Hitlers elit övergav Königsberg text: anders frankson, militärhistorisk författare G eneralöverste Georg-Hans Reinhardt, vars stridsvagnar nästan intog Moskva 1941, blickade ut över stabskartan där hans stabschef, generallöjtnant Otto Heidkämper, förklarade läget efter morgonens storanfall mot armégrupp Mitt som de sovjetiska fronterna, 2. vitryska och 3. vitryska, hade inlett. Anfallet hade dels träffat hans norra flank och var där riktad mot Königsberg samt hans södra flank där målet verkade vara Danzig-området. Löjtnant Karl Knoblauch, den förre observatören i Junkers Ju-88, hade marktjänst efter en lungskada, vaknade av ett öronbedövande smällande den 13 januari 1945. Han tittade på sin klocka: 07.01! Han förstod att det var ett sovjetiskt storanfall på gång. Den 2. fallskärmspansarfysiljärbataljonen ”Hermann Göring” tillhörde reserven hos 2. fallskärmspansargrenadjärdivisionen ”Hermann Göring” vid Reinhardts norra flank., strax söder om Insterburg. Avståndet till Königsberg var mindre än 100 km. flitens lampa lyser Bataljonen kom snart i strid och det fanns inte längre någon tysk försvarslinje att tala om. Sovjetiska pansarstyrkor hade brutit igenom på flera ställen. Bataljonchefen kapten August Wolf såg sin adjutant Knoblauch ta fram sin fickkalender i en stridspaus och anteckna. Wolf kunde denna gång inte låta bli att fråga om detta. Han hade sett Knoblauch med kalender flera gånger sedan han hade tagit över bataljonen, och varje gång var det som om flitens lampa lyste. ”Jag har fört dagbok sedan 1938 för jag tycker Tyskarnas motvapen mot sovjetiska stridsvagnar var bland annat Panzerschreck. Vid träff slog dessa infanterivapen ofta ut en sovjetisk stridsvagn, även de tunga vagnarna. Men skottvidden var kort så det krävdes mod och nerver av stål och ett fördelaktigt läge för att kunna avfyra vapnet alldeles i närheten av fientliga stridsvagnar på slagfältet. foto: bundesarchive det rätt att dokumentera händelserna i denna tid, förvisso ur den lilla mannens perspektiv”, svarade Knoblauch och fortsatte med att det senare skulle bli ett krigshistoriskt verk. Wolf svarade: ”Och ni tror att ni kommer få ut era anteckningar från Ostpreussen? Ni känner till läget. ” Knoblauch stod på sig men Wolf lät inte sig övertygas. Striderna fortsatte och bataljonen tillsammans med divisionen retirerade mot Friedland, sydöst från Königsberg, och inte mot staden. waffen-ss till ungern Reinhardt hade egentligen inga reserver att tala om, det var egentligen bara enstaka pansardivisioner som 5. pansardivisionen och 7. pansardivisionen samt pansargrenadjärdivision ”Grossdeutsch- Det tyska försvaret av Ostpreussen var svagt, Hitler valde att satsa sina resurser på södra delen av östfronten, Ungern, istället. På bilden den tyska Volksturmen gör sig redo. foto: bundesarchive Memel 1 . B A LT I S K A FRONTEN Tilsit Frisches Haff Hela Königsberg Pillau Gotenhafen Danzig Insterburg Gumbinnen Heiligenbeil Elbing Preussisch Holland OSTPREUSSEN Tannenberg 3. VITRYSKA FRONTEN 2. VITRYSKA FRONTEN Warszawa 13 januari 1945 Staben för 2. fallskärmspansarfysiljärbataljonen ”Hermann Göring” där Knoblauch är längst till vänster och kapten Wolf är tredje man från vänster. foto: karl Knoblauch 18 januari 1945 26 januari 1945 11 f e b r u a r i 1 9 4 5 land”. Hitler beslutade att efter den misslyckade Ardenneroffensiven i väst under december 1944 att skicka sin SS-elitpansarstyrka bestående av pansardivisionerna Leibstandarte, Das Reich, Hohenstaufen och Hitlerjugend till Ungern, slaget om Budapest, inte till slaget om Ostpreussen och Königsberg. endast 50 man kvar Den 25 januari 1945 rapporterade Knoblauch till Wolf att bataljonen numera hade en stridsstyrka på mindre än 50 man och ammunitionen var på upphällningen. När det sovjetiska storanfallet inleddes bestod bataljonen av 600 man. Plötsligt hördes stridslarm och Wolf gick fram till fönstret för att se ut när ett skott splittrade glaset och träffade Wolf i axelpartiet. Sjukvårdare kallades fram och Wolf plåstrades om. Knoblauch fick ta över befälet av