Tidning om barn och ungas rättigheter
Rätt Att Veta Innehållsförteckning ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● Sid. 3….….Hej alla vuxna där ute!.................. Sid. 4….….Vad är barnkonventionen……….. Sid. 5-6….”Du förstår när du blir äldre”........ Sid. 8-9…...En kopp kaffe……………………… Sid. 10….....Mördarfraser………………………. Sid. 11-12....Barnkonventionen idag………….. Sid. 13…….Hur arbetar västra Götalandsregionen för barnkonventionen?... Sid. 14-16....Intervju med Lars Åke Carlsson……. Sid. 17-18....Intervju med Helen Eliasson……. Sid. 19-20....Normer - jag har rätten till att vara mig själv!...... Sid. 21…….Tio tips för dig som arbetar med barn…… Sid. 22…….Kan ungdomar påverka i samhället?....... Sid. 23-24....SSU……….. Sid. 25-26...MUF…….. Sid. 27…....Ung vänster och SDU……… Sid. 28…….CUF och grön ungdom……….. Sid. 30…….För framtiden……. Sid. 31…….Källförteckning….. Hej alla vuxna där ute! Vill ni ha möjlighet att läsa om hur barn och unga tänker, tycker och skulle vilja vara med och påverka? Vi är ett gäng ungdomar som under sommaren fått möjlighet att göra feriepraktik som barnrättsutvecklare på Västra Götalandsregionens avdelning rättighet, med fokus på barn och unga. Några veckors arbete ägnande åt frågor som rör barns rättigheter och med att lyfta sådant de vill, som vi nu vill förmedla till er! Vi är väl medvetna om att ni också varit barn, och kanske känns det fortfarande som om det vore igår. Ändå vill vi peka på hur samhället hela tiden förändras, att det faktiskt är annorlunda att vara barn idag, och att kommunikationen mellan två parter som inte alltid förstår varandra kan vara svår. Därför vill vi hjälpa till och tydliggöra! Att sucka åt “dagens ungdom”, men samtidigt behöva oroa sig över uttrycket “barnen är världens framtid” känns inte som en särskilt bra attityd. Därför vill vi redan nu involvera denna dagens ungdom och engagera barnen i den framtid de kommer att möta, så att de tidigt kan få vara med och forma den. Under året som gått har vi i Sverige fått viss kritik med vårt arbete med barnkonventionen. Även om vi är duktiga på många olika områden däri har både FN:s barnrättskommitté och olika barnrättsorganisationer pekat på olika punkter där vi kan bli bättre, bland annat eftersom vi har resurser för det. Något som kan förbättras är exempelvis arbetet gällande barns inflytande i frågor som involverar dem. Speciellt när det kommer till barn i utanförskap, då dessa ofta har ännu mindre att säga till om, samt att arbeta mot utanförskapet som fenomen och därmed även den diskriminering som kan orsaka det. Som barnrättsutvecklare vill vi hjälpa till så gott vi kan genom att från ett nytt perspektiv försöka lyfta de frågor som barn och unga verkligen tycker är viktiga. Vi vill vara med och ta ansvar för de samhällsfrågor som rör oss. Det är en rättighet, men också något av en skyldighet. Sida vid sida med de rättigheter man har genom att vara människa, finns där även någon form utav skyldighet att inte bryta sig in på en annan människas rättigheter. För att vi ska kunna ta ansvar behöver vi dock även er hjälp: ni måste dela med er. Den här sammansättningen artiklar är ett initiativ till kommunikation, från oss till er. I fortsättningen ligger dock en del ansvar också hos er, att ta kommande steg för att involvera barn. Som barn kan man ofta ha svårt att inleda något sådant, särskilt om man inte vet om sina rättigheter. Hur borde ni då göra för att involvera barn? Vad tänker vi unga egentligen? Vad är redan bra, och vad kan bli bättre? Fortsätt att läsa, så ska vi försöka förmedla det! Barnrättsutvecklarna 2015 Vad är barnkonventionen? FN:s konvention om barnets rättigheter är en konvention som behandlar barns mänskliga rättigheter. Anledningen till att barnkonventionen lades till, utöver den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter, är då barn i många lägen kan vara speciellt utsatta och därmed behöva extra skydd. I slutet av sjuttiotalet kläcktes idén och ett utkast till konventionen skickades in av Polens regering till FN. År 1989 hade slutligen FN tagit fram en konvention om barns rättigheter som en majoritet av världens länder både var överens om och kunde ställa sig bakom. I dagsläget har 195 länder ratificerat konventionen och det är endast USA och Sydsudan som ännu inte skrivit under. Konventionen innehåller totalt 54 artiklar om barns rättigheter och hur dessa skall arbetas för. Dessa rättigheter tolkas med hjälp av de fyra grundprinciperna, vilka är: - Varje barn, utan undantag, har rättigheter och rätt att ta del av dessa. Barnets bästa skall alltid beaktas i beslut som påverkar barnet. Inte bara överlevnad utan även barnets utveckling skall säkerställas av samhället. Deras åsikter skall släppas fram och respekteras. Arbetet med barns rättigheter har bedrivits sedan långt innan barnkonventionen lades fram på bordet. Det som gör den speciell är att det är det första juridiskt bindande dokumentet för barnets rättigheter, tidigare har man snarare lagt fram ideér och rekommendationer. Dessutom verkar