Skatteregler för dödsbon (SKV 465 utgåva 7)
Skatteregler för dödsbon Denna folder riktar sig till dödsboet efter en avliden person. Den innehåller information om när och hur dödsboet ska deklarera och de särskilda skatteregler som gäller för dödsbon. För mer information om dödsbon – läs i broschyren Bouppteckning (SKV 461). Vem räknas som dödsbodelägare? När någon dör övergår alla tillgångar till dödsboet efter den avlidne. Dödsbodelägare kan vara den avlidnes efterlevande make eller registrerad partner, sambo, arvingar eller universella testamentstagare. Läs mer om dödsbodelägare i b roschyren Bouppteckning (SKV 461). Dödsbodelägarna ansvarar för den avlidnes tillgångar och skulder. De ansvarar även för att lämna in dödsboets deklaration. Vem ska skriva under dödsboets deklaration? Grundregeln är att samtliga dödsbodelägare ska skriva under dödsboets (den avlidnes) deklaration. Det räcker dock att en delägare skriver under om de andra dödsbodelägarna godkänner det. Om det finns en testamentsexekutor ska denne i stället skriva under deklarationen. I de fall där den dödes egendom förvaltas av en boutredningsman ska denne skriva under deklarationen. På www.skatteverket.se kan du läsa om hur dödsboet deklarerar genom att ringa, sms:a, använda appen eller e-tjänsten Inkomstdeklaration 1. Vad händer med ett dödsbo? Bouppteckning Inom tre månader från dödsfallet ska en bouppteckning upprättas. I bouppteckningen ska dödsboets tillgångar och skulder tas upp. Inom ytterligare en månad ska bouppteckningen lämnas in till Skatteverket. Arvskifte Efter bouppteckningen kan dödsbodelägarna skifta boet, d.v.s. dela upp tillgångarna mellan varandra. Man gör då ett arvskifte som är ett avtal mellan del ägarna. Om de är överens kan de fritt skifta boets tillgångar efter de värden som de själva bestämmer. Ett arvskifte kan alltså ske oberoende av de värden som redovisats i bouppteckningen. Efterlevande make ärver före gemensamma barn. Dödsbon med en efterlevande make som enda del ägare är därför vanliga. I alla dödsbon med en enda delägare, s.k. enmansdödsbon, övergår tillgångarna från dödsboet till arvtagaren utan någon särskild handling. Ett enmansdödsbo anses vara upplöst när bouppteckningen har registrerats hos Skatteverket. Viktigt att föra över tillgångar Den som förvärvat vissa slag av tillgångar genom arv måste föra över dem till sig själv. Annars finns risk att banker med flera skickar felaktiga kontrolluppgifter till Skatteverket. Har man t.ex. ärvt bankmedel eller aktier måste banken kontaktas. Det är viktigt att den som förvärvat en fastighet eller ett hus med tomträtt söker lagfart. I annat fall står fastigheten kvar i den avlidnes ägo, och det finns risk att Skatteverket felaktigt förelägger dödsboet att deklarera. Den som förvärvar en byggnad på ofri grund (d.v.s. på en arrendetomt utan tomträtt) ska inte söka lagfart. I stället ska förvärvaren anmäla till Skatteverket att han är ny ägare till byggnaden. Inkomstdeklaration Ett dödsbo finns kvar till dess att alla tillgångar har skiftats. Dödsboet ska deklarera oavsett hur lång tid det gått sedan dödsfallet. Dödsbo efter en person som har avlidit under inkomst året har samma deklarationsskyldighet som den avlidne skulle ha haft. För senare år måste dödsboet deklarera om • dödsboet har ägt fastighet den 1 januari inkomst året • dödsboets inkomst är mer än 100 kr • avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader ska betalas. Dödsboet behöver inte lämna någon deklaration om det enbart haft kapitalinkomster (ränta, utdelning, annan inkomst eller schablonintäkt) som det har lämnats kontrolluppgift på. Adress till dödsboet När det gäller inkomstbeskattningen, hör dödsboet till samma skattekontor som den avlidne hörde till före dödsfallet. Det är viktigt att dödsbodelägarna anmäler en eventuell adressändring för dödsboet till Skatteverket. Anmälan kan endast lämnas skriftligen till Skatteverket i ett vanligt brev – inte på någon blankett eller via mejl. Om adressändringen inte anmäls kommer deklarationsblanketten, och a ndra brev som skickas med anledning av dödsboets inkomstbeskattning, att skickas till fel adress. Deklarationsblanketterna eftersänds