från familjen Lidal i Malaga.
Katarina och Jan Ove Lidal
AVELSKOMMITTÉN
AVELSKOMMITÉN
INFORMERAR
II avelskommitén
avelskommitén ingår
ingår Jenny
Jenny Linderoth
Linderoth (sammankallande),
(sammankallande),
Veronica
Veronica Tuszkay,
Tuszkay, Christina
Christina ”Ki”
”Ki” Öberg,
Öberg, Petra
Petra Roholt,och
Roholt,och Marita
Marita Palmqvist.
Palmqvist.
Du
Du når
når dom
dom enklast
enklast på
på [email protected]
[email protected]
Lördagen den 22 november 2014 hade Hundgenetikgruppen konferens på SLU i Uppsala.
Det var en fullspäckad dag med början redan kl 8.00 och avslut kl 17.30. Hela 18 olika
föredragshållare som pratade om sina pågående forskningar kring olika sjukdomar och
beteenden.
Då inget är helt klart så får inga bilder läggas
upp än tyvärr. Men nämnas kan Erling Strandberg göras då han bl.a. pratade om BPH och
att det man sett hittills visar på en hög arvbarhet vilket verkar lovande. Han kommer att
arbeta vidare med att samla in mer data och
därefter skatta genetiska samband med vardagsbeteenden.
Det pratades om sjukdomar som Addison,
PRA, Demodikos, Diabetes, Atopi, Dilaterad
Kardiomyopati, juvertumörer, Tollarsjukan
med mera.
Sofia Malm från SKK pratade om genetiska
tester. Dna tester av olika slag ökar i takt med
att sjukdomsgener hittas av våra genetiker.
Även en individ som är anlagsbärare av en
fruktad sjukdom kan ha ett stort avelsvärde i
en ras. Den ska då endast paras med en som
är fri från detta anlag och avkommorna måste
testas innan dessa används i avel. SKK rekommenderar att använda anlagsbärare i minst
fyra till fem generationer med tanke på att inte
riskera att minska avelsbasen. Att man tänker
efter före man börjar testa för nya saker och att
testerna är validerade på rasen.
( =Testerna är testade på den population vi har
här i landet. )
Åke Hedhammar avslutade med Hundhälsa
generellt som i stort visar att våra hundar är
friskare idag och lever längre än tidigare.
En ändring och ett tillägg i avelsrekommendationerna från 1 feb 2015.
1.) Inavelsgrad: Att i avel använda hundar som
ger avkomma med högst inavelsgrad på 3,13 %
26
(sysslingparning). Tidigare 6,25 % (kusinparning).
2.) BPH eller MH-beskrivning: Att hundar
som används i avel ska ha genomfört BPH
eller MH.
Under tiden vi väntar på svar från SKK om
mentalindex så arbetar vi vidare med att få så
många hundar som möjligt att göra just BPH.
Så nu kan du hitta mer information om BPH
på klubbens hemsida och där finns även upplagt en länk till alla arrangörer av BPH. Så att
det ska vara så enkelt som möjligt att anmäla
sin hund. Tänk bara på att vara ute i god tid
då dessa platser snabbt tar slut då alla raser är
välkomna till BPH.
Information om kastrering finns numera också på hemsidan och på annan plats i tidningen.
Arbetet med att revidera och uppdatera RAS
(rasspecifik avelsstrategi) har precis börjat och
blir förhoppningsvis klart i slutet av detta år.
Kennel Bellamigo
Maria Holmgren
Hur länge har du fött upp
PDAE?
Jag fick min första kull 2012
och min första perro 2005.
Hur kom det sig att det blev
PDAE?
Mitt första möte med en perro
var sommaren 2004.
Jag träffade en brun krullig
kille av något slag. Fick en
alldeles speciell kontakt, det
fanns något annat än bara
hund bakom luggen. Något
klokare och mera eftertänksamt. Något mera.
Hur gick det till när du ”döpte”
kenneln?
Att hitta ett passande namn till
sin blivande kennel är inte det
lättaste. Man går och smakar
på olika alternativ, hur de
ligger i munnen. Bellamigo var
mitt 3e val och är en sammansättning av de spanska orden
Bella som betyder vacker och amigo som betyder vän.
Har du/har du haft någon mentor?
Ja, jag har två gamla uppfödarvänner som jag har fått mycket hjälp av. De är inte perrouppfödare.
Annars tycker jag att vi uppfödare har en bra kommunikation och vi frågar och bollar mycket sinsemellan. Det är jätteskönt att vi har en bra kontakt och god känsla.
Är det någon av dina hundar som betytt särskilt mycket för dig?
Ja, min första perro Loka, som jag lärde mej massor av. Hov blev bara 3,5 år och det är tack vare
henne jag blev uppfödare. Hon lever i mitt hjärta för alltid.
Hur många hundar har du?
Jenny Linderoth
www.perroklubben.se
Jag har två hundar hemma. Pippi/April Design Add Some Pepper och Elsa/Bellamigo Always Miss
Dior Cherie
Vad har du för målsättning med din avel?
