1. No category

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2015-01
PRIVATA MUSEER LYFTER
STOCKHOLMS KULTURLIV
Nu ritas museikartan om
Betong och tjärade träfasader inbäddade i tallskogen vid Baggensfjärden, ett hus i guld
i Vasaparken och ett hus på Djurgården tillägnat popmusiken. Det pågår ett skifte inom
konstvärlden där allt fler konstsamlare bygger privata konsthallar tillgängliga för allmänheten. Artipelag, Sven-Harrys konstmuseum och ABBA The Museum är tre privata initiativ. Tillsammans driver de utvecklingen av Stockholm som kulturstad och attraktiv plats.
Det pågår en omritning av konstkartan
överallt i världen. I Paris har Louis Vuitton
öppnat ett spektakulärt privatfinansierat
museum. Andra exempel i Europa är
Cartier i Paris, Prada i Milano och Guccis
ägare François Pinault i Venedig. I Kina
öppnas ett par privata museer om dagen.
Under de senaste fem åren har ett antal
nya privata museer och konsthallar bidragit till att göra Stockholm intressantare
och attraktivare för såväl medborgare som
turister. Den gemensamma nämnaren
för de nya museerna och konsthallarna
är att de drivs som privata företag eller
stiftelser. De sätter Stockholm på kartan
som en start-up-huvudstad på det kulturella området. Kultur och kulturinstitutioner betyder mycket för samhällets och besöksnäringens utveckling. De kulturella och kreativa näringarna kommer att få större betydelse
i framtiden och kulturlivet kommer sannolikt allt mer att drivas av entreprenörer. Ett sätt
att stimulera jobben inom denna nya ekonomi är att uppmuntra fler start-ups även på
kulturområdet.
I höstbudgeten år 2014 fanns ett förslag från regeringen om en fri entré-reform för
18 stycken statliga museer, varav 13 stycken i Stockholm. Ett förslag som försvann i
och med att regeringens budget röstades ned. Men detta förslag återfinns med största sannolikhet i vårbudgeten år 2015 och införs år 2016 om man tolkar den så kallade
decemberöverenskommelsen.
Vi har kartlagt den privata musei- och konsthallsmarknaden i Stockholmsregionen.
Analysen fokuserar främst på hur denna marknad ser ut, vilka aktörerna är, när de startade
och vad de tillför Stockholms kulturliv. Vi har också talat med några av aktörerna på området. De berättar bland annat om det bristande intresset från stat och kommun för deras
museer. De har också synpunkter på den föreslagna fri entré-reformen.
2
Kultur skapar välstånd
De kulturella och kreativa näringarna kommer att bli en kraft att räkna med i Europas
framtida ekonomiska tillväxt och konkurrenskraft. De kreativa näringarna spänner över
flera sektorer: kultur, kulturarv, medier, näringsliv och turism. Dessa näringar anses centrala i det framtida jobbskapandet samt för den digitala utvecklingen enligt en ny rapport
från EY.1 Samma rapport visar att de kulturella och kreativa näringarna
sysselsätter fem gånger så många som telekombranschen i Europa
(7,1 miljoner jobb) och att 19 procent av de sysselsatta inom näringarna är yngre än 30 år.
Dessutom är näringen förebild inom den digitala innovationen,
det vill säga hur tech-bolag och kreativa näringar samverkar. De
digitala teknologierna har förstärkt sambanden och samarbetet
mellan de olika sektorerna.
7,1
miljoner
jobb
Som en följd av detta har museerna blivit mer digitala och engagerar
i dag besökarna genom interaktiva aktiviteter på plats eller genom aktiviteter online via respektive webbplats eller i sociala medier. Till exempel erbjuder
ABBA The Museum i Stockholm besökarna en interaktiv upplevelse bland annat genom
att prova ABBA:s scenkläder med hjälp av Kinect (En spelkontroll som består av en kamera
samt en mikrofon som avläser den närmaste omgivningen och ger spelaren möjligheten att
styra spelet genom att till exempel röra på kroppen).