barnkonventionen i nästan hela världen vilket har lagt fram en internationell standard för barns rättigheter. “Du förstår när du blir äldre” “Du förstår när du blir äldre”. Ungefär 40 % av de vi frågade kände att de som unga inte var nöjda med Den ständigt återkommande bristen på förklaringar, när tålamodet inte sina möjligheter att påverka frågor som rör dem. Detta stämmer vidare finns där. När man som barn inte får något svar efter ett nyfiket “Varför?”, överens med tidigare stora undersökningar, gjorda av Rädda Barnen, där när man som ung försöker argumentera, men åsikterna inte når fram. Det 33% av barn mellan 12-18 år ansåg att de inte hade möjligheter att påverka är jobbigt att inte bli lyssnad på. Att inte få en förklaring. Att inte ens få frågor som rör dem. chansen att gå vidare, lära sig mer eller utvecklas till detta “när du blir äldre”, för att där äntligen kanske kunna förstå någonting. “Barnen är världens framtid” Det är ett stort ansvar. Att få titeln “världens framtid”. När man sen istället Vi tog oss ut i Göteborgs stad för att fråga ungdomar hur de egentligen som barn inte blir involverad i världens nutid kan det vara svårt att veta kände kring sitt inflytande i samhället. vad man senare som vuxen ska göra åt saken. Världen i mina händer, men jag vet inte vad jag ska göra av den. Man kan försöka, men om man aldrig fått några förklaringar till “varför?” blir det inte lika lätt. Ute på gatorna i Göteborg kan vi redan nu se att ungdomar tagit till sig titeln “världens framtid”. På frågan “Vad hade du, om du var statsminister, sett till att Sverige satsade mer på?”, låg både skola och miljö högt prioriterat. Det ser ljust ut inför framtiden, när det är vi som får bestämma. Andra frågor som lades vikt vid var integration och invandringspolitik, arbetslöshet och jämlikhet. “Varför ska ett gäng gubbar och tanter sitta och bestämma över vad vi gör i skolan, varför får inte vi vara med och tycka till?” Att unga ska vara med och säga till om precis allting just nu, behöver inte vara nödvändigt. Möjligheten borde finnas, om det är någon som vill lyfta fram ett nytt perspektiv, men främst borde unga ges en röst i frågor där de själva berörs. Som det står i barnkonventionen: “Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet(...)”. Skolan var ett av de ämnen där många gärna velat vara med om bestämma mer kring. Vi lyssnade till upprörda röster kring orättvisa och diskriminerande lärare, dålig skolmat, ett fyrkantigt skolsystem och trånga betygskriterier. Även kollektivtrafiken och ungdomskulturen var ämnen många hade velat ha inflytande över. Och det är ju inte så konstigt. Vi vill inte ha bara framtiden, vi vill också säga till om saker som rör oss just nu. Om du som vuxen läser det här har du tagit dig tid till att lyssna. Det vill vi tacka dig för. Det vill vi uppmuntra dig till att göra, även utanför en datorskärm, och förhoppningsvis kan du ta till dig de åsikter vi har haft och har att komma med. Ha tålamod att svara på de frågor vi har, och hjälpa oss att tillsammans forma framtiden här och nu. Visst, vi kanske kommer att förstå bättre när vi blir äldre, men med din hjälp kan vi lika gärna börja förstå redan nu. “Vuxna behöver tänka på att inte behandla alla barn som små barn, som att de inte har något vett eller något att säga till om - vi har också åsikter och synpunkter!” - Tjej, 18 år En kopp kaffe “Är det någon som vill ha en kopp kaffe?” Vi är på besök hos en skola i Vänersborg, med fritidsöppet för barn över sommaren. Redan i det första mötet med dem får jag uppleva en känsla som jag aldrig tidigare varit med om. Att bli bjuden på kaffe av personalen, i en inledande presentation, och därmed känna sig övervägande som en del utav deras värld, snarare än barnens. Nu, äntligen. Nu blir jag bjuden på kaffe. En liten instinkt finns kvar så klart, av att sätta sig ner på golvet med barnen och rita, hänga på rundpingisen, eller springa efter dem som jagar varandra i kapprummet. Men jag blir istället bjuden på kaffe. Nu, äntligen. Här på fritidset finns mycket att hämta. Många barn så klart, som väntar på att deras föräldrar ska plocka upp dem efter jobbet, men likaså mycket inspiration. Därför sätter vi oss ner med fritidspersonalen, vid ett runt bord med varsin kopp framför oss. De berättar, och låter oss ställa frågor angående deras arbete med en barninriktad verksamhet som tar till vara på barnens rätt till inflytande. Inom västra Götalandsregionen finns det vissa specifika hänvisningar och styrdokument man som medarbetare ska följa. En av dessa är handlingsplanen för barns rättigheter, som tagits fram efter beslut från regeringen. Planen beskriver grundprinciperna i barnkonventionen och hur vi på bästa sätt bör arbeta för att få med den i vårt arbete. Fokus ligger på hur medarbetare och beslutsfattare inom regionen först och främst ska ha kännedom om konventionen, men även hur arbetet för att motarbeta diskriminering och utanförskap hos barn bör stärkas. Ett sätt att göra detta, och en viktig del i handlingplanen handlar