Att få fram mentalt stabila individer. För mej kommer det som ett stort nummer 1. Det är intressant
och kul med avel, men man måste tänka på att våra valpar som säljs ska fungera i en familj och ge
ägarna den glädje och berikning som är meningen med en ny familjemedlem. Jag tycker också att det
är viktigt att inte tappa bort arbetsviljan på vägen. Att de sedan är friska för övrigt och fortfarande ser
ut som en perro är ju också jätteviktigt förstås.
Hur tycker du att rasen har utvecklats under åren?
Det är lite svårt att säga hur det utvecklats. De har ju blivit så många fler än när jag fick min första
perro. Jag tycker de har utvecklats en del exteriört men är osäker på om mentaliteten har förändrats
så mycket.
FORTS. NÄSTA SIDA >>
www.perroklubben.se
27
Hur aktiverar du dina hundar?
Jag tränar rallylydnad och lydnad. Mycket spår där viltspår är ett specialintresse.
Agilityn har legat nere sedan Loka men har nu tagits upp igen. Agility är fantastiskt roligt.
Nämn någon hund från din egen uppfödning som utmärker sig speciellt och i så fall på vilket sätt?
Jag har bara haft tre kullar och det går nog inte att plocka ut någon särskild från dem. De har alla
sina egenheter och är sina egna individer och betyder jättemycket för mej. Elsa som bor hos mej betyder såklart lite extra. Det är henne jag jobbar med och har en relation med. Annars sätter de alla sina
spår och jag blir alltid jätteglad när det dimper ner en bild och lite info i mailboxen.
Känner du till RAS?
Stockholmsmässan 2014
Stockholmsmässan är en årlig hundmässa med utställningar och flera andra tävlingar. Mässan
infaller nästan alltid i början av december och håller alltid till i Älvsjömässans lokaler.
På mässan kan man, förutom tävla med hunden gå runt och köpa mycket roligt till sin hund,
man kan även besöka rastorget. Rastorget är ett stort område som består av flera montrar med
olika presentationer av olika raser. För att få vara med på rastorget så måste man skicka in en
Ja
anmälan, tyvärr finns det inte plats för alla.
Använder du RAS i ditt avelsarbete?
Ja
Vad tycker du är bra med RAS?
RAS ger riktlinjer och är ett bra hjälpmedel för oss uppfödare. Sedan arbetar väl alla uppfödare efter
eget hjärta och vad vi alla gör tillsammans skapar framtidens perro. Det är ett stort ansvar.
maria holmgren
När jag fick förfrågan om att ha hand om monter på stockholmsmässan, tänkte jag ”hur svårt
kan det vara?” –haha där fick jag så jag teg.
Utanför hundlivet så är jag en aktiv och väldigt
glad tjej. En intensiv tjej, som gärna hjälper till
och som gärna tar tag i saker. Jag har en ganska
högt uppsatt tjänst på min ICA butik och är
van att ha flera boll i luften, styra och planera.
många sidor och så mycket som den kan göra
och det ville jag verkligen få fram i montern.
Efter ett del tänkande kom jag på att jag skulle
göra en PowerPoint presentation där jag på ett
enkelt sättSlottsskogen
skulle presentera
alla olika
områden.
Göteborg
12/10-14
Jag började med att skriva ut på vår facebook
sida att jag skulle göra detta och att jag verkligen
skulle behöva allas hjälp med detta.
Så jag tänkte som sagt, hur svårt kan det vara?
Detta var någon gång innan sommaren, så hade
gott om tid att planera också.
Jag var då ute efter filmer och bilder på våra
hundar när dom jobbade, lekte eller bara var
allmänt söta. Jag skriver även då ut att jag sökte
personer och hundar som ville sitta i montern.
Sedan tidigare fanns det ju regler om vilka som
skulle sitta i montern och jag tyckte att dom var
väldigt bra så jag försökte inte ändra på dom
utan efterfrågade ”vanliga” hundägare, alltså
inga uppfödaren. Varför jag tyckte att det var
LOKALOMBUD
SKÅNE
Louise Medin I 0772-11 17 79
BLEKINGE
Margareta Engstrand Wallin I 0454-845 78 I 070-582 44 72
[email protected] I www.perroginnis.blogg.se
SMÅLAND
– Vilande
VÄSTRA GÖTALAND Kicki Ståhl, Trollhättan I [email protected] I 0706-95 29 42
STOCKHOLM
Nina Valerie I [email protected]
VÄSTERMANLAND & SÖDERMANLAND – Vilande
UPPSALA
Sandra Garborg I 0707-43 39 81 I [email protected]
DALARNA
Annelie Karlsson I 070-683 77 44 I [email protected]
Nanna Karlsson I 076-817 06 03 I [email protected]
VÄRMLAND
Maria Holmgren I 0705-38 32 95 I [email protected]
NÄRKE
Petra Lönngren I 0702-88 28 47 I [email protected]
JÄMTLAND
Fanny Molander Lundberg, Östersund I 070-622 10 82 I [email protected]
VÄSTERBOTTEN
Lena Nyström I [email protected]
NORRBOTTEN
Maud Söderholm Hall I 0911-688 68
Ulrika Bejker Ulrika Bejker I 070-668 75 06 I [email protected]
28
www.perroklubben.se
Planering
Under början av sommaren så satt jag ofta och
googlade och planerade hur jag kunde på bästa
sätt presentera vår ras i montern, utan att det
ska kosta en förmögenhet. Vår ras har ju så
www.perroklubben.se
29
en bra idé är för att vi som ”vanliga” hundägare
kan så enkelt förklara varför vi älskar våra hundar utan att någon tror att det finns en baktanke
med det. Jag ville visa upp att alla vi i klubben
är lika mycket värda, att alla vi hjälper till med
det vi kan och att alla vi, oavsett vem vi är eller
vad vi gör älskar våra hundar. Vi är en klubb
med stolta hundägare.
