1. No category

Har du koll?
Vad åt Göring till frukost? Vilken skostorlek hade Patton?
Hur upplevdes striderna i Stalingrad? Vem startade egentligen
30-åriga kriget? Och vem avslutade det? Upplevelseklubben
Pennan & Svärdet har svar på alla dina frågor. Och några till.
Är du, precis som vi, intresserad av kunskap, underhållning, dramatik
och utrustningsdetaljer med militär och militärhistorisk koppling?
Välkommen in i gemenskapen på pennanochsvardet.se
Förutom unika militärhistoriska böcker av högsta klass, som du inte
hittar någon annanstans, får du genom Pennan & Svärdet även tillgång
till ett stort utbud av militärhistoriska flmer, resor och ikoniska militära
utrustningsdetaljer. Däribland äkta replikor av militära armbandsur,
varav Viggenkronografen är den senaste och förnämsta.
Viggen – en svensk legend
Viggen utvecklades under det som brukar kallas Försvarsmaktens glansdagar
och var ett högteknologiskt under när den kom, och piloternas utrustning
skulle inte vara sämre! Bland annat fck de ett armbandsur av högsta tänkbara
kvalitet. Pennan & Svärdet har låtit tillverka en äkta militär replika av Viggenpiloternas armbandsur. Därför är Viggenkronografen utrustad med ett självuppdragande kronografurverk, ett kupat, orepbart safrglas och en vridring.
För ökad avläsningsförmåga i mörker är visarna även fuorescerande och
för att skydda Viggenkronografen från väta är kronan skruvad. Slutligen är
klockans baksida självfallet graverad med den svenska kronan.
För att passa även till fnare tillfällen medföljer dessutom ett svart präglat
läderarmband av högsta kvalitet – helt utan extra kostnad!
Åter: välkommen in i gemenskapen på pennanochsvardet.se!
Vi berättar historien som den var
Pennan & Svärdet levererar militärhistorisk fakta och drama i form av böcker, flmklipp, artiklar,
kartor, poddsändningar och bilder. Dessutom erbjuder vi militärrelaterade tjänster och utrustningsdetaljer till våra medlemmar. Saker du inte hittar någon annanstans. Det kallar vi Äkta vara.
Välkommen till en värld av kunskap och underhållning • pennanochsvardet.se
Lamnia, din LeVerantör aV
friLuftsutrustning på nätet!
www.lamnia.com
följ oss på
facebook och
instagram!
Vi erbjuder ett stort utbud produkter för camping, vandring och
annan friluftsutrustning till konkurrenskraftiga priser och fri frakt.
04
l e da r e
R I K S H E M VÄ R N S C H E F E N
H
Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna fyller 75 år. En organisation som
formligen sprudlar av aktivitet. Sedan vårt
70-års jubileum har vi genomfört den största
förändringen i hemvärnets historia. Detta har,
som helhet, gått mycket bra och är till mycket stor del
din förtjänst som hemvärnssoldat. Inom ramen för de
uppgifter som våra förband ska lösa vad gäller framförallt
skydd och bevakning kan jag konstatera att utvecklingen
har gått mycket bra. Vi ser en bra övningsverksamhet
med ett stort engagemang från allas sida vilket också ger
hög efekt. Försvarsplanläggningen har tagit ett stort steg
framåt, inte minst beroende på inrättandet av regional
ledning i form av våra militärregioner.
vi ser idag också ett ökat intresse för att bli hemvärnssoldat. Naturligtvis beror det på en viktig verksamhet,
bra och relevanta övningar, duktiga chefer, gott kamratskap och, naturligtvis, de säkerhetspolitiska förändringarna i vår omvärld. Rekryteringen har alltså gått mycket
bra men måste fortsätta. Den viktigaste formen i vår rekrytering är det personliga mötet. Det är också viktigt att
få dig som hemvärnssoldat att stanna längre i hemvärnet.
En central faktor för detta är kamratskapet och de åtgärder som görs och kan göras inom ramen för vårt medinfytande. Sammanfattningsvis kan jag inte undgå att
citera den rapport som överlämnades till riksdagens försvarsutskott den 5 mars i år i vilken det skrevs; ”Samtliga
bataljoner har en fastställd krigsförbandsspecifkation.
Ett nytt och efektivare utbildningssystem med årliga
krigsförbandsövningar (KFÖ) för alla hemvärnsförband.
Krigsdugligheten har ökat genom en utvecklad övningsverksamhet och god rekrytering av hemvärnssoldater.
Hemvärnet har under perioden 2010–2014 således
utvecklats mycket väl både kvantitativt och kvalitativt
(2014/15:RFR4).” Vår utveckling till att bli ännu dugligare
och bättre måste naturligtvis fortsätta men beror till stor
del på ditt och dina kamraters engagemang. När hemvärnets bildades 1940 var det mitt under brinnande krig där
våra föregångare på frivillig basis satsade sig själva, sin
kompetens, förmåga och ibland också pengar på något
”Hemvärnet är en organisation
med 75 års erfarenhet och en
stabil förankring i det svenska
folkdjupet!”
som de fann angeläget och trodde på, nämligen försvaret
av landet. Denna tradition är väl värd att bevara och jag
tycker mig se att den fnns inte minst genom den stora
insatsen vid Västmanlandsbranden förra året.
Under ett jUbileUmsår kan vi sätta ljuset på hemvärnets verksamhet. Genom er övningsverksamhet, gärna
förlagd till gator och torg, får allmänheten en inblick i
hur denna del av vårt försvar verkar. Det centrala jubileumsfrandet fokuseras till en högvakt på Stockholms
slott då hemvärnsförband svarar för såväl på som avgång.
Detta sker helgen vecka 36. Kom gärna till Stockholms
slott vid detta tillfälle, gärna i uniform. Hemvärnet med
de nationella skyddsstyrkorna ska även i framtiden vara
den militära enhet som fnns nära allmänheten. Skyddande samhällets robusthet och vitala funktioner och
därmed skapa en nationell, territoriell,
basplatta för landets försvar.
roland ekenberg, riksHemvärnscHef
fonder
05
H E M VÄ R N S F O N D E N / DONATIONFONDEN
stöd ocH belöningar Ur
stiftelsen Hemvärnsfonden
Hemvärnsfonden är en stiftelse som har till uppgift att främst stödja hemvärnets befälsutbildning
samt att vara till gagn för hemvärnets utveckling med medel och åtgärder som inte kan hanteras av
statsmedel.
Stiftelsen Hemvärnsfonden utlyser till ansökan medel för olika verksamheter i hemvärnet samt
belöningar för framstående prestationer under 2015.
För ansökan senast den 1 oktober 2015:
medel för verksamHeter Under 2016 ägnade att Utveckla Hemvärnsförband eller Hemvärnsråd
(alla nivåer) ocH som inte bekostas av allmänna medel.
För ansökan senast den 1 mars 2016, nedanstående belöningar:
a) framstående cHefsinsats Under 2015
b) framstående rekryteringsinsats Under 2015
c) framstående insats som Ungdomsledare (motsv) Under 2015
Ansökan kan ske av såväl hemvärnsförband, råd eller enskild. Ansökan sker genom eget hemvärnsråd,
som yttrar sig över ansökan, och som därefter sänds till Stiftelsen Hemvärnsfonden c/o Lars Franzén,
Hermelinv. 20, 134 33 Gustavsberg
riksHemvärnscHefen Utlyser till ansökan
medel Ur erik Helmer skölds donationsfond
”Fondens ändamål är att lämna bidrag till hemvärnsman eller dennes närstående
i samband med skada eller dödsfall under hemvärnstjänst samt stödja verksamhet som är till gagn för hemvärnet, dess rekrytering, sammanhållning och
utveckling”.
Fonden får inte användas för ändamål som skall tillgodoses av allmänna medel.
Ansökan kan ske av enskild eller organisation inom hemvärnet (förband eller råd).
Ansökan skall vara rikshemvärnschefen, HKV, 107 85 Stockholm, tillhanda före
2015-09-01.
06
innehåll
FAKTA / REDAKTIONEN
Chefredaktör
och ansvarig utgivare:
Therese Åkerstedt
08-788 97 38
[email protected]
Reporter:
Christina Mårtensson
Illustratör:
Christian Wallenius
Korrektur:
Mats Wirström
Adress:
Banérgatan 62
115 53 Stockholm
Telefon 08-788 75 00
04
i n l e da r e
h a n d e l dva p e n
Annonsbokning:
Newsfactory
Fredrik Karlsson
08-505 73 874
[email protected]
Prenumerera:
100 kr för 6 nummer/år,
200 kr till utlandet
[email protected]
Bankgiro: 102-9321
Ange namn
och adress.
Alla som är med i hemvärnet
får tidningen gratis. Vid fel
adress eller utebliven tidning
ska du kontakta din
utbildningsgrupp som sköter
hemvärnssoldaternas adress­
register, se hemvarnet.se
Friexemplar: Myndigheter,
organisationer och personer
vars arbete rör hemvärnet/
Försvarsmakten har möjlighet
att få tidningen gratis.
ledning
38-39
40-41
u t v ec k l i n g
j u b i l eu m
34-35
36-37
f o l k va l da
u p p ru st n i n g
30-31
32-33
st ö d i n s at s
hemvärnsmusiken
26-27
28-29
reform
d r i f t v ä r n et
22-23
24-25
i n s at s
folkrörelse
18-19
20-21
u n d e r st ö d sva p e n
i n s at s e r
14-15
16-17
k r i g s s ko l a
tidningen
10-11
12-13
TS-kontrollerad upplaga 2014:
28 000 exemplar
Tryck:
V-Tab
07
08-09
g ru n da n d et
l e da r e
m e da l j e r
42-43
44
framtiden
i n l e da r e
07
C H E FR E DAK TÖ R E N
i
I TAKT Med ATT VeTerANerNA från andra världskriget blir allt färre försvinner även minnena
från hemvärnets första år. Initiativet kom från
svenska medborgare som inför hotet om en
svensk invasion strömmade till skytterörelserna och i vissa fall bildade olagliga miliser. På några
få månader hade över 90 000 gått med i det nybildade
Hemvärnet, trots att rekryteringsunderlaget bestod av
pojkar och gubbar över ”värnpliktsålder”. Dessutom
bidrog tusentals kvinnor till verksamheten på olika sätt,
inte minst som lottor. Sammansättningen speglade den
svenska befolkningen och kvinnor var redan från början
en naturlig del av hemvärnet, årtionden före de första
kvinnorna var välkomna i övriga Försvarsmakten.
MINdre äN eN MÅNAd efter det ofciella grundandet sattes
hemvärnet i beredskap. Hotet om fentliga luftlandsättningar togs på största allvar och en rad incidenter som
nödlandningar av främmande fygplan och sprängda ammunitionståg bidrog till vaksamheten. Hemvärnssoldaterna var inte bara engagerade i Sveriges försvar, engagemanget sträckte sig även utanför Sveriges gränser och
de hjälpte till med fyktingsmuggling och stödde danska
och norska motståndrörelserna. Givetvis helt inofciellt
eftersom Sverige ofciellt var neutralt. Bland hemvärnssoldaterna fanns även fera med erfarenhet från vinterkriget och fortsättningskriget i Finland, något som kom
till stor nytta i hemvärnets utbildningar och övningar.
de TIdIgA heMVärNSöVNINgArNA var på blodigt allvar.
Inte bara för att kriget härjade på andra sidan gränsen
utan för att ett antal hemvärnsmän fck sätta livet till.
Kabelarbetaren Knut Jonsson dödades 1941 under en
skjutövning på Järva skjutbana, 40 år gammal. Han var
inte den första, och inte heller den sista. Hemvärnsrådet
anordnade en insamling till änkan och sonen och industrier i Sundbyberg lovade att svara för deras uppehälle
den närmaste tiden. Uppslutningen kring hemvärnet i
samhället var stor och Driftvärnet var en del av totalförsvarstanken. Alla kunde göra en insats på något sätt, inte
minst i civilförsvaret.
”När euforin efter krigsslutet övergick till ett kallt krig mellan de nya
supermakterna kunde hemvärnssoldaterna räknas i hundratusental.”
När euForIN eFTer KrIgSSluTeT övergick till ett kallt krig
mellan de nya supermakterna kunde hemvärnssoldaterna
räknas i hundratusental, visserligen dåligt utrustade,
men ändå en betydande faktor vid mobilisering och
kriser. Den dåliga beredskapen vid andra världskrigets
utbrott var i någorlunda färskt minne. Men i takt med att
kalla kriget smälte, avvecklades invasionsförsvaret och
civilförsvaret. I det nya insatsförsvaret blev värnplikten
vilande och hemvärnet blev inte bara bärare av folkförankringen utan även Sveriges territoriella basplatta.
Hemvärnet har idag en av de högsta beredskaperna i
Försvarsmakten: huvuddelen av våra förband ska kunna
verka inom ett dygn och med delar inom några timmar.
Den korta inställelsetiden är även till stora nytta vid stöd
till samhället, något som varit en viktigt del av hemvärnets verksamhet ända sedan starten.
MAjorITeTeN AV de stora förändringar som Hemvärnet
genomgått var bara i startsskedet vid vårt 70-årsjubileum, det jag då beskrev som framtiden är det ni tar som
självklart idag. När vi nu frar 75 år är det under betydligt
fredligare former än under vårt grundande. Men det
fnns många likheter med upptakten och starten av andra
världskriget: Tecknen på en allt kallare säkerhetspolitik
som ignorerats, krig i europa och inte minst Sveriges
möjligheter att försvara sig vid ett anfall. Om sanningshalten i den berömda frasen ”Vår beredskap är god” är
densamma överlåter jag till dig
som läsare att avgöra. Men jag
kan med gott samvete säga att
Hemvärnets beredskap är god.
Faktum är att hemvärnet de senaste åren genomgått en så stor
omvandling och utveckling att
det närmast kan likna en pånyttfödelse. I det här nummer kan ni
läsa om vår historia, framtiden
skapar vi tillsamman.
ThereSe ÅKerSTedT,
CheFredAKTör
08
tiDningen
FÖRSTA NUMRET / POLICY
tidningen hemvärnets första nummer.
D
det första numret av tidningen ”Hemvärnet” kom ut i januari 1941, sju månader efter
hemvärnets grundande. Den gavs ut som en
redaktionellt fristående bilaga till tidningen
”Folk och Försvar”. Redaktionen skriver i inledningen om tidningens syfte: ”Trots den stora mångfald
av allmänt och fackligt betonade tidningar och tidskrifter, som fnns att tillgå, har från många håll uttalats det
önskemålet, att Hemvärnet skulle få sin egen tidning.
Detta önskemål blir nu tillgodosett, då vi i dag presenterar tidningen Hemvärnet. Hemvärnet är i första hand
avsett att vara ett föreningsband mellan det svenska
Hemvärnets män. Den skall vara deras eget organ, i vilket
de kunna dryfta aktuella och annars betydelsefulla frågor
med varandra.”
överste Gustaf Petri skriver i sin ledare ”Vår tidning” om
syftet: ”För en organisation med så stark decentralisering
”För en organisation med så stark
decentralisering som Hemvärnet
är en tidning oumbärlig.
Gustaf Petri
som Hemvärnet är en tidning oumbärlig. Under förutsättning att tidningen vinner allmän spridning bland
hemvärnsmännen kommer den helt visst att motsvara
de stora förväntningar, vilka man i startögonblicket har
rätt att hysa.” Tidningens mest betydelsefulla uppgift
var att verka för ”hemvärnsmannens danande till soldat
i ordets bästa bemärkelse”. Det gjordes med hjälp av
artiklar av fackmän som behandlade taktik, teknik eller
organisation. Dessutom skildrade man i detalj i en artikel
per nummer hur man bäst ordnar en specifk hemvärnsövning, till sin hjälp hade man informativa teckningar.
Förutom ”Hemvärnet” gavs många lokala tidningar ut,
som” Hemvärnsbladet” i Malmö.
Dessutom fanns en rad tidningar
som behandlade försvaret och
försvarsfrågor i någon form, förutom de olika försvarsgrenarna
även förband och kamratföreningar.
tidninGen äGs och ges ut av
hemvärnets medinfytandeorganisation rikshemvärnsrådet
med en anställd chefredaktör
som är ansvarig utgivare och
ansvarar för innehållet i enlig-
tiDningen
09
U P P L A G A / U T G I VA R E
”Tidningen ska ha hög trovärdighet
i mottagarens ögon, genom att
rapportera även om problem och
de skilda åsikter som fnns i
hemvärnet.”
tidninGen hemvärnets Policy
het med tidningens policy: ”Tidningens roll är att vara en
förbindelselänk mellan den centrala hemvärnsledningen
och den enskilde hemvärnsmannen och även mellan
hemvärnsmännen och förbanden. I detta sammanhang
ska tidningen förmedla nyheter och i reportageform
och på annat sätt spegla bredden i verksamheten, samt
upplåta spalterna för debatt och opinionsbildande inslag
i form av krönikor och ledare.”
efter att hemvärnssoldater klagat på att m/90-kängorna
de fått ut varit gamla och sulorna gått sönder på övningar
kontaktade vi Försvarets materielverk och skrev en
artikel om problemen. Kort därefter kom ett nytt direktiv
som innebar att alla soldater ska tilldelas så nya kängor
som möjligt med hänsyn till sin skostorlek. I en undersökning förra året angav 90 procent av hemvärnssoldaterna att de läser tidningen, bara 4 procent att de inte gör
det medan 6 procent var osäkra eller inte svarade. När
det gällde det övergripande omdömet angav 77 procent
mycket bra eller bra, medan 4 procent tyckte tidningen
var dålig och 1 procent mycket dålig.
under åren har benämninGen ändrats från ”Hemvärnet”,
”Tidskriften Hemvärnet” till som i dag ”Tidningen Hem-
värnet” för att inte sammanblandas med förbandet Hemvärnet. Utgivningsbeviset ändrades under 2000-talet
för att även inkludera de nationella Skyddsstyrkorna och
det ofciella namnet är numera ”Hemvärnet. Tidning för
Hemvärnet och de nationella skyddsstyrkorna”. Utgivare
har under åren skiftat mellan Tidskriften Hemvärnets
stiftelse, Hemvärnets Centrala Förtroendenämnd och
slutligen Rikshemvärnsrådet 1994.
från början betalade soldaterna själva
20 öre för en tidning, 2 kronor kostade
ett års prenumeration . I mitten av
UPPlAGA
1950-talet är tidningens upplaga runt
1998: 93
8
16 000 exemplar, en relativt stor upp1999: 85 5 00
00
laga för ett fackorgan, och en prenu2000: 83
0
meration kostade 5 kronor 1952.
