1. No category

NUMMER 2 2015
AFFÄRER OCH SKOG
FRÅN HOLMEN-KONCERNEN
Tema /
Höghus
i trä
Hallå där /
Små eller
stora plantor?
Bokförsäljning /
Unga vänder
lästrenden
De nya
bokslukarna
PLUS:
Möt landsbygdsminister Bucht Färska fibrer nyckel i nytt papper
Eldfängd naturvård Förpackningsutmaningen Ett slott bland träden
Ledare
Innehåll
ANNICA BRESKY
Ständig
förbättring
Kartongen från Iggesund Paperboard har alltid
hållit högsta kvalitet och varit eftertraktad på
marknaden. Våra kunder har därmed också höga
förväntningar på oss, och det gillar vi. Det sporrar oss att
hela tiden bli bättre och ständigt utveckla både våra
produkter och sättet vi jobbar på.
Det senaste exemplet på detta är vår uppgraderade version
av storsäljaren Invecote G som produceras på vårt bruk
i Iggesund. Från och med i sommar kommer vår mest sålda
kartong att förses med en lättbestruken motsida som möjlig­
gör tryck på båda sidor. Kartongen är också certifierad för
flera olika digitala trycktekniker. Det innebär att vi kan
erbjuda kunder som vill kunna trycka på båda sidor,
i kraftigare pappersmaterial, exakt vad de frågar efter.
introduktionen av den uppgraderade
Invercote G har vi också tydliggjort och förbättrat vårt
serviceerbjudande under namnet Care by Iggesund. Den som
köper kartong från oss ska inte bara kunna förvänta sig en
produkt i världsklass, utan även
få snabbare och bättre service.
Som du märker händer det
mycket inom Iggesund Paper­
board. Med ett starkt 2014 i
ryggen och en spännande start
på 2015 ser vi fram emot att ta
nästa steg och ytterligare
stärka vår position på
kartongmarknaden.
PARALLELLT MED
2
HOLMEN MAGASIN 3
2 // 22001115
14
20
24
3 /Mode bäst på papper
4 /Innovation i samverkan kan ge nya produkter
5 /Hallå där, Karin Johansson
7 /Papper som vinner på längden
8 / Bokvägen till framtidsskogen
11 /Beredd på det värsta
12 / Ett slott i skogen
14 / Trärevolution
18 /Varför inte chips i kartongfodral?
20 / ”Inget ger samma positiva effekt som elden”
22 / Mobilgenerationen vänder blad
23 / ”Jag vill se ökad export av förädlade produkter”
24 / Yrke: båtbyggare
HOLMEN MAGASIN är Holmen-koncernens tidning för aktieägare, kunder,
leverantörer och andra intressenter. Utkommer fyra gånger per år.
Hemsida: www.holmen.com E-post: [email protected] Telefon: 08-666 21 00
Adress: Box 5407, 114 84 Stockholm Ansvarig utgivare: Ingela Carlsson
Redaktör: Marie-Louise Olsen Formgivare: Dan Nilsson
Produktion: Spoon AB, w
­ ww.spoon.se Omslagsfoto: Evelina Carborn
Tryck: Sörmlands Grafiska Papper: Inlaga Holmen TRND, 80 gram. Omslag
Invercote G, 220 gram.
Annica Bresky,
VD Iggesund Paperboard
Holmen är en skogsindustrikoncern som driver och utvecklar
hållbar verksamhet inom dels två
råvaruinriktade affärsområden
för skog och energi, dels tre produktinriktade affärsområden för
kartong, tryckpapper och trävaror. Genom det stora innehavet
av skog, och egenproducerad
energi, står Holmen starkt med
goda utvecklingsmöjligheter.
12
Holmen Skog är Sveriges fjärde
största skogsägare och sköter
koncernens skogar, som omfattar
drygt en miljon hektar produktiv
skogsmark, och virkesförsörjning
till koncernens produktionsenheter
i Sverige.
Holmen Energi ansvarar för
koncernens vatten- och vindkrafttillgångar och för elförsörjningen
till Holmens svenska enheter.
Holmen Energi bedriver också
utvecklingsprojekt kopplade till
energiområdet.
Iggesund Paperboard är världsledande inom tillverkning av
kartong för konsumentförpackningar och grafisk produktion.
Tillverkningen sker i Iggesund
i Sverige och i Workington i
England. Produktutbudet består
av de två starka varumärkena
Invercote och Incada.
Holmen Paper tillverkar tryckpapper för magasin, produktkataloger,
direktreklam, böcker och dagstidningar i pappersbruken i Hallstavik
och Braviken samt i Madrid och är
en av Europas ledande producenter inom sitt område.
Holmen Timber tillverkar
snickeri- och konstruktionsvirke
i furu och gran vid sågverken
i Braviken och Iggesund.
Sågverkens närhet till bruken,
tillsammans med egen virkesförsörjning, ger positiva fördelar
för ekonomi och klimat.
Läs mer på www.holmen.com
NYHETER
Holmen TRND /
Mode bäst
på papper
200 sidor tjocka mode­
magasinet The You Way från
Aftonbladet har blivit en ny
svensk trendbibel. Den trycks
på karaktärsstarka pappret
Holmen TRND.
F O T O A G N E TA A L M E G Å R D
– Vi vill ha ett papper
som sticker ut jämfört
med vanliga modetid­
ningar. Ett papper med bulk, ett
tjockt papper som är lätt men
känns maffigt. Holmen TRND
uppfyller de önskemålen, säger
Anna Kult, ansvarig utgivare.
I mars 2014 lanserades inter­
netsajten theyouway.com, en
mode­sajt som kombinerar redak­
tionellt innehåll med shopping.
Vi ville ha ett
papper som
sticker ut. Ett tjockt
papper som är lätt men
känns maffigt.
Anna Kult, ansvarig utgivare.
Pappersmagasinet började ges ut
ett år senare som ett komplement
till de dagliga uppdateringarna på
sajten. I samband med att första
numret av magasinet kom ut
anpassades sajten för att matcha
magasinet.
– Idén är enkel. Vi ville göra ett
magasin som samlade vårens och
sommarens trender, men som man
kan ha kvar hela säsongen och
som är lika aktuellt och inspire­
rande i maj som i februari, säger
Anna Kult.
THE YOU WAY har hämtat in­
spiration från de stora klassiska
modemagasinen, inte minst från
tegelstenstjocka Vogue Collec­
tions Magazine, Vogues sam­
lingsmagasin som kommer ut två
gånger om året.
– Jag tror att mode, och inred­
ning, är områden där pappersmagasinen kommer att leva
längst. Men man kan inte bara
köra på, man måste hela tiden
skruva lite och hitta nya funktio­
ner med magasinet, säger Anna
Kult.
Till skillnad från många andra
exklusiva magasin är The You
Way gratis.
– Vi ser magasinet som ett
mervärde till våra läsare, säger
Anna Kult. ●
STRATEG, PETER STRÖM
OM THE YOU WAY
Aftonbladets The You Way är Skandinaviens största modesajt och ger nu
även ut ett 200-sidigt magasin, tryckt
på Holmen TRND, för att inspirera
inom stil och trender, och hjälpa läsaren att hitta de bästa modeköpen.
De två kanalerna har olika styrkor.
På sajten presenteras varje dag
rykande färska nyheter, bilder och
aktuell shopping. I magasinet är det
inspiration och överblick som gäller.
Och så den där detaljen att pappersmagasinet ligger kvar på soffbordet
för att bläddras i och läsas om och
om igen.
The You Way
älskar papper.
”Det är ju något alldeles
speciellt med ett magasin i papper.
Lukten. Prasslet mellan fingrarna.
Den sköna känslan av att det finns en
början och ett slut – inte bara
digital oändlighet”, skriver
tidningen i sitt
första nummer.
Den 16 april höll Holmen bolagsstämma i Stockholm. Nära 300 personer var
närvarande. Stämman fastställde årets
utdelning till 10 kronor per aktie, det vill
säga 1 krona mer än föregående år.
Henriette Zeuchner, VD och
koncernchef i Berling Media, valdes
till ny ledamot i Holmens koncernstyrelse. Hon är sedan tidigare ledamot i styrelsen för NTM-koncernen,
som erbjuder ett flertal lokala morgontidningar, gratistidningar och ett antal
digitala lösningar.
FOTO ULRIKA CARLSTEIN, HOLMEN
Höjd aktieutdelning på Holmens stämma
Nya styrelse­
ledamoten Henriette
Zeuchner om sin roll
i styrelsen:
– Jag har en bakgrund från media- och
telekom där jag främst
arbetat med digital
utveckling, försäljning
och marknadsföring. Berling Media
har utgivning inom
läromedel, fackböcker
och tidningar, och arbetar med tryckta och
digitala produkter. Jag
hoppas kunna bidra
i styrelsen med såväl
insikter från kundsidan
som energi och engagemang i utvecklingsarbetet framåt.
