Puls nummer 1 2015 - Landstinget Blekinge
1 /15 – en tidning för dig som arbetar inom Landstinget Blekinge 6 Sjukhuset brinner 3 Direktör med blåljus Nu skapas värdegrund 16 8 Sveriges bästa vuxenpsykiatri 3 4 5 6 8 10 12 13 14 15 16 Omslagsbild: Avdelning 58 vid Blekingesjukhuset övar evakuering vid brand tillsammans med Räddningstjänsten. 17 18 19 20 AKTUELLT: Landstingsdirektören i en ambulans Peter Lilja mötte och fick praktisera vid Blekingesjukhusets ambulansverksamhet. AKTUELLT: Samtalet kan hjälpa till bättre livsstil Vid Olofströms vårdcentral ser man inte bara vad patienterna har för problem utan också hur de lever. AKTUELLT: Barnens hörna är viktig Intensivvårdsavdelningen har satt fokus på barnens roll som närstående. Kaffe, te och ett bra möte AKTUELLT: Eld och lågor Blekingesjukhuset övar evakuering vid brand. EN DAG MED...: Sveriges bästa vuxenpsykiatri Arbetsglädje och omfattande utbildningssatsning viktiga förklaringar till höga patientbetyg. PROFILEN: Gunilla Olnäs Distriktssjuksköterskan från Sölvesborg minns ett långt yrkesliv med spännande möten. AKTUELLT: Den läkande trädgården Vuxenpsykiatrin i Sölvesborg håller på att anlägga en rehabiliteringsträdgård. MINGEL: Hej då, Anders och Tina! Förvaltningscheferna Anders Rehnholm och Tina Möller avtackas. AKTUELLT: Glada erfarenheter av landstinget Sommarjobbande ungdomar berättar att de trivts på våra arbetsplatser. AKTUELLT: Rätt tryck i tuben Blekingesjukhusets tryckkammarmottagning är i gång. AKTUELLT: Grundläggande värderingar i fokus Landstinget Blekinge har inlett arbetet med att skapa en värdegrund. MÅ BRA: Den gyllene medelvägen I medelgympan hänger du med även om du inte är i kanonform. AKTUELLT: Planen som manar till handling Landstinget har fått en ny miljö- och hållbarhetsplan. ANSLAGSTAVLAN: Grattis till årets arbetsplats KRÖNIKÖREN: Catharina Ericsson Enkla knapptryckningar berättar mycket. Det kom ett äldre par, en man och en kvinna i upp skattningsvis 70- till 80-årsåldern, på besök till oss på kommunikationsenheten en morgon. De hade ett annat ärende, men samtalet kom att handla om att de precis lämnat sin svårt cancersjuka dotter på cellgiftsbehandling. Varje gång dottern ska på behandling kör de henne från västra Blekinge på morgonen, fördriver tiden så gott de kan under dagen, och kör henne sedan hem igen på sena eftermiddagen. Jag kunde sagt ”beklagar”, gett dem ett besked i sitt ärende och sedan sagt ”hej då”. I stället sade jag ”kom, vi går och fikar en stund”. Bara några dagar tidigare hade jag träffat barnrättsombuden på Blekingesjukhusets intensivvårdsavdelning, som berättat om hur de arbetar med barn som närstående, något du kan läsa om på sidan 5 i denna tidning. Det handlar om att se barnet och förstå barnets perspektiv. Att även vuxna har behov av att bli sedda är inte svårt att räkna ut. Som någon klok person sa: ”Du vet aldrig hur morgonen varit för den du möter.” Den vetskapen behöver ju inte innebära att man alltid handlar rätt. Senare samma dag var jag kanske lite kort mot någon i telefonen eller för stressad för att stanna hos någon som stod vid hissarna och såg vilsen ut. Men just i detta ögonblick satt jag vid kaffe, te och tilltugg, med ett äldre par vars tillvaro kretsar kring sitt sjuka barn. Jag frågade hur de mår. Och vi talade om allt möjligt. Om semesterresor de gjort och om hur de träffades en gång i tiden. Då såg jag glimtar av glädje i deras ögon. Några dagar senare kom ett brev med ett semesterfotografi. Det innehöll anvisningar om hur man tar sig till parets favoritställe i fjällvärlden. De berättade också att hela dagen och väntan på att köra dottern hem hade blivit mycket lättare efter vårt möte. Det var det finaste brev man kan få på jobbet. Distriktssjuksköterskan Gunilla Olnäs, som vi intervjuar på sidan 10 och 11 i detta nummer, lärde sig tidigt att måna om att mötet med patienten blir bra. Och på sidan 16 kan du läsa om att Landstinget Blekinge nu tar ett stort grepp om vilka grundläggande värderingar som ska genomsyra organisationen. Värderingar styr ju våra handlingar. Vem vill du vara nästa gång någon ringer, nästa gång du ser någon stå vid hissen eller nästa gång du träffar patienter eller närstående? Foto: Håkan Linder Jens Lindell Redaktör för Puls Tidningen Puls produceras av Landstinget Blekinge och delas ut till samtliga anställda inom landstinget. Ansvarig utgivare: Madeleine Flood, kommunikationsdirektör 2 Redaktör: Jens Lindell, kommunikationsenheten Produktion: Kommunikationsenheten, Landstinget Blekinge Tryck: Lenanders Grafiska AB, Kalmar Puls • 1/15 E-post: [email protected] Adress: Landstinget Blekinge, 371 81 Karlskrona Telefon: 0455-73 10 00 Internet: www.ltblekinge.se Kontakta oss om du vill ha tidningen inläst på cd. Peter Lilja och Joakim Ohlsson i diskussion om de bedömningsbilar landstinget ska köpa in. Både Joakim och Peter hoppas att bilarna ska underlätta, så att de riktiga ambulanserna ska användas där de verkligen behövs. Landstingsdirektören rycker ut Ambulansen kommer körande för att hjälpa en Blekingebo som blivit sjuk. Ambulanssjuksköterskor, mediciner och utrustning finns i bilen. Men i dag även en figur vi normalt inte ser i dessa sammanhang. Det är Peter Lilja, landstingsdirektör. Under två dagar i slutet av förra året besökte han ambulansverksamheterna i Karlskrona och Karlshamn. – Det här är ett väldigt konkret sätt att bilda mig en uppfattning om hur landstingets arbetsplatser fungerar och hur våra medarbetare trivs med sitt jobb, säger Peter Lilja efter besöken. I Karlskrona satt Peter Lilja ner med hela personalstyrkan för att diskutera aktuella frågor. Självklart kom mycket att handla om behovet av ny ambulansstation och nya ambulanser, men också hur antalet utryckningar förändrats och ökats över tiden. Utrustningen viktig I Karlshamn har besöket ett annat upplägg. I dag ska Peter nämligen åka med Joakim Ohlsson och Per-Olof Andersson i ambulansen för att få en inblick i en ambulanssjuksköterskas vardag. Men innan de ger sig ut på larm finns flera saker att bocka av på att-göra-listan. Första punkten: kläder. Joakim och Per-Olof är klädda och klara, men kostym och slips går inte för sig i landstingsdirektörens fall. Efter lite problem med att hitta skor i storlek 44 är till sist även Peter Lilja lämpligt utrustad. Nu ska ambulanserna ställas i ordning. Bon Jovi dundrar ur högtalarna, motorer brummar och lampor testblinkas. Mediciner och utrustning fylls på med millimeterprecision. Bilarna är inte särskilt rymliga, så det gäller att var sak har sin plats. – Men de mindre bilarna är betydligt säkrare än de äldre, större ambulanserna. Jag kan sitta fastspänd här bak och ändå nå allt jag behöver under färdens gång. Dessutom är de små bilarna mer kompakta och ligger bättre på vägbanan, upplyser Joakim. Bedömningsbilar en resurs Han hamnar sedan i en intensiv diskussion med Peter Lilja om arbetsmiljön och alla tunga lyft som görs när patienter ska lastas i och ur ambulansen. Vilken typ av uppdrag som ambulanserna skickas ut på avhandlas också. Här finns mer att önska menar Joakim och hans kollegor. – Jag tror att 1177 sållar bort en hel del, men mycket slinker tyvärr igenom. För att inte tala om SOS Alarm. De har tidspress på sig hur snabbt de måste larma ut en ambulans på prio 1, vilket gör att man ofta står utan någon information att förbereda sig med, säger Joakim. Samtalet glider in på de bedömningsbilar landstinget ska köpa in. Både Joakim och Peter Lilja hoppas att de ska underlätta, så att de riktiga ambulanserna ska användas där de verkligen behövs. Första larmet går. När Peter Lilja kliver av dagens pass har det varit långt och händelserikt. Peter har fått följa med ambulansen på flera Puls • 1/15 högprioriterade larm. I samtliga fall är patienten äldre och bor på ett särskilt boende, något som understryker dagens tidigare diskussion om bedömningsbilar. – Som jag ser det hade alla de här transporterna kunnat undvikas. Vi kan göra mycket mer vad gäller samordning för de mest sjuka äldre, konstaterar Peter Lilja. Efter sina besök i ambulansverksamheterna känner landstingsdirektören att han fått en värdefull inblick i medarbetarnas vardag som sträcker sig utöver verksamhetsberättelser och rapporter. – Jag uppskattar verkligen att personalen tar sig tid att ta emot mig, och jag tänker fortsätta med sådana här besök just för att de är så berikande, säger Peter Lilja. 