2001: 77 00
200
År 1960 har lösnummerpriset ökat
2002: 73
500
till 2 kronor och upplagan till 20 000.
2003: 66
7
2004: 59 00
År 1978 betalar 16 000 av hemvär900
2005: 44
nets cirka hundratusen medlemmar
0
2006: 37 00
20 kronor per år för en prenumera500
2007: 33
tion. År 1985 har antalet prenume200
2008: 30
800
ranter ökat till 25 000 av de totalt
2009: 30
7
140 000 hemvärnssoldaterna.
2010: 29 00
500*
År 1990 blir tidningen gratis till all
2011: 27 1
0
personal i hemvärnet och upplagan
2012: 36 0
000**
höjs till 130 000. Nedrustningen
2013: 27
900
2014: 28
av det svenska försvaret börjar
000
märkas både på antalet hemvärns* hemvärn
ets ska
soldater och på tidningens uppminskas fr
ån cirka
laga. Efter bottennoteringen 2011
30 000 till
22 000
soldater.
ökar återigen antalet hemvärns** två num
mer går
soldater och därmed upplagan.
ut till alla
försvarsI dag är vi den största oberoende
maktsanst
ällda
tidningen om försvarsfrågor i
Sverige.
UTGIVARE
1941 REdAkTöR C E BERGGREn,
UTGIVARE CEnTRAlkommITTén föR dET fRIVIllIGA
föRsVARssAmARBETETI sAmRåd mEd HEmVäRnssTABEn.
1946 REdAkTöR oCH AnsVARIG UTGIVARE IVAR GöTHBERG.
1956 UTGIVARE HEmVäRnETs CEnTRAlA föRTRoEndEnämnd
(Cfn) I sAmRåd mEd CEnTRAlföRBUndET folk oCH
föRsVAR (Cff).
1960 UTGIVARE TIdskRIfTEn HEmVäRnETs sTIfTElsE.
1961 CHEfREdAkTöR BERT HAllsTRöm.
1963 CHEfREdAkTöR PER sIEGBAHn.
1967 CHEfREdAkTöR CARol BEnnEdICH.
1970 CARol BEnnEdICH äVEn AnsVARIG UTGIVARE.
1978 CHEfREdAkTöR oCH AnsVARIG UTGIVARE åkE HUlTIn.
1984 UTGIVARE HEmVäRnETs CEnTRAlA föRTRoEndEnämnd
1987 CHEfREdAkTöR oCH AnsVARIG UTGIVARE
Ulf sAndBERG.
1992 CHEfREdAkTöR oCH AnsVARIG UTGIVARE sTIG WAllIn.
1994 UTGIVARE RIksHEmVäRnsRådET.
1999 CHEfREdAkTöR oCH AnsVARIG UTGIVARE
Ulf IVARsson.
2009 CHEfREdAkTöR oCH AnsVARIG UTGIVARE
THEREsE åkERsTEdT.
10
g ru n dA n d et
HEMVÄRNSKUNGÖRELSEN / GUSTAF P E T R I
A
andra världskriget. Danmark är ockuperat
och Tyskland har anfallit de norska hamnstäderna Oslo, Bergen, Trondheim, Narvik
och Kristiansand. Finland har tvingats sluta
fred på Sovjetunionens villkor. Den svenska
översten Gustaf Petri har blivit beordrad att lämna sin
befattning som chef för den kungliga krigsskolan Karlberg för att organisera ett hemvärn. Två dagar senare,
den 17 april, fattar svenska regeringen ett formellt beslut
om upprättandet och den 29 maj kommer riksdagsbeslutet. Hemvärnet har bildats.
HeMvärnstanken är dock betydligt äldre. Redan 1811
upprättas Gotlands nationalbeväring som omfattar varje arbetsduglig gotlänning mellan 15 och 50 år,
nästan hundra år innan allmän värnplikt införs 1901. En
stark förespråkare för allmän värnplikt är den svenska
skarpskytterörelsen. Rörelsen initieras på 1860-talet av
kända publicister som Lars Johan Hierta, Aftonbladets
grundare, som även är för allmän rösträtt och
folkhögskolor. Den indelta armén kompletteras 1885 med landstormen, tjänstetiden är då
sex år i beväringen och sex år i landstormen.
Under första världskrigets första månader
kallas landsstormen in, utrustad med trekantig hatt, armbindel, ammunitionsgördel
och gevär med bajonett, för att vakta landets
gränser. Utbildningen och utrustningen
förbättras under kriget och genom landsstormsföreningarna kan männen förbättra
sina värnpliktskunskaper. När landstor-
men blir en del av den reguljära armén och skillnaden
mellan beväring och landstorm tas bort 1941 ombildas
landstormsföreningarna till föreningar för frivillig befälsutbildning. Värnpliktslagen omfattar då varje svensk
man mellan 20 och 47 år.
de oroliga åren innan andra världskriget bryter ut 1939
innebär en stor ökning av antalet aktiva skyttar, från 90
000 år 1939 till 250 000 året efter. Redan vid årsskiftet
1939 börjar skytteföreningarna själva organisera hemvärn. Den 4 januari 1940 bildas den första hemvärnsföreningen i Tärnsjö i Uppland och skytteföreningar i bland
annat Skåne följer efter, trots lagen mot olaga kårverksamhet. Den 7 februari tillsätter staten hemvärnskommittén som påbörjar bildandet av hemvärnet och bland
annat utarbetar förslag rörande uppgifter, utrustning och
organisation. Ordförande är Gustaf Petri som utses till
Sveriges första rikshemvärnschef den 1 juli.
den 31 Maj utfärdas ”hemvärnskungörelsen” där
hemvärnets folkrättsliga ställning som en del av armén
fastställs. I Sverige fanns inskrivningsområden knutna
till infanteriregementen och inskrivningsområdesbefälhavaren fck i uppgift att organisera hemvärnet och
1942 inrättas försvarsområdesstaber även i fredsorganisationen. Landet indelades även i 80 hemvärnskretsar
och över tusen hemvärnsområden. Kretsbefälhavaren fck
senare benämningen kretshemvärnschef och titeln områdesbefälhavare byttes ut mot hemvärnschef. En massiv
rekrytering påbörjas vilket gör att man utökar från att
från början omfatta 50 000 till att samtliga som anmält
sig under året, 93 939, får plats.
”Hemvärn är det vackraste av alla
krigiska ord.”
Moa Martinsson 1942
u t ru st n i n g
11
U N I F O R M E R / H E M VÄ R N S FA N A
i augusti fastställs tjänstetecknet för hemvärnets
uniformer. Truppslagstecknet är ett cirka en decimeter högt tygmärke som bärs på vänster överarm med ett gult H krönt med tre kronor på en blå
vapensköld. Uniformen bestod till början av enklare
överdragsuniform, m/40, som inte var lämplig för
fältbruk och därför ersattes av överdragsuniform m/41
till oktober 1941. Krets- och överbefälhavare bar arméns fältuniform m/39. I början saknades hjälmar och
hemvärnet tilldelas först stålhjälm m/21 med tuppkam
innan stålhjälm m/37. Hösten 1942 hade cirka 100 000
exemplar vardera av följande anskafats: fältmössa m/39,
överdragsbyxor, överdragsrockar, livremmar m/02, ammunitionsväskor m/40, stålhjälmar samt 50 000 kokkärl.
vinterutrustningen bestod först av en mindre populär
överdragsmössa som dock följdes av vintermössa m/43,
snarlik den som användes av fnska armén. När armén
efter hand tilldelades en ny kappa fck hemvärnet de
äldre kapporna, den ljusgrå m/10 samt mörkblå m/1886.
Lottor och anhöriga sydde snökåpor och snödräkter av
gamla lakan efter modellanvisningar som utarbetats på
hemvärnsstaben. För att komplettera utrustningen genomfördes lokalt så kallade rusthåll, då man via lotterier
och liknande samlade in pengar. Även donationer från
företag och privatpersoner bidrog till insamlingen.
HeMvärnsbefäl Med officersgrad tilldelades dubbelkikare medan plutonchefer fck en enkelkikare. Kartfodral
och steckkompass tilldelades även befäl som gruppchefer. Annan material som delades ut i varierande omfattning var spadar, yxor, samt första förband och gasmask
m/40. Ryggsäck och kängor tilldelades dock inte vilket
gjorde att hemvärnsmännen fck använda privata, på vissa håll syddes ryggpåsar som ersättare och med hjälp av
sulstift minskade förslitningen på kängor. När tillverkningskapaciteten ökat tilldelades hemvärnet fältuniform
m/37, som övriga armén, hemvärnets gradbeteckningar
var dock i blå färg. Hemvärnsmän fck även de efterlängtade marschskorna som man hade rätt att överta efter
fem års tjänst, något som kvarstår till 1981.
gruppchef i överdragsuniform m/41, stålhjälm m/37 och gevär
m/89 (mauser). den 21 december 1940 erhölls den första hemvärnsfanan, den ändrades till en tretungad året efter.
12
beredskap
13
SPÄRRBALLONGER / FLYKTINGAR
d
den 25 juni 1940 sattes hemvärnet i beredskap och under de kommande fem åren
genomfördes tusentals insatser. En sammanställning av uppdragen under krigsåren visar att hemvärnet omhändertog 25
svenska fygplan, 35 oidentiferade, 46 utländska samt 45
spärrballonger och propagandaballonger. Hemvärnet ingrep dessutom vid 15 eldsvådor och skogsbränder. Detta
trots att beredskapsförband var i tjänst över hela landet.
Fientliga luFtlandsÄttningar var ett av hoten hemvärnet
skulle bemöta, mindre avdelningar och sabotörer skulle
uppspåras och oskadliggöras. Hemvärnsmän deltog i efterspaningar av personer och omhändertog även fyktingar. Vid större luftlandsättningar skulle fenden kartläggas
och fördröjas och hemvärnsförbanden skulle även biträda
vid försvaret av vägspärrar. Den 2 januari 1944 genomfördes en riksomfattande larmövning, det upprepas 1950
och 1954. Hemvärnet bevakade även förråd och olyckplatser, till de större hörde explosionen i fabriken Nobelkrut i
Karlskoga och sprängattentatet mot ett ammunitionståg i
Krylbo. Man bevakade även påträfade minor och sprängbojar och oskadliggjorde blindgångare.
under kriget hjÄlpte hemvÄrnssoldater även männ-
iskor att fy från Danmark och Norge som var ockuperat
av Tyskland. Hemvärnschefen och tulltjänstemannen
Gunnar Nilsson i Höganäs stödde den danska motståndsrörelsen genom att smuggla vapen och sprängmedel. När
samtliga danska judar skulle
skickas till läger i Tyskland hösten 1943 lyckades han tillsammans
med andra medhjälpare och danska
fskare transportera nästan tusen judar:
män, kvinnor och barn, till Sverige. Efter
kriget fck han Frihetsmedaljen av danske
kungen Kristian X. Gunnar Nilsson var med
och bildade hemvärnet i Höganäs och var aktiv
hemvärnsman till 1985. Under förra jubileet 2010
mottog han som veteran en medalj för sina 70 år i
hemvärnet.
Även vid grÄnsen mot norge engagerade sig hemvärnssoldater i fyktinghjälp och hjälpte även utländska
motståndsrörelser. Hemvärnsmannen Arnold Moliner i Dals-Ed var gränspolis men även lokalombud för
försvarsstabens underrättelsetjänst. Han hjälpte bland
annat norska kurier och upprätthöll förbindelselinjer
över den norska gränsen vilka han var tvungna att hålla
hemliga för de svenska beredskapsförband som var stationerande vid gränsen. Under beredskapsåren bestred
hemvärnet även högvakten samt deltog i massmöten,
parader och försvarsutställningar som anordnades för att
stärka försvarsviljan.
”Resan var inte så lång, men
många var ju väldigt illa däran,
när de kom.”
gunnar nilsson om rÄddningen av judar via Fiskebåtar
i utstÄllningen broderFolk på judiska museet.
beredskap
13
S A B B AT S S A B O T Ö R E N / L E K VAT T N E T
i september 1946 exploderade ett sprängmedelsförråd i
Fittja söder om Stockholm. Det visade sig vara upptakten till en rad av sprängningar i centrala Stockholm som
alla genomfördes på lördagar av den så kallade sabbatssabotören. ”Hemvärn som sabbotörvakt” löd rubriken i
decembernummret av Tidningen Hemvärnet 1946. Till
de mer kända var attentatet mot Stockholms centralstation den 12 september. Trots stora materiella skador kom
ingen människa till skada. Följande lördag kallades 500
hemvärnsmän in för att skydda liv och egendom tillsammans med polis och civilförsvar. Man genomförde bevakning av byggnader, spårvägslinjer, broar och andra viktiga
”skyddsföremål”. Trots att misstänkta personer hejdades
och väskor och paket genomsöktes kunde gärningsmannen inte gripas. Först på nyårsafton, då attentat genomförts på Sveavägen, mot restaurang Corso och Stadsbibliotekets hus kunde sabotören gripas och det visade sig
då vara en liga på tre ungdomar.
en skarp insats under andra världskriget där hemvärnsmän var inblandade kom att gå till historien genom att
episoden fck politisk uppmärksamhet. Lars Brink har
skrivit följande om händelsen i ett tidigare nummer:
Den 24 februari 1943 nödlandade ett tyskt militärplan
vid Rönnberget någon kilometer från Lekvattnets kyrka i
Värmland. Den hemmavarande 17-årige hemvärnsmannen Nikolaus Andersson på gården Hag drog snabbt på
sig uniformen, tog med sig gevär och skarp ammunition
och satte fart mot olycksplatsen. På vägen larmade han
fadern till en jämnårig hemvärnskollega. Fadern krängde
på sig sonens uniform och följde efter. Planets tyska besättning och passagerare hade ännu inte debarkerat planet när hemvärnsmannen anlände; han reste sitt vapen
och kommenderade på svenska: ”Gå ner från planet!” Planets chef, en löjtnant, stegade fram och begärde att få bli
visad till en telefon. Löjtnanten eskorterades till militära
myndigheter i Lekvattnet medan Nikolaus Andersson
bevakade de övriga. Efter hand tog ett beredskapsförband
över.
ett tyskt plan som hade fugit från Finland, över Sverige
på väg till Oslo, var en känslig fråga 1943. En pressdebatt uppstod. En riksdagsledamot ställde en fråga till
försvarsministern som den 24 mars kunde redovisa att
planet hade haft tillstånd att passera svenskt territorium.
När det framkom att planet var ett väpnat transportplan
– två kulsprutor upptäcktes – följde ytterligare pressdebatt; den militära beredskapens efektivitet ifrågasattes.
den unge hemvÄrnsmannen Nikolaus Andersson blev
däremot medaljerad för sin insats. Rikshemvärnschefen
Gustaf Petri reste till Lekvattnet med en specialmedalj,
egentligen en tävlingsmedalj med särskild inskription.
Andersson hade som det hette, uppträtt på ett sätt –
”med rådighet och mod” – som hedrade både honom och
hemvärnet.
14
va p e n
REVOLVER / PISTO L / KULSPRUTEPISTOL
v
Vapenfrågan Var ett stort problem, i början av
hösten 1940 hade bara var tredje hemvärnsman
tillgång till gevär. En av lösningarna var att de
lokala skytteföreningarna fck komplettera med
vapen. Mauser, eller gevär m/96, blev huvudbeväpning
medan automatvapen fördelades främst i prioriterade
gränsområden. I december fck hemvärnet sina första
egna automatvapen, 1500 exemplar av kulsprutepistol
m/37-39 som tilldelades gruppchefer. Nedan ser ni
exempel på handeldvapen som använts i hemvärnet.
Revolvrar & pistoler
Revolver m/87
Belgisk revolver även tillverkad av
Husqvarna vapenfabrik aB.
ammunition: 6 patroner 7,50 mm.
användes främst under beredskapsåren av krets- och hemvärnsområdesbefälhavare, många inköpta privat.
Pistol m/07
Belgisk version av Browningspistol.
ammunition: Stavmagasin med 7
patroner 9,0 mm. användes främst
av kretshemvärnschefer, användes i
armén fram till och med 1980-talet.
Pistol m/88
Internationell benämning glock
17/19. ammunition: magasin 17 patroner 9 mm (88b och d 15 patroner).
ersatte ak 4 för hundförare, ordonnanser och fygförare.