H O L M E N M A G A S I N 2 / 2 0 1 5 3
Nyheter /
I KORTHET
Nyhet för exklusiva
pocketböcker
Vid årsskiftet lanserades Holmen
BOOK Extra, ett bokpapper med
högre ljushet avsett för mer exklusiva
pocketböcker.
– Vi har märkt en
efterfrågan från kunder
i Europa på denna
typ av produkt, säger
Yasmina Séfrin, som
arbetar för Holmen
Paper i Frankrike.
Den nya produkten har mött
uppskattning hos såväl kunder som
tryckerier.
– Ytan, opaciteten och ljusheten
får lovord och tryckerierna värdesätter den goda tryckbarheten, säger
Yasmina Séfrin.
64
ton blir den
nya maximala
bruttovikten
för lastbilar
i Sverige,
en höjning från tidigare 60 ton. För
Holmen innebär förändringen att den
genomsnittliga lasten per lastbil i den
befintliga fordonsparken beräknas
öka med runt 10 procent. Större last
per lastbil ger lägre utsläpp per ton
last. Ändringen träder i kraft i juni
2015.
Innovation i samverkan
kan ge nya produkter
Utveckling av nya material,
produkter och tjänster från
förnybar råvara är målet
för BioInnovation – ett nytt
branschöverskridande
innovationsprogram där
Holmen deltar.
Det senaste decenniet har det
skett en banbrytande utveckling av förnybara material,
produkter och tjänster i skogsindustrin.
Nya marknader och affärsmodeller
växer fram och kompletterar traditio­
nella verksamheter. Utvecklingen sker
ofta i samverkan med andra branscher,
som kemi, textil och biodrivmedel.
NU TAR HOLMEN ytterligare ett steg
i förnyelseprocessen som en av intressenterna i programmet BioInnovation.
– BioInnovation är en branschöverskridande satsning där en väsent­
lig del av inriktningen är att vidareutveckla forskningsresultat till kommersiella produkter. Vår intention är
att BioInnovation ska stödja projekt
som har förutsättningar för att skalas
upp, kommersialiseras och imple­
menteras på marknaden, säger Ola
Schultz-Eklund, direktör affärsutveckling och innovation, Holmen.
FOTO PER TRANE
ÄN SÅ LÄNGE är BioInnovations-
Trolska Skogen
lockar ut familjer
Sagoäventyret Trolska Skogen har
blivit en populär familjeattraktion i
Mellanfjärden i Hälsingland. Varje
år besöker mer än 10 000 personer
Trolska Skogens varsamt uppbyggda
stigar och sagomiljöer. Genom teater
och äventyr presenteras skogen och
allt underbart trolskt som finns i den
svenska naturen.
– Vi tycker att det är ett bra exempel på hur man kan jobba för att nå
ut med information och kunskap om
den resurs som skogen är i samhället,
både till barn och till vuxna, säger Jill
Persson, marknadschef vid Holmen
Skog region Iggesund.
I år sponsrar Holmen evenemanget med bland annat material till
äventyren.
4
HOLMEN MAGASIN 2 / 2015
Framtidsmarknad:
klädindustrin letar
efter nya material.
I sin Conscious
collection använder
H&M exempelvis
lyocell-textilier,
tyg av fibrer från
träd som kräver
lite vatten och inte
behöver besprutas
lika mycket som
bomull.
programmet i startskedet.
– Holmen, liksom många andra
intressenter med anknytning till bioprocesser och bioprodukter, bidrar
för att ge BioInnovation rätt innehåll,
säger Ola Schultz-Eklund. ●
FOTO H&M
BIOINNOVATION
Det branschöverskridande
innovationsprogrammet
BioInnovation ska bidra till utveckling
av starka, konkurrenskraftiga och
innovativa material, produkter och
tjänster baserade på förnybar råvara.
BioInnovation är en svensk satsning
som kompletterar liknande större
satsningar inom EU.
Statliga Vinnova, Energimyndig-
heten och Formas står för en stor del
av finansieringen tillsammans med
aktörer från näringsliv, akademi,
institut och offentlig sektor. Budgeten
är planerad till 100 miljoner kronor
per år. I dagsläget har programmet
ett 60-tal intressenter, hälften
företag och hälften organisationer,
universitet och forskningsinstitut.
Läs mer på www.bioinnovation.se
3 NYHETER /LÄSVÄRDA TRYCKSAKER
Sammanfattande
Samhällsansvar
Sanningssägare
För andra året är Holmens
1 årsredovisning tryckt på
egenproducerat papper. Innanför
det ådrade omslaget av Invercote
Creato – en kartong med hög vithet
och slät, matt yta – gömmer sig en
inlaga av Holmen TRND, ett
obestruket matt magasinspapper.
Både analog och digital version kan
erhållas via hemsidan
www.holmen.com
Holmen Skogs forsknings2 och utvecklingschef Erik
Normark har sammanfattat
koncernens kunskaper och
de bärande principerna
för skogsskötseln i
en ny bok, Konsten
att odla skog.
Beställ via
hemsidan
www.holmen.com. Ko
nsten att
odla skog
Läs mer på
sidan 8.
Krymper
Europas skogar?
Nej, de växer. Sverige
har exempelvis i dag
50 procent mer
skogsvolym än för
80 år sedan. I Fem
myter om papper
reder Holmen ut myter om
skog, skogsskötsel och pappersindustrins påverkan på miljön.
Beställ via hemsidan
www.holmen.com
Holmens väg till ett
uthålligt skogsbruk
3
myter om pappe
rstillverkning
och
miljö
Hallå där / Karin Johansson
Små eller stora plantor?
Karin Johansson på
Skogsforsk har nyligen
avslutat en studie tillsam­
mans med Holmen om betydelsen
av plantans storlek.
Vad är bäst, stora eller små plantor?
– Du kan inte säga att stora
plantor är dåliga och små är bra,
eller vice versa. Utan du måste se
till plantans proportioner. Rotsystemet måste vara tillräckligt
stort för att försörja skottet. En
planta med för litet rotsystem i
förhållande till skottet växer lång­
samt. Mindre plantor har oftare
bra proportioner och de kan därför
satsa på att växa ovan jord direkt
efter planteringen. Stora plantor
måste ofta börja växa under jord.
– Små plantor är billigare och
du får med dig fler ut på hygget.
Samtidigt tål grövre plantor skador
bättre. En snytbagge skadar till
exempel inte lika stor del av en stor
planta, som av en liten. När det
gäller snytbaggeskador är diametern på plantans stam viktig.
Med en liten diameter kan
baggarna ringbarka hela plantan,
men med en större diameter kom­
mer de inte runt.
I vilka lägen ska man välja
vilken storlek?
– Det beror på den egna ekono­
min och på plantlogistiken, men
FOTO LINNEA SVENSSON ARBAB
Hur ska man resonera när man
väger kostnader mot mer
motståndskraftiga plantor?
Har du problem med insektsangrepp? Välj en större planta.
även på hur platsen ser ut. Är det
ett högt betestryck, stor frostrisk
eller extra mycket snytbaggar? Då
bör du kanske välja en grövre, tåli­
gare planta. Har du däremot en bra
markberedning kan du välja en liten,
billig planta och få en hög tillväxt.
KARIN JOHANSSON
Yrke: Forskare på Sveriges
Lantbruksuniversitet. Skogsvetare.
Disputerade 2004 på North Carolina
State University, USA.
Avhandling: Om interaktioner mellan planttyper och markberedning.
På cv:et: Har arbetat som forskare
med inriktning mot föryngring på
Sveriges lantbruksuniversitet,
SLU, och på Skogforsk, det
svenska skogsbrukets
forskningsinstitut.
TILLSAMMANS MED maskintillverkare
och forskare satsar Holmen Skog i
ett treårigt samarbete med Sveriges
lantbruksuniversitet, SLU, och
forskaren Pedro La Hera på att
utveckla nya automatiska funktioner
för framtidens skogsmaskiner.
– Mer automation är ett fullt realistiskt tekniksprång. Men det är också
en nödvändighet för att vi ska kunna
utnyttja den allt högre kapaciteten i
skogsmaskinerna. Automationen gör
att människan i maskinen kan fokusera
på andra uppgifter än att styra maskinens alla rörelser, vilket ger en bättre
och säkrare arbetsmiljö, och högre
produktivitet, säger Jonas Eriksson,
produktionschef på Holmen Skog.
Parallellt med automationsprojektet samarbetar Holmen Skog
med UID, designhögskolan i Umeå,
för att ta fram ett gränssnitt mellan
förare och maskin som är anpassat
för nya automatiska funktioner.
FOTO ROLF ANDERSSON
Mer automatik nödvändigt i skogsmaskiner
Skogsmaskiner
har så hög
kapacitet att
det mänskliga sinnet
behöver
hjälp att
kontrollera
rörelserna.
