1. No category

Babblarna i verkstan
Verkstan vårterminen 2015
Tina Johnsson förskollärare
Vi har under våren varit 10 barn, i åldern 1-3,5 år, och två pedagoger i verkstan.
En dag i februari fick barnen välja varsin Babblare. Ett par av de äldsta barnen har sedan under hela
terminen hållit fast vid ”sin” babblare och benämnt den just ”min babblare”. Vi satt vid detta tillfälle
med ett barn i taget för att kunna fånga upp varje barns tankar och intresse. På bordet fanns det
förutom babblarna en sax, silkespapper, limstift och klistermärken i form av ringar. Vi lät barnen
använda det material de ville och det som väckte mest intresse hos nästan alla barn var limstiftet och
klistermärkena. En tjej satt enligt videon i 5 minuter och sju sekunder innan hon klurade ut hur hon
skulle få loss klistermärket från arket, nästa märke fick hon loss på femton sekunder för då hade hon
kläckt strategin med att lätt böja arket. Hon antog alltså en utmaning i fysik som vi gav henne utan
att veta om det genom att vi trodde på hennes förmåga och gav henne tid att lösa problemet hon
ställdes inför. En av våra 1-åringar intresserade sig väldigt mycket för limstiftet. Barnet drog av och
satte på locket säkert tjugo gånger. Ett tredje barn pratade glatt på och benämnde olika kroppsdelar
när hon klippte och klistrade. Som förskollärare tänkte jag att barnet just nu har ett intresse för
antingen kroppen eller för begreppen av olika kroppsdelar. Med nöjdhet att ha ”koll” på detta tittade
vi sedan på filmen vi spelat in och ser att detta barn under tiden hon pratar testar olika grepp på hur
man håller en sax. Jag tror inte detta är ett unikt tillfälle där vi vuxna tror att vi vet men att vi missar
barnets intentioner för att vi har andra ”glasögon ”på.
Efter att ha funderat valde vi att gå vidare med limstift och klistermärke. Vi funderade vad vi skulle
göra med dem. Så hörde vi ett barn säga till ett annat när de stod vid dokumentationerna: Jag vill
göra en stor Doddo. Vi kände att det var en ide att ta fasta på. Tack vare att en pappa tagit med stora
kartongark till oss så bestämde vi oss för att göra riktigt stora Babblare. Vi bestämde att denna gång
skulle barnen få jobba tillsammans med ett annat barn för att också utmana språk och att lärande
ofta sker i samspel. Även denna gång var limstiftet och klisterögonen mest intressanta. En tid
förflöt och en dag sa ett barn att han ville göra sin babblare igen. Vi ville då ge möjlighet att
skapa 3D och vi bestämde oss för att barnen skulle få prova lera fast denna gång var det inte
playdoo som vi brukar ha framme utan saltdeg. Det var spännande och alla ville räkna och
blanda när vi gjorde degen och på sätt kom vi in på matte. Vi satte fram Babblarna på
bordet, barnen fick degen och så frågade vi om de vill göra babblare. Ett barn sa att det vill
göra lera platt. Vi valde att avvakta istället för att genast ta fram kavel. Barnet använde på
sin egen kroppstyngd för att platta degen vilket innebar att barnet använde en
naturvetenskaplig strategi för att lösa problemet. Ett barn gjorde olika avtryck i leran med
babblaren vilket fler barn tog efter. ”Jag har gjort Daddas fot.” ”Min Bobbo vill inte vi ska se
han”, sa en flicka som flera gånger försökte göra avtryck i leran men det blev hål i leran.
Denna flicka agerade med babblaren genom att låta sitt agerande vara babblarens önskan.
Ett barn satte fast små lerbitar på babblarens ögon och mun. Hon ropade förtjust Doddo när
hon sedan höll den en bit ifrån sig. Flera barn vill måla sina babblare. Fram åkte färgen och
babblarna blev snabbt målade. Sedan började barn efter barn att dra med penseln på
händer, armar, mage… Det var koncentration men också fniss när penseln kittlades över
skinnet. Det har funnits speciellt ett barn som hela tiden varit mest fascinerat över
klistermärkesögonen. Detta barn frågade nu efter dessa för att sätta på leran men de fäste
inte på den skrovliga ytan. Detta hade vi kunnat gå vidare med-olika strategier att sätta fast
saker med eller ojämna ytor eller ja något annat…
I samma veva pratade vi vuxna om våra magneter som barnen gärna flyttar runt på frysen
och att vi borde klistra något på dem för att de små magneterna inte ska kunna stoppas i
munnen. Vi hade med oss att klistermärkesögonen fortfarande var lockande. Vi plastade in
uppkopierade babblare. Vi lät barnen välja vilken babblare de ville ha (nästan alla valde den
som de kallat sin babblare) och sedan gav vi dem uppdraget att sätta fast den på frysen.