När detta var klart tog jag kontakt med dom
som haft detta tidigare och fick väldigt bra information och mallar som dom gjort. Så mycket
var klart redan. När det sedan började dra ihop
sig så hade jag fått in filmer och bilder på det
mesta. Jag hade personer och hundar för alla
pass, jag kände mig nöjd.
Dax för mässa
På fredagen var jag där med min pappa och
Ami Blixt som erbjudit sig att hjälpa till och
byggde upp hela montern. Det gick väldigt bra
och vi blev klara väldigt tidigt, ett bra team var
vi. På lördagen gled jag in vid 7 tiden ungefär
och såg till att allt var som det skulle. Byggde
upp det sista på montern och installerade då dataskärmen med presentationen på sig. Sen kom
dom första som skulle sitta i montern, jag visade
dom hur allt fungerade sen var jag tvungen att
kila iväg, det var på lördagen som vår ras skulle
visas och jag skulle själv ställa en hund. När jag
ställt hunden går jag tillbaka till montern och till
min glädje så är det mycket folk runt montern.
Folk ställer frågor, klappar på hundarna och
skrattar. Vi fick en otroligt härlig respons från
många. Under lördagen var det väldigt mycket
folk runt vår monter och många som var väldigt
intresserade av rasen. Vi hade 3 personer i en
monter med 2-3 hundar. En till två hundar satt
på bordet och lät sig bli klappas, sen en som fick
vila på golvet.
Jag hade innan skickat ut papper som lätt
beskrev vad vi säger och vad vi inte säger i
montern. Bland annat rekommenderade vi inga
uppfödare, utan hänvisade till vår hemsida istället. Vi var noggranna med att berätta vad det är
för ras vi har och att dom behöver aktiveras och
stimuleras varje dag. Jag tycker att ALLA som
jobbade i montern ska klappa sig själva på axeln
och vara stolta över sig själva, vi gjorde ett toppen jobb! Vi hade folk som kom tillbaka flera
30
gånger om, vi hade folk som tackade oss för att
vi var ärliga och berättade att dom inte bara är
en söt sak på fyra ben, utan att dom behöver
lite mer än 2-3 promenader om dagen. Vi visade
stolt upp olika saker som hundarna kunder och
i presentationen som vi hade gjort fanns det
filmer från, lydnad, agility, simning, dykning
och arbetsprov i Spanien.
Succè
Under söndagen så lugnade det ner sig lite, men
vi var ändå populära. Men då hann jag tänka,
ingen blev sjuk! Alla kom, alla skötte sig, det var
en succé. Montern bredvid oss vann tävlingen
om ”årets monter”, men jag och en kompis
tänker planera och jobba för att vi ska vinna
nästa år! Hur kul skulle inte det vara?! Så har ni
några idéer mail dom till malin.sone89@gmail.
com redan idag, för att vinna måste planeringen
börja redan nu!
Sammanfattning och mina känslor om detta
uppdrag
Vad jag har lärt mig, säg inte hur svårt kan det
vara innan du gjort det. Haha, nej men svårt
kanske jag inte ska säga att det var då mycket
redan var klart sedan åren innan. Men vilken
tid man får lägga ner. Bara presentationen av
rasen tog en evighet att göra, men jag skulle
absolut gör det igen, alla dagar i veckan. Det
kanske har tagit tid och det kanske har varit
stressigt men så roligt jag har haft också.
Har varit så roligt att prata med flera av er
och fått veta var folk bor och vilka ni är. Så
otroligt vilka underbara människor vi har i
denna klubb. Jag har fått nya vänner och jag
har fått ännu en helg att längta till. Jag vill tacka
styrelsen för att jag fick chansen att hålla i detta,
jag vill tacka alla er där ute som göra något för
klubben, den tid vi lägger ner kanske inte ger
oss något i pengar med den ger oss något som
är så mycket viktigare, den ger oss glädje och
gemenskap.
Med dom orden tackar jag för mig och jag
hoppas att jag träffar er alla i framtiden.