Kulsprutepistoler
Kulsprutepistol m/37
finländsk kulsprutepistol även tillverkad av Husqvarna vapenfabrik aB
ammunition: m/37 tvåradigt stångmagasin med 56 patroner 9 mm,
m/37-39 tvåradigt stångmagasin
med 50 patroner 9 mm. användes av
gruppchefer från 1941, från mitten av
1950-talet även gruppchefers ställföreträdare. ersattes av kpist m/45.
Kulsprutepistol m/39
tysk. ammunition: stångmagasin med
36 patroner 9 mm. Befälsbeväpning
under beredskapsåren, överfördes
sedan till Driftvärnet där de användes fram till 1951 då de ersattes av
kpist m/45.
Kulsprutepistol m/45
tillverkades av Carl gustafs stads gevärsfaktori i
eskilstuna. ammunition: stångmagasin med 36 patroner 9 mm,
går även använda med m/37-39 tvåradigt stångmagasin
med 50 patroner 9 mm. Infällbar kolv; under 50-talet modiferades ett stort antal som benämndes m/45 B. Standadsvapen i svenska armén samt hemvärnet. Även efter ak 4:an
behölls kpisten för befäl, personal i specialistbefattningar
och vissa driftvärnsförband.
va p e n
15
G E VÄ R / K A R B I N E R / H A N D G R A N AT E R
Gevär & karbiner
peter paul Mauser konstruerade 1871 ett magasinsgevär
vilket sedan utvecklades till ett repetergevär. Det var förlagan
till det spanska armégeväret som i sin tur var den svenska
mauserns föregångare.
Gevär m/38
gevär m/38 (variant I och II)
Variant I tillverkades i tyskland vid Wafenfabrik Mauser
och Variant II vid Husqvarna
Vapenfabriks aB. ammunition: 5-skotts fast magasin i
stocken med 6,5 mm patroner. Vapnet användes inom
Driftvärnet och av hemvärnets
ungdomar.
Karbin m/94
Spanskt förkortat gevär
tillverkat av Wafenfabrik
Mauser i tyskland samt Carl
gustafs Stads gevärsfaktori i
eskilstuna. ammunition: Helstock av trä med 5-skotts fast
magasin i stocken. 6,5 mm patroner. avsågs till en början
för bland annat kavalleriet.
Inom hemvärnet användes det
främst av ungdomsförbanden.
Gevär m/96
Helstock i trä tillverkat i
tyskland samt eskilstuna.
ammunition: 5-skotts fast
magasin i stocken med 6,5
mm patroner. Mausergevär
var länge enhetsvapen vid
svenska infanteriet och var
det dominerande vapnet inom
Hemvärnet innan det ersattes
med ak 4.
Gevär m/41
ett modiferat gevär m/96
tillverkat i tyskland samt
eskilstuna. Har försetts med
kikarsikte och en böjd mekanismarm. Vapnet får endast
användas med prickskytteammunition och får ej användas
för lösskjutning.
Automatkarbin
Handgranater
Automatkarbin 4
tillverkad av Heckler & Koch i
Västtyskland samt licenstillverkad vid försvarets fabriksverk
i eskilstuna. ammunition: 7,62
mm natO, 20-skotts lådmagasin.
Har sitt ursprung i Spanien då
tysk vapentillverkning förbjöds
efter andra världskriget. Började
användas i svensk trupptjänst
från 1967.
ammunition som utvecklades kring
sekelskiftet och togs i bruk under
första världskriget. Konstruktionen skiljer på tidhandgranater
och nedslagshandgranater men
också på skafthandgranater och
ägghandgranater.
aK4 Or
aK4 B
Spränghandgranat m/45B
Spränghandgranat m/56
aK4B /grK
Spränghandgranat m/39
Spränghandgranat m/39 och m/43 tysk tidhandgranat, 160 gram
tnt med bränntändare. Importerades till en början från tyskland
innan produktion i Sverige. Handgranat m/43 har, till skillnad
från m/39, ett skaft av järn och har sannolikt inte varit tilldelad
hemvärnet.
Spränghandgranat m/45 och m/45
B och m/56. Ägghandgranat med
170 gram gjuten trotyl, m/45B 220
gram och 4/45C 180 gram. tänds
med handgranattändare 6. antogs i
slutet av andra världskriget och är
inspirerad av de allierades ”Mills
bomb” och ”US pinepple”.
Spränghandgranat m/90
Spränghandgranat m/90 och
m/2000. Handgranat med splitter
och tryckverkan. 95 gram pentyl
med 500 ingjutna stålkulor. Har
till skillnad från sin föregångare,
spränghandgranat 56, en tredje
sprint i form av en säkringsbygel.
Underutfasning till förmån för
Spränghandgranat m/2000.
16
folkrörelse
HEMVÄRNSGÅRDAR / LANDSTORMEN
A
Att hemvärnet speglAde Sveriges befolkning
visade en undersökning som hemvärnsstaben
lät genomföra 1944. Skillnaden mellan befolkningen och hemvärnets medlemmar skilde sig
knappt när det gällde näringsgrenar eller de
tre socialgrupperna, enda undantaget var hemvärnsbefälen som var överrepresenterade när det gällde företagare
och förvaltningspersonal gentemot andelen arbetare.
de förstA hemvärnsgårdArnA tillkommer redan i början
av 1940-talet och 1946 får hemvärnet 335 krigsbaracker
som byggs om. Det rikstäckande samfundet för byggnadsvård hjälper till med ritningsförslag och hemvärnsförbanden blir en del av det lokala föreningslivet. Efter
söndagarnas gudstjänst genomför hemvärnet övningarna
och i många fall var prästen hemvärnschef eller befäl.
På 1960-talet fnns omkring 700 gårdar, i samband med
förbandsnedläggningar och en nedgång i föreningslivet
minskar antalet och idag fnns ett fåtal kvar.
redAn från börjAn var kvinnor en naturlig del av Hemvärnet. Behovet av hemvärnslottor var stort och de
bidrog både genom faktiska befattningar: expeditionstjänst, förplägnadstjänst och materieltjänst, och som
tidigare nämnts vid insamlingar
och andra stödinsatser. Svenska
Röda korset tog på sig ansvaret
för hemvärnets krigssjukvård
den 18 november 1940, både
genom att ansvara för utbildning i sjukvårdstjänst och genom
sjukvårdsgrupper där det även
ingick ett bårlag. De gav ut den
första instruktionsboken, ”Hemvärnets krigssjukvård”, 1964.
En stridsfråga var beväpningen,
Internationella Röda korset är
en civil hjälporganisation och
i Genèvekonventionen fnns
också klarlagt skillnaden mellan
militära och civila sjukvårdare.
Det innebar bland annat innebär
att Röda korsets sjukvårdare inte
får bära vapen i Hemvärnet. Efter
72 år sade Svenska Röda korset
upp samarbetet vilket innebar
att Försvarsutbildarna tog över
ansvaret för bemanning och utbildning av sjukvårdare i
hemvärnet.
I det centrAlA hemvärnsrådets och i kretshemvärnsrådens stadgar från 1940 står det att landstormen och
skyttet ska ha representanter. Landstormen byter namn
till Centralförbundet för befälsutbildning 1943 och 2005
byter de namn till Försvarsutbildarna. Från början är
uppgiften att kompletteringsutbilda värnpliktiga befäl
vilket bland annat görs på de lägergårdar som byggs upp
i olika delar av landet. Förutom regionala och centrala
kurser där många hemvärnsbefäl utbildats så tar de steget att bli en avtalsorganisation 2010 när de förbinder sig
att rekrytera till bland annat CBRN-, pionjär- och vissa
underhållsbefattningar, 2014 tillkommer även sjukvårdsbefattningar.
”I hemvärnet fnns inga
arbetsgivare och arbetare,
inga bönder eller köpmän, där fnns
bara svenskar”
hemvärnsmAn
wA l l e n b e rg
17
H E M VÄ R N S I N S T R U K T Ö R
rAoul WAllenberg börjAde sin militära bana som värnpliktig befälselev på Kungliga Livregementets grenadjärer i Örebro. Efter värnpliktens slut 1931 gick han även
en kurs i militär befälsutbildning i Ann Arbor i USA.
Ytterligare en militär repetitionsövning med en bataljon ur Svea Livgarde genomfördes i Gästrikland. Efter
krigsutbrottet hösten 1939 inkallas han till bevakningstjänst, militär grad furir. Samtidigt som den militära
beredskapstjänstgöringen började han sommaren 1940
engagera sig i hemvärnet. En befälsskola för hemvärnet organiserades i Tullinge och i juli genomfördes en
veckolång kurs för ett 50-tal nya hemvärnsbefäl. En av
instruktörerna var Raoul Wallenberg som befordrats till
sergeant. Hans yngre syster Nina engagerades som förplägnadslotta vid kurserna. Fler veckolånga kurser hölls
i vad som i praktiken var föregångaren till Hemvärnets
stridsskola.
hemvärnschefen gustAf petrI skriver i sina memoarer:
”En av de duktigaste instruktörerna var värnpliktige sergeanten Raoul Wallenberg, som hade gripits av ett sådant
intresse för hemvärnet att han frivilligt kvarstannade i
beredskapstjänsten under långa perioder, för att kunna
ägna sig åt dess utbildning.”
som plutonchef I hemvärnet övade Raoul Wallenberg
bland annat strid i bebyggelse i Frihamnen eller på andra
centrala platser i Stockholm. Han var även instruktör
i grundläggande vapenutbildning i det stora skyddsrummet under Hötorget i Stockholm som uppförts av
Norrmalms Livsmedels företagshemvärn. Raoul Wallenberg var även ungdomsledare. Illustrationen är från
när han leder en ungdomspluton under ett anfall vid en
övning på Kungsholmen i Stockholm 1941. Den 7 maj
1941 organiserar han en omfattande ilmarsch med ” Ett
tusental man av alla åldrar” som refererades i Svenska
Dagbladet. Raoul Wallenberg organiserade även fera andra ilmarscher för att höja konditionsnivån och förbättra
hemvärnsmännens fysiska kondition. Raoul Wallenbergs
engagemang för hemvärnet fortsätter till 1944 då han får
tillstånd att resa till Ungern. ”Jag ska försöka rädda så
många människoliv som möjligt, att slita så många som
möjligt ur mördarnas klor.” Under sin tid i Budapest räddar han tusentals ungerska judar undan nazisterna med
svenska ”skyddspass”, men den 17 januari 1945 tas han
till fånga av sovjetisk militär och dör i fångenskap. Ett
porträtt är uppsatt på Hemvärnets stridsskola till minne
av hans insatser.
hemvärnsinstruktören och diplomaten raoul Wallenberg
utbildade tusentals hemvärnsmän i stockholm 1940-44.
18
k r i g s s ko l a
HEMVÄRNETS STRIDSSKOLA / HVSS
T
TidigT konsTaTerade man behovet av utbildning och betydelsen av kompetens hos befälen
inom hemvärnet. Många saknade militärutbildning och kunskaper för att utbilda sina
förband. För att orientera befäl kring hemvärnets uppgifter anordnades en riksomfattande kurs i Uppsala den 15 juli 1940. Inom kort organiserade man också
utbildning för plutons- och gruppchefer i Tullinge, vilket
kom att bli en samlingsplats för utbildning av inskrivna i
Stockholmsområdet. För att höja hemvärnets kompetens
utgavs även brevkurser i samverkan med Kooperativa
förbundets brevskola. Kursen ”Hemvärnet” blev populär
och nådde hela 90 000 deltagare, men informationen
som till största del hämtades från infanteriet passade
inte fullt ut hemvärnets verklighet.
Tanken på en egen krigsskola för hemvärnet föddes.
En plats där man kunde efektivisera utbildningen men
också främja sammanhållning och intresse. Hösten 1941
besökte dåvarande rikshemvärnschefen, Gustaf Petri,
Vällinge för att undersöka möjligheterna för en krigsskola. Gustaf Petri fann platsen perfekt, men mycket arbete
skulle krävas och den ekonomiska frågan kvarstod då staten inte kunde förväntas betala. En förfrågan om frivilliga
anslag undertecknad av Kronprins Gustaf Adolf gick ut
till framstående näringslivsaktörer och resulterade i 445
000 kronor. Anslagen samlades i en fond som fck namnet ”Hemvärnsfonden” och arbetet ute på Vällinge kunde
påbörjas. Efter upprustning av huvudbyggnaden, resning
av förläggningsbaracker och anläggning av en skjutbana,
invigdes Hemvärnets stridsskola, den 27 juni 1943.
kursverksamheTen på stridsskolan kännetecknades av
frivillighet och målen var inte bara militära resultat utan
också sammanhållning och kamratskap. Kapten Roland
Tillman, skolans första kurschef, beslutade till och med
att titel inte skulle användas på skolan. År 1946 övertog staten huvudansvaret för skolan och en ny skolchef på heltid tillsattes. I takt med att de taktiska och
stridstekniska kraven på hemvärnet ökade utvecklades
skolverksamheten. Under 1950-talet tillkom särskilda
gruppchefskurser och specialutbildningar som vapenutbildning och spräng- och mintjänst blev en viktig del
av verksamheten. År 1956 genomfördes också den första
patrulltävlingen för ungdomar på HvSS som än idag är en
uppskattad tävling. Skolan genomförde även repetitionsövningar och utbildning av Driftvärnet.
lo T Ta k å r e n
19
K V I N N L I G F Ö R S VA R S O R G A N I S AT I O N
snarT krävdes yTTerligare upprustning av skolan
och 1976 invigdes en ny kursgård, Petrigården. Inför
40-årsjubileumet 1983 återställdes även den yttre miljön och lusthusen renoverades med hjälp av anslag från
Hemvärnsfonden. År 1985 invigde Prins Bertil stridsskolans nya moderna matsal. Utbildningen på HvSS
riktar sig idag fortfarande i första hand till chefer inom
Hemvärnet och syftar till att öka befälens kunskaper
och färdigheter. samt att stödja och utveckla chefernas
ledarskap. Fokus ligger på befattningsutbildning och
personlig utveckling. Årligen genomförs ett sjuttiotal ordinarie kurser och cirka 10 000 elevdagar per år.
HvSS samarbetar med hemvärnsskolorna i Norge och
Danmark vilket bland annat innebär ett utbyte av elever.
korT efTer aTT hemvärneT bildas upprättas ett samarbete
med lottorna och när Hemvärnets stridsskola grundas
blir de en viktig del av skolans verksamhet. På frivillig grund ansvarar de för stridsskolans kök och matsal
ända fram till 1985 då den nya restaurangen invigs och
anställd personal tar över arbetet. Svenska Lottakåren,
SLK, har sitt ursprung i stödverksamheten under första
världskriget och instiftades 1924 under namnet Föreningen Stockholms landstormskvinnor. Tyra Wadner,
ofcershustru, var den som stod bakom initiativet.
Föreningen anordnade bland annat basarer och lotterier
för att samla in pengar till landstormen och deltog även
under deras övningar där de ansvarade för förplägnad.
Inom loppet av tre år hade 29 föreningar för landstormskvinnor bildads runt om i landet.
när andra världskrigeT bryter ut tas lottorna i anspråk
för att sköta bespisningen för soldater runt om i landet.
Men uppgifterna var mer än matlagning och det fanns
både sjukvårdslottor, materiellottor och expeditionslottor. De bekostade även med egna medel kokutrustning
och den mat som serverades på de första hemvärnsövningarna. Allt fer kvinnor engagerar sig i rörelsen och
1943 är hela 110 813 kvinnor medlemmar i Lottakåren.
Svenska Lottakåren utbildar i syfte att försvara fred,
demokrati, trygghet och mänskliga rättigheter men
också för att fnnas tillhands vid samhällets krisbe-
Hemvärnslottorna var till en början
civilmilitär personal men övergick
1982 till att bli militär personal.
redskap. Den första lottaskolan genomfördes 1946 vid
Upplands fygfottilj utanför Uppsala där lottorna utbildades i nio olika tjänstegrenar. Även Lottakåren kände
behovet av en egen kursgård och 1952 upptäcks Älvkarleö, en herrgård från 1700-talet belägen vid Dalälven i
Uppland, som än idag används till deras kursverksamhet. Lottorna får en allt mer betydande roll för kvinnors engagemang i försvars- och säkerhetsfrågor och
1994 påbörjas försök med bevakningslottautbildning
för att svara upp mot försvarets efterfrågan på kvinnor.
De första kurserna hölls på Gotland och i Strängnäs.
Efter mönstring och tio veckors utbildning kan lottorna
placeras som soldater i hemvärnet.
hemvärnsloTTorna var till en början civilmilitär personal men övergick 1982 till att bli militär personal. Idag
omfattar utbildningen för en hemvärnslotta, oavsett
inriktning, grundläggande soldatutbildning för frivilligpersonal, GU-F. I dag fnns cirka 6 300 medlemmar
och 123 kårer. Vid kårens 75-årsjubileum genomförde
lottorna sin första högvakt och Kronprinsessan Victoria
blev 2008 Svenska Lottakårens beskyddare.
20
b eva k n i n g
HEMVÄRNSHUNDAR / CERTIFIERING
U
under första världskriget dök hunden upp
som medhjälpare på slagfälten och spelade en
stor roll för många soldaters liv. Bevakningshundar och vad som då kallades sanitetshundar, krigshundar inom sjukvårdens tjänst som
sökte efter sårade på skjutfälten, användes fitigt. År1918
bildades Föreningen Svenska skydds- och sjukvårdshunden, FSSSH, grunden till vad som idag är Svenska
Brukshundklubben, SBK. När så ytterligare ett världskrig
bröt ut tvingades arméns hundväsende till mobilisering.