3 Livsvillkoren viktiga för hälsan Är du man eller kvinna? Gammal eller ung? Hög- eller lågutbildad? Tjänar du mycket eller lite? Vilka livsvillkor vi lever under spelar stor roll för hur vi mår. Det visar folkhälsorapporten Tillsammans kan vi göra skillnad, som bygger på en undersökning av Statistiska centralbyrån (SCB) och Folkhälsomyndigheten. Under hösten 2014 skickades 7 028 enkäter till Blekingebor i åldern 16 till 84 år. Enbart 66,7 procent av kvinnorna i Blekinge, jämfört med 75,9 procent av männen, uppger att allmäntillståndet är bra eller mycket bra. Om vi jämför åldersgrupper ser vi att 84,2 procent av Blekingeborna i åldern 26 till 40 år skattar sitt allmäntillstånd som bra, medan bara 57,8 procent av dem som är över 60 säger samma sak. På samma sätt skiljer sig hälsan vid en jämförelse av högutbildade och lågutbildade. Skillnaden blir tydligast när vi jämför kvinnor med låg utbildningsnivå med män med hög utbildningsnivå. 59,7 procent av de lågutbildade kvinnorna och 85,5 procent av de högutbildade männen säger att de mår bra eller mycket bra. – Detta visar tydligt att livsvillkoren är viktiga för vår hälsa. Det visar även att hälsan varken är jämlikt eller jämställt fördelad, menar Bibbi Rönnlund, folkhälsostrateg i landstinget. Men även våra egna levnadsvanor är viktiga för hur vi mår. Folkhälsorapporten visar att i Blekinge är andelen invånare som har riskfyllda alkoholvanor något mindre än i landet som helhet. Å andra sidan har vi något fler invånare som röker varje dag och vi har fler invånare med övervikt. Nu ska rapporten användas som underlag för vägval och prioriteringar i landstingets folkhälsoarbete. Men titeln på rapporten, Tillsammans kan vi göra skillnad, speglar också den utvecklade samverkan med länets kommuner, länsstyrelsen och Region Blekinge som grundlagts genom en nyligen antagen gemensam folkhälsopolicy. – Nu blir nästa steg att förverkliga policyn och tillsammans se till att vi verkligen gör skillnad utifrån det vi ser i rapporten och utifrån de prioriterade områden vi pekar ut i policyn. Det blir en stor utmaning, säger Bibbi Rönnlund. De möter folkhälsan varje dag Vårdcentralerna bedriver folkhälsoarbete närmast våra invånare och patienter. Puls träffade medarbetare vid Olofströms vårdcentral, som i det dagliga mötet arbetar för att stärka hälsan hos befolkningen. Samtalet med patienten är en viktig ingång till att hjälpa en människa att själv ta ansvar för sin situation och påverka sin hälsa, menar Tönis Pikwer, Marlene Löfqvist och Sisko Bergman vid Olofströms vårdcentral. 4 – Våra insatser går allt mer ut på att främja en god hälsa som helhet och inte bara ta hand om ett enskilt symtom. Det säger läkaren Tönis Pikwer. Många av de patienter han möter är äldre, har kroniska sjukdomar och behöver hitta en balans i tillvaron som innebär att de kan leva så bra som möjligt. För andra handlar det om att börja göra smarta livsval för att undvika att må dåligt och bli sjuk. – Vi vill få patienterna att se sitt eget ansvar och vinsten i att motionera, äta rätt, sluta röka eller vad det kan handla om, säger distriktssköterskan Marlene Löfqvist. Att förebygga och motivera är viktiga ledord i hennes möten med patienter. Puls • 1/15 Liksom många andra medarbetare vid Olofströms vårdcentral och övriga vårdcentraler har hon fått utbildning i motiverande samtal, och arbetar i enlighet med Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Det faktum att hälsan är ojämlik och ojämställd kan en vårdcentral inte ensam rätta till. Men något kan man ändå göra, menar Sisko Bergman, avdelningschef: – Behandla alla lika, det vill säga alltid se till att det är vårdbehovet som styr. På så sätt kan vi medverka till en mer jämlik vård och kanske även mer jämlik hälsa. De ger plats åt barnet På intensivvårdsavdelningen finns en liten hörna med leksaker. – Det är inte mycket, men det räcker med det lilla för att barnet ska känna sig välkommet, konstaterar sjuksköterskorna Mona Lindblad och Anette Lindgren. De är barnrättsombud vid Blekingesjukhusets intensivvårdsavdelning i Karlskrona. Det innebär att de har en särskild roll att se till att deras avdelning efterlever FN:s konvention om barns rättigheter och de skyldigheter landstinget enligt hälso- och sjukvårdslagen har gentemot minderåriga närstående. Vården har också ett ansvar att hitta och hjälpa barn som far illa. Därför är vårdpersonalen skyldig att alltid ta reda på om det finns barn med i bilden, även när patienten inte har barn med sig. Barnrättsombud gör skillnad För att bättre kunna bemöta barn och ungdomar i rollen som närstående har Blekingesjukhuset på senare år uppmanat sina kliniker och avdelningar att utse barnrättsombud, samtidigt som en vägledning har tagits fram. Vid intensivvårdsavdelningen har mycket hänt sedan Mona Lindblad och Anette Lindgren blev barnrättsombud för ett och ett halvt år sedan. – Då hade vi ingenting till våra barn, konstaterar Anette. Nu har vi en lekhörna, och vi har rätt fokus. Alla vet att vi talar med barnet och inte över huvudet på barnet, säger Mona Lindblad. När den egna hörnan inte räcker till kan barn vid vissa tider få gå till barn- och ungdomsklinikens lekterapi. Och på nätet finns Randiga Huset, en särskild webbplats för unga som har någon nära som är svårt sjuk eller har dött. Viktigt att möta barnet Att möta ett barn som närstående innebär i grunden samma sak oavsett vilken vårdinrättning det är eller hur sjuk eller skadad någon är. Det är alltid viktigt att se barnet i vården. Ibland är läget allvarligt och döden oundviklig. Då händer det att välmenande vuxna vill hålla barn borta från en närståendes sjukdom eller död. – Barnet har det bättre att inget veta, hör vi ibland. Då är det viktigt att vi berättar om våra erfarenheter, att det tvärtom är bra för barnet att utifrån sina villkor möta sjukdom och död på nära håll, säger Anette Lindgren. Annars, menar Mona och Anette, är risken att sorgearbetet trängs undan och skjuts på framtiden, vilket kan leda till lidande längre fram i livet. – Samspelet mellan barn och vuxna är viktigt. Alla ska känna sig delaktiga. Barnombud och barnrättsombud Vill du och din arbetsplats göra mer för barnen? Barnrättsombud kallas i vissa verksamheter för barnombud, men de har ungefär samma uppgifter. De finns inom verksamheter i alla förvaltningar som tar emot patienter. Totalt har landstinget cirka 60 barnrätts- och barnombud. Två goda råd från Mona Lindblad och Anette Lindgren: – Utse ett barnombud. Hitta en person som har intresset och rätt förutsättningar för