Malin Sone
www.perroklubben.se
fjällvandring
Att fjällvandra är en fantastisk upplevelse, att dessutom göra det med sin hund blir något
extra. Jag läste en artikel ur “Härliga Hund” om några som gått en (tävling)vandring som heter
”Fjällräven Classic” en vandring med hund på ca 11 mil från Nikkaluokta till Abisko. Det lät
spännande tyckte jag, fick med mig 5 kompisar från min klubb Kungsörs BHK. Några av dem
var nybörjare men blev snabbt frälsta av den vackra naturen och vad man lär sej, både om
sig själv och sin hund. Hundarna anpassar sig fort, lär sig hushålla med sina krafter, så fort vi
gjorde ett stopp la de sig ner för att vila. På vår vandring träffade vi en hel del andra vandrare
med hundar och många barnfamiljer.
Om man vill uppleva något extra rekommenderar jag varmt fjällvandring. Men för
att vandringen ska bli bra behövs en hel del
förberedelser o träning, både för 2- och 4-benta.
Klövjeväskan ska gås in (pälsen bör inte vara för
lång, då den lätt tovar sig under väskan o kan
luggas)
Börja med bara väskan och öka sedan vikten
efter hand. Vi la in en del obanade pass (rakt ut I
blåbärsriset) för att alla muskler skulle få sitt. Vi
tog oss också till hängbroar som gick över vatten
(finns en hel del i fjällvärlden) för att hundarna
skulle få vänja sig.
Vi tränade i ungefär 2 månader, minst en gång
i veckan.Under vandringen fick hundarna frystorkad vom (innehåller mycket energi och väger
lite) blandat med lite torrfoder. Jag förberedde
portionspåsar en för varje måltid, blandade också i vätskeersättning. Mina hundar började med
denna kost några veckor innan vandringen..
I fjällvärden kan vädret slå om fort så det gäller
att vara rustad,
regnväst är bra,
täcke under
nätterna då det
kan vara kyliga
nätter i tältet
(jag sätter alltid
på hundarna
det och passar
samtidigt på att
känna igenom
dem).
I medicinväskan är det
också bra att
ha med sig
en sko ifall
någon tass blir
skadad.
ZorrazoPerdita (Dita) och jag har gjort den här
vandringen 3 gånger. Calmigos Enya har hängt
med 2 gånger utan något problem, det var
bara jag som fick lite skavsår. Vid ena tillfället
lyckades vi att ta Guldmedalj genom att göra
vandringen på 72 tim.
Det finns massor av härliga fjäll att vandra i
och olika sätt, allt ifrån dagsturer till att gå mellan stugor om man inte vill tälta.
Varmt välkomna till Härliga Härjedalen.
Biggan Dita, Enya o Joya
www.perroklubben.se
31
Presentation av arbetande hundar
inom vår rasklubb
Namn: Sara Rodin
Ort: Tjörn (Västra Götaland)
Hur länge har du/ni tränat?
Sedan jag fick hem honom som valp. Det blir ca 22 månader i maj 2015.
Hur länge har ni tävlat ?
Gunnar har ställts ut på officiell utställning med goda resultat och har två gånger placerat sig på
första plats. För övrigt har han ännu inte startat i någon gren mer än på skoj en gång i rally men då
var han inte mogen för detta utan han behöver ett tag till på sig. Troligen kommer vi starta i vår/
sommar.
Hundägare sedan: 1997
Vad är det roligaste, jobbigast med den/de grenar du aktiverar din hund?
Antal hundar: Just nu 1, har haft flera hundar under åren, som mest har vi haft 4 i vår flock
samtidigt av olika raser och av olika kön. Planer på fler hundar i familjen finns.
Agility: Roligaste är att det är fart och fläkt och man jobbar i högt tempo, svårast/jobbigast är kontakt-
fältsträningen för att få det perfekt.
Tävlingslydnad/rallylydnad: Roligaste är att det handlar om precision och finlir och mycket små öv-
Aktuell hund: Gunnar ”Calmigos Julio”
Varför perro?
Jag valde perron utifrån att jag ville ha en aktiv men samtidigt följsam hund som tål att vara med
vid alla slags aktiviteter och en hund som jag upplevde som en positiv och rolig ras med mycket
personlighet.
Vad ser du för styrkor och svagheter som perron har när det gäller att arbeta och tävla med din perro?
Styrkor: Följsamhet, lär sig snabbt, energi och oftast mycket motor, har en så att säga “will to
please” enligt min mening. Jag upplever att de flesta perros är vänliga.
ningar som man kan göra hemma utan massa utrustning. Det är också roligt att det är en utmaning i
att problemlösa när man inte riktigt får resultatet som man vill. Jobbigast/svårast är tycker jag att vara
konsekvent, få belöningen på rätt plats och även att träna stadga i alla moment det behövs då jag
tycker det är lite tråkigt att träna just den biten.
Spårning: Roligaste är att se hunden arbeta och lösa svårigheter på egen hand. Jobbigast/svårast tycker
jag är att lita på att hunden löser det självmant.
Hur ser en träningsdag ut?
Har ni några meriter?