även om att allmänt öka barn och ungas inflytande och delaktighet, speciellt inom områden som rör dem. Fritidshemmet vi besöker är ett bra exempel på hur detta kan gå till. Personalen berättar: “Arbetet med barnkonventionen har vi här levande hos oss hela tiden, det finns alltid där i bakhuvudet att sätta barnens bästa först” I artikel 12 kan vi läsa följande: “varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad”. Ibland när man talar om barns rättigheter kan vuxna bli upprörda över konceptet, då barn ju kan ha svårt att fatta beslut i brist på alltifrån erfarenhet till förmåga att alltid tänka rationellt. Där är det dock viktigt att komma ihåg den andra delen i artikeln, om hur barnets åsikt ska beaktas “i förhållande till ålder och mognad”. Vi menar inte, när vi skriver om barns rättigheter, att du som förälder ska låta dina barn köpa hur mycket lördagsgodis de vill, eller låta dem se på hur mycket TV de vill. Nej, försök att inte missförstå. Vi är inte ute efter ett maktskifte, ett samhälle utan varken disciplin eller respekt, vari vuxna bör lyda alla barn efter befallning. Vad vi vill åt är ett samspel mellan olika generationer, för att kunna få ut det bästa från båda delar. En bredd, som innefattar alltifrån erfarenheter till nytänkande. Att barn tidigt lär sig grunderna i demokrati, genom att få vara med och påverka, samt därmed även blir motiverade till initiativ när känslan av maktlöshet försvinner. Barnen här på fritids har chansen att sitta med i ett matråd eller elevråd, de blir delaktiga i processen och får en chans att säga vad de tycker. Detta skapar en öppenhet och grundläggande kommunikation, att bli en lärdom för barn och unga att fortsätta arbeta efter senare. En av pedagogerna uttrycker: “Barn känner av om man ger dem en möjlighet, en rätt att påverka, de känner av att deras ord väger ganska mycket. Det optimala hade givetvis varit att barnen får mycket ansvar, och därmed lär sig att ta det ansvaret” Här på fritidset tar de vara på barnens synpunkter, lyssnar till barnens röster, och involverar barnen i de frågor som rör dem. De engagerar sig i barnen, och är därför en bra förebild för hur även du som medarbetare inom Västra Götalandsregionen kan handla, när du kommer i kontakt med unga i ditt arbete. Det behöver inte vara svårt. Du behöver inte ge dem allt de ber om. Du behöver bara ge dem deras rättigheter. Och ibland kan det handla om något så enkelt, som att bjuda på en kopp kaffe. “Mördarfraser” Bra idéer är till för att förverkligas och dessa kommer ofta från barn. Tänk efter en gång till innan du slentrianmässigt yttrar dessa “mördarfraser” till ett barn med en till synes tokig idé. gen vara med på” “Nej, det vill nog in “Det är ingen som klagat tidigare” “Vi har faktiskt provat det förut och det gick inte” “När du blir äldre kommer du också förstå” “Vem ska göra allt det?” “Det hinner vi inte” r” ycket penga för m “Det kostar Barnkonventionen idag Unicef är en organisation som hjälper barn över hela världen. Som en del av FN har Unicef ett speciellt inflytande, eftersom de arbetar med och på uppdrag av regeringar i 190 olika länder. Systematiskt påverkar de allt från lagändringar till handlingsplaner och budgetar - inte minst i Sverige. Trots att Sverige förbundit sig att följa barnkonventionen finns det brister i både lagstiftning och praxis. Konventionen är ett så kallat “rättsligt bindande dokument”, men ingår inte i lagstiftning, ännu. År 2016 kommer det dock ske förändringar. Den svenska regeringen godkände konventionen 1990, men trots det står inte barnkonventionen i svensk lag idag. Det innebär att konventionen inte har samma status som andra svenska lagar, utan avfärdas enklare av myndigheter och politiker. Istället för en lagstiftning av konventionen har Sverige valt en annan metod, en transformeringsmetod som innebär att våra andra lagar anpassas till konventionens artiklar. Alltså har man jobbat, inte för att göra barnkonventionen till lag, men för att göra lagen någorlunda anpassad till barnkonventionen. Unicef Sverige anser inte att metoden är tillräckligt effektiv för att garantera barn deras rättigheter. De kräver att transformeringsmetoden istället kombineras med en lagstiftning som gör konventionen till lag. På så sätt kan den inte ignoreras bara för att den inte är inskriven i lagboken. Som nämnts tidigare, kommer förändringar ske år 2016. Uppmaningar om att stärka barnkonventionens rättsliga ställning har kommit både från Unicef och FN:s barnrättskommitté, och detta verkar ha gett resultat. I februari beslutade regeringen om hur en utredning av eventuell lagstiftning skulle se ut. Med andra ord pågår utredningen just nu, och den ska vara klar och komma med sina förslag senast 28 februari 2016. Både Unicef och Rädda barnen nämner ofta Norge som en förebild till Sverige. I grannlandet inkorporerades barnkonventionen i norsk rätt redan år 2003. Under hösten 2009 gjordes en utvärdering av norsk lag och praxis i förhållande till barnkonventionen. Utredningen visade att konventionen har generellt