uppdraget. – Inrätta en liten plats som är till särskilt för barnen. Leken är ett viktigt redskap för att bearbeta upplevelser. Anette Lindgren visar upp intensivvårdsavdelningens lekhörna. En uppblåst arbetshandske kan också vara en utmärkt leksak, menar Mona Lindblad och Anette Lindgren. Puls • 1/15 5 Elden är lös för hundrade gången Det brinner på Blekingesjukhuset. Nu gäller det att handla snabbt och rätt, rädda liv och begränsa eldsvådan. Tack och lov är det inte på riktigt utan bara övning. Men inte vilken övning som helst. Det du ser på bilderna är Blekingesjukhusets 100:e evakueringsövning i full verksamhet. Den skedde i höstas på rehabiliteringsklinikens avdelning 58 i Karlskrona. – Det innebär att all verksamhet runtomkring pågår som vanligt och att medarbetarna får öva i sin vardagliga arbetsmiljö, vilket är viktigt, säger Anna-Karin Hjelm, brandskyddssamordnare för Blekingesjukhuset och psykiatrin och habiliteringen i Blekinge. Personal får agera patienter Enligt uppgift är Blekingesjukhuset det enda sjukhuset i hela Sverige som har evakuerings övningar i full verksamhet, det vill säga samtidigt som ordinarie vårdverksamhet pågår med patienter på avdelningen. Vid alla andra sjukhus har man valt att öva i andra, patientfria lokaler. Patienterna deltar självklart inte i övningen, det är de alldeles för sjuka för. I stället är det övande personal som turas om att agera patienter, medan andra är anhöriga och personal. Övningen planeras av avdelningschef, avdelningens brandombud, brandskyddssamordnaren och utbildare. Tänkbara scenarier tas med och så planerar avdelningschefen bemanningen så att vårdarbetet fungerar även under övningen. Vad är det som gör att bara vi i Blekinge övar i full verksamhet? – Det är svårt att säga. Vi har väl helt enkelt vågat ta steget, plus att vi har lagt vikt vid att öva där personalen normalt arbetar, resonerar Anna-Karin Hjelm och berättar att hon i november i fjol berättade om Blekingesjukhusets övningsmodell vid Svenska Brandskyddsföreningens nationella konferens. Övningen är begränsad till cirka 10 medarbetare inom en avdelning, som övar tillsammans med brandskyddssamordnaren, brandombud, avdelningschef och utbildare från utbildnings företaget Utvägen. Räddningstjänsten deltar någon gång per år om de har möjlighet. De vill gärna vara med och öva sin egen organisation och ser ett stort värde i sjukhusets och psykiatrins övningar. – När det var övning nummer 100 lyckades vi få med dem. Det är en aha-upplevelse för de övande att det tar minst 10, ibland 15 minuter från det att larmet går tills Räddningstjänsten är på plats och har nått fram till avdelningen. Därför är det oerhört viktigt att personalen vet hur de ska använda denna tid till att själva göra det som är allra nödvändigast, säger Anna-Karin Hjelm. Och vad är allra nödvändigast? – Att om möjligt stänga in branden om den inte går att släcka och att söka igenom lokalerna och se till att alla kommer i säkerhet. Människoliv går alltid före det materiella. Teoretiska genomgångar och utvärderingar är en viktig del av evakueringsövningen. Brandskyddssamordnaren Anna-Karin Hjelm dokumenterar alla övningar för fortsatt utvecklings- och förbättringsarbete. Här står hon, näst längst till höger, tillsammans med Anita Larsson, Boel Bingström, Bojan Idbrant, Tobias Eriksson-Strömberg och Amanda Appelqvist. 6 Puls • 1/15 Brandstegen hissas ända upp till 8:e våningen. I korgen sitter Thomas Wellbring beredd att ta sig in genom fönstret för att rädda människoliv och bekämpa elden. FOTO: HÅKAN LINDER Driftavdelningens Yngve Augustinsson ordnar så att brandlarmet aktiveras och får samtidigt ett kvitto på att detektorn fungerar. Boel Bingström agerar patient med misstänkt rökskada. Hon leds hostande ut från avdelning 58 av Räddningstjänstens personal. Första evakueringsövningen skedde år 2007 och sent i fjol var det dags för övning nummer 100. Puls • 1/15 7 Sveriges bästa vuxenpsykiatri I oktober i fjol kom rapporten som visade att vuxenpsykiatrin i Blekinge är bäst i landet, när patienterna får säga sitt. Puls fick möta den framgångsrika verksamheten under en vanlig dag på jobbet. Medarbetare och chefer i vuxen psykiatrin berättar spontant om hur mycket de tycker om sina arbeten och sin arbetsplats: – Spännande och utmanande. Jag stormtrivs med mina arbetsuppgifter, säger Morgan Bengtsson, koordinator i mellanvården i Karlshamn. – Här får man träffa alla typer av människor. Psykiatrin är som en stor färgpalett, menar Birgitta Skough, medicinsk sekreterare vid mottagningen i Sölvesborg. – Jag hade min bästa dag i yrkeslivet i fredags. Vi hade dans, och jag fick dansa med en patient som har svårt för fysisk kontakt. Nu vågade han bjuda upp mig. Det var stort, jag blev så lycklig, berättar Mette Falk, sjuksköterska vid mellanvården i Ronneby. – Att få vara med på en resa tillsammans med en patient som mått dåligt men börjar må bättre, det är det bästa med mitt arbete, säger Marie-Helén Redéen, psykiatrisjuksköterska och kbtterapeut vid mottagningen i Karlskrona. Lagarbete i hela länet Klockan har slagit 10 på måndag förmiddag när Puls möter Marie-Helén. Hon har hunnit träffa en patient, och så har hon diskuterat patientärenden med kollegor. Halvteamskonferens. Helteamskonferens. Sip. I vuxenpsykiatrin finns många ord för samverkan. Det sistnämnda innebär vård planering tillsammans med kommunerna och andra aktörer som finns nära patienterna. – Det hör till verksamhetens natur att det är mycket lagarbete. Man måste hela tiden ha backup från andra, inom och utanför den egna arbetsplatsen. Det krävs alltid flera kompetenser för att ge god vård, säger Christer Andersson, avdelningschef för mellanvården i Karlskrona. Samverkan innebär en del resor. Vuxenpsykiatrin är uppdelad i två 8 enheter, östra Blekinge och västra Blekinge. Varje enhet har i sin tur verksamhet på flera ställen. När Puls reporter lämnat Karlskrona och hunnit ner till Karlshamn har Karin Magnusson, verksamhetschef i västra Blekinge, efter en morgon i Karlshamn, redan varit ett par timmar i Sölvesborg, där hon bland annat avverkat ett medarbetarsamtal. Nu är hon tillbaka i de lokaler där hon mestadels arbetar. – Jag förflyttar mig oftast kring lunchtid, så att bestämma var jag ska äta är mitt största dilemma, ler Karin. Utbildning är nyckeln När patienterna i fjol fick frågor om de har fått tillräcklig information och känt sig delaktiga i besluten om vård och behandling blev resultaten för den psykiatriska öppenvården i Blekinge de bästa i landet. Den psykiatriska sluten vården lade sig också i topp på frågor om tillgänglighet, delaktighet och möjlighet att kunna påverka innehållet i vården. Chefer och medarbetare i såväl västra som östra Blekinge återkommer till orden utbildning och professionalitet när de ska förklara de fina resultaten. – Det genomsyrar hela psykiatrin, att vi utbildar och fortbildar oss mycket, säger Karin Magnusson. – Medarbetare som mår bra och är trygga i sin professionalitet arbetar bra med patienterna, konstaterar Heidi Svensson, avdelningschef för heldygnsvård och dagpsykiatri i Karlshamn. – Vi har under flera år arbetat med att förbättra tillgänglighet, stödet till patienter med allvarliga och komplexa problem och stödet till unga i svåra kriser. Patientenkäten är även en fantastisk bekräftelse på personalens professionalitet, engagemang och medmänsklighet, säger Håkan Selberg, verksamhetschef i östra Blekinge. Douglas Palm, skötare vid heldygnsavdelning 28 i