För oss ser en träningsdag olika ut, men brukar börja med en morgonpromenad, sedan blir det
ibland ett träningspass tidigt på morgonen eller på eftermiddagen/kvällen beroende på hur min
dag ser ut för övrigt. Varje dag försöker jag också få till ca 4 microträningar som jag gör hemma
inne eller ute på min gräsmatta/altan. Själva träningspasset ser olika ut beroende på vad jag tänkt träna den dagen, tränar jag spår kombinerar jag det oftast med ett lydnad/agility pass och en promenad
under tiden medans spåret ligger till sig. Om det är agility eller lydnad vi tränar så har jag i förväg
bestämt vad det träningspasset skall gå ut på. Jag brukar bestämma tre till fyra moment som jag skall
jobba med eller delar ur moment, jag kan exempelvis bestämma mig för apportering bara men det
blir då 4 olika delar ur moment som innehåller apportering jag tränar det passet.
Excellent och CK på utställning.
Vilka är dina mål/önskedröm både för dig själv som förare och med aktuell hund?
Svagheter: Kan ha rädslor, kan vara osäkra i vissa moment. Jag upplever att platsliggning är ett moment som en del individer kan ha problem med. Kan vara reserverade vid hantering.
Vilka grenar/arbete utför du med din hund?
Agility, tävlingslydnad, rallylydnad, spårning både person och viltspår. Men fokus ligger på Agility
och rally/tävlingslydnad. Spårningen gör vi för att jag tycker att det är ett bra sätt att kombinera
fysisk aktivitet och mental aktivitet.
Jag har både korsiktiga och långsiktiga mål och ett övergripande mål (som gäller alla hundar jag har
eller haft) och det är att de skall fungera i vardagen och i familjesamanhang och vara en god representant för rasen.
Mina kortsiktiga mål är att: Komma ut på tävlingsbanan i vår/sommar 2015. Att under 2015 få ett
godkänt anlagsprov i viltspår.
Mina långsiktiga mål är: klass 3 agility/
hoppklass, Lydnadsklass Elit. Jag har
en önskedröm också men den kommer inte uppfyllas med denna hund
utan med en annan hund och det är
att någon gång starta på lydnads eller
agility SM.
Sara Rodin
Medlem i kommittén för
Arbetande hundar i perroklubben
32
www.perroklubben.se
www.perroklubben.se
33
Årets perro
ÅRETS RALLYLYDNADSPERRO 2014
1:a BIBORDS LETIZIA/Cecilia Norrbrink
(41,72 poäng)
2:a BELIZE/Sally Sehlin
Nedan följer resultaten för Årets perro 2014. Tidigare
(38,52 poäng)
års resultat samt statuter för de olikagrenarna hittar du
3:a ABERLOURS KING OF HEARTS/Malin Jansson
under respektive grens undermeny till höger om ”Årets
(37,41 poäng)
perro”.
4:a ABERLOURS LIZA JANE/Anneli Toryd
(35,36 poäng)
ÅRETS LYDNADSPERRO 2014
5:a ZORAZZO NI CASIO/Pi Bergelind Johansson
1:a ABERLOURS OOH BABY/Åsa Ericsson
(32,90 poäng)
(34,02 poäng)
2:a ABERLOURS KING OF HEARTS/Malin Jansson
ÅRETS AGILITYPERRO 2014
(32,08 poäng)
ÅRETS LYDNADSPERRO 2014
3:a ABERLOURS ANGELINA/Jenny Linderoth
1:a PERRO RIZADO FLORENZIA/Maria Kallberg
(250 poäng)
(31,66 poäng)
2:a ETERNA DEL CORAZONCITO/Johanna Wohlin
4:a TUSSBERGETS ZUCCÉ/Jenny Linderoth
(233 poäng)
(31,58 poäng)
3:a TASSERIET EDINA AV KARRO Torsten Hall
5:a LINDVATTNET’S GRACIOSA/Helén Strömberg
(185 poäng)
(31,55 poäng)
4:a AXEL/Veronica Gustafson
(133 poäng)
ÅRETS BRUKSPERRO 2014
5:a CALMIGOS DANILO/Theres Brännmark
1:a CESAR / Lisa Rydenfors
(9,41 poäng) Sök
(123 poäng)
ÅRETS VILTSPÅRSPERRO 2014
ÅRETS UTSTÄLLNINGSPERRO 2014
1:a LA SIRENITAS BALTHAZAR/Henrik
Wallenberg
ÅRETS BRUKSPERRO 2014
ÅRETS AGILITYPERRO 2014
1:a ABERLOURS SHANDI / Susanne Hall
(75 poäng)
(80 poäng)
2:a LA SIRENITAS BONNIE/Louise Mörnstrand
2:a FERDORES KAPTEN KARIM/Carina Sundberg
(67 poäng)
(70 poäng)
2:a NINA SIMONE DE EL VIEJO CAUCE/Pia Hedfors
3:a LA SIRENITAS PANDORA A CABO/Carina
(67 poäng)
Svenblad Timonen (55 poäng)
3:a LA GOZZAS CAROLINA/Yvonne Samuelsson
3:a MINNEPY’S FOREWER YOURS/Ulla Riggare
(66 poäng)
(55 poäng) förare medlem?