Kriget medförde ett ökat behov av hundar för militära
uppgifter och en önskan från försvarsmyndigheten om
att samla alla aktuella hundar inom en organisation
framfördes. I februari 1940 upphörde FSSSH och ett
antal rasklubbar för att istället samlas i en ny organisation som fck namnet Svenska Brukshundsklubben.
Organisationen skulle omfatta spår-, rapport-, sanitets- och bevakningshundar samt skyddshundstjänst.
Också hemvärnet fann stor nytta av de fyrfota och många
hemvärnssoldater utnyttjade sina egna hundar som hjälp
vid bevakning. Genom en arméorder i april 1942 ordnades hemvärnets tjänstehundväsende. På bara tio år växer
Brukshundsklubben från 10 lokalavdelningar och 800
medlemmar till 67 lokalavdelningar och
4 400 medlemmar. SBK rekryterar och utbildar hundar
och personal till både Försvarsmakten och Myndigheten
för samhällsskydd och beredskap. Hundtjänstskolan är
belägen vid Marma Skjutfält söder om Gävle.
försök med ”hemvärnshundar” påbörjas 1988 vid Södermanlands regemente Älvsborgsregemente och 1990 går
SBK med på att genomföra försök med bevakningshundar för hemvärnet i fyra år. Idag utbildar SBK hundförare,
hundar och hundtjänstinstruktörer för både hemvärnet, fygvapnet, marinen och armén. Utbildningen har
utvecklats i takt med att hundens användningsområde
inom Försvarsmakten ökat. Träningen anpassas även utifrån vilken typ av förband
hunden är placerad i och vilka uppgifter
som ingår. SBK arrangerar också läger för
ungdomar där deltagarna får en inblick i
vad en patrullhund är och hur man dresserar en tjänstehund.
Genom en arméorder i april
1942 ordnades hemvärnets
tjänstehundväsende
år 2005 instiftades ett nytt certiferingsprov för försvarsmaktshundar. De som klarar inträdesprovet genomgår
sex till nio månaders utbildning innan de placeras ut
vid förbanden. Hundarna ska kunna använda alla sina
sinnen och används ofta i rörlig patrullering då de på
ett tidsefektivt sätt kan hjälpa till att söka av områden.
Vid eftersök är hunden och dess förare en stor hjälp och
många eftersök har lyckats tack vare hunden. SBK har
även arbetat med att ta fram en säkerhetssökande hund
som ska kunna hitta och markera vapendelar, ammunition och sprängmedel. Hundens sinnen är överlägsna och
dagens försvarsmaktshund används inom ett brett område. I hemvärnet fnns i dag över 800 befattningar och
cirka 750 hundekipage. För hundekipage inom hemvärnet
anordnas årligen Hv-skallet, Rikshemvärnschefens utbildningskontroll av hemvärnsomgång med hundekipage,
där målet är att stimulera utveckling och öka intresset
för att arbeta med hunden inom hemvärnet.
d r i f t v ä r n et
21
T O TA L F Ö R S VA R S TA N K E N
driftvärnets uppgift var att skydda statliga och kommunala myndigheter alternativt enskilda företagares egna
anläggningar och arbeten. Driftvärnets soldater fck inte
utan medgivande användas till andra uppdrag. Organisationen kommer från de verks- och industrihemvärn som
bildades hösten 1940. Verkshemvärnsförbanden skulle
ansvara för det omedelbara skyddet av respektive arbetsplats. Till skillnad mot det allmänna hemvärnet ansågs
tjänstgöring inom verkshemvärnet vara likvärdigt med
ordinarie tjänst eller arbete för arbetsgivaren.
det första driftvärnet bildades den 15 juni 1944 vid
Byggnads- och reparationsberedskapen, BRB. Ett år
senare medgav Kungl. Maj:t att ytterligare driftvärn
fck organiseras genom Statens Vattenfallsverk. Snart
övergick fer verkshemvärn till driftvärnsorganisationen
och 1946 fanns tolv driftvärn runt om i landet. Postverket, Statens Järnvägar, Flygvapnet och Telegrafverket var
några av dem.
år 1947 kommer en ny hemvärnskungörelse där föreskrifter för bland annat driftvärnets verksamhet ingår.
Driftvärnsmännens individualiserade uppgifter krävde
att utbildningen anpassades efter objekten där de skulle
verka. Ofta genomfördes därför utbildning i egen regi
med egna instruktörer och dessutom på betald arbetstid
under vardagar. Driftvärnet var en symbol för grundtanken med totalförsvaret där varje myndighet, organisation
och företag skulle medverka till försvarsförberedelserna
inom sitt verksamhetsområde. Det gav företagen ett planerat och övat skydd för de egna anläggningarna. Driftvärnet var också pionjärer på området kvinnliga soldater
med stridande förmåga.
i juni 1980 hölls den första kursen för kvinnor i Driftvärnet på Hemvärnets stridsskola. Kvinnorna i driftvärnet
innebar inte endast ökad jämställdhet utan också tillgång
till nya kunskaper och erfarenheter. I det allmänna
hemvärnet dröjde det till 1989 innan kvinnor tilläts.
Driftvärnet nådde sin storhetstid under 1980-talet och
1987 fanns 22 381 driftvärnssoldater beredda att skydda
företag och myndigheter. Men
i början på 1990-talet tvingas
statliga myndigheter och verk
till bolagisering med krav på
avkastning och Driftvärnet
krymper drastiskt. År 1994 beslutar Telia om att avveckla sitt
driftvärn och Sydkrafts driftvärn
ombildas. År 2000 fnns endast
2711 Driftvärnssoldater kvar.
Televerket
Bristen på personal innebar att vissa av förbanden inte
längre hade förmåga att klara av sina uppgifter och inte
heller kunde utvecklas i takt med det allmänna hemvärnet. Även om man på företagen ville bevara driftvärnet
så fanns inget intresse av att ta på sig det arbete och den
kostnad som en modernisering av driftvärnets förband
skulle innebära. Och det var detta som utgjorde grunden
för överbefälhavarens beslut om att avveckla driftvärnet.
Efter 60 år så var driftvärnets epok till ända. Den 17 juni
2005 troppades faggorna under en sista avslutningsceremoni för driftvärnet på Hemvärnets stridsskola.
22
u n d e r st ö d
KULSPRUTEGEVÄR / GRANATGEVÄR
u
UndErSTödSvApEn som kulsprutor och pansarvärnsvapen har
en viktig funktion vid försvarsstrid, trotjänaren kulspruta
m/58 och granatgevär m/48
används fortfarande i hemvärnsförbanden
och är efektiva och pålitliga vapen.
Kulsprutegevär
Utvecklades under första världskriget och har funnits i fera
olika typer inom den svenska armén varav hemvärnet har
använt fyra modeller.
Kulsprutegevär m/21
Tillverkat i USA samt i Carl Gustafs
stads gevärsfaktori. Ammunition:
6,5 mm patroner i 20-skotts lådmagasin. Användes i början av beredskapsåren och 1950-talet.
Kulsprutegevär m/37
Kulsprutegevär m/39
Tillverkat i Tjeckoslovakien.
Ammunition: 20-skotts lådmagasin
med 7,92 mm mauser. Senare svensk
6,5 mm standardammunition. Inköptes 1939-40 och tilldelades hemvärnet då de hade en avvikande kaliber
från den svenska armén.
Tillverkat i Carl Gustafs stads gevärsfaktori
och är en modifering av kg m/21. En variant där
pipan snabbt kunde bytas ut för att förbättra
elduthålligheten. Infördes i hemvärnet under
1950-talet.
Kulsprutegevär m/40
Tillverkat av Svenska Automatvapen AB.
Ammunition: 20-skotts lådmagasin med 6,5 mm
patroner. Kallades ”Galopperande järnsängen”
och utgjorde huvuddelen av hemvärnets understödsvapen under beredskapsåren.
u n d e r st ö d
Kulsprutor
23
K S P / P S KOT T / G RG / P SG
Kulspruta m/36
Kulspruta m/39 och m/42
Tillverkad av Carl Gustafs
stads gevärsfaktori och Telefon AB LM Ericsson. Ammunition: 6,5 mm patroner, 8 mm
patroner alternativt 7,62 mm
patroner. Ersatte ksp m/14 i
hemvärnet.
Förenklade versioner av ksp m/36.
M/39 är avsedd för montage i stridsvagnstorn och användes inom hemvärnet i vissa värnkanontorn. M/42 är
framtagen för infanteriet och användes endast begränsat av hemvärnet.
Kulspruta m/14
Tillverkad i österrike samt Eskilstuna. Ammunition: 6,5 mm patroner. 250-skotts tygband.
Ett modiferat vapen från österrikiska armén som infördes efter
1914 års försvarsbeslut om att införa kulsprutorna organisatoriskt i
infanteriregementena.
Kulspruta m/58
Tillverkad i Belgien. Ammunition:
6,5 mm patroner och 7,62 mm.
En efterkrigskonstruktion med
50-skotts metallband som kan hopfogas. Antogs i Sverige 1958.
Pansarvärnsvapen
Pansarskott m/45-46
Tillverkat av Försvarets Fabriksverk, FFv. Ett rekylfritt ”laddat
vapen” för engångsbruk som togs fram i slutet på andra världskriget. M/46 är en förbättrad modell av m/45.
Pansarskott m/68
Tillverkat av Försvarets Fabriksverk, FFv. Granatgevär för
engångsbruk, rekylfritt med pansargenomslag på ca 300 mm.
Kaliber 74 mm. Kallas även för Miniman.
Pansarskott m/86
Tillverkat i Sverige av Saab dynamics. Bärbart rekylfritt engångsvapen med kaliber på 84 mm. Ett av de vanligaste lätta
pansarvärnsvapnen.
Raketgevär m/49 och m/51
Tillverkat av Försvarets Fabriksverk. Ett raketskjutningsrör
med pilstyrning. Kaliber 81 mm, ca 6 skott per minut. de tilldelades hemvärnet i slutet av 1950-talet.
Prickskyttegevär m/90
Tillverkad av Accuracy International
och modiferad av Försvarets Materielverk. Magasin med 9 patroner,
kaliber 7,62 x 51 mm nATO. Antogs
1990 och är ett repetergevär. Efektiv räckvidd 900 meter.
Granatgevär m/48
Tillverkad av Försvarets Fabriksverk. rekylfri granatgevär med
kaliber 84 mm. Cirka 6 skott per minut med skottvidd på cirka 300
meter mot rörliga mål. Banbrytande inom området och används av
de festa arméer i västvärlden.
24
musikkårer
HEMVÄRNETS MARSCH
T
takt och ton. Musikkårerna har funnits lika
länge som själva hemvärnet. Den första hemvärnsmusikkåren bildades, vad man känner
till, i Leksand 1940 under ledning av spelmännen Olof och Karl Gudmundsson. Många
musikkårer i hemvärnet har uppstått ur redan befntliga
musikkårer med anledning av att just musiken varit det
som drivit dem. Hemvärnskommittén tog 1945 på sig
uppgiften att utarbeta riktlinjer för hemvärnets musiker.
Många såg värdet av att hemvärnsförbanden kunde disponera sin egen musik varpå det under 40-talet grundades hela 21 musikkårer. I november 1946 antas ”Hemvärnets marsch” av rikshemvärnschefen och hemvränsrådet,
marschen är komponerad av Helge Damberg. De följande
årtiondena både avvecklades det musikkårer och tillkom
nya. Men 1971 lades den svenska militärmusiken ned.
Istället överfördes militärmusiken till det nya statliga
organet Regionmusiken som hade ett bredare musikuppdrag. Detta gynnade hemvärnsmusiken då de i många fall
fck i uppgift att fylla arméns behov av ceremonimusik.
På initiativ av rikshemvärnschefen samlades landets
musikledare på Hemvärnets stridsskola i Vällinge 1973.
Den första kvinnliga
hemvärnsmusikern gjorde
debut redan 1963.
musikkårer
25
M A R S C H M U S I K / VA K T P A R A D
Idag fnns 26 musikkårer
utspridda runt om i landet
med över tusen musiker.
Där lades grunden till Hemvärnets centrala musiknämnd, en organisation som fnns än idag och benäms
Hemvärnets centrala musikråd. Det permanenta utskottet fungerar som rådgivare i musikaliska frågor. Samtidigt
beslutades också att musikkårerna skulle delas in i tre
typer efter antal deltagare: 18, 27 respektive 40 musiker.
Den första kvinnliga hemvärnsmusikern gjorde debut redan 1963. Flyglottan Gunilla Melchersson var den första
kvinnliga musikern som syntes i högvaktssammanhang
den 17 maj 1969 där hon spelade lyra tillsammans med
Hemvärnets musikkår i Trollhättan. Men det var inte
förrän 1979 som hemvärnskungörelsen ändrades så att
kvinnor kunde vara hemvärnsmusiker. Den 17 maj 1992
gick den nyuppsatta Hemvärnets kvinnliga musikkår
med medlemmar från de festa av landets hemvärnsmusikkårer vaktparad i samband med högvaktsavlösningen.
Under 1980-talet fck hemvärnsmusiken sitt eget
emblem och musikkårerna krigsplacerades. De senaste
decennierna har fokus legat på utbildningsfrågor där man
främst arbetat på att utveckla dirigenter, stavförare och
kårchefer.
hemvärnsmusikkårer kontrolleras regelbundet där de
godkänns för framträdande i tre nivåer: statsceremonier
och högvakt, framträdande i utlandet samt framträdande
inom landet. Syftet är även att se vilka utbildningsbehov
som fnns och på så vis kunna utforma kursutbudet. År
2006 skärptes kraven för musikkårerna med målet att alla
skulle vara godkända för statsceremonier och högvakt.
för att visa upp musikkårerna
för en bredare publik anordnades 1998 ”Hemvärnsmusikens
dag” och i samband med 60-årsjubileumet år 2000 spelades en
jubileums-cd in. Hemvärnet deltog
även samma år vid Swedish Army
Tattoo i Globen. Under 2000-talet
har fera av musikkårerna deltagit vid
internationella evenemang, i bland annat Tyskland och Danmark. Hemvärnets musikkårer har
också blivit mycket uppskattade inom det civila musiklivet och deltar i många ofentliga konserter och framträdanden. Idag fnns 26 musikkårer utspridda runt om i
landet med över tusen musiker.
26
u p p ru st n i n g
KALLA KRIGET / CATALINA-AFFÄREN
g
Glädjen efter kriGsslutet våren 1945 blev
inte långvarig. Spänningen mellan de allierade efter andra världskriget resulterade i den
från början främst politiska alliansen Nordatlantiska fördragsorganisationen, 1949 och
1955 Warszawapakten under ledning av Sovjetunionen.
Sverige var ofciellt alliansfritt men hade i hemlighet
ett samarbete med USA om att tillhandahålla signalspaningsdata. I juni 1952 anfölls ett obeväpnat sjöräddningsfygplan av typen ”Catalinan” av en sovjetisk MiG-15 i
internationellt luftrum under eftersöket av ett svenskt
militärt fygplan av typen DC-3. Besättningen kunde
dock räddas av ett västtyskt lastfartyg men händelsen
utlöste en diplomatisk kris. Den försvunna DC-3:an
genomförde signalspaning på internationellt vatten, även
om Sveriges regering hävdade att det var en oskyldig
navigeringsövning. Flygplanet hade en besättning på åtta
personer och det enda som hittades var en sönderskjuten räddningsfotte. Ryssland erkände 1991 ofciellt att
planet skjutits ner av ett sovjetiskt jaktfygplan och den
10 juni 2003 kunde vraket lokaliseras och sedan bärgas.
I skuggan av det allt kallare försvarspolitiska klimatet var
hemvärnets uppgifter bland annat att skydda mobilisering, bevaka mobiliseringsförråd och på andra sätt understödja övriga Försvarsmakten i händelse av krigsfara.
Till förstahandsuppgifterna hörde även att minera och
spränga viktiga förbindelsepunkter som broar och hamnar, uppgifter som fanns kvar långt in i modern tid.
Hemvärnets stridsskola leddes från 1962 till 1974 av en
av Sveriges mest krigserfarne ofcerare, Orvar Nilsson.
Hans krigserfarenheter från bland annat fnska vinterkriget och fortsättningskriget överfördes till hemvärnsbefälen. Den fnska stridstekniken och striderna vid
Tali-Ihantala och Svir-fronten var några av de ämnen
som avhandlades under skolchefens timme.
utbildninGstiden är 20 timmar fram till 1970 då den nya
hemvärnskungörelsen utökar övningstiden för befäl med
14 timmar. Åldern för att antas som hemvärnsman höjs
från 17 till 18 år. Även om uppgifterna fortfarande är att
skydda ”hembygd” och i driftvärnets fall ”arbetsplats” så
får skyddet av viktiga anfallsportar och knutpunkter som
hamnar och fygfält större betydelse.
incident
27
S KOT TLOS S N I N G I FLEN
Allt går mycket fort, under
loppet av 45 sekunder är det
kritiska händelseförloppet över.
de förutsätter att dessa redan underrättats.
När så två civilklädda poliser från Flen, som
frivilligt anmält sig för patrullering den natten, beger sig ut för att kontrollera området är
de helt ovetandes om att hemvärnssoldaterna
bevakar de militära förråden. Både soldaterna
och poliserna är beväpnade med kulsprutepistoler.
