Den som äger berättelsen om framtiden vinner

“DEN SOM ÄGER BERÄTTELSEN
OM FRAMTIDEN VINNER”
R O G E R H I L D I N G S S O N , S TAT S V E T E N S K A P L I G A I N S T I T U T I O N E N
T R I V E C T O R S G R A N D S E M I N A R I U M 2 S E P T 2 01 5
EN NY BERÄTTELSE OM
KLIMATOMSTÄLLNINGEN?
 Johan Rockström: En
fossilfri välfärdsnation!
  P1 Sommar 12 juli
  Supermiljöbloggen 5 aug
  SVT Opinion 11 aug
 Super-år mänsklighetens
framtid:
  FNs Globala Hållbarhetsmål
  COP21 i Paris
 Sverige: klimatpolitiskt
ramverk
BERÄTTELSER OCH POLITIK
  Samhället bärs upp av berättelser om vår
historia, samtid och gemensamma framtid
  En central funktion i samhällsstyrningen
  ange färdriktning och ge mening
  idka ledarskap och skapa sammanhållning
  Svara upp mot samtida samhällsutmaningar
  Förmedla framtidsutsagor om möjliga, och
önskvärda, utvecklingsvägar
  Exempel:
  Folkhemmet (Per Albin Hansson)
  Gröna Folkhemmet (försök av G. Persson)
  Arbetslinjen (Rheinfeldt och Nya M)
  Stadsvisioner: kunskaps/universitetsstaden,
den hållbara staden, klimatsmarta staden,
fossilbränslefria kommunen, o. dyl.
DISKURSANALYS SOM POLICY TEORI
  Hajer (1995, 2009):
  Storylines (uttryck, metaforer,
symboler, narrativ)
  Diskurskoalitioner
  Politik som diskursiv kamp
Diskurs: “…an ensemble of notions, ideas,
concepts and categorizations through which
meaning is ascribed to social and physical
phenomena, and that is produced and
reproduces in turn an identifiable set of
practices” (Hajer 2009)
  Diskursiv institutionalism: diskurser är
per formativa och formar institutionella
praktiker (materiell gestaltning)
  Institutioner (re)konstrueras av aktörer
som engagerar sig i diskurs – “processer
snarare än strukturer” (Schmidt)
  Danielsson (2010): idéstrukturer både
stabiliserande och destabiliserande
mekanismer som kan begränsa och
möjliggöra policyförändring
(Philips et al 2004)
BEGRÄNSAT BESLUTSUTRYMME
(BAILEY & WILSON 2009)
KLIMATPOLITIK
…som utsläppskontroll
(end-of-pipe)
•  Externaliteter
•  Endimensionell utmaning
(klimatpolitik)
•  Fokus: Kostnadseffektivitet
….som klimatomställning
(dekarbonisering)
•  Samhällssystem
•  Flerdimensionell utmaning
(hållbarhet, välfärd, osv.)
•  Fokus: Samhällsnytta
SCENARIER OCH FÄRDPLANER
KLIMATOMSTÄLLNING
400
350
Final energy (EJ/a)
300
250
200
150
100
50
0
2000
Source: Ecofys
2010
2020
2030
2040
Nuclear
Coal
Natural gas
Oil
Bio: Algae
Bio: Crops
Bio: Comp.Fellings*
Bio: Traditional
Bio: Resid.&Waste
Hydropower
Geo: Heat
Geo: Electricity
Solar thermal
Conc. solar: Heat
Conc. solar: Power
Photovoltaic solar
Wave & Tidal
Wind: Off-shore
Wind: On-shore
2050
DEKARBONISERING SOM UTSPRIDD OCH
INBÄDDAD SAMHÄLLSPROCESS
RESEARCHING DECARBONISATION
POLITICS (LC MOBILE LAB)
District Heating - Lund
Climate Smart Malmö
Smart Grid - Stockholm
Climate-smart Malmö
Making sustainability reality
New biofuelled CHP-plant
Inaugaration april 2014
71 MWv och 39 MWel
Fuel: Recycled wood material and peat
Decreases carbon footprint with 205 000 mton p.a.
