Hälleskogsbrännan Naturen och djuren återvänder Hälleskogsbrännan kommer under lång tid att vara en plats där det går att se hur naturen återhämtar sig och livet återvänder. Där kan du på nära håll uppleva följderna av den stora skogsbranden som härjade sommaren 2014. Med sina drygt 6 400 hektar är Hälleskogsbrännan ett av södra Sveriges största skyddade skogsområden. Brandgynnade arter Tretåig hackspett kommer snabbt till ett brandfält för att i döda eller döende träd leta efter skalbaggar och skalbaggelarver. Allt fler växter, djur och svampar återvänder till den brända skogen. Ett 30-tal insekter i Sverige, främst skalbaggar, är i dag kända som brandberoende arter. De behöver föröka sig i brandskadade träd och behöver nybränd skog för sin långsiktiga överlevnad. Den rika förekomsten av insekter i en bränd skog lockar i sin tur till sig hackspettar. Även älgar och andra växtätare får gott om mat i takt med att buskar och lövsly växer upp i den brända skogen. Svedjenävan är en sällsynt växt som är beroende av brand för att fröna ska gro. Det finns också brandberoende växter. Exempelvis kan frön från svedjenävan ligga mer än 100 år i marken och vänta på värmen från en brand. Fröna gror först efter att de hettas upp till 50-100 grader. Efter en brand förändras marken och askan ger under en tid ökad tillgång på näring. Det gynnar vissa svampar som till exempel skålsvampar och murklor. Även bland mossorna finns det arter som är gynnade av brand, exempelvis lungmossa som breder ut sig över stora områden efter en skogsbrand. Älg och andra växtätare kommer att få gott om mat i takt med att buskar och lövsly växer upp i den brända skogen. Silverstreckad pärlemofjäril fanns i området före branden och kom tillbaka redan första sommaren. Lungmossa kan efter en skogsbrand breda ut sig över stora områden. Naturen återhämtar sig 0-2 år. Nere i marken har många frön och jordstammar klarat sig. En del skjuter skott och andra blommar redan första året. Våren efter branden blommar svedjenävan i tusental. Dess frön kan ligga i marken under flera hundra år för att sedan gro efter en brand. 3-5 år. Brandskadade träd faller till marken där de bryts ner av insekter och svampar. Insekterna blir i sin tur mat åt många hackspettar och andra fåglar. Björk, asp och andra växter breder ut sig som stora gröna mattor. 6-20 år. Björkar och aspar är 5-6 meter höga och döljer till stor del de döda träden på marken. Lövträden dominerar i reservatet, men nya tallar har också börjat komma upp. Älg och annat vilt har därför mycket gott om mat. 50 år. Tallarna som klarade sig efter branden lever fortfarande, men nu finns det även stora träd av nya tallar, granar och olika sorters lövträd. Skogen är mer varierad än före branden. 100 år. En ljus blandskog utan sly med gamla grova tallar och nya höga träd. Björkar och aspar har vuxit färdigt, och en del har även ramlat och börjat brytas ner. Naturvärdena är mycket höga i den här skogen. Läs mer på: lansstyrelsen.se/vastmanland Illustrationer: Jonas Lundin