1. No category

information till dig om
Acromioplastik
Axelleden
Anatomi
Axelleden består av ett ledhuvud i överarmen och en ledpanna som
är formad i skulderbladet. Skuldran är ett samlingsnamn på flera olika
leder; axelleden, bröstben-nyckelbensleden, nyckelbens- och skulderhöjdsleden samt skulderblad-bröstkorgsleden.
Ovanför ledhuvudet finns ett skulderhöjdsben som bildar ett tak till
axelleden. Leden görs stadig med hjälp av ledband, brosk och ledkapsel.
De lednära musklerna ger ytterligare stadga åt axelleden.
De lednära musklerna går samman och fäster på ledhuvudet i en
manschettformation och benämns som rotatorkuffen. Musklerna i
rotatorkuffen har till uppgift att hålla ledhuvudet i centrum av ledhålan
när armen används.
Acromio – Skulderhöjdsben
Nyckelben
Ledhuvud
Ledpanna
Skulderblad
2
Överarmsben
Inklämningssyndrom
Inklämningssyndrom i axelleden innebär smärta på grund av begränsat
utrymme mellan undersidan på skulderhöjdsbenet och rotatorkuffen.
Inklämningssyndrom benämns även som impingement.
Risken för inklämning ökar med stigande ålder, om axeln utsätts för
hög belastning, upprepade och ensidiga rörelser i synnerhet med
armen ovanför axelhöjd.
Diagnostik
Diagnosen inklämningssyndrom ställs i första hand genom en läkarundersökning. Med hjälp av olika rörelser och belastningar av axeln
ser man om det finns smärtreaktioner som är typiska för inklämningssyndrom. Läkaren lägger också en spruta med lokalbedövning och
kortison under skulderhöjdsbenet.
Om lokalbedövningen tar bort smärtan så talar detta för att smärtan
sitter i området under skulderhöjdsbenet. Kortison syftar till att minska
smärta och inflammation.
En vanlig röntgenundersökning görs för att utesluta andra vanliga
orsaker till smärta i axeln. Vid inklämningssyndrom är röntgenbilderna
oftast normala.
3
olika former av behandling
Icke operativ behandling
Resultatet av insatser ger ofta större effekt då de görs i ett tidigt skede
av besvärsdebuten. I första hand behandlas smärta kring axelleden
med ett individuellt anpassat stabiliserande träningsprogram för hela
skuldran. Träningen ska utföras regelbundet och pågå under minst
tre månader innan dess effekt kan utvärderas. Tag kontakt med din
sjukgymnast på din hemort för att få hjälp med detta.
Utöver träning av skuldrans muskulatur kan även smärtlindrande
behandling med till exempel TENS eller akupunktur och smärtstillande medicin ingå.
En viktig del i att minska besvär från skuldran är att se över arbetsplatsen och arbetsställningar.
Vid utebliven/otillfredställande effekt av ovanstående insatser kan
injektion av kortison under skulderhöjdsbenet ges.
Beslut om operation fattas i samråd mellan dig och ortopedläkaren.
Operativ behandlig
Operation – acromioplastik – väljs då du kan vinna en bättre funktion
vad gäller rörlighet och rörelseomfång samt minska smärtan genom att
öka utrymmet i axelleden så att mjukdelarna kan röra sig fritt.
Rehabiliteringstiden är ungefär 4 till 6 månader efter operationen.
Prata med din läkare om prognos.
Förberedelser inför operation
Om du har en vältränad skuldra och bål före operationen återhämtar sig
skuldran lättare. Träna därför så mycket som möjligt efter din förmåga
före operationen under guidning av en sjukgymnast.
4
Träna gärna igenom det program som finns i broschyren före
operationen tillsammans med sjukgymnast på din hemort.
Operationen
När du blivit sövd undersöks först stabiliteten i din axelled. Därefter
görs en artroskopi (titthålsundersökning) av axelleden. Med titthålsinstrumentet tittar läkaren in i din axelled och undersöker ledytor,
senfästen och ledkapsel.
För att utrymmet under skulderhöjdsbenet ska förbättras mejslar eller
fräser läkaren bort främre underkanten av skulderhöjdsbenet. Delar
av slemsäcken tas också bort.
Efter operationen
Eftersom leden/operationsområdet spolas med vätska (koksaltlösning) under hela ingreppet kan axeln kännas stel och svullen efteråt.
Svullnaden försvinner dock snabbt och är helt borta efter något eller
några dygn.
Ibland kan kroppen reagera med lätt feber efter en operation. Du bör
dock vara feberfri andra dagen efter operationen.
Efter operationen har du endast små sticksår som läker snabbt. Ibland
sys några stygn men inte alltid. Förbandet kan vid behov bytas hos
distriktssköterska, eller sitta kvar tills de eventuella stygnen tas bort efter
cirka två veckor. Du får information av sjuksköterska efter operationen.
Trots att du genomgått en titthålsoperation med små hudsår finns det
en såryta på undersidan av skulderhöjdsbenet. Därmed finns det en risk
att axeln stelnar till efteråt och därför börjar du med rörelseträningen
redan på operationsdagen.
5
Smärtlindring
Det finns flera sätt att behandla smärta. Före operationen får du
smärtlindring i form av tabletter.
När du är sövd lokalbedövar läkaren huden där snittet ska läggas.
Under operationen kompletteras bedövningen med ytterligare läkemedel.
Efter operationen får du smärtstillande tabletter. Målet är att genomföra
operationen helt smärtfritt och med så lite smärtor som möjligt i
efterförloppet.
Du får recept på smärtstillande när du reser hem.
Rehabilitering
Det krävs en god blodförsörjning för att skelettet ska bli återställt.