PåskhelGen 1979 inträfar en skottlossning utanför Flen
som leder till att fyra hemvärnssoldater åtalas för tjänstefel, brott mot vapenlagen och vållande av kroppsskada.
Efter att fera inbrott i militärförråd runt om i Södermanland beordrar länspolischefen förstärkt bevakning
av området. Militären tillfrågas och hemvärnet ställer
sin personal till förfogande – ett frivilligt åtagande. Men
påskhelgen närmar sig och det är svårt att hitta soldater
som kan ställa upp. Hemvärnschefen meddelar polisen
om att natten till påskafton fortfarande saknar bemanning. Han blir dock ombedd att återkomma till polisstationen i Katrineholm om han lyckas tillsätta soldater
som kan sköta bevakningen – vilket han också gör. Fyra
soldater får uppgiften att bevaka några av förråden kring
Flen.
men missförstånd uPPstår och polisens interna kommunikation brister. Polisen i Katrineholm lämnar aldrig
vidare uppgifterna från hemvärnet till polisen i Flen då
det är kolsvart ute. Hemvärnssoldaternas bil står
parkerad några hundra meter från förrådet och de har
framryckt sista biten till fots. Plötsligt upptäcker de
helljusen från en bil som närmar sig förrådet. I bilen
befnner sig poliserna som i sin tur strax innan fått syn
på soldaternas parkerade bil. En av hemvärnssoldaterna
springer fram, och med uppsträckt arm ropar han halt.
Men poliserna i bilen har fokus på de andra hopkrupna
soldaterna som tecknar sig som skuggfgurer mot förrådets vägg och missar halttecknet. Övertygade om att
fgurerna i mörkret är inbrottstjuvar så rivstartar de bilen
och svänger runt tillbaka mot den stora vägen. Då avlossas det första varningsskottet och när bilen fortsätter
utan att stanna öppnar hemvärnssoldaterna verkanseld.
En av polismännen träfas i foten och den andre i ryggen.
Poliserna besvarar soldaternas eld och slänger sig samtidigt ut ur bilen, en av dem försvinner in i skogen. Allt går
mycket fort, under loppet av 45 sekunder är det kritiska
händelseförloppet över. Inte förrän hemvärnssoldaterna
tar sig fram till bilen upptäcker de att det är polisen de
beskjutit. Hjälp tillkallas.
hemvärnssoldaterna hade handlat i enlighet med
vaktbestämmelserna och först försökt hindra bilen
med stopptecken, men trots detta blir rättsprocessen i
Katrineholms tingsrätt långvarig. Vållande av kroppsskada, framkallande av fara för annan, tjänstefel och olaga
vapeninnehav är några av brottsrubriceringarna. I mars
1980 döms de fyra soldaterna till dagsböter. Men domen
överklagas med militärens hjälp och i februari 1981 frikänns samtliga av Svea hovrätt. Båda poliserna tillfrisknar och återgår i tjänst.
28
i n s at s
RASET I TUVE UTANFÖR GÖTEBORG
D
Den 29 september 1950 började samhället Surte
utanför Göteborg att glida ner i Göta älv. Tre
hundra människor blev hemlösa och hemvärnet sattes in i räddningsarbetet. Nästan 30
år senare inträfar nästa katastrof. I Tuve på
Hisingen strax norr om Göteborg ligger ett naturskönt
radhus- och villaområde. Men den 30 november 1977
förvandlas Tuve-området till ett inferno där hemvärnet
gör en betydelsefull insats.
grund av lera. Redan 1964, tre år före det att bostadsområdet byggdes, varnade en konsultfrma för att marken
skulle kunna rasa. Hösten 1977 hade varit regnig och blöt
och även under katastrofdagen regnade det. Blåleran var
vattenmättad och när marken inte längre kunde absorbera mer vatten var det, trots att alla var lyckligt ovetandes,
bara en fråga om när det skulle allt rasa. I det läget räckte
det med vibrationer från ett tåg eller en större lastbil för
att sätta igång raset.
Det haDe reDan börjat skymma när fera av de boende i
området lägger märke till konstiga ljud, det mullrar och
bullrar. Plötsligt hörs ett jättedån och klockan 16.09
brister elkabeln som går genom Tuve. Några sekunder
därefter krackelerar byggnaderna och radhusen faller
ihop. Stolpar och staket försvinner och lera väller upp genom marken. Husen bryts sönder och fyter omkring på
lermassorna. Nio människor dödas och 67 hus förstörs,
700 människor blir hemlösa. Redan 17.30 är Rune
Fredricsson, chefen för Hisings norra hemvärnsområde
på plats vid rasområdet tillsammans med 25 hemvärnssoldater. Det har redan mörknat och med hjälp av
fcklampor påbörjar man räddningsarbetet. Ordern är att
hitta människor som försvunnit i rasmassorna. Soldaterna är utrustade med spadar och sjukvårdsmateriel, men
lervälling är omöjlig att gräva i och ibland sjunker de ned
till halsen. De tar stora personliga risker i räddningsarbetet men de vägras att lösas av då de vet att människor
behöver deras hjälp. Hemvärnsstyrkan utökas inom kort
till 34 soldater. Bostadsområdet i Tuve var byggt på en
KlocKan 07.00 på torsdagsmorgonen lät Rune Fredricsson
sina hemvärnssoldater åka hem, men redan 10.00 samma
dag var alla 34 åter på plats. Många tog semester från sina
arbeten för att hjälpa till. Sammanlagt gjorde den första
styrkan över tusen timmars tjänst. Under tiden planerades också för en ökad insats under den andra fasen av
räddningsarbetet och bevakning. Mellan den 30 november och den 4 december deltar runt 650 hemvärnssoldater och hemvärnsungdomar i räddningsarbetet. Insatsen
präglades av snabbhet och oräddhet. Utan förvarning, i
mörker och under ogynsamma förhållanden befann sig
den första styrkan från hemvärnet fullt utrustade på plats
inom en timme. Landshövdingen i Göteborgs- och Bohus
län citeras i Tidningen Hemvärnet nummer 1, 1978:
”Hjälp gavs med stor snabbhet i begärd omfattning och
fortsatte sedan under hela den akuta fasen av räddningsarbetet fram till den 5 december på morgonen. Länsstyrelsen bedömer att de snabba och efektiva insatserna
under hjälparbetet av militära förband, hemvärn och
frivilligorganisationer väsentligt bidrog till att begränsa
personskadorna vid Tuvekatastrofen.”
bilkåren
29
FORDONSFÖRARE
Kvinnoföreningarnas beredskapskommitté utgjorde en
reserv av kvinnlig arbetskraft. I slutet av 1930-talet började de att utbilda kvinnliga bilförare i Göteborg. Tanken
var att större företag skulle kunna dra nytta av kvinnliga
ersättningsförare när deras ordinarie chauförer kallades
in i det militära. Utbildningen var trettio timmar lång
och den 7 juni 1939 var de första 20 ersättningsförarna
färdigutbildade. De beslutade tillsammans att starta en
bilkår och den 15 november bildades Göteborgs Kvinnliga
bilkår. Efter att den första bilkåren startats spreds initiativet och snart fanns ett tiotal bilkårer runt om i landet.
Idag, 75 år senare, fnns 60 aktiva bilkårer i Sverige.
representanter från de första kårerna träfades den 1
maj 1942 i Stockholm. Där bildades Sveriges Kvinnliga
bilkårers riksförbund, och Rangvi Torslow-Lundgren valdes till ordförande. Den kvinnliga bilkåren saknade till en
början ekonomiska resurser och fordonsförarna togs inte
helt på allvar. Men uppdragen ökade och förarna transporterade landstormsmän, evakuerade skolbarn, körde
ambulans samt hjälpte till med fyktingtransporter. År
1943 fck förbundet bidrag från Arbetsmarknadskommissionen och två kurser på Göta trängregemente i Skövde
kunde genomföras. Utbildningen utökades hela tiden och
snart omfattade den förutom körning även motorkunskap och materielvård, sjukvård, orientering samt skytte.
på 1950-talet minsKaDe värnpliktskullarna vilket gav
armén ett stort behov av förare. Bilkåren fck då i uppdrag
av Överbefälhavaren att utbilda bilförare till Försvarsmakten. Samtidigt ökade antalet bilkårer och medlemmar snabbt. Under mitten av 1980-talet genomfördes
de första motorutbildningarna för hemvärnsbilkårister
och 1991 inför bilkåren ett nytt utbildningssystem där
utbildningen blir mer anpassad utifrån olika befattningar. Totalförsvarsutbildningen, TFU, särskiljs från
grundkursen. Rikshemvärnschefen har vidare önskemål
om att bilkåristerna ska utbildas i körning med släpvagn. För att fylla vakanta befattningar beslutar man att
Bilkåren ska rekrytera förare med extra hemvärnsavtal.
När hemvärnsunderrättelsekompanierna upprättas 2007
Vaksam, varsam, verksam.
Bilkårens emblem symboliserar
de tre V:na som står för
organisationens motto.
är behovet så stort som 240 fordonsförare. Idag utbildas
fordonsförarna på personbil med lätt/tungt släp, tung
lastbil, buss och bandvagn.
UnDer många år var de Sveriges enda kvinnliga motororganisation men den 7 februari 2009 fattades ett
historiskt beslut om att öppna upp bilkåren för alla
och kåren byter samtidigt namn till Sveriges Bilkårers
riksförbund. Intresset för bilkåren är stort och inom tre
månader har mer än hundra manliga medlemmar anslutit
sig till kåren. De senaste åren har intresset fortsatt att
öka. Bilkåren hjälper till med en rad olika körningar och
många bilkårister genomför olika specialuppdrag vid till
exempel statsbesök, EU-konferenser eller mästerskap i
idrott. Förare från Bilkåren deltar också vid internationella övningar och uppdrag.
30
motor
FRIVILLIGA MOTORCYKELKÅREN
F
Frivilliga Motorcykelkåren, FMck, har sina
rötter i Svenska Motorcykelklubben, SMK.
Initiativtagaren var ofcer Stig Hasselrot vid
Göta livgarde och tillsammans med ett trettiotal elitförare från SMK träfades de i det
Bolinderska huset den 19 juni 1929 för ett första möte.
Målet var att starta en klubb där medlemmarna kunde
ställas till Försvarsmaktens förfogande. Motorcykelordonnanserna var snabba och smidiga samt hade förmågan att ta sig fram oavsett väglag och terräng vilket gjorde
dem särskilt lämpade för att bistå samhället vid oväntade
påfrestningar. Och med FMCK ville man visa att motorcykeln var ett fordon som hörde hemma i den moderna
armén. Redan från hemvärnets start fanns också avsikten
att FMCK skulle bistå med motorcykelordonnanser.
inledningsvis var FMck ett ordensällskap där endast ett
visst antal medlemmar godtogs. Men 1938 blev FMCK
istället en frivillig försvarsorganisation och antalet deltagare var inte längre begränsat. Uppgiften för organisationen var att utbilda och träna motorcykelförare till det
militära försvaret. Det var motorintresset och samhällsengagemanget som knöt samman medlemmarna.
Inledningsvis fanns FMCK endast i Stockholm men 1940
vidgades kursverksamheten till bland annat Helsingborg
och Göteborg. Det var dock inte förrän andra världskrigets slut som kurserna kunde genomföras fullt ut. Så
småningom föddes tanken på att vidga organisationen
och den 1 december 1952 fattades beslut om att införa
egna FMCK-sektioner runt om i landet. De första egna
kårmotorcyklarna av modellen 300 Albin Monark tilldelades FMCK 1956. I samband med FMCK:s 50-årsjubileum tilldelas de tusen stycken Jawa 255, senare följt utav
Jawa 257 och Mc 258 (Husqvarna) som är den senaste
kår- och ordonnansmotorcykeln.
Under början av 70-talet beslUtas om att ändra FMCK:s
namn till Frivilliga motorcykelkårernas riksförbund och
de tidigare sektionerna blir till kårer. Idag har FMCK 45
kårer utspridda över landet, runt 6 500 medlemmar och
cirka 1 300 frivilligavtal med hemvärnet. Nya områden
där mc-ordonnanserna kommer till nytta upptäcks hela
tiden. Intensiva snöoväder, bränder eller stormar – det
krävs inte mycket för att samhällets mest nödvändiga
funktioner ska slås ut och i dessa sammanhang kan
FMCK många gånger bidra med sin kompetens. Till en
början var ungdomsutbildning, försvarsupplysning och
trafksäkerhetsarbete huvuduppgiften för FMCK. Men
under 1980-talet kom utbildningen att bli mer inriktad
mot krigsplacering i Försvarsmakten.
Från Mitten av 1950-talet diskuterade man kvinnors rättigheter i FMCK men inte förrän 1974 beslutades om att
tillåta kvinnliga medlemmar. Sedan dess har utbildningssystemet utvecklats och en egen instruktörsutbildning
har införts. År2001 instiftades också ett polskt samarbete där elever från Polen deltar i både vinterutbildning och
FMCK:s instruktörskurs. I syfte att främja egenträning
och att marknadsföra organisationen anordnas årligen ett
fertal tävlingar runt om i landet.
Nya områden där mcordonnanserna kommer till
nytta upptäcks hela tiden.
reFormer
31
KRETSAR & OMRÅDEN / FRIVILLIGA
Under 1980-talet börjar hemvärnsförbanden benämnas
som krigsförband och kretsar och områden omstrukturerades till bataljoner och kompanier. Våren 2000 har
ungefär halva hemvärnet slopat de gamla benämningarna, då fnns 63 bataljoner/kretsar och 702 kompanier
/områden i hemvärnet och endast 41 procent uppfyller
helt sina kontrakt. I samband med befälsreformen 1983
får hemvärnsbefäl samma militära tjänstegrader som
armén vilket ytterligare minskar skillnaderna mellan
Hemvärnet och den övriga försvarsmakten.
Frivilliga radioorganisationen, FRO bildas 1946 men
först på 1970-talet påbörjas diskussionerna om att
utbilda avtalspersonal för hemvärnet. 1976 antar FRO:s
riksstämma en plan för att rekrytera och utbilda signalister till hemvärnet, sedan dess har ytterligare befattningar som exempelvis mekaniker, tekniker, ledninssystemsbefäl och driftledare tillkommit.
den 28 oktober 1981 upptäcktes en sovjetisk ubåt, U 137,
som gått på grund inne på militärt skyddsområde utanför
Karlskrona örlogsbas. Även hemvärnet engagerades i
några av ubåtsjakterna. Hösten 1987 larmas hemvärnet i
Stockholm, ett ammunitionsförråd i Järna hade exploderat vilket gjorde att hemvärnet sattes att bevaka ett stort
antal förråd. När gärningsmännen greps visade det sig att
de stulit ammunition och därefter sprängt förrådet. En
ny lag antas 1989 vilket innebär att kvinnor som genomgått militär grundutbildning kan antas som hemvärnsmän, fem år efter beslutet om att kvinnor får antas som
ordinarie driftvärnsmän.
1991 påbörjas arbetet Med att integrera Frivilliga Flygkå-
ren i Försvarsmakten och sedan 1993 har de haft i uppgift
att rekrytera och utbilda fyggrupper. Från början är
uppdraget en fyggrupp i var och ett av de 26 försvarsområdena. När försvarsområden omvandlades till militärdistrikt och sedan läggs ner blir benämningen istället
hemvärnsfyg med totalt 32 fyggrupper. I samband
med omvandlingen till 40 bataljoner och införandet av
hemvärnsunderrättelsekompanier bildas även hemvärnsfygtroppar. Förutom spaning och rekognosering
samt transporter av materiel och personal gör spaninssystemet TBOS, ta bild och sänd, att man i fygplanen
kan direktöverföra fygbilder till hemvärnets staber. Två
medlemmar av Frivilliga fygkåren, FFK, omkommer i en
olycka i närheten av Skavsta fygfält utanför Nyköping
2001, den enda dödsolyckan.
saMverkan Med Svenska Blå Stjärnan (SBS) utvecklas
1996 genom att deras medlemmar krigsplaceras i Djurskötargrupper, som knöts till hemvärnskretsarna. Andra
frivilliga försvarsorganisationer som samarbetat med
hemvärnet är Frivilliga automobilkårernas riksförbund
och Svenska skyttesportförbundet som utbildar skytteinstruktörer. Till de senast anslutna avtalsorganisationerna är Försvarets personaltjänstförbund som har
rekryteringsansvar för personalbefäl och fältpastor samt
Svenska pistolskytteförbundet som ansvarar för befattningen ammunitionsman/bilförare.
32
j u b i l eu m
NEDRUSTNING / DIREKTUTBILDNING
N
När HemvärNet firar sitt 50-årsjubileum
1990 är personalstyrkan 130 000, fördelat
på 177 bataljoner/kretsar. Nya bestämmelser
för skydd av samhällsviktiga anläggningar
införs liksom befogenheten ”Skyddsvakt”.
Försöksutbildning av bevakningslottor för hemvärnet
påbörjas 1994 och benämningen “B-personal“ ersätt med
“personal med avtal för uppgifter inom hemvärnet“. På
befälssidan beslutar arméchefen att 100 reservofcerare
får antas inom hemvärnet, i första hand som kretshemvärnschefer. I samband med att 1970 års hemvärnskungörelse ersätts med hemvärnsförordningen och Försvarsmaktens föreskrifter om hemvärnet. År 1997 införs att
en hemvärnsman skall ha genomfört minst 85 dagars
militär grundutbildning innan han/hon antas. Försök
med tre månaders grundutbildning av värnpliktiga för
krigsplacering i hemvärnet genomförs på Smålands
regemente i Eksjö.
vid 60-årsjubileet Har personalstyrkan minskat drastiskt och uppgår till cirka 70 000 av målet på 125 000.