H O L M E N M A G A S I N 2 / 2 0 1 5 5
Nyheter /
I KORTHET
FOTO LASSE HEJDENBERG
Statistik /
Så mycket har Holmen minskat
sina fossila koldioxidutsläpp
Fredrik Lundberg med Johan Padel,
vd Holmen Timber, och Victor Holmquist, produktionschef Holmen Timber.
Fredrik Lundberg
besöker Braviken
Braviken och i Hallsta har investeringarna
bidragit till att kraftigt minska Holmens
klimatpåverkan. Under 2014 minskade
Holmen användningen av fossila bränslen
och därmed utsläppen av fossil koldioxid
per ton producerad pappers- och kartongprodukt med 45 procent jämfört med året
innan.
HOLMENS ANVÄNDNING AV FOSSILA BRÄNSLEN PER TON
PRODUCERAD KARTONG- OCH PAPPERSPRODUKT
1
MWh
Nyligen besökte Holmens styrelseordförande Fredrik Lundberg
pappersbruket och sågverket i Braviken. Vid pappersbruket inspekterades den nya kalandern på pappersmaskin PM 53 där bland annat det
nya papperet Holmen UNIQ produceras. På Bravikens sågverk gavs en
inblick i hur sågverket förbereder sig
för att såga både gran och furu.
Den nya sodapannan vid kartongbruket
i Iggesund och omfattande investeringar
i en biobränslepanna vid kartongbruket i
Workington, är två lyckade investeringar
för att minska Holmen-koncernens fossila
koldioxidutsläpp de senaste åren.
Tillsammans med stora satsningar på
energieffektivisering vid pappersbruken i
1,04
1,00
0,96
0,57
0,32
2010
2011
2012
2013
2014
0
Över förväntan
för ny vindkraft
Källa: Holmen
FOTO ULLA-CARIN EKBLOM
Elproduktionen från de 17 vindkraftverk
som Holmen är hälftenägare till utanför
Hallstavik i Stockholms län blev över
förväntan under de första månaderna
i drift. Verken sattes i drift successivt
under hösten, och prognosen är att
producera 165 GWh el per år.
– Vi nådde 55 GWh under 2014,
trots att parken bara var i drift under
några månader och höll på att trimmas in, säger Fredrik Nordqvist,
Holmen Energi.
Pappersmagasin
lyfter e-handeln
Fördubblad försäljning på bara några
månader blev resultatet när brittiska
online-modehuset Asos startade ett
eget modemagasin. Kunderna gick
direkt in på onlinebutiken för att köpa
varorna de såg i magasinet.
I dag trycks Asos
Magasin i 100 000
exemplar och ges ut
elva gånger per år.
Flera studier
gjorda av den
euro­peiska
branschkampanjen Print Power
visar att tryckt
media är effektivt
när det gäller att locka besökare till
e-handelssajter.
6
HOLMEN MAGASIN 2 / 2015
GILLAR JUST NU
Hajpad tjock-furu
Svenskt tjock-furu har blivit internationellt hetgods.
– Jag har hittat Axel Einar Hjorths
furumöbler i ve’bon hos folk. Nu
går de för hissnande belopp, säger
antikexperten Knut Knutsson.
Bordet Utö har sålts för 159 000
kronor på Bukowskis. För fem
matchande
stolar fick du
buda ytterligare 147 000
kronor.
FOTO BUKOWSKIS
Pressat för chaufförer
Någon form av syntetisk konstruktion hade varit det slentrianmässiga valet när Volvo Lastvagnar
ville ha ny design till förarsitsen i sin grävmaskin GaiaX.
Men designern
Monica Förster
föredrog trä. Resultatet blev en smäcker F O T O V O L V O
stol gjord i 3D-trä, ett formträ där
fibrerna ligger huller om buller för
att ge större elasticitet.
FOTO WOODBRAND
Solklart bågmaterial
Klart man kan göra glasögonbågar i trä. Det är ett skönt, vackert
och robust material, resonerade
skaparna bakom Woodbrand, ett
Göteborgsbaserat företag som
säljer handgjorda solglasögon med
bågar helt i trä.
Produktnytt /
F O T O S T R AT E G
Papper som vinner på längden
I den lättsamma reklam­filmen
för Holmen UNIQ tävlar två
deltagare i pappersrullgång.
Se filmen på webben:
www.holmenpaper.com
Färska fibrer ger pappersegenskaper
utöver det vanliga. Nu marknadsförs det
nya SC-papperet Holmen UNIQ världen
över och sänkta kostnader är ett av flera
starka säljargument.
Holmen UNIQ är det senaste tillskottet i Holmen Papers produktfamilj. Papperet är gjort på enbart
färska fibrer för att få en unik ljushet och renhet
i ett tjockt, men lätt papper. Det gör att kunden
kan gå ner i ytvikt och sänka sina kostnader,
men ändå behålla tjockleken och känslan i
trycksaken.
– Den färska fibern är en viktig kompo­
nent. Vi använder ljusa, fina granfibrer och
plockar fram dess bästa egenskaper, säger Eva
Svensson-Rundlöf, projektledare och utveck­
lingsspecialist på Holmen Paper.
Ny pappersstandard kräver ny marknads­
föring. Förutom traditionell annonsering och
direktreklam har marknadsföringsteamet på
Holmen Paper skapat en speciell kampanjsajt
och spelat in en reklamfilm som bland annat
finns på YouTube. Man sprider även nyheten
via sociala medier.
– Vi har för första gången satsat på Linkedinannonsering och Google-adverts, säger Katarina
Granö som är kampanjledare och marknads­
kommunikatör på Holmen Paper.
Kampanjsajten med sina uppföljningsmöjligheter är ett viktigt verktyg i marknads­
föringen.
– Aktiviteterna där ger viktig information till
våra säljare när de gör uppföljningar och bokar
möten med kunder, säger Katarina Granö.
PÅ KAMPANJSAJTEN finns två reklamfilmer med
lättsamt anslag. I den första, som setts av snart
över 20 000 personer på YouTube, presenteras
konceptet för produkten. Uppföljaren förklarar
och bevisar vad som gör att kunderna kan
spara pengar på att använda Holmen UNIQ.
– Kampanjen fortsätter hela 2015 och det
kommer att dyka upp nyheter på sajten under
resans gång, säger Katarina Granö. ●●
LOTTA RINGDAHL
FÖR ATT UPPNÅ den ultimata ljusheten måste
HOLMEN UNIQ
är ett SC-papper till 100 procent baserat på färska
fibrer vilket ger hög tjocklek i förhållande till vikten.
tiden från det att träden fälls i skogen till att de
används i produktionen hållas kort.
– Det gäller att se till att vi får ren och färsk
ved året om, säger Eva Svensson-Rundlöf.
SC-PAPPER
är obestruket superkalandrerat papper med högglansig yta. Används främst till magasin, kataloger
och direktreklam.
Eva Svensson-Rundlöf
Katarina Granö
H O L M E N M A G A S I N 2 / 2 0 1 5 7
..
BOKVAGEN
SKOGSBRUK / till framtidsskogen
Nyligen släppte Holmen en ny bok om skogsbrukets
roll i utvecklingen mot ett hållbart samhälle och om
den handfasta konsten att odla skog. Möt författaren
Erik Normark, FoU-chef Holmen Skog.
TEXT / CAMILLA LITTORIN FOTO / ULLA-CARIN EKBLOM & HOLMEN
S om forsknings- och utvecklings­
chef på Holmen Skog har Erik
Normark fingrarna på pulsen
i utvecklingen av det moderna
svenska skogsbruket. Med 35
års erfarenhet i branschen är han den självklara
författaren till Holmens nya bok, Konsten att
odla skog. Boken är ett inlägg i debatten kring
skogens potentiella betydelse för ett framtida
hållbart samhälle. Men det är också en värde­
full källa till handfast kunskap om det aktiva
skogsbruk som Erik Normark och Holmen
menar behövs för att nå hållbarhet i samhället.
– Jag har försökt göra en inspirerande och
lite filosofisk skrift om att det är både roligt och
viktigt att odla skog. Att det går att nå ökad till­
växt, bevarad artrikedom och högre skönhets­
värden genom aktiv skötsel. Skog är vackert,
skogskötsel är konst, säger Erik Normark.
med boken reflekterade Erik
Normark över hur samhälls- och klimatutma­
ningarna ökar behovet av ett högproducerande
skogsbruk. Men att det samtidigt är svårt att
kommunicera kring skogsbruk.
– Det är många intressen som samsas i sko­
gen, och det finns många starka åsikter. Om vi
ska klara framtidsutmaningarna måste vi hitta
metoder där produktion av skogsråvara, natur­
vård och friluftsliv samspelar, säger han.
Han är övertygad om att den dagliga
skogsskötseln kommer att få en viktigare roll i
miljövården.
