1. No category

Topp till tå
Din guide om hälsa från Landstinget Blekinge • JUNI 2015
6
Fästingar biter
inte på leklusten
17
8
14
Hitta ditt sätt
Nya inspirerande kostråd.
Friska seniorer
Tillvaron rör på sig för
Anita och Leif.
Våga berätta
Barn får hjälp av nytt
material på nätet.
1
Jag tänker fortsätta försöka
Det är dagen efter. Stel i lederna. Fötter
tunga som bly. Det spänner över lår och
bakdel och varje liten rörelse kräver en
kraftansträngning. Var det värt det? Jag
tittar på kollegorna. Kanske inte fullt
lika värkbrutna som jag – förmodligen
för att de är bättre tränade. Men även
de suckar och skrattar om vartannat.
Vi konstaterar att vi förmodligen inte
prickat in formtoppen, men strunt
samma. Vi gjorde det och klarade det.
Tog oss runt löpbanan i Blodomloppet
en kylig och solig kväll i början av maj
när våren är som allra vackrast. Bara det
är en upplevelse som gör lidandet värt
att uthärda.
Vägen till ett friskt och långt liv är
inte enkel. De flesta av oss försöker få
tillvaron att gå ihop. Bilar ska tvättas,
barn ska hämtas och lämnas, matkassar
inhandlas, räkningar betalas. Listan på
måsten kan göras lång. Daglig träning
känns som en utopi, liksom väl av­
vägda, balanserade måltider som lever
upp till kostråden.
De flesta av oss är högst medvetna
om att en sund kost och regelbunden
motion förlänger livet liksom att tobak
och alkohol i större mängder förkortar
det. Ändå tar vi den snabba vägen då
och då: rattar bilen till mataffären för
att handla en liter mjölk trots att pro­
menadavståndet är en dryg kilometer.
Slänger ihop korv och pasta i all hast till
middagen, eller än värre – beställer en
hämtpizza på vägen hem från jobbet.
Jag erkänner mig skyldig till flertalet
av dessa synder. Men precis som många
andra försöker jag också att göra rätt,
för jag vet att min livsstil kommer
påverka min livslängd och min livs­
kvalitet. Det är bara jag som kan göra
något åt saken. Och det är aldrig för
sent. I detta nummer av Topp till tå
handlar det mycket om mat, motion
och vanor. Du möter pensionärerna
Leif och Annika Jönsson som kom
igång med träningen med hjälp av en
tioveckorskurs för pensionärer. Du träf­
far kocken KC Wallberg som tipsar om
god och nyttig mat.
Till sist, lycka till med mat och mo­
tion. Ha inte dåligt samvete. Du är inte
ensam om att synda ibland. Ingen är
perfekt. Men vi ses kanske i Blodom­
loppet nästa år?
Trevlig läsning!
Madeleine Flood
Kommunikationsdirektör
INNEHÅLL
Topp till tå görs av Landstinget Blekinge och
delas ut till alla hushåll i Blekinge.
Ansvarig utgivare: Madeleine Flood
Redaktör: Jens Lindell
Text: Jens Lindell
Foto: Per-Erik Berglund (sidan 3, 4 och 5), Hampus
Engqvist (sidan 8 och 9), Jens Lindell (sidan 10, 15,
20 och 23), Håkan Linder (framsida, sidan 17, 18 och
19), Karlskrona Sjötaxi (sid 11). Mostphotos, Freeimages och ShareGFX.org.
Formgivning: Mia Lindelöf
Illustration: Katarina Hagerfors (sidan 22)
Tryck: Stibo Graphic AB
Upplaga: 78 400
Adress och telefon:
Landstinget Blekinge
371 81 Karlskrona
0455-73 10 00
E-post: [email protected]
Internet: www.ltblekinge.se
Kontakta oss om du vill ha tidningen inläst på cd.
Följ oss gärna på Facebook!
facebook.com/landstingetblekinge
2
3
6
8
10
12
14
15
17
20
22
23
Kocken som inte kryddar
Lätt att välja rätt
Anita och Leif: två friska seniorer
Blekingesjukhuset har fått egen tryckkammare
Resa till vården – så funkar det
Nytt tema ska få barn att våga berätta
Är det bättre att äta smör än lättmargarin?
De fäster sig inte vid fästingar
Missade du bussen – kom när du blir kallad
Så tar du hand om brännskadan
Hjälp hjärnan att hjälpa dig må bra
Kocken som inte kryddar
Kryddor är inget för stjärnkocken KC Wallberg. Däremot brinner han
för mat som är både god och hälsosam. Här bjussar han Topp till tås
läsare på ett par recept som kan funka bra till sommarens middagar.
3
#
KC
Wallberg kal�­
lar sig hellre
matkreatör än
kock. Han driver
den anrika restaurangen Gubbhyllan på
Skansen i Stockholm. Men han sam­
verkar också med Karolinska institutets
livsstilsmottagning och i samverkan
med dem har han tagit fram närings­
beräknade recept.
Fett av bra kvalitet
Topp till tå träffar KC Wallberg när han
är på besök i Ronneby för att delta i
Landstinget Blekinges fettskola. Hälsooch sjukvården i Blekinge ska bli lite
bättre på att lära sig om fett med bra
kvalitet. KC:s roll är att berätta hur han
arbetar med god och hälsosam mat och
att bjuda på smakprov ur sina recept.
Han pratar gärna om måltidens upp­
levelse, som handlar om mycket mer än
smak.
Ett bra möte
– Doft, utseende, presentation och till­
behör är lika viktigt och inte minst det
sociala sammanhanget. En bra måltid är
ett bra möte, slår KC Wallberg fast.
Mat som är hänsynsfull inte bara
mot den egna kroppen utan även mot
miljön är också en viktig del av helhets­
tänket kring god och nyttig mat, menar
KC Wallberg under föreläsningen,
där han delar scen med bland annat
företrädare från Livsmedelsverket. Men
på en punkt tycker faktiskt matkreatö­
ren annorlunda än Livsmedelsverkets
senaste rekommendationer. Dra ner på
saltet och satsa på andra kryddor, säger
Livsmedelsverket. För KC Wallberg är
saltet oftast den enda kryddan.
– Men givetvis i måttliga propor­
tioner. Om man förstår hur råvaran
fungerar behövs inte kryddor för att ge
maten smak.
Kronans kaka
med honungsglaserade havtorn
12 portioner
3 ägg
160 g strösocker
200 g kokt potatis (kall och skalad)
125 g sötmandel, skållad
75 g rapsolja, mild
4 bittermandlar
1 msk rapsolja till formen
2+1 dl frysta havtorn
1 msk potatismjöl
1 msk flytande honung
Näringsberäkning (12 port)
(Bittermandel ej inräknat)
Energiinnehåll: 1 370 kcal*
Fett: 103,3 gram
Kolhydrater: 229,3 gram
varav socker: 161 gram
Protein: 52,4 gram
1. Sätt ugnen på 175 grader. Vispa socker och ägg poröst, minst 10
minuter. Riv potatisen och mal den skållade mandeln. Blanda
äggvispet med potatis, mandel och oljan.
2.Riv bittermandeln fint till mjöl. Smörj botten och kanter av en 24 cm
bakform med löstagbar kant med olja. Strö bittermandelmjölet på
kanterna. Häll kaksmeten i formen.
3.Blanda 2 dl frysta havtorn med potatismjöl och tryck ner dem i
smeten. Grädda kakan i nedre delen av ugnen 40-50 minuter.