Orsaken är inte bara det säkerhetspolitiska läget utan
även att Driftvärnet minskat genom de statliga företagens bolagisering och att de värnpliktiga som fyller 47 år
inte längre automatiskt erbjuds att gå med i hemvärnet.
Den minskade hotbilden påverkar inte bara rekryteringen
utan gör också att hemvärnets mobiliseringsammunition
dras in 2002 eftersom det inte fnns beredskapsskäl för
att förvara ammunition hemma. Försvarsbeslutet 2002
innebar nedläggning av ett stort antal förband och staber,
det följande försvarsbeslutet 2004 medförde
att invasionsförsvaret skrotades och ersattes
med ett insatsförsvar. Som väntat försvinner
inom hemvärnet sju miltärdistriktsgrupper
och landets tre militärdistriktsområden, MD,
behovet berlinmuren som restes 1961 kom att
bli en av symbolerna för det kalla kriget fram till
murens fall 1989.
Försvarsmaktens perspektivstudie ger en dyster bild av ett
framtida hemvärn.
ska läggas ned. Istället övertar 12 förband, däribland Marinbasen och Helikopterfottiljen, med hjälp av 22 utbildningsgrupper över ansvaret för hemvärnsutbildningen
och stödet till de frivilliga försvarsorganisationerna.
tsuNamiN i iNdiska oceaNeN som bland annat drabbat
Thailand inträfar den 26 december med hundratusentals
döda, däribland över 500 svenska. När det första fyget
med avlidna svenskar landar på Arlanda och ett tjugotal
hemvärnssoldater tar under ceremoniella former hand
om kistorna med de avlidna i närvaro av anhöriga, kungafamiljen, statsministern och delar av regeringen.
ett återkommaNde debattämNe är frågan om ett nytt
namn på hemvärnet; under rikshemvärnstinget görs en
kompromiss vilket innebär att Hemvärnet i vissa fall kan
kompletteras med ”Nationella skyddsstyrkorna”. Försök
med direktutbildning till hemvärnet påbörjas i Dalarna
och på Gotland under 2006 och utbildningen inriktas i
allt högre grad på strid i ort där de festa skyddsobjekt
fnns. Rikshemvärnschefens insatsövning genomförs i
Stockholm vid riksdagen och regeringen med ett tillfälligt sammansatt insatskompani. Året efter genomförs
insatsövningen i Göteborg med inbjudna enheter från
Danmark och Norge.
HemvärNets persoNalstyrka fortsätter att minska och
det beslutas om att antalet bataljoner ska minska till
60. Försvarsmaktens perspektivstudie ger en dyster bild
av ett framtida hemvärn med endast 16 500 soldater.
När försvarsberedningen lämnar sin rapport ”Försvar i
användning” till regeringen i juni 2008 visar det sig att
någon halvering av hemvärnet inte är aktuell.
mariNt
33
S T R I D S B ÅT / S J Ö VÄ R N S K Å R E N
sveriges första frivilliga motorbåtsfottilj i Göteborg
bildas redan 1913. När hemvärnet grundas hade ytterligare 16 fottiljer tillkommit. Ett år senare övergår
fottiljen i militär regi och får namnet Sjövärnskåren,
SVK. Sjövärnskåren var fram till 1980-talet en del av
fottans krigsorganisation innan kåren istället blir en
frivillig försvarsorganisation. Till en början hade hemvärnsförband med marina uppgifter ansetts obehövliga
i Sjövärnskåren. Flera ubåtsincidenter vid den svenska
kusten uppmärksammas under 1980-talet. Eftersom
Marinen saknar resurser för att göra insatser så söker sig
många frivilliga till hemvärnet för att bygga upp särskilda
förband med marina uppgifter.
kåreN blir 1981 Sjövärnskårernas riksförbund, SVK RF.
Och i april 1983 lämnas ett förslag för hemvärn med
marina uppgifter in till överbefälhavaren. Ett förslag som
kom att ligga till grund för verksamheten. Sjövärnskåren
tog också på sig uppgiften att utbilda hemvärnssoldaterna
inom bland annat navigation och maskinlära. Idag är en av
deras uppgifter att rekrytera till hemvärnets befattningar;
sjötransportledare, båtförare, maskinman och tekniker.
Förbanden utrustades med transportbåt större, 200-båten, och några mindre båtar. Men på många platser använde soldaterna även sina egna båtar. Att hela fartygsbesättningar anslöt sig var inte ovanligt, vilket kunskapsmässigt
var till stor fördel då besättningen kände till området och
fanns tillgängliga större delen av dygnet.
1981 byter organisationen
namn till Sjövärnskårernas
riksförbund.
på riksstämmaN för Sjövärnskårernas riksförbund 2001
beslutade man att ansöka hos Högkvarteret om att bli en
avtalsorganisation och samma år antas också kåren.
Idag har Sjövärnskåren runt 20 kårer utspridda längs
Sveriges kust med sammanlagt 3 600 medlemmar.
Hemvärnsförbanden med marina uppgifter bidrar till att
förbättra både övervakningen av farleder längs Sveriges
kuster samt insatsberedskapen. Kårerna har ett tjugotal
marina fartyg av olika modeller vilka är utrustade för
både militära och civila arbetsuppgifter. Våren 2004
beslutade ÖB om att stridsbåt 90 H skulle tilldelas hemvärn med marina uppgifter på försök i två år. Och under
2007 rensades hemvärnet på 200-båtar som istället
ersattes med stridsbåt 90 H; En båtmodell som innebar
stor förändring då den är extremt snabb och klarar av
att transportera 18 stridsutrustade soldater. Sammanlagt fnns 17 stridsbåtar; sex hos Södertörngruppens
sjötransportkompani och övriga hos Elfsborgsgruppen i
Göteborg samt Blekingegruppen i Karlskrona.
HemvärNsförbaNdeN med marina uppgifter samarbetar
idag både med marinens fartyg samt Sjöinfocentralerna.
Uppgifterna kan omfatta allt från snabba transporter,
övervakning till att spana mot och identifera olika fartyg.
Många av fartygen har certiferats av Marinens fartygsinspektion och är därmed MFI-godkända vilket möjliggör
för insatser tillsammans med både Kustbevakningen,
Sjöräddningen, brandmyndigheten och sjöpolisen.
34
st ö d i n s at s
EFTERSÖK / STORMAR / ÖVERSVÄMNINGAR
s
Stöd till Samhället är och har varit en viktig
del av hemvärnets verksamhet sedan starten
1940. Att Hemvärnet kan mobilisera personal och resurser på mycket kort tid har visat
sig ovärderligt i många sammanhang. Under
2014 genomförde Hemvärnet 96 000 timmar stöd till
samhället. Det handlar om allt från eftersök av försvunna
personer till insatser vid naturkatastrofer, epidemier och
olyckor.
extrema väder som bland annat skyfall och översvämningar har blivit vanligare i Sverige de senaste åren och
klimatforskning visar en uppåtgående trend. Under
sommaren 2012 dränker skyfallen Småland. Som mest
uppmäts 185 millimeter nederbörd i Hinshult i nordvästra Småland den 7-8 juli. Områdena kring Hultsfred,
Mariannelund och sjön Hulingen drabbas värst. Byggnader översvämmas av vatten, vägar spolas bort och
reningsverket vid sjön Hulingen hotas av miljökatastrof.
Tidningarns benämner det en historisk översvämning
och hemvärnet kallas in i räddningsarbetet. Soldaterna
bygger vallar till skydd mot vattenmassorna som hotar
reningsverket, sköter pumpar och bevakar invallningarna
under nattetid. Totalt bidrar hemvärnet med 51 personer
som sammanlagt arbetar 1 313 timmar.
Under höSten 2010 hjälper hemvärnet till att rädda Dalslands kanal som hotas av översvämning. Invallning, evakuering, bevakning, brobyggning och trafkomläggning
blev uppgifter för hemvärnssoldaterna. Hösten 2014
utfärdar SMHI klass 3-varning för höga vattenföden i
Halland. Många av de boende i samhället drabbas hårt
av översvämningen och 1 200 hushåll blir utan
el. Hallands hemvärnsbataljon sätts in för
att skydda samhällsviktig infrastruktur
och insatsen pågår i tre dygn.
Under 2014 genomförde hemvärnet
96 000 timmar stöd till samhället.
Stormen GUdrUn drar in över Sverige i januari 2005. Sju
personer omkommer i olyckor under stormnatten och
ytterligare elva personer dör i samband med uppröjningsarbetet. Vägar blockeras och el- och telenät slås ut.
I Kronobergs län saknar 420 000 hushåll el och runt om
på landsbygden är människor isolerade i hus utan värme.
Hemvärnets insats är omfattande och de bistår med både
evakuering, skogsröjning och samhällsstödjande insatser.
Totalt engagerar sig tusen hemvärnssoldater i insatsen
efter stormen.
en ny epidemi når Asien under 2003. En egendomlig
sjukdom som drabbar höns och som till en början kalllas för ”kycklingkolera”. Snart inkommer rapporter om
människor som insjuknat efter att hanterat döda fåglar.
Miljontals höns nödslaktas och sjukdomen får namnet
fågelinfuensa. Viruset smittar mellan djur, från djur till
människor och befaras även kunna smitta människor
emellan. Eftersom smittan kan spridas med fyttfåglar
riskerar även Sverige att drabbas. I februari 2006 hittas
fyra döda viggar i hamnen norr om Oskarshamn. Fåglarna
visar sig bära på viruset och Sverige har fått sina första
fall av fågelinfuensa. Iklädda gula skyddsdräkter och
mask bistår hemvärnssoldater Jordbruksverket med att
samla in döda fåglar i bland annat Oskarshamn och Åhus.
Trots allmänhetens oro för smitta fnns ett stort engagemang från hemvärnssoldater och inom några veckor
påträfas inte längre några döda fåglar. Den befarade
epidemin uteblir.
st ö d i n s at s
35
SKOGSBRAND / OL J ESANERING
Sommaren 2008 brinner det kraftigt på fera håll i
Hälsingland. I tretton dygn rasar en enorm skogsbrand
i Hassela och från den 2 till 12 juni bistår hemvärnet
samhället med 32 853 timmars släckningsarbete. Redan
fyra timmar efter att det första larmet gått är Helsingebataljonen på plats i terrängen med 90 man. Elden
rasade med våldsam intensitet och över tusen hektar
produktiv skog brann upp i 40 meter höga lågor. Alla
hemvärnets resurser används och insatserna bidrar till
att rädda de festa byggnader i området. Ingen kommer
till skada.
en brand StartaS av en skogsmaskin söder om Öjesjön
den 31 juli 2014. Fem dagar senare har elden spridit
sig och utvecklats till den största branden i Sverige
under modern tid. Inte förrän dag åtta lyckas man hejda
spridningen av elden, då har byggnader för 600-700
miljoner brunnit ned. Hemvärnssoldater från bland annat Västmanland, Södermanland och Uppland deltar i
släckningsarbetet. Insatsen pågår 4-27 juli och soldaterna drar slang, kör ut vatten och pumpar, ansvarar för
både logistik, bevakning och för att sköta anvisningspostering. Sammanlagt deltar 1 100 hemvärnssoldater i
det påfrestande dygnetrunt-arbetet. Hemvärnet hyllas
för sin samhällsinsats.
en natt i april 2000 inträfar en tågolycka i Borlänge och
katastrofarm utfärdas. Fem tågvagnar med farlig gas
har spårat ur på väg från Göteborg till stålverket SSAB
i Borlänge. Omkring tusen människor evakueras och
stadskärnan spärras av för att möjliggöra bärgning
av vagnarna. Hemvärnet ansvarar för bevakning av
avspärrningarna med hjälp av 90 hemvärnssoldater som i skift bemannar posteringar och en rörlig
patrull. Både myndigheterna och borlängeborna är
mycket tacksamma över insatsen.
vid Upprepade tillfällen har Hemvärnet bistått samhället med oljesanering vid Sveriges kust, bland annat
under insatsen av det största oljeutsläppet vid västkusten någonsin. Det är eftermiddag den 15 september 2011 när olja som driver in mot Tjörn upptäcks.
Kustbevakningen tillkallas. Den svenska räddningsinsatsen påbörjas den 16 september och helgen som följer
kartlägger personal från Hemvärnet oljeförekomsten på
ett femtiotal öar. Sedan påbörjas det operativa arbete. I
Omkring tusen människor evakueras och stadskärnan spärras av
regnställ, med fasttejpade handskar och med olja upp
till armhålorna packar hemvärnssoldater tusentals
säckar med olja som bärs över öar och klippor för att
sedan transporteras med fyg. Ett tungt och smutsigt
arbete. Det blir en lång insats där mycket arbete krävs
för att få bort 550 ton olja från klippor och vikar.
den 5 april 2008 försvinner 10-åriga Engla Höglund spårlöst i södra Dalarna, bara några hundra meter ifrån sitt
hem. Hennes cykel hittas inne skogen och snart påbörjas
ett av de största eftersöken som någonsin genomförts.
Södra Dalarnas hemvärnskompani är på plats morgonen
efter försvinnandet och 50 hemvärnssoldater påbörjar
skallgång. På eftermiddagen byter 50 nya soldater av
och under natten fortsätter ett 20-tal hemvärnssoldater
sökandet med hjälp av terrängbilar. I åtta dygn letar sammanlagt fera hundra människor efter Engla Höglund ute
i svårframkomlig terräng. Men den 13 april får insatsen
sitt slut när den mördade fickans kropp återfnns.
36
ledning
HEMVÄRNSCHEFER / GUSTAF PETRI
R
RikshemväRnschefen ansvarar för hemvärnet
med de nationella skyddsstyrkorna och dess
utveckling. Han ger verksamhetsuppdrag till
hemvärnets stridsskola och utbildningsförbanden avseende hemvärnsverksamhet samt
inspekterar hemvärnsförbanden. Rikshemvärnschefen är
ordförande i rikshemvärnsrådet och rikshemvärnstinget.
Som stöd i sitt arbete i Högkvarteret har han rikshemvärnsavdelningen. Befattningen var från början benämnd
hemvärnschef innan den ändrades till rikshemvärnschef.
Gustaf PetRi började sin militära bana vid
Första livgrenadjärregementet på Malmslätt.
År 1936 blev han chef för Karlbergs Krigsskola fram till hemvärnets grundande. Gustaf Petri blev ordförande för den kommitté
som utredde hemvärnsfrågan och sedan den
förste hemvärnschefen som tillsattes. Petri
deltog i arbetet med 1947 års hemvärnskungörelse som var aktuell fram till
1970. Under sina år som chef
bidrog han till att göra hemvärnet till en stor folkrörelse.
sven eRik allstRin började som
underlöjtnant vid Norrbottens
regemente. År 1941 blev han
chef för Kronobergs regemente
följt av en befattning som
kommendant i Boden innan
han 1947 tog över rollen som
hemvärnschef. År 1948 ändrades titeln hemvärnschef till
rikshemvärnschef. Sven Erik
Allstrin mötte många uppgifter
som satte kunskaperna på prov
då han verkade under en tid då
krigströttheten var utbredd i
landet. Mycket arbete krävdes
för att han skulle lämna ett
fungerande hemvärn bakom sig.
GunnaR BRinck börjar sin
militära bana vid Skaraborgs
regemente och tjänstgör som
chef för Älvsborgs regemente. År 1952 tillsätts han som
rikshemvärnschef där hans paroll var ”varje hemvärnsman en god skytt, varje skytt en användbar hemvärnare”.
PeR kellin får 1924 sin första ofcersfullmakt vid Södermanlands regemente. Han hävdade hemvärnsmän-
nens skyldighet att fullgöra sina uppgifter och såg till
att förbanden fck realistiska och viktiga uppgifter med
regelbundna övningar och krigsspel.
kaRl Gustav BRandBeRG börjar som volontär vid Svea
livgarde och utnämns till chef för Norrbottens regemente
och senare som militärbefälhavare för Gotlands militärkommando. Brandberg tog initiativet till Hemvärnsmuseet och efter sin pensionering satt han som vice
ordförande åt Sveriges civilförsvarsförbund.
fRedRik löwenhielm blir som tjugoåring fänrik vid Livregementet till häst och tjänstgör bland annat som chef
för Gotlands militärkommando. Under åren som chef
genomförs en reform av det allmänna hemvärnet och
driftvärnets krigsuppgifter. Hemvärnets vapenutrustning moderniseras och likaså uniformer, koktjänsten
samt sjukvården. Under hans tid påbörjas även försöksverksamhet med kvinnor i stridande befattningar inom
driftvärnet.
kaRl eRic holm deltar som kadett i fnska vinterkriget.
Innan han utnämns till rikshemvärnschef hinner han
tjänstgöra både som bataljonschef på Livregementets
grenadjärer, chef för Norrbottens regemente och arméstaben samt befälhavare för Södra militärområdet. Han
genomförde en omorganisation av Rikshemvärnsstabens
arbete, bland annat tillsattes en planeringssektion med
uppgift att utreda hemvärnets framtida organisation.
År 1982 inleddes också diskussioner med marinen och
frågan om att inrätta ett hemvärn med marina uppgifter
väcktes.
