UTANFÖR ELLER INNANFÖR: EN FRÅGA OM LIVET UTANFÖR Sociala faktorers betydelse för missbruksutveckling och socialt arbete Philip Lalander, professor i Socialt arbete, Malmö Högskola Också engagerad i: • SUSA: Social utsatthet och socialt arbete. • www.mah.se/susa • www.facebook.com/susa • Debatt, mot soc ojämlikhet, rasism, välfärdssystemet • • http://www.dn.se/debatt/hela-detsociala-arbetet-behover-ses-over/ http://www.socialpolitik.com/minsk a-de-sociala-klyftorna/ • Samverkan med organisationer som möter unga som har det svårt. • http://ettenatmalmo.se/ • Antologi med Bengt Svensson, Perspektiv på social utsatthet, Studentlitteratur, release tis den 16 dec på soc arb, Malmö. ETNOGRAFISKA STUDIER • Hela världen är din: En bok om unga heroinister, 2001. In English Hooked on Heroin 2003 • Respekt: Gatukultur, ny etnicitet och droger, 2009. • Idag uppföljning av Hela världen och Respekt. Människor behöver människor (höst 2015) Socialpsykologiskt grundantagande • Människan är social och behöver umgås med andra där man känner sig bekräftad och respekterad som en fullvärdig människa. • Människan påverkas av de andra hon möter och hur hon blir bemött av dessa. • Människan påverkas av den sociala och ekonomiska situation hon lever i. • (jfr boken Vardagslivets socialpsykologi) Sociala dimensioner i Hela världen är din • Drogtester sker tillsammans med andra, ofta vänner. Handlar ofta om de sociala nätverk man befinner sig i. • Ritualen och känslan av hemlighet tillsammans, att göra något förbjudet. • Känsla av att framtid och historia stängs av. • Känslan av att lära sig i mötet med andra, att utveckla ett kunnande, gatukapital (Sandberg och pedersen 2006). I Norrköping har drogproblemen varit mkt större än i Linköping • 1995-2002; en heroinvåg slår mot staden • 2010-nu; en MDPV-våg, från början lagligt internet • Den gamla arbetarstaden, nedläggningar, låg framtidstro, de flesta jag träffade var från arbetarklassen. • Finns motsvarigheter i andra städer i världen. OM boken ReSPeKT • Du vill lära dej, det är därför du lyckas få oss att berätta. (Lorenzo) • Du har gjort dej förtjänt av vårat förtroende, förstår du? Genom dom här åren och sådär. För alla litar ju på dej, och det är därför man öppnar sej för dej. Det skulle vi inte göra för nån annan. (Hugo) • (Ovanstående från Respekt) Respekt: Gatukultur, ny etnicitet och droger (2009) • Studie gjord mellan 2003 och 2009 (egentligen fortsätter den). • Intervjuer och observationer med en grupp unga (18-25 år) män med chilenskt ursprung som avancerade långt i kriminalitet, framförallt droganvändning och -försäljning. UTANFÖR ELLER INNANFÖR: EN FRÅGA OM LIVET UTANFÖR Flytten från Chile och de tidiga åren • Kom andra halvan av 1980-talet eller föddes i Sverige. Föräldrar relativt ”fattiga”, från chilensk arbetarklass. • Barnen; lågt positionerade socialt och ekonomiskt redan från början, långt från tankar om universitet och liknande. • Sorg och saknad i hemmen. Uppbrott, separationer. S. 70 • Svårigheter att känna sig integrerad; stereotyp bild av svenskarna växer fram. Etnoromantik. Få möten med svenskar • Gordo: Vi har aldrig haft, i familjen har aldrig funnits svenska kompisar, alltså för dom, inte vad jag kan komma på nu i alla fall. Min farsa kanske hade jobbarkompisar och så, men inte mer med det, man var tvungen å ha dom såklart. • Philip: Det var aldrig nån svensk hemma? (med betoning på aldrig) • Gordo: Nej, nej, nej. (med eftertryck) Bilden av Sverige präglas av utanförskap Varför ska jag känna mej svensk om inte själva landet ser mej som svensk? Det går inte mannen. Jag kan inte känna mej som svensk, jag är inte svensk. Alla ser mej som svartskalle och chilenare, för jag är chilenare. Har mina papper som är svenska, men det är det enda som är svenskt. (Hugo uttrycker sig med intensiv och forcerad röst) Den chilenska identiteten är inte given Jag trodde jag var svensk först, därför att jag gick i skolan med