Download Report

Torsdag 8 oktober 2015
Det är lättare att
hjälpa om man förstår
SIDAN 2
Nya klasskamrater på Linnéskolan
barn
SIDORNA 10-11
Sex ungdomar från Syrien går i förberedelseklass på Linnéskolan i Älmhult. Hikmat Jalout, Zaradasht Selim, Joan Kharbo, Anas Hani, Naraz Alsalem och Sara Ibrahim. De har
mycket att berätta om hur skolan fungerade i Syrien och om hur det är att komma som ny elev till en ny skola i ett helt nytt land.
FOTO: ANNA KAROLINA PERSSON
Extra tidning
för bar n!
om flyktingkrisen
TORSDAG 8 OKTOBER 2015
2 | smålänningen barn
Nu ska du
få veta!
HEJ. Jag heter Lydia. Jag är tio år
och den senaste tiden har jag tänkt
mycket på en speciell sak. Vad som
händer i världen just nu och varför så
många dör när de flyr över havet.
Det var hemskt att se treårige Alan
som dog och sköljdes upp på Medelhavets strand. Och jag tycker det är
hemskt att se hur dåligt de som flyr
från kriget i Syrien har det.
JAG VILL HJÄLPA. Men hur?
Kriget i Syrien är ju så svårt att
förstå! Om man förstår blir det lättare att hjälpa.
Därför har jag gjort en tidning,
Smålänningen Barn. Om flyktingkrisen och kriget i Syrien. Som barn kan
läsa och förstå.
I DEN FÅR VI träffa Wael, som flydde
alldeles ensam till Sverige från kriget
i Syrien. Och läsa om hur det var när
Hatoon smugglades till Sverige med
sin lille son Elia.
VI FÖRSÖKER också förstå varför så
många måste dö, när de flyr över
havet.
Det har jag pratat med skolminister Gustav Fridolin om.
HUR KRIGET i Syrien startade och
varifrån de som kommer hit flyr, kan
man också läsa om.
Och så har vi träffat barn som hjälper andra barn. Och som har klasskompisar som flytt från kriget.
DET HAR VARIT roligt att vara redaktör för JP Barn. Och väldigt lärorikt.
Men också lite sorgligt.
För när man lär sig mer om flyktingkrisen, förstår man bättre varför
alla måste göra allt de kan för att
hjälpa - nu!
HOPPAS DU som läser också lär dig
lite mer om hur det är att vara flykting.
Och att min tidning kan ge dig nya
tankar om hur just du kan hjälpa.
KRÖNIKA
Lydia Smedenman
Gästredaktör
barn
Redaktionschef och tf ansvarig
utgivare: '3FD;5;3*H7@EEA@
Ansvarig utgivare:$3FE&FFAEEA@
Redaktör:>;E347F:x><7?3D
Gästredaktör: #K6;3*?767@?3@
Redigering:#;@63GEF3HEEA@
+:A?3ED3@EEA@$3F;>633D>EEA@
Vardagshjältar. Vera Thor, Lily Laurén, Emma Bjerklin och Leona Karimani sålde kakor, och fick på bara fyra dagar ihop
1 871 kronor. Pengar som de skänkte till Röda Korset. Det finns ett stort engagemang bland tvåorna på Hisingstorpsskolan.
FOTO: ROBERT ERIKSSON
Små smulor hjälper
också väldigt mycket
Alla kan hjälpa någon. Och
kakor kan också göra skillnad i den nöd som finns i
världen.
Snart kom det ett slags tackkort.
– Det var roligt. Det kändes bra
att hjälpa till, resonerar Lily.
– Kanske kommer vi på något
mer vi kan göra, fortsätter Emma.
Det vet Emma Bjerklin, Lily Laurén, Vera Thor och Leona Karimani, som alla går i tvåan på Hi- NÄR TIDNINGEN hälsar på i tvåsingstorpsskolan i Jönköping.
ornas storsamling, är det ingen
– Vi har pratat om flyktingar i hejd på engagemanget.
skolan, berättar Leona.
– Jag har skänkt hundra kronor.
– Då tänkte jag att vi skulle Min familj har hållit på med det
kunna göra något. Vi
i säkert 25 år, beskulle kunna sälja saen pojke.
Min granne rättar
ker, säger Lily.
– Och jag har
Sagt och gjort.
Lena köpte gett bort mina
Flickorna bestämde
gosedjur, säger
först fyra
sig för att baka kakor.
en annan.
Det blev choklad- kakor. Hon gav oss
Eleverna tittar
regelbundet på
bollar, banankakor
och syltkakor, som hundra kronor, det tv-programmet
Lilla Aktuellt.
allihop var till salu. var ju alldeles för
Det ingår i läFem kronor styck
mycket. Men hon roplanen
kostade de.
att tala
– Min granne Le- ville inte ha tillom mänskliga
na köpte först fyra baka någon växel
rättigheter, hur
kakor. Hon gav oss
det är att flytta
hundra kronor, det
mellan länder,
LILY samt demokrati.
var ju alldeles för
– Det är vikmycket. Men hon
ville inte ha tillbaka någon växel! tigt att barnen inser att alla kan
berättar Lily.
göra något för någon, säger Jenny
Wetterö, SO-lärare.
SAMMANLAGT fick flickorna ihop
1 871 kronor, på bara fyra dagar.
– Mina föräldrar hjälpte oss att
Katarina Stolt
036 - 290 69 81
skicka pengarna till Röda Korset,
[email protected]
berättar Vera.
351
flyktingar har hittills i år kommit till
Jönköpings kommun. 133 av dem är barn. Tio av
dem har fyllt 18, men inte 20 år. I Jönköpings
kommun bor totalt 132 140 personer.
Så här kan du hjälpa
Hjälp till att>xD3GF@K3AD6BzEH7@E=3
Bjud hem67@EA?xD8>K=F;@9F;>>6;9
Låt den somxD8>K=F;@98><3?76Bz8AF4A>>7@
Sätt digA5:xFH;6E3??34AD6
Fråga om67@EA?xD8>K=F;@9H;>>H3D3?76@xD
@;E=3>7=3
Hälsa på:7??3:AE67@EA?xD8>K=F;@9
Fråga omB7DEA@7@47:H7D:<x>B?76@z9AF
ExDE=;>FA5:8DE=:<x>B3F;>>?7667F
Presentera67@EA?:3D8>KFF8D6;@3=A?B;
E3DEz3FF67A5=Ez>xD=x@@3H3D3@6D3
Några som samlar in pengar
'>3@*H7D;97
Dx>E@;@9E3D?|@
)F63"ADE7F
,%)%E8>K=
F;@9AD93@
)x6633D@7@
,@;578*H7D;97
#x=3D7GF3@9Dx@E7D
)36;A:<x>B7@
-;9DH36H;=3@
*&*3D@4K3D
#;A@E*H7D;97
*H7@E=3"KD=3@
>AI@7DGF3@
9Dx@E7D
"H;@@3F;>>=H;@@3
i?@7EFK @F7D@3
F;A@3>
#x=3D?;EE;A@7@
D;=E:<x>B7@
&J83?
+-
;3=A@;3
Några som förmedlar
direktkontakt
-A>A@FxD4KDz@
';@9EF!@=B;@9
"A?B;E*H7D;97
@6;H;6G7>>$x@
@;E=A:<x>B $
#3@6Dx66@;@97@
"A??G@7@E
EA5;3>F<x@EF
TORSDAG 8 OKTOBER 2015
smålänningen barn |
Böcker som kan hjälpa att förstå
s
oktip
b
a
r
And
Bland alla nya barnböcker som
kommer ut i höst handlar flera om
flyktingkatastrofen. Här skriver vi om
ett par av dem. Plus om några gamla.
”Ankomsten”
3H*:3G@+3@
i>?3BD;EF393D7@*:3G@+3@E
9D38;E=3DA
?3@:3@6>3D
A?7@?3@
EA?D7E7D
H7D:3H7F
8D3FFE=3B3
7FF@KFF
>;HzFE;@
>;>>383?;><
3@?F7D
EK?B3F;E=38Dx?>;@93D
;7@Hz>6E3??7@A5=Ez:ABB8G>>
HxD>6
@4;>67D4A=8DG@93
HGJ@3
I en bok skildras flykten över havet i en
bräcklig pappersbåt. I en annan berättas
om flykt genom en saga om en röd klänning som bär hemlandets dofter. |
Det var Medelhavets båtflyktingar som
fick illustratören och barnboksförfattaren
Viveka Sjögren att göra sin bok.
- Till slut måste man göra något, och det
är ju också vad som hänt nu, det är så vackert att se, att det hänt något, säger hon och
syftar på den senaste tidens vilja från så
många - att hjälpa till.
Vivekas bok ”Om du skulle fråga Micha”
handlar om pojken Micha som måste fly,
men som hela tiden längtar hem. Viveka
Sjögren tänker sig att den kan passa både
dem som aldrig tvingats lämna sitt hemland och dem som gjort det.
I HÖST KOMMER också boken ”På flykt” av
Christina Wahldéns (skriven för att vara
lättläst) om syrier som flyr till Libanon.
Och bilderboken ”Sabelles röda klänning”
av Daniela Stamatiadi och Marina Michaelido-Kadi.