RoBeRt luGn är som ungdom hemvärnsrekryt. Mellan
1977 och 1979 var han chef för Västra militärområdesstaben. Under hans år som rikshemvärnschef ökar kraven
på hemvärnsbefälen och speciella beredskapsförband
uppstår. Han ser även till att fullfölja det påbörjade samarbetet med marinen.
laRs-eRik wahlGRen börjar sin militära bana vid Skånska dragonregementet i Hässleholm, 1953. År 1967 blir
han kapten i Generalstabskåren och sedan även major.
År 1970-1975 tjänstgör han i Södra militärområdesstaben och genomgår Försvarshögskolan samt är under
en tid chef för den svenska FN-styrkan i Sinai. Efter att
ha tjänstgjort i Norge blir han chef för Gotlands regemente. År 1988 förordnas han till rikshemvärnschef men
uppdraget blir kortvarigt då han den 1 juli samma år tar
befälet över den internationella styrkan i Libanon och
utnämns till generallöjtnant.
geneRaleR
37
R I K S H E M VÄ R N S C H E F
Reinhold lahti arbetade som volontär vid Norrbottens
artillerikår och fck 1954 sin första ofcersfullmakt vid
Bodens artilleriregemente. År 1966-1968 var han placerad vid dåvarande Tekniska stabskåren och tjänstgjör
som lärare och kurschef vid Militärhögskolan. Senare
placeras han som chef för arméstabens utrustningsavdelning. År 1983 utnämndes han till chef vid Försvarets
materielverk i Karlstad innan han övertog rollen som
rikshemvärnschef.
Jan-olof BoRGén engagerade sig i hemvärnet efter
värnplikten vid I 20 i Umeå. Studier vid Militärhögskolan ledde sedan till tjänstgöring vid arméstaben och
Försvarets materielverk. Vid 48 års ålder blev han regementschef för Bohusläns regemente och sedan även för
Stockholms försvarsområde. Jan-Olof Borgén var under
fem år chef för Svea livgarde och 1993 genomgick han
internationell försvarshögskolekurs i London. Året därpå
utsågs han till rikshemvärnschef.
alf sandqvist föddes i Othem på Gotland 1945 och
påbörjade sin militära karriär som fänrik 1969. År 1992
blev han chef för Skaraborgs regemente och försvarsområde och året därpå pansarinspektör vid Arméns pansarcentrum. År 1997 utnämns han till rikshemvärnschef
och generalmajor. År 2000 valdes han in som ledamot i
Kungliga Krigsvetenskapsakademin och blev samma år
Arméinspektör vilket han var fram till 2005. Idag är han
rikskårchef för Frivillga Automobilkårens Riskförbund.
mats welff blev ofcer på P1 1970. Han har arbetat på
Milostab S och på arméstaben. Åren 1995-1996 var han
chef för Högkvarterets strategiavdelning och efter det
tjänstgjorde han som chef för Hallands regemente och
försvarsområde fram till 1998. Han blir sedan chef för
Södra arméfördelningen till dess att han utnämns till
rikshemvärnschef i juli 2000. Efter att han avgick år
2002 hängde han av sig uniformen och var fram till 2007
regiondirektör i Skåne.
andeRs lindstRöm är ursprungligen pansarofcer från
Göta livgarde. Han verkade fera år vid Södermanlands
regemente och har bland annat varit ställföreträdande
chef för Armétaktiska kommandot i Operativa insatsledningen, brigadchef vid I 13 i Falun samt chef för dåvarande operationsledningen vid Milostab Mitt. Han utses
2002 till rikshemvärnschef av regeringen och har även
tjänstgjort som samverkansofcer vid US CENTOM. År
2007-2011 var han insatschef vid Högkvarteret. Sedan
2012 är han verkställande direktör för Stockholms lokaltrafk och Waxholmsbolaget.
riksHemvär
nscHefer
2005-07-01
– roland
ekenberg
2002-10-01
– 2005-06-30
anders
lindström
2000-07-01
– 2002-09-30
mats Welff
1997-10-01 –
2000-06-30
alf sandqv
ist
1994-04-01
– 1997-09-30
Jan-olof
borgén
1988-10-01 –
1994-03-31
reinHold
laHti
1988-04-01
– 1988-09-30
lars-erik
WaHlgren
1983-10-01 –
1988-03-01
robert lu
gn
1981-01-01 –
1983-09-30
karl eric
Holm
1971-10-01 –
1980-12-31 fr
edrik löW
enHielm
1968-10-01 –
1971-09-30
karl gust
af brandb
erg
1955-10-01 –
1968-09-30
Per kellin
1952-04-01
– 1955-09-30
gunnar
brinck
1948-07-01
– 1952-03-31
sven-erik
allstrin
1947-04-01
– 1948-06-30
sven-erik
allstrin*
1940-07-01
– 1947-03-31
gustaf Pe
tri*
*HemvärnscHefer
Roland ekenBeRG påbörjade ofcersutbildning i artilleriet
vid A6 i Jönköping och tjänstgjorde där som plutonchef
och kompanichef fram nedläggning 1985. Sedan dess
har han både gjort FN-tjänst på Cypern, varit chef för
artilleriets stridsskola, chef för Östra Arméfördelningen,
chef för HKV/KRI Markstridsavdelning, kanslichef samt
vicerektor vid Försvarshögskolan. 2005 fck han förfrågan från ÖB om att bli rikshemvärnschef och svaret blev
ja. Läs mer på sid 42-43.
38
f o l k va l da
MEDINFLY TANDE / HEMVÄRNSRÅD
I
I JunI 1940 utkom kungörelse nr. 408 från
tryckeriet, det var hemvärnskungörelsen.
Redan från begynnelsen konstituerades att ett
hemvärnsråd skulle fnnas till hemvärnschefens, numera rikshemvärnschefen, förfogande. Detta hemvärnsråd med totalt nio ledamöter, bestod
av representanter ur andra organisationer såsom SAF, LO
med fera. Då det redan tidigt utfärdades bestämmelser
om bildande av verks- och företagshemvärn blev stora
delar av samhället involverade i hemvärnet. Då hemvärnet bildades vid en orolig tid, och dess struktur med råd
och nämnder på olika nivåer fastlades redan i kungörelsen, var uppfattningen att det fanns ett stort demokratiskt stöd för hemvärnet. Det starka stödet tog sig många
uttryck, bland annat genom LO:s ställningstagande där
de uppmanade sina medlemmar till att ingå i hemvärnet.
De svårIgheter som mötte hemvärnsledningen under
den tid hemvärnet bildades var många. Den materiella
tillgången i landet vid tidpunkten var svag då Sverige
hade levererat stora mängder försvarsmateriel till det av
Vinterkriget hårt drabbade Finland. En av de större svårigheterna var just tillgången på vapen och materiel.
Det som vi idag känner som ”medinfytandesystemet” är
resultatet av de erfarenheter som drogs under Hemvärnets tidiga år. Syftet med det ursprungliga hemvärnsrådet var att föreslå utvecklingsmöjligheter och förbättringar av hemvärnet. Det gjorde också att en demokratisk
insyn fanns i den högsta hemvärnsledningen.
År 1949 togs ett nytt steg i utvecklingen av medinfytandeverksamheten. Då beslutades att ett system mycket
likt dagens skulle tillämpas. På central nivå bildades
den centrala förtroendenämnden och man fastställer att
rikshemvärnstinget med ombud ur Hemvärnet ska hållas
vartannat år.
Det första rIkshemvärnstInget hölls 1948 men ett
embryo till rikhemvärnsting genomförs på Hemvärnets
stridsskola i maj 1946, från 1952 till 1972 genomförs det
på Karlberg och 1985 är första gången det hålls utanför Stockholm. År 1986 deltar den första kvinnan som
delegat. Hemvärnsrådet befriades från sina uppgifter vid
1960-talets början och den centrala förtroendenämnden
blir då det enda kontinuerligt arbetande medinfytandeorganet på central nivå, nämnden får under slutet på
1990- talet sitt nuvarande namn rikshemvärnsrådet och
har status som en statlig nämnd under regeringen och
försvarsdepartementet. Rikshemvärnsrådet består av 13
valda ledamöter som har personliga ersättare. Dessutom
ingår ett antal adjungerade ledamöter som tillför den
kompetens man behöver för tillfället. I dagens rikshemvärnsråd är det en kassör samt representanter från de
frivilliga försvarsorganisationerna.
leDarmöterna välJs av rikshemvärnstinget på en tvåårsperiod. Valberedningen som föreslår kandidater arbetar
för att rikshemvärnsrådet ska spegla dagens hemvärn
avseende bland annat ålder, kön och geografsk hemvist.
Under rikshemvärnstinget samlas delegater från hemvärnråd i hela landet för att besluta om motioner som rör
Hemvärnets utveckling inom ramen för medinfytandet.
rIkshemvärnsråDet äger och förvaltar Hemvärnsmuseet
i Vällinge och är dessutom ägare av Tidningen Hemvärnet, vilket innebär att ledamöterna även har ett arbetsgivaransvar. Hemvärnets insyn och påverkan i Försvarsmakten har utvecklats med bland annat tillsättandet av
en hemvärnsombudsman 2006.
tanken på att skapa ett hemvärnsmuseum väcktes inför
hemvärnets 30-årsjubileum av dåvarande rikshemvärnschefen Karl Gustav Brandberg. Hemvärnets förtroendenämnd var positiv till projektet och man beslöt sig för att
fnna en lokal ute på Hemvärnets stridsskola, HvSS. Efter
samråd med skolchefen och utlåtande från Armému-
f o l k va l da
39
R I K S H E M VÄ R N S R Å D E T / M U S E E T
”hög tid att för framtiden söka bevara
hågkomsten av hur det svenska hemvärnet kom till och hur det utvecklats”
karl gustav branDberg,
rIkshemvärnschef
seum beslutades om att inreda vinden i den Vita längan,
numera Askgården.
meD hJälp av bIDrag från Konung Gustaf VI Adolfs
80-årsfond för svensk kultur, Hemvärnets centrala
förtroendenämnd och Hemvärnsrådets fond samt en
avgift på 25 kronor per hemvärnsområde kunde arbetet
påbörjas. Föremål, handlingar, uniformspersedlar,
emblem och allt annat som bedömdes värt att bevara,
samlades in och hemvärnsstabens arkiv genomsöktes
efter handlingar av intresse. I mars 1972 stod ombyggnaden klar och lokalerna var redo att fyllas. Materiel
inhandlades och modelldockor tillverkades. Försvarets
materielverk bidrog med gåvor och ett samarbete inrättades med lottorna, bilkåristerna och Röda korset som
bidrog med materiel till frivilligavdelningen. Lördagen
den 23 oktober 1976 invigdes hemvärnsmuseet tillsammans med en nytillkommen kursgård på stridsskolan.
Dåvarande rikshemvärnschefen Fredrik Löwenhielm,
prins Bertil och ett stort antal gäster närvarade.
Inför hvss 50-årsJubIleum, 1993, iordningställs museet
av Tore Strand. År 2002 blir Lars-Gunnar Sederlin museiföreståndare och 2005 öppnar museet för allmänheten den sista onsdagen i månaden. Under 2009 överförs
museet från Försvarsmakten till Sveriges Militärhistoriska Arv, SMHA, och öppettiderna utökas och försäljning påbörjas. Kerstin Reinholdsson anställs 2013 som
biträdande museiföreståndare. Idag är Hemvärnsmuseet
ett av 25 museum som ingår i SMHA, och har årligen
runt 1 500 besökare. Under 2014 öppnade två tillfälliga
utställningar ”Hemvärnsmannens skydd mot yttre hot”
och ”Motorcyklar i kronans tjänst”.
40
ungdomar
HEMVÄRNSPOJKAR / VETERANER
d
De yngre generationerna har alltid haft stor
betydelse för hemvärnets verksamhet och
redan på landstormens tid genomfördes
utbildning av ungdomar. Det första hemvärnsförbandet som sattes upp vid Lunds
katedralskola bestod till största delen av pojkar inte äldre
än gymnasieålder. I samband med att hemvärnet bildas
blev det också vanligt att pojkar följde med sina pappor
på övningar och därigenom genomfördes länge en informell utbildning av de yngre. Ungdomar deltog under
lång tid under vanliga hemvärnsövningar där de fyllde
ut de ordinarie förbanden. Den första ungdomskursen
anordnades i januari 1947 på Ljungbyhed och inom kort
genomfördes även den första vinterlägerkursen vid Ånn.
Utbildningen av ungdomarna skulle förbereda för kommande värnplikt och väcka ett intresse för det militära
och hemvärnet med förhoppning om att ungdomarna
återkom som hemvärnsmän. I juli samma år träder en ny
hemvärnskungörelse i kraft där ungdomsverksamheten
är en av nyheterna. Den 14-15 maj 1948 under ledning
av löjtnant Begnt Carelius går hemvärnsungdomen sin
första högvakt.
Hemvärnets striDsskola anordnar sin första ungdomskurs 1951. Utbildningen för hemvärnsungdom genomfördes i tre steg: rekrytskola omfattande minst hundra
utbildningstimmar, soldatskola och hemvärnsbefälsskola. Skoltecken i form av blå snedstreck delades, från 1958,
ut för varje genomgången kurs. I samband med kursverksamheten på HvSS anordnades 1956 en hemvärns-
patrulltävling, startskottet för Rikshemvärnschefens
ungdomstävling som årligen anordnas på HvSS. I slutet
av 1950-talet hade ungdomsverksamheten i hemvärnet
sin blomstringsperiod då den största krigskullen, fyrtiotalisterna, ansluter sig till organisationen. Under några år
har även hemvärnsungdomen en egen musikkår.
Till en början kunde pojkar från 17 års ålder teckna avtal
som hemvärnsmän. Men åldern höjs sedan till 18 år
och all stridsutbildning före 18 års ålder förbjuds. 1990
undertecknar Sverige FN:s barnkonvention. Försvarsmaktens interna regler blir det som styr ungdomsutbildningen i hemvärnet. Under 2008 deltar tvåtusen
ungdomar i hemvärnets verksamhet och samtidigt
genomförs ett försök med en komprimerad grundläggande soldatutbildning för ungdomar som fyllt 18 år, där
de som godkänns kan krigsplaceras i hemvärnet.
På samma sätt som hemvärnet värnat om ungdomar
värnar man om de kunskaper och den lojalitet som fnns
hos dem som under lång tid deltagit i verksamheten.
Den som varit ordinarie eller extra hemvärnssoldat
under minst tio år kan av förbandschefen överföras till
hemvärnsveteran. Veteranen får inte krigsplaceras och
tilldelas inte personligt vapen, men får i fred behålla sin
tidigare tjänstegrad. Hemvärnsveteranen tilldelas diplom
och veterantecken till uniformen. Sammanlagt fnns runt
tretusen veteraner i hemvärnet där majoriteten är mellan
61 och 70 år gamla.
Utmärkelser ocH tjänsteårstecken. Även om hemvärnet formellt sett ingår i armén och utgörs av ett antal
krigsförband, utgör dess historia liksom dess unika medinfytandeorganisation en bas för särskilda belöningar
i form av medaljer, årtalsmärken med mera. Det första
årtalsmärket fastställdes redan när hemvärnet fyllde fem
år, i maj 1945.
Hemvärnets kUngliga förtjänstmeDalj i gUlD är instiftad
enligt Hans Maj:t Konungens bemyndigande av dåvarande Hemvärnets centrala förtroendenämnd, numera
rikshemvärnsrådet och tilldelas den som ”genom synnerligen betydelsefull tjänstgöring bidragit till att utveckla
Hemvärnet utöver vad tjänsten kräver”. Medaljen bäres
m e da l j e r
41
U T M Ä R K E L S E R / TJ Ä N S T E Å R S T E C K E N
Hemvärnets silvermedalj med
lagerkrans tilldelas den som gjort
bragdliknande insatser i Hemvärnet.
i band av blå färg med fem lodräta, gula två mm breda
ränder. Den skall överlämnas under högtidliga former
och åtföljs av ett diplom.
Hemvärnets kUngliga förtjänstmeDalj i silver är instiftad enligt Hans Maj:t Konungens bemyndigande av
rikshemvärnsrådet och tilldelas den som genom mycket
betydelsefull tjänstgöring bidragit till att utveckla Hemvärnet utöver vad tjänsten kräver. Förtjänstmedaljen bärs
i band av blå färg med fem lodräta, gula, två mm breda
ränder. Den skall överlämnas under högtidliga former
och åtföljs av diplom.
Hemvärnets silvermeDalj meD lagerkrans är instiftad av
rikshemvärnsrådet och tilldelas den som gjort bragdliknande insatser i Hemvärnet. Medaljen bärs i band av blå
färg med fyra lodräta gula, två mm breda ränder. Medaljbandet är krönt med lagerkrans. Den skall överlämnas
under högtidliga former och åtföljs av diplom.
Hemvärnets bronsmeDalj meD lagerkrans tilldelas den
som gjort en rådig aktiv handling i krissituation under
tjänsteutövning i Hemvärnet. Hemvärnets silvermedalj med lagerkrans bärs i band av blå färg med två gula
ränder i mitten. Medaljbandet är krönt med lagerkrans.
Åtföljs av ett diplom.