EY:s rapport delar vidare in de kulturella och kreativa näringarna i elva marknadssegment
där museer finns i segmentet ”visual arts”. Ett segment som sysselsätter 1,2 miljoner
människor i Europa och som genererar cirka 127 miljarder euro, vilket i dagens växelkurs motsvarar cirka 1 180 miljarder svenska kronor. Detta gör att den står för nästan en
fjärdedel av den kreativa ekonomin. Enbart museiintäkterna står för 7,7 miljarder (euro) år
2011. De flesta jobben inom det kulturella och kreativa segmentet är beroende av personer
som arbetar inom yrken i nära relation till den lokala ekonomin, till exempel museipersonal,
konstnärer och arkitekter.
1 EY (2014). Creating growth – Measuring cultural and creative markets in the EU.
3
En studie från år 2010 visar att det finns en nära koppling mellan utvecklingen av kulturella
och kreativa ekonomiska aktiviteter och ett regionalt välstånd. De regioner som uppvisade
den högsta koncentrationen av kreativa aktiviteter var de som visade sig ha mest motståndskraft efter finanskrisen år 2008.2
Jobbtillväxten i de kulturella och kreativa näringarna ökade i genomsnitt med 3,5 procent per år från år 2000 till 2007. De fortsatte sedan att öka med 0,7 procent per år
mellan år 2008 och 2012. Detta medan antal arbetstillfällen i övriga ekonomin minskade
med 0,7 procent.
EN DYNAMISK OCH SNABBVÄXANDE NÄRING,
ÄVEN I TUFFA EKONOMISKA TIDER.
2000–2007
En snabbväxande sektor ...
+ 3,5
/år
2008–2012
... som klarade den
ekonomiska krisen bra
+ 1,0
/år
KULTURELLA OCH KREATIVA NÄRINGAR
+ 0,7
/år
- 0,7
/år
EU27
Källa: EY
London och Paris, som hade de högsta koncentrationerna av sysselsatta inom kreativa
näringar, klarade krisen relativt bra. Det gjorde även Stockholm. Delvis på grund av
denna motståndskraft anses de kulturella och kreativa näringarna som viktiga komponenter i den ekonomiska utvecklingen på lokal nivå. De fungerar som en katalysator och
innovationsmotor som stärker ekonomin i övrigt. Kreativa näringar är därmed ett viktigt
bidrag till den lokala ekonomin och den, för Stockholmsregionen, så viktiga internationella
marknadsföringen.
Ett konkurrensmedel
Det finns olika strategier för hur man driver ett museum eller en konsthall. Och det finns en
poäng i att de olika institutionerna bedriver verksamheten olika och har olika erbjudanden,
till exempel olika öppettider och restaurang- eller kaféverksamhet. Mångfalden är viktig
och varje museum eller konsthall måste optimera sin egen tillvaro. Entréavgifter är ett av
flera instrument som är viktiga för ett museum, eller konsthall, för att kunna finansiera
verksamheten. Prisinstrumentet är viktigt, kanske det viktigaste verktyget institutionerna
har, för att styra besökare till tider som inte utnyttjas till fullo eller för att profilera verksamheten. Sponsring, donationer eller medfinansiering från olika partner kan sänka eller ta bort
inträdesavgifterna hos vissa verksamheter eller för vissa utställningar.
2 The European Cluster Observatory (2011). Priority Sector Report: Creative and Cultural Industries.
4
Entréavgifterna är ett konkurrensmedel precis som utställningarnas kvalitét, kunskapsnivån
hos guider och personal, öppettider, läge på institutionen, attraktivt kafé- och restaurangutbud samt museishoppar. Skillnaden mellan statliga kulturinstitutioner och privata är att
skattebetalarnas pengar inte står till de privatas förfogande.