Flera barn försökte trycka upprepade gånger för att få babbalren att fästa på frysen, någon
vände och tittade på baksidan och försökte igen. Något barn bankade på den för att få den
att fastna på frysen. Ett barn plockade direkt ner en magnet och försökte trycka fast på
baksidan. Barnet fick frågan om magneten skulle sättas fast och barnet nickade. Ett barn sa
att vi behövde klister och tittade mot burken där vi har limstiftet. Tänk att vi gav barnen
chansen att få använda sina tidigare erfarenheter av att sätta fast i stället för att vi tänker att
vi vet ”rätta” svaret.
Förra terminen kände vi att vi gärna ville ge de äldsta i verkstan möjlighet att gå iväg och upptäcka
utanför förskolan. Under april och maj har vi gjort det men vi har gått när barnantalet tillåtit det och
då tagit med alla barn i gruppen. Vi har varit på Stenänga några gånger och vi har varit på lekplatsen
några gånger. Vi har en så stor och utmanande trädgård med träd, klättring, pulkabacke, lutning,
gräs, vatten att det är en njutning att bara vara ute här. Men såklart älskar vi även Stenänga skogen
och glädjen i att klättra över stegen in dit!
I vår matris för våren bestämde vi oss för följande prioriterade mål från läroplanen efter Stenängas
arbetsplan, forskning, behovet och intresset i barngruppen och hos enskilda barn.
Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta,
uttrycka tankar, ställa frågor.
Vi har jobbat med målet genom att erbjuda att vi sjunger varje dag både i samband med frukten men
även när de äldre barnen kommer över och såklart när vi än känner för det. Vi använder tid vid
rutiner som vid blöjbyte och väntan på mat till att läsa saga, vi använder oss av Babblarna-skrift och
ljud, ordbilder på babblarnas namn uppsatta, babblarna-begrepp. Lugna måltider ger mycket tid till
att prata med barnen. Vi intervjuade barnen när de gjorde babblarna kring deras tankar om
stopphanden. Vi använder foto ram för att återge dokumentation till barnen och det blir ofta samtal
mellan barn-personal och barn-barn utifrån dem vad man gjort, och funderingar som kommer nu när
de ser bilderna som typ vilken färg hade jag, varför var inte jag där? Att vi är få barn i gruppen ger tid
att samtala och reflektera med det enskilda barnet och gruppen.
Utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter
i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama.
Detta mål har vi arbetat allra mest med. Tid för lek ger vi mycket av. Våra babblardisco var självklara
varje dag innan maten i början av terminen. Under senare delen av terminen har vi bytt till en annan
Cd med sånger som Rockiga Imse vimse spindel och ketchup ska prutta-sånger och gisses vilket drag
vi har i dansen när vi spelar luftgitarr, snurrar och hoppar till musiken. Lite mer stillsamt men roligt
och uppskattat av barnen har det varit när vi fortsatt använda vår sångpåse. Våra rymliga lokaler inne
och vår fina utemiljö som är kuperad gör att barnen hela tiden ges bra möjlighet till rörelse så
förutom vår dans innan maten planerar vi sällan speciella rörelsestunder. Vår öppna golvyta, våra
kuddar och filtar lockar de flesta barnen i gruppen till rörelse. Lera av olika slag har vi använt och
barnen kan nu själva ta fram papper när de vill rita. De flesta barnen är väl förtrogna med att limstift
används för att klistra samman och klisterögonen fastnar utan limstift.
Utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin
situation.
Det vi märkte i slutet av terminen var att det blev mer konflikter. Stopphanden används och känns
som den ger bra effekt och ett bra sätt att kommunicera med för nästan alla barn. Efter samtal med
en förälder kom vi fram till att det ibland kan vara bra att tillägga Klappa för att förstärka det positiva
och önskade beteendet. Vi har flera gånger låtit barnen använda digitalkameran under aktiviteter för
att sedan se vad de dokumenterat och på så vis kunna hitta vad som intresserat barnet samtidigt
som barnen fått möjlighet att använda teknik. Se mer under inflytande.
Den övergripande fråga i vår matris för terminen var; Hur kan vi förändra vår miljö i verkstan för att
utmana barnens språk, rollekar och att ge dem mer inflytande?
För språket tänker vi såklart böcker som en viktig del och vi ställde en korg med böcker utanför
toaletten som barnen själva burit med in på toaletten när vi samlats där för byte. Dessa böcker har vi
läst väldigt mycket i. Bytt någon blöja, läst en bok, hjälpt några på toaletten, läst en bok… Vi satte
upp ordbilder på babblarnas namn intill babblarna. Många gånger har barnen i gruppen pekat på
ordbilderna och spökläst Babblarnas namn. Vi har inte gått vidare med det vilket är synd för barnen
har ju faktiskt visat ett tidigt intresse för det skrivna språket. Och detta intresse har kommit genom
den miljö vi gör för barnen. Vi har ordbilder på leksakslådorna med men har fått ta bort många
eftersom vissa barn tuggar i sig häftmassan som vi fäst dem med. I slutet av terminen började vi med
TAKK (bilder och tecken som stöd till språk och kommunikation). Ett barn som mest utrycker sig
kroppsligt började genast använda de tecken vi erbjöd. I höst kommer en ny pedagog till förskolan
som har stor erfarenhet av TAKK vilken vi ser som en tillgång för att kunna hålla detta levande.