bara svenskar. Å det vart ju så där när dom sa att jag inte var svensk på nåt sätt ”Shit!” förstår du? ”Jag är utlänning”, jag visste inte (avbryter sig). ”Jaha, om jag inte är svensk (avbryter sig).” Jag tror det började när jag åkte till Chile 1990, då var jag i Chile och jag trivdes inte bra där då, då var jag bara åtta eller nio år, och där var jag ju utlänning med sådär … Vännerna som lösning • Alonzo: • Philip: • Alonzo: Alla kände igen sej i alla. Alla hade likadana problem med skilda föräldrar eller problem hemifrån och såna saker och då sökte man ju stöd hos varandra. Mm. Vännerna var ju viktigare än familjen, så man umgicks med dom hela tiden. Så man försökte ju hjälpa varann hela tiden. • Existentiellt broderskap (avspeglades också i sångtexter). • Basen för skapande av en lokal gatukultur i Hageby. Förebilder; de mer gatuerfarna • De mer erfarna hade en självklarhet i sitt sätt att vara, en stolthet – gatukulturell karisma (84) • Mycket berodde på saknad (75) Gatan, alternativa fritidsrum för stolthet och kompetens Sökande efter miljöer där man är accepterad, där man känner ”stolthet”/respekt. • Gathörnet kräver inga betyg, inga scheman med mera … antiskolkultur. ”hänga i hörnet”, bakom ”el friti”, i pulkabacken, vid Hageby centrum. En bild av gatan byggs upp! Att bli ”man”, att vara tuff, att inte vara rädd, kompensatorisk maskulinitet (101). Influerad av populärkultur som rap och reggae och filmer och bilder av ursprungslandet. ” Många påverkades mkt av Blood in Blood out. Att skydda ”el barrio”, kvarteret. Gatukulturen • Präglas av blandning, nya etniciteter. • Också klass och genus spelar in mkt; intersektioner mellan klass, genus, etnicitet och ålder. • Stark knytning till det lokala (Hageby 2 die for), men också till grupper som lever på liknande sätt. Det lokala blir deras förankringspunkt. Men också senare för en del som ett fängelse. Mot ett Svenssonliv? Kapital: socialt nätverk i ”fel” kretsar, lågt ekonomiskt kapital (snarare skulder), symboliskt kapital versus street capital (erfarenheter av händelser), svårt växla med majoritetsamhället. Men en längtan efter att leva ett mer ”normalt” liv med harmoni och viss regelbundenhet. Jfr också med Livsstilshus • KRIS-projekt riktat mot unga män som vill hoppa av eller som är i ”riskzonen” för att komma in i ”organiserad brottslighet”. ”Du är inget problem, men du har ett och du är en del av lösningen.” • Slutcitat i Lalander 2014 (Perspektiv på social utsatthet): ”Det bästa förebyggande arbetet mot kriminalitet (och droganvändning) är det som verkar för ett rättvisare samhälle, där unga människor får likartade förutsättningar och känner sig inkluderade som betydelsefulla aktörer.” Människor i ens närhet betyder något och kan göra skillnad • Kan vara pojkvän/flickvän. Andra människor i ens närhet. Svårt att förändra sitt liv helt själv, då man lämnar de nätverk man befinner sig i. Parera ensamhet. • Kan vara andra och även personer från välfärdssystemen, såsom en läkare, sjuksköterska, terapeut eller socialsekreterare. • Handlar om hur man upplever sig bli bemött, sedd som människa. Att inte primärt ses som klient eller patient. Jfr Skatvedt. Professorn som gör skillnad • Professorn går ifrån nationella professorsmötet för att träffa Lorenzo som har det svårt. • Det handlar om relationens styrka och om tillit. Socialsekreteraren som gör skillnad Primo berättar • Ett genuint intresse. • Att göra mer än vad man behöver. • Att bygga relationer över tid. I DN debatt • Hela det sociala arbetet behöver ses över • Tiden räcker inte till för möten och relationsbygganden. Socialarbetare kan vara viktiga för ”klienterna” (ex från min nya bok), många socialarbetare är engagerade, men engagemang är inget statiskt, utan beror i stor utsträckning på struktur/organisation. • Bättre villkor, arbete, lön och större möjligheter att arbeta med och för de som söker hjälp, som har det svårt. SLUT! • Tack för idag.