Stockholms nya image
Stockholm är Skandinaviens trendsättare när det gäller kultur med ett unikt utbud av
gallerier och museer, en tilltagande internationell matscen och framstående musikproduktion. Regionen är också motorn i den snabbväxande svenska besöksnäringen och
där spelar museerna en betydelsefull roll. Turisters konsumtion av kultur och rekreation
omsatte i Sverige 23 miljarder under år 2013 och är en av de sektorer som växer snabbast.3
Besöksnäringen bidrar till regionens ekonomi på fler sätt än konsumtion av nöjen. Ett
brett utbud av olika aktiviteter skapar tillsammans med ett vackert och tryggt besöksmål
även en stad som många vill besöka, leva och bo i. En väl fungerande besöksnäring bidrar
till att skapa en attraktiv stad som i sin tur drar till sig nya företag och idéer, forskare och
studenter.
Besöksnäringen har en påtaglig inverkan på sysselsättningen. En studie som genomförts av
teknikkonsultföretaget Tyréns visar att en etablering av en verksamhet inom sport och kultur i Stockholm, till exempel en arena, som sysselsätter 100 personer indirekt skapar ytterligare 53 arbetstillfällen för boende i Stockholms län. Besöksnäringsetableringen skapar till
exempel arbetstillfällen hos underleverantörer och de som får arbete kan konsumera mer
inom regionen och på så vis skapas fler jobb. Detta ger en så kallad inducerad effekt.4
Under den rådande museiboomen i Stockholm sedan år 2010 har fem nya museer öppnats,
alla privata initiativ. Tre av dessa, Fotografiska, ABBA The Museum och Artipelag, har
tagit sig in på tio-i-topp-listan över de mest populära museerna i Stockholms län på resesajten Tripadvisor. TripAdvisor är världens största reseforum och är en viktig markör inom
besöksnäringen då deras rankingar baseras på verkliga resenärers betyg.
Tripadvisor ranking museer i Stockholms län (januari 2015)
Vasamuseet
Fotografiska
Skansen
ABBA The Museum
Prins Eugens
Waldemarsudde
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Historiska museet
Armémuseum
Hallwyllska Museet
Thielska Galleriet
Artipelag
Det är viktigt att fortsätta utveckla Stockholm som turistmål och som plats på en internationell arena. Stockholm behöver fler besöksmål och inte färre om staden ska stå sig i konkurrensen om turisterna.
3 Tillväxtverket (2013). Fakta om turism.
4 Tyréns (2013). Besöksnäringens inverkan på sysselsättningen i Stockholms län.
5
Kartläggning
Ett museum eller en konsthall kan i dag drivas i olika organisationsformer. Som aktiebolag,
enskild firma, ideell förening eller stiftelse.
Kulturutbudet inom konstområdet i Stockholm drivs i dag framför allt av privata initiativ.
I Stockholms län finns tjugotalet privata museer och konsthallar. Ett antal av dessa har
skapats sedan år 2010 och har bidragit med ett nytt utbud på marknaden. Utöver de privata
museerna och konsthallarna finns ett antal halvprivata museer som många gånger drivs
som stiftelser och som får ett ekonomiskt stöd från till exempel kommun eller landsting. De
halvprivata museerna finns på grund av den typen av ekonomiskt stöd inte med i denna
analys.
Historiskt sett är det ofta eldsjälar bakom de privata initiativ som skapat de statliga kulturinstitutioner vi har i dag. Prins Eugen gav upphov till Waldemarsudde, konstnären Carl Milles
lever vidare i Millesgården och finansmannen Ernest Thiel startade Thielska galleriet.
Nedanstående tabell visar privata museer och konsthallar i Stockholms län.
