1. No category

NR 2
februari
2015
ELEKTRONIK
TIDNINGEN
SVERIGES
ENDA
ELEKTRONIkmagasin
FÖR PROFFS
Prenumere
PAT
kostnadsf ra
ritt!
e
t
n
.
s
EN
e/pren
T
PATENT
PATEN
T
T
N
E
T
A
P
IEEE:s nya licensregler
branschen rasar
och jublar
T
N
E
PAT
ingrid nordmark:
packetarc:
/10–12
/14–16
Flest
Gigabit/m2
och watt
Standardorganisationen IEEE-SA bryter
med ordningen och vill att licensavgifter
ska beräknas från priset på chipet
och inte på slutprodukten. Vi reder ut
argumenten för och emot. /18–19
Switchar
för dina
behov
M A G A S I N – W E B B – NY H E TS B R E V
innehåll etn 2/15
INLEDAREN
Uppköp med blandade känslor
D e t ä r kl art att huvudägarna har svårt att säga nej när
det kommer ett bud som ligger 50 procent över börs­
kursen och som gör dem till mångmiljardärer inte bara
på papperet utan i riktiga pengar. Men för Sverige, Lund
och alla anställda är det blandade känslor när Axis – en
av landets verkliga framgångssagor – ser ut att hamna i
japanska händer.
På 30 år har företaget vuxit från att rymmas i ett
studentrum till 2 000 anställda och en omsättning på 5,5
miljarder kronor. Kurvan pekar dessutom brant uppåt.
att låta Axis fortsätta som ett
fristående bolag där alla anställda och ledningen blir kvar
så insmyger sig frågan hur affären påverkar Lund och
Sverige om fem år eller tio år?
För även om Canon idag inte har några planer på att
ändra en väl fungerande organisation är inget hugget i
sten. En ny ledning kan mycket väl tycka det är bättre att
låta tillväxten ske någon annan stans i världen eller flytta
ut den produktion som finns i Sverige.
Ä v e n om C anon lovar
i raden där svenska teknik­
ll
företag sålts utomlands. Jag tänker bland annat på
nu
Connectblue, Comfort Audio, Cellmax, Fibertronix
och Mecels Autosarverktyg. Intressant att notera är att
köparna i samtliga fall kompletterar sitt eget kunnande
med svensk teknik, det handlar inte om riskkapitalister
eller investmentbolag som letar placeringar.
Schweiziska U-Blox betalade 185 miljoner kronor för
Malmöbaserade Connectblue. Det var framförallt svensk­
arnas Bluetoothstack och drivrutiner till wifi som gjorde
företaget till en pusselbit i U-Blox satsning på sakernas
internet.
Affä r en är den s ena ste
I ju n i köpte l ik a l ede s schweiziska Sonova Halmstads­
företaget Comfort Audio som utvecklar hörselhjälp­
medel. Motivet var samordningsfördelar när det gäller
distribution och utveckling. Även den tyska RF-specia­
listen Rosenbergers köp av Kistabaserade antennbolaget
Cellmax hade liknande bevekelsegrunder.
Och för ganska precis ett år sedan drygade Mentor
Graphics ut sin portfölj av verktyg för bilelektronikplatt­
formen Autosar genom att köpa upp allt som svenska
Mecel har i den vägen.
är i en klass för sig och får
tankarna att vandra iväg till millennieskiftet med ADC:s
köp av Altitun och Ciscos köp av Qeyton. Även om både
Altitun och Qeyton avvecklades snabbt så landade en stor
påse pengar hos några entreprenörer som återinvesterade
en del av dem i nya företag, framförallt på Stockholms
optoscen.
Förhoppningsvis kan Canons köp av Axis, och kanske
några av de andra förvärven, föra det goda med sig att
Lund och och Sverige får en välbehövlig miljardinjektion
av riskvilliga pengar.