t.ex. inte. Posten skickar dem i retur till skattekontoret. Anmälan om eftersändning ska göras i vanlig ordning, för att dödsboet ska få all annan post. Vilka skatteregler gäller särskilt för dödsbon? I de allra flesta fall gäller samma skatteregler för dödsboet som för privatpersoner. Vissa skatteregler gäller emellertid särskilt för dödsbon. Dessa regler varierar beroende på hur lång tid som gått sedan dödsfallet. … samma år som dödsfallet skett Dödsboet efter en person omfattas av samma regler som skulle ha gällt om personen levt hela det året dödsfallet inträffade. Den avlidnes och dödsboets inkomster ska därför redovisas i en och samma deklaration. Ett dödsbo ska för dödsåret betala skatt för inkomster som … det fjärde året efter dödsfallet och senare • den avlidne haft • den avlidne haft, men som har betalats ut först efter dödsfallet • dödsboet haft efter dödsfallet, t.ex. avkastning av boets tillgångar. Ytterligare en förändring för uträkning av dödsboets inkomstskatt inträder det fjärde året efter dödsfallet: För att räkna ut dödsboets inkomstskatt, gäller i stort sett samma regler som för privatpersoner. Detta inne bär att dödsboet • har rätt till fullt grundavdrag, även om boet skiftats före utgången av dödsåret • betalar allmän pensionsavgift om den avlidne var född 1938 eller senare. Dödsboet betalar inte egenavgifter och allmän löne avgift, utan i stället för dessa avgifter påförs särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. ... de tre första åren efter dödsåret Från och med året efter att personen har dött jämställs inte längre ett oskiftat dödsbo med den avlidne. Dödsboet ska därför inregistreras med ett eget organisationsnummer. Observera att detta måste dödsboet själv begära hos Skatteverket. Om det finns fastighet i dödsboet sker dock detta automatiskt. Läs mer på sista sidan under avsnittet ”Skatteregistrering året efter dödsfallet”. Följande förändringar för uträkning av dödsboets inkomstskatt inträder från och med året e fter dödsåret: • Dödsboet har ingen rätt till grundavdrag. • Dödsboet ska inte betala allmän pensionsavgift. Exempel: Skatteuträkning året efter dödsfallsåret Stina dör i november år 1. Retroaktiv lön på 20 000 kr betalas ut under januari år 2. Detta innebär att dödsboet måste lämna inkomstdekla ration även år 3. Dödsboet får inget grundavdrag och betalar ingen allmän pensionsavgift. Om vi utgår från att kommunalskatten är 30 procent så blir skatteuträkningen: Beskattningsbar förvärvsinkomst 20 000 kr Kommunal inkomstskatt 30 procent 6 000 kr Slutlig skatt 6 000 kr Läs mer om skatteuträkning i Skatteuträknings broschyren (SKV 425). Om det ingår en privatbostad (småhus, ägarlägenhet eller bostadsrätt) i dödsboet ska den räknas som sådan om den fortfarande kan användas som permanenteller fritidsbostad. Det finns inget krav på att den verkligen används. Bostaden behåller sin karaktär även om den står tom, t.ex. i avvaktan på en försäljning. • Statlig inkomstskatt tas ut med 20 procent på hela den beskattningsbara förvärvsinkomsten, d.v.s. även på inkomst som understiger den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt, och med ytter ligare 5 procent på den del som överstiger den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt. (För dödsfallsåret och de tre första åren efter dödsfallet tas statlig inkomstskatt inte ut på förvärvsinkomst som understiger den nedre skiktgränsen.) Skiktgränserna för aktuellt inkomstår finns på skatteverket.se/beloppochprocent. Om det ingår en privatbostad i dödsboets tillgångar räknas den som näringsfastighet eller bostadsrätt i näringsverksamhet från och med fjärde året efter dödsfallet. Fastigheten eller bostadsrätten utgör då en anläggningstillgång i näringsverksamhet. Den beskattas då enligt reglerna om näringsverksamhet. Denna broschyr tar inte upp något om skatteregler för dödsbon som bedriver näringsverksamhet eller f rågor som kan uppstå om den avlidne bedrivit näringsverksamhet. Läs om hur en näringsfastighet beskattas i broschyren Skatteregler för enskilda näringsidkare (SKV 295). Inkomst av kapital För inkomst av kapital gäller samma skatteregler för dödsbon som för privatpersoner. Som inkomst av kapital