Stockholms
län
Museum
Kategori
Besök
2013
Nettoomsättning tkr
Antal
anställda
Startades år
Nynäshamn
Mopedum – Svenska nostalgimuseet (inkl. Konstpoolen)
Privat
5 000
1 000–1 499
2
2012
Sollentuna
MC Collection Museum
Privat
8 250
1 067
4
2009
Solna
Fjärilshuset Haga Ocean
Privat
300 000
17 723
9
Stockholm
ABBA The Museum
Privat
300 000
61 449
7
2013
Stockholm
Aquaria Vattenmuseum
Privat
201 075
15 122
15
1991
Stockholm
Bonniers konsthall
Privat
78 300
1 500–2 999
10–19
2006
Stockholm
Carl Eldhs Ateljémuseum
Stiftelse
4 301
300–499
5–9
1963
Stockholm
Fotografiska
Privat
Stockholm
Färgfabriken
Stiftelse
Stockholm
Junibacken
Privat
Stockholm
Magasin III
Stockholm
Musikkulturens Främjande
81 118
230*
2010
5 000–9 999
10–19
1995
400 000
68 024
51
1996
Stiftelse
–
700–999
20–40
1987
Stiftelse
840
–
3
–
183 226
18 657
41
2001
19 178
18
1978
100 000 10 000–19 999
10–19
2012
450 000
Stockholm
Nobelmuseet
Privat
Stockholm
Skansen Akvariet
Privat
Stockholm
Spritmuseum
Stiftelse
Stockholm
Sven-Harrys Konstmuseum
Stiftelse
41 590
5 000–9 999
10–19
2011
Stockholm
Tobaks- och
Tändsticksmuseum
Stiftelse
160 000
–
15
2000
Södertälje
Wendela Hebbes museum
Övriga museer
–
3 166
6
1998
Värmdö
Artipelag
Privat
–
46 229
54
2012
* inkl. restaurang/event
Besöksantal, nettoomsättning och antal anställda per museum år 2013.
Fakta i denna kartläggning baseras på Myndigheten för kulturanalys sammanställning i rapporten ”Museer 2013”
samt Handelskammarens egen research. Kartläggningen omfattar inte halvprivata museer eller arbetslivsmuseer.
6
Vad tycker entreprenörerna själva?
Vi har talat med fyra aktörer på området: Magasin III som var bland de första på den
privata musei- och konsthallsmarknaden i Stockholmsregionen, ABBA The Museum som är
det senaste tillskottet samt Fotografiska vars utställningar hör till Stockholms mest besökta.
Dessutom har vi talat med den privata konsthallen som går mot strömmen och inför fri
entré i februari 2015: Bonniers Konsthall. Vi har velat få en bild av deras syn på det politiska förslaget om fri entré. Alla vi har talat med har åsikter om fri entré på statliga muséer
men olika syn på reformen och den konkurrens det skapar.
JAN BROMAN: DET FINNS INGEN LOGIK I DETTA
Fotografiska, som ligger i Stora Tullhuset i Stockholm, invigdes 2010 och har på några år
blivit stockholmarnas andra vardagsrum. Fotografiska vill vara en internationell mötesplats
om och för fotografi och har bidragit med att lyfta fotografi som konstform. De har skapat
en snöbollseffekt där ett stort antal gallerier startat som ett resultat.
Jan Broman, grundare, Fotografiska, menar att den fria entrén på statliga museer skapar en
snedvriden konkurrenssituation gentemot de privata institutionerna.
”Med skattemedel skapar man med hjälp av reformen en konkurrenssituation där vissa är
tvungna att ta betalt för sin verksamhet. Medan andra får förmåner av att ha gratis entré
och kunna marknadsföra det.”
”Vi och Moderna Museet konkurrerar dessutom om människors tid. Ett besök på Moderna
Museet och ett besök på Fotografiska är samma sak för många. Om det ena då är gratis
och det andra kostar 120 kronor så blir det en konkurrerande faktor. Även om det inte är
hela sanningen, för ska du gå och se en specialutställning liknande Jeff Koons på Moderna
Museet så kostar det sannolikt pengar även i framtiden.”
”Jag tror inte det finns något annat affärsområde där
politikerna skulle våga sig in och göra en liknande
reform. Och de har inte funderat på vad denna reform
gör för besöksnäringen. Det här med att det är ’vår
konst’ och att ’vi äger den tillsammans’ är nonsens.
Det mesta som finns på Moderna Museet är donerat
från medborgare i Sverige. Det är inget som vi köpt in
tillsammans. Varför ska Vasamuseet ta entré men inte
Moderna Museet? Och vad kan vara mer gemensamt
än Vasamuseet? Vi har betalat ganska mycket pengar
för det tillsammans. Det finns ingen logik i det. Det
som genererar pengar vill de inte ta bort. Det är ett
resonemang som haltar betänkligt.”