4.Blanda 1 dl havtorn med honungen och strö över kakan.
5.Servera gärna kakan ljummen.
*Kcal står för kilokalori. Det är en vanlig enhet för att beräkna kalorier.
4
#
Tomat- och linssallad
med avokado, spenat, rucola, syrad blomkål och tagetes
4 portioner
1 dl belugalinser
1 gul lök
3 dl vatten
Syrad blomkål
200 g blomkål
5 dl vatten
2 msk ättiksprit 12 %
1 tsk salt
1 tsk strösocker
1 citron
4 avokado
2 salladslökar, vit och grön blast
Salt och peppar
300 g blandade tomater
2 tsk sherryvinäger
1 msk mild rapsolja
100 g spenat
100 g rucola
50 g tagetes
1. Skölj linserna. Skala och halvera löken. Stek löken utan fett på medelhög värme
tills den börjar bli brynt på båda sidorna. Tillsätt vattnet och låt koka upp. Lägg
ner linserna och låt sjuda, inte koka, i ca 15 minuter tills linserna har en liten
kärna kvar och ett lätt motstånd. Är linserna helt mjuka blir de överkokta.
2.Skölj blomkålen och skär den i små buketter, använd även stjälkdelarna. Koka
upp vatten, ättika, salt och socker. Lägg ner blomkålen och låt sjuda 5-6 minuter.
Ta upp blomkålen och låt den rinna av.
3.Skölj citronen. Använd zestjärn eller riv av det gula skalet från citronen. Pressa ut
saften.
4.Dela avokadon, ta ut kärnan och fruktköttet. Skölj och skär salladslöken i mindre
bitar. Mixa avokadon och salladslöken. Smaksätt med citronskalen och saften,
salt och peppar.
5.Skölj tomaterna, klyfta eller skär dem i mindre bitar. Blanda dem med sherryvinäger och oljan. Smaka av med salt.
6.Skölj spenaten och rucolan och låt rinna av på handduk.
7.Bred ut avokadokrämen på tallrikarna, lägg på linserna, tomaterna, spenaten,
rucolan samt blomkålen. Garnera med tagetes.
Näringsberäkning (4 port)
(Tagetes ej inräknat)
Energiinnehåll 1400 kcal*
Fett 82,2 gram
Kolhydrater 107,5 gram
varav socker 6,2 gram
Protein 45,6 gram
Kan man äta tagetes?
Det finns olika sorter av tagetes, men kryddtagetes är den som är ätlig. Allt
på växten går att äta – både de gröna bladen och blomman. Krydd­tagetes
har en kryddig smak av citron. Tagetes är en ettårig växt. Dock producerar
den mycket frön. Har man en gång köpt en planta eller sått frön av krydd­
tagetes kan man ta de nya fröna på höstkanten och så nästa år. På så vis kan
man njuta av kryddtagetes varje sommar.
5
Lätt att välja rätt
– Nya kostråd ska hjälpa dig att göra goda val för din hälsa
Vi vet mycket om vad vi
bör äta för att må bra.
Men att veta och göra
är inte samma sak. Livs­
medels­verkets nya kostråd
handlar därför om att göra
det lättare och mer lustfyllt att hitta goda vanor.
– De här råden är lätta att ta till sig.
Det är positivt att fokusera på allt det
goda man faktiskt får äta och inte bara
på vad man ska dra ner på eller låta
bli, säger Carina Svärd, som är dietist
och folkhälsoutvecklare i Landstinget
Blekinge.
Hitta ditt sätt
Livsmedelsverkets övergripande bud­
skap är ”hitta ditt sätt – det behöver
inte vara svårt”. De nya kostråden ska
ge både kunskap och inspiration i form
av råd och verktyg. Mindre pekpinnar
och mer inspiration är strategin för att
nå ut med de nya råden.
Kostråden grundar sig på forskning
MER
BYT TILL
MINDRE
grönsaker, frukt och bär
fisk och skaldjur
nötter och frön
rörelse i vardagen
fullkorn
nyttiga matfetter
magra mejeriprodukter
rött kött och chark
salt
socker
alkohol
om mat och hälsa från år 2000 och
framåt. Genomgången har gjorts av
över 100 forskare från Norden. I kort­
het ska vi äta grönare, tänka på att äta
lagom mycket och så ska vi röra på oss
i vardagen.
Sitta still kan skada hälsan
– Nyare forskning visar att stillasittande
i sig kan skada hälsan, och därför lyfter
vi särskilt fram det i de nya råden, be­
rättade Åsa Brugård Konde, nutritionist
på Livsmedelsverket, i samband med att
kostråden lanserades.
Livsmedelsverket har också vägt ihop
hur man äter hållbart för hälsan och
vilka val som är hållbara för miljön.
Tanken är att det ska gå hand i hand så
att man inte ska behöva välja. Annars
är det i första hand inte kostråden i sig
som är nya.
– Förändringarna är snarare hur
råden förmedlas, konstaterar Carina
Svärd.
Får jag vara med
och bestämma
över min vård?
6
Hitta ditt sätt
Mer grönt och frukt. Mer fisk och skaldjur. Mer rörelse i vardagen.
Men hur får jag det att funka? Här följer några inspirerande råd:
Mer frukt och grönt
• Låt grönsakerna ta plats och bygg
upp måltiden utifrån dem! Gör
vackra sallader med färgglada grön­
saker, rotfrukter och bönor. Strö
gärna över lite nötter eller frön.
Tänk grönt även när du äter ute
eller köper färdigmat.
• Ha alltid frysta grönsaker hemma.
De är lika nyttiga som färska och
ligger inte och skrumpnar i kylen.
Frys in sommarens bär till vinterns
gröt eller yoghurt!
• Koka, woka, råriv, ugnsrosta, grilla,
panera, puréa, gör smoothies. Det
finns mängder med tillagningssätt
och möjligheter!
• Gör hummus, falafel, bönburgare,
chili con carne, soppor eller grytor
av bönor, kikärtor eller linser. Du
smaksätter enkelt med vitlök, chili,
curry eller örtkryddor.
• Vissa grönsaker, frukter och bär tål
inte att lagras så länge. Passa på att
äta dem när det är säsong. Då är de
godast, billigast och miljösmartast.
Mer rörelse i vardagen
• Ta trapporna i stället för hissen och
passa på att cykla eller promenera
till jobbet. Åk kollektivt i stället
för att köra bil och hoppa av några
hållplatser för tidigt. Det finns
mängder av motionstillfällen i
vardagen som både du och miljön
mår bra av.
• Det är mycket lättare att röra på
sig om man hittar en motionsform
som verkligen passar. Vad tycker
just du är roligt? Gymma, springa,
dansa eller bollsporter? Testa dig
fram! Ofta blir man mer motiverad
av att sporras av andra. Gå ihop
med kompisar eller motionsgäng!
• Sitt inte stilla för länge, utan ta
många aktiva mikropauser. Lägg in
en påminnelse i mobilen! Bra både
för dig som sitter vid ratten eller
jobbar på kontor.
• Rör du dig mycket på jobbet kan
det ändå vara viktigt att gå till gym­
met eller ge dig ut på en löprunda
ibland. Som belöning får du star­
kare muskler och bättre kondition.
Mer fisk och skaldjur
• Det finns mängder av olika sorters
fisk och skaldjur. Gå på upptäcks­
färd i fisk- eller frysdisken och gör
bekantskaper. Miljömärkta förstås!