4:a BELLAMIGO ALLWAYS MISS DIOR CHERIE/Maria Holmgren
4:a LA SIRENITAS GARBO/Anneli Karlsson Hellqvist
(64 poäng)
(45 poäng)
5:a BUBBELMAMMAS HOT’N TOT/Sonja Söderlind
5:a PERRO RIZADOS ARMANDO/Sanna Brandt
(30 poäng)
34
ÅRETS RALLYLYDNADSPERRO
2014
(59 poäng)
ÅRETS UTSTÄLLNINGSPERRO
2014
ÅRETS VILTSPÅRSPERRO 2014
www.perroklubben.se
www.perroklubben.se
35
PERROSHOPPEN
PERROSHOPPEN
BEBGERGR
ÄN
ÄSNS
UPUPPLPL A DA D
AGAAGA
YEHTE! T!
NY
NH
R-NBABRAN
OLRELKEK
STSOTR
MÖSSA
MÖSSA
80:80:- TYGVÄSKA
TYGVÄSKA
I ECOCOTTON
I ECOCOTTON 100:100:- TRÄNINGSBOK
TRÄNINGSBOK
Svart.
Svart.
95 95 % bomull,
% bomull,
5 %5 elastan.
% elastan.
Mjukt
Mjukt
fleecefoder.
fleecefoder.
Unisexmodell.
Unisexmodell.
One
One
size.
size.
HOOD
HOODXS XS – X–XL
X XL
120
120
cl cl
och
och
140
140
cl cl
400:400:-
JUBILEUMSPIKÉ
JUBILEUMSPIKÉ
370:370:-
Klassisk
Klassisk
baspiké
baspiké
med
med
band
band
i avvikande
i avvikande
färg
färg
påpå
insida
insida
nacke
nacke
samt
samt
i sidslits.
i sidslits.
TreTre
knappar
knappar
som
som
gårgår
ton
ton
i ton.
i ton.
Infälld
Infälld
bröstficka.
bröstficka.
Material:
Material:
65%
65%
polyester/35%
polyester/35%
bomull.
bomull.
Vikt:
Vikt:
200
200
g/m².
g/m².
XS XS – X–L. XL.
Svart.
Svart.
Collegejacka
Collegejacka
med
med
dubbelt
dubbelt
tyglager
tyglager
i huvan.
i huvan.
Dragkedja
Dragkedja
i nylon,
i nylon,
tvåtvå
frontfickor
frontfickor
och
och
elastiska
elastiska
muddar.
muddar.
Material:
Material:
80%
80%
Bomull,
Bomull,
20%
20%
Polyester.
Polyester.
Vikt:
Vikt:
315
315
gr/m².
gr/m².
250:250:-
ETE! T!
N YNHY H - NN
BABRA REKEK
RLRL
STSOTO
DEKAL
DEKAL
4040
× 10
× 10
cm.
cm.
DEKAL
DEKAL
1010
× 10
× 10
cm.
cm.
40:40:st.st. RASKOMPENDIE
RASKOMPENDIE
100:100:- VATTENPROVSBESTÄMMELSER
VATTENPROVSBESTÄMMELSER
70:70:Två
Två
förför
60:60:3232
sidor
sidor
fullspäckat
fullspäckat
med
med
färgbilder
färgbilder 2828
sidor
sidor
med
med
information
information
och
och
regler
regler
och
och
kommentarer
kommentarer
påpå
rasstandarden.
rasstandarden. om
om
samtliga
samtliga
klasser.
klasser.
20:20:st.st.
Format
Format
A4.A4.
Format
Format
A5.A5.
Två
Två
förför
30:30:-
TYGMÄRKE
TYGMÄRKE
60:60:-
AttAtt
stryka
stryka
påpå
och/eller
och/eller
sy sy
fast.
fast.
CaCa
9 ×9 8×cm.
8 cm.
T-SHIRT
T-SHIRT
Svart.
Svart.
100 100 % bomull.
% bomull.
Unisexmodell.
Unisexmodell.
S –S X–XL.
X XL.
Samt
Samt
100,
100,
120
120
och
och
140
140
cl.cl.
36
85:85:-
SOFTSHELLJACKA
SOFTSHELLJACKA
500:500:-
Svart.
Svart.
Stilren
Stilren
men
men
robust
robust
softshelljacka
softshelljacka
med
med
fast
fast
huva
huva
och
och
tvåtvå
frontfickor
frontfickor
med
med
dragkedja.
dragkedja.
Microfleece
Microfleece
och
och
röda
röda
detaljer
detaljer
påpå
insidan.
insidan.
Försedd
Försedd
med
med
dragsko
dragsko
nertill.
nertill.
Material:
Material:
100%
100%
polyester.
polyester.
Unisexmodell.
Unisexmodell.
XS XS – X–XL.
X XL.
Obs.
Obs.
stora
stora
i storleken.
i storleken.
www.perroklubben.se
100:100:-
Svart.
Svart.
CaCa
3838
× 41
× 41
cm.
cm.
Långa
Långa
handtag.
handtag. 256
256
sidor.
sidor.