Foto: Magnus Fond
”Stockholm kan förlora Fotografiska
som en av sina största turistattraktioner.
Det är en risk de tar.”
Jan Broman, grundare, Fotografiska
7
MATTIAS HANSSON: MAN NÅR INTE DEN ENSAMSTÅENDE MAMMAN
Med tillkomsten av ABBA The Museum finns det nu en permanent plats i Stockholm
som året runt visar upp historien bakom en av modern tids största svenska kreativa succéer. Ingen offentlig aktör ville eller kunde skapa detta museum så resultatet landade på
ett privat alternativ. Ett alternativ som ökat Stockholms attraktionskraft bland turister.
ABBA The Museum har bara funnits i två år men är redan ett populärt besöksmål i
Stockholmsregionen.
Mattias Hansson, vd på Abbamuseet, är inte av
uppfattningen att de berörs så mycket av fri entré-reformen eftersom de är nischade och har en hög andel
utländska besökare. Men han upprörs av politikernas
attityd av att klappa de privata aktörerna på huvudet. De plockar billiga poänger på att göra ett antal
statliga museer gratis för en målgrupp som de vet inte
är den vanligaste museibesökaren.
Foto: Anna-Lena Ahlström
”Vi är ett privat museum, vi har inga statliga stöd.
Vi har inga andra än Björn och Benny att tacka för
att vi är här. Den här reformen hotar oss inte men jag
tycker att det är en kämpig politisk utveckling att de ska
gå in och styra i detta. Och framför allt ur konkurrens-
”Fantisera att vi skulle vilja starta ett
Mamma Mia!-museum. Varför skulle vi
starta det i Sverige, om vi inte vet att vi
har stöd hela vägen?”
Mattias Hansson, vd, ABBA The Museum
synpunkt. Ska vi då starta nya kommersiella besöksdestinationer i Stockholm när vi vet att
dagen efter eller året efter så kommer ytterligare fler museer att bli gratis?”
”I princip öppnar de bara upp för fri entré på de museer som de vet är sådana som kommer
lågt ner på den här målgruppens besökslista. Det är jättefina museer, men bland målgruppens vänner och bekanta och i medierna är det inte dessa museer det skrivs om. Så detta är
bara ytterligare ett sätt att säga att de som har pengar får gå till Vasamuseet och Skansen,
men ni får gå till de här andra museerna som vi har gjort gratis för er.”
Däremot är grundprincipen bra enligt Mattias Hansson. ”Det är klart att man ska hjälpa
dem som inte kan betala. Det finns dock ingen tydlig indikation på att reformen leder till att
man når den ensamstående trebarnsmamman från Rinkeby, det leder snarare till att svensk
medelklass går på ytterligare ett museum. Det är inte bra. Känslan blir bara att politikerna
gör den här satsningen för att visa att de är duktiga. Vi behöver istället satsa på något som
verkligen är på riktigt.”
8
DAVID NEUMAN: KOMBINATION AV GALENSKAP OCH PASSION
Magasin III grundades år 1987 och är därmed ett av
Stockholmsregionens första privata initiativ på museioch konsthallsmarknaden I dag har de en samling
av över 800 konstverk. Under 30 år har besökarna
förändrats från att i början i huvudsak bestå av en välinitierad publik, till att i dag locka en relativt ung och
internationell publik intresserad av samtidskonst.
Foto: Mathias Johansson
David Neuman har varit chef sedan starten och
tycker att diskussionen kring fri entré på statliga
museer är intressant ur ett vetenskapligt perspektiv.
Vad innebär det att man i ett samhälle subventionerar vissa saker och inte andra? Han menar dock att
reformen inte på något sätt drabbar Magasin III.
Han menar att det är ytterst sällan som det offentliga klarar av att skapa en institution.
Detta eftersom skapandet av en institution, enligt honom, är en kombination av galenskap
och passion.
”Denna galenskap gör ibland att man måste fundera. Magasin III har funnits i 30 år, gör
vi det här för att vi ska balansera våra böcker? Absolut inte! Precis likadant som man inte
säger det på Dramaten eller Stadsteatern. Då skulle varje teaterbiljett kosta 5 000 kronor.”