Karlskrona, började måndagen med att läsa patientjournaler. – Jag har varit ledig i fem dagar, så jag behöver uppdatera mig, berättar Douglas. – Mottagningsverksamheten innebär mycket ensamarbete tillsammans med patienten. Därför är våra teamträffar så viktiga, säger Mari-Helén Redéen, sjuksköterska. Puls • 1/15 Fakta om vuxenpsykiatrin i Blekinge Vuxenpsykiatrin är en del av psykiatri- och habiliteringsförvaltningen. Psykiatrisk vård av vuxna finns även inom länsgemensam psykiatri, men uppgifterna här handlar om den organisatoriska enheten vuxenpsykiatrin. Antal medarbetare: Cirka 230 (130 i östra och knappt 100 i västra Blekinge). Yrken som finns här: sjuksköterska, skötare, psykolog, medicinsk sekreterare, kurator, receptionist, läkare, arbetsterapeut (bara i västra Blekinge), sjukgymnast och trädgårdsmästare (bara i västra Blekinge). Organisation: Två enheter, östra och västra Blekinge. Mottagningsverksamhet och mellanvård (en form av öppenvård där patienterna kommer på längre besök) finns i varje kommun. Heldygnsvård (slutenvård) finns vid vårdavdelningar i Karlshamn och Karlskrona. Dessutom finns särskilda akut- och rådgivningsteam i Karlshamn och Karlskrona. Antal mottagningsbesök under 2014: 5 642. Antal vårdtillfällen i heldygnsvård under 2014: 390. Resor och möten är nödvändiga för att hålla ihop en verksamhet som finns på flera ställen. Mette Falk och Ulrica Stahl återfinns normalt vid vuxenpsykiatrin i Ronneby, men kan just i dag skådas i Karlskona, i samtal med verksamhetschefen Håkan Selberg. Stor omställning bakom framgången Vuxenpsykiatrin i Blekinge fick lysande betyg av patienterna i höstas. En nyckel till framgången är en kraftig omställning de senaste fem åren för hela psykiatri- och habiliteringsförvaltningen. Efter 34 år i Landstinget Kronoberg lockade längtan till havet nyligen sjuksköterskan och psykoterapeuten Jan Karlsson till Blekinge. Här är han på väg till en av sina patienter. – Ödmjukhet är viktigt i mitt arbete. Teorin ska inte äga patienterna utan tvärtom, säger han. Det var år 2008 som förvaltningen tvingades till omfattande besparingar när det började gå dåligt för landstingets ekonomi. Totalt sparade psykiatrin 35 miljoner kronor under fem års tid. – Det är mycket pengar för en relativt liten förvaltning. Men besparingarna tvingade oss att säkra en organisation som svarar upp till patienternas behov. Det gjorde vi inte minst genom stora utbildningsinsatser, säger nyligen pensionerade förvaltningschefen Tina Möller. – Välutbildad personal gör att det finns många som kan ge kvalitativt stöd till patienterna, fortsätter verksamhets chefen Håkan Selberg. Puls • 1/15 Här är några av de största förändringarna: • 74 slutenvårdplatser minskades till 47. • Satsningar på öppna vårdformer: Mellanvård skapades, som innebär längre besök och mer gruppverksamhet. • En ny länsgemensam psykiatri byggdes upp, som samlade psykiatrisk akut- och intensivvård, tillsammans med en helt ny beroendeenhet. • Akut- och rådgivningsteam kring de svårast sjuka inrättades. • Färre patienter skickas för vård utanför länet. Resultat: kostnadseffektivare och tillgängligare verksamhet och nu också, svart på vitt: nöjda patienter. – Jag är jätteglad att jag har fått vara med på den här resan, avslutar Tina Möller. 9 Naturen och kulturen följer alltid med Gunilla – Att få krama vinterns första snö med sina händer kan minska både oron och smärtan hos en patient. Natur och kultur är fantastiska mediciner som inte kan köpas på apoteket. Distriktssköterskan Gunilla Olnäs har alltid haft naturen med sig, från barnsben, in i sitt långa yrkesliv och på sin fritid. Som nybliven pensionär har hon fått extra mycket av det senare, tid som hon fyller med kultur- och naturupplevelser tillsammans med maken Anders Nilsson. Närområdets utbud har alltid haft hög prioritet. – Just nu håller vi på att beta av alla naturreservat i Blekinge, säger Gunilla, medan hon vant guidar Puls reporter genom Listerlandet. Började tidigt Hon var bara 16 år när hon steg in genom grinden till en ståtlig villa i Mjällby för första gången. Hon hade fått anställning som mottagningsbiträde hos provinsialläkaren Helge Leirup. – Det hörde till mina arbetsuppgifter att laga frukost till doktorn, som hade både mottagning och bostad i villan. Doktorinnan, 10 hon omnämndes så av alla, låg och sov, så jag tassade tyst in i köket varje morgon. När frukosten var färdig vevade jag på en liten vev som satt på telefonen. Då ringde det på doktor Leirups kontor. Jag neg djupt med telefonluren i handen och sade ”varsågod, frukosten är serverad”. Provinsialläkaren förebild Vi far vidare mot Hörviken. Den som bodde här på 1960-talet kunde regelbundet skåda en stilig Dodge som rullade ner i hamnen. Bakom ratten satt doktor Leirup, i baksätet Gunilla Olnäs, och i framsätet bredvid doktorn en kvinna med en liten hund i knät, klädd i grå uniform med tillhörande mössa. – Det var Berta Liljedahl. I mössan hade hon en vacker brosch som visade att hon var distriks sköterska. Jag var så imponerad av henne att jag tänkte: distrikts sköterska ska jag bli. Och distriktssköterska blev hon. Så småningom. Men ännu var hon bara ett mottagningsbiträde som fått följa med sin arbetsgivare på hembesök till Hanö, dit båten Sundspilen alltid tog sällskapet. Gunilla tog intryck av hur noga doktor Leirup var med att behandla alla lika och ge sina patienter ett bra möte. Det blev en ledstjärna, även för Gunilla. Och det är redan i väntrummet som det goda mötet börjar. – Väntrummet ska göra oss lugnare och till och med friskare. Det ska vara inspirerande att komma till. Jag tog med mig naturen till väntrummet i form av blommor och frukter och mina patienter fick även ta del av naturen genom att jag berättade om mina upplevelser. Jag har som sagt till och med tagit med mig snö in till sängliggande patienter vid hembesök. Varje månad under åren på ”Jag neg djupt med telefonluren i handen och sade ’varsågod, frukosten är serverad.’ Puls • 1/15 distriktssköterskemottagningen i Mjällby, en av hennes många arbetsplatser genom åren, ordnade Gunilla en ny utställning baserad på natur eller kultur. Det mesta tog hon från egna samlingar hemifrån. Men biblioteket i Mjällby hjälpte till att plocka fram böcker som passade till utställningen. I glasskåp i sitt vackra hem, en sekelskiftesvilla i utkanten av centrala Sölvesborg, visar Gunilla gamla leksaker som varit på utställning. I bokhyllorna finns pärmar som dokumenterar varje utställning. Varierande arbetsuppgifter Bland många minnen från yrkes livet finns några år som sjuksköterska vid Simrishamns sjukhus. Där fick hon också arbeta som fotograf vid obduktioner, något Gunilla tycker är bland det mest spännande och intressanta hon varit med om. De sista åren före pensioneringen tillbringade hon vid Sölvesborgs vårdcentral, som ligger på samma plats som där hon en gång gick i förskola och för första gången träffade sin blivande livskamrat Anders. – Cirkeln har slutits, konstaterar Gunilla. Kort om Gunilla Olnäs Ålder: 67 år. Yrke: Pensionerad distriktssköterska. Familj: Maken Anders. Bor: I Sölvesborg. Intressen: Natur och friluftsliv, konst, hus och trädgård. Smultronställe: Ölands strandängar. Favoritkonstnärer: Bertil Herlow Svensson och Håkan Bengtsson Äter: Vilt, fisk och skaldjur. Favoritfisken är gädda. Udda egendom: Vi har en egen ö, ett litet skär som vi arrenderar, utanför kusten mellan Sölvesborg och Åhus. Puls • 1/15 11 Barn som räddar liv ska hyllas FOTO: HÅKAN