sett stärkt barnets rättsliga ställning och gett konventionen högre juridisk status. Den tas på större allvar och kan användas som rättskälla. Så, man hoppas, att Sverige ska möta en lika stor framgång som grannlandet Norge har gjort det senaste åren, gällande stärkandet av barns rättigheter. Även i ett land som Sverige finns det saker som behöver förbättras. Att göra barnkonventionen till lag kommer vara ett steg i rätt riktning. Hur arbetar västra Götalandsregionen för barnkonventionen? I västra Götalandsregionen är visionen att barnkonventionen skall genomsyra hela verksamheten och alltid tas i beaktande vid beslut. För att genomföra detta finns det flera politiker och arbetare som ska se till att detta blir till verklighet. Vi har intervjuat några av dem för att ta reda på hur de kommer i kontakt med barnkonventionen i sitt arbete. Lars Åke Carlsson Vem är du? Jag heter Lars Åke Carlsson och jag är förtroendevald regionpolitiker. Jag är gift och har tre barn samt fyra barnbarn. När jag för flera år sedan blev engagerad på heltid i politiska uppdrag så lämnade jag min tjänst vid Försvarets Materielverk i Karlsborg, jag är fortfarande bosatt i den kommunen. Vad är ditt jobb? Jag har uppdrag som ledamot i Västra Götalandsregionens Östra Hälso- och sjukvårdsnämnd och som ledamot i regionens kommitté för Rättighetsfrågor. Jag ingår i den moderata regionfullmäktigegruppen och jag är sammankallande i den regionala gruppen för nätverket Hälsa- och Demokrati. I nätverket möter vi landstings- och regionpolitiker från nästan hela landet flera gånger per år. Mitt uppdrag i kommittén innehåller också att jag är sammankallande inom området Barnrätt och har här varit med om att få till politiska beslut om handlingsplanen för att implementera FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen (beredningsgruppen Barnrätt heter numera samråd Ålder) Uppdraget innebär att vi ska jobba för att Västra Götalandsregionen ligger i framkant när det gäller rättighetsfrågor och att vi ska verka för att ingen diskrimineras. Vilken kontakt får du med barn i ditt arbete? Hur påverkar det du gör dem? Som förtroendevald är man ute i samhället och möter människor i olika åldrar, och vad det gäller barn blir det i huvudsak möte med barn i skolan och i föreningslivet. Själv har jag även jobbat med att söka förbättra levnadsvillkoren för barn med någon form av funktionsnedsättning. I övrigt ägnar jag ledig tid till mina barnbarn i en ålder av 15, 12, 7 och 1 år som alla bor i min närhet. Har du hört om den kritik vi fått från FN gällande barnkonventionen? Tror du att Västra Götalandsregionen tar hänsyn till den på något sätt i sitt arbete? Ja jag har deltagit i några möten om detta, senast nu i maj i Stockholm och jag kommer efter sommaren att ägna mer tid till detta. I maj månad anmälde jag till kommitténs presidie att jag gärna vill informera på ett kommande möte i Göteborg om FN:s Barnrättskommittés senaste rapport som gäller granskning av hur Sverige lever upp till FN:s konvention om Barnets rättigheter. Jag bedömer att Västra Götalandsregionen vill förbättra vårt eget arbete så att vi som en del av Sverige bättre kan leva upp till konventionen. Jag vill verka för att FN:s granskningsrapporter och dess innehåll blir mer känt i vår organisation. Anser du att unga kan påverka samhället? Ja jag bedömer att barn och unga har möjlighet att påverka samhället, på olika vis, en väg kan kanske vara att man själv engagerar sig i något- -ungdomsförbund inom politiken. Men vi vuxna måste jobba för att barn och unga erbjuds fler vägar att kommunicera och lämna förslag till förbättringar. Vi vuxna behöver lyssna mer på barn och unga och sprida information om hur man kan vara med och påverka, samt naturligtvis lyfta fram att BARN HAR RÄTTIGHETER. Om barn eller unga har åsikter i frågor som rör dem, i vilken utsträckning tror du att dessa tas tillvara på? Visst kan vi vuxna bli bättre på att lyssna. Men låt mig ta några exempel från min egen kommun där jag varit ordförande i kommunfullmäktige i åtta år. 1. Vid ett tillfälle skulle en genomfartsgata som går alldeles utanför skolan i Karlsborg byggas om, och Länsstyrelsen och projektörer ville träffa oss beslutsfattare i kommunledningen en torsdagseftermiddag. De inledde med att säga "idag under förmiddagen har vi varit på skolan och pratat med barnen om vad de har för tankar om vägbygget"! 2. Vi skulle bygga en ny förskola i kommunen, kommunledningen och stadsarkitekten besökte barnen vid flera tillfällen innan byggstart. 