Blanka
Blanka
vänstersidor
vänstersidor
och
och
Spdaek
Spdaek
märke
märke
påpå
ena
ena
sidan.
sidan.
Text:
Text:
mymy linjerade
linjerade
högersidor
högersidor
med
med
plats
plats
förför
doggy
doggy
bag
bag
påpå
andra
andra
sidan.
sidan.
NeutralNeutral- anteckningar,
anteckningar,
ritningar,
ritningar,
banor
banor
mm.
mm.
Organic
Organic
cotton-Fairtrade-märkt.
cotton-Fairtrade-märkt.
Format
Format
A5.A5.
RESEVATTENFLASKA
RESEVATTENFLASKA
NN
YH
YH
ET
ET
25:25:- PARAPLY
PARAPLY
180:180:-
För
Föratt
attbeställa
beställaskickar
skickar
du
duett
ettmail
mailtill:
till:
[email protected]
[email protected]
Skriv
Skrivvad
vaddu
duvill
villköpa
köpa
och
ochtill
tillvilken
vilkenadress
adressdet
det
skall
skallskickas.
skickas.Du
Dufår
fårett
ett
svarsmail
svarsmailmed
med
betalningsanvisningar.
betalningsanvisningar.
Frakt/porto
Frakt/portotillkommer.
tillkommer.
550
550
ml.ml.
Perfekt
Perfekt
påpå
promenaden,
promenaden,
påpå 1010
mm
mm
svart
svart
stålskaft,
stålskaft,
svart
svart
träningen,
träningen,
påpå
bilturen
bilturen
och
och
resan
resan
osv.
osv. galvaniserad
galvaniserad
ram
ram
och
och
spröt.
spröt.
Diameter:
Diameter:
105
105
cm.
cm.
Längd:
Längd:
84,5
84,5
cm.
cm.
Alla
Alla
priser
priser
är är
inkl.
inkl.
moms
moms
och
och
exkl
exkl
frakt/porto.
frakt/porto.
www.perroklubben.se
37
Idefix på sökkurs
Jag kan inte låta bli av att imponeras av våra hundars förmåga att använda sin nos i olika
arbeten. Personspår och viltspår har jag ägnat mig åt en del med mina hundar men sök är för
mig en ny gren. Då min yngre hund, Idefix (Tasseriet Idefix av Hilma), älskar att springa (och
jobba) tänkte jag att det skulle vara roligt att testa på söket mer på allvar och ta reda på om
det är en gren som kan passa honom.
Mitt första försök var att anmäla mig till en sökkurs som tyvärr ställdes in p.g.a för få anmälda.
Jag bor ju i norra Sverige, närmare bestämt i Kalix, och det hör inte till vanligheten att det duggar
tätt med sökkurser här omkring. Då bestämde
jag mig för att anlita en instruktör och sedan arrangera en helgkurs på egen hand. Sagt och gjort.
Instruktör bokades, kursen marknadsfördes och
kursdeltagare inbokades. Så när en del av perrosverige befann sig i Gränna krälade jag och Idefix,
omkring i skogen och tränade sök.
Precis som med annan hundträning började vi
med att lära oss olika delar av söket. Det handlade om att skicka ut hunden i sökrutan med
mål att få den att gå på fullt djup och med flyt, så
kallat flying. Vi tränade på att få hunden att bli
intresserad och få vilja springa ut till en figurant
genom synretning. Vi tränade på att få hunden
att hitta en dold figurant med vindmarkering.
Vi tränade påvis, det vill säga att när hunden
hittat en figurant så kommer den tillbaka till
föraren och sedan kopplar föraren hunden och
hunden visar var figuranten finns. Vi tränade på
markeringar. Det finns två typer av markeringar
som hunden använder för att visa att den hittat
en figurant. Den ena är skallmarkering där
hunden stannar kvar hos den hittade figuranten
och skäller till dess att föraren ansluter. Den
andra är rulle-markering där hunden har ett
speciellt halsband med en gummirulle som sitter
fäst i halsbandet och som hunden ska bita tag
i och bära hela vägen tillbaka till föraren för
att visa att den hittat en figurant. Jag valde den
senare varianten eftersom den blir lättare för min
hund. Det är i dagsläget lite för mycket begärt av
honom att stanna hos figuranten allt för lång tid
utan matte. Idefix kan inte än plocka upp rullen
som sitter i halsbandet så än så länge kör vi med
en lösrulle som figuranten håller i handen.
Figurantens betydelse för hur väl man ska lyckas med sök är avgörande. Det gäller att använda
sig av duktiga figuranter som är villiga att jobba
med din hund. Utan figuranterna hade kursen
inte blivit så lärorik som den blev. Dessutom fick
jag själv lära mig mycket av att vara figurant och
samarbeta med de olika hundarna på kursen.
De deltagande hundarna var, förutom PDAE,
av rasen Australian Sheperd, Groendael och
Isländsk fårhund. Nu är jag väldigt rädd om de
träningsvänner jag hittat och vi har tränat en
gång per vecka under hösten. Ett visst snödjup
och låga temperaturer här i norr begränsar delar
av träningen så under vintern blir det inte ett
lika flitigt tränande.