Det material som vi upplevt har bidragit mest till rollekar har varit dockvagnar, väskor, mjukisdjur,
kuddar och filtar. Vår låda med plast servis och plastmat har till viss del bidragit till rollek fast vi
känner att vi haft för mycket saker i lådan. Inför hösten kommer vi att ha betydligt färre saker i lådan
och att det är mat som barnen omges av vardagligt t.ex. ägg, banan, smörgås, tallrik, mugg, sked osv.
Vi fyllde en låda med skjortor och sjalar men det var inget som barnen tog med i sina lekar. Inför
hösten tänker vi att vi vill ha fler väskor och prova lite utklädning igen som skjortor men också
nycklar, glasögon, hattar.
Inflytande har vi gett mestadels genom att läsa av barnen. Det som de tyckt varit roligt och har visat
intresse för har vi erbjudit mer av t.ex. klistermärke, limstift, lera, babblarna. Vi har en foto ram på
låg höjd som barnen ofta tittar på. Där lyssnar vi in vad barnen säger och ger utryck för t.ex. skrattar
när de ser att de målat och då gör vi en tolkning att det varit lustfyllt för barnet att måla. Vi tycker att
vi är bra på att ge barnen inflytande. Det finns dock område där vi känner att vi inte byggt vidare fast
vi läst att barnen visat stort intresse och det är vatten och det är magneter. Varje vecka och ibland
varje dag kommer barn och visar eller säger att de vill höra Ketchup-sången eller går och hämtar
sångpåsen och visar att de vill sjunga. Detta är också att få ha inflytande och att ha inflytande över
sitt lustfyllda lärande.
Inför terminsstart ville vi speciellt tänka på detta och hur blev det?
Verkstan Vårterminen 2015?
Läsa mer- Vi har absolut läst mer. I samband med rutin på toa t.ex. Vi har dessutom haft böcker med
hård pärm från biblioteket tillgängliga hela terminen för att få en större variation till våra egna
böcker. Ett av barnen har ofta spökläst för de andra barnen utifrån bilderna i boken vilket är
spännande att följa.
Måla på staffli med bara vatten och pensel. Har inte blivit av att vi erbjudit och barnen har inte själva
undersökt staffliet heller. Inför hösten vill vi ställa fram staffliet tydligare och introducera det
planerat för barnen. Fast målat har vi som sagt gjort på olika sätt men inte just på staffliet.
Färgspel- Vi spelade en period när vi vuxna tog fram spelen. Vi har pratat om färger och sjungit om
dem men det har varit i samband med t.ex. babblarna.
Rita-Ja nu har barnen ritat mycket. De tar själv fram ritpapper nu när de ligger i en låda som är lätt att
öppna och som barnen går förbi på väg till borden. Här får barnen också direkt inflytande genom att
de själva tar fram ett papper när de vill rita och så hjälper vi till med pennor.
Sitta på golvet- Vi vuxna har suttit på golvet men vi behöver skapa mer tid för att hinna att vara med i
leken. Hur kan vi skapa denna tid? Kan vi duka vid annat tillfälle än på förmiddagen? Kanske den som
öppnar eller den som kommer 7.15 kan försöka hinna duka? Vi behöver fördela så båda husen skiftas
om att hämta mat. Vi ska komma ur tänket att rutinerna är en transportsträcka till något annat och i
stället nyttja dem till samtal, närvaro och utmaning för oss och barnen så som vi använt tiden vid
blöjbyte till språk.
Babblarna- Babblarna har genomsyrat det mesta och barnen är så glada för dem. Babblarna får följa
oss även nästa termin.
Instrument-Instrumenten står i hyllan och vi har haft dem framme vid några tillfälle.
Matte- vi har satt upp siffror med antalsbilder, vi har haft vår stora tärning framme, vi har sorterat
kuddar och djur, vi har använt räkneramsan, färger, begrepp som stor, liten, bakom, framför,
bredvid, många… Inför hösten kan vi fortsätta med detta men också t.ex. lägga klossar för antal barn
osv.
Inför nästa termin funderar vi kring det som de yngsta barnen visat glädje och intresse för-vatten,
magneter och Babblarna. Vart skulle barnen föra oss i detta?
Vi kommer att börja terminen med fem inskolningar då vi har en grund med att vara närvarande
vuxna, skapa rutiner och att sångpåsarna används varje dag. Vi märkte att sångpåsarna var ett bra
material vid inskolningsperioden förra året genom att barnen fick delaktighet och att det blev en del
av rutinen och igenkänning att ha påsen varje dag i samband med frukten. Det ger oss också tid att
läsa av barnen så att vi utgår från det barnen har intresse för.
Organisatoriskt är funderingen att vi kanske ska dela upp oss ytterligare i mindre grupper och får ha
planerad aktivitet vars en dag i veckan?
Förslag till fråga i matrisen kan vara: Hur kan vi förändra vår miljö i verkstan för att utmana barnens
språk samt barnens intresse för naturvetenskap och matematik?