LINDER Barn som gör insatser för att rädda liv eller hjälper till vid fara av något slag ska hyllas och uppmuntras av landstinget. Det är intentionen i ett beslut som landstingsstyrelsen har fattat. Tanken är att uppmuntran från vuxenvärlden ska bana väg för att barnet vill göra fler liknande insatser och att även andra barn motiveras till rådiga ingripanden. Med hjälp av grundskoleelever i länet ska nu landstinget komma fram till exakt hur barn som bidrar till att rädda liv eller hjälper till vid fara ska uppmärksammas. Fler behöver handlings planer för arbetsmiljön Många verksamheter rapporterar att de genomfört skyddsronder sent under året och därmed inte upprättat handlingsplaner för att förbättra arbetsmiljön ännu. Det konstaterar landstinget i sin uppföljning av 2014 års interna kontrollplan. En ny rutin som beräknas vara klar i vår ska säkerställa att handlingsplaner för arbetsmiljöförbättringar inte bara upprättas utan även verkställs och följs upp. Sista cellprovtagning även efter 60 år Kvinnor kallas till cellprovtagning tills de fyllt 60 år. Men eftersom det är fem år mellan provtagningarna har många kvinnor lämnat sitt sista cellprov redan vid 56 till 59 års ålder. Nu ändrar landstinget rutinerna så att kvinnorna kallas även senare och kan få sin sista provtagning efter att de fyllt 60. De ökade kostnader som detta innebär ska rymmas i sjukhusets budget för 2015. Extra satsning på utsatta grupper De mest sjuka äldre och människor som har psykisk ohälsa blir föremål för en extra satsning under året. Hälsoval Blekinge får nämligen drygt 15 miljoner kronor som ska fördelas till vårdcentralerna i länet för att arbeta med dessa utsatta grupper. Bakgrunden är ett tidigare beslut av landstings fullmäktige om förstärkt budget till primärvården med totalt 20 miljoner kronor under 2015. 12 Psykiatrins rehabiliteringsträdgård i Sölvesborg följer samma modell som de välkända rehabiliteringsträdgårdar som utvecklats i Alnarp i Skåne under de senaste decennierna. – Men idén om naturen och trädgården som själsligt läkande är betydligt äldre. Det finns en anledning till att man redan på 1800-talet byggde mentalsjukhus i vackra parker, säger Karin Magnusson, här näst längst till höger tillsammans med Lotta Persson, Irene Lindsjö-Melin, Christian Eriksson, Petra Nordberg och Helene Wadenborg-Elbaz. Trädgård för psykisk hälsa tar form Innergården vid Sölvesborgs vårdcentral började byta skepnad under hösten. Odlingsbäddar och ett glashus tog plats mellan tegelröda byggnader. Här håller vuxenpsykiatrin på att anlägga en rehabiliteringsträdgård. – Den ska växa fram efter hand, med inflytande från patienterna, berättar Helene WadenborgElbaz, socionom och psykoterapeut. Att jobba i jorden och driva upp grönsaker, frukt och bär samtidigt som man möter ljus och frisk luft och kan dofta och känna, ska göra gott. Trädgårdsrehabiliteringen är tänkt för dagpatienterna, det vill säga patienter som vistas i psykiatrin på dagtid men bor hemma över natten. – Det handlar ofta om personer vars mående gör att de isolerar sig inomhus. Det hjälper inte att säga till dem att de ska gå ut. Här går vi ut tillsammans, som en del av besöket i vården, säger verksamhetschefen Karin Magnusson, och Puls • 1/15 berättar att odlingsintresset är stort bland personalen, samtidigt som man har en egen trädgårdsmästare anställd på deltid. Fler än bara dagpatienterna ska få tillgång till trädgården. Tanken är att flytta ut det terapeutiska samtalet utomhus, och använda trädgården även till övriga patienter i vuxenpsykiatrin, individuellt eller i grupp. – I en avstressande utomhusmiljö är det många gånger lättare att samtala mer fritt än i ett behandlingsrum inomhus. Dessutom är det tacksamt att hitta paralleller mellan vad växter behöver för att må bra och vad du själv behöver, resonerar Helene Wadenborg-Elbaz. Patienter har varit med i planeringen och uppstarten av trädgården och i vår ska de första plantorna börja kika över kanten till odlingsbäddarna. – Det här är bara början. Att anlägga och forma trädgården kommer att pågå länge, säger Karin Magnusson. Många sade tack till Tina och Anders Landstingsdirektören om… – Tack för allt och lycka till! När två förvaltningschefer samtidigt gick i pension vid årsskiftet blev det trångt i korridoren när de skulle avtackas tillsammans. Blommorna var lite juliga och det var lussekatter till kaffet. Puls var med och trängdes runt Tina Möller och Anders Rehnholm. Värderingar som vägleder Anders Rehnholm tillträdde som förvaltningschef för primärvården år 2011. Tina Möller blev förvaltningschef för psykiatrin (numera psykiatrin och habiliteringen) år 2005. Vid årsskiftet gick de i pension. En högtid lig dag fö önskningar ar och lyck r Tina Mö ller. kram t leverera Kön till at ng. lå de la ng ri stor en annan ne aktades av Anders uppv ärvård: im pr s ge inom Blekin nhoff. Kennert Le Du och jag och alla människor bär på värderingar. De formas av erfarenheter vi gjort i livet och de människor vi mött. Värderingar är avgörande för vilka val vi gör och hur vi förhåller oss till situationer och människor, privat och i arbetslivet. Jag vet att många arbetsplatser i landstinget diskuterar värderingar. Kanske har du, tillsammans med dina arbetskamrater och din chef, ställt er frågor som: Vad står vi för på vår arbetsplats? Vilka värderingar vill vi leva efter? Det här är värdefulla samtal som jag välkomnar varmt. Men någonting viktigt har saknats: gemensamma värderingar som vi alla i hela landstinget kan luta oss mot. Vad utmärker Landstinget Blekinge? Hur vill vi uppfattas? Vilka värderingar ska vägleda oss som arbetar här? Vad utgör vår värdegrund? Landstinget inleder nu ett långsiktigt arbete med att tillsammans med alla med arbetare skapa och befästa en gemensam värdegrund. Det är min fasta övertygelse att vi har mycket att vinna. Vi får vägledning i vårt dagliga arbete. Vi får ökad förståelse för varandra. Och vi stärker sammanhållingen i organisationen, vilket också leder till att invånare och patienter får en tydlig bild av vilka vi är och hur vi tillsammans arbetar för deras bästa. Erfarenheter och undersökningar visar tydligt att det är i mötet med andra arbetsplatser och verksamheter som det är vanligast att det uppstår kulturkrockar, missförstånd och oenighet. Men med en väl fungerande gemensam värdegrund blir det inte bara smidigare och enklare att arbeta i landstinget utan även roligare. För några dagar sedan gick startskottet för landstingets värdegrundsarbete. Inom kort kommer diskussionen till din arbetsplats. Din medverkan är mer än viktig. Den är avgörande. Hälsningar, Peter Lilja Agnes Lin deberg, ch ef för un mottagn gdoms ingarna, och Boris Wämö vå Svensson rdcentral , chef för njöt av av tackning sfika. Puls • 1/15 På sidan 16 kan du läsa mer om värdegrundsarbetet. 