3. Sopstationen skulle byggas om, förskolebarnen fick vara med och inviga och de visade stor kunskap i just sopsortering. På vilket sätt arbetar Västra Götalandsregionen för att förhindra utanförskap hos barn? Svårt att svara kort på detta. Min önskan och förhoppning är att när vi nu har fått Regionfullmäktiges beslut och uppdrag att implementera FN;s konvention om Barnets rättigheter så ska Västra Götalandsregionen bli ännu bättre på att förhindra utanförskap hos barn. Man brukar ju säga att barnen är världens framtid. Är detta något du som politiker upplever att du/samhället tar hänsyn till? På vilket sätt? Ja, jag brukar själv tänka just så att barnen är vår framtid. Det sker många olika saker under en livstid, och självklart måste barn och unga få vara med och skapa vår framtid. Demokratiskt så har vi provat i flera kommuner att ha ungdomsfullmäktige, resultaten varierar, och på riksplanet har vi Ungdomsstyrelsen (motsvarande). Hur tror du att dagens ungdomar kommer att hantera framtiden? Vilka frågor tror du kommer bli stora/aktuella? Jag bedömer att barnen kommer att ägna större intresse åt miljöfrågor, åt energifrågor och åt kommunikation i olika former (både rena trafikfrågor och datakommunikation). Naturligtvis hoppas jag att fler ungdomar visar intresse för att vara med och utveckla vårt land och vår demokrati och att man då kan göra detta genom att själva engagera sig som beslutsfattare. Helen Eliasson Vem är du? Helen Eliasson, socialdemokrat och regionråd i opposition. Vad är ditt jobb? Jag är politiker på 100%. Jag är vald till olika uppdrag i regionen. Det handlar om att i opposition påverka. Men vi har ett gemensamt ansvar att skapa en bra region att leva i då det gäller sjukvård, kollektivtrafik, miljö, kultur mm. Vilken kontakt får du med barn i ditt arbete? I mitt uppdrag så har jag mest kontakt med andra vuxna och inte så ofta med barn. Hur påverkar det du gör dem? Flera beslut vi tar berör barn. Det kan handla om gratis sjukvård eller tandvård till barn. Eller beslut som rör kulturinstitutioner. Kollektivtrafik så att man oavsett var man bor i regionen kan ta sig till aktiviteter. Vidare att vi arbetar för att hålla vår natur, sjöar och hav mm rena vilket är viktigt för alla generationer. Har du hört om den kritik vi fått från FN gällande barnkonventionen? Tror du att Västra Götalandsregionen tar hänsyn till den på något sätt i sitt arbete? Västra Götalandsregionen har antagit en handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter. Västra Götalandsregionen ska ha god överblick över barns hälsa och levnadsvillkor och fatta kloka beslut utifrån ett barnperspektiv. Anser du att unga kan påverka samhället? Genom att vi vuxna lyssnar på barnen och har en dialog med dem samt försöker sätta oss in i de frågor som är viktiga för barn och unga så kan vi underlätta för barns möjlighet att påverka. Jag tror att flera barn inte vet hur de kan påverka och att de inte känner att vi vuxna lyssnar på deras synpunkter och de erfarenheter de har. Man brukar ju säga att barnen är världens framtid. Är detta något du som politiker upplever att du/samhället tar hänsyn till? På vilket sätt? Vår politik handlar mycket om att vi utgår ifrån barn och ungas hälsa och genom att vi investerar i bra hälsa för barn, skolor, får fler att åka kollektivt och att vi värnar vår miljö så kan vi skapa bra förutsättningar för de barn som växer upp nu samt kommande generation. Om barn eller unga har åsikter i frågor som rör dem, i vilken utsträckning tror du att dessa tas tillvara på? Jag vet att skolorna arbetar med detta bland annat genom skolråd, matråd mm. Det är jätteviktigt och en rättighet som barnen skall ha. I Borås där jag bor fick barnen för ett par år sedan vara med och rösta fram vilken lekplats som skulle finnas i stadens stadspark. De hade några alternativ att rösta på och det som fick flest röster blev det som man byggde. Det tycker jag är ett bra exempel. Hur tror du att dagen ungdomar kommer att hantera framtiden? Vilka frågor tror du kommer bli stora/aktuella? Jag tror att dagens ungdomar kommer vara väldigt engagerade och fatta klokare beslut då de har än mer kunskap om saker och ting. De stora frågorna kommer att handla om miljön, rättvisa för alla och digitaliseringen som kommer att ändra mycket på hur vi kan använda IT osv. På vilket sätt arbetar Västra Götalandsregionen för att förhindra utanförskap hos barn? Genom att fatta kloka beslut så att barns föräldrar ges möjlighet till att utbilda sig eller ha ett jobb. Genom att vi t.ex. inom kulturen arbetar aktivt för att nå barn som av olika orsaker hamnat i utanförskap. Det kan handla om barn med funktionshinder eller att de som inte har råd får möjligheter att delta i olika kulturaktiviteter. Normer - Jag har rätten till att vara mig själv! Klockan var runt 10:00 när jag satt inne i ett färgglatt rum och intervjuade en tjej på nio år. När jag ställde frågan, “Känner du någon som blir mobbad?” svarade hon ja. Anledningarna till utfrysningen och utanförskapet verkade inte rimliga i mina ögon. En tjej blev mobbad för sin hudfärg, medan en annan var “för tyst” vilket gjorde att ingen ville prata med henne. Kan barn verkligen tänka på det viset? Diskriminering är något som man tror endast förekommer i vuxenvärlden, men man tar fel. Fritids, skolor och dagis är en slags miniatyr av vuxenvärlden och precis som i det övriga samhället är det mer troligt att du passar in och inte hamnar i utanförskap om du följer normen. Precis som vilken arbetare som helst har de flesta en chef och i det