David Neuman menar att det är viktigt för kommun och stat att ha en dialog när det gäller
det privata och entreprenörskapet vid dessa institutioner. Skapas inte rimliga förutsättningar kan konsekvenserna på lång sikt bli negativa för samhället. Moderna Museet till exempel,
hade inte existerat utan privata donationer. Man måste vara tydlig med att det finns olika
konkurrensmodeller, anser David Neuman.
”Vi tycker det är både ärligt och rimligt att spegla det vi erbjuder genom
att ta en entréavgift. Under många år
tog vi inte betalt alls, men vi har lärt
oss att vår, för branschen förvisso låga,
entréavgift speglar våra värderingar att
kulturen är viktig för samhället.”
David Neuman, chef, Magasin III
Han tror inte heller att reformen ökar bildnings- och delaktighetsnivån i samhället.
”Det kan man se när man träffar de grupper i samhället där tröskeln till de här institutionerna
är lite för hög. För att en sådan här reform ska ha effekt och betydelse så krävs mycket mer.”
”Konsekvenserna av reformförslaget kommer att bli en ökad trafik vilket leder till högre
kostnader för de statliga museerna med fri entré kring alltifrån städning till åtgärdande
av slitage. Jag omfamnar dock förslaget om det inte är så att allt som produceras på de här
institutionerna är gratis” avslutar David Neuman.
9
Katharina Grosse – del av wizz eyelashes på Magasin III.
SARA ARRHENIUS: KONSTHALLEN SKA VARA ETT VARDAGSRUM
Bonniers Konsthall grundades år 2005 med Sara Arrhenius som chef och har sedan starten
arbetat med att visa och diskutera konst från hela världen. Verksamheten bottnar i viljan att
stödja konstnärligt arbete och medverka i samhället genom att öka kunskapen om samtidskonst. Enligt Sara Arrhenius har konsthallen länge pratat om att införa fri entré. Planerna
på den statliga reformen skyndade bara på detta. Drivkraften bakom beslutet är att nå ut till
en så stor publik som möjligt och tillgängliggöra konsten.
”Vi har funderat mycket på vilken typ av besök vi vill ha. Vi visar konstformer som provar
nya vägar och inte är så välkända. Fri entré blir därmed ett incitament för att få människor
att upptäcka detta. Vi hoppas att det ska stimulera besökaren att komma flera gånger. Vi
har tittat på Whitechapel Gallery och Serpentine Galleries i London som har fri entré och
hur de arbetar kring detta även vad gäller intäkter. Vi vill att konsthallen ska vara ett vardagsrum som man återkommer till.”
När Bonniers Konsthall tar bort entréavgiften måste de hitta andra intäktskällor och utveckla
sin affärsmodell. De behöver andra intäkter förutom det stöd som finns från Bonniers.
”Vi lanserar ett nytt medlemskort med många nya fördelar som vi hoppas kommer ge intäkter och vi säljer biljetter till våra kvällsprogram. Vi kommer också utveckla vår shop, våra
samarbeten och vår eventverksamhet som redan idag
är en viktig intäkt.”
”Vi vet inte hur många fler besökare vi kan förvänta
oss till vår första gratisutställning i februari. Vi kan
bara göra kvalificerade gissningar utifrån förra fri
entré-reformen. Får vi 30–50 procent fler besökare
gör det oss glada.”
”När det gäller införandet av fri entré på ett antal
statliga museer så anser jag att alla institutioner måste
hitta sin modell. Rikedomen i Stockholms konstliv är
att alla arbetar olika och har olika konstnärlig profil.
Men visst är det viktigt för att höja kunskap och bildning i ett samhälle att det finns en hög tillgänglighet
10
till kultur. Jag skulle inte vilja beskriva fri entré i termer av konkurrens. Jag tror inte att det
är ett träffsäkert sätt att beskriva samspelet mellan olika aktörer i kulturlivet. Redan idag är
ju de olika institutionerna ett lapptäcke av olika former av stöd och subventioner från offentliga och privata medel vilket gör det missriktat att beskriva det i termer av en fri konkurrens
som sätts ur spel. Jag tror också att många institutioner och olika sorters institutioner stimulerar intresse och kunskap för konst och kultur, vilket i sin förlängning skapar fler besök.”