räknas löpande avkastning och kapitalvinster. Inkomst av kapital kan t.ex. vara ränta på bankmedel, utdelning på aktier och fond andelar samt kapitalvinst vid försäljning av tillgångar (t.ex. fastighet, bostadsrätt, aktier och fondandelar). Vem ska redovisa inkomsten? Avgörande för vem som ska redovisa kapitalinkomsterna i deklarationen, är om de uppkommit före eller efter arvskiftet. Om kapitalinkomsten uppkommer före skiftet är det dödsboet som ska redovisa räntor, aktieutdelningar och försäljning av tillgångar. Om kapitalinkomsten uppkommer efter skiftet är det de enskilda dödsbodelägarna som är redovisnings skyldiga. Återföring av uppskovsbelopp Uppskovsbelopp som medgetts vid försäljning av bostad ska återföras till beskattning bl.a. om ersättningsbostaden övergår till ny ägare genom arv eller testamente. Beskattning ska dock inte ske • vid övergång till ny ägare genom arv eller testa mente till make, sambo eller hemmavarande barn under 18 år • vid övergång till ny ägare genom bodelning med anledning av makens eller sambons död. Fastighetsavgift och fastighetsskatt Det är ägaren till fastigheten som är skyldig att betala fastighetsavgift/fastighetsskatt. Fastighetsavgiften/ fastighetsskatten ska betalas för hela kalenderåret av den som är ägare den 1 januari. Efter dödsfallet betraktas dödsboet som ägare till den avlidnes egendom. För dödsåret räknas den avlidne och dödsboet som en och samma skattskyldig. Ägarbytet har därför ingen betydelse för fastighetsavgiften/ fastighetsskatten. Överförs en fastighet till en ny ägare genom arvskifte, blir mottagaren ägare till fastigheten vid tidpunkten för skiftet. Läs mer om fastighetsavgift och fastighetsskatt i broschyren Fastighetsskatt och fastighetsavgift (SKV 296). Inkomster i utlandet Var den avlidne bosatt i Sverige vid sin död är dödsboet efter honom obegränsat skattskyldigt. Detta innebär att dödsboet är skyldigt att redovisa även inkomster i utlandet i deklarationen. Om det råder osäkerhet om hur en inkomst ska redovisas så bör dödsboet ta kontakt med skattekontoret. Det går också bra att fylla i uppgifterna under ”Övriga upplysningar” på dödsboets deklarationsblankett. I samband med slutskattebeskedet skickar Skatte verket också ut ett kontoutdrag. På kontoutdraget visas ställningen på dödsboets skattekonto. Dödsboet tar över skattekontot Skattekontot är knutet till personnumret för privatpersoner och till organisationsnumret för juridiska personer. Efter dödsfallet tar dödsboet över den av lidnes skattekonto. Eventuellt över- eller underskott ligger kvar på kontot och ränteberäknas som vanligt. Skatteregistrering året efter dödsfallet Om dödsboet, som är en juridisk person, fortfarande är oskiftat året efter dödsfallet och det finns uppgifter som gör dödsboet deklarationsskyldigt, registrerar Skatteverket dödsboet och tilldelar ett organisationsnummer. Uppgifter som medför en registrering kan t.ex. vara fastighetsinnehav eller andra kontrollupp gifter som kommer in till Skatteverket. I annat fall måste dödsbodelägarna kontakta skattekontoret för att registrera dödsboet. I samband med registreringen får dödsboet ett orga nisationsnummer och därmed ett nytt skattekonto. Dödsbodelägarna bör då tänka på att göra eventuella inbetalningar till det nya skattekontot. Det kan också bli aktuellt att begära överföring av överskott från det gamla till det nya kontot. Ta i så fall kontakt med dödsboets skattekontor. När är dödsboet avslutat? Dödsboet är skattemässigt avslutat när dödsboets alla tillgångar är skiftade, deklaration lämnad för sista gången och över- eller underskott på skattekontot är reglerat. Självbetjäning dygnet runt: Webbplats: skatteverket.se, Servicetelefon: 020-567 000 Skattebetalning Slutskattebesked och kontoutdrag När dödsboet lämnat deklaration kontrollerar Skatteverket uppgifterna och fattar beslut om dödsboets slutliga skatt. Resultatet av detta arbete framgår av slutskattebeskedet som Skatteverket skickar ut. Personlig service: Ring Skatteupplysningen, inom Sverige: 0771-567 567, från utlandet: +46 8 564 851 60 SKV 465 utgåva 7. Utgiven i mars 2015. Denna utgåva finns endast som pdf-fil på www.skatteverket.se
© Copyright 2024