Alexandra Pascalidou, som översatt ”Sabelles röda klänning” från grekiska, tyckte
att det var en bok som hon själv saknade
under uppväxten i Rinkeby i Stockholm.
Historien handlar om en flicka, Sabelle,
vars familj flyr hals över huvud. Det enda
hon får med sig är en röd klänning, en present från mormor som hon kanske aldrig
mer kommer att träffa. Liksom Micha, i
Viveka Sjögrens bok, pratar inte Sabelle om
det hon lämnat och saknar. Men varje kväll
söker barnen, i båda böckerna, tröst genom
att lukta på ett stycke tyg från hemlandet.
I många fantasyböcker flyr också personerna i berättelsen från krig och förstörelse.
Och många andra, lite äldre, böcker handlar också om att fly. I till exempel Ulf Starks
och Stina Wirséns ”Systern från havet” som
kom i våras,handlar det om det finska krigsbarnet Sirkka som kommer till Sverige. (TT)
Erika Josefsson
”Barnen ifrån
Frostmofjället”
I bilderboken ”Om du skulle fråga Micha” flyr Micha kriget tillsammans med sin familj. ”Upplevelserna som de här barnen bär med sig är något de aldrig kommer att bli kvitt”, säger Viveka
Sjögren, som både skrivit och gjort bilderna.
3H#3GD3;F;@9:A88
*H7@E==>3EE;=7D8Dz@A?67@
83FF;93EKE=A@E=3D3@EA?8>KD8Dz@
7FF:zDF3D47F78DD;=34@67D
”Där Joliba
gör en krök”
3H$3DKE7A@6|
+D7EKEFD3D8xD63E?76E;@?AD
>x@9E?768>A67@
367D@E=3GF
;=D;97FA5:D7EF7@3H83?;><7@
F;>>E>x=F;@93D;@ADD
@47DxF
F7>E7A?8>K=FA5:E3=@3647DxF
F3697@A?7@F;AzD;98>;5=3EA?
E3?F;6;9FGBBFx5=7DHxD>67@
”Om det var
krig i Norden”
”Sabelles röda klänning” av Daniela Stamatiadi och Marina Michaelido-Kadi handlar om en
familj som flyr hals över huvud. Klänningen är allt hon får med sig.
3H!3@@7+7>>7D
,:3D4DGF;F;:AB67?A=D3F;
xD8D4<G67FA5:=D;97FxD:xD
$3??3@=>3D3D;@F77@H;@F7D
F;>>
D83FF3D7@!3@@7+7>>7D
%AD67@EE=D;H7DA?%AD67@E
8A>=EA?8>K=F;@93D;9KBF7@
Min son undrade – hur ser ett vapen ut?
HEJ. Vi känner inte varandra. Jag som
skriver nu och du som läser det här. Men
vi har mycket gemensamt ändå – fast jag
är en mamma som är 35 år och arbetar
på en tidning och du kanske fortfarande
går i skolan.
Till exempel tror jag att du har tänkt
på en särskild sak den senaste tiden,
precis som jag.
Nämligen på krig och på flyktingar.
På att folk dör. Till och med barn. Och
på vad som händer då.
Och på om - OM det kan bli krig här? I
Sverige?
Det har min ena son också undrat.
Min andra son har undrat hur vapnen
i kriget ser ut och hur en tankbil ser ut.
Hur den tankbil som sköt sönder hans
nya dagisfrökens hus såg ut?
Sånt frågar de mig och inte vet jag.
Men när de frågar, kanske just innan
de ska sova, så pratar vi en stund om
det. Och så berättar den ena av dem om
det där barnet som låg på en strand vid
havet och var död, med huvudet nedåt,
för den bilden har han sett på tv. Och så
visar han hur det såg ut.
Sen börjar de prata om andra läskiga
och sorgliga saker, som en björnattack
de också har sett på tv eller om en flicka
de vet som ramlade ned i en pool. Och
som inte kunde simma.
Sen somnar de och så vaknar den ene
och är rädd, för han har
haft en mardröm.
Men värre än så blir det
inte – för oss.
Mina barn och jag har ju
inte behövt fly från någonting - till ett land som
Sverige. För vi råkade födas
här. Vi hade tur.
Det är vad jag kan svara
dem. Att vi har haft tur.
Jag hoppas att du som
läser det här har någon att
prata med du också, om du
blir orolig på grund av allt du hör nu på
nyheterna om flyktingkatastrofen som
pågår.
Eller om du själv har flytt hit.
Massor av människor har ju fått lämna
sina hem just nu, för att det inte går
att bo kvar där på grund av krig - eller
fattigdom. En del kommer från Syrien.
Där har det varit krig i fem år nu. Andra
från andra länder ännu längre bort, som
Afghanistan.
Min pappa kom också till Sverige när
han var barn. Han kom från Finland. Och
det var längesedan. Men
det var också för att det
var fattigt där han föddes
och för att det inte fanns
så mycket mat där.
När han kom hit kunde
han inte ett enda ord på
svenska. Nu bor han på en
camping på somrarna och
tycker om att grilla fisk
och plantera blommor.
Kanske har någon börjat
i just din klass i höst eller
i våras, som har flytt hit?
Någon som inte heller kan vårt språk
än? Kanske har ni en kille eller tjej som
pratat i klassen om att han eller hon har
hört när ett gevär skjuter?
Har man inte varit med om det kan det
vara svårt att föreställa sig hur läskigt
det måste vara. På riktigt.
För vi
råkade
födas här. Vi hade
tur. Det är vad jag
kan svara dem.
Att vi har haft tur.
Ändå kan vi alla drömma om det så att
vi vaknar av det. Och känna oss skräckslagna. Jag med.
Då kan det vara bra att veta att det
hjälper att prata om det, med varandra,
med vuxna och med kompisar.
Och svaret på frågan ”kommer kriget
komma hit nu?” är: Nej. Det gör det inte.
Men det kommer att komma fler människor som behöver ett nytt hem. I Sverige. Och det ska vi ge den som vill. Och
du kan hjälpa till att få alla att känna sig
välkomna.
Hur? Det tror jag nog att du vet.
KRÖNIKA
Nina Marjavaara
Journalist. Tidigare resereporter på Aftonbladet. På JP sedan 2005,
blev kulturredaktör 2011. Bor i Norrahammar.
4|
TORSDAG 8 OKTOBER 2015
smålänningen barn
En natt fick han sätta sig i en gummibåt med 40 andra flyktingar - och ge sig ut på Medelhavet. Det gick bra, alla i hans båt överlevde resan. I dag går Wael Abd Alsalam på Bäckadalsgymnasiet
Eritrea) och dari (som man pratar i Afghanistan). Wael har redan lärt sig massor av svenska - själv - på Facebook, på turné i Sverige med sin hyresvärd Fredrik Boltes och hans band Partiet, och
Waels högsta önskan: Att få
Hans flykt tog fyra
månader. På vägen till
Sverige betalade han
olika smugglare runt 6 000
dollar för att komma
vidare. Nu bor Wael Abd
Alsalam i Jönköping och
går i skolan, men kvar i
kriget i Syrien finns hans
tre småsyskon, mamma
och pappa. När ska de
träffas igen?
Han är 17 år och har gympalektion när vi träffas. Klassen hoppar längdhopp. När Wael Abd
Alsalam ser oss kommer han
fram och tar i hand.
– Hej, hur mår du, säger han.
Och ler.
Wael har bara bott i Jönköping sedan i april men har redan lärt sig svenska så bra att
han hellre pratar det än engelska, under intervjun. Han är
en av alla dem som vi läser om
och ser på tv just nu. En som
har flytt från Syrien på grund
av inbördeskriget som rasar
där sedan 2011.
FLYKTEN TILL
Sverige började
för Wael för ungefär tio månader sedan.
Då satt Wael och hans tre bröder, som är 9, 13 och 16 år gamla,
och hans mamma och pappa, i
deras hus i Damaskus och diskuterade vem av dem som skulle åka. Pappan, eller Wael?
I Jönköping fanns då redan
Waels farbror.
– Det var ett svårt beslut för
oss alla. Men vi behövde ta det.
Det är många problem i krig. Vi
kunde inte jobba, inte studera.
Och när man är 18 år måste
man gå till militären. Vi ville
inte att jag skulle det. Det är
väldigt dåligt i mitt land, säger
Wael.
Så det blev Wael som fick
bli... en flykting.
Men han är också hiphopare
Jag åkte gummibåt till Grekland
med 40 personer i. Den var sex gånger
fyra meter. Det tog en timme sedan kom vi
till en ö som heter Kos.
och fotbollsspelare. Storebror
och kusin.
Och en ganska glad kille, verkar det som.
HAN SKRATTAR
ofta när vi ses,
också när vi pratar om det svåra. Om hans resa hit och hans
längtan efter familjen som är
kvar. Han är ju här i tryggheten. Han har haft tur.
Till skillnad från många vi
ser på tv och internet som just
nu är på väg upp genom Europa till fots, har Wael också haft
pengar att ta sig fram med.
Han har betalat smugglare
och kunnat köpa flygbiljetter.
Hur fick du tag i pengarna?
– Vi sålde vår bil, berättar
Wael.