– Länge har avsättningar, exempelvis natur­
BESTÄLL
BOKEN
Konsten att
odla skog
inleds med
en beskrivning av
skogsbrukets historia
och dess
Konsten att
roll i de
odla skog
utmaningar
Holmens väg till ett
uthålligt skogsbruk
som finns
för att
skapa ett
hållbart samhälle. Den
tar också upp de bärande principerna
för Holmens skogsbruk, koncernens
omfattande miljöarbete, långsiktiga
planering och satsningarna på återväxt.
Beställ på www.holmen.com
UNDER ARBETET
8
HOLMEN MAGASIN 2 / 2015
”Formandet av morgondagens skogslandskap är en frukt av
många människors kollektiva gärning. Vi ser den skötta skogens
skönhet. I mina ögon är skogsskötsel därför en av de stora
konstarterna”, säger Erik Normark, FoU-chef Holmen Skog.
KORT OM ERIK NORMARK
Ålder: 56 år.
Jobbar som: Forsknings- och utvecklingschef på Holmen Skog.
Bor: I Härnösand och i Vålånger i
Ångermanland.
Familj: Sambon Carina Nyström och
två vuxna barn.
Intressen: Skogen, resor, fotografering,
kajakpaddling, flugfiske och jakt. Men
också att åka motorcykel och läsa
skönlitteratur.
Dina bästa skogsupplevelser:
Noto­fagusskogarna i höstfärger på
Eldslandet i Argentina, de skiktade
bokskogarna i maj i tyska Oldenburg
och de vita skogarna i Norrlands inland
i januaris järngrepp.
Hur de plantor som nu i sommar påtas ner i
marken runt om i Sverige kommer att skötas
spelar en avgörande roll för framtidens hållbara samhälle. ”Vill vi att skogen ska spela en
stor roll i utvecklingen behöver vi ett aktivare
skogsbruk än i dag”, säger Erik Normark.
H O L M E N M A G A S I N 2 / 2 0 1 5 9
Skogsbruk / Konsten att odla skog
22–
26 m
reservat, tillsammans med (gubben
ökad miljöhänsyn
systemen är dynamiska och att vi kan på­
och trädet) skulle följa med i alla kapitel, återväxt (planta ca 30 cm), röjning, gallring (12-18 meter) och skörd (22-26 meter).
i det vardagliga skogsbruket, varit den
verka deras utveckling genom inriktningen
dominerande modellen. Vi har uppnått
av vår odling, säger han.
mycket på det sättet, men det är dags att
tänka i nya banor, säger Erik Normark.
HAN HOPPAS ATT Konsten att odla skog ska
öka medvetenheten om att de skogar som
I KONSTEN ATT ODLA SKOG beskrivs flera
nu odlas i Sverige ska skördas i generationer
metoder för att få större effekt av det miljö­
framåt. Och att de runt 300 000 skogsägare
vårdsarbete som redan bedrivs: genomhugg­
som finns i Sverige i dag ska se möjligheten
ning, naturvårdsbränning i utvalda områden
att påverka framtiden.
av avsatt skog och att vid gallring och skörd
– Att arbeta med skogsbruk är att arbeta
exempelvis lämna framtidsbiotoper och
för kommande generationer, att se till
trädgrupper som sedan sköts aktivt för att
att våra efterkommande får ännu bättre
förstärka miljövärdena.
skogar än de vi ärvde. För mig är det en
– Vi kan med hjälp av skogen mildra
djupt meningsfull sysselsättning, säger Erik
klimatförändringarna. Men då måste skogs­
Normark. l
bruket bedrivas effektivare än i dag, genom
till exempel ökad tillväxt i skogen och smar­
tare användning av förnybara skogsråvaror
som inte tillför ny koldioxid i atmosfären,
säger Erik Normark och tillägger:
– Skogsbruk har en gammal historia i
Sverige. Merparten av Sveriges skogar har
brukats av människor under mycket lång
tid. Historien har lärt oss att skogseko-
12 m
TRÄDETS FYRA FASER
Ur boken ”Konsten att odla skog”
I återväxtarbetet
läggs grunden
för den framtida
skogen.
2–3 m
Efter fem till
tio år är det
dags att röja.
Dags för första
gallringen.
Dags att skörda.
15 cm
Experten / Lena Gustafsson
– Konsten att odla skog är en
välskriven och informativ skrift om
svensk skogsskötsel. Det är positivt
att miljöaspekterna lyfts fram på
ett så självklart sätt, säger Lena
Gustafsson, professor SLU.
”EN MYCKET läsvärd bok”, så beskriver
Lena Gustafsson, professor i naturvårdsbiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet
boken Konsten att odla skog, Holmens nya
skrift om skogsbruk.
– Boken tar till exempel upp miljöhänsynen på ett självklart och integrerat sätt i alla
skogsbruksled – från återväxt och röjning till
10
HOLMEN MAGASIN 2 / 2015
gallring och skörd, säger Lena Gustafsson.
Hon menar att skogen har många värden och är en viktig resurs för att minska
klimatpåverkan.
– Därför är det positivt att uthållighetsaspekterna är grundläggande i boken.
Även när produktionsaspekterna står i
fokus är den syn på skogen som boken tar
upp bredare än så, säger Lena Gustafsson
och tillägger att det är brist på enkla, lättillgängliga och moderna beskrivningar av
hur skogsbruk bedrivs i Sverige i dag.
– Här fyller Konsten att odla skog en
viktig roll. Den är välskriven och delvis personlig, med en intresseväckande koppling
till övriga världen och kulturen. Layouten
är tilltalande och fotografierna vackra,
säger hon.
Boken ger en bra och pedagogisk
sammanfattning av de olika komponenterna i skogsbruket – planering, röjning,
plantering, återväxt och skörd. Dessutom
ges en historisk bakgrundsbeskrivning.
– Jag forskar på naturvård, så
kapitlen om skogsbrukets historia och
miljöhänsyn var speciellt intressanta för
mig. Men det var också värdefullt att
läsa om skogsvården och givande att
få en uppdatering av skogsbruksmetoderna, säger Lena Gustafsson. l
FOTO JENNY SVENNÅS-GILLNER, SLU
”Uthållighetsaspekten är grundläggande”
Skogsbruk / Driva eget
Text / Ulrika Nybäck Foto/Claes Hellqvist
Som skogsägare måste man räkna med att det händer
saker som omkullkastar år av arbete och gräver djupa
hål i plånboken. Jens Agensjö, jägmästare på Areal,
reder ut vad som är ditt ansvar som skogsägare och hur
du skyddar dig.
Jens Agensjö
Beredd på det värsta
1/Försäkringar
täcker alltmer
har en brandförsäk­
ring för sin skog. De senaste åren har allt
fler även tecknat en tilläggsförsäkring.
Den ger ersättning vid skador efter storm
och snöbrott, vid skador på plantor och
ungskog orsakade av insektsangrepp och
i vissa fall även vid betesskador. Villkoren
skiljer mellan försäkringsbolagen, så se
över skogsförsäkringarna noga och avgör
vilket skydd din skog behöver.
MÅNGA SKOGSÄGARE
2/Ersättningen
varierar kraftigt
olika skogsförsäk­
ringar skador som uppkommit på grund av
brand, explosion, blixtnedslag och flygplan.
Villkoren för vad som ersätts varierar
mycket, vissa försäkringar ger full ersätt­
ning vid skada. Det är dock vanligare med
ett ersättningstak som motsvarar 40–60
procent av basbeloppet per hektar. Prisbas­
beloppet är för närvarande 44 500 kronor.
Det gör att den maximala ersättningen
för dessa försäkringar blir 18 000–27 000
kronor per hektar.
VANLIGEN ERSÄTTER
3/Ansvar
efter brand
VID SKOGSBRAND bekostar kommunens
räddningstjänst den akuta räddningsinsat­
sen. Men det är markägarens ansvar att
efterbevaka branden. Om branden blossar
upp och räddningstjänsten får göra en ny
insats, kan markägaren bli ansvarig om
denne brustit i efterbevakningen.
Med en tilläggsförsäkring kan du skydda dig mot skador på plantor och ungskog
orsakade av insektsangrepp, exempelvis snytbaggar.
4/Risker
och ansvar
i skadad skog
eller
brandskadad skog medför större risker än
vid normal avverkning. Som skogsägare
har du ansvar för din egen och de anställ­
das arbetsmiljö. Genom att följa gällande
arbetsmiljölagar och föreskrifter minskar
riskerna för olyckor och arbetsskador.
Innan arbete i storm- eller brandskadad
skog påbörjas ska en riskbedömning alltid
göras.
UPPARBETNING AV STORMFÄLLD
5/Det ”gamla
vanliga” gäller alltid
DET ÄR VIKTIGT att komma ihåg att även
i samband med stora skador orsakade av
storm, brand eller insekter gäller fortfa­
rande de lagar och riktlinjer som finns för
skogsbruk. Du måste exempelvis göra en av­
verkningsanmälan i god tid och hålla koll på
i vilka bestånd som lagen kräver föryngring.