• Ät fisken på olika sätt, exempelvis
som fiskburgare, stekta fiskkakor,
i wok med grönsaker, i mustiga
grytor och soppor, frasigt panerad,
kryddigt ugnsbakad eller rå i form
av sushi.
• Fisk och skaldjur funkar fint som
smörgåspålägg. Prova en macka
med till exempel makrill i tomatsås,
sill, tonfisk på burk eller räkor.
• Visste du att musslor minskar över­
gödningen av haven? Gör mussel­
soppa, musselsås eller gratinera med
parmesan, vitlök och persilja - en
win-win för både dig och miljön!
Källa: Livsmedelsverket
Nu har du som patient nya möjligheter i vården. På vår webbplats får du besked
om vad den nya patientlagen säger om din rätt att säga ja eller nej till vård.
Besök 1177.se/patientlagen eller fråga nästa gång du besöker vården.
1177 Vårdguiden. Där när du behöver det.
7
Med enkla förändringar i sin livsstil har Anita och Leif
Jönsson investerat i ett friskare åldrande. Bättre rörlighet,
balans och självförtroende är några av vinsterna i
satsningen Friska seniorer.
8
Anita och Leif: två friska seniorer
– Genom att äta rätt och vara aktiva håller vi ålder­domens krämpor på avstånd.
Anita och Leif Jönsson är levande bevis för att du själv kan göra stor skillnad för
hur du mår – även när du är senior.
Anita Jönsson är 74 år och bor i
Karlskrona. Maken Leif är 76. De har
levt ett aktivt liv, jobbat och hållit sig i
form. Men när de gick i pension för ett
antal år sedan hände något.
– Det smög sig på. Att gå i pension
innebar att ta det lite lugnare. Att äta
gott och ta ett glas vin i lugn och ro är
ju trevligt, men det ledde också till att
vi började gå upp i vikt, berättar Anita
Jönsson.
I nästa andetag poängterar hon att
man inte ska fästa sig vid lite övervikt
för utseendets skull men att det finns
risker med att väga för mycket. Diabe­
tes och hjärt- och kärlsjukdomar har
samband med för mycket kroppsfett.
Orka mycket
– Men framför allt handlar det om att
man vill må så bra som möjligt och
orka mycket, säger Anita.
Tillsammans med Leif tog hon i hös­
tas sig själv i kragen och tog tillfället att
gå med i satsningen Friska seniorer, en
satsning under hösten 2014 av Karls­
krona kommun på Blekinge Health
Arena, vid Arena Rosenholm.
– Syftet var att visa att äldre männi­
skor kan må bra och få ett friskare liv
genom att skapa goda vanor kring kost
och motion, säger Andreas Mattson,
träningsrådgivare, som väglett Anita,
Leif och drygt 10 seniorer till, i åldern
67 till 82.
Under tio veckor samlades seni­
orerna i Blekinge Health Arenas
testlabb i Karlskrona, för inspirerande
gruppträning och goda råd kring livs­
stil. Resultaten lät inte vänta på sig. De
flesta upplevde att de mådde mycket
bättre, vilket också mätningar av
kroppssammansättningen före och efter
de tio veckorna visade, både i form av
viktnedgång och mindre farligt fett
runt de inre organen.
promenaderna i Västra Marks skogs­
backar utanför centrala Karlskrona.
Och han tar gärna uppförsbackarna
springande.
– Många äldre vågar inte höja pulsen
av rädsla för att det ska vara dåligt för
hjärtat. Men för de allra flesta är det ju
tvärtom den bästa hjärtmedicinen man
kan få, säger Leif.
Ökat tilltron till sig själva
– De mest fantastiska resultaten är
kanske ändå att många har utvecklats
så otroligt mycket när det kommer till
funktion. Det var många som varken
kunde springa eller hoppa första
gången de kom hit. Efter tio veckor
så kunde så gott som alla springa och
hoppa. Detta tack vare att de både har
utvecklat sin muskulatur och balans
men också sin tilltro till sig själva,
menar Andreas Mattson.
Leif Jönsson njuter nu av motions­
Anita Jönsson tränar upp balansen.
9
Blekingesjukhuset har fått
egen tryckkammare
Nu får fler patienter tillgång till effektiv behandling
mot diabetessår och strålskador. Blekingesjukhuset tog
i början av året sin nya tryckkammare i bruk.
Sjukhuset har därmed flyttat behand­
lingen av patienter med diabetessår
och strålskador från marinbasen i
Karlskrona till sjukhuset. Marinbasens
kammare används nu bara för akuta be­
handlingar. Fler får därmed möjlighet
till tryckkammarbehandling.
En av dem är Bernt Pettersson från
Karlskrona. Under ett par månaders
tid har han kommit till tryckkammar­
mottagningen för att få bukt med ett
diabetessår på foten. Nu är han snart
färdigbehandlad.
– Jag kan inte annat än vara nöjd.
Jag märker en avsevärd skillnad till
det positiva, recenserar Bernt behand­
lingen, som är ett komplement till
annan fotvård.
Hyperbar syrgasbehandling (HBO)
innebär att patienten andas syrgas
under ett förhöjt omgivningstryck, som
liknar vad man utsätts för vid dykning.
Då blir det mer syrgas i blodet som förs
ut till skadade eller infekterade delar av
kroppen.
– Där stimulerar syrgasen bland
annat nybildning av blodkärl. Det
snabbar på läkningen, förklarar Ylva
Karlsson, specialistläkare vid anestesi­
kliniken.
Tryckkammaren är ett långt, genom­
skinligt rör i akrylplast. Som patient
kan du lyssna på musik eller titta på tv
eller film under den cirka två timmar
långa behandlingen. Det bidrar, till­
sammans med genomskinligheten, att
obehag av cellskräck är sällsynta.
–Det är inget jag brukar ha besvär
av men jag tittar på tv eller film för att
bota rastlöshet, berättar Bernt Petters­
son.
Allt färre
tryckskador i Blekinge
Landstinget Blekinge har enligt
Sveriges Kommuner och Lands­
tings senaste mätning minskat
antalet tryckskador väsentligt.
Det gör Blekinge till tredje bäst
i landet. Mätningen visade att
antalet tryckskador har minskat
med drygt fyra procentenheter
sedan samma period förra året.
9,6 procent av de 293 undersökta
patienterna hade en tryckskada,
att jämföra med 13,7 procent år
2014. Landstinget Blekinge har
också minskat andelen patienter
som får allvarligare tryckskador
och hamnar här på en femte plats
i jämförelse med övriga riket.
Ny rektor för Blekinge
folkhögskola
En narkossjuksköterska sköter tryckkammarbehandlingen och har kontakt med patienten via
en telefonlur. Anna Jonasdottir Njåstad kontrollerar att Bernt Pettersson har det bra inne i plast­
röret.
10
Bertil Karlsson blir ny rektor
på Blekinge folkhögskola. Han
tillträder sin tjänst nu i juni. Bertil
Karlsson är 56 år och har haft olika
rektorsuppdrag inom Karlskrona
kommun under de senaste tio
åren. Den landstingsägda Blekinge
folkhögskola finns i Bräkne-Hoby.
Skolan har traditionella gymnasie­
utbildningar och vänder sig till
den som är 18 år och äldre. Skolan
arrangerar även andra utbildningar,
till exempel sommarkurser och
kurser för seniorer.
än riksgenomsnittet och en märkbar
förbättring sedan föregående mätning
2013 då 57 procent svarade ja på
frågan. De som inte tror att vården ges
på lika villkor pekar ut ålder, socioeko­
nomiska förutsättningar och förmågan
att tala för sig som orsaker.