Han fick ändå gå långa
sträckor han med, under sin
flykt till Sverige. Resan tog fyra
månader.
Två veckor satt han i fängelse
på gränsen till Algeriet, men de
släppte honom. Då flög han till
Turkiet.
Som många andra har han
också satt sig i en liten, liten
gummibåt för att ta sig över
Medelhavet.
– Jag väntade i två månader
på en båt till Italien men det
gick inte. Så jag åkte gummibåt
till Grekland med 40 personer i.
Den var sex gånger fyra meter.
Det tog en timme sedan kom vi
till en ö som heter Kos.
Båtresan kostade honom 1
500 dollar.
Hur kändes det att sitta i båten?
– Det var mycket svårt. Det
fanns barn. Vi reste på natten,
klockan ett. Man måste åka på
natten på grund av att det är
olagligt. Nu dör många där.
Men alla i hans båt överlevde.
FRÅN GREKLAND
tog sig Wael
sedan till Skopje i Makedonien
och till Belgrad. I fem timmar
låg han och hans kusin i bagaget på en bil för att komma till
Wien.
Wael visar bilder han har i
sin mobil. På en gör han tummen upp inifrån bagageluckan.
Men... hur kändes det?
– Mycket dåligt.
TORSDAG 8 OKTOBER 2015
smålänningen barn | 5
WAEL ABD ALSALAMS LÅT:
”Syriens sår”
Wael saknar sina bröder väldigt mycket. De är fortfarande
kvar i Damaskus.
för att lära sig svenska. I klassen pratar de också arabiska, assyriska, somaliska, tigrinja (som man pratar i
tack vare filmer på Youtube.
FOTO: ANNA HÅLLAMS
sin familj till Jönköping
Kunde du andas?
– Ja, men jag kunde inte öppna luckan. Det fanns många
poliser utanför.
Men du skrattar nu?
– Ja. Nu när vi pratar om det
skrattar vi. Vi klarade det. Vi är
framme.
Var du rädd någon gång under din resa?
– Absolut. Jag hade mycket
pengar på mig. Jag vet inte
vad jag hade gjort om maffian
försökt ta dem. Vi var mycket
rädda och pratade mycket om
hur vi skulle skydda dem.
UNDER INTERVJUN har vi tagit
oss från skolan, hem till huset
där han bor. Waels faster har
ställt fram nötter och te på
borden framför oss. Hon bär en
nyfödd flicka på sin arm.
Plötsligt vänder hon på
sin mobiltelefon så att vi ser
displayen, där inne syns
Waels mamma, uppkopplad
från huset där han bodde förut.
Hon vinkar till oss från Syrien.
I Damaskus föddes president Bashar al-Assad som är
den som krigar mot sitt eget
folk. Där bestämmer han fortfarande. Men i alla byar runt
om staden bestämmer den
fria armén, berättar Wael.
Ibland skickar de bomber in
mot staden.
Ibland saknas el, och vatten.
– Min pappa är advokat men
han har inte jobbat på fyra år.
Vi visste inte vad som skulle
hända med oss, förklarar Wael.
Han berättar att många i
Syrien är rädda för Islamiska
Staten.
Sedan tre månader tillbaka
väntar Wael nu på uppehållstillstånd för att få stanna i
Sverige.
Många svenskar vill hjälpa
flyktingar – vad skulle du
önska från oss?
– Att få mitt beslut om att
stanna, säger Wael.
Vad har du mer för drömmar?
– Jag vill att samma sak ska
hända för min familj.
Om familjen ska kunna
flytta hit som anhöriga, måste Wael ha fått uppehållstillstånd innan han har hunnit
fylla 18 år.
Saknar du dina bröder?
- Mycket, mycket...
Vad tänker du om framtiden?
– Om jag hämtar hit min familj finns inga problem.
Och sen, har du någon dröm
kvar?
– Sen vill jag bli advokat,
som min pappa. Han hjälper
andra, försvarar dem. Det vill
jag också göra, säger Wael.
Med sin låt vill Wael säga till Syriens alla folk att
de ska sluta döda och leva tillsammans istället.
Han skrev den för ett år sedan och har uppträtt
med den tillsammans med ”Partiet”, Fredrik
Boltes band.
se musikvideon Syriens sår på webben
https://www.youtube.com/watch?v=4H8KnZxsqMs&feature=youtu.be
Nina Marjavaara
036 - 30 40 73
[email protected]
6|
TORSDAG 8 OKTOBER 2015
smålänningen barn
Att bo i Syrien är farligt. Även om man inte är med och krigar. Bilden på den här bussen är tagen i Syriens huvudstad
Damaskus. Bussen började brinna när folk krigade runtomkring. Två människor dog.
FOTO: BASSEM TELLAWI
IS, eller Islamiska Staten, som gruppen egentligen heter, vill skapa ett eget land. Där måste alla tycka och tro som IS.
De som är med i IS är islamister. De tror på ett sätt som bara några få tror. IS-soldaterna är personer från länder i hela
världen – även vissa från Sverige. Svenska politiker vill att det ska bli brottsligt att kriga för IS.
FOTO: UNCREDITED/TT
President Bashar al-Assad krigar mot islamisterna,
kurderna och rebellerna i Syrien.
FOTO: VAHID SALEMI
Folkets protester startade kriget
Några barn klottrade på
en husvägg. Militären såg
att de skrivit en grej som
var kritisk mot Syriens
president och grep dem,
trots att de var barn.
Folket protesterade
med en demonstration.
Då anföll militären.
Sedan var kriget i Syrien
igång.
I Syrien är det just nu många
olika som krigar mot varandra.
Men så var det inte från
början.
Fram tills kriget startade
för fyra år sedan var det fred
i Syrien. Men många av dem
som bodde där mådde inte
bra. För fastän man har en
president i Syrien, får de som
bor där inte vara med och bestämma.
GENOM ATT SÄGA
till militären och polisen att slå och
kasta människor som inte
tycker samma saker som han
själv i fängelse, har presidenten skrämt många som bor
där så att de inte vågar säga
vad de tycker.
Om de som tycker olika har
varit många har presidenten
sagt till militären att skjuta
på dem, till och med.
För fyra år sedan fick folket
i Syrien nog.
Militären hade fängslat
två pojkar som klottrat på
en husvägg, för att de skrivit
en sak som presidenten inte
tyckte om.
De som bor i Syrien blev
arga och gick ut på gatorna
och demonstrerade.
Presidenten, som heter
Bashar al-Assad, blev arg tillbaka.
ÄVEN OM
demonstranterna
inte hade några vapen och
inte kunde försvara sig, sade
han åt militären att anfalla
dem.
Men det hjälpte inte. Folket
fortsatte att protestera. Och
efter ett tag bestämde sig
några av presidentens militärer, som egentligen inte
tyckte som han, för att ställa
sig på folkets sida. Tillsammans bildade de Fria syriska
armén.
Militärerna tog med sig sina vapen och började skjuta
med dem mot presidentens
armé. Och så var kriget igång.
Ett land med fyra delar
Som det är just nu är Syrien uppdelat i fyra delar.
I den första av dem är det president al-Assad och de som
tycker som han som bestämmer.
I den andra är det kurderna som bestämmer.
I den tredje är det flera rebellgrupper som bestämmer.
I den fjärde delen av Syrien är det IS - Islamiska Staten - som
bestämmer. IS-krigarna har tagit makten genom att vara
väldigt våldsamma mot dem som inte tror som de själva och
håller just nu på att bilda ett eget land i Syrien - ett kalifat. Där
ska ingen få tycka eller tro på något annat sätt än IS.
Efter ett tag delade folket
upp sig i olika grupper, som
tycker olika saker. Just nu
håller de på att dela upp Syrien mellan sig, i fyra olika
delar.
Fastän de bestämmer över
var sin bit av Syrien fortsätter de olika grupperna att kriga mot varandra. Allihop vill
ha makten över hela Syrien.
Det är för att det är så
mycket krig överallt i landet
som så många flyr från Syrien just nu.
Sammanlagt har tolv miljoner syrier tvingats fly från
sina hem. Det är tre miljoner
fler än alla som bor i hela Sverige.
De som stannar kan bli dödade.
SAMMANLAGT
har 230 000
människor dött i kriget i
Syrien. Det är ungefär
dubbelt så många som bor i
hela Jönköpings kommun.
Många av dem som dött är
barn.
Elisabeth Däljemar
[email protected]
Folket delade upp sig
När kriget pågått ett tag delade folket
upp sig i flera grupper som tyckte olika
saker, men som alla hade en sak
gemensam: de var emot president
Bashar al-Assad.
*#i$ *+)
Några av grupperna är en speciell
sorts muslimer som kallas islamister.
De tror på ett speciellt sätt, som bara
några få tror, och de tycker inte att
någon ska få tro eller tycka på något
annat sätt än de själva. IS, är den
hårdaste islamistiska gruppen. ISkrigarna har skrämt många genom att
vara väldigt våldsamma.
$&")i+)
Andra grupper vill störta president
al-Assad och införa riktig demokrati
i Syrien, så att alla får rösta på vem
de vill som president och så att ingen
ska kunna kastas i fängelse för sina
åsikters skull.
