Nytt och Gammalt i Högen
Nr 4 - 5
2008
Alla våra djur
Fåren hos Erkki Stolt och Catarina Westin
En kalv bland alla kor och kalvar på Raviks gård
Katter och hundar
Några grisar
Hästar finns det här och där i byn
HÖGENS SAMHÄLLSFÖRENINGS STYRELSE 2008:
Sven-Erik Svensson, ordförande
tel 71641
EFTERLYSNING!
Catarina Westin, sekreterare
tel 71252
Alise Degerström, kassör
tel 71118
Mats-Ove Ädel, ledamot
tel 10411
August Thunstedts bil – Bjucken – som han hämtade i Stockholm 1925 och sålde till några bergsjögrabbar, bl.a. en Råbom 1953, ägs numera av Göran
Flank från Västtjär i Ilsbo.
Göran återställer omsorgsfullt bilen i ursprungligt
skick, men vill också samla så mycket uppgifter som
möjligt om bilens historia.
Mellan 1953 och 1957 kördes Bjucken omkring här i
Bergsjö och Göran vill gärna få tag i personliga
minnen av bilen från den tiden – och naturligtvis foton om någon har sånt kvar.
Anders Lögdahl, ledamot
tel 10508
Elsa Larsson, ledamot
tel 10034
Det här blev ett dubbelnummer, men tyvärr
inte dubbelt så tjockt!
Det beror på att bidragen till tidningen varit
för få under perioden
Red.
Kan någon hjälpa Göran så hör av er till
Göran Flank tel 070-5675660
[email protected]
Nytt och Gammalt
i Högen
ges ut till alla hushåll i byn som en
kommunikationslänk mellan Högens Samhällsförening och byborna.
Redaktion:
Håkan Westberg och Gudrun
Wikén, tel 10422.
Redaktionen behöver hjälp av alla
hågade Högenbor eller andra med
anknytning till Högen. Kontakta
redaktionen eller någon i Samhällsföreningens styrelse om du har synpunkter, något du vill skriva om,
berätta muntligt eller på annat sätt
bidra med.
Utgivning 2007:
Den här efterlysningen tillkom när Janeric och
Inger Lindh träffade August Thunstedts sondotter
Helen och hennes son Kalle (t h) tillsammans med
Göran Flank (t v) för att prata gamla Högenminnen för några veckor sedan.
Red
Nr 1
Nr 2
Nr 3
Nr 4
Nr 5
15 februari
15 april
15 juni
15 augusti
15 november
Redaktionen behöver ha ditt bidrag
minst 14 dagar innan utgivningsdatum.
Våra hus
Gammelkasern
När Raviks såg i Högen kom igång
1897 behövdes det bostäder för arbetarna. Det var både bofasta familjer
som kom flyttandes till Högen när
far i huset fick arbete som sågare,
tummare, kantare eller vad det nu
kunde vara, men det var också säsongsarbetare. Många ungkarlar kom
långväga ifrån och inhystes med hyresbidrag delvis i privata hus.
Den första bostadskasernen uppfördes i samband med att sågen startades, kallades ”Himmelriket”, men
blev ”Gammelkasern” när den nya
kasernen på Knallen byggdes. Ursprungligen var den en envåningsbyggnad som stod i Båsfjärden, men
byggdes om i Högen till tvåvåningshus med rejäl vind. Åtta familjer fick
var sitt rum med eldstad. Det sägs
att vid en tidpunkt bodde så många
som 60 personer i huset.
Kasernen vid tiden för förra sekelskiftet.
Mitt emot huset stod en stor uthusbyggnad i vinkel, där varje familj
hade vedbod, hemlighus och så matbod för torrvaror på övervåningen. I
backen ner mot sjön och med öppning mot nordost låg en jättelik potatiskällare med bås för varje familj.
Rester av den väldiga stensättningen
finns kvar än, men tyvärr har taket
rasat in.
Sågen lades ju ner 1928, men åtskilliga byggnader blev kvar i Iggesunds Bruks ägo. Först 1968 såldes
Gammelkasern till lantbrukare Åke
Persson, dåvarande ägare till Raviks
gård.