KUNSKAP ÄR BÄSTA SKYDDET
Läs mer om vad som är viktigt att tänka på
i samband med skogsskador på Holmens webb
för skogsägare, www.holmen.com/minskog
H O L M E N M A G A S I N 2 / 2 0 1 5 11
Skogsbruk /Porträttet
TEXT / PETER HAMMARBÄCK FOTO / MAGNUS LIAM KARLSSON
Skogens föränderliga kraft fascinerar Anna Löfgren, som
sedan några år äger och förvaltar Heby slott.
– Naturen låter sig inte hindras, den hittar alltid en väg
framåt, säger hon.
Ett slott i skogen
H eby slott utanför Gnesta är
ett elegant slott, ritat av då­
tidens kändisarkitekt Erik
Palmstedt och byggt 1780
i en stil någonstans mellan
klassicism och rokoko. Fasad i gul puts och
två flyglar som ramar in gårdsbilden.
Här, i de natursköna sörmländska
omgivningarna, bor sedan några år Anna
Löfgren med sin man Henrik och dottern
Astrid.
– Det kan verka underligt att vi bor på
ett slott. Men det konstiga är att det inte
känns så annorlunda när jag står där i
köket. Det är som att bo i ett vanligt hus,
förutom att allt är väldigt mycket större,
säger Anna Löfgren.
omkring 400 hektar skog
som Anna Löfgren förvaltar. Det är mycket
lövskog, framför allt ek, men också gran
och tall. Och ju mer Anna Löfgren berättar,
desto mer låter det som att det var skogen
som lockade, snarare än slottet.
– Innan vi fick Astrid var jag ute i skogen
fem dagar i veckan. Nu när jag är föräldra­
ledig blir det mer sällan, säger hon.
Själv fick Anna Löfgren egendomsförvaltningen med modersmjölken. Under
uppväxten tillbringade hon mycket tid
på slottet Vibyholm, som också finns i
familjen, och hennes morföräldrars slott
Hörningsholm.
– Jag älskar att vara i skogen. Naturens
kraft är fascinerande: att något som från
början är litet och svagt kan växa med en
sådan otrolig styrka. Naturen låter sig inte
hindras utan hittar alltid en väg framåt.
Därför är det spännande att följa skog
genom de generationer som bott här på
slottet.
Hon berättar om ett parti granskog
som börjar bli moget för slutavverkning.
TILL SLOTTET HÖR
12
HOLMEN MAGASIN 2 / 2015
Det planterade Heby slotts förre ägare,
Lars von Engeström, på vad som då var
betesmark.
– När man får det längre perspektivet
för­står man att naturen inte är statisk utan
att det sker stora omvälvningar. Om man
bara går ut i skogen då och då tänker man
kanske att skogen är permanent – men den
är väldigt föränderlig.
kan mycket om
skogs­förvaltning finns det hela tiden mer
att lära sig. Hon läser, har gått en del kurser
och tar hjälp av sin mamma, sin yngre bror,
slottets förre ägare och av sin man Henrik.
Även om han till yrket är managementkon­
sult.
– Henrik gillar jakt, skogen har mer varit
min grej. Men att han inte vuxit upp med
skogs­skötsel gör att han ifrågasätter sådant
som vi andra tar för givet: ’Varför måste
man göra så?’ kan han fråga och svaret är
ofta att ’Ja, för att man alltid gjort så’. Det
tvingar mig att fundera ett varv till. Man
kanske inte måste göra som man alltid har
gjort?
ÄVEN OM ANNA LÖFGREN
ANNA LÖFGREN
Familj: Maken Henrik
och dottern Astrid,
8 månader.
Yrke: Förvaltar Heby
slott.
Skogsinnehav: 400
hektar, både lövskog,
gran och tall.
precis som sin mamma växa
upp på en skogsegendom. Hon hänger med
i Baby Björn-selen när Anna Löfgren drar
till skogs.
– Jag hoppas såklart att Astrid kommer
att tycka att skogsförvaltning är lika roligt
som jag tycker att det är. Men hon är en
egen person så man vet aldrig vad hon
kommer att vilja göra, säger Anna Löfgren.
Jag frågar om hon har något favoritträd.
Anna Löfgren tänker en stund.
– Det finns en stor ek som stått i vad
som tidigare var åkermark. Nu är det
björ­kar planterade runtomkring, men eken
står där, liksom i ensamt majestät. Den är
väldigt fin. ●
ASTRID FÅR NU
En gammal allé kantar
uppfarten till huset.
Knopparna är precis på
väg att brista när fotografen följer med Anna
Löfgren ut i skogarna runt
Heby slott.
H O L M E N M A G A S I N 2 / 2 0 1 5 13
TEMA / Höghus i trä
TEXT / MATS WIGARDT
FOTO / ERLAND SEGERSTEDT
TRÄ
revolution
14
HOLMEN MAGASIN 2 / 2015
Med till synes ändlös energi nöter
skateboardungdomarna in sina trick i ett
parkeringshus i Skellefteå. Men något
uppror mot förortsbetongen blir det inte:
parkeringshuset är byggt i trä.
I hundra år var det förbjudet
att bygga hus högre än två
våningar i trä i svenska städer.
Nu återvänder branschen till
ett material som är billigare,
bättre för miljön och som går
snabbare att bygga i än stål
och betong.
H O L M E N M A G A S I N 2 / 2 0 1 5 15
Tema / Höghus i trä
M ed ryggen lutad mot den
råa, fjälliga fasaden på
fastighetsbolaget
Folkhems nybyggda
flerbostadshus i trä i
Sundbyberg känner man doften av skog,
fast det är mitt i stan.
Men det är varken utsidan eller den pris­
belönta arkitekturen som är det riktigt intres­
santa med Folkhems byggen i Sundbyberg,
utan att även stommen är i trä. Och det var
förbjudet fram till för bara 20 år sedan.
under lång tid uppmunt­
rat trähusbyggande. Målet är att hälften av
alla hus som kommunen bygger år 2020
ska vara i trä. Ett mål som låter realistiskt,
med tanke på att det finns gott om kunskap
om träbyggande i Växjö. Småland har en
livskraftig träindustri och vid Växjö uni­
versitet finns forskning och utbildning med
den uttalade ambitionen att tänja träbygg­
nadsteknikens gränser. Bostadskvarteret
I VÄXJÖ HAR MAN
16
HOLMEN MAGASIN 2 / 2015
Limnologen i Växjö var ett banbrytande
projekt 2009.
I ett av Skellefteås parkeringshus har tung
betong ersatts med ljust och varmt trä.
F O T O J E S P E R J Ä G E R - Ä R L E S TA D / T T
ATT BETONG OCH STÅL dominerat svensk
byggindustri under 100 år beror inte på att
trä inte håller som byggmaterial i moderna
höghus, utan på att man 1874 förbjöd ny­
byggnation av trähus högre än två våningar.
Man ville minska risken för stora bränder.
Först 1994 – när moderna uppvärm­
ningsmetoder och ett modernt brandförsvar
sedan länge utraderat hotet av gamla tiders
stadsbränder – togs träbyggnadsförbudet
bort. Då hade 100 år av betongbyggen
utraderat traditionen, vanan och kunska­
perna att bygga högt i trä. I dag är trenden
att bygga högt i trä stark i främst USA och
Norden, men det har tagit tid för träbyggandet att ta fart i Sverige.
Men nu verkar trenden ha vänt. Det
byggs allt fler höga hus i trä i Sverige.
Enligt forskare spelar trä i dag på samma
arena som stål och betong.
– Vi kan bygga upp till och med 14
våningar i trä med den teknik vi har i dag,
säger Anders Gustafsson, forskare vid SP
Trä i Skellefteå.
Sedan förbudet mot trähus togs bort
1994 har teknikutvecklingen inom modernt
träbyggande tagit sjumilakliv. I dag finns
det nybyggda höghus i trä i 180 svenska
kommuner, och mellan 10 och 15 procent
av de flerbostadshus som byggs i Sverige
i dag är byggda med starka och lätta
stommar av trä.
Effektiva byggmetoder med hög pre­
fabriceringsgrad gör att det går att spara
både tid och pengar genom att bygga stort
och högt av trä. Allt sågande, borrande och
fräsande görs i förväg. Upp till 80 procent
av byggprocessen kan ske väderskyddat,
med färdiga moduler och element som
snabbt och enkelt monteras på byggplatsen.
Lorents Burman, kommunalråd i Skellefteå.
Limnologen, fyra åttavåningshus i trä i
Växjö, stod klart 2009 och var då något av
ett banbrytande projekt.
– Men det tar tid att vända skutan.
Lärare, arkitekter och beställare saknar
kunskap om att bygga högt i trä. Betong och
stål dominerar stort, konstaterar Susanne
Rudenstam på Sveriges Träbyggnadskansli.
Hon tillägger snabbt att en marknads­
andel på drygt tio procent är ett stort steg
framåt för flerfamiljshus i trä. Och det är en
andel som legat kvar på samma nivå även
när det totala byggandet i Sverige ökat.