",))
"GD67D@3 är ett folk som hade ett eget
land förut. Det hette Kurdistan. Nu är
det uppdelat mellan flera olika länder.
Det betyder att kurderna inte har något
eget land längre. Det kallas för att vara
statslös. I Syrien slåss kurderna för att
ta tillbaka den del av Kurdistan som
ligger där.
Andra länder
blandar sig i
Ungefär samtidigt som det
syriska folket delade upp
sig började länder utanför
Syrien blanda sig i kriget.
Inte genom att skicka sina
militärer, utan genom att
ge pengar och vapen till de
grupper de vill ska vinna
kriget.
President al-Assad får
pengar och vapen av Ryssland, Iran och Libanon.
Islamisterna får inte
stöd av några länder utan
får pengar och vapen från
personer och organisatationer som vill att ett nytt
land skapas.
De som vill ha demokrati
får pengar och vapen av de
arabiska golfstaterna, USA
och länderna i väst, där
alla EU-länder ingår. Även
Sverige.
Eftersom alla grupper får
stöd från olika håll är de
som krigar i Syrien ganska
jämnstarka. Så ingen
kan vinna över den andra
genom att kriga mest.
Visste du att... det har gått nästan två år sedan
Sveriges regering bestämde att alla flyktingar som
kommer hit från Syrien ska få permanent uppehållstillstånd? Det betyder att de får stanna här för alltid,
om de vill. Sverige är det första landet i Europa som
låter alla flyktingar från Syrien stanna.
TORSDAG 8 OKTOBER 2015
smålänningen barn | 7
Hatoon sålde allt och
flydde med sitt barn
JÖNKÖPING Nu är
hon i trygghet med sin
lilla son. Men resan till
Sverige från Syrien var
EHzD
&5:83D>;9Z
Hatoon är 33 år. För ett år
sedan lämnade hon Syrien
tillsammans med sin son
Elia, som är tre år. Hemma
ven bomberna över hennes huvud. När som helst
kunde hon och Elia skadas
av splitter.
Det fanns knappt någon
mat.
– Vi sålde allt – huset, alla möbler, smycken, vi till
och med lånade pengar
för att kunna fly, berättar
Hatoon.
Pengarna räckte inte till
hela familjen. Därför är
Elias pappa kvar i Syrien,
hos sina föräldrar. Hatoon
betalade mycket pengar till
smugglare när hon flydde,
från land till land. Flera
gånger på vägen blev hon
lurad.
MEST ÅKTE
hon tåg och
båt.
En gång ville smugglarna att hon skulle åka med
en likadan liten båt som
treårige Alan ramlade från
och drunknade.
– Men jag vägrade. Jag
kunde inte riskera att se
Elia dö framför mina ögon,
hellre skulle jag svälta
ihjäl, säger Hatoon.
Efter ett tag fick de plats
på en större båt, som tog
dem till Europa och till sist
till Jönköping. Här bodde
de först på ett asylboende
och nu i en liten lägenhet.
Hatoon är tacksam för
att få vara här.
– Men situationen är
svår. Elia mår så dåligt,
han är inte alls sig själv.
Han frågar efter sin pappa varje dag och har inga
barn att leka med. Jag är
den enda han har och även
om jag försöker dölja att
jag är stressad och oroad
påverkar det honom, säger
Hatoon.
Stina Jonsson
036-2906946
[email protected]
Varje sekund
blir fyra
flickor utsatta
för övergrepp
i skolan.
Det måste
vi stoppa.
ge flickor möjlighet till en trygg framtid.
SMS:a FLICKA till 72910 och bidra med 50 kr.
Hatoon hade ett chefsjobb på en bank i en av Syriens största städer. Hon fick sälja allt för
att kunna fly från kriget med sin treårige son Elia. Nu väntar de på att få starta ett nytt liv i
Sverige. ”Jag vet att vi måste ha tålamod, men det är så svårt”, säger Hatoon.
FOTO: PÄR GRÄNNÖ
”Kriget kommer inte till Sverige”
Ibland kan man bli
Dx66
+x@=A?=D;97F
kommer hit!
– Men nej, man
behöver inte vara rädd
för att kriget ska komma till Sverige, säger
Isak Svensson som
forskar om fred.
Fast han egentligen forskar om fred, vet Isak
Svensson väldigt mycket
om krig. Och en sak kan
han säga säkert.
– Risken för att kriget ska komma hit till
Sverige är pytteliten, så
man behöver inte vara
rädd för kriget. Men man
ska känna medkänsla med
dem som lider av krig.
”Man behöver inte vara
rädd för att kriget ska
komma till Sverige”, säger
fredsforskaren Isak Svensson.
FOTO: JOHAN LINDBLOM
ATT ISAK ÄR SÅ
på mycket. Men Isak tycker det verkar som om två
saker särskilt lätt leder till
krig.
– Att de som är presidenter har skaffat sig mer och
mer makt och bara vill tjäna en massa pengar. Och
att olika grupper, som va-
säker på
att det kommer att fortsätta vara fred i Sverige
beror på att de krig som
finns helt och hållet handlar om de länder där kriget
är.
– Det är några få länder
som har det jättesvårt
just nu, som ligger nära
Europa. Syrien, Irak och
Ukraina. Men krigen där
kommer inte att sprida sig
till Sverige, säger Isak.
ATT DET blir krig kan bero
rit osams länge, aldrig blir
sams utan bara fortsätter
bråka.
Krig kan också starta för
att några som bor i landet
är jättefattiga, medan några är jätterika.
– Oftast börjar själva kriget med att några känner
sig otrygga och skaffar vapen, för att skydda sig. Då
blir andra rädda för dem
som har vapen och så köper de också vapen, för att
skydda sig. När många i
ett land har vapen är det
lättare att människor börjar kriga mot varandra, än
om ingen har vapen, säger
Isak.
ETT BRA SÄTT att få slut
på ett krig, är att få dem
som bråkar att sätta sig
ned och prata med varandra - förhandla. Så att de
kan komma överens.
Blir man överens behöver man inte kriga, för då
har man bestämt tillsammans, hur det ska vara.
Elisabeth Däljemar
[email protected]
Alltid senaste nytt på smalanningen.se
8|
TORSDAG 8 OKTOBER 2015
smålänningen barn
Sverige
*H7D;97>;997D;HxD>6E67>7@
GDAB3
xDBD3F3D678>7EF3
EH7@E=3
$7@67F8;@@ExH7@
?x@@;E=ADEA?BD3F3DE3?;E=3
?7x@=;7>;8;@E=3DA?3@;5:;4
A5:<;66;E5:
*H7@E=FF75=7@EBDz=
Dx=@3EA5=EzEA?7FFEBDz=EA?
F3>3E;*H7D;97
xDxD67F7@D;=E639A5:7@
D797D;@9EA?47EFx??7D
)797D;@97@>76E3H7@EF3FE?;@;EF7D
EA?:7F7D*F783@#8H7@
$7@
*H7D;97:3DA5=Ez7@=G@93D>
/- GEF387D@36AFF7
3EF:3@
47EFx??7D;@F7Ez?K5=7F
*H7D;97xD7FF3HHxD>67@EE<G
D;=3EF7>x@67DA5::xD8;@@E@xEF3@
;@93EA?xDEz83FF;933FF67;@F7:3D
Dz6?76?3FA5:@z9A@EF3@E3FF4A
*H7D;97:3D67F;@F7H3D;F=D;9Bz
zD
*H7D;97:3D3>>3E3??3DxFF;9
:7F7DA3HE7FFH;>=7@D7>;9;A@67:3D
Syrien
Sverige
Jönköping
Folkmängd:
9,3 miljoner
Huvudstad: Stockholm
*KD;7@xD7FF>3@6;HxD>6E67>7@
iE;7@
xDBD3F3D?3@?7EF3D34;E=3
7FxD7@BD7E;67@FEA?:7F7D
3E:3D3>iEE36A5:7@BD7?;xD?;
@;EF7DEA?:7F7D.37>%367D3>3>C;
EA?47EFx??7D
$7@93@E=3?z@93FK5=7D3FF
BD7E;67@F7@;@F7>zF7D8A>=7FH3D3
?76A5:47EFx??3Ez67:3D4D<3F
BDAF7EF7D3?AF:A@A?
z:3D:3@
EH3D3F?763FF=D;93?AF67?
$z@93
AE=K>6;93:3D6FF;EFD;67D@3
78>7EF3EA?
4AD;*KD;7@xD
3D347D
$7@
@z9D3xD=GD67D
*KD;7@:3D
67FH3D;F=D;9
8>7D39z@97D
?7@;@F7Ez
A8F3
"D;97F
EA?Bz9zD@G
4D<3678D8KD3
zDE763@
!GEF
@GxD67F<xFF7
?z@93EA?8>KD
8Dz@67F=D;97F
En helt vanlig dag
i Syriens huvudstad Damskus.
Grekland
D3=>;997D;iE;7@
xD
BD3F3D?3@?7EF3D34;E=3A5:
=GD6;E=3
$7@67F8;@@EA5=Ez
?x@@;E=ADEA?BD3F3D@KEF
EKD;E=3A5:FGD=?7@E=3
D3=xD67F7@BD7E;67@F
EA?:7F7DG36$3EG?A5:
7@BD7?;xD?;@;EF7DEA?:7F7D
3;67D3>i436;EA?47EFx?