M e n C anon s köp av A xi s
Per Henricsson
[email protected]
ELEKTRONIKTIDNINGEN 2/15
4
5
10
14
18
20
24
26
Tidningshuvud
05-12-12
14.29
Saferange söker seriös samarbetspart
Snö, regn och dimma är inget som stoppar Saferanges laser­
baserade övervakningsteknik. Efter flera års utvecklingsarbete
letar företaget efter någon som kan kommersialisera tekniken.
Avlyssnar utan att tjuvlyssna
Det har aldrig varit så enkelt att starta ett hård­
varuföretag som idag. Ett paradexempel är
Form Devices vars smarta husvakt utvecklats på
plats i Kina och dragit in kapital via Kickstarter.
Intervjun: Ingrid Nordmark,
F&U-chef på Transmode
Tryck in så mycket data som möjligt
i fibern samtidigt som effektförbrukningen hålls nere och utan
att det tar någon plats. Det är
uppgiften för Ingrid Nordmark och
de 150 utvecklarna på Transmode.
Switchar utan dödkött
Skräddarsydda switchar som inte tar år att
utveckla och kostar mångmiljonbelopp, det är vad
Lundaföretaget Packetarc erbjuder i form av IP-block.
Patentägare rasar mot IEEE:s nya licenspolicy
Chipet, och inte produkten det sitter i, bör vara
grunden för priset på en standardlicens, anser
IEEE. Företagen som lever på licenser gör allt för
att motarbeta den nya rekommendationen.
PATENT
EXPERTARTIKEL:
Lobformning ökar kapaciteten i mobilnäten
När antennen innehåller två eller flera
element går det att forma antennloben så att
kapaciteten hamnar exakt där man vill ha den,
skriver Victor Fernandez på Anritsu.
EXPERTARTIKEL: En transceiver skräddarsydd för mjukvaruradio
När många olika radiotekniker slåss om utrymmet är den
självklara lösningen att minimera användningen av dedicerad
hårdvara och istället bygga på mjukvarudefinierad radio.
Det skriver Tom Gratzek, Analog Devices.
EXPERTARTIKEL: Ett ekosystem
för kroppsnära elektronik
Cortex-M och Bluetooth LE är två byggblock som gör det enkelt att ta fram
kroppsnära elektronik – accessoarer.
Det skriver Diya Soubra, Arm.
Sida 1
Utges av Elektroniktidningen Sverige AB
Adress: Folkungagatan 122, 4 tr, 116 30 Stockholm.
Telefon: 08-644 51 20 www.etn.se
Bankgiro: 5456-3127 (annons) Bankgiro: 5589-8928 (prenumeration)
REDAKTION:
Anna Wennberg (ansv. utg.),
Per Henricsson, Jan Tångring.
Form & layout: Joakim Flink, Typa
[email protected]
Omslagsbild: TheMostAmazing­
Technik (CC 2.5) och Joakim Flink
PRENUMERATION:
Webb: etn.se/pren E-post: [email protected] Telefon: 08-644 51 20
ANNONSER:
Anne-Charlotte Sparrvik, 0734-17 10 99 E-post: [email protected]
International Advertising:
Huson International Media
Pacific Business Inc.
+1 408 879 6666 (USA)
+81 336616138 (Japan)
© Elektroniktidningen
2015
Upplaga: 13 500 ex
(exkl. emagasin)
Allt material lagras
elektroniskt.
Anna Wennberg
bevakar analogt,
opto och kommu­
nikation, kraft,
sensorer, distri­
bution, medi­
cinsk elektronik
och minnen.
Per Henricsson
bevakar test
& mät, rf och
kommunikation,
produktion,
FPGA, EDA
och passiva
komponenter.
Anne-Charlotte
Jan Tångring
Sparrvik
bevakar in­
byggda system, säljer annonser.
mjukvara,
processorer,
kort och
skärmar.