”Vi känner ingen konkurrens från
Sven-Harrys eller konstgallerierna kring
Hudiksvallsgatan. Tvärtom. De stimulerar besök hos oss. Det har blivit en
stadsdel där vi lyfter varandra. Det är
positivt och skapar intresse för konst.”
Sara Arrhenius, chef, Bonniers Konsthall
Sara Arrhenius menar även att Stockholms stad borde satsa på samarbeten och gemensam marknadsföring för de statliga och privata museerna nationellt och internationellt
då Stockholm har en unik situation med många fantastiska institutioner. Det skulle göra
Stockholm till ett svårslaget kulturellt besöksmål.
Sammantaget har dessa fyra privata museer samt övriga privata museer och konsthallar lyft
Stockholms kulturliv. Nedan listas konsthändelser, i urval, som under de senare åren möjliggjorts tack vare ett antal privata institutioner.
11
konsthändelser i urval, privata institutioner
INGEN MÄNNISKA ÄR EN Ö – KONSTNÄRLIGA
STRANDHUGG I STOCKHOLMS SKÄRGÅRD
ETT TVÅ TRÄ!
WILLIAM WEGMAN – Hello Nature. How to draw,
paint, cook and find your way
POUL GERNES / SIDEKICK / COSIMA VON BONIN
abba the museum
POLARSTUDION
BENNYS PIANO
GULDSKIVOR
KLÄDER
Artipelag
K
O
N
S
Fotografiska
ADI NES – Narratives
JIMMY NELSON –
Before The Pass Away
HERB RITTS –
In Full Light
LISEN STIBECK –
Daughters
MAGNUS WENNMAN –
In Between
JOYCE TENNESON –
Light Warriors
SEBASTIAO SALGADO
Genesis
JILL GREENBERG
Works 2001–2011
DAVID LACHAPELLE
Burning Beauty
ANN-SOFI ROSENKVIST
The Crown
ANTON CORBIJN
Inwards and Onwards
ANNIE LEIBOVITZ
A Photographer’s
Life 1990–2005
Carl Eldhs Ateljémuseum
Förutm Eldhs egna verk
har även CHARLOTTE
GYLLENHAMMARS och
KATRINE HELMERSSONS
konst visats
Bonniers Konsthall
LAURA LIMA
SHARON LOCKHART
JEPPE HEIN
ART HACK DAY
LISA JONASSON
SPRITMUSEUM
SPRITLANDET SVERIGE
FRANK BOWLING – Traingone
ANDY WARHOL, ANNIE LEIBOVITZ, ARMAN,
DAN WOLGERS, DAVID RIGSBY, GARY MIRABELLE, KATSUHIKO HIBINO & KEITH
HARING – Absolut Art Collection
Sven-Harrys Konsthall
T
ESTRID ERICSON – Svenskt
Tenns grundare och stilikon
ASTRID KRUSE JENSEN –
Within The Landscape
HARALD LYTH
JULIA BECK
Magasin III
WALTER DE MARIA, KATHARINA
GROSSE, SOL LEWITT – wizz eyelashes
SIOBH·N HAPASKA
ANNIKA VON HAUSSWOLFF, ANISH KAPOOR, CHARLES LONG, PIPILOTTI RIST,
PER B SUNDBERG – Otherwordly
MIKA ROTTENBERG – Sneeze to squeeze
CHRIS BURDEN
AI WEIWEI
Installationsbild Hello Nature. Foto: Jean-Baptiste Beranger
12
Sju av världens mest välbesökta museer finns i Europa
TOPP 10 INTERNATIONELLA MUSEER (miljoner besök, 2012)
Louvre
9,72
Metropolitan Museum of Art
6,12
British Museum
5,58
Tate Modern
5,3
National Gallery
5,16
Vatican Museums
5,06
National Palace Museum
4,36
National Gallery of Art
Centre Pompidou
Musée d'Orsay
4,2
3,8
3,6
Europeiska museer
Louvren i Paris toppar listan över de mest välbesökta museerna i världen med cirka tio
miljoner besökare år 2012. Samtliga museer på listan hade i genomsnitt tre miljoner besökare per år, vilket bekräftar museernas attraktivitet. Museer och konsthallar är därmed
en nyckel till att tillgängliggöra konst för alla medborgare. Värt att notera är att de tre
europeiska museerna högst upp på listan, Louvren, British Museum och Tate Modern, har
olika tillvägagångssätt när det gäller att ta inträde. Första söndagen i varje månad är det
gratis på Louvren medan det övriga dagar kostar mellan sex och fjorton euro beroende på
vilka utställningar man vill se. Både British Museum och Tate Modern har gratis inträde
men vissa utställningar kostar att besöka. De senare liknar den inträdesform som Moderna
Museet i Stockholm med all säkerhet kommer att få i och med en eventuell fri entré-reform.