Sjötaxi säkrar sjuktransporter i skärgård
Landstinget kan
skaffa HBT-certifikat
Landstinget Blekinge ska utreda
möjligheten att skaffa ett så kallat
HBT-certifikat. HBT står för homo-,
bi- och transsexuella, grupper vars hälsa
generellt är sämre än heterosexuellas.
Kraven för HBT-certifikatet har ställs
av RFSL (Riksförbundet för homosexu­
ellas, bisexuellas, transpersoners och
queeras rättigheter).
En HBT-certifiering av hela lands­
tinget kan ge medarbetarna möjlighet
att reflektera över sitt förhållningssätt
och bemöta medborgarna på ett
kunnigt och respektfullt sätt. Men
certifieringen handlar även om hur
Landstinget Blekinge som arbetsgivare
bemöter medarbetare som är homo-,
bi- och transsexuella.
Blekingeborna tror
på jämlik vård
Blekingarna har större tilltro till att
vården ges på lika villkor och utifrån
vårdbehov, än vad invånarna i övriga
delar av landet har. Det visar Vård­
barometern, en undersökning där med­
borgare i Sveriges 21 landsting ringdes
upp och fick svara på frågor om hur de
uppfattar vården. 64 procent svarade
ja på frågan om man uppfattade att
vården ges på lika villkor utifrån vård­
behov. Det är 10 procentenheter mer
Landstinget har tecknat avtal med
Karlskrona Sjötaxi för att säkerställa
sjuktransporterna i Blekinges östra
skärgård och till Aspö. Det innebär att
befolkningen i området liksom tidigare
är garanterad sjuktransport när de blir
akut sjuka. Sjötaxin ska dygnet runt
kunna vara på väg högst 25 minuter
efter att larmet gått.
Bakgrunden till avtalet, som gäller
till och med mars nästa år, är att de
organisationer som landstinget tidigare
samarbetat med inte längre kan hjälpa
till lika mycket. Nu pågår arbete inom
landstinget för att hitta en lösning för
sjuktransporterna som är mer långsiktig
än fram till nästa vår.
Peter Lilja fortsätter som
landstingsdirektör
Landstingsstyrelsen beslutade tidigare
i år att ge Peter Lilja förlängt uppdrag
som landstingsdirektör. Enligt be­
slutet kommer Peter Lilja, som varit
landstingsdirektör sedan år 2011,
att fortsätta med uppdraget till den
31 mars år 2019. Landstingsstyrelsen
beslutade samtidigt vem som ska bli
ny planeringsdirektör. Det blir Ralph
Harlid, som för närvarande arbetar
som beställardirektör vid Västra Göta­
landsregionen. Ralph Harlid börjar den
1 september.
Ordna recept och sjukintyg inför sommaren
Går sjukskrivningen ut snart? Tar receptet slut mitt i semestern?
Kontakta vården redan nu så slipper du onödigt krångel och kan
ägna dig åt trevligare saker i sommar!
Recept förnyar du enkelt med 1177 Vårdguidens e-tjänst. Där ser
du också om det finns uttag kvar att göra på recepten. Intyg får
du genom att kontakta din vårdcentral eller mottagning.
Läs mer och logga in här: 1177.se/e-tjanster
11
11
Resa till vården – så funkar det
Du reser utan kostnad till
och från vården med buss
och tåg när du ska gå på
besök eller få behandling.
Om det finns skäl till att
åka med annat färdsätt
kan du också få viss ersättning. Här följer en guide
till vad som gäller när du
reser till vården.
12
Tåg och buss (allmän kollektivtrafik)
För att få resa utan kostnad måste du visa chauffören eller tåg­
värden ditt resebevis som följer med din kallelse. Även när du
reser tillbaka måste du visa resebeviset. Resebeviset är personligt
och vid biljettkontroll ska du kunna visa legitimation. Rese­
beviset gäller endast resan från hemmet till vårdinrättningen och tillbaka.
Ska du resa utanför länet? Då måste du beställa resan genom Blekingetra­
fikens beställningscentral, telefon 0455-165 00. Beställ i god tid, minst tre
dagar i förväg.
Anslutningsresor
Om du behöver en anslutningsresa till eller från tåg, buss, flyg
eller landstingets sjukresebussar måste du beställa resan genom
Blekingetrafikens beställningscentral, telefon 0455-165 00. För
att få ersättning ska du fylla i och skicka in en reseräknings­
blankett. Du betalar själv en avgift på 20 kronor för en enkel anslutningsresa.
Undantag är anslutningsbuss inom sjukhusområdet i Karlskrona, som är
gratis. Bussen är handikappanpassad och går var femte minut mellan klockan
6.20 och 17.00 på vardagar.
Blekingetrafikens närtrafik
– när du inte kan använda den vanliga kollektivtrafiken
Resan måste beställas genom Blekingetrafikens beställningscen­
tral, telefon 0455-165 00. Beställ i så god tid som möjligt. Ett
intyg som skrivs under av vårdpersonal behövs inför hemresan.
Du får vara beredd på att resa tillsammans med andra passagerare. Du betalar
själv en avgift på 60 kronor för enkel resa. Om du har färdtjänsttillstånd beta­
lar du enligt färdtjänsttaxa, dock max 60 kronor.
Landstingets egna bussar till Malmö och Växjö
Landstinget Blekinge har egna bussar, Ekoxen som trafikerar
till Malmö och Linnéan till Växjö. Du beställer resan genom
Blekingetrafikens beställningscentral, telefon 0455-165 00.
Ett intyg behövs om du ska resa utanför länet. Intyget skickas
av landstinget till Blekingetrafiken. Resan kostar inget. Däremot kostar det
20 kronor om du vill ha en anslutningsresa från hemmet till bussen.
Resa med flyg
Om du inte kan resa med ett billigare färdsätt med hänsyn till
din hälsa eller resans längd kan du få resa med flyg. Du bestäl­
ler resan genom Blekingetrafikens beställningscentral, telefon
0455-165 00. Beställ i god tid, minst tre dagar i förväg. Du
betalar själv en avgift på 60 kronor för en enkel resa. Ett intyg från landstinget
behövs. Intyget skickas av landstinget till Blekingetrafikens beställningscen­
tral, telefon 0455-165 00.
Ingen ersättning för resor
till vårdcentralen
Landstinget Blekinge betalar ingen
ersättning för resor till och från
vårdcentralen och andra vårdin­
rättningar inom primärvården.
Undantag gäller om ditt medicinska
tillstånd kräver taxi och du har ett
intyg för detta, eller om du har
färdtjänstintyg.
Resa hem från vården
När du ska resa hem från vården är
det ditt hälsotillstånd som avgör hur
du reser. För resor med närtrafiken
krävs intyg från vården. Tänk på att
dessa resor måste beställas genom
Blekingetrafikens beställningscen­
tral, telefon 0455-165 00.
Resa med privat bil
För att få ersättning när du reser till vården med privat bil
måste du fylla i och skicka in en reseräkningsblankett, om du
inte fått ersättning vid besöket. Du betalar själv en avgift på
100 kronor för enkel resa. Milersättningen är 12 kronor. Du får
inte ersättning för parkeringsavgifter.
Telefonnummer och öppettider för
Blekingetrafikens beställningscentral
Telefon 0455-165 00
Öppettider:
Måndag till fredag klockan 6 till 21.
Lördag till söndag och helgdag
klockan 8 till 21.