Green Mobility Köpenhamn
GOVERNING BY EXPERIMENTS
(BULKELEY & CASTÁN BROTO 2013)
  Studie av 100 städer; finner inget samband mellan urbana
klimatinitiav och regioner, inte heller med andra vanliga
förklaringsfaktorer (befolkning, densitet, BNP, etc)
  Snarare nätverk och partnerskap
  Från municipal voluntarism till strategisk urbanism
  Klimat strategisk fråga för stadsutveckling, tillväxt och välfärd
KLIMATSMARTA MALMÖ
  Krismedvetenhet (Kockums,
SAAB, etc)
  Visionsarbete: från ‘industristad’
till ‘kunskapsstad’
  Demonstrera hållbar
stadsbyggnad
  Bo01/Västra Hamnen
  Augustenborg
  Hyllie
  Urbana klimatexperiment
energisystem och mobilitet
  E.Ons Hållbarheten, Klimatkontrakt
Hyllie, 100% RES, Cykelstaden, m.m.
  Från rationell planering till
strategiskt agerande kring urban
förnyelse och innovation
(‘enablers and co-creators’)
FOSSILBRÄNSLEFRITT VÄXJÖ
  Oljekris och konver tering
biobränslebaserad kraf tvärme
  Miljö och klimat strategisk
möjlighet till profilering
  Från branding till
koalitionsbyggande:
  Bioenergigruppen (forskning,
innovation, näringslivskluster)
  Klimatalliansen: 50%-mål
  Fossilbränslefritt Växjö 1996
  Klimatkommunerna
  C40, “Europas grönaste stad” (BBC)
  Utsläpp -40%, RES > 50%
  Men, bilens privilegium i
transpor tplaneringen for tsatt en
utmaning i ‘staden på landet’
SLUTORD
Lästips:
t
-.-.¡7
-ee-/
Authoritative
Governance
Policy-makingin the Age of Mediøtizøtion
Maarten A. Hajer
ROGER HILDINGSSON
Governing Decarbonisation – The State and the New Politics of Climate Change
Governing Decarbonisation
The State and the New Politics of Climate Change
The new climate politics of decarbonisation address the prospects for moving
society away from its current dependence on fossil carbon energy. In this
compilation dissertation, Hildingsson explores the role of the state as a critical
site for progressive climate action, and examines its capacity to govern decarbonisation by transforming systems, structures and practices that generate
carbon emissions. Based on insights from the development of climate governance arrangements and institutional conditions for public policy in Sweden,
Hildingsson proposes that the modern (environmental) state holds untapped
capacities to govern decarbonisation. These capacities can be progressively
explored to advance and scale up the efforts to reorient societal development.
Thus, a decarbonising state can be made more actively engaged in steering and
enabling the processes of low-carbon transitions, and in developing new ways
for orchestrating a wide range of low-carbon initiatives and developments.
9 789176 231814
Roger Hildingsson works as researcher and teacher in environmental politics and
climate governance at the Department of Political Science, and this book is his
completed PhD thesis. His tutors have been Annica Kronsell and Johannes Stripple.
Department of Political Science
Lund Political Studies 172
ISBN 978-91-7623-181-4
ISSN 0460-0037
1i
6h.
I
Printed by Media-Tryck | Lund University 2014
  Samhällsstyrningen formas av
uppfattningar om vår samtid och
berättelser om framtiden
  Får materiell betydelse i institutionella
praktiker såsom planering, utveckling
och omställning av samhället
  Visioner och narrativ om förnybara
energisystem väletablerade, och på
god väg att realiseras
  Men, vem ‘äger’ berättelsen om den
hållbara staden och, inte minst, om
transportplaneringen?
  Och, hur få positiva narrativ om
hållbara transportsystem att vinna
framsteg?
172
,
Governing Decarbonisation
¿
I
t
ROGER HILDINGSSON
DEPARTMENT OF POLITICAL SCIENCE | FACULTY OF SOCIAL SCIENCE | LUND UNIVERSITY
+iî
I
I
I
t
t
C
iI
The State and the New Politics of Climate Change
J
I
ì
¡1,
'l
r
\
'y'
t
!
ò
I
a(
f
È
OXFORD