Hemvärnets silvermeDalj tilldelas den som genom be-
tydelsefull tjänstgöring bidragit till att utveckla Hemvärnet. Förslagsrätt tillkommer ledamot av hemvärnsråd
på alla nivåer och hemvärnsrådet har bemyndigats att
besluta om tilldelning. Centrala musikrådet beslutar om
utdelning för hemvärnsmusiker. Medaljen bärs i band av
blå färg med fyra lodräta gula, två mm breda ränder. För
hemvärnsmusiker präglas frånsidan även med ett musiktecken. Åtföljs av ett diplom.
Hemvärnets bronsmeDalj instiftades 2007. Den utdelas efter förtjänst för ” värdefull tjänstgöring ” och det
fnns inte någon kvot som med silver- och guldmedaljen.
Medaljen kan tilldelas en och samma person tre gånger,
vilket markeras med metallstjärnor på medaljband och
släpspänne. Medaljen bärs i band av blå färg med två
lodräta gula, två mm breda ränder i mitten. Åtföljs av ett
diplom.
riksHemvärnscHefens silvermeDalj utdelas som tack för
utförda betydelsefulla insatser avseende Hemvärnets utveckling. Silvermedaljen bärs i band av blå färg med fyra
lodräta gula, två mm breda ränder. Åtföljs av ett diplom.
riksHemvärnscHefens bronsmeDalj tilldelas den som
genom värdefull tjänstgöring bidragit till att utveckla
Hemvärnet utöver vad tjänsten kräver. En och samma
person kan tilldelas medaljen max tre gånger, då med
två stjärnor på medaljbandet för andra gången och med
tre stjärnor för tredje gången. Bronsmedaljen bärs i band
av blå färg med två lodräta gula, två mm breda ränder.
Åtföljs av ett diplom.
Hemvärnets HeDersskölD är instiftad 1976. Hedersskölden får efter rikshemvärnsrådets beslut i varje särskilt
fall tilldelas företrädesvis myndigheter, institutioner,
organisationer och företag samt undantagsvis enskilda
personer som gjort Hemvärnet stora tjänster eller visat
stort intresse för Hemvärnet och dess verksamhet. Skölden utgörs av ett på träplatta monterat hemvärnsvapen.
Under vapnet fnns möjlighet att montera metallplatta
för ingravering av mottagarens namn.
Hemvärnet Delar dessutom ut plaketter inom förbandsverksamhet och medinfytande på riks- regional- och
lokal nivå. Plaketten delas ut i valörerna guld, silver och
brons. 1941 instiftades också hemvärnets tävlingsjetong.
Medaljen som är i metall, 33 mm diameter, tilldelas som
pris vid tävlingar som anordnats av hemvärnet och fnns
i guld, silver och brons.
Hemvärnets tjänsteårstecken tilldelas Hemvärnets personal som under angiven tid (5, 10, 15
år etc.) fullgjort sina tjänsteåligganden enligt
gällande kontrakt eller avtal. Tjänsteårstecknet
ändrar vart femte år utseende eller valör något
och endast det senast erhållna tjänsteårstecknet får bäras.
Hemvärnets veterantecken utgörs av en
emaljerad sköld med hemvärnsemblemet
och två förgyllda lagerkvistar. Det får
utdelas till Hemvärnets personal efter
fullgjort antal tjänsteår under en viss
tid och vid en viss ålder.
gUstaf Petri-meDaljen fnns i valörerna silver och brons och utdelas
av Hemvärnsbefälets Riksförbund, HBR.
42
u t ru st n i n g
BEVÄPNING / FORDON / RADIO
n
När arméN bytte till en ny fältuniform, m/58,
med en sommarmodell, m/59, blev uniformsfrågan ett hett debattämne i hemvärnet. Istället för den nya uniformen tilldelas hemvärnet
från 1964 omsydda m/37 och hemvärnsbefäl
fck även m/60. Under ett rikshemvärnsting 1976 lovar
chefen för armén att hemvärnet ska tilldelas m/59 med
början 1977. De grå gubbarna i vadmalsuniform är ett
minne blott. Beslut om att hemvärnsförbanden ska få
fältuniform m/90 fattas 1993 och de kommande åren
byts de gamla uniformerna ut. Den övriga utrustningen i
90-systemet, som regnställ och värmejacka, är utdelade
i början av 2000-talet. Numera ingår även bärsystem
2000 med ryggsäck 35 L och sommaruniformen 90 Lätt.
När stridsbälte 304 K ersätts med stridsselen 2003 och
därefter med stridsvästen i början av 2010-talet så är
skillnaden i utrustning mellan
värnpliktiga och hemvärnssoldater små. Efter en häftig
debatt beslutas 2002 att hemvärnet ska bära basker.
trots deN sNabba teknikutvecklingen var trotjänaren
gevär m/96, mausern, fortfarande den dominerande beväpningen bland hemvärnssoldater fram till 1970-talet.
Efter hand utökas antalet soldater med automatkarbin 4
per grupp och driftvärnet tillförs ytterligare exemplar av
k-pist m/45. Inte förrän 1995 är den sista mausern utbytt
vilket innebär att den tjänstgjort 99 år i svenska Försvarsmakten. En stor förändringen när det gäller eldkraft
är kulspruta m/58, ett välkommet tillskott 1977 och fortfarande ett av förbandens viktigaste understödsvapen.
Pansarskottet ”Miniman” m/68 har ersatts med m/86
och 1981 börjar granatgevär m/48 ”Carl Gustaf” tilldelas
hemvärnsförband i särskilt utsatta områden innan den
tillförs alla förband.
När specialisterNa ombeväpnas från k-pist m/45 till Ak 4
under 2004 innebär det att alla handeldvapen har samma
kaliber. Undantaget är hundförare, mc-ordonnanser och
fygförare som får pistol m/88 med kaliber 8 mm. Efter
att patronlägeslås införts till Ak 4:an minskar antalet
försvunna vapen snabbt, från cirka en per månad till fyra
per år 2001. Ak 4 utrustas med rödpunktsikte 2003, före
resterande delar av Försvarsmakten som har ak 5, och en
40 mm granattillsats tillkommer per grupp i insatsplutonerna. År 2009 fattas beslut om personlig utdelning av
femtusen kortare kolvar och vapenrem 10 har nu ersatt
den gamla läderremmen. Ungdomarna får 1 500 nya
vapen 2002 med beteckningen 22 long och hemvärnets
skarpskyttar som tidigare haft Ak 4 och kikarsikte med
u t v ec k l i n g
43
N AT I O N E L L A S K Y D D S S T Y R K O R
fyra gångers förstoring får prickskyttegevär 90.
Vapenprov är obligatoriska sedan 2001 och 2012
införs ett nytt kompetensprov som innebär att
vapenhantering ska testas inom en 24-månadersperiod. För att öka skyddsvakternas kompetens och vapenfärdigheter köper hemvärnet
in skyddsvaktsträningsanläggningen Halvar från Norge.
Den innebär att hemvärnssoldater övar skyddsvaktsmoment med skarp ammunition och interagerar med
skådespelare på en flmduk. Hemvärnets patrulltävling
som hölls för första gången 1941 återuppstår 2013 efter
mer än tjugo års uppehåll. Tävlingen är tänkt att stimulera hemvärnssoldaternas militära kunskaper och fysiska
färdigheter.
HemvärNets ålderstigNa
fordonspark med terrängbil 11,
13 och 20 samt bandvagn 206 får
ett nytillskott genom personbil
8, ett grupptransportfordon som
är specialanpassat till hemvärnet. Även sambandsutrustningen kompletteras med Rakel-apparater och en intern gruppradio
med benämningarna radio 1183 och radio 1031/32.
iNriktNiNgsprop0sitioNeN ”Ett användbart försvar”
som röstas igenom 2009 innebär stora förändringar för
hemvärnet. Antalet bataljoner minskas till 40 och personalstyrkan fastställs till 22 000, men 17 000 ska ingå
i de nationella skyddsstyrkorna vilket är en ambitionshöjning. Hemvärnet ska dessutom bilda en territoriell
basplatta och nya reformer och tillförsel av ny materiel är
att vänta. Andra stora förändringar är att värnplikten är
vilande i fredstid vilket innebär att rekryteringen till försvaret ska ske frivilligt. Tillgänglighet och användbarhet
är nyckelord. Inriktningspropositionen innebär även mer
kvalifcerade uppgifter; de nya målsättningarna innebär
att hemvärnets huvuduppgifter fastställs till att bevaka,
skydda, ytövervaka. Hemvärnsförbanden ska kunna
verka med huvuddelen inom ett dygn samt med mindre
delar inom några timmar.
Fyra militärregioNer organiseras 2013 vilka leder hemvärnsförbanden vid militära insatser, de genomför även
den återupptagna försvarsplanering vilket innebär att
alla hemvärnsförband kommer att få förstahandsobjekt,
exempelvis marina basområden eller skydd av fygbaser.
De militärregionala staberna ansvarar även för regional
säkerhetstjänst och samordnar de militära insatserna vid
stöd till samhället.
automatkarbin 4 b med rödpunktsikte och en 40 milimeter granattillsats tillkommer per grupp i insatsplutonerna.
För att säkerställa rekryteringen införs tremånadersutbildningen GSU-hv 2009. Under 2009 rekryteras även
för första gången på årtionden fer hemvärnssoldater än
de som slutade. Den positiva trenden håller i sig trots att
den försvarsmaktsgemensamma grundläggande utbildningen (GMU) som ersätter GSU, ger långt färre antal
hemvärnssoldater än de planerade. Specialisternas utbildning byter namn till grundläggande soldatutbildning
för frivilliga (GU-F) och utbildningstiden utökas från
en vecka till två. Därutöver tillkommer minst en veckas
utbildning i respektive befattning innan de liksom alla
nyantagna hemvärnssoldater genomför en kort introduktionsutbildning och placeras i hemvärnsförbanden.
i sambaNd med att tjänstgöringstiden ersätts med dygn
i stället för timmar införs ett nytt utbildningssystem.
Under den årliga krigsförbandsövningen gör soldater
numera fyra dygn och befälen mellan fem till sju. För insatssoldater och befäl, de som ingår i Nationella Skyddsstyrkorna, genomförs även en särskild övning förband på
fyra dygn per år. Nya och höjda ersättningsnivåer, bland
annat premier efter fullgjort avtal, införs för hemvärnet
från 1 januari 2010. Övergången till ett nytt utbildningssystem, innebär även hårdare regler för ledighet, för
fullgjort avtal gäller max 6 timmars permission från den
militära tjänsten.
FörsökeN med hemvärnets underrättelsekompanier faller väl ut och sju permanenta kompanier upprättas som
nationell resurs. Andra specialförmågor som tas fram
är CBRN-plutoner, pionjärplutoner och trafkplutoner
liksom tanknings- och laddningsomgång (TOLO-grupp).
Även sjukvården i hemvärnet har utvecklats med bland
annat taktiskt omhändertagande av stridsskadad och
stridssjukvårdare ska införas i varje grupp på samma
sätt som i övriga Försvarsmakten. Nya befattningar med
bataljonsläkare och legitimerade sjuksköterskor säkerställer den medicinska kompetensen.
let
hal
m
sa
l
l
IGR
PB08
sk
y
dd
st
od
ti
va
kni
ny g r u
bi
l
rv
dn
in
g
g
ldater
r so
e
fl
GRK
i
be
t
ndu
nin
FÖRSVARSBESLUT / STARKT STÖD
ak
framtiden
ve
44
yt
o
ng
I vår fattas ett nytt försvarsbeslut och enligt
den senaste försvarsöverenskommelsen
innebär att Hemvärnet med de Nationella
Skyddsstyrkorna behåller sin numerär och
organisation med 40 bataljoner. I Försvarsberedningens rapport skriver man att det är centralt att det
satta personalmålet om 22 000 soldater nås under inriktningsbeslutet och att man på sikt vill öka hela numerären.
Är det då realistiska mål? Förra året dubblerades antalet
nyrekryterade soldater till cirka sexhundra vilket innebär att vi i början av 2015 var uppe i 21 150 soldater. Efter
årtionden av nedskärningar och allt färre hemvärnssoldater
har 2010-talet inneburit ett paradigmskifte och efter den
senaste omorganisationen pekar sifrorna ständigt uppåt.
Orsakerna tIll det stOra intresset för hemvärnet är fera,
inte minst att den säkerhetspolitiska situationen i vårt
närområde har förvärrats. På långfredagsnatten 2013 och i
oktober samma år genomför ryska bombplan simulerade
attacker mot mål i Sverige. Våren 2014 ockuperas Krim och
kriget i Ukraina inleds. Säkerhetspolisen går ut med att rysk
militär underrättelsetjänst bedriver ”krigsförberedande
verksamhet” i Sverige och allt militärt samarbete med Ryssland avbryts. I början av hösten bekräftar Överbefälhavare
Sverker Göranson att ”Sverige har utsatts för en grov och
oacceptabel kränkning från främmande makt” i Stockholms
skärgård. Den stora insats hemvärnet gör vid branden i
Västmanland får stort medieutrymme och det bidrar till att
intresseanmälningarna till hemvärnet mer än fördubblas.
det pOlItIska stödet för hemvärnet är påtagligt. Försvarsberedningens rapport förespråkar en ny satsning på hemvärnet med egen lokal grundutbildning på fyra till sju månader
beroende på befattningsinriktning. Förslaget innebär att
alla hemvärnssoldater som genomgått grundutbildning
direkt utbildas för sin befattning, exempelvis på tunga
vapen eller till stridsjukvårdare. Hemvärnets huvuduppgifter är i dag att skydda, bevaka och ytövervaka. När det
gäller stöd till samhället framhåller Försvarsmakten att
”dagens system i huvudsak fungerar väl och att hemvärnsförbanden kan tillhandahålla av samhället önskade
resurser”. Försvarsberedningen föreslår att hemvärnet
utvecklar sin luftförsvarsförmåga med granatkastare,
något som det redan pågår försök med i Dalarna, och man
har föreslagit att fyra granatkastarplutoner fördelas över
militärregionerna. I försvarsöverenskommelsen påtalar
man särskilt att hemvärnsförbanden ska utveckla sin
bataljonsledningsförmåga, tillföras ny radioutrustning
och att man anskafar nya transportbåtar till det marina
hemvärnet. Ni kan läsa mer om det i nummer 3.
Även bland hemvÄrnssOldaterna märks de senaste årens
utveckling. I en undersökning förra året angav hemvärnssoldaterna att följande påståenden stämde mycket starkt:
”Jag är stolt över att vara en del av Hemvärnet” och ” Jag
känner stor samhörighet med Hemvärnet”. På frågan:
Skulle du rekommendera dina vänner ett engagemang
inom hemvärnet? svarade 92 procent av hemvärnsoldaterna ja.
Hemvärnet är idag en territoriell
basplatta i det svenska försvaret
och kan se fram emot många fer
jubileum.
Gemenskap
Samarbete
ning
Problemlös
Resultat
5
1
0
2
n
a
l
v
Patrulltä
(Hv Patrull)
ts Patrulltävling
ed till Hemvärne
rm
hä
er
jud
inb
sskola
2015 .
Hemvärnets Strid
ge 21–23 augusti
Stridsskola i Vällin
.
lag
1
d
me
vid Hemvärnets
lta
de
taljon inbjuds att
Varje Hemvärnsba
Information i korthet:
• Tävlingen är 21–23 augusti 2015
• Ansök senast 15 juni
• Mer info på www.hvss.hemvarnet.se
• Leta upp HvSS på Facebook
• Ansökningsblankett på hemsidan
Tävlingsgrenar
Facebook
Behöver du ett lag?
Besök HvSS sida på Facebook.
Förutom uppdaterad info kommer
vi ha en funktion på vår facebook
sida där man kan leta efter intresserade kompisar.
Lördag:
Skjutning Ak 4 B
Vapentjänst ksp m/58
Avståndsbedömning/avståndsbestämning
Punktorientering
Handgranatkastning
Stridshinderlöpning
Skjutning pansarskott 86, 9 mm övningsvapen
Överraskningsmoment
Lördag kväll/natt:
Orientering i mörker
Skjutning Ak 4 B
Snabbmarsch
Anmälan
senast
15 juni
INTRESSERAD AV HEMVÄRNET OCH DESS HISTORIA?
Hemvärnets museum är en mycket viktigt del av vårt militärhistoriska kultur- arv och i syfte att stödja vårt museum så
har föreningen Hemvärnsmuseets Vänner bildats. Föreningens ambition är att skapa ett nätverk av personer som är
intresserade av museet och vill vara med och bidra till att utveckla och bevara museet. Stöd Hemvärnsmuseets Vänner så
som enskild medlem, företags eller organisationsmedlem eller
helt enkelt genom att skänka en slant. Medlemsavgiften erläggs
en gång och den är fasställd till 100 kr för enskild och 500 kr för
företag eller organisation (t.ex. en Hemvärnsförening).
Vill du veta mer om Hemvärnsmuseets Vänner och museet så kan
du kontakta: Jan Andersson jan.hv @ comhem.se
har du vad som krävs?
Upplev göteborg samtidigt som du genomför i Elfsborgsmarschen!
Internationell 2-dagars marsch i Göteborg
13-14 juni 2015
www.ElfsborgsmarschEn.sE
Vår kunskap – din trygghet
dukter
Sjukvårdspro
Hjärtstartare
sprodukter
Brandskydd
r
Utbildninga
www.sbsu.se • 070-287 39 88
SBSU
SVENSK BRAND- OCH SJUKVÅRDSUTBILDNING
Posttidning B
Adressändring: Är du med i hemvärnet så kontaktar
du din utbildningsgrupp, övriga mejlar adm@
tidningenhemvarnet.se