När beställningscentralen är stängd
kan du beställa akuta resor som inte
kräver ambulans på dessa nummer:
• 0455-230 50 för resor från Karlskrona och Ronneby
• 0454-150 65 för resor från Karlshamn, Olofström och Sölvesborg.
13
Nytt tema ska få barn
att våga berätta
Bra hemligheter känns pirriga och gör dig glad. Men
dåliga hemligheter gör dig
orolig och ledsen. Sådana
hemligheter ska man inte
behöva vara ensam med.
Det är ett av budskapen
i ett nytt tema på 1177
Vårdguiden. Målet är att få
fler barn att berätta för en
vuxen.
– Temat innehåller texter skrivna för
barn. Design och struktur är också
gjord för barn, berättar Anna-Lena
Byström, redaktör på 1177 Vårdguiden.
I Våga berätta får vi bland annat träf­
fa Elsa, som inte har några kompisar,
Nisse, vars pappa dricker och Amadi,
som har otäcka minnen från ett krig.
Materialet har arbetats fram i samarbete
med många olika kompetenser, till
exempel skolsköterska, skolpsykolog,
barnrättsstrateg och personer med kun­
skap om barns beteende på nätet
– Vi har även träffat myndigheter
och organisationer som arbetar med att
stötta utsatta barn. Och så har vi dis­
kuterat materialet i fokusgrupper med
barn, säger Anna-Lena Byström.
Anledningarna till att barn mår då­
ligt kan vara många. Men ett barn som
Innehållet i Våga berätta bygger på redan publicerat material.
Du hittar Våga berätta på 1177.se/vagaberatta.
har det svårt ska inte behöva vara ensam
utan få hjälp, och ett sätt att få hjälp är
att tala med en vuxen. Att göra det är
inte självklart eller enkelt. Många barn
känner skam och skuld för sin situation
och tar ett stort ansvar för sina föräldrar
och sin familj. Då kan det vara särskilt
svårt att berätta om man har det jobbigt
hemma.
Se barn som mår dåligt
– Många barn kan också tidigare för­
sökt få hjälp, men har dåliga erfarenhe­
ter av det, säger Anna-Lena Byström.
Hon menar att vi vuxna har ett stort
ansvar för att se och bemöta barn som
mår dåligt. Något som vi också skulle
behöva bli bättre på.
– Till exempel är det viktigt att vi
lyssnar och ger barnet tid att få förtro­
ende för oss.
Bra början
En bra början för dig som vill bekanta
dig med Våga berätta är att se filmen
Hemligheter. Den är en minut lång och
sammanfattar det viktigaste med Våga
berätta. Du hittar den på Youtube. Sök
på ”1177 Vårdguiden för barn”.
Sugen på sommar?
Sol och bad. Resor. God mat och dryck. Men kanske också lite getingstick och skrubbsår.
På 1177.se/sommar får du tips och råd om allt möjligt som kanske väntar dig under
sommarens små och stora äventyr.
14
Mytknäckarna
Är det bättre att äta
smör än lättmargarin?
Välj naturens egen produkt. Margarin är bara en
soppa av kemikalier och lösningsmedel. Så låter
några av argumenten för att använda smör i
matlagning och på frukostmackan. Men stämmer det verkligen att smör är bättre än margarin?
– Nej, säger Åsa Brugård Konde, nutri­
tionist vid Livsmedelsverket.
– Allt handlar om vilken sorts fett
som finns i smör jämfört med vilken
sorts fett som finns i lättmargarin, fly­
tande matfett och olja, fortsätter hon.
Rätt sorts fett
Att vi får i oss rätt sorts fett i rätt
mängd är avgörande för att vi ska må
bra. Det finns mättat och omättat fett.
Omättat fett kan delas in i enkelomät­
tat och fleromättat. Allra bäst för krop­
pen är det fleromättade fettet.
– Smör innehåller mättat fett, och
forskning visar tydligt att risken för
hjärt- och kärlsjukdomar minskar om
man byter ut en del av det mättade
fettet i maten mot omättat fett, som
finns i till exempel nyckelhålsmärkt
margarin. Därför kan man generellt
säga att det är bättre att äta margarin,
resonerar Åsa Brugård Konde.
Men det finns trender och dieter
som i stället hyllar smöret. Den mest
uppmärksammade av dem är LCHFdieten.
Trender väger tyngre än rön
Är det bättre
att äta smör än
lättmargarin?
– Sverige är ett trendkänsligt land och
trender väger ofta tyngre än veten­
skapliga rön. Ett annat problem är att
massmedier ofta drar stora växlar på
en enda forskningsstudie. Men god
vetenskap handlar om att dra slutsatser
utifrån många olika studier, säger Åsa
Brugård Konde.
En vanlig myt är att margarin är en
industri­
produkt
som är
onaturlig och
innehåller så­
dant som inte är
bra för kroppen.
Men vad innehåller
margarin egentli­
gen? Jo, det allra van­
ligaste är att margarinet
baseras på vegetabilisk olja.
Ofta tillsätts smak- och färg­
ämnen för att efterlikna smör.
– De tillsatser som får användas
är kontrollerade och godkända av Livs­
medelsverket. Vill du vara säker på att
välja ett nyttigt alternativ ska du välja
ett margarin med nyckelhålsmärkning,
säger Åsa Brugård Konde.
Har du något du vill få testat av mytknäckarna?
Mejla Topp till tå: [email protected]
15
LANDSTINGET BLEKINGE INFORMERAR
Ändrade öppettider sommaren 2015
Vårdcentralerna – Psykiatrin – Blekingesjukhuset – Folktandvården
Vårdcentralerna
Ronneby rehabiliteringscenter
mottagningen i Karlskrona.
Folktandvården Jämjö
Endast akuta besvär tas emot
under sommarperioden på vårdcentralerna.
Vecka 29 är verksamheten flyttad
till Kallinge vårdcentral.
Gynekologmottagningen
Bräkne-Hoby vårdcentral
Ingen mottagning för blodtrycksdrop-in på Samaritens vårdcentral
den 8 juni- 16 augusti.
Hudmottagningen
Sölvesborgs vårdcentral
15 juni-21 augusti:
måndag, tisdag, torsdag 7.15-14.15,
onsdag 9.45-16.45, fredag 7.1513.00.
Telefontider: måndag, tisdag, torsdag 7.30-14.00, onsdag 9.45-16.30,
fredag 7.30-12.45.
Stängd 13 juli-26 juli.
Folktandvården Karlskrona
Kirurgmottagningen
Stängd 20-26 juli.
6 juli-7 augusti:
måndag-torsdag 7.00-16.00, fredag
7.00-13.30.
Telefontider: måndag-torsdag 7.2016.00, fredag 7.20-13.30.
Ortopedtekniska avdelningen
Folktandvården Lyckeby
Stängd 16 juni-10 augusti.
Telefontider 1 juni-12 juli: måndag,
tisdag, torsdag 7.45-16.30, onsdag
7.45-15.30, fredag 7.45-12.00.
Stängd fredagar 15 juni-23 augusti,
Kallinge vårdcentral tar emot.
Provtagningstider som vanligt.
Capio Citykliniken Ronneby
Avdelning Listerby
Stängd 15 juni-3 juli.
Familjeläkarna Olofström
Samaritens vårdcentral
15 juni-7 augusti:
måndag-fredag 7.30-17.00.
Provtagningen öppen måndagtorsdag 8.00-9.00, 13.00-14.00,
fredag 8.00-9.00
15 juni-14 augusti:
Tvings läkarmottagning
Inget drop-in för blodtryck. Drop-in
Fredagar hänvisas till Kungsmarför PK provtagning endast torsdakens vårdcentral.
gar 13.00-14.00.