Specialutställningar liknande Moderna Museets Jeff Koons-utställning kommer med all
sannolikhet inte att omfattas av fri entré. Det är bland annat entréavgiften som möjliggör
den här typen av specialutställningar.
13
Museibesökare representerar inte ett tvärsnitt av befolkningen. De är i majoritet högutbildade och har oftast en relativt hög medelålder. Kvinnor konsumerar generellt mer kultur
än män och kvinnor är därmed även flitigare museibesökare. Kulturanalys har genomfört
en undersökning av museipublikens sammansättning som visar att detta är en komplex
fråga och att många olika faktorer styr varför och vilka som besöker museer. Entréavgiften
styr i första hand antalet besök, men både denna undersökning och tidigare internationell
forskning, har visat att den är av mindre betydelse för att på allvar påverka vilka som besöker museerna. Snarare är det museets inriktning som har betydelse för vilka som besöker
museet.5
5 Myndigheten för kulturanalys (2014). Vem besöker de centrala museerna?
14
Värna de privata initiativen
Stockholm är en start-up stad att räkna med på kulturområdet. De privata entreprenörer
som under senare år startat privata museer och konsthallar för allmänheten har bidragit till
att utveckla kulturutbudet i Stockholm, vilket lett till en större bredd och ett djup på området. Detta har stärkt Stockholms kulturliv.
Med anledning av att de entreprenörer vi talat med vittnar om ett obefintligt intresse från
stat och kommun så vill Handelskammaren även poängtera vikten av att ta hand om dessa
privata initiativ på kulturområdet.
Detta ur ett internationellt perspektiv så att Stockholm inte hamnar i situationer som med
till exempel Pinault, konstsamlare och välkänd entreprenör inom modeindustrin, som från
början ville satsa på ett konstmuseum i Paris, men inte fick något stöd och istället flyttade
sin satsning till Venedig.
Gränsen mellan att äga en privat konstsamling till att driva en privat institution som
är öppen för allmänheten är ett stort åtagande. Därför kan dessa privata institutioner förändras över en natt. Att driva en institution kräver stora summor pengar. På
Kulturdepartementet bör de därför fråga sig hur de kan se till att de här privata institutionerna kan leva vidare och skapa förutsättningar för dessa som försäkrar oss om att de finns
kvar på lång sikt och fortsätter berika Stockholms kulturliv. För ett attraktivare Stockholm.
Foto: Mattias Edwall, Knitting Peace, föreställning på Artipelag
15
Stockholms Handelskammare driver frågor
som är viktiga för Stockholms utveckling
och tillväxt. Frågor som är avgörande för
att Stockholm ska vara en attraktiv stad för
företagare och människor. Var med och
bidra du också, bli medlem!
STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE
Box 160 50
103 21 Stockholm
Tel: 08-555 100 00
www.chamber.se
ISSN: 1654-1758
ANSVARIG ANALYS:
Lotta Andersson
[email protected]
ANSVARIG KOMMUNIKATION:
Andreas Åström
[email protected]