här fallet är barnens chefer deras pedagoger. Vad kan då göras åt denna tidiga diskriminering, och vems ansvar är det? Idag har vi en barnkonvention som ska fungera som ett skydd för barn. Däri finns det bland annat artiklarna 12- 15 som säger “Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det. När domstolar och myndigheter behandlar fall som rör barnet ska barnet höras och barnets intresse komma i första rummet. Barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet ska respekteras.” och artikel 30 som påpekar att varje barn har rätt till att ha sin religion, kultur, språk och etnicitet. Dessa tror jag är väldigt viktiga att jobba med sen tidig ålder och få med det i undervisningen på ett varierande och roligt sätt. Ansvaret här ligger hos de vuxna, för många håller nog med om att vi vill ha ett samhälle med så lite fördomar som möjligt, där det är okej att vara sig själv utan att riskera att bli utanför. Därför bör man jobba mer med detta än vi gör idag. Sverige har blivit rekommenderade från FN att öka sina åtgärder i kampen emot diskriminering och bland annat förbjuda organisationer som sprider eller sporrar någon form utav diskriminering. Mycket ansvar ligger alltså hos både Sverige som land, men likaså hos dig som enskild vuxen. Många vuxna säger att barn inte är förmögna till att förstå så mycket, men i själva verket uppfattar de mer än vad man tror. Det förekommer att man pratar om sådant som vad barnkonventionen innehåller i tidiga åldrar, för att göra barn medvetna om frågorna redan då. Detta borde utvecklas. Om man i ung ålder började dela med sig till barn utav ämnen så som antirasism, jämlikhet och arbete emot diskriminering, hade nog förståelsen mellan barn och vuxna eller barn och barn ökat och förbättrats. Det skulle vara steget närmare ett mer accepterande och tolerant samhälle, där man tidigt lägger en grund för mer öppenhet. Sådana förändringar tar tid, men om vi sätter igång redan nu gör vi det som en investering för framtiden. Ansvaret för detta ligger hos dig och mig. Det är vi som kan förändra, det är vi som kan påverka. Att prata med barn är det bästa sättet att få veta hur de tänker och få deras röst hörd, bryta fördomar och öppna upp för en ökad förståelse för varandras olikheter. Låt oss därför nu använda vårt främsta vapen: Låt oss tala för att förändra. 10 tips till dig som jobbar med barn och unga ● Lyssna alltid på vad ett barn har att säga, bemöt alltid dennes åsikter med respekt. ● Motivera alltid varför saker och ting inte alltid går att genomföra. ● Se inte ned på ett barn, utan behandla det som din jämlike. ● Ta till vara på förslag som ett barn kommer med. ● Barnet borde på ett förståndigt sätt få förklarat saker den undrar om, utifrån ålder. ● Ställ aldrig några ultimatum till ett barn. ● Begränsa aldrig ett barn i dess umgänge med andra, låt barnet umgås med olika barn så att fördomarna blir färre. ● Låt barnet leka med olika leksaker oavsett kön. ● Ge utrymme för valfrihet i deras liv och saker som rör dem. ● Uppmana till att prova nya saker. Kan ungdomar påverka samhället? Vi har frågat de olika ungdomsförbunden för att höra vad de tycker om detta. Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund Hur upplever du att ni som ungdomsförbund har möjlighet att påverka i samhället? Vad och hur? Ser man till SSU och hur vi har lyckats påverka nationellt kan man ju se att vi från partiet socialdemokraterna får väldigt mycket inflytande, vilket gör att vi har en hel del att säga till om, även om vi såklart får kämpa för det ibland. Vi vill ju självklart ha mer inflytande, men socialdemokraterna som parti är ändå väldigt bra på att lyssna på oss. Har ni i ert ungdomsförbund på något sätt arbetat för att främja barnkonventionen? Om man ser den ideologi och de frågor vi driver kan vi ju se att vi står upp för alla människors lika värde, även om jag på rak arm inte kan säga hur vi arbetat specifikt med barnkonventionen. Men vi vill ju att alla barn ska ha samma möjligheter, både i Sverige och utomlands, och sen jobbar vi ju för det på alla möjliga sätt, t.ex. med gratis läxhjälp för att kunna jämna ut skillnader, och finnas där för alla barn. Hur kan man som ungdom göra skillnad i samhället? Att engagera sig i ett ungdomsförbund är, tror jag, något av det viktigaste man kan göra, eftersom man där får väldigt stora möjligheter att göra en skillnad. Men att annars engagera sig i en grupp överhuvudtaget är också bra, man kan kanske komma närmare inpå och göra en mer direkt skillnad i en mer specifik fråga. Vilka frågor brukar ni diskutera under era möten? Det beror ju såklart på vilken kommun man sitter i, men det förekommer ju verkligen diskussioner kring allt möjligt. Vi kan prata om alltifrån antirasism, feminism, bostadsbrist eller ungdomars chans att påverka. Vi låter våra medlemmar styra, det är ju dem som bestämmer och därmed dem som avgör vilken riktning SSU som helhet tar. Brukar demokratin funka hos er eller är ni oense ibland och hur löser ni det? Det är en väldig bredd inom SSU, vi har