– Intresset för industriella byggsystem i
trä är på stadig uppgång. Vår skogsråvara,
långt framskridna forskning och väl utveck­
lade träindustri ger oss alla möjligheter att
gå vidare på den inslagna vägen, säger hon.
Träindustrikoncernen Martinsons i
Bygdsiljum är en av de aktörer som satsat
Mellan 10 och 15 procent av alla flerfamiljhus byggs i dag i trä.
Sundbyberg har fått mycket uppmärksamhet både i fackpress
på att utveckla byggsystem för stora och
höga träbyggnader. Det var arkitektbyrån
Wingårdhs som ritade Folkhems trähus i
Sundbyberg och konstruktionen kommer
från Martinsons.
Företaget har bland annat utvecklat en
korslimmad och formstabil träskiva med
hög bärighet och låg vikt som underlättar
snabba montage av väggar och bjälklag.
– Vi har byggt flera stora trähus i
Sundsvall, Växjö och Sundbyberg, och har
precis påbörjat en leverans till en jättearena
i Uppsala. Attityden till trä har förändrats,
beställarledet har vaknat, säger koncern­
chef Lars Martinson.
som ett attraktivt,
miljösmart och kostnadseffektivt byggma­
terial för flerbostadshus har flera svenska
kommuner – bland annat Växjö, Falun,
FÖR ATT STÄRKA TRÄ
”SNART 35 PROCENT”
USA och Japan är föregångsländer för höghusbyggen i trä. I Europa ligger Skottland långt
framme med tydliga krav på hållbara lösningar
och över 30 procent av nya flerbostadshus
är byggda i trä. Men om löftena om ett ökat
bostadsbyggande i Sverige infrias, med 50 000
nya lägenheter per år under fem år, tror forskare vid Linköpings universitet att trä kan öka
sin marknadsandel av bostadsbyggandet från
dagens 10–15 procent till 30–35 procent.
STORA MILJÖFÖRDELAR
Industriellt träbyggande har flera fördelar.
Trä är lättare än betong, och färdiga byggdelar
och moduler kan produceras där råvaran finns
och sedan snabbt
monteras på byggplatsen. Det ger
radikalt förkortad
byggtid, lägre kostnader och minskade
störningar i byggets
närområde.
Trä är ett förnybart
byggmaterial som
lagrar koldioxid, vilket minskar mängden
koldioxid i atmosfären. En studie vid Mittuniversitetet visar att en tvårumslägenhet på
72 kvadratmeter byggd med trästomme sparar
närmare 15 ton koldioxid jämfört med samma
lägenhet i ett hus av betong.
TIPS TILL NATTDUKSBORDET
”Mod att bygga med trä –
modernt industriellt träbyggande”,
utgiven av Sveriges kommuner och
landsting.
Trästad 2012 är en satsning med
klimat och rationellt byggande
i fokus som ska tjäna som inspirationskälla
för lokala byggare,
arkitekter, planerare och politiker.
Syftet är att utveckla svensk
kompetens och teknik, och på sikt
skapa en europeisk och global
marknad för svensk industriell träbyggnadsteknik.
17 kommuner och 4 regioner, från
olika delar av landet, deltar i
projektet som genomförs 2010-2012.
Dessa har visat att det går
att påverka och utveckla något på
så kort tid som tre år. Det nationella träbyggandet har under den
här perioden tagit rejäl fart.
Boken är producerad av kommunikationsbyrån
TR. Författare
är Lars Westerlund som under lång
tid följt utvecklingen inom
träbyggandet och tidigare skrivit
ett flertal böcker i ämnet.
TRÄSTAD 2012
I boken ges många spännande exempel
på vad som hänt i
projektet och här speglas också den
generella utvecklingen inom
träbyggandet. Det handlar då om
allt från miljöfrågor och teknikutveckling till hur kommunerna
skapar långsiktiga träbyggnadsstrategier.
ISBN 91-975246-8-9
”En ny väg, Trästad 2012”, utgiven
av Projekt Trästad 2012.
En ny väg
TRÄSTAD 2012
LARS WeSTeRLunD
Att välja trä
En faktaskrift om trä
”Att välja trä”. En faktaskrift om trä,
utgiven av Svenskt Trä 2013.
Wingårdhs prisbelönade hus ritade för Folkhem i
och annan media.
Miljö
Materialet
Fukt
Trä s k y d d
Sortiment
P ro d u k t e r
B y g g p ro c e s s e n
Hantering
Ytbehandling
Förbandst yper
B y g g re g l e r
Virkesåtgång
Lindesberg, Rättvik, Mora och Skellefteå –
antagit en strategi som innebär att trä ska
vara förstahandsvalet när det byggs nytt i
kommunal regi eller på kommunal mark.
Flera andra kommuner ligger i startgropar­
na att anta liknande träbyggnadsstrategier.
Trä är lätt
och starkt,
har korta byggtider och är
ekonomiskt
gynnsamt.
Anders Gustafsson,
forskare vid SP Trä.
SKELLEFTEÅ LIGGER sedan länge långt
framme vad gäller att bygga i trä. Ända
sedan tidigt 90-tal har det här byggts broar,
flervåningshus och hallbyggnader i trä.
– Vi har en mångårig bakgrund inom
modernt träbyggande, med många inno­
vativa entreprenörer. Trä är viktigt för
vår identitet och för våra företag, säger
kommunalrådet Lorents Burman (S) i
Skellefteå.
Han räknar upp tillgången på råvara,
en kvalificerad forskning och många träföretag i framkant som viktiga fundament
för kommunen att stå på. Dessutom har
trä betydande förtjänster ur ett miljöperspektiv.
– Genom att anta en kommunal trä­
byggnadsstrategi vill vi agera förebild för
privata aktörer, men också för andra kom­
muner, säger Lorents Burman.
Lärare,
arkitekter
och beställare
saknar kunskap
om att bygga
högt i trä.
Susanne Rudenstam,
Sveriges Träbyggnadskansli.
som forskare vid SP Trä
i Skellefteå har Anders Gustafsson hunnit
nosa på de flesta aspekter av material och
byggsystem för stora hus i trä.
– När jag började arbeta för SP Trä
byggdes inga flervåningshus i trä. I dag
finns gott om exempel på avancerad och
innovativ teknik för att bygga både stort
och högt. Trä är lätt och starkt, har korta
byggtider och är ekonomiskt gynnsamt.
Dessutom minimerar trä husbyggandets
ekologiska ryggsäck, säger han. ●
EFTER MÅNGA ÅR
H O L M E N M A G A S I N 2 / 2 0 1 5 17
I FOKUS / Förpackningsutmaningen
FOTO ALLMOND
Varför inte chips
i kartongfodral?
Iggesund Paperboard har utmanat världens
formgivare att bryta gamla tankemönster och
byta ut förpackningar i plast, glas och metall
mot miljövänlig kartong.
Lätta och
personliga
fotoramar.
TEXT / PETER HAMMARBÄCK
kommunikationschef på
Iggesund Paperboard, har drivit projektet:
– Ambitionen var att få en uppfattning
om hur formgivare i olika länder ser på
hållbara förpackningar och jag är jättenöjd
med resultatet, säger han.
Det har kommit in förslag på kartong­
förpackningar till så skilda konsumentvaror
som öl, chips och butikspackat kött. Och
STAFFAN SJÖBERG,
Vi vill se hur
formgivare
i olika länder ser
på hållbara
förpackningar.
Staffan Sjöberg,
kommunikationschef
Iggesund Paperboard.
18
HOLMEN MAGASIN 2 / 2015
det kanske mest spännande är att Iggesund
fått in bidrag från så många olika länder.
Sverige såklart, men även Rumänien,
Indonesien, USA och Indien, bara för att
nämna några.
– Det är viktigt för oss att ha en trovärdighet i världens formgivarnätverk och
visa att vi är intresserade av att kommu­
nicera med dem. Vi har lärt oss att man
måste närma sig designergruppen med
något som har relevans för dem och detta
var ett väldigt lyckat projekt i den riktning­
en, säger Staffan Sjöberg.
PROJEKTETS MÅL var egentligen inte att få
fram nya förpackningar som kan sättas i
produktion direkt. Men det har kommit
in en hel del idéer som sätter tankehjul i
rörelse, både på Iggesund Paperboard, hos
konverterarna – de företag som tillverkar
förpackningar åt exempelvis livsmedels­
industrin – och hos slutkunderna. Staffan
Sjöberg tror att Iggesund Paperboards
säljare kommer att plocka upp en och
annan förpackningsidé från Crowdspringprojektet och ta vidare till kunderna.