Övriga vårdcentraler har öppet
Hälsohuset för alla Karlskrona
som vanligt.
22 juni-10 augusti:
Psykiatrin
måndag-fredag 8.00-17.00.
Jourcentralen Karlshamn
Flyttar den 15 juni-9 augusti från
Brunnsgårdens vårdcentral till
dagakutmottagningen, Blekingesjukhuset, Karlshamn. Alla besök
till jourcentralen bokas genom att
ringa till 1177 Vårdguiden.
Kallinge vårdcentral
15 juni-23 augusti: provtagningen
öppen måndag, tisdag, torsdag
7.30-9.00.
Mottagningarna i Eringsboda och
Hallabro
Stängt 15 juni-23 augusti, Kallinge
vårdcentral tar emot.
Lyckeby vårdcentral
Distriktssköterskemottagningen
på Sturkö
Stängt 1 juni-31 augusti. Lyckeby
vårdcentral tar emot.
Olofströms vårdcentral
Barn- och ungdomspsykiatriska
mottagningen Ronneby
13 juli-2 augusti flyttar mottagningen i Ronneby sin verksamhet
till barn- och ungdomspsykiatriska
mottagningen i Karlskrona. Telefontid måndag-torsdag 8.00-16.00,
fredag 8.00-15.00.
Vuxenpsykiatrin
De psykiatriska mottagningarna
är öppna som vanligt, med viss
begränsning kvällstid.
Stängt 8 juni-31 augusti.
16
Stängd 22 juni-13 augusti.
Hörselvården
Stängd 15 juni-23 augusti.
Logopedmottagningen
Smärtrehabiliteringen
Stängd 29 juni-9 augusti.
Specialistrehabliteringen
Stängd 13 juli-2 augusti.
Ögonmottagningen
Stängd 13 juli-9 augusti.
Öronmottagningen
Stäng 13 juli-26 juli.
KARLSKRONA
Allergimottagningen
Stängd 13 juli-19 juli.
Gynekologmottagningen
Stängd fredagar 3, 10, 17, 24, 31 juli.
13 juli-9 augusti: måndag-torsdag
7.45-15.30, fredag 7.45-12.00.
10 augusti-30 augusti: måndag,
tisdag, torsdag 7.45-16.30, onsdag
7.45-15.30, fredag 7.45-12.00. Vissa
dagar under sommaren kan det
även vara begränsade öppettider.
Folktandvården Olofström
6 juli-14 augusti:
måndag-torsdag 7.20-15.40, fredag
7.20-12.00.
Telefontider:måndag-torsdag 7.4015.40, fredag 7.40-12.00.
Folktandvården Ronneby
Habiliteringen
Logopedmottagningen
Habiliteringen Karlskrona
Stängd 14 juli-20 juli.
29 juni-14 augusti:
måndag-torsdag 7.00-16.00, fredag
7.00-13.00.
Stängd 13 juli-17 juli. Under denna
tid hänvisas till habiliteringen
Karlshamn.
Smärtrehabliteringen
Folktandvården Rödeby
Stängd 29 juni-9 augusti.
Telefontider 29 juni-7 augusti:
måndag-torsdag 7.30-16.00, fredag
7.30-12.30. Vissa dagar under sommaren kan det även vara begränsade öppettider.
Habiliteringen Karlshamn
Stängd 20 juli-24 juli under denna
tid hänvisas till habiliteringen
Karlskrona.
8 juni-21 augusti:
Blekingesjukhuset
måndag-fredag 8.00-17.00. Provtagningen öppen måndag-torsdag KARLSHAMN
8.00-16.30, fredag 8.00-9.00. Dropin-mottagning för blodtrycksmät- Barnmottagningen
Stängd 15 maj, 11-12 juni, 22 junining stängd.
2 augusti. Telefonhänvisning till
Mottagningen i Kyrkhult
Stängd fredagar: 3, 10, 17, 24, 31 juli.
Specialistrehabiliteringen
Stängd 13 juli-2 augusti.
Folktandvården
Folktandvården Asarum
6 juli-7 augusti:
måndag-torsdag 7.15-16.00, fredag
7.15-12.15.
Folktandvården Bräkne-Hoby
Stängd 13 juli-24 juli.
Avdelningen för protetik,
pedodonti och parodontologi,
Karlskrona
Stängd 13 juli-31 juli.
Sjukhustandvården Karlshamn
Stängd 13 juli-7 augusti.
De fäster sig inte vid fästingar
När barnen på Aspö skolas fritids har utedag är leken i fokus. Vad det
råkar vara för väder spelar mindre roll. Och allra minst bryr de sig om
ifall det kryper fästingar i gräset.
17
M
alin Hald har arbetat
som fritidspedagog på
Aspö skola i fem år,
men har bara behövt
ta bort fästingar som bitit sig fast på
något barn vid tre tillfällen. Detta
trots att ön är en av de fästingtätaste
platserna i Blekinge.
– Alla familjer här har nog som rutin
att kolla sina barn på kvällen. Djuren
tar ju gärna god tid på sig innan de bi­
ter. Bor man på Aspö måste man välja
att inte stirra upp sig över fästingar.
De är en del av vår vardag här, en bra
vardag, resonerar Malin Hald.
Varje tisdag har fritids utedag, med
aktiviteter och mellanmål i friska
luften.
– Då går vi ofta till skogen, berättar
Matilda Hörjel, 8 år, som tycker ute­
dagen är toppen, eftersom det finns så
mycket att göra
utomhus.
Just i
dag,
den första tisdagen i maj, har fritidsbar­
nen, i åldrarna sex till tio, gått på pro­
menad till en strandäng. Det regnar,
är kallt för årstiden och vinden friskar
i. Men i sanden och gräset springer
barnen, uppmanade att leta efter små­
kryp, som de kommer springande med
i spadar och handflator.
I skog och högt gräs
Larver. Massvis med sniglar. En ensam
skalbagge. Men inga fästingar, trots
att säsongen är i gång. Fästingar finns
främst i skog och högt gräs. De lever
av att suga blod från däggdjur, till
exempel rådjur, som det finns ovanligt
många av på Aspö. Därför finns det
också extra många fästingar här.
– Det är främst när man går där
rådjur nyligen legat och när man
råkar komma till en plats där
fästingar nyss kläckts
som man verkli­
gen märker
av dem,
säger
Malin Hald.
Även om de små krypen hellre suger
blod av rådjur blir även människor
bitna. Ibland kan fästingen då föra över
sjukdomar till människan. Men varken
Wilda Ingaskär, 10, eller Freja Dufwa,
6, som blivit bitna var sin gång, har
blivit sjuka.
– Jag visade först fästingen för mina
kompisar. Sedan tog pappa bort den,
berättar Wilda.
–Jag blev biten här, säger Freja, och
pekar mot nacken.
–Det kliade lite och jag fick salva,
minns Freja.
Sedan fortsätter leken.
Om fästingen fastnat
Fästingar som sitter fast i huden ska tas bort så snart som
möjligt, helst med en finspetsig pincett eller fästingbort­
tagare. Den ska dras rakt ut, inte vridas loss. På 1177.se
finns mer information, i text och bild.
18
Skydda dig med kläder
Bor du eller vistas ofta på Aspö eller Ryssberget? Då är det bra
att du vaccinerar dig mot fästingssjukdomen TBE.