en bred målgrupp med medlemmar som lutar åt både höger och vänster, vilket gör att vi får mycket diskussioner, men oftast är det ju bra. Man kommer ju fram till en kompromiss, som alla sen kan ställa sig bakom. Det är ju så demokrati ska fungera, tycker jag, så det tycker jag fungerar väldigt bra. Vilken ålder är den vanligaste när det kommer till att unga ansluter sig till ert ungdomsförbund, eller varierar fallen? Det kan skilja ganska mycket, man kan vara en aktiv medlem mellan 13-30, men vanligast skulle jag säga är mellan 16-20. Efter det går man ofta in mer i partiet, och engagerar sig mer där istället. Antingen/eller? Ungdomar borde få mer/mindre inflytande i samhället. Det borde vara en högre/lägre medelålder i riksdagen. Det borde vara högre/lägre ålder för rösträtt. Moderata ungdomsförbundet Hur upplever du att ni som ungdomsförbund har möjlighet att påverka i samhället? Jag skulle säga att man har en ganska stor möjlighet att påverka, mycket mer än vad många tror. I ungdomsförbundet har ju alla medlemmar möjligheter att t.ex., nu när vi hade partistämma, skicka in motioner och förslag och engagera sig på så sätt. Hur kan man som ungdom göra skillnad i samhället? Det finns många olika vägar att ta för att göra skillnad, beroende på vad man vill påverka. Från början handlar det nog dock främst om att gå in med rätt inställning. Jag tror att det finns alla möjligheter att påverka, men att påverka människor är en konst! Även jag kan känna ibland att “vem är jag, hur kan jag göra skillnad?”, men egentligen är det inte så svårt. Det är klart att det Har ni i ert ungdomsförbund på något sätt arbetat för att främja kan vara läskigt att engagera sig, men utan engagemang kommer barnkonventionen? man ju inte få saker gjort. Precis som att det är behov som skapar Mänskliga rättigheter är i Sverige mycket av en självklarhet, jobb, inte politiker, är det engagemang hos sådana som dig och vilket gör att även om man inte tar upp just barnkonventionen så mig som skapar förändring. Politiker är där ofta mer begränsade finns det tänkandet med i vårt arbete. Vi tänker dock hellre ofta än vad man kan tro. Sen handlar ju demokrati inte bara om att få mer översiktligt och ser helheten gällande barns rättigheter. T.ex sin vilja igenom, utan man måste också vara beredd på att driva om hur svensk lagstiftning ofta går steget längre i många lägen, på sin fråga och kompromissa. Att gå med i ett ungdomsförbund och om hur att arbeta för jobben gör att föräldrar kan få en bättre eller någon annan organisation kan vara en bra start, någonstans chans att ta hand om sina barn, vilket i sin tur kan utrota där man känner sig hemma och kan få fler röster med sig. Även barnfattigdom osv. Sen arbetar vi som ungdomsförbund också om man inte håller med varandra om precis allt så handlar det ju mycket kring de frågor vi själva står i, de skolungdomar som likaså där om att kompromissa, men det är ett bra sätt att skapa kommer hit är ofta inriktade på skolfrågor, och studenter t.ex. i engagemang! bostadsfrågor. På det sättet får vi också med barnkonventionen genom att ge ungdomar en röst i de frågor som intresserar dem. Vilka frågor brukar ni diskutera under era möten? Vi diskuterar allt möjligt. Ofta handlar det om frågor som rör ungdomarna just där och då, situationer så som t.ex. betyg, att det de gör i skolan ska räknas eller läroplanen. Men lika gärna som vi kan hamna i diskussioner kring sakfrågor kan vi bli ideologiska och börja prata värderingar. Lite vad som är aktuellt i stunden, men med en stor variation - det är väldigt kul. Brukar demokratin funka hos er eller är ni oense ibland och hur löser ni det? Precis som i alla ungdomsförbund så skiljer sig medlemmarna inom MUF åt från varandra. Både i sakfrågor och rent ideologiskt, men jag tycker att politiska skiljelinjer ofta bara är bra! Utan dem hade man förlorat den interna demokratin, men det handlar ju samtidigt om en respekt gentemot varandra, att man ska få tycka olika. När det dock gäller att verkligen fatta beslut, så är det ju majoriteten som vinner, och den politiken som då är störst blir den vi visar på utåt. Vilken ålder är den vanligaste när det kommer till att unga ansluter sig till ert ungdomsförbund, eller varierar fallen? Vi har en gräns på mellan 13-30 år, men de flesta är nog omkring 16-19 år. Vi jobbar ju i två delar, med både moderat skolungdom och moderat student, så det finns även en hel del som är lite äldre, däromkring 25 år. Ung vänster Hur upplever du att ni som ungdomsförbund har möjlighet att påverka samhället? Jag tror att vi har en relativt stor möjlighet att påverka på vissa nivåer. Det märks att vi kan påverka mer när vi arbetar lokalt, till exempel när vi jobbar för att få upp en fritidsgård och när det rör oss själva i vardagen, då kan det vara lättare att påverka! Men idag lever vi ju i ett sådant individbaserat samhälle, där organisering inte sätts så högt på top-tio listan någonstans, så har vi ju också en del motgångar vad gäller att få igenom det vi vill. Sverigedemokraternas