Nu ägs gården av Fredrik Larsson,
sonson till Åke Persson. Den inhyser inte längre några åtta familjer
med rum på vinden. Fredrik har renoverat och bor i ena änden av huset, med en hyresgäst i den andra.
Det långa uthuset är rivet, Fredrik
har nytt garage och arbetar ständigt
på fastighet och omgivning.
Familjen har två barn, William, 8 år
och Moa 3,5 år. I hundgården står
jämthunden Pucko och skäller välkommen. Ännu mer välkomnad blir
man av den kärvänlige labradoren
Ludde. Husets katter heter Ronny
och Ragge.
Gudrun Wikén
Gammelkasernen idag.
Vägnamnsskyltar
Håll utkik efter inbjudan till kommande möte ang
inköp och uppsättning av vägnamnsskyltar!
Högen när bröderna på 1920-talet drog
till Amerika. Sedan sågen lagts ner
1928 blev han byns lantbrevbärare med
distrikt långt bort till Kitte och Ingesarven. Han cyklade, men på vintern blev
det ibland nödvändigt med skidor för
att få ut posten. 1965 slutade Rudolf
efter 33 år vid posten, de sista åren bilburna.
Redan 1926 hade Rudolf dock köpt
egen bil och börjat köra droska. Taxameter hade taxin inte, han tog betalt på
känn. Det kunde bli riktiga långresor,
som den gången han körde ett sällskap
till Paris i sin 7-sitsiga Plymouth.
Rudolf Engström en personlighet i Högen
Att tidigt bidra till försörjningen var
en självklarhet för många barn för
hundra år sedan. Rudolf , f 1905, var
äldste sonen i familjen Engström,
vars hus beskrevs i nr 1-08 av ”NoG
i Högen”. Familjen hade några kor,
gris och smådjur. Barnen fick repa
gräs till djuren där det fanns och
plockade kottar som såldes till utsäde
och bränsle. Rudolf brukade fiska
med far Johan. Från 12 års ålder arbetade han vid sågen i byn. Där sysselsattes han bl a i tunnstavstillverkningen. Tunnstavarna gick på export
till Tyskland för att bland annat bli
silltunnor.
Som äldste son kände Rudolf sitt ansvar för föräldrarna och stannade i
En renlevnadsmänniska och mångsysslare var Rudolf. Tidigt engagerade han
sig i Godtemplarorden i byn och blev
bl a ansvarig för ungdomsverksamheten där.
På 20-talet var han medlem i Kommunistiska Ungdomsklubben och
under några år dess ordförande.
Han var ivrig jägare och styrelseledamot i Jaktvårdsföreningen i Bergsjö.
Rudolf odlade också jordgubbar för
att sälja, hade biodling och var försäkringsombud. Som pensionär
blev han senare ombud för Svalöfs
och sålde fröer.
På den tiden var det inte så enkelt
att ta sig från småbyarna till tätorterna omkring, så i de flesta byar
fanns folk som kunde litet av varje.
Rudolf var en tillgång i Högen. Han
klippte hår och var byns skrivkarl.
Han deklarerade åt folk, skrev insändare i tidningarna, men framför
allt diktade och skrev han.
Rudolfs droska i diket i början av 30-talet.
Det blev visor till bröllop och andra
bemärkelsedagar, liksom många
artiklar i Hembygdsföreningens
”Bergsjöbygden”. Eftersom han var
en sparsam person skrev han ofta
sina epistlar på baksidan av reklamblad, berättar dottern Edith.
Ett stort intresse var nya teknikprylar. Tidigt hade Rudolf filmkamera,
från 1957 och 1958 finns filmer
bevarade, bl a från postrundan runt
Kittesjön.
Rudolf bodde större delen av sitt liv
i föräldrahemmet i Högen. 1949
gifte han sig med Ingrid Åström
och familjen utökades med dottern
Edith. Gamle far Johan bodde på
ålderns höst i undantagsstuga på
gården.
Rudolf tillbringade sina sista år i
Bergsjö och dog 1979.
Rudolf t v
Gudrun Wikén