Sökträningen tar tid så det gäller att få ihop en
grupp att träna tillsammans med som är beredd
på att avsätta den tid det tar, i ur och skur. I
dagsläget har jag ingen aning om vi någonsin
kommer att tävla inom sök men det är i alla fall
en väldigt rolig aktivitet för både hunden och
mig. Nu ser vi fram emot våren och en fortsättningskurs i sök.
Theres Brännmark
Idefix markerar med lösrulle
Foto: Cari Rörström ”Topdog”
38
www.perroklubben.se
www.perroklubben.se
39
Avs: SPDAEK, c/o Jenny Linderoth, Knoppbacka Gård, 749 51 Grillby
Hässleholms Tryckshop AB • www.tryckshopen.se
bozzes betraktelser
Bozzes husse är en djurmagnet. När han är utomhus ser han alltid massor av olika djur som Bozze
retligt nog aldrig hinner upptäcka. Väl hemma
berättar husse stolt och mycket detaljerat för matte
om sina fantastiska djurmöten. Det konstiga är
att matte inte blir särskilt imponerad. När husse
tittar åt ett annat håll skakar matte på huvudet och
ibland muttrar hon något i stil med ”Klart han har
sett en liggande tolvtaggad älg, en närgången räv
och en bäver. Imorgon ser han väl både kameler
och flodhästar”.
Bozze har börjat förstå att matte tvivlar på att
husses djurmöten är med sanningen överensstämmande. Inte så att hon tror att husse ljuger, nej
absolut inte, men Bozze hörde henne en gång säga
till grannen att husse lider av ovanligt livlig fantasi
i kombination med mycket dålig syn. När matte är ute i skogen ser hon på sin höjd en liten rävskit på
en sten trots att hon stirrar i panorama. Fast häromdagen såg hon en man pinka på en buske. Helt
naturligt beteende tyckte Bozze och förstod inte alls varför matte inte ville stanna och småprata med den
pinkande mannen.
En dag var Bozze och husse ute i skogen. De traskade på så där glatt och obekymrat som man gör
då man inte vet att man alldeles snart ska se självaste döden i vitögat. Plötsligt tvärstannade husse
och stelnade till. Bozze tvärstannade också eftersom han var kopplad och då fanns det ju liksom inget
annat val. Och det var nu Bozze såg döden. Ni som aldrig har sett döden och helst vill undvika den
bör veta att döden består av tre separata delar. Dessa tre delarna kommer skenande rakt emot sina
offer i skepnad av tre mycket stora och skräckinjagande vildsvin. Bozze och husse stod paralyserade av
skräck medan insikten om att deras jordeliv nu var över sjönk in. Det var alltså så här det skulle sluta.
Det kändes oerhört tragiskt. När enbart sju meter återstod av husses och Bozzes liv hände ett mirakel.
Alla tre delarna av döden tvärvände plötsligt och rusade bort från stigen rätt ut i skogen. Sedan blev det
mycket tyst. Till och med fåglarna hade slutat kvittra. Husse och Bozze stod kvar ett tag eftersom deras
ben liksom inte längre fungerade. Det blir lätt så när man möter döden på en stig i skogen. När nervtrådarna i benen åter fick kontakt med deras hjärnor halvsprang de hela vägen hem, in i tryggheten i
Swalboet. Några dagar senare begav sig Bozze och matte ut i skogen. När de närmade sig en krök på
stigen, i närheten av det ställe där Bozzes och husses dödsmöte skett, stelnade matte och Bozze plötsligt
till. De hörde ett högt grymtande och frustande läte som snabbt närmade sig och de förstod omedelbart
vad det var. Döden i form av tre vildsvin var på väg rakt emot dom. Matte och Bozze borde ha gjort
sig redo att fly för sina liv men inte heller nu fungerade benen. De stod hjälplöst kvar och hörde hur
döden grymtande och frustande snabbt närmade sig. Den här gången överlever vi inte, tänkte Bozze.
Nu är det över. Adjö. Och så kom då döden dundrande runt hörnet. Den bestod enbart av en enda del
den här gången och den sprang på två ben. Klädd i joggingkläder. Lättnaden var enorm då Bozze och
matte insåg att det inte var döden. Det var ju bara ett nyårslöfte, ni vet ett sånt som dyker upp i motionsspåret i januari och försvinner i januari. Det grymtande, frustande lätet kom från extremt otränade
lungor i en mycket otränad kropp. Det finns mycket vilda djur i skogen. Det finns sådana
man vill se och andra som man helst slipper se. Matte har fortfarande på
sin höjd sett en rävskit på en sten och en revirpinkande man. Just nu vill hon
helst inte möta fler djur och pinkande män. Och Bozze, som sett döden i
vitögat håller med. Han är ju bara 5 år och har många år kvar att leva.
Så kära perrovänner där ute i Sverige. Ta det försiktigt ute i skogen.
Döden kan lura runt nästa hörn.
Alla tre delarna!