– Vi på Iggesund Paperboard är långt
bak i förpackningskedjan. Vi tillverkar
kartong som andra företag gör förpack­
ningar av åt sina kunder, som är varumärkesägarna. Det är en konstant utma­
ning för oss att få möjlighet att tala direkt
med den som äger produkten för att
få dem att vilja använda just Holmens
produkter Incada eller Invercote, och inget
annat. Den här typen av uppmärksamhet
är positiv eftersom det visar att vi hela
tiden jobbar med design och utveckling,
säger Staffan Sjöberg. ●
En e-bok med äkta papperskänsla gav andrapris
till bulgariska Alphadesign.
Tillsätt
varmvatten
för en skön
kopp te.
FOTO ALLMOND
F ör att nå formgivare över
hela världen lade Iggesund
Paperboard nyligen ut
en utmaning på sajten
Crowdspring.com, en USAbaserad internationell sajt som samlar
170 000 frilansare. The Packaging of
Tomorrow hette projektet och uppdraget
var att hitta en förpackning i glas, metall
eller plast i den lokala matbutiken och
i stället designa ett mer hållbart förpack­
ningsalternativ i kartong.
Gensvaret var stort, både från media
och från kreatörer. En rad tidningar i
Sverige och utomlands har rapporterat
om projektet och totalt har det kommit in
över 200 förpackningsförslag från 63 olika
formgivare.
FOTO MAIKEL ROBERTS
Med en sexkantig, lätt stapelbar,
förpackning för toalettpapper vann
Maikel Roberts från Spanien Iggesund
Paperboards kartongutmaning.
JASPER VAN WOLFEREN
Ålder: 23
Bor: Västra Skymnäs, Värmland, Sverige
Yrke: Förpacknings- och industridesigner
FOTO JESSICA BERGDAHL
FOTO ALPHADESIGN
Kartongförpackningen gör
tvättmedelsflaskan stabil
att hantera, utan
tjock plast.
Och Jessica Bergdahls
chipsförpackning och
serveringsskål-i-ett
belönades med tredjepriset.
CROWDSPRING
är en amerikansk sajt med
170 000 frilansande formgivare
som medlemmar. Uppdragsgivare, i det här fallet Iggesund
Paperboard, beskriver vad de
vill ha hjälp med och alla som vill
skickar in designförslag. Uppdragsgivaren väljer en eller flera
formgivare som vinnare och personerna bakom dem får betalt.
Fenomenet, att man tar hjälp
av en bredare massa på nätet
för att få bättre resultat, kallas
crowdsourcing.
Läs mer och se fler
bidrag på
www.crowdspring.com
”Förpackningar kan
alltid göras bättre ”
JASPER VAN WOLFEREN, 23-årig design-
student från Holland boende i Värmland,
var en av alla formgivare som deltog i The
Packaging of Tomorrow.
Hur kom det sig att du ställde upp i The
Packaging of Tomorrow?
– Förpackningar
kan alltid göras bättre.
Maskiner och material
utvecklas hela tiden och
det ska även förpackningar göra, tycker jag.
Berätta om
dina bidrag.
– Jag tänkte direkt på
smörför­pack­ningar. Margarin finns ju i vaxpapper så varför kan inte vanliga smörpaket
göras i kartong? Likaså portionsförpackningar för smör. De görs ofta i plast, och
är dessutom svåröppnade. Jag designade
en portionsförpackning som är enklare
att öppna. Man trycker på förpackningen
så kommer innehållet ut, och då kan man
använda förpackningen för att bre smöret
på mackan.
Vilken är världens bästa
pappersförpackning
enligt dig?
– Tetra Rex utan skruvkork.
Tetra Rex.
FOTO LOGINSTUDIO
Designer /
Jasper van Wolferen
H O L M E N M A G A S I N 2 / 2 0 1 5 19
NATURVÅRD /Bränning
FOTO DAVID RÖNNBLOM
”Inget ger samma posi
Holmen försöker efterlikna resultaten från de bränder som förr i tiden drog över norra Sverige med 50–100 års mellanrum.
”I Berga har vi skapat en möjlighet för
FOTO PEDER SUNDSTRÖM
– Eld går inte att efterlikna. Den ger en rikare skog
med högre naturvärden, säger David Rönnblom,
som tilldelats Skogsstyrelsens förtjänstmedalj för
sina naturvårdsbränningar.
TEXT / ANDERS THORÉN
V isst är det en arbets­
krävande metod, att
använda brand som
naturvård.
– Men att komma till­
baka till ett brandfält några år efter en lyck­
ad bränning, att se hur en rikare skog med
högre naturvärden är på väg att ta form,
är en belöning som överträffar det mesta,
säger David Rönnblom, produktions­ledare
på Holmen Skog Distrikt Umeå.
Det är en glädje David Rönn­blom
upp­­­levt många gånger. Som en av pion­
järer­na inom bränningar som natur­
20
HOLMEN MAGASIN 2 / 2015
vård har han sedan mitten av 1990-talet
varit ­ledare för en lång rad naturvårdsbränningar.
formats med skogsbranden som ett av de
viktigaste störningsinslagen.
lärt sig släcka bränderna
mer effektivt har djur och växter som är
be­­roende av dessa livsmiljöer missgynnats.
Frånvaron av elden har bidragit till föränd­
ringar av skogslandskapet. I en gammal
tall­­skog märks det tydligast genom att gran
vuxit in och förmörkat skogen. Den natur­
liga mosaiken med tät skog blandad med
mer öppna tallbestånd och rika inslag av
lövträd blir alltmer sällsynt. I den typen av
skogar finns också månghundraåriga tallar,
SEDAN MÄNNISKAN
är ingen självklarhet.
Hur positiv inverkan åtgärderna får beror
till stor del på hur man planerar bränningen.
– Det gäller att välja rätt bestånd, göra
väl genomtänkta förberedelser, välja rätt
dag och sedan styra effekten i tändnings­
mönstret, säger David Rönnblom.
Och det krävs kunskap om skogens
historia. Målet är ju att återskapa det ur­
sprungliga skogslandskap som i årtusenden
MEN GODA RESULTAT
itiva effekt som elden”
HJÄLPER NATUREN
PÅ TRAVEN
■ Genom bränning, men
också med andra metoder
som luckhuggning och att
med skogsmaskiner skada
träd, kan de naturliga
processerna som återskapar skogens naturvärden påskyndas. Naturen
får alltså hjälp på traven
med att skapa livsrum
för de många insekter,
svampar och växter som
är beroende av dessa
livsmiljöer.
tallskogen att utvecklas mot ett biologiskt rikare tillstånd”, säger David Rönnblom.
ALLRA VIKTIGAST är nog insikten att
naturvårdsbränningar måste göras
uthålligt och efter en tydlig strategi med
inventeringar av hur de brända skogarna
utvecklas. David Rönnblom nämner
Bergaområdet nära Robertsfors. Här har
Holmen Skog genomfört sju bränningar
på sammanlagt 140 hektar mellan år
2000 och 2013.
– Resultaten i Berga kan vi vara stolta
över. Vi kommer att fortsätta att arbeta
på samma sätt även på andra marker där
vi ser rätt förutsättningar. ●
ELDSJÄL SOM GÅTT DEN LÅNGA VÄGEN
FOTO PEDER SUNDSTRÖM
som överlevt åtskilliga skogsbränder, och
stora mängder död ved. Och det är så­
dana miljöer David Rönnblom och hans
kollegor på Holmen Skog vill återskapa.
– Genom egna erfarenheter och
samarbete med skogsforskare har vi
blivit bättre på att välja ut skogsbestånd
som har bra för­ut­sätt­ningar att svara
på bränning. Vi har också lärt oss när vi
ska göra förberedande gallringar för att
skogen efter bränningen ska bli mer lik
den skiktade naturskogen, säger David
Rönnblom.
■ Naturvårdsbränningen är
en del av Holmens frivilliga
åtagande enligt de skogliga certifieringarna.
David Rönnblom
är skogstekniker
och började 1989
sin yrkesbana
inom Holmen
Skog som arbetsl­edare. Tidigare
har han jobbat
som skogshuggare.
Intresset för
naturvårdsbränning väcktes när
David Rönnblom
som en del i
Holmens naturvårdssatsning
gick en kurs vid
SLU i Umeå.
Sedan dess har han arbetat som produktionsledare
inom Holmen Skog, med naturvårdsbränning som
specialitet. David har också ett eget företag inom
bränning och skogsbrand.
I november 2013 belönades David Rönnblom
med Skogsstyrelsens förtjänstmedalj.
Motiveringen lyder: ”[…] för långvarigt, stort
och framgångsrikt engagemang för skogs- och
kulturmiljövård inom skogsbruket. Han är en av norra
Sveriges, kanske till och med landets, främsta på
bränning av skogsmark.”
FOTO OLA KÅRÉN
■ Holmen Skog började
redan i mitten av 1990talet att göra naturvårdsbränningar. Ett mål är att
gynna arter som är beroende av hettan från elden
eller av bränd ved.
Experten / Anders Granström
”Man måste arbeta
metodiskt”
VID SLU, Sveriges lantbruksuniversitet bedrivs
framgångsrik forskning för att utveckla bränning som naturvårdsmetod. Samverkan med
skogsbolagen betyder mycket för att nå de
resultat man siktar på, menar Anders Granström,
forskare i brandekologi vid SLU Umeå.