Därför är det viktigt att träningen sker på rätt ansträngningsnivå så att
skuldran får en ökad blodcirkulation i det opererade området.
Förutom ökad blodcirkulation syftar träningen till att bibehålla funktionen i skuldran. Stegvis ökas belastningen för att öka muskelstyrkan
och förbättra samspelet mellan musklerna.
Viloställning
För att lindra smärta efter operation kan du placera en kudde under
överarm och armbåge då du vilar på rygg. Fråga behandlande sjukgymnast om du behöver tips på fler viloställningar.
6
Träningsprogram
På operationsdagen går en sjukgymnast igenom ditt träningsprogram
med dig. Det är viktigt att du nära inpå operationen träffar en sjukgymnast på hemorten för att få ett komplett träningsprogram.
Kom ihåg att dra ner på hushållssysslor och vardagliga aktiviteter så
att du kan genomföra träningen.
Komplettera gärna träningen med regelbundna och dagliga
promenader i en intensitet så att du bli svettig.
Använd armen i lättare dagliga aktiviteter så fort som möjligt och öka
stegvis. Låt smärtan guida dig.
FAS 1
Under FAS 1 ska cirkulationen öka i det opererade området.
Övningarna är utan belastning och ska utföras mycket och ofta, 3 till
4 gånger dagligen under 10 minuter vid varje tillfälle.
1. Pumpa med handen för att få igång cirkulationen i din opererade arm.
Upprepa 20 gånger.
7
2. Böj och sträck armbågen fullt ut i båda riktningarna.
Handflatan ska vara riktad mot kroppen.
Böj och sträck mjukt i armbågen.
Upprepa 20 gånger.
3. Ligg ner.
Placera händerna i nacken och låt armbågarna peka upp mot taket.
För armarna in mot mitten i jämn takt så att armbågarna möts och ut
så långt det går mot underlaget.
Utför rörelsen under 30 sekunder.
Upprepa 2 gånger.
8
4. Sitt eller stå.
För handflatan bakom ryggen och försök nå ryggtavlan.
Behåll rak rygg och sänkt skuldra.
För fram handen igen.
Utför rörelsen under 30 sekunder.
Upprepa 2 gånger.
5. Stå upp och ta stöd mot en stol eller ett bord.
Böj dig framåt och låt din opererade arm hänga rakt ner.
Andas ut och slappna av.
När armen är avslappnad gör du mjuka pendelrörelser i olika
riktningar.
Utför mjuka pendelrörelser under 30 sekunder, upprepa 2 gånger.
9
6. I sittande eller stående. Lyft upp båda axlarna mot öronen, sänk dem
mjukt ner.
Utför mjuka axellyft under 30 sek, upprepa 2 gånger.
7. I sittande eller stående. Andas ut och slappna av i axlar.
Luta huvudet bort från den opererade axeln och håll kvar, andas ut.
Dra in hakan något.
Du ska känna en töjning på samma sida som den opererade axeln.
Gör likadant på andra den sidan.
Håll cirka 30–40 sekunder. Upprepa 3 gånger per sida.
10
FAS 2
När smärtan efter operationen har lagt sig något och träningsprogrammet under FAS 1 går att utföra med lätthet flera gånger om dagen kan
du med sjukgymnastens hjälp påbörja en mer belastad träning. Behåll
de övningar från FAS 1 som du och behandlande sjukgymnast anser
gör nytta.
Under FAS 2 får det kännas i skuldran men den ska vara hanterbar.
Innan nästa träningspass ska eventuella besvär klinga av och återgå till
där de var före träningen. Ta hjälp av smärtskalan nedan.
säker
0
Ingen smärta
hög risk
måttlig risk
5
10
Värsta tänkbara smärta
Thomee R Rhys Ther, 1997
När FAS 2 är slut ska du kunna lyfta armen i alla riktningar och ha en
god rörlighet. För att klara detta behöver du fortsätta träna rörlighet
och muskler som ger skulderbladet stadga, till exempel att föra ihop
skulderbladen.
FAS 3
När FAS 3 påbörjas kan du lyfta armen i alla riktningar och har god
rörlighet och en god kvalitet i utförandet av rörelserna i alla axelns
riktningar. Under FAS 3 är målet att bygga upp styrkan till fullo i alla
skuldrans muskler olika positioner. Styrkan ökas nära kroppen för
att sedan successivt öka vinklar och utföras i olika positioner. Din
sjukgymnast guidar dig.
Uppföljning
Omkring 6 till 8 veckor efter operationen kallas du till ett återbesök
hos en sjukgymnast på Ortopedimottagningen i Hässleholm. Läkaren
som opererade dig följer upp dig via telefon.
Tiden för sjukskrivning är beroende av ditt arbete. Sjukskrivningstiden
varierar mellan 6 till 12 veckor.
11
Operationsplanerare
0451–29 64 70
Ortopedmottagning Hässleholm
0451–29 64 70
Övervakningsavdelning
0451–29 64 28
Sjukgymnastik
0451–29 66 00
www.1177.se
Här hittar du aktuella e-tjänster inom vården.
Fakta: Monica Boss Holmgren, leg sjukgymnast och Sara Eriksson, leg sjukgymnast
Faktagranskad: Johan Ohlsson, överläkare
Kontakt: Ingela Ranebo, sjuksköterska
Mars 2008. Reviderad mars 2015.
Hässleholms sjukhus
Ortopedimottagning
Hässleholm – Kristianstad – Ystad
281 25 Hässleholm
Telefon: 0451–29 64 70
Skane.se/hassleholm
Illustartioner: Astrid Kvarneberg Foto: Colourbox Produktion: Skånevård Kryh
Kontakta oss gärna!