– Annars räcker det att du skyddar dig mot fästingar med
hjälp av kläder och att inspektera dig när du varit ute i naturen, säger
Rickard Eitrem, Landstinget Blekinges smittskyddsläkare.
Aspö är en ö utanför Karlskrona och
Ryssberget ett skogsbeklätt berg i västra
Blekinge. De allra flesta Blekingebor
vistas inte regelbundet här och då
finns ingen anledning att vaccinera sig,
menar smittskyddsläkaren. Det kan
tvärtom ge en falsk trygghet.
– Vaccinet skyddar bara mot TBE,
som är en mycket sällsynt fästingsjuk­
dom i Blekinge. Varje år konstateras i
genomsnitt ett eller två fall. Men vac­
cinet skyddar inte mot andra fästing­
sjukdomar, till exempel borrelia, som är
mycket vanligare än TBE, med mellan
200 och 300 fall per år i Blekinge,
berättar Rickard Eitrem.
Håll koll
Därför rekommenderar han i stället
att använda vaksamma ögon och vid
behov borsta bort fästingarna från
kläderna eller kroppen. Vilka kläder du
väljer och hur du bär dem spelar också
roll. Rickard Eitrem ger följande råd:
• Använd stövlar och långbyxor. Om
du har skor, stoppa ner byxbenen i
strumporna.
• Ha tröjan nerstoppad innanför byx­
linningen.
• Använd ljusa kläder. Då syns fästing­
arna bäst.
• Inspektera kläderna då och då och
borsta bort fästingar.
• Inspektera kroppen efter vistelse i ett
fästingområde.
• Inspektera barn speciellt på huvudet,
vid öronen och i hårfästet. Det är
också bra att regelbundet leta efter
fästingar på husdjur.
Fästingsjukdomar
De vanligaste fästingsjuk­
domarna i Sverige är borrelia
och TBE.
Borrelia orsakas av en
bakterie. Du kan inte vaccinera
dig mot borrelia, men sjuk­
domen kan behandlas med
antibiotika.
TBE orsakas av ett virus som
det går att vaccinera sig mot.
TBE kan leda till hjärninflam­
mation. Därför rekommende­
ras vaccination om du bor eller
visats mycket i ett riskområde.
Riskområden i Blekinge är Aspö
och Ryssberget.
19
Missade du bussen –
kom när du blir kallad!
I april i år passade många kvinnor i Blekinge på att
lämna ett gynekologiskt cellprov när cellprovsbussen åkte runt i Blekinge. Om du missade bussen
och inte varit på provtagning på länge, kom
nästa gång du blir kallad! Det är ett snabbt och
enkelt sätt att skydda sig mot cancer.
D
et gynekologiska cellpro­
vet räddar liv, eftersom
man med hjälp av provet
upptäcker cellförändringar
i ett så tidigt stadium att de ännu
inte utvecklats till livmoderhalscancer
och sjukdomen går att hejda. Varje år
drabbas 450 kvinnor i Sverige av liv­
moderhalscancer och 150 av dem dör
i sjukdomen. Flera av dessa hade inte
lämnat cellprov när de blev kallade.
– Många av dem som kom till bus­
sen har inte haft möjlighet att komma
på den senaste kallelsen, säger Eleonor
Sällberg, en av de barnmorskor som
bemannade cellprovsbussen.
fick en tankeställare som
leder till att de väljer att
komma nästa gång de blir kal�­
lade, resonerar Eleonor Sällberg.
Barnmorskorna såg även att fler kom
till sina ordinarie cellprovtagning på
mottagningarna under den vecka som
bussen åkte runt.
– Vi hoppas att den trenden håller i
sig, säger Eleonor Sällberg.
Sågs av många
I Blekinge passade 130 kvinnor på att
lämna cellprov i bussen, som bekostats
av Regionalt cancercentrum syd, när
den gjorde sina första turer i Blekinge.
– Genom att synas på torg och vid
stormarknader nådde vi inte bara dessa
130 kvinnor, utan även många andra
som såg oss, ställde frågor och kanske
20
I Blekinge kallas alla kvinnor mellan
23 och 60 år till provtagning och de
flesta kommer också till undersök­
ningen. Tillsammans med de prover
som görs i andra sammanhang när
kvinnor besöker kvinnohälsovården är
det drygt 80 procent av Blekinges kvin­
nor som lämnar cellprov. Men nästan
20 procent kommer inte, av olika skäl.
Kanske är det på grund av svårigheter
att hitta en tid som passar eller obehag
inför undersökningen.
Behöver också göra provet
Barnmorskorna Görel Marne, Eleonor Sällberg
och Nancy Persson vid cellprovsbussen.
– Men dessa kvinnor behöver också
göra provet. När cellprovsbussen an­
vändes i Skåne fann man dubbelt så
många kvinnor med cellförändringar i
den gruppen, mot vad man finner hos
kvinnor som kommer till ordinarie
provtagningar, säger mödrahälsovårds­
överläkaren Bodil Ehn.
Cellprovtagning
Genom att regelbundet lämna ett gynekologiskt cellprov
kan du skydda dig mot livmoderhalscancer. Cellprovet tas
på lösa celler runt livmodertappen i underlivet och kan
tidigt visa om du har cellförändringar som skulle kunna
leda till livmoderhalscancer.
De flesta cellförändringar som upptäcks är lättare
förändringar som läker av sig själva, men en del behöver tas
bort. Det är mycket ovanligt men cellprovet kan visa att du
har cancer. Då brukar cancern vara i ett tidigt stadium och
behandlingen kan bli enklare och med färre biverkningar än
om cancern upptäckts senare.
Kvinnor i Sverige kallas regelbundet till gynekologisk
cellprovtagning. Om du är mellan 23 och 50 år kommer
kallelsen vart tredje år. Därefter kallas du var femte år tills
du är 60 år. Från hösten 2015 kommer Blekinge att kalla
kvinnor upp till 64 år.
Du kan även få lämna cellprov om du är hos en barnmorska eller gynekolog för att genomgå en gynekologisk
undersökning av andra skäl.
Ofta får du svara på några frågor i samband med provtagningen. Svaren är viktiga för att provet ska analyseras på
rätt sätt.
Undersökningen gör inte ont och tar bara några minuter.
Svar på cellprovet brukar du få inom sex veckor.
Hon får medhåll av Eleonor Säll­
berg, som har förståelse för att det är
lätt att bygga upp mentala hinder för
att göra undersökningen, och därför
viktigt att slå hål på myter. Nej, un­
dersökningen gör inte ont. Ja, det
är alltid en kvinna, en barnmor­
ska, som utför undersökningen.
– Vi har stor respekt för att
alla kvinnor som kommer för
att lämna cellprov har olika
erfarenheter med sig, och att
vissa därför känner obehag
inför undersökningen.
Vi vill ta väl hand om
alla och strävar alltid
efter att bemöta var
och en utifrån sina
villkor, säger Eleonor
Sällberg.
Gör inte som jag
– gör som du
Förra sommaren hade jag ett större
grävjobb att göra i min trädgård. Alla
i familjen var överens: dags att hyra
in en grävare med maskin och få det
undanstökat.
Men nej. Jag ville göra det för hand.
Och jag gjorde det för hand, med en
vanlig spade. Det tog många långa och
svettiga dagar, som kändes i ryggen.
Men tröttheten vägde ingenting jäm­
fört med tillfredställelsen att få något
att hända med en spade i näven. Att
jag inte bara gjorde nytta i trädgården
utan även för min kropp märkte jag
när jag vid sommarens slut kunde dra
in livremmen ett snäpp.