13 Medarbetare alltmer nöjda med sitt arbete Landstingets medarbetare är nöjdare med sitt arbete än för två år sedan och mer nöjda än genomsnittet för landsting och kommuner. Det visar resultatet av den senaste medarbetarunder sökningen. Undersökningen genomfördes i form av en enkät som i höstas skickades med e-post till samtliga medarbetare i landstinget. – Vi ser en gradvis förbättring från gång till gång under de tre undersökningar vi gjort under 2010, 2012 och nu 2014, säger personaldirektören Jonas Kullberg. Undersökningen bygger på en modell som räknar fram ett så kallat nöjd medarbetarindex. År 2010 var indexet för Landstinget Blekinge 74, 2012 steg det till 75, för att år 2014 landa på 76. – Våra medarbetare är nöjda med arbetsinnehållet, de känner sig delaktiga och ger gott betyg till samarbetet med arbetskamrater och till sina chefer, berättar Jonas Kullberg. Svåra utmaningar Men medarbetarundersökningen pekar också på utmaningar. Liksom tidigare signalerar medarbetarna om ansträngd arbetsmiljö och hög arbetsbelastning. – Allvarliga signaler som vi hela tiden arbetar med. Tyvärr har vi ett läge där det är svårt att få tag på medarbetare inom en rad yrken. Det är en situation som vi delar med alla landsting. För oss gäller det därför att vara en så attraktiv arbetsgivare som möjligt, resonerar Jonas Kullberg. Just nu håller personaldirektören och hans medarbetare på att utveckla landstingets arbetssätt med arbetsmiljöfrågor. Bland annat ska landstinget bli bättre på att göra riskbedömningar och upprätta och följa upp handlings planer. Men förbättringsarbetet sker inte bara centralt i landstinget utan framför allt på varje arbetsplats. Undersökningen visar tydligt att medarbetare som anger att man på deras arbetsplats arbetat med sitt eget resultat av den förra enkäten är nöjdare än om man inte arbetat med resultatet. – Se det som en värde full källa till förbättringsarbete, uppmanar personal direktören. 14 Sommarjobbande ungdomar ger fina omdömen Landstinget Blekinge är ett uppskattat ställe att sommarjobba på för länets 17- till 19-åringar. ”Väldigt lärorikt” och ”härlig stämning på arbetsplatsen” är ett par röster ur den enkät landstinget genomfört bland förra årets sommarjobbande ungdomar. Under sommaren 2014 tog Landstinget Blekinge emot nästan 250 ungdomar i åldern 17 till 19 år, som jobbade inom sjukvård, service eller administration. En enkät som genomförts under hösten visar att hela 93 procent av de ungdomar som svarat på enkäten trivdes bra eller mycket bra på sitt arbete. 76 procent av dem som svarat tyckte att deras arbetsuppgifter var intressanta eller mycket intressanta. Många tycker att arbetet varit lärorikt. Förutom specifika arbetsuppgifter svarade flera att de fått en inblick i hur det fungerar på en arbetsplats. – Det här visar att alla arbetsplatser som tar emot feriearbetare ger väldigt mycket till ungdomarna. Det här är en värdefull första kontakt med en arbetsplats för många, säger Jenny Malmörn, personalassistent och den som sammanställt enkäten. Att det också ger landstinget något tillbaka, inte minst på sikt, visar det faktum att 51 procent av ungdomarna som svarat på enkäten säger att sommarjobbet gjort dem inspirerade till att jobba inom landstinget i framtiden. 41 procent säger att de blivit motiverade att utbilda sig till ett yrke som finns inom landstinget. Inför sommaren 2015 har landstinget börjat samverka med föreningar för att skapa fler sommarjobb. Men det behövs ändå gamla och nya arbetsplatser i landstinget som tar emot 17- till 19-åringar. Är du och din arbetsplats intresserade? Kontakta Jenny Malmörn (östra Blekinge) eller Ann-Christin Ölmerud (västra Blekinge)! Röster om att sommarjobba i landstinget: Om vad som var bra ”Blev väl omhändertagen, skiftande arbetsuppgifter. Fick se en ny sida av landstinget, glatt överraskande.” ”Det var en sådan härlig stämning på arbetsplatsen och alla var väldigt hjälpsamma när jag behövde få hjälp och när jag frågade om saker och ting.” ”Enkelt men lärorikt jobb som gav mig en god inblick i hur det framtida arbetslivet kan se ut.” Om vad de lärt sig ”Hur det är att jobba på ett sjukhus och hur det fungerar. Hur kemin jag läser i skolan faktiskt har ett syfte och hur den används och att det aldrig är onödigt arbete att vara noggrann!” ”Hur det fungerar på tandvården och att jag överväger att bli tandläkare. Jobbet var som både Puls • 1/15 ett jobb och ett studiebesök.” ”Jag har lärt mig hur väl ni på landstinget tar hand om era patienter. Ser till hur de mår och pratar med dem. Jag har även lärt mig hur vår kropp ser ut inuti och hur viktigt det är att allt ska vara sterilt.” FOTO: ANNA JONASDOTTIR NJÅSTAD Enmanstryckkammaren sköts av specialutbildade sjuksköterskor. Rickard Jonasson har kontakt med patienten via en telefonlur. Här är det Madlene Lindström som agerar patient. Blekingesjukhuset har fått egen tryckkammare Nu får fler patienter tillgång till effektiv behandling mot diabetessår och strålskador. Blekingesjukhuset tog i början av året sin nya tryckkammare i bruk. Blekingesjukhuset tar nu över tryckkammarbehandlingen av patienter med diabetessår och strålskador från marinbasen i Karlskrona. Marinbasens tryckkammare kommer från och med nu bara att användas för akuta behandlingar. – Det faktum att vi har tryckkammaren finns här på sjukhuset innebär att vi kan använda sjuksköterskors och läkares tid bättre eftersom vi inte behöver åka till marinbasen. Samtidigt får fler möjlighet till behandling, säger Birgitta Friberg, som är verksamhetschef vid anestesi kliniken. Tryckkammaren är ett långt, genomskinligt rör i akrylplast. En narkossjuksköterska utför, i samarbete med en ansvarig narkosläkare, behandlingen under cirka två timmar. Patienten kan lyssna på musik eller titta på tv eller film under hela tiden i röret. – Att fokusera på annat och att röret är genomskinligt bidrar till att minska risken för att få cellskräck, säger Ylva Karlsson, specialistläkare vid anestesikliniken. Hyperbar syrgasbehandling (HBO), innebär att patienten andas syrgas under ett förhöjt omgivningstryck, som liknar vad man utsätts för vid dykning. Då blir det mer syrgas i blodet som förs ut till skadade eller infekterade delar av kroppen. – Där stimulerar syrgasen bland annat nybildning av blodkärl, vilket snabbar på läkningen förklarar Ylva Karlsson. Puls • 1/15 15 Alla arbetsplatser är med och skapar värdegrunden Hur ska vi vara mot varandra och mot dem vi finns till för, invånare och patienter i Blekinge? Det är en viktig fråga i arbetet med att skapa Landstinget Blekinges värdegrund, som nu drar igång. Och alla arbetsplatser i hela landstinget ska vara med. – Ditt och din arbetsplats bidrag är viktigt för att värdegrunden ska bli trovärdig och göra nytta, säger landstingsdirektören Peter Lilja. Landstinget Blekinge är redan en framgångsrik organisation, det visar olika undersökningar och uppföljningar. Men vi kan och vill bli ännu bättre, menar Peter Lilja. Därför ska landstinget nu för första gången arbeta med värderingar på landstingsövergripande nivå. Sedan tidigare finns 13 grundläggande värderingar som har infogats i landstingsplanen. Men någon bred plan eller delaktighet har inte funnits. – Därför har värderingarna aldrig fått ge- nomslag i verksamheten. Så nu börjar vi om, tillsammans med alla medarbetare. Men vi ska bygga vidare på det som finns. Många arbetsplatser har jobbat med värderingar och deras erfarenheter ska tas tillvara, säger Peter Lilja. Att ta fram en värdegrund är inget nytt eller märkvärdigt. Många organisationer och stora och framgångsrika företag arbetar sedan länge systematiskt med värderingar, eftersom det anses vara nödvändigt för att hålla ihop verksamheten och behålla, attrahera och rekrytera medarbetare. Samlade erfarenheter av värdegrundsarbete visar att dialogen ökar och därmed samsynen och förståelsen för mål och uppdrag. – Den stora utmaningen är att få genomslag för värdegrunden i det vardagliga arbetet, säger Peter Lilja. På sidan 13 skriver Peter Lilja mer om sin syn på väregrundsarbetet. – Värdegrundsarbete handlar i grund och botten om att stärka vår identitet