?7D
$7@67F8;@@EE3=7DEA?67
EA?4AD;7FFA?Dz67E<x>H38zD
47EFx??3
xD8D=3@>393D@3
H3D3>;F73@@AD>G@6347DA7@67
BzH3D;>3@67F?3@xD
DGF:367 D3=7@BD7E;67@F
EA?:7FF7*3663?GEE7;@
$7@67FH3D?z@93EA?;@F7
9;>>367:A@A?8D:3@9<AD67
;>>37@67>3H67?EA?;@F7
FK5=F7EA?:3@
%GxD*3663?
GEE7;@66
$7@67FxD8ADF
83D3@67ADA>;9F; D3=A5:?z@93
FK5=7D67FxD8D83D>;9F3FF4A
6xD
7F:3D@xEF3@H3D;F=D;9
:7>3F;67@;zD; D3=
D3=:3D=D;EF@3A5:<G63D;@F7
E3??3DxFF;9:7F7DEA?67
EA?xD?GE>;?7D
xD8DxD67F
?z@93=D;EF@3EA?8>KD8Dz@ D3=
Turkiet
urkiet
Syrien
Medelhavet
Folkmängd:
Huvudstad:
22,5 miljoner
Damaskus
Krig och förtryck i
länder gör att tusentals
människor riskerar sina
liv varje dag i desperata
försök att komma till
Europa.
Irak
Eritrea
D;FD73>;997D;i8D;=3
xDBD3F3D?3@F;9D;@E=3A5:3D34;E=3
$7@?z@93BD3F3D7@97>E=3A5=Ez
&5:Bz7@67>EFx>>7@BD3F3D
?3@3D34;E=3
7FxD7@BD7E;67@FEA?:7F7D E3;3Ei8I7D=;EA?47EFx??7D
A>=7F8zDDEF3A?H;>=7@BD7E;67@F67H;>>:3
$7@3>>3EA?EFx>>7D
GBB;H3>7FF;>>:DE3??3B3DF;
D67FxD43D37FFB3DF;EA?8zD
8;@@3E
73@6D3xD8D4<G6@3
D;FD73xD7FF93@E=3@KFF>3@6EA?4;>6367E8DzDE763@
DGFH3D67F7@67>3HF;AB;7@
@@3@D;FD734>7H7FF797F>3@6H3D67F=D;9;@xEF3@zD
&5:8D
zDE763@8DE=F7F;AB;7@F3F;>>43=3D;FD73
zH3D67FA5=Ez
=D;9;FHzzD
78>7EF3EA?4AD:xDxD=D;EF@3
$7@7@67>xD?GE>;?7D
xD;8Dz@8>KD?z@9383EFx@67F;@F7xD=D;9
7FxD8D3FF
BD7E;67@F7@A5:67EA?47EFx??7D;4>3@6=3EF3D67?EA?;@F7
FK5=7D>;=363@FEA?67E<x>H3;8x@97>E7
Huvudstad: Bagdad
Irak
Folkmängd:
36 miljoner
Eritrea
Huvudstad:
Asmara
Folkmängd:
6,3 miljoner
Somalia
Huvudstad: Mo
TORSDAG 8 OKTOBER 2015
smålänningen barn | 9
60 miljoner människor på flykt

Just nu befinner sig 60 miljoner människor på flykt i världen.
Mer än 51 miljoner av dem flyr
från krig i Mellanöstern och norra Afrika. 30 miljoner av dem är
barn.
Inte sedan andra världskriget
har så många tvingats lämna sina
hemländer på grund av krig och
förtryck.
Att så många flyr just nu beror
till stor del på att kriget i Syrien
är så hemskt att leva i. I slutet av
förra året hade 2,5 miljoner syrier
flytt utomlands. 6,5 miljoner hade
lämnat sin hemstad och flyttat
till en annan del av landet, där
det är lugnare. Det är lika många
människor, som bor i hela Sverige.
Mer än hälften av världens
flyktingar – fler än 25 miljoner
människor – kommer från Syrien,
Afghanistan och Somalia. Men
till Sverige kommer också många
från Eritrea och Irak.
En stor del av dem som flytt
har varit på flykt i flera år.
Bara några av dem lyckas ta sig
till Sverige.
De länder som flest flyktingar
åker till är Pakistan, Iran och Libanon.
Så här kan flyktingarnas
första boende i Sverige se ut
Medan man väntar på att få asyl kan man få bo i ett asylboende. På Hammargården, som är till för barn på flykt, bor
man i ett sådant här rum.
FOTO: ELIN ELDERUD
Afghanistan
Huvudstad: Kabul
Afghanistan
Folkmängd:
31,1 miljoner
i89:3@;EF3@>;997D;iE;7@EA?
xDHxD>67@EEFDEF3HxD>6E67>A5:
67@HxD>6E67>6xD8>7EF?x@@;E=AD
4AD
7F8;@@EG@978xDA>;=38A>=
9DGBB7D7>>7DEF3??3D;>3@67F
7FxD7@BD7E;67@FEA?:7F7D
iE:D38:3@;A5:7@D797D;@9E
5:78EA?:7F7Di46G>>3:
i46G>>3:EA?47EFx??7D
78>7EF3xD?GE>;?7D
i89:3@;EF3@:3D67FH3D;F=D;9
@xEF3@:7>3F;67@;zD
7F=D;9
EA?Bz9zD@G4D<3678DzD
E763@
8F7DEA?67FxD7FF>3@6EA?
67FxDEHzDF3FF47EFx??3H7D
:3Di89:3@;EF3@4>;H;F7FF>3@6
6xD?z@93F7DDAD;EF7DH;>>H3D3
7F:3D>7FFF;>>3FF,*i:3D
4D<3F=D;93?AFF7DDAD;EF7D6xD
7E7@3EF78KD3zD7@:3D67
8zFF:<x>B3HEH7@E=3EA>63F7D
3FF=D;93
I ett asylboende samsas man ofta om matrum och kök.
Vardagsrummet är också gemensamt, för det mesta.
Detta händer när
man söker asyl
Den som flyr till Sverige måste söka asyl skydd - för att få stanna. Så här går det till:
1.
Så fort man flytt och kommer till Sverige måste
man ansöka om asyl. Man träffar någon som jobbar på Migrationsverket, som bestämmer om man
får stanna. Först får man tala om vem man är och
varför man flytt. Och så blir man fotograferad och
får lämna fingeravtryck. Under tiden får man ett tillfälligt
hem som kallas ankomstboende.
2.
Den som söker asyl får flytta till ett asylboende. Där bor man några månader, tillsammans
med andra, som på ett vandrarhem ungefär. Om
man inte känner någon man kan bo hos, får man
stanna där tills man får veta om man får stanna i Sverige.
Medan man väntar får man inte åka utomlands.
Barn som kommer hit ensamma får bo på ett HVB-hem,
som betyder hem för vård och boende. Där finns det personal som tar hand om barnen dygnet runt. De får även en
god man, som är en person som ska se till att de har det
bra, när deras föräldrar inte kan göra det.
Barn som är yngre än 15 år brukar få bo hemma hos en
vanlig familj.
Barn som väntar på asyl får gå i skolan. Den som inte har
några pengar, får pengar av Migrationsverket, till mat och
kläder, medan de väntar.
Somalia
Folkmängd:
10,4 miljoner
ogadishu
*A?3>;3xD7FF>3@6;i8D;=3
xDBD3F3D?3@?7EFEA?3>;E=3
A5:3D34;E=3
7FxD7@BD7E;67@FEA?:7F7D
3EE3@*:7;=:$A:3?G6A5:
7@BD7?;xD?;@;EF7DEA?:7F7D
&?3Di46;D3E:;6i>;*:3D?3D=7
EA?47EFx??7D
$7@H;EE3
E3=7D47EFx?E3H3@6D3Ez67F
=3@H3D3>;F7A>;=3D79>7DEA?
9x>>7D;A>;=367>3D3H*A?3>;3
*A?3>;38;@@E?z@93B;D3F7D
EA?Dz@3DE>zDA5:;4>3@6F;>>
A5:?76663D?x@@;E=AD8D
3FFF367D3EE3=7DA5:B7@93D
*A?3>;3:3D67FH3D;F=D;9;
zD
#3@67FxD7FF3HHxD>67@E
?7EFAFDK993>x@67D3FF4A;
3.
Migrationsverket bestämmer om man får stanna. De som får stanna får permanent uppehållstillstånd – PUT. Det betyder att de får stanna här
för alltid, om de vill.
En del får inget PUT. De måste lämna Sverige. Men de som
tycker att Migrationsverket bestämt fel, kan be en domstol
ta sig en extra titt på asylansökan – det kallas att överklaga.
En del som överklagar får uppehållstillstånd. De som inte
får det måste åka härifrån.
4.
Grafik: Thomas Göransson
När man fått PUT kan man flytta till en svensk
kommun och få hjälp att hitta bostad och lära sig
svenska.
Barn som flytt utan sina föräldrar kan få bo kvar på HVBhem och få hjälp av sin gode man. Men de kan också få
flytta hem till en svensk familj där de får bo tills de fyllt
18 år.