bataljonen. Men innan dagens slut hade också Knoblauch sårats samtidigt som hans lungskada från 1943 hade slagits upp i den ansträngande reträttstriden till fots. Han hostade blod. Bataljonen splittrades under striderna och Knoblauch kunde bara anmäla sig själv och en till för befälhavaren för 45. grenadjärregementet som bataljonen för tillfället var underställd innan han svimmade. en österrikare tar över Dagen efter fick Reinhardt lämna sin befattning, eftersom Hitler ansåg att han hade misslyckats Det sovjetiska pansaret, på bilden tunga IS-2 stridsvagnar med 12,2 cm kanoner, knäckte de tyska försvarslinjerna och började rycka fram på djupet. foto: wikipedia med försvaret. Österrikaren generalöverste Lothar Rendulic fick ta över. Han sattes direkt i en svår position då han kom hit från norra Norge. Rendulic hade tidigare varit befälhavare för 20. bergsarmén i norr och hela situationen var helt ny för General överste Lothar Rendulic fick ta över en omöjlig situation. Röda armén hade fler stridsvagnar, fler kanoner, fler soldater och fler stridsflygplan. honom. Hitler gav honom inga fler resurser, läget var också prekärt då hans armégrupp hade ryggen mot havet och var avskuren från resten av Tyskland. Läget blev inte bättre när Röda armén slog in en kil mellan hans två kvarvarande arméer, 3. pansar- och 4. armén. Knoblauch skickas bakåt och anländer till Bartenstein där han lastas på ett tåg på väg till kusten, norrut, medan Knoblauch hade hoppats på västerut. Tåget stannade helt i Braunsberg, det gick inte vidare. Knoblauch ville bli evakuerad och till slut gav en överläkare honom en uppgift den 2 februari: ”Ni har kommit helt rätt och ni ska leda gruppen. Det är 40 sårade. Avmarsch mot Frauenburg, när solen har gått ner, det blir klockan 18. Vi hoppas att isen fortfarande håller.” Knoblauch var inringad tillsammans med tyska 4. armén och enda sättet att ta sig ut var över isen på strandsjön Frisches Haff. Att ta sig de nio kilometerna till Frauenburg tog tre timmar för de ”marscherande” sårade soldaterna som vuxit till 43, eller som Knoblauch anmärkte” Något marscherande kan det inte talas om då det fanns många ben- och fotskadade bland de sårade”. 15 km i iskallt vatten Väl framme i Frauenburg fick de en kort rast på några timmar. Därefter kom beskedet att de skulle ta sig över isen till Kahlberg, 15 km därifrån. De måste komma fram innan gryningen annars skulle Generalöverste Georg-Hans Reinhardt hade få stridsvagnar att möta den sovjetiska offensiven. Röda armén som anföll Ostpreussen hade tillgång till 3 850 stridsvagnar och stormkanonvagnar medan Reinhardt kunde skramla ihop 700. På bilden medeltunga Panzer IV. foto: bundesarchive ryssarna se dem och öppna eld med artilleri . På isen låg det iskallt vatten och det blåste friskt. ”Jag satte ner första benet i det iskalla vattnet som nådde mig till knäet”. ’ Att orientera sig över isen mot Kahlberg underlättades av döda människor, hästar, övergivna fordon, bagage med mera som visade vägen till andra sidan och friheten. Efter många timmars kamp mot vädrets makter nådde man fram. Knoblauch kunde räkna in 19 man den 3 februari 1945 och han kunde lämna Ostpreussen bakom sig. Den 10 februari anlände han till Hamburg. sjuhundra års närvaro försvann Även Knoblauchs divison, 2. fallskärmspansargrenadjärdivisionen ”Hermann Göring”, kom senare att dra sig ut och evakueras över Frisches Haff och bort från Ostpreussen. Däremot skulle tyska 4. armén gå under i sin inringning med ryggen mot strandsjön Frisches Haff. General Otto Lasch, fästningskommendant Königsberg, ville slå upp en korridor mellan Königsberg och tyska 4. armén så den senare skulle kunna dra sig ur mot Königsberg istället för över strandsjön, men Hitler sade nej, inte en meter tysk jord skulle ges upp. Trots denna bestämda åsikt valde Hitler att skicka sin elit att försvara Ungern istället för Königsberg och Ostpreussen. Över sjuhundra års tysk närvaro vid sydöstra Östersjön raderades ut med Tredje rikets nederlag 1945 och försvann ur historien. q
© Copyright 2024