och självbild, menar Peter Lilja. Så här ska värdegrunden bli till • Startskottet för värdegrundsarbetet går på chefsdagarna i mars och har nyligen ägt rum när den här tidningen kommer ut. • Alla chefer får på chefsdagarna i uppdrag att reflektera och diskutera tillsammans med sina medarbetare. Dessa gruppdiskussioner sker under våren och fram till början av hösten. • Arbetsplatsernas grupparbeten sammanställs och skickas till landstingsets ledningsgrupp för ytterligare bearbetning under september och oktober. • Förvaltningarnas ledningsgrupper, de fackliga organisationerna och landstingsstyrelsens arbetsutskott kommer med kompletterande synpunkter. • Om behov finns sker ytterligare bearbetning i ledningsgruppen. • Slutgiltigt beslut om Landstinget Blekinges värdegrund väntas fattas i november av landstingsdirektören. Vad är en värdegrund? Det finns olika teoretiska definitioner av en värdegrund. Landstinget Blekinge har valt att beskriva värdegrund på följande vis: • Värdegrunden ska beskriva den gemensamma grund vi vill skapa i Landstinget Blekinge. • Värdegrunden är en etisk kompass som ska påverka våra handlingar i vardagen. • Värdegrunden vägleder oss i hur vi ska vara mot varandra och mot dem som vi finns till för, patienterna. 16 Puls • 1/15 Blekingesjukhuset femma i sjukhusrankning Sjukhusvården i Blekinge hamnar högt i en rankning som Dagens medicin har gjort av sjukhusen i Sverige. I kategorin mellanstora sjukhus hamnar Blekingesjukhuset på femte plats av totalt 36 sjukhus. Rankningen görs från första till tolfte plats. Övriga sjukhus hamnar på en delad trettonde plats. I fjol fanns Blekingesjukhuset inte med bland de rankade sjukhusen. Förvaltningschefen Bengt Wittesjö menar att resultatet är ett kvitto på det goda arbete som bedrivs varje dag, dygnet runt i Karlshamn och i Karlskrona. – Engagerade och kunniga medarbetare är en förutsättning för att kunna bedriva sjukvård av hög kvalitet, säger Bengt Wittesjö. Fortsatt god ekonomi Gymnastiksalen vid Blekingesjukhuset i Karlshamn är full av energi. Och det är inte bara muskler och leder som blir varma. – Alla leenden jag möter gör mig varm i hjärtat, säger Sylvia Stenfelt. Hela kroppen är med – Medelgympa populär långkörare Träningen är medelintensiv. Styrke- och konditionsövningar blandas i omväxlande högre och lägre tempo. Vitsen med medelgympa är att även den som inte är jättetränad ska hänga med. – Samtidigt kan den som vill ösa på rejält, ler ledaren Sylvia Stenfelt. Medelgympa är en del av landstingshälsans friskvådsutbud. Hur länge den funnits i Blekingesjukhusets gymnastikasal i Karlshamn är oklart. Sylvia, som till vardags är avdelningschef vid avdelningen för klinisk kemi och blodcentralen i Karlshamn, har lett passen sedan 2010. Övningar med knäböj är en personlig favorit. – Många ryggproblem och även knäproblem beror på svaga sätesmuskler och där hjälper knäböj, berättar Sylvia, som lett gympapass i olika former sedan 1996. – Jag har alltid trivts med att leda människor och se dem utvecklas. Snart ska musiken dundra ut ur högtalarna denna tidiga måndagskväll i januari. Det är terminspremiär. – Musiken är ett hopkok av pop, schlager och dansband. Jag väljer musik som jag själv går igång på. Min entusiasm ska gå ut till deltagarna, det är bland det viktigaste med ett gympapass, säger Sylvia, som utstrålar pigghet hela hon. Deltagare i alla åldrar Deltagarna är allt från 25 till över 60 år. Många återkommer termin efter termin. – Bland annat vår äldsta deltagare, en dam som fyllt 87. Hon kommer med sin dotter. Än har hon inte dykt upp just i kväll, konstaterar Sylvia. På plats är däremot Gullvi Malmberg, som arbetar på Blekingesjukhusets ortopedmottagning. Hon har varit med i medelgympan sedan 2006. – Det är bra för kropp och själ. Man är trött före och pigg efteråt, recenserar Gullvi. Puls • 1/15 Landstinget Blekinge fick under förra året ett överskott på 49,2 miljoner kronor. Det visar bokslutet för 2014. För fjärde året i rad får därmed landstinget ett positivt ekonomiskt resultat. Resultatet innehåller extra nedskrivningar på 48,6 miljoner kronor för fastigheter som kommer att rivas. Landstinget står de kommande åren inför stora behov av renoveringar och ombyggnader av sina lokaler, men kommer också att behöva bygga nytt. – Den goda ekonomin behövs så att vi har pengar till kommande satsningar, konstaterar landstingsdirektören Peter Lilja. Nya leverantörer av tolkservice Landstinget har tecknat avtal med nya leverantörer av tolkning och översättning. Det nya avtalet gäller sedan den 1 februari 2015 och innebär att följande leverantörer tillhandahåller telefontolkning, kontakttolkning och översättningstjänster. 1. Semantix Tolkjouren AB 2. Språkservice Sverige AB Vi ska alltid i första hand vända oss till Semantix Tolkjouren AB. I de fall Semantix inte kan uppfylla uppställda kriterier får vi vända oss till Språkservice Sverige AB. Frågor om tolkservice kan besvaras av upphandlare Monika Johansson, anknytning 6307 eller hälso- och sjukvårdsstrateg Kerstin Pettersson, anknytning 4017. 17 Miljö- och hållbarhetsplan Viljan till handling när det gäller miljöoch hållbarhetsarbete är stor i Landstinget Blekinge. I ryggen har nu landstinget också en nyligen beslutad plan. – Den ska hjälpa oss att tänka och handla rätt och arbeta där vi ser att vi kan göra störst nytta under de kommande tio åren, säger Annika Christensson, miljöchef i landstinget. Planen innehåller policy, mätbara mål och åtgärdsförslag och gäller för hela landstinget till och med år 2024. Utgångspunkten är landstingets vision: livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss. manar till handling – En giftfri miljö med ren luft och friskt vatten är en förutsättning för god hälsa och livskvalitet, resonerar Annika Christensson. Att det inte är en miljöplan utan en miljöoch hållbarhetsplan är viktigt, menar miljöchefen. Landstinget behöver bidra till inte bara en miljömässigt utan även socialt och ekonomiskt hållbar utveckling. Allting handlar om att vi ska tillgodose våra behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillgodose sina. Då samspelar miljö med faktorer som demokrati, hälsa och ekonomiska resurser, menar Annika Christensson. – Det är viktigt att finansiella placeringar och kapitalförvaltning görs utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Vi ska inte investera i verksamheter som till exempel bedriver barnarbete eller påverkar miljö och klimat negativt. Därför har vi också mål om ekonomisk hållbarhet, vilket är ovanligt för offentlig verksamhet. Bland de mål som ingår i planen finns att minska klimatpåverkan med 20 procent till år 2019. Det är samma mål som EU har, men Landstinget Blekinge ska nå det ett år tidigare, och från redan låga nivåer. – När nationer ska träffas och enas i miljöoch klimatfrågor tycks det gå prestige bland makthavarna att komma undan med så lite åtaganden som möjligt. Här hos oss är det precis tvärtom. Politikerna i alla våra fullmäktigepartier driver på och vill att det ska hända saker och att vi ska ta vårt miljöansvar, berättar Annika Christensson. Att även verksamheter och medarbetare inte är sena på att gå igång på insatser för miljön och klimatet vittnar miljöchefen också om. – Det finns ett stort engagemang på arbetsplatserna. Medarbetarna är vår bästa resurs i det systematiska förbättringsarbetet. Och alla kan bidra. Miljö- och hållbarhetsplanen • Landstinget Blekinges miljö- och hållbarhetsplan antogs av landstingsfullmäktige