Elisabeth Däljemar
[email protected]
10 |
TORSDAG 8 OKTOBER 2015
smålänningen barn
Joan, Naraz, Sara,
Anas, Zaradasht
och Hikmat har alla
gjort samma resa. De
har flytt från kriget
i Syrien tillsammans
med sina familjer,
flyttat till Älmhult
och börjat på Linnéskolan.
Det är här, i skolbänkarna och korridorerna, som nästa
resa tar vid. Att lära
sig det svenska
språket.
Från Syrien till Älmhult och Linnéskolan. I skolbänkarna sitter Zaradasht Selim, Anas Hani, Sara Ibrahim och Hikmat Jalout. Bakom
tillsammans med sina familjer och flyttat till Älmhult. Nu går de delvis i förberedelseklass på Linnéskolan, men snart kommer de att
Eleverna är nya i klassen, på
DE SEX UNGDOMARNA
från Syrien kom till Sverige med olika
skolbakgrund. Några av dem har
gått privatskola medan andra
har varit på flykt och tappat flera
års skolgång.
Vissa av dem har bara varit i
Sverige några månader, andra i
ett par år.
Men gemensamt för de sex
ungdomarna är att de alla har
börjat i en förberedelseklass på
högstadieskolan Linnéskolan.
Nu är de på väg ut i vanliga klasser. De är motiverade, trivs med
skolan och har fått nya kompisar.
Joan Kharbo tycker det är
stor skillnad mot skolan i hans
hemland. I Syrien var klasserna
större och de satt trångt, vilket
gjorde att han inte kände att han
hade chansen att lära sig något.
Naraz Alsalem kommer från
en annan bakgrund. Hon gick på
en privatskola och är van vid att
studera mycket. För att komma
in på skolan var hon tvungen att
klara svåra prov och det var hög
nivå på matematiken.
Hon fortsätter att studera hårt
även på Linnéskolan.
– Skolan är jättefin och alla är
snälla. Jag är på väg att lära mig
svenska, säger hon.
FOKUS I förberedelseklassen lig-
ger på att lära sig det svenska
språket och hur den svenska
skolan fungerar. För ungdomarna från Syrien gäller det inte
bara att lära sig prata, det handlar också om att lära sig helt nytt
alfabet.
Zaradasht Selim tyckte att den
första tiden var jobbig.
– Första tiden, när jag inte förstod svenska, var tråkig. Nu går
det jättebra!
Sara Ibrahim är så ivrig att lära
sig språket att hon studerar även
hemma.
– Det är lite svårt med språket
men jag försöker studera mer
hemma. Det blir bättre och bättre, säger hon.
ELEVER SOM KOMMER från Syrien kommer från ett bra skolsystem till ett annat. Men det finns
ändå en del som skiljer sig åt.
I Syrien fokuserar man på
teoretiska ämnen som biologi,
fysik, kemi, matematik, engelska
och arabiska. Ämnen som idrott,
musik och bild är inte lika vanligt. Slöjd och hemkunskap existerar inte på schemat. De har
kortare dagar än i Sverige, men
får fler läxor med sig hem. Det
är inte ovanligt med fem läxor
per dag.
Betyg ges redan från första
klass och de som inte blir godkända i ett ämne får gå om hela
Första tiden,
när jag inte
förstod svenska, var
tråkig. Nu går det
jättebra!
ZARADASHT SELIM
skolåret. Från årskurs sju går
flickor och pojkar för sig i olika
klasser. Alla bär blå skoluniform,
det är ett måste. Barnen går i
skola torsdag till söndag. Det är
inga skollov mellan terminerna
men däremot har de ett längre
sommarlov på tre månader, i
stället för två månader som
svenska skolbarn har.
Det finns ingen skolsköterska
eller kurator och det serveras
ingen skolmat. De får antingen
köpa mat eller gå hem på rasten. Om de köper något, blir det
ingen lagad mat, utan mackor
och kex.
Men det finns också många
likheter. Även i Syrien har man
internationella prov. Det finns
bibliotek, gemensamma datorer
på skolan och läroböckerna är
till låns.
DE SEX UNGDOMARNA från Syri-
en tycker att de få bra hjälp från
skolan och lärarna. Flera av dem
använder studiehandledning.
Det innebär att en lärare som
talar elevens språk hjälper
eleven före, under eller efter
lektionen. Hjälpen kan till exempel vara att bearbeta det som
undervisningen handlar om, att
förklara svåra ord eller att förstå
ämnestexter.
Anas Hani tycker det är skönt
TORSDAG 8 OKTOBER 2015
smålänningen barn | 11
Malin Dávid jobbar med förberedelseklasser på Linnéskolan. ”Det här är det absolut roligaste jobbet jag har haft. De
är så glada över att gå i skolan, det ger energi.”
FOTO: ANNA KAROLINA PERSSON
”De har mycket
att berätta”
ÄLMHULT Många skolor får nya klasskamrater från andra länder
till följd av den rådande flyktingkatastrofen.
Läraren Malin Dávid på
Linnéskolan i Älmhult
uppmanar svenskar till
att inte vara så försiktiga.
– Våga prata och fråga. Ofta vill de berätta
om sina upplevelser,
säger hon.
dem står Joan Kharbo och Naraz Alsalem. De sex ungdomarna har gjort samma resa. De har flytt från kriget i Syrien
börja i vanliga klasser fullt ut.
FOTO: ANNA KAROLINA PERSSON
skolan och i landet
att ha mindre teoretiska ämnen
på schemat.
– Vi hade aldrig några roliga
ämnen i Amuda, säger han.
Zaradasht däremot, har matematik som favoritämne och har
redan gjort framtidsplaner. Han
vill gå i sin pappas fotspår.Pappan
är apotekare och själv vill han bli
läkare.
Hikmat Jalout som kom för två
år sedan, vill även hon bli läkare.
– Jag känner mig välkommen
här, säger hon.
Resan från Syrien var bara
början. Det är på Linnéskolan i
Älmhult som resan mot framtiden verkligen börjar, eller en
mellanlandning för att lära sig
ytterligare ett språk att ha med
sig i bagaget.
Anna Karolina Persson
0372-69220
[email protected]
Idrottskola
för nyanlända
DE NYANLÄNDA elev-
erna på Linnéskolan
deltar också i idrottsskola varje tisdag.
Detta är ett samarbete
mellan skolan, kommunen och fritidsklubbarna och anordnas
för första gången i år.
MÅLET ÄR ATT
Sohad Alazauke och Adelia Adela Husseini är
studiehandledare på Linnéskolan. Skolan ansöker
om studiehandledning till nyanlända elever. Det
vanligaste ämnet som eleverna vill ha hjälp i är
matematik. Sohad och Adelia är ofta med när det
är dags för prov.
nyanlända ungdomar
snabbt ska kunna se
utbudet av fritidsaktiviteter i Älmhult och
kunna testa på vad de
vill ägna sig åt på fritiden. Dessa idrottspass
ingår som en del av
skoldagen, en timme i
veckan.
Barn och ungdomar som
nyligen kommit till Älmhults kommun och talar
ett annat språk än svenska får gå i en förberedelseklass innan de börjar i en
vanlig klass. Där kan eleverna få möjlighet att lära
sig det svenska språket i
en mindre grupp för att
sedan kunna hänga med
bättre i undervisningen.
Elevantalet av nyanlända elever har ökat drastiskt det senaste året och
skolan har nu två förberedelseklasser. När en ny
elev ska börja görs först en
kartläggning för att se vilken nivå eleven ligger på.
– Vi testar deras kunskaper på deras hemspråk.
En person som kommer
hit och inte kan svenska
är inte tom på kunskap,
berättar Malin Dávid som
jobbar med förberedelseklasser.
VILKEN SKOLBAKGRUND
de har kan skilja sig åt.
– En del är analfabeter,
en del har tappat skolgång
när de har varit på flykt
och en del har upplevt
hemska saker som förstört
inlärningen. Sedan finns
det också de som kommer
från liknande skolsystem
som Sverige.
Hur länge de stannar i
förberedelseklassen är väldigt individuellt. Ett halvår till ett år är vanligast.
Men för en del handlar det
om bara några veckor.
VAD GÖR MAN
då i en förberedelseklass? Dels handlar det om att lära sig prata,
skriva och förstå svenska
på en enkel nivå. Resten
av svenskinlärningen sker
ute i vanlig svensk klass.
Men det handlar också om
hur den svenska skolan
fungerar. – I svensk skola diskuterar man och säger sin
åsikt, så är det inte i vissa
delar av världen. Vi gör övningar på sociala koder i
dramaform. Vi pratar om
hur samhället fungerar,
om religionsfrihet, jämställdhet, män och kvinnor och lagar och regler.
Ofta har vi ett jämförande
perspektiv där alla kulturer får ge sin bild, berättar
Malin David.
Vardagsspråket lär sig
många fort, men det kan
ta upp till åtta år innan de
fullt ut hanterar undervisningsspråket.
– Det glömmer många
vuxna. Vi har många abstrakta begrepp i läroböcker skrivna av europiska
författare. Där förutsätts
saker, som att man till
exempel vet vad midsommarfirande är.
FÖRR TRODDE MAN
att
eleverna kunde lära sig
svenska bara de placerades
i skolmiljön, men Malin
menar att det krävs effektiv språkinlärning.
