Hitlers elit övergav Königsberg

Hitlers elit övergav Königsberg
text: anders frankson, militärhistorisk författare
G
eneralöverste Georg-Hans Reinhardt, vars
stridsvagnar nästan intog Moskva 1941,
blickade ut över stabskartan där hans
stabschef, generallöjtnant Otto Heidkämper, förklarade läget efter morgonens storanfall mot armégrupp Mitt som de sovjetiska fronterna, 2. vitryska och 3. vitryska, hade inlett. Anfallet hade
dels träffat hans norra flank och var där riktad
mot Königsberg samt hans södra flank där målet
verkade vara Danzig-området.
Löjtnant Karl Knoblauch, den förre observatören i Junkers Ju-88, hade marktjänst efter en lungskada, vaknade av ett öronbedövande smällande
den 13 januari 1945. Han tittade på sin klocka:
07.01! Han förstod att det var ett sovjetiskt storanfall på gång. Den 2. fallskärmspansarfysiljärbataljonen ”Hermann Göring” tillhörde reserven
hos 2. fallskärmspansargrenadjärdivisionen ”Hermann Göring” vid Reinhardts norra flank., strax
söder om Insterburg. Avståndet till Königsberg var
mindre än 100 km.
flitens lampa lyser
Bataljonen kom snart i strid och det fanns inte
längre någon tysk försvarslinje att tala om. Sovjetiska pansarstyrkor hade brutit igenom på flera
ställen. Bataljonchefen kapten August Wolf såg sin
adjutant Knoblauch ta fram sin fickkalender i en
stridspaus och anteckna. Wolf kunde denna gång
inte låta bli att fråga om detta. Han hade sett
Knoblauch med kalender flera gånger sedan han
hade tagit över bataljonen, och varje gång var det
som om flitens lampa lyste.
”Jag har fört dagbok sedan 1938 för jag tycker
Tyskarnas motvapen mot sovjetiska
stridsvagnar var bland annat Panzerschreck. Vid träff slog dessa infanterivapen ofta ut en sovjetisk stridsvagn, även de tunga vagnarna. Men
skottvidden var kort så det krävdes
mod och nerver av stål och ett fördelaktigt läge för att kunna avfyra
vapnet alldeles i närheten av fientliga
stridsvagnar på slagfältet.
foto: bundesarchive
det rätt att dokumentera händelserna i denna tid,
förvisso ur den lilla mannens perspektiv”, svarade
Knoblauch och fortsatte med att det senare skulle
bli ett krigshistoriskt verk. Wolf svarade: ”Och ni
tror att ni kommer få ut era anteckningar från
Ostpreussen? Ni känner till läget. ” Knoblauch
stod på sig men Wolf lät inte sig övertygas. Striderna fortsatte och bataljonen tillsammans med
divisionen retirerade mot Friedland, sydöst från
Königsberg, och inte mot staden.
waffen-ss till ungern
Reinhardt hade egentligen inga reserver att tala
om, det var egentligen bara enstaka pansardivisioner som 5. pansardivisionen och 7. pansardivisionen samt pansargrenadjärdivision ”Grossdeutsch-
Det tyska försvaret av Ostpreussen var svagt, Hitler valde att
satsa sina resurser på södra delen av östfronten, Ungern, istället. På bilden den tyska Volksturmen gör sig redo. foto:
bundesarchive
Memel
1 . B A LT I S K A
FRONTEN
Tilsit
Frisches Haff
Hela
Königsberg
Pillau
Gotenhafen
Danzig
Insterburg
Gumbinnen
Heiligenbeil
Elbing
Preussisch Holland
OSTPREUSSEN
Tannenberg
3. VITRYSKA
FRONTEN
2. VITRYSKA
FRONTEN
Warszawa
13 januari 1945
Staben för 2. fallskärmspansarfysiljärbataljonen ”Hermann
Göring” där Knoblauch är längst till vänster och kapten Wolf
är tredje man från vänster.
foto: karl Knoblauch
18 januari 1945
26 januari 1945
11 f e b r u a r i 1 9 4 5
land”. Hitler beslutade att efter den misslyckade
Ardenneroffensiven i väst under december 1944
att skicka sin SS-elitpansarstyrka bestående av
pansardivisionerna Leibstandarte, Das Reich, Hohenstaufen och Hitlerjugend till Ungern, slaget om
Budapest, inte till slaget om Ostpreussen och Königsberg.