i november 2014. Den gäller till och med år 2024. • Den första delen av planen är en policy. I den står bland annat att miljö- och hållbarhetsarbete ska integreras i den dagliga verksamheten och att det ska tas hänsyn till miljö och hållbarhet i allt kvalitets- och utvecklingsarbete. • Fortsättningsvis innehåller planen vision, mål och tänkbara åtgärder på förvaltningsnivå för var och ett av en rad utpekade områden, till exempel energi, transporter, kemikalier, läkemedel och livsmedel. Annika Christensson Alla medarbetare sponsras inför Blodomloppet Den 11 maj är det dags för Blod omloppet i Karlskrona. Förra året blev en stor succé med rekordmånga anmälda, och i år sponsrar Landstinget Blekinge sina medarbetare med hela startavgiften. Tanken är att få fler medarbetare att anmäla sig till loppet, och att få fler blodgivare. – Anmälningarna har ökat. Första året var det cirka 1 300 deltagande Blekingebor. Numera är det omkring 3 500 deltagare. Av dessa är endast 600 blodgivare, vilket är en mycket liten andel, säger Inger Mattsson, som är ansvarig för Blodomloppet från Blod- 18 centralens sida. Blodomloppet äger rum på Västra Mark. Du kan välja mellan att gå fem kilometer eller springa fem kilometer eller en mil. Sista dag för att anmäla sig till Blodomloppet är den 23 april. På intranätet kan du läsa mer om hur sponsringen av avgiften praktiskt går till. Förra året var det premiär för Lilla Blodomloppet för barn i åldern 6-10 år. Barnen springer en sträcka på 800 meter. Förra året medverkade även Erik Ståhl, som är en 27årig kille från Skåne med en ovanlig immunsjukdom. Han lever tack vare blodgivare. – Förhoppningen är att han ska vara med i Puls • 1/15 år också och inspirera många till att bli blodgivare. Förra året fick de som anmälde sig som nya blodgivare hans signerade bok, säger Inger Mattsson. A N S L A G S TA V L A N Puls säger grat tis till... gesjukhuset i kemi vid Blekin k is in kl r fö n till årets avdelninge tsågs i februari u n ge in n el vd Karlskrona. A arbetsplats. självförtroende, tsplats med starkt be ar n ”E n: ge in t och att se sin Ur motiver för sin verksamhe t lta su re ra te es pr förmåga att del i helheten.” Fin, ful eller konstig? I förra numret av Puls bad vi om tips om konstverk som är fina, fula eller konstiga. Den här kom från en anonym medarbetare vid Blekingesjuk huset. Tavlan hänger mellan huvudentrén och cafeterian i Karlskrona och vår anonyma tipsare säger: ”Ska nog illustrera en familj som är på väg från barnkliniken efter ett icke alltför lyckat besök.” Axplock ur patientjournaler (odeklarerad sanningshalt) ”Söker p g a att ha slagit i vänster stortå som nästan helt har lossnat. Personalen får dock ej dra loss den, då gör det ont.” ”Har huvudvärk i huvudet.” , men att rtat var bra jä h tt a besked om vetslös.” ”Fick dock on blev med h om a m terkom hon skulle å iktigt att v r ä t .” e ar att d fötterna r e n t a g ll n e ä m o ”P ren åller sig h n e t n patie a.” en i vagin k r ä m i r f å m s r a h ”Patien ten Puls • 1/15 19 IL J ÖMÄR K TR Y C K S AK T 1 14 34 5 M Avsändare: Landstinget Blekinge, 371 81 Karlskrona Hur nöjd är du? Öron-, näs- och halskliniken har sedan ett år haft en digital nöjdhetsmätare. Syftet är att på ett enkelt sätt mäta patienters upplevelse om den vård som utförs. Intresset för att mäta patientnöjdhet började i samband med min medverkan i förbättringsprojektet Bättre flyt, på anestesiklinken, där vi arbetade med att förbättra vården kring ortopedpatienterna. Vi kunde mäta starttider, bytestider, dörröppningar, steg, med mera. Men att inhämta patientens eller medarbetarens uppfattning om förändringar som vi genomförde var svårare. Vi lämnade ut enkäter som vi sammanställde och analyserade men det var ett tidskrävande arbete som kändes rätt omodernt. Våren 2005 började jag arbeta som utvecklingskoordinator på öron-, näs- och halskliniken och ögonkliniken, där jag introducerade olika förbättringsverktyg som PGSA-hjul, förbättringstavla och förbättringsträd för idéer. Fortfarande saknades dock verktyg för att mäta utgångsvärden och effekten av olika åtgärder. Hade förändringen verkligen blivit en förbättring? Av en händelse såg jag en kundnöjdhetsapparat på Elgiganten. Jag sökte företaget för apparaten på internet och fann en inbjudan till ett möte som jag besökte. Där träffade jag flera personer från sjukvårdsinrättningar men också representanter från den privata världen, alla med samma önskan, det vill säga att på ett enkelt sätt ta reda på vad kunden eller patienten tycker om den service och vård de fått. Företaget som höll i mötet visade statistik som egentligen bara bekräftade min känsla av att det är viktigt att bry sig om och ta reda 20 på vad våra patienter tycker och tänker om vården. Det har till exempel i mätningar ibland visat sig att skillnaden kan vara stor mellan vad personalen tror om den service som ges och vad kunden anser sig ha fått. Den nya patientlagen som trädde i kraft i januari 2015 syftar till att stärka patientens ställning, delaktighet och inflytande. Patientens möjlighet att själv bestämma vårdgivare ökar och för oss är det väsentligt att invånarna i Blekinge känner sig trygga och nöjda med den vård de får av oss. Därför måste vi veta vad patienter tycker och agera därefter. Att få snabb återkoppling på hur patienter upplever vården och hur de upplevt besöket, skulle kunna bli en viktig vägledning och temperaturmätare på hur väl vi utför vårt uppdrag. Vi köpte in en nöjdhetsapparat och introducerade den för medarbetarna på öron-, näs- och halskliniken i Karlskrona genom att placera apparaten vid flexdatorn. Där fick de, med hjälp av fyra smileyansikten, ta ställning till frågan: ”Hur har din dag varit?” Som ett komplement till mer omfattande medarbetarenkäter kunde vi nu få en snabb återkoppling till hur medarbetarna upplevt sin arbetsdag. Nöjdhetsapparaten ska hos oss användas som ett hjälpmedel i arbetet med att identifiera förbättringsområden och för att få vetskap om de områden som patienterna upplever som positiva eller negativa. Givetvis får man inte glömma att en nöjdhetsapparat enbart hjälper oss med att mäta temperaturen på vad patienter anser. För att få en mer omfattande och fördjupad uppfattning om hur patienter i länet upplever vården finns nationella mätningar som skickas ut i pappersform. Våra mätningar visar dock att våra patienter generellt är nöjda med vården. Det är också viktigt att medarbetarna får ta del av detta och känna sig stolta över det jobb man utfört, men även uppmärksammas på missnöje. Ibland har vi sett att missnöjet varierat under enskilda dagar och då är det viktigt att följa upp detta och hitta möjliga orsaker. Det vore en utopi att tro att 100 procent av våra patienter skulle vara helt nöjda med vården men jag tror att patientens vetskap om vår vilja att förbättra oss är en viktig signal om att vi bryr oss. Jag gläds åt de samtal jag hittills fått om vår patientnöjdhetsmätning. De visar att vi är flera som Puls • 1/15 tycker det är viktigt att med enkla medel lyssna till våra patienters synpunkter och att vi i Landstinget Blekinge har en ambition att försöka förbättra vården! Blekingesjukhuset planerar nu att inhandla 25 stycken patientnöjdhetsapparater som ska kunna hyras av enheter inom sjukhuset. Om du är intresserad av att veta mera eller besöka oss, kontakta mig på anknytning 5194. Catharina Ericsson, Utvecklingskoordinator, Öron-, näs- och halskliniken och ögonkliniken
© Copyright 2024