Narkotika fragan i det mangkulturella Sverige, Solvig

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella
Sverige
Sverige mot narkotika
Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00
2 oktober, 2015, Landskrona
Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet
leg psykolog på Akademiskt primärvårdscentrum
”Att ta med sig från föreläsningen”
 Riskgrupper: asylsökande, flyktingar, ensamkommande,
barn till långtidssjuka föräldrar
 Tillit behövs för att fråga ”Har du råkat ut för något
hemskt i det förflutna?”
 Vikten av återhämtning; offer och/eller förövare
 Traumatiska upplevelser påverkar inlärningsförmågan
 Lyssna aktivt, inge hopp, tydlig med sekretess, råd
 Lagom krav, egen kontroll och stöd
 Individualiserade behandlingsmetoder & samverkan
 Att som medmänniska se dem som vanliga
medmäniskor
Solvig Ekblad
8 oktober 2015
2
Vår egen historia – jämfört med nuvarande
flykt över Medelhavet
 Hur skulle det kännas att
lämna släktingar och
kamrater? ... Karl Oskar och
Kristina (som i romanen
Utvandrarna av Vilhelm
Moberg flyttade 1850) var
det självklart att de skulle
livnära sig på vad mark och
.... Jag hör du har helsan och
mår bra. ...
 Pågående flykt över Medelhavet med flyktingar
Solvig Ekblad
8 oktober 2015
3
Fallgropar i mångkulturella möten- exempel









Att generalisera ”så gör svenskar”
Orsaken till migration och inte landet i sig
”Vi-dom tänkande”, etnocentrism
Begreppet ekvivalens och riskbruk
Komplexa problem kräver komplexa interventioner
Fokus på problem, inte på bemästringsstrategier
Tolkens bakgrund
Går direkt på ”att göra” utan bedömning
Kvalitetssäkring & kompetensutbildning låg prioritet i
upphandlingar
Solvig Ekblad
8 oktober 2015
4
Identifierade problemområden vid vård av
utrikes födda i 16 europeiska länder (Priebe et al
2011)
Språk
barriärer
Kulturella
skillnader
Solvig Ekblad
Olika
hälsokunskaper
Identifierade
problemområden
Traumatiska
erfarenheter
8 oktober 2015
5
Olika villkor – olika hälsa



Flyktingkvinnor i Sverige har
den högsta psykiska ohälsan
Män med flyktingbakgrund i
Sverige har hög mortalitet i
hjärt- och kärlsjukdomar och
externa orsaker (självmord och
olyckor)
Den relativa risken att efter att
ha drabbats av arbetslöshet
vårdas på sjukhus för
depression har kvinnor med
invandrarbakgrund
Solvig Ekblad
8 oktober 2015
6
Skadligt bruk – njutningsmedel, strategi för
överlevnad, lindra psykisk spänning, flykt
 PRIMÄR STRESS
-
Motivet för ankomst
Kulturella faktorer
Hälsans bestämningsfaktorer
Nedbrytning av läkemedel
varierar från en population till
en annan
 SEKUNDÄR STRESS
- Mottagandet
Solvig Ekblad
8 oktober 2015
7
Riskgrupper för stress, ohälsa och
missbruk
 ”Tillståndslösa”
 Flyktingar
 Ensamkommande
barn
 Anhöriga
Solvig Ekblad
 Olika rättigheter till
vård och rehabilitering
 Etablering
8 oktober 2015
8
Skyddande faktorer mot tillstånd som stress
och upplevd ohälsa och missbruk
 Olika grupper av utrikes födda – drognormer, tillgänglighet
 Känsla av sammanhang
 Att känna sig välkommen
 Socialt nätverk
Solvig Ekblad
8 oktober 2015
9
Vad är ett trauma?
 När en person förlorar
illusionen att världen är
trygg och förutsägbar, att
människor i omgivningen är
goda, man blir bekräftad/
behandlas på ett värdigt
sätt (Janoff-Bulman, 1995)
 En livssituation som
framkallar känslor såsom
hjälplöshet, skräck, rädsla
 Genusperspektiv på tortyr
Solvig Ekblad
8 oktober 2015
10
Kulturell kompetens
 Förhållningssätt – förklara din yrkesroll; minimera
osäkerhet
otrygghet
otydlighet, icke förutsägbarhet
 Upplägg
- etablera tillit
- patientens förväntningar och egna lösningar situation,
empowerment
- ha fokus på ”målet”, avsluta i samförstånd
 Kulturell kompetens
- på skadligt bruk och beroende måste utgå dels utifrån
individens bakgrund, dels utifrån behandlarens bakgrund
Solvig Ekblad
8 oktober 2015
11
Ex: 17-årig arabisktalande ensamkommande flyktingbarn. Den
medicinska undersökningen visar:
1. Medicinskt
Blandmissbruk
Högt blodtryck
Nedstämdhet
2. Trauma
Mycket traumatiserande livshistoria
med många förluster (anhöriga, skola, mat…)
3. Psykologiskt
Känner sig hjälplös, isolerar och klandrar sig
själv. Sömnproblem, mardrömmar,
suicidtankar, vill gärna slåss
4. Socialt
Gruppboende, klarar inte av Sfi, svårt att åka
kommunalt och gå i skolan
5. Troende
Kristen, kontakt med lokala kyrkan
Solvig Ekblad
Samverkan mellan
frivilligorganisationer,
vårdkedjan och med andra
aktörer
Kognitiv beteendeterapi
8 oktober 2015
12
INTEGRERAT I
STRUKTUR
OCH ARBETSSÄTT
HÄLSOFRÄMJANDE
INTRODUKTION
PSYKOEDUKATION
PSYKOSOCIALA ÅTGÄRDER
TILL PERSONER MED
BEHOV AV ANPASSAD
INTRO.
PERSONER SOM ENDAST
KLARAR BEH/REHAB
Solvig Ekblad
Miljön
100%
20-40%
10-20 %
8 oktober 2015
13
Läkar- och psykologstudenter stärker
ungdomar mot skadligt bruk av ANT – nytt
planerat projekt – KI, SIMON,CHOICE
 Minska nyrekrytering till narkotika- och dopningsmissbruk
 En hälsofrämjande skola
 Ett ökat deltagande av föräldrar, idéburna organisationer och
näringsliv i det förebyggande arbetet
 Hälso- och sjukvårdens arbete med att förebygga ANDT-relaterad
ohälsa ska utvecklas.
Solvig Ekblad
8 oktober 2015
14
Varför är det viktigt att ha tillgång till
handledning med en utomstående?
……reflektionsutrymme
 förstå vad som har skett i en konkret situation genom
en professionell analys av en handledare
 dela och bearbeta upplevelser med andra
 få hjälp och vägledning
 dela ansvaret och lätta bördan
 förstå sig själv och det normala i ens egna reaktioner
 uttrycka ”förbjudna” känslor som ilska, sorg och
frustration
 få stöd, uppmuntran & acceptans från utomstående
Solvig Ekblad
8 oktober 2015
15
5 råd till er som åhörare– förhållningssätt





Lyssna, var lyhörd
Bygg en relation
Ett möte som skapar trygghet
Förutsägbar/tydlig
Du har sekretess
Solvig Ekblad
8 oktober 2015
16
Referenser
 Ekblad, S. Ett transkulturellt
perspektiv på skadligt bruk och
beroende (sidor 51-61). Frank,
J., Nylander, I. (red)
Beroendemedicin, Upplaga 2:1.
Lund: Studentlitteratur, 2015
Solvig Ekblad
8 oktober 2015
17