– Möjligheterna att göra fältförsök på bolagens marker är avgörande för många av våra
forskningsprojekt. Med Holmen Skog har vi haft
ett mångårigt samarbete inom projekt som gällt
allt från brandriskvärdering till brandgynnade
organismers ekologi.
Varför är bränningen en så bra metod?
– Bränningen kan återskapa något av den ursprungliga skogsstrukturen, det vill säga en skog
med naturlig trädslagsblandning och åldersfördelning. På lång sikt får det mycket positiva
effekter på floran och faunan.
Bränningen kan återskapa
något av den ursprungliga
skogsstrukturen.
Är Holmen på rätt spår?
– Det jag känner till bäst är deras arbete i
norra Sverige och den verksamheten anser jag
manar till efterföljd. Ska man nå så goda resultat
krävs det att man arbetar metodiskt och väljer
de mest lämpliga skogsområdena, i stället för att
bara se på hur stor bränd areal som behövs för
att uppfylla FSC-certifieringens krav. Jag tycker
att David Rönnblom har en väl utvecklad strategi
för det, säger Anders Granström.
H O L M E N M A G A S I N 2 / 2 0 1 5 21
Trend / Bokförsäljning
Text / Lotta Ringdahl Foto / Evelina Carborn
Mobilgenerationen vänder blad
De ratar böcker och trivs bäst med sina
mobiler. Fördomarna mot unga är många.
Men nu visar statistiken att barn och ungdomar läser alltmer och köper fler böcker.
LUCIE FREDÉN är
11 år och mitt i
den där åldern när böcker slukas i
samma takt som lördags­godis.
Harry Potter-böckerna avverkades redan för
ett par år sedan – nu är det tjocka ungdoms­
romaner som gäller, gärna science fiction.
Hennes bokhylla börjar bli full, för i
likhet med många av sina jämnåriga tycker
Lucie att det ska vara riktiga, tryckta
böcker – läsplattor och låneböcker ger
inte samma upplevelse. Det är helt enkelt
speciellt att äga en fysisk bok, kunna läsa
om den och titta på den i bokhyllan.
LUCIE ÄR INTE ENSAM om att gilla tryckta
böcker. Nyligen presenterade Svenska
Bokhandlareföreningen och Svenska Förläg­
gareföreningen en gemensam rapport med
statistik över hur bokförsäljningen sett ut i
Sverige de senaste tre åren. Under perioden
har försäljningen av barn- och ungdoms­
böcker gått kraftigt uppåt. Allra bäst har det
gått för försäljningen av böcker som riktar
sig till åldersgruppen 9–12 år – där har för­
säljningen ökat med nästan 20 procent.
En förklaring kan vara framgången för
böcker som Hungerspelen och de följande
titlarna i Suzanne Collins romantrilogi. Det
talas även mycket om så kallad crossoverlitteratur, barn- och ungdomsböcker som
lockar även vuxna läsare.
HAND I HAND med den ökade bokförsälj­
ningen ökar även bokläsandet. En rap­
port från Göteborgs universitet, som i sin
Medie­barometer varje år mäter bland annat
svenskens läsvanor, noterar att andelen barn
som en genomsnittlig dag ägnar sig åt bok­
läsning ökade med 11 procentenheter under
2014. Och den gick upp från 29 procent till
37 procent bland ungdomar 15–24 år.
EVA DAHLIN, litterär chef på Bonnier Carl­
sen, har ytterligare en teori till varför både
läsning och försäljning ökar. Hon tror att
uppmärksamheten runt de negativa Pisaresultaten har påmint många om vikten av
läsning och läsförståelse.
– Det har resulterat i en rad intressanta
läsfrämjande projekt som både bokhan­
deln, barnboksförlag och författare har
engagerat sig i, säger hon och tillägger:
– Vi ser en fortsatt positiv försäljnings­
trend nu i början av året. l
22
HOLMEN MAGASIN 2 / 2015
Lucie Fredén, 11 år, tillhör en ny generation bokslukare. Hon läser helst ”riktiga” tryckta
böcker och hon vill äga dem själv, så att hon kan läsa om dem och titta på dem där de står
hemma i bokhyllan.
Försäljningen av barn- och ungdomsböcker ökar
Enligt rapporten Boken 2015 –
marknaden, trender och analyser
ökade barn- och ungdomsböcker
i försäljning under 2014 med 11,5
procent. Allra bäst gick det för
böcker som riktar sig till barn i
åldern 9–12 år, i den kategorin
ökade försäljningen med 19,3
procent.
Mediebarometern 2014 från
Göteborgs universitet visar att
bokläsningen en genomsnittlig
dag ökar från 34 procent 2013 till
36 procent 2014. Mest ökar den
bland barn, upp 11 procentenheter, och ungdomar 15–24 år,
upp 8 procentenheter.
5 frågor till …
Text Lotta Ringdahl Foto Yvonne Åsell/TT
… Sven-Erik Bucht (S), Sveriges landsbygdsminister, som hyllar
den svenska skogsnäringen och hoppas att skogen ska ge både
nya jobb och hållbar tillväxt.
”Jag vill se ökad export av
förädlade skogsprodukter”
Hur ser du på skogsbrukets
betydelse för landsbygden, och
för Sverige som exportnation?
1
– Skogsbruket är en av Sveriges vik­
tigaste basnäringar och samtidigt en het
framtidsbransch som kan bidra till ett
hållbart biobaserat samhälle. Den traditio­
nella skogsnäringen visar enastående bra
resultat, bland annat ger den årligen
uppemot 200 000 arbetstillfällen. Sverige
är världens tredje största exportör av pap­
per, massa och sågade trävaror, men jag
har högre förväntningar än så på framti­
dens produkter och tjänster från skogen,
det gröna guldet. Jag vill se en ökad
export av förädlade skogsprodukter så att
nya arbetstillfällen kan skapas i landets
alla delar.
2
Vad anser du om rätten
att bruka sin skog?
– Vi har en skogsvårdslag som lik­
ställer miljö- och produktionsmålen, en
grundbult som vi ska vara rädda om.
Lika viktigt är inriktningen med frihet
för markägarna att bruka sin skog under
ansvar. Skogsägarnas eget intresse för
skogen och de frivilliga insatser som görs
för bevarande av biologisk mångfald och
ekosystemtjänster är helt avgörande i det
aktiva skogsbruket.
Vad tycker du om det nationella
skogsprogrammet som förra
regeringen tog initiativ till?
3
– Skogsprogrammet är en långsiktig
satsning, därför är frågan om kontinuite­
ten särskilt viktig att värna. Jag har nu ta­
git över stafettpinnen och tillsammans ska
vi nu diskutera strategiskt viktiga frågor i
skogens hela värdekedja och föra politiken
vidare. Visionen är att skogen ska bidra
SVEN-ERIK BUCHT
Landsbygdsminister Sven-Erik
Bucht (S), 60 år, är gift och har
tre vuxna barn och fyra barnbarn.
Han bor i Karungi utanför Hapa­
randa och var kommunstyrelsens
ordförande i Haparanda 2003-
till jobb och hållbar tillväxt i hela landet
samt till utvecklingen av en växande bio­
ekonomi. Ett spännande arbete som nu är
i gång på allvar.
Hur tänker du kring kilometerskatten och andra avgifter som
belastar skogsbranschen?
4
– Utgångspunkten måste vara att
vägtransporterna ska bära sina fulla sam­
hällsekonomiska kostnader, precis som
andra samhällssektorer. Samtidigt är det
2010. Han har även jobbat som
sågverksarbetare. Han är gärna
ute i skogen och röjer, eller jagar.
viktigt att upprätthålla skogsbrukets kon­
kurrenskraft. Regeringen har för avsikt
att införa en vägslitageskatt, lika för såväl
svenska som utländska åkerier.
5
Har du själv några
tips till skogsindustrin?
– Jag vill uppmana skogsindustrin, miljö­
rörelsen och alla andra som deltar i dialogen
för det nationella skogsprogrammet att
bidra med tankar och idéer om hur vi bäst
tar tillvara skogen.
H O L M E N M A G A S I N 2 / 2 0 1 5 23
Avsändare:
Holmen Skog
Stab kommunikation
601 88 Norrköping
VÄRMDÖ,
STOCKHOLM
2015.03.31
KL 10:21
FOTO ERIK ARDELIUS
Fritid / Yrke: båtbyggare
Namn: Anders Annell.
Aktuellt: Driver Annell Båtbyggeri på Värmdö.
Varför båtbyggare? Jag har alltid drivit runt i båtar,
byggde min första när jag var tolv. Jag bygger mest i ek
och furu. Märkligt nog är det svårast att få tag i furu. Den
ska ha växt ganska långsamt och hunnit bli riktigt grov,
hunnit stå i minst 180 år.