– Den senaste forskningen visar att om man studerar sitt hemspråk samtidigt som svenska, lär man
sig svenska fortare. Malin Dávid tycker därför det är bra om lärarna
kan ta fram ämnesböcker
på andra språk.
– Det är också viktigt att
ämneslärararna blir bättre
på att skilja på om eleverna inte förstår ämnet eller
om det är språket som sätter käppar i hjulet. Om man får en ny kamrat till klassen, tycker Malin Dávid man ska ta tillfället i akt att våga fråga
om deras bakgrund.
– Deras liv började inte
i Sverige. De har en hel
skattkista av berättelser,
inte bara från krig utan
även fina minnen.
– Var nyfiken och fråga.
De har jättespännande saker att berätta om!
Anna Karolina Persson
0372-69220
[email protected]
12 |
TORSDAG 8 OKTOBER 2015
smålänningen barn
Lydia tycker att det är svårt att förstå varför människor flyr och varför så många måste dö på havet. Nu har hon hjälpt oss att göra en tidning om flyktingkrisen, som barn kan läsa och förstå.
FOTO: KAJSA JUSLIN
”Inte så läskigt, men svårt att förstå”
Lydia Smedenman och
hennes klasskompisar
kollade på nyheterna.
Då fick de se en bild där
treårige Alan låg död på
stranden.
Varför måste de som
flyr dö på havet? undrade
Lydia.
Nu har hon hjälpt oss
att göra en tidning för barn,
om flyktingkrisen.
Lydia har precis börjat fyran
på Tabergsskolan och när skolan är slut åker hon och spelar
fiol eller rider. En gång i veckan
dansar hon streetdance. Och
så är hon med i scouterna och
spelar piano också.
LYDIA FUNDERAR ganska myck-
et på vad som händer i världen
just nu. Och varför så många
måste fly från sina hemländer.
Hon har ingen egen kompis
som har flytt till Sverige från
något annat land.
– Men jag träffade några i
somras, på ett läger, som hade
flytt från Irak. En kunde ingen
svenska. Men de andra hade
flytt när de var bebisar, så de
hade nog mest fått veta om
Irak av sina föräldrar, berättar
Lydia.
DET ÄR HEMSKT
att se hur dåligt flyktingarna har det och hur
farligt de lever på sin väg bort
från kriget, tycker Lydia.
– De borde ha det bättre. De
skulle ha demokrati, så de inte
behövde fly. Och om de måste
fly, borde de få flyga, säger hon.
om det blev krig! Då skulle jag
hellre vilja bo i ett fredligt land,
säger hon.
Lydia tror att det är lite jobbigt att komma till Sverige som
flykting.
– Man kanske inte kan svensNÄR LYDIA fick se bilden på
ka och så. Men jag tror också att
treårige Alan, som drunknat det är skönt att komma till ett
och flutit iland på Medelhavets land som det är fred i, säger hon.
strand blev hon
Om en som
jätteledsen.
flytt skulle börja
Så ledsen att
i Lydias klass
hon skrev till JP:s
skulle hon först
redaktionschef
och främst lära
Patricia Svensson
den nya klassoch frågade om
kompisen att
prata svenska.
hon inte kunde
– Och så skulle
göra en tidning
jag kanske visa
om kriget och
berget Taberg och
flyktingarna. En
tidning som barn
sjöarna. Och kankan läsa och förske låta den som
stå.
flytt följa med på
Patricia tyckridningen.
LYDIA SMEDENMAN
te att idén var
SJÄLV HAR Lydia
jättebra och gjorde Lydia till gästredaktör för tid- varit utomlands flera gånger,
ningen VN Barn.
med sin familj.
– Att se bilderna på flykting– Jag har varit i Italien, Danarna är egentligen inte så läs- mark, Israel och på Kreta. Man
kigt, men det är svårt att förstå. lär sig mycket av att åka till anJag tror det kommer att hjälpa dra länder, säger Lydia.
med en tidning. Det blir lättare
– Men det doftar inte lika friskt
att hjälpa om man förstår, säger när man är utomlands, som det
gör i Sverige. Det tror jag flykLydia.
tingarna kommer att tycka om
OM DET BLEV krig här i Sverige, med Sverige - att vi har mycket
tror Lydia att hon skulle vara en fin och ren natur här.
av dem som flyr.
Elisabeth Däljemar
– Det skulle vara jätteläskigt
[email protected]
Jag tror
det kommer att hjälpa
med en tidning.
Det blir lättare
att hjälpa om
man förstår
Att flyktingarna måste traska genom hela Europa och får
applåder när de kommer fram, samtidigt som de inte får köpa en
vanlig flygbiljett till Sverige är ju helt knäppt, tycker Lydia
Smedenman och hennes mamma Gunilla.
LYDIA SMEDENMAN
ÅLDER: 10 år.
BOR: Taberg.
FAMILJ: Mamma, pappa och två
syskon.
GÖR: Går i fjärde klass på Tabergsskolan utanför Jönköping.
INTRESSEN: Ridning, spela piano,
spela fiol, dansa streetdance och
vara med i scouterna.
LÄSER: Hästböcker eller deckare.
TITTAR PÅ: Sveriges mästerkock och Idol och alla möjliga
filmer.
MUSIKSMAK: Pop och lugn musik.
DOLD TALANG: Är bra på att klättra och baka kladdkaka.
SKA BLI: Sångerska, lärare eller något inom restaurang.
Två av
Lydias
intressen är
hästar och
att spela fiol.
TORSDAG 8 OKTOBER 2015
smålänningen barn | 13
FOTO: HENRIK MONTGOMERY/TT
”Varför gör ni inte mer?”
Lydia ställer skolministern mot väggen
Skolminister Gustav Fridolin
är med och bestämmer hur
flyktingarna ska tas emot.
Men varför gör de inte så att
flyktingarna kan resa
säkert? Vår gästredaktör
Lydia ställer Fridolin mot
väggen.
Text:
Lydia Smedenman
1
Skolminister Gustav Fridolin tycker att han gör allt han
kan för att skapa lagliga vägar in i EU, för flyktingarna.
Varför måste flyktingarna
fly över Medelhavet med
farliga båtar? Kan man inte lösa det på något annat
sätt?
– Jo, Sverige driver att vi ska
öppna lagliga vägar in i EU, så
att flyktingarna kan ta sig säkert
hit. Idag har EU regler där det inte finns några säkra vägar in i EU
och då tvingas flyktingarna ut på
de här båtarna.
2
Vad tror du krävs för att
kriget ska sluta?
– Som alltid när det
handlar om krig måste
man sätta sig och prata.
Och då vet vi att han som är utsedd av FN att leda insatserna i
Syrien nu kräver att alla de stora
länderna i världen och EU ska
sätta sig ner tillsammans för att
försöka få fram ett möte med
dem som krigar i Syrien.
3
Varför kan inte den
svenska regeringen göra
mer för att flyktingarna
ska kunna flytta säkert?
– Vi gör allt vi kan. Det handlar
bland annat om att vi tillsammans med FN tar emot flyktingar
direkt från flyktinglägren. Och
sedan så jobbar vi i EU tillsammans med de andra EU-länderna
för att alla ska förstå varför det
behövs lagliga vägar in i EU.
4
Hur startades kriget
i Syrien?
– Som så ofta med krig
finns det många olika
saker som har hänt. Dels är
Syrien en diktatur och många var
trötta på diktaturen. Dels finns
det terrorgrupper i Syrien. Och så
var det torka i Syrien, så många
människor hade fått lämna sina
hem redan innan kriget bröt ut.
5
Varför ville du bli skolminister?
– Därför att jag är
lärare och jag tycker att
det är världens roligaste och
viktigaste jobb, men jag såg
också att saker och ting skulle
kunna bli bättre för elever och
lärare och då ville jag göra mitt
för att det ska bli det.
Därför dör människorna på havet
Många flyr till Europa i
smyg, genom att betala
flyktingsmugglare som tar
dem hit.
En av dem är Abdullah
Kurdi, pappa till treårige
Alan som spolades upp död
på Medelhavets strand.
Varför hände det?
Varför måste flyktingarna
dö på havet?
Det har med EU att göra. Ingen
som kommer till Europa från
ett land där det är så mycket
krig att man kan skadas, behöver åka tillbaka dit. Istället ska
man stanna i det första EU-land
man kommer till.
Det har EU-länderna bestämt. Överenskommelsen heter Dublinförordningen. Eftersom den finns blir det många
som söker asyl i de länder som
ligger nära till exempel Syrien.
Nu är några av länderna i EU
är rädda för att det ska komma
jättemånga flyktingar därifrån, så att det blir överbefolkat.
Därför får nästan ingen som
bor i ett land där det är krig,
tillstånd att resa till EU.
TREÅRIGE Alan Kurdi var kurd
och bodde från början i Syrien.
Han hade flytt till Turkiet tillsammans med sin femårige storebror, sin mamma och sin pappa.
Från Turkiet skulle de vidare till
Europa och Kanada, där de skulle
bo hos Alans faster.
Eftersom de inte fick resa till den
grekiska ön Kos, som ligger i Euro-
NÄSTAN 5 000
HAR DRUNKNAT
ALAN OCH hans familj är inte
de enda som har dött.