Om man som jag har ett jobb där
man sitter mycket blir det viktigt att
inte tiden utanför jobbet också blir sit­
tande. Att pyssla med hus och trädgård
är därför det perfekta fritidsgörat för
mig.
Nu vill jag inte slå ett slag för att
alla ska bli hemmafixare med stor gör
det själv-drift. Mitt sätt att nå en bra
balans i tillvaron liknar kanske inte
alls ditt. Det viktigaste är att du själv
försöker hitta vad som är just ditt sätt
att må bra. Och hur gör man det,
kanske du frågar dig. En början kan
vara att söka inspiration, till exempel
genom att läsa om Livsmedelsverkets
nya kostråd på sidan 6 och 7 i den här
tidningen. De är skrivna just för att
inspirera, inte för att uppfostra eller
säga vad vi inte får göra.
Hitta din grej! Kör din egen stil!
Och även om det kan vara bra att
lyssna på omgivningen ibland: välj
spade i stället för grävmaskin – om det
är vad du vill!
Hälsningar,
Peter Lilja, landstingsdirektör
21
Egenvårdsrådet
Så tar du hand
om brännskadan
Brännskador till följd av grillning ökar under sommaren.
Men det finns så klart mycket annat att bränna sig på,
oavsett årstid. Här följer några råd om olyckan är framme.
B
rännskada eller brännsår är
en skada som uppstår på
huden efter kontakt med
eld eller värme. Du kan
också få brännskador av elektricitet,
strålning eller vissa kemikalier. En ytlig
brännskada läker oftast av sig själv, men
blir du svårt bränd behöver du vård på
sjukhus. Hur allvarlig skadan är beror
bland annat på hur stor del av huden
som har skadats, hur djup brännskadan
är och var den sitter.
Om olyckan är framme
• Försök först förhindra att skadan blir
värre. Släck elden, om möjligt genom
att kväva den, och ta av kläder som
är indränkta med exempelvis kemiska
ämnen, het olja eller annat.
• Du kan lindra smärtan genom att
spola den skadade huden med svalt
vatten direkt efter att du har bränt
dig. Men spola inte längre än 15
minuter. Svalt vatten kan också
förhindra att skadan går djupare ner
i huden.
• Om du har fått kemikalier på huden
är det extra viktigt att direkt skölja
skadan för att få bort kemikalierna.
22
Använd svalt vatten men spola försik­
tigt så att inte kemikalierna sprids till
andra hudområden.
• Använd aldrig is eller snö för att kyla
ner en brännskada, det skadar mer än
det hjälper.
• Svalkande hudlotion, som till exem­
pel kylbalsam eller gel med aloe vera,
kan kännas skönt att smörja in där
huden är röd. Däremot ska du inte
använda lotion eller gel om du har
en brännskada med spruckna blåsor.
När rodnaden har försvunnit kan en
fetare hudkräm eller salva hjälpa mot
klådan och stramningen i huden.
• Om du har mycket ont kan du pröva
receptfria värktabletter, till exempel
Panodil eller Alvedon.
Stick inte hål på brännblåsor
Om det har bildats brännblåsor som
inte har spruckit ska du försöka skydda
dem med till exempel gasvävskompres­
ser och vadd. Blåsorna skyddar huden
som håller på att nybildas under.
När ska man söka vård?
Om du har fått en ytlig brännskada
som gör att huden är röd och öm
behöver du inte söka vård. Men om
huden blivit bränd så mycket att det
har bildats blåsor, och om brännskadan
samtidigt är så utbredd att den är större
än den egna handen, bör du alltid
kontakta vården. Det gäller också om
brännskadan inte har läkt inom två
veckor.
Om brännskadan sitter på ett
känsligt område, till exempel i ansiktet,
på könsorgan, händer, fötter eller över
stora leder, det vill säga axlar, armbå­
gar, höfter eller knän ska du söka vård
direkt på en vårdcentral eller akutmot­
tagning. Detsamma gäller om ett litet
barn har fått en brännskada.
Du ska också söka vård direkt på en
vårdcentral eller akutmottagning om
du fått brännskador som orsakats av
kemikalier eller elektricitet, eller om du
har andats in brandrök.
Vill du veta mer?
Besök 1177.se
I vintras fylldes församlingshemmet i Kyrkhult utanför Olofström
av seniorer. Detta när allmänläkaren Sören Ballegård berättade om
hur man tar hand om sig själv på
ålderns höst, med hjälp av tankens
kraft. – Hjärnan vill att vi ska vara
tillsammans och strävar efter
gemenskap. Det ger trygghet och
större chans till överlevnad, säger
Sören Ballegård.
Hjälp hjärnan att hjälpa dig må bra
– Strunta i att fokusera på dina
- Hjärnan vill att vi ska leva tar Olofströmsläkaren, som själv forskat
dåliga vanor. Ta in nya, goda vanor
på egenvård för äldre vid Köpenhamns
och må bra. Den arbetar
i stället. Det är lättare att skapa nya
universitet.
ständigt för vårt välbefin- Vanor blir automatiska
vanor än att ändra gamla vanor, tipsar
Sören Ballegård.
nande. Men vi kan alla
Egenvård kan betyda att plåstra om
eller kurera sig själv. Det kan också
Tid för egenvård
hjälpa hjärnan på traven.
betyda att man äter rätt och rör på sig
Hans råd gäller för alla. Men i sin
Allmänläkaren Sören
för att må bra. Men Sören Ballegård
forskning och även i sin arbetsvardag
Ballegård vid Olofströms
har fokuserat på en tredje sak, som vi
har han riktat in sig särskilt på egenvård
vårdcentral vill slå ett slag inte talar om lika ofta i vården: tankens för äldre. Skälet är enkelt. De allra
kraft och hur hjärnan fungerar. Faktum flesta tillfällen då människor behöver
för att hålla sig frisk med
är att 97 procent av allt som händer i
vård handlar det om personer som är
kroppen sker automatiskt, utan att vi är 65 år eller äldre. Att äldre håller sig
tankens kraft.
– I en studie fick en grupp människor
avsluta varje dag med att skriva ner
tre saker de var tacksamma för. En an­
nan grupp fick skriva ner tre saker de
gjort under dagen. Efter tre månader
upplevde deltagarna i den första grup­
pen bättre psykisk och fysisk hälsa än
deltagarna i den andra gruppen, berät­
medvetna om det. Genom att öva in en
vana blir den snart automatisk. Det är
ett bra sätt att hjälpa hjärnan att hjälpa
oss må bra, menar Sören Ballegård. Om
du till exempel övar avslappning en
stund före kvällsmaten varje dag leder
det till att du efter någon vecka börjar
slappna av automatiskt.
friska innebär därför en stor besparing
för samhället och en stor vinst för den
enskilde, poängterar Sören Ballegård.
– När du blir äldre och pensionär är
du också i ett skede i ditt liv då du har
tid för egenvård. Och det spelar ingen
roll hur gammal du är. Det är aldrig för
sent att börja!
23
MI
L J Ö MÄR K T
5041-0004
Trycksak
Avsändare: Landstinget Blekinge, 371 81 Karlskrona
1177.se
Var
gör det
mest ont?
Oavsett om du är orolig över ett rodnande fästingbett, risken för
utbrändhet eller din ständigt värkande rygg kan du få hjälp av
1177 Vårdguiden. Vi inom hälso- och sjukvården i Blekinge är med dig
dygnet runt – även när du vill vara anonym. Ring 1177 eller besök 1177.se.
1177 Vårdguiden. Där när du behöver det.
24