Ungdomsförbund Hur upplever du att ni som ungdomsförbund har möjlighet att påverka samhället? Klart att vi indirekt har en påverkan på opinionsbildning, så det är framförallt opinionsbildning. Antingen/eller? Ungdomar borde få mer/mindre inflytande i samhället. Antingen/eller? Det borde vara en högre/lägre medelålder i riksdagen. Ungdomar borde få mer/mindre inflytande i samhället. Det borde vara högre/lägre ålder för rösträtt. Det borde vara en högre/lägre medelålder i riksdagen. Det borde vara högre/lägre ålder för rösträtt. Hur upplever du att ni som ungdomsförbund har möjlighet att påverka samhället? Hur upplever du att ni som ungdomsförbund har möjlighet att påverka i samhället? Centerpartiets ungdomsförbund är hårt knutet till Centerpartiet, vi har årliga möten där vi röstar och lägger in motioner. De motioner som sedan får mest röster skickas vidare till Centerpartiet i Riksdagen, som också röstar om dem. Så ungdomsförbundet har stort inflytande i Centerpartiet. Grön Ungdom påverkar samhället främst genom att vi stärker unga människor i Miljöpartiet för att de ska kunna, orka och vilja hålla på med "riktig partipolitik". Min ingång är att det egentligen inte borde behöva finnas några ungdomsförbund eftersom unga människor, precis som alla andra, borde "få plats" i partierna. Men eftersom vi har en åldersmaktsordning så kan unga behöva separatistiska rum för att stärkas i sitt engagemang. Men sen påverkar ju även Grön Ungdom som organisation Miljöpartiet, tex genom att skicka motioner och ombud till MPs kongresser, våra språkrör är med på möten med riksdagsgruppen och får koll på vad som händer med förhandlingar i regeringen. Antingen/eller? Antingen/eller? Ungdomar borde få mer/mindre inflytande i samhället. Ungdomar borde få mer/mindre inflytande i samhället. Det borde vara en högre/lägre medelålder i riksdagen. Det borde vara en högre/lägre medelålder i riksdagen. Det borde vara högre/lägre ålder för rösträtt. Det borde vara högre/lägre ålder för rösträtt. “När ingen lyssnar, då känns det liksom konstigt i magen och jag vet inte riktigt vad jag ska göra åt det” - Pojke, 9 år Inför framtiden Under våra veckor här på Utvecklingsenheten för barn och ungas rättigheter har vi fått känna oss viktiga. Vi har fått möjligheter att påverka, upplysa och förhoppningsvis väcka tankar hos er läsare. Vi är glada över att få ha tagit del av det här, då långt ifrån alla barn i världen har samma möjlighet. Under dessa fyra veckor har vi intervjuat ungdomar och riktat oss på att just unga och barn ska höras. “Vi är framtiden” är en bra headline för hela den här processen, för att alla unga och barn gärna ställde upp för att säga sitt ord och tycka till angående samhället idag och inför framtiden. Barnkonventionen är barnens största lagbok. Den är än så länge inte lag i alla länder, men det går att åstadkomma en förändring - med långsamma steg och en tro om att det kan bli bättre. Det är vad vår vision har varit de här fyra veckorna, en vision som vi hoppas kunna sprida. Under vårt arbete har vi sett många leenden, skratt och en vilja att ställa upp på våra intervjuer och frågor. Alltifrån från fritidspersonal till politiker ställde upp för oss och bra svar fick vi. Det visar att alla vill förbättra villkoren för barnen. Det gäller bara att fortsätta sprida budskapet om barns rättigheter, och du är en av dem som kan vara med och arbeta för det. Tack för att du läst! Hälsningar barnrättsutvecklarna 2015 fr. vänster: Adrian Eriksson, Albin Robertsson, Elisa Hagby, Moa Davidsson, Alexander Johansson, Elin Isberg, Elvina Huseynli, Lucas Sannemalm, Madeleine Lindoff, Axel Agdur Källförteckning Länkar: http://www.barnhalsaratt.blogspot.se/2015/02/fns-rekommendationer-till-sverige.html https://unicef.se/barnkonventionen/sverige-far-kritik-av-fn http://www.dn.se/debatt/ta-fns-kritik-pa-allvar-sa-kan-sverige-bli-ett-battre-land-for-barn-och-unga/ http://www.svd.se/sverige-far-fn-kritik-for-barnens-situation http://www.vgregion.se/sv/Vastra-Gotalandsregionen/startsida/Politik/ http://www.raddabarnen.se/Documents/vad-vi-gor/sverige/samhallets-ansvar/ung-rost/Lokala%20rapporter%202014/V%C3%A4stra%20G%C3%B6talands%20l%C3%A4n/rapport_goteborg.pdf Intervjuer med: Lars-Åke Carlsson, moderat ledamot i kommitten för rättighetsfrågor. Helen Eliasson, oppositionsråd socialdemokraterna, vice ordförande regionstyrelsen västra Götalandsregionen. William Hahne, SDU. Vice ordförande. Andre Norlén, SSU. ombudsman norra Älvsborg. Sebastian Helin, MUF. ombudsman Göteborg och Bohuslän. Dina Viksten Abrahamson, Ung vänster. Distriktsordförande storstockholm. Johan Bohlin, CUF Ordförande för Trollhättans ungdomsförbund Klara Lidman, Grön ungdom kanslichef *Vid intervju med ungdomsförbund har enskilda ombudsmän kontaktats och deras svar har ansetts representativa för respektive ungdomsförbund vid publicering i Rätt Att Veta. *Diagrammen på sid 5-6 härstammar från en undersökning Rätt Att Veta´s skribenter genomfört på Göteborgs gator genom intervjuer med 50 ungdomar.
© Copyright 2024