TOTALT HAR 4 866 personer
Den här bilden visar några som betalat flyktingsmugglare för att föra dem över havet, från Turkiet, till den
grekiska ön Lesbos. Just de här flyktingarna klarade sig. Men bara ett par dagar tidigare drunknade 20 som
flydde, då en likadan båt sjönk.
FOTO: PETROS GIANNAKOURIS
pa, betalade de flyktingsmugglare
för att ta dem över Medelhavet.
Mitt i natten åkte de iväg,i smyg,
i en liten båt som var helt överfull
med flyktingar.
Vågorna var höga och båten
sjönk. Alan och hans familj hamnade i vattnet.
Alans pappa Abdullah försökte
rädda dem.
– Jag höll min fru i handen. Men
mina barn gled mig ur händerna.
Vi försökte hålla oss fast vid båten. Det var mörkt och alla
skrek, berättade han efteråt.
Elisabeth Däljemar
[email protected]
drunknat när de flytt över
Medelhavet under 2014 och
hittills under 2015.
EN DEL AV dem som överlever
smugglas vidare i lastbilar,
ibland till Sverige. Resan tar
flera dagar. Under tiden låser
man in flyktingarna i bilarna,
så att ingen ska se dem. I en
del av lastbilarna har luften
tagit slut, så att flyktingarna
har dött.
HITTILLS i år har 121 personer
dött när de flytt till Europa på
land. Några av dem är de 71
personer som hittades döda i
en lastbil i Österrike för några
veckor sedan.
14 |
TORSDAG 8 OKTOBER 2015
smålänningen barn
Emigranter utanför ett kontor där man sålde biljetter
till Amerikabåtarna. I början var biljetterna till de stora
segelfartygen jättedyra. Men när ångbåtarna kom, sjönk
biljettpriserna och fler hade råd att åka.
Trängseln var kompakt när hundratals fattiga svenskar
skulle gå ombord på båtarna som skulle föra dem till
drömlandet Amerika.
FOTO: SVENSKA MIGRATIONSCENTRET SMC
En grupp utvandrare vid Pith Larsons skogsläger i Elk
County i Pennsylvania år 1895. När de som lämnade
Sverige kom fram till Amerika fick de bygga upp precis
allt själva.
FOTO: SJÖFARTSMUSEET
FOTO: SVENSKA MIGRATIONSCENTRET SMC
Det var en gång svenskar
Svenskarna har också
flytt en gång.
Till Amerika. För mer än
100 år sedan.
Den som var fattig fick
inte vara med och bestämma och man fick inte tro
som man ville i Sverige.
Och värst av allt: det
fanns ingen mat!
De flesta som flydde var
fattiga jordbrukare med
många barn. En del hade så
lite mat att de dog av svält.
Många hade hört talas om
ett land långt borta, som hette Amerika. I dag heter landet
USA – United States of America. Det betyder Amerikas förenta stater på svenska.
Amerika är jättestort och
på den tiden bodde det inte så
många människor där.
Där fanns massor av bra
jord som man kunde odla mat
i. Och på en del ställen kunde
man gräva efter guld och bli
rik.
I Amerika fick alla tro som
de ville. Och alla fick vara
med och bestämma. Även de
fattiga.
AMERIKA VAR
ett drömland
som många fattiga ville bo i.
Men för att komma dit från
Sverige måste man åka långt,
med båt över ett stort hav.
Resan tog flera månader och
många blev sjuka. En del så att
de dog.
Och när de kom fram visade
det sig ofta att det inte alls var
så bra i Amerika som de hade
trott.
Där jorden de fattiga svenskarna tänkt odla mat i fanns,
bodde det redan indianer. De
tyckte att flyktingarna från
Sverige kom och tog deras
land. Så de försökte köra bort
dem.
Ibland blev det krig mellan
nybyggarna och indianerna,
så att några av dem dog.
NÄR EN
nybyggarfamilj kommit fram till ett ställe där de
kunde bo, fick de bygga precis
allt själva. Hus och ladugårdar
och hagar till djuren. Och inte
kunde de engelska heller. Så
för många var det jättejobbigt
att flytta till Amerika.
En del fick det så jobbigt att
de blev sjuka och dog. Andra
gav upp och reste hem till Sverige igen.
Men många av svenskarna
som åkte stannade kvar.
EFTER ETT TAG
var svenskarna så många att de hade en
egen stad. Den heter Chicago.
På 1800-talet och i början
på 1900-talet kallades den
för den svenskamerikanska
huvudstaden.
Från början var invandrarna
från Sverige illa omtyckta av
amerikanerna. Men efter ett
tag kom det folk från andra
ställen också. Då blev svenskarna mer populära.
Elisabeth Däljemar
[email protected]
1,5 MILJONER LÄMNADE SVERIGE
TOTALT UTVANDRADE 1,5 miljoner svenskar till Amerika.
300 000 AV DEM reste hem igen och 1,2 miljoner stannade kvar. Många
av de som stannade fick barn, barnbarn och barnbarnsbarn i Amerika.
DÄRFÖR ÄR det många amerikaner som har svenska rötter.
FÖR 15 ÅR sedan hade fyra miljoner amerikaner släktingar som utvandrat från Sverige. Idag är de ännu fler.
I DEN amerikanska delstaten Minnesota är ungefär var tionde person
släkt med en svensk. Många av dem har svenska namn.
Det var trångt och varmt ombord på Amerika-båtarna. Så de som åkte satt ofta uppe på däck.
TORSDAG 8 OKTOBER 2015
smålänningen barn | 15
← Bilden till vänster
Resan till Amerika blev
ofta jobbig. Det kunde
ta flera månader att
komma fram och vädret kunde vara hårt.
FOTO: SJÖFARTSMUSEET
Bilden till höger →
Land i sikte! Den här
bilden visar svenska
Amerika-resenärer,
som ser sitt nya hemland för första gången.
FOTO: SJÖFARTSMUSEET
som flydde till Amerika…
Max von Sydow spelade Karl-Oskar i Jan Troells filmatisering av
Vilhelm Mobergs böcker om utvandrarna.
FOTO: TT
FOTO: SVENSKA MIGRATIONSCENTRET SMC
Författaren Vilhelm Mobergs böcker om de småländska utvandrarna Karl-Oskar och Kristina filmades på 1970-talet av regissören Jan
Troell. Det är från dem de flesta svenskar lärt sig mest om
emigrationen till Amerika.
FOTO: SKÅNEREPORTAGE
16 |
TORSDAG 8 OKTOBER 2015
smålänningen barn
Så här blev tidningen till
Det började med att det kom ett mejl från Lydia
som går i fyran på Tabergsskolan utanför Jönköping.
Hon tyckte att vi borde göra en tidning för barn om
flyktingkatastrofen och kriget i Syrien.
Den som fick Lydias mejl var JP:s redaktionschef
Patricia Svensson. Sedan bestämdes det också att
Smålänningen skulle ha tidningen som Lydia ville göra.
Patricia kallade till ett möte med Lydia och några av
dem som skulle jobba med tidningen. På mötet pratade
de om vilka artiklar som skulle vara med. Vad skulle
den handla om? Vilka frågor skulle de ge svar på?
Efter det började alla jobba med att göra intervjuer
och research, som betyder att man samlar ihop fakta
om det man ska skriva om. Ett av Lydias uppdrag
blev att intervjua skolminister Gustav Fridolin.
Så hon förberedde sig genom att skriva frågor till
honom.
Lydia var lite nervös inför intervjun med skolministern. Men när hon till sist fick honom på tråden
ställde hon honom mot väggen i flyktingfrågan, som
ett riktigt reporterproffs.
När alla artiklar och bilder var färdiga, lämnade
Lydia, reportrarna och fotograferna över allt de
jobbat fram till redigerare Linda Gustavsson. Hon
arbetar med att lägga in text och bild på tidningens
sidor, så att de blir lätta att läsa och ser snygga ut.
Äntligen blev tidningen klar! När Lydia och bästisarna
Elwira Hellsten och Hilma Göth var nöjda skickades den
iväg till tryckeriet. Tips – den finns också som e-tidning
på Smålänningens nyhetssajt, www.smalanningen.se/
smalanningenbarn. Där finns också alla artiklar, om
man vill läsa dem i datorn eller läsplattan.
Gör skillnad
för människor
på flykt.
Röda Korset finns på plats i krigets Syrien och vid Medelhavets stränder.
Vi delar ut mat, vatten, babypaket, sovsäckar, tvål och erbjuder sjukvård, stöd och tak över huvudet. Vi finns även på asylboenden i Sverige.
Ditt stöd behövs och gör skillnad. Sms:a AKUT FLYKT till 72 900
och skänk 100 kr, swisha valfritt belopp till 123 555 77 64 eller skänk
pengar via redcross.se
Genom att skänka en gåva godkänner du att Röda Korset får kontakta dig. Vi följer personuppgiftslagen.
Fotograf Knut Koivisto
Köp årets
rosa band
Arkitekttrion Mårten Claesson,
Eero Koivisto och Ola Rune har
designat rosa bandet 2015.
Du hittar det hos ICA, Lindex,
Apoteket och XL-BYGG.