endast 50 man kvar
Den 25 januari 1945 rapporterade Knoblauch till
Wolf att bataljonen numera hade en stridsstyrka
på mindre än 50 man och ammunitionen var på
upphällningen. När det sovjetiska storanfallet inleddes bestod bataljonen av 600 man. Plötsligt
hördes stridslarm och Wolf gick fram till fönstret
för att se ut när ett skott splittrade glaset och träffade Wolf i axelpartiet. Sjukvårdare kallades fram
och Wolf plåstrades om. Knoblauch fick ta över
befälet av bataljonen. Men innan dagens slut hade
också Knoblauch sårats samtidigt som hans lungskada från 1943 hade slagits upp i den ansträngande reträttstriden till fots. Han hostade blod. Bataljonen splittrades under striderna och
Knoblauch kunde bara anmäla sig själv och en till
för befälhavaren för 45. grenadjärregementet som
bataljonen för tillfället var underställd innan han
svimmade.
en österrikare tar över
Dagen efter fick Reinhardt lämna sin befattning,
eftersom Hitler ansåg att han hade misslyckats
Det sovjetiska pansaret, på bilden tunga IS-2 stridsvagnar
med 12,2 cm kanoner, knäckte de tyska försvarslinjerna och
började rycka fram på djupet. foto: wikipedia
med försvaret. Österrikaren generalöverste Lothar
Rendulic fick ta över. Han sattes direkt i en svår
position då han kom hit från norra Norge. Rendulic hade tidigare varit befälhavare för 20. bergsarmén i norr och hela situationen var helt ny för
General­
överste
­Lothar Rendulic fick ta
över en
omöjlig
­situation.
­Röda armén
hade fler
stridsvagnar,
fler kanoner,
fler soldater
och fler
stridsflygplan.
honom. Hitler gav honom inga fler resurser, läget
var också prekärt då hans armégrupp hade ryggen
mot havet och var avskuren från resten av Tyskland. Läget blev inte bättre när Röda armén slog
in en kil mellan hans två kvarvarande arméer, 3.
pansar- och 4. armén.
Knoblauch skickas bakåt och anländer till Bartenstein där han lastas på ett tåg på väg till kusten, norrut, medan Knoblauch hade hoppats på
västerut. Tåget stannade helt i Braunsberg, det
gick inte vidare. Knoblauch ville bli evakuerad
och till slut gav en överläkare honom en uppgift
den 2 februari: ”Ni har kommit helt rätt och ni
ska leda gruppen. Det är 40 sårade. Avmarsch
mot Frauenburg, när solen har gått ner, det blir
klockan 18. Vi hoppas att isen fortfarande håller.”
Knoblauch var inringad tillsammans med tyska
4. armén och enda sättet att ta sig ut var över isen
på strandsjön Frisches Haff. Att ta sig de nio kilometerna till Frauenburg tog tre timmar för de
”marscherande” sårade soldaterna som vuxit till
43, eller som Knoblauch anmärkte” Något marscherande kan det inte talas om då det fanns
många ben- och fotskadade bland de sårade”.
15 km i iskallt vatten
Väl framme i Frauenburg fick de en kort rast på
några timmar. Därefter kom beskedet att de skulle
ta sig över isen till Kahlberg, 15 km därifrån. De
måste komma fram innan gryningen annars skulle
Generalöverste Georg-Hans Reinhardt hade få
stridsvagnar att möta den sovjetiska offensiven.
Röda armén som anföll Ostpreussen hade tillgång
till 3 850 stridsvagnar och stormkanonvagnar
medan Reinhardt kunde skramla ihop 700. På bilden medeltunga Panzer IV. foto: bundesarchive
ryssarna se dem och öppna eld med artilleri . På
isen låg det iskallt vatten och det blåste friskt.
”Jag satte ner första benet i det iskalla vattnet
som nådde mig till knäet”. ’
Att orientera sig över isen mot Kahlberg underlättades av döda människor, hästar, övergivna fordon, bagage med mera som visade vägen till andra
sidan och friheten. Efter många timmars kamp
mot vädrets makter nådde man fram. Knoblauch
kunde räkna in 19 man den 3 februari 1945 och
han kunde lämna Ostpreussen bakom sig. Den 10
februari anlände han till Hamburg.
sjuhundra års närvaro försvann
Även Knoblauchs divison, 2. fallskärmspansargrenadjärdivisionen ”Hermann Göring”, kom senare
att dra sig ut och evakueras över Frisches Haff
och bort från Ostpreussen. Däremot skulle tyska
4. armén gå under i sin inringning med ryggen
mot strandsjön Frisches Haff. General Otto
Lasch, fästningskommendant Königsberg, ville slå
upp en korridor mellan Königsberg och tyska 4.
armén så den senare skulle kunna dra sig ur mot
Königsberg istället för över strandsjön, men Hitler
sade nej, inte en meter tysk jord skulle ges upp.
Trots denna bestämda åsikt valde Hitler att skicka
sin elit att försvara Ungern istället för Königsberg
och Ostpreussen. Över sjuhundra års tysk närvaro
vid sydöstra Östersjön raderades ut med Tredje rikets nederlag 1945 och försvann ur historien. q