[email protected]
0734-17 13 11
[email protected]
0734-17 13 03
[email protected]
0734-17 13 09
[email protected]
0734-17 10 99
ISSN 1102-7495
Organ för SER,
Svenska Elektro- och
Dataingen­jörers
Riksförening,
www.ser.se
Tidningen trycks på
miljövänligt papper hos
Sörmlands Grafiska AB.

startblocket
FAKTA FÖRETAGET:
Saferange har sina rötter i Safe Rail Scandina­
via, bildat år 2003 av Börje Eklund, en entre­
prenör med goda kopplingar inom järnvägs­
branschen. En av två produkter som Safe Rail
utvecklade var ett laserbaserat detektionssys­
tem kallat LBDS, kort för Laser Based Detection
System, som kunde övervaka stora ytor med
cirka 150 meter i radie.
De första åren drev Börje Eklund teknikut­
vecklingen med hjälp av konsulter, men efter ett
par år bjöds de personer som varit inblandade
i utvecklingen av LBDS-pro­
dukten att bilda ett nytt företag
tillsammans med Börje Eklund –
Saferange grundades år 2006.
Idag har företaget fem del­
ägare, förutom Örjan Altebro
även Hans Undin, Mathias Was­
sén och Lars Holmberg liksom
dödsboet efter Börje Eklund,
Örjan Altebro som gick bort år 2009.
Saferange har bland
annat testat tekniken
tillsammas med SL.
Saferange söker seriös samarbetspart
n Sensor
Efter flera års utvecklingsarbete, ett flertal prototyper
och beviljade patent i både
USA och Sverige är svenska
Saferange redo att ta sin
laserbaserade sensorteknik
till marknaden. Tekniken är
suverän för att övervaka stora
områden trots utmanande
väderförhållanden. Nu letar
företaget efter en samarbetspart med kompetens att ta det
sista steget till färdig produkt.
− Vi har tagit fram fyra prototy­
per och vi har kört dem i tester
bland annat i tunnelbanan. Vi
har verifierat att tekniken fung­
erar. Det svåra är att hitta rätt
grupp människor som har kun­
skap i hur man produktifierar ett
lasersystem, säger Örjan Altebro,
en av företagets fem grundare.
Så fort Saferange hittar en
samarbetspart med rätt kom­
petens och finansiell styrka är
vägen till en första produkt inte
lång, menar Örjan Altebro:
− Inom ett år är det rimligt att
vi kan ha en produkt framme.
skiljer sig från
klassik Time-of-Flight (TOF) då
den bygger på att detektera den
reflekterade energimängden från
en pulsad laser. I TOF-system
mäter man istället tiden det tar
för laserpulsens eko att återvän­
da, vilket ger ett mått på avstån­
det till ett föremål.
− Det speciella med vår teknik
är att den är anpassad att hantera
väderförhållanden som ger and­
F ö r e ta g e t s t e k n i k

ra system stora problem. Vid ex­
empelvis kraftig dimma eller snö
fungerar inte kameror, medan
TOF-system får för många re­
flektioner att hantera. De får helt
enkelt för många falsklarmsbe­
räkningar. Det problemet har
inte vår teknik.
Kärnan i Saferanges detek­
tionsteknik är att jämföra energi­
profiler. Det innebär att man
mäter energin i pulserna som
kommer tillbaka och jämför den
med en referensmätning.
är inte
statisk, utan algoritmen som fö­
retaget utvecklat avgör vilken
referensmätning som är aktuell i
en viss situation. Referensen kan
exempelvis behöva bytas om det
börjar snöa eller på våren när lö­
ven spricker ut i ett buskage.
− Systemet kalibrerar sig självt.
Om man exempelvis slänger in
en kartong i området som ska be­
vakas kommer systemet först att
larma, men efter en tid kommer
R e f e r e n s e n s o m a n vä n d s
kartongen att accepteras som en
del av miljön. Det finns lite olika
regler för hur detta ska hanteras,
förklarar Örjan Altebro.
Hittills har företaget fått pa­
tent på själva detektionstekni­
ken – alltså att mäta energin som
kommer tillbaka och jämföra
med tidigare referensmätning
– i Sverige och USA. Patentet är
grundläggande och inte kopplat
till en viss tillämpning.
− Vi tror att man kan bygga
ett system runt vår teknik till ett
ganska bra pris, betydligt billi­
gare än konkurrerande tekniker
med samma prestanda. Jämför
man exempelvis med radarsys­
tem, så är de ofta väldigt dyra.
E n m ö jl i g vä g är att använda den
svenska detektionstekniken som
komplement till annan teknik,
exempelvis tillsammans med ett
videoövervakningssystem. Där
är man ofta intresserad av att få
ett larm som automatiskt styr en
kamera till ett aktuellt område
och samtidigt uppmärksamma
en operatör som kanske överva­
kar flera kameror på händelsen.
− Vi har haft diskussioner med
några företag om att använda vår
teknik i en multisensor. Vissa
produkter på marknaden kan
innehålla hårdvara som vi behö­
ver, då krävs det inte så mycket
utvecklingsarbetet utan man be­
höver bara lägga till vår algoritm,
säger Örjan Altebro.
K o n k u r r e n s e n som Saferange
ser framåt kommer främst från
andra sensorsystem baserade på
laser eller radar, men också från
rena videobaserade system.
− I de marknadsanalyser vi har
genomfört har vi kommit fram
till att vårt system har stora för­
delar i tillämpningar där man har
behov av att övervaka stora ytor
utomhus, exempelvis på flyg­
platser, vid kärnkraftverk eller i
hamnar.
Anna Wennberg
[email protected]
KORT OM TEKNIKEN:
Grunden i Saferanges detek­
tionsteknik är att jämföra
energiprofiler. Det innebär att
systemet jämföra energin i en
reflekterad puls med en energi­
referens. En referens skapas
genom att man mäter den energi
som kommer tillbaka från en ut­
sänd laserpuls. Det handlar om
energinivåer på cirka 5 µJoule.
Genom att dela upp områ­
det som ska övervakas i olika
sektorer får man ett energirefe­
rensvärde per område. Räckvid­
den hos en puls avgör på vilket
avstånd reflektionen skett,
medan en svept laser kan se i
olika riktningar.
Viktigt är att referensen som
systemet skapar inte är statisk,
utan algoritmen som utvecklats
känner av om den måste bytas,
exempelvis vid dimma eller
snöfall.
Övervakningen bygger på att
man ständigt jämför energipro­
filer. Vid klart väder och inget
som ändrats inom det bevakade
området blir den uppmätta
energidifferensen noll.
I de prototyper som hittills
byggts används en pulsad laser
med våglängden 1535 nm. Loben
motsvarar cirka 10 cm på 100
meters avstånd. För att täcka ett
större område sveps lasern med
7 kHz. Har man en svept laser är
det exempelvis inget problem
att täcka ett område med radien
150 meter.
Det enda som begränsar
räckvidden är hur kraftfull laser
som används. Även om effekten
är hög är energinivån förhållan­
devis låg på grund av de korta
pulserna. Detta tillsammans
med det använda linssystemet
gör systemet ögonsäkert.
ELEKTRONIKTIDNINGEN 2/15
startblocket
Avlyssnar
utan att
tjuvlyssna
n HUsvakt
Det har aldrig varit så lätt att
starta ett hårdvarubolag som
idag. Förklaringen stavas
enkortsdatorer, 3D-skrivare,
Kickstarter och Shenzhen i
ohelig allians. Ett paradexem­
pel är Point, ett larm som
utvecklats av Malmöbaserade
Form Devices och som lyssnar
och rapporterar om något låter
misstänkt i ditt hem.
– Jag såg att internet of things var
på gång och spånade lite olika
idéer.
Det säger Nils Mattisson som
arbetat i Apples ”Exploratory
Design Group” där man tog fram
koncept och tidiga prototyper
av nya idéer. Han började som
praktikant – (intern) – år 2006
och var kvar fram till sommaren
2013 när han hoppade av för att
förverkliga egna idéer.
Det han fastnade för var en In­
ternetuppkopplad brandvarnare.
För att få fart på utvecklingen
flyttade han hösten 2013 till Bar­
celona och Betahaus, en tyskdri­
ven inkubator med kontor i en
handfull Europeiska städer.
En stor del av hårdvaruutvecklingen gjordes på plats i Shenzhen.
Här är det Martin Lööf som löder på prototypen.
googla sig till.
Det här är lite av ett moment
22 för hårdvaruprojekt. För utan
en fungerande prototyp är det
svårt att få riskkapital och utan
pengar är det svårt att ta fram en
prototyp.
I Hax koncept ingår också
att man ska kunna tillverka den
hårdvara som utvecklas, inkuba­
torn har därför ett kontor i Shen­
zhen med inarbetade kontakter
hos kinesiska tillverkare.
– Det ger en genväg in i eko­
systemet men det är inte så svårt
som många tror att göra det på
egen hand. Har man bara sex
månader på sig så är det möjligt.
av Hax gör delar
av utvecklingsarbetet i Shenzhen
där återkopplingen är mycket
snabb från det att du konstruerat
något tills du får tillbaka några
exemplar och kan se om det
fungerar som tänkt eller om nå­
got behöver ändras.
– Har man bara något att visa
upp släpps man in i fabrikerna.
Det finns fabriker som har ka­
pacitet över och kineserna är
väldigt hungriga på att få mer af­
färer.
Här handlar det inte om jätte­
företag som Foxconn utan fabri­
ker med några hundra anställda
som vill växa men saknar den
fingertoppskänsla som behövs
för att veta vad som säljer.
D e n s o m a n ta s
Ef t e r at t h a p r e s e n t e r at en en­
kel prototyp i Berlin våren 2014
blev han antagen av inkubatorn
Hax i San Francisco i juli 2014.
Hax, eller Haxlr8r som det full­
ständiga namnet lyder, tar in tio
företag åt gången och erbjuder
pengar plus konsulttid i utbyte
mot en viss procent av bolaget.
Pengarna gjorde det möjligt Nils
Mattisson att ta in ytterligare
tre personer i projektet för att ta
fram en mer produktionsfärdig Det finns en utbredd uppfattning
prototyp med målet att köra en om att kineserna kopierar idéer
rätt av, stämmer?
Kickstarterkampanj.
Hax är en typ av inkubator – Man ska inte vara naiv. Är det
som inte finns i Sverige och en ren hårdvarugrej, även om det
knappast ens i Europa.
är elektronik, ska man
– Det finns många
räkna med att det kom­
inkubatorer som kan af­
mer att kopieras. För oss
färsplaner och juridik
är den stora delen algo­
men inte många som har
ritmer och så finns det en
kunskapen om hur man
komponent som ligger i
faktiskt bygger saker,
molnet, den är svårare att
det är mycket svårare att Nils Mattisson komma åt.
ELEKTRONIKTIDNINGEN 2/15
När Nils och de andra tre varit
på plats i Shenzhen en tid lanse­
rade Nest (som ägs av Google) en
Internetuppkopplad brandvarna­
re, så det vara bara att tänka om.
– Det var då som Point växte
fram.
P o i n t s e r u t s o m ett litet brand­
larm men lyssnar på ljuden och
analyserar dem för att fortlö­
pande rapportera resultaten till
en app i din smartmobil. Du får
själv bestämma vad som ska hän­
da om något onormalt inträffar.
Mer om Point i rutan bredvid.
Inkubatortiden avslutade med
en presentation i San Francisco
för investerare och teknikmedia,
bland annat uppmärksammade
CNN och Techcrunch larmet.
Redan från början hade man
också planerat för en Kickstar­
terkampanj som fick god drag­
hjälp av genomslaget i media.
2005 personer förband sig köpa
3 000 larm vilket inbringade
238 366 dollar mot begärda
50 000 på Kickstarter.
Just nu är två personer i Kina
för att dra igång produktionen.
Det behöver göras en del mindre
ändringar, som att byta ut mikro­
fonmatrisen för att få bättre frek­
vensomfång liksom komponenter
som inte går att få tag på innan
den första omgången med hundra
exemplar tillverkas framåt april.
Parallellt med finslipningen
av hårdvaran i Kina sker en fort­
löpande utveckling i Malmö av
mjukvaran. Där har företaget
hjälp av de synpunkter som kom­
mer in från de första pilotanvän­
darna.
juli är det
dags att trycka på knappen för de
3 000 förhandsbeställda exem­
plaren och sedan kommer pro­
duktionen att skalas upp under
hösten. Försäljningen ska inled­
ningsvis skötas i egen regi, tro­
ligen skeppas larmen från Hong
Kong.
Den som missade Kickstarter­
kampanjen kan gå in på hemsidan
och beställa ett larm för 99 dollar.
Men det är inte bara privat­
personer som är intresserade.
Ett kanadensiskt förtag som hyr
ut kontorsrum per timme vill
veta vad hyresgästerna har för sig
utan att för den sakens skull sätta
upp kameror.
Ett perfekt uppdrag för Point.
N å g o n g å n g i ju n i ,
Per Henricsson
[email protected]
FAKTA:
Maskerad
till brandlarm
Point kan bäst beskrivas som
en smart husvakt. Den lyssnar
till ljuden i ditt hem, känner vad
som pågår och meddelar dig om
något är onormalt. I motsats till
dagens hemlarm med kameror
skapar den inga integritetspro­
blem och ingen kan tjuvtitta på
dig om den skulle hackas.
Point kan lätt misstas för ett
brandlarm, den är vit, rund och
inte större än en handflata. Men
förutom att upptäcka rök, mäta
temperatur och luftfuktighet
kan Point betydligt mer. Den
lyssnar till ljuden i ditt hem och
analyserar dem. Slår någon
söder ett fönster kan den börja
tjuta, eller så kan du få ett SMS.
Är den föräldrafria festen
för högljudd? Då kan Point
börja blinka med gult ljus som
en uppmaning att skruva ner
volymen.
Kanske skäller hunden oav­
brutet när du är borta? Dags att
köpa antiskallhalsband.
Möjligheterna att analysera
ljuden är många, det här är bara
några tänkbara exempel på vad
Point skulle kunna användas till.
Precis som med brandlarm
behövs det mer än en enda larm­
dosa om du har ett lite större
hem. Kanske en i köket, en i hal­
len och en i vardagsrummet.
Point kopplas upp via wifi och
du ser alla loggar och larm i en
app i smartmobilen. Via appen
går det också att ställa in re­
sponsen på olika typer av larm.

startblocket
SER
KRÖNIKA
Smart dörrlås
kapar kabeln
n Trådlöst
Olika typer av passagesystem har ersatt
nycklarna på nästan alla kontor trots att
kabeldragningen gör dem förhållandevis
dyra att installera. Svenska RCO lanserar
nu ett sladdlöst system kallat NoKey
offline som hanterar behörigheter via
användarnas nyckelbrickor.
Försvinner det fasta telenätet?
F r å g a n o m d e t fa s ta telefonnätets framtid kommer upp i tid­
ningspressen ibland, det är relevant att reflektera över då alla
nyheter endast berör det mobila nätet.
Titta bara på Ericssons utvecklingsavdelningar i Stockholm
som har lagt ned all verksamhet i södra Stockholm (där utveck­
lingsavdelningen för fasta nät låg) för att sedan koncentrera
verksamheten till Kista, där radiodelen av gamla Ericsson låg.
Fram till 1980-90-talet stod fasta nätet (i huvudsak AXE-växeln)
för merparten av verksamheten – nu är det tvärtom, mobila delen
dominerar fullständigt.
Sedan är det så att många abonnenter övergår från fast telefon
till enbart mobiltelefon. Då minskar ju antalet fasta telefoner.
i pressen och på Post- och Telestyrel­
sens hemsida att Teliasonera har som målsättning att ersätta
kopparnätet med mobila lösningar kan man få intrycket att fasta
nätet kommer att försvinna helt och hållet. Men det handlar om
kopparnätet närmast abonnenten och mestadels på landsbygden
som kommer att ersättas med mobila lösningar. Skälen till detta
är att mobila lösningen är smidigare och mera ekonomisk, men
kanske inte alltid den bästa tekniska lösningen. Det är en avväg­
ning man får göra. Olika störningar kan påverka.
De fasta näten med optisk fiberkabel och bredband berörs inte
av Teliasoneras beslut. Visserligen minskar fasta nätet i utbred­
ning men det är endast marginellt. Alla abonnenter kommer att
erbjudas anslutning till telefonnätet. Den fasta telefonen kopplas
till en adapter för anslutning till mobilnätet och det fasta telefon­
numret behålls även i den mobila lösningen.
När man l ä ser artikl ar
är det i stort sett bara kommunikationen från
radiobasstationen till mobiltelefonabonnenten som sker trådlöst.
Kommunikationen uppåt i näten sker med fasta förbindelser som
opto-, koax- och kopparkabel. Ibland kan radiolänk användas
som är en trådlös förbindelse. Sedan är det en snabb utveckling
av de mobila telefonerna som inte de fasta telefonerna har. I
marknadsföringen av telefoner är fokus på de mobila termi­
nalerna (och tjänster, appar) i första hand, där har det skett en
förskjutning.
Men slutsatsen är att det fasta telenätet hål­
ler på att försvinna är förhastad, nätet kommer
att finnas kvar under överskådlig framtid.
I m o b i l a n ät e t
Hans Nyman
Styrelseledamot i Svenska Elektro- och
Dataingenjörers Riksförening (SER)
Har arbetat med telestationsutbyggnad och
telenätplanering på Televerket, därefter vid Ericsson
med systemutveckling av fasta telefonnätet.
Styrelsen rekommenderar ägar­
na att acceptera budet med reso­
nemanget att företaget på egen
hand inte kan generera samma
avkastning.
Canon kommer att fortsätta

N o K e y fu n g e r a r ihop med RCO:s
befintliga passagesystem RCARD 5000 och monteras direkt
på dörren där det ersätter det be­
fintliga låset. Man behöver inte
göra något mekaniskt ingrepp
i dörren annat än att byta ut be­
fintligt handtag. All inkoppling
och mekanik sitter på insidan av
dörren vilket försvårar manipu­
lation och sabotage.
Programmeringen av låset
sker via användarnas nyckel­
brickor. Omvänt överförs infor­
mation – som händelseloggar
och batteristatus – via nyckel­
brickorna till centralenheten
när användaren passerar en upp­
kopplad läsare.
NoKey offline uppfyller nord­
isk låsstandard och är utvecklad
på RCO:s huvudkontor i Järfälla.
– Alla våra produkter utveck­
las och sätts ihop här. Tillverk­
ningen sker också den i Sverige,
säger Henrik Paulsson.
Låsen drivs av fem vanliga
AA-batterier och varnar i god
tid innan de är slut. Med hundra
öppningar om dagen ska bat­
terierna räcka i minst tre år. Vill
man slippa batteribyten går det
att ansluta låsen till en extern
strömförsörjning.
D e n ya l å s e n finns med eller
utan tangentbord, cylinder och
vred. Användaren kan själv välja
om bara kort eller ID-bricka ska
användas eller om dessa måste
kombineras med en personlig
kod.
All programmering sköts från
RCO:s mjukvara R-CARD M5
och företagets vanliga uppkopp­
lade läsare (Mifare) fungerar
som initieringsläsare för NoKey,
alltså behövs inga separata läsare
för detta ändamål.
– NoKey offline riktar sig i
dagsläget inte till privatmark­
naden, men lite längre fram så
kommer vi även gå in på det seg­
mentet med denna produkt.
Per Henricsson
[email protected]
SPECIFIKATION:
Canon köper Axis
n Nätverkskameror
Japanska Canon har lagt ett
bud på kameratillverkaren
Axis värt 23,6 miljarder kronor.
– Man kan inkludera väldigt
många dörrar eftersom man inte
behöver dra kabel överallt. Och
har man exempelvis ett externt
förrådsutrymme eller liknande
en bit bort, är det lika smidigt att
sätta en läsare där eftersom man
slipper en väldigt lång kabeldrag­
ning, säger RCO:s marknadschef
Henrik Paulsson till Elektronik­
tidningen.
driva verksamheten i ett fristå­
ende bolag, med eget varumärke
och med dagens ledning.
Axis grundades 1984 och har
blivit känt för sina digitala nät­
verkskameror för videoöver­
vakning som lanserades 1996.
Kamerorna används för övervak­
ning och finns i en mängd mo­
deller.
Per Henricsson
Matningsspänning: 5 stycken
alkaliska AA LR6-batterier.
Livslängd batterier: Upp till
3 år vid normal användning
(100 passager per dag).
Alternativ strömförsörjning:
9-volts batteri (6LR6) för
reservkraft på utsidan.
Extern matning på insidan med
9 volt DC.
Temperaturområde:
Insida +5 till +40 °C
Utsida –25 till +55 °C.
Dörrblad (max/min tjocklek):
Standard: 38–80 millimeter.
Med tillbehör: 38–110 milli­
meter.
Lästeknik: Mifare (från NXP).
Läsavstånd: Cirka 1–2 centime­
ter beroende på transponder.
Sändarfrekvens: 13,56 MHz.
Korttyper som stöds: Mifare
Classic, 1 eller 4 kbyte.
Standard: ISO/IEC 14443 Typ A.
[email protected]
ELEKTRONIKTIDNINGEN 2/15
One Switcher Does It All
Multitopology, Dual Internal 2A/50V Switches
®
The LT 8471 is our first 50V input-capable dual multitopology DC/DC converter. It has three internal switches, dual 2A/50V
and one 510mA/50V. The converter topology of the 2A/50V switches is user selectable from buck, boost, SEPIC, flyback
and inverting. Each channel is independent of the other, providing complete autonomous operation with no crosstalk. The
510mA/50V skyhook switch is used as a booster for automotive applications when cold crank conditions of 2.5V inputs
need to be supported (if one of the converter topologies is buck mode). The LT8471’s anti-phase switching reduces input
ripple and its high level of integration ensures a compact solution footprint.
Features
LT8471 Demo Board
Info & Free Samples
•Dual2A,50VInternalSwitches
www.linear.com/product/LT8471
•Internal510mASkyhookSwitch
Efficiently Generates Boosted
Input Voltage
Tel: 08-623 16 00
•2APrimaryChannelsCanBeBuck,
Boost, SEPIC, Flyback or Inverting
•WideInputVoltage:2.5Vto50V
•ProgrammableUVLO&OVLO
35mm x 24mm
(Actual Size)
www.linear.com/solutions/4808
, LT, LTC, LTM, Linear Technology and the Linear logo are
registered trademarks of Linear Technology Corporation. All
other trademarks are the property of their respective owners.
Linear’s Nordic Sales Office: 08-623 16 00
Agents: Sweden: Arrow 08-562 655 00, Digi-Key Corp. 020-798 088,
Norway: Arrow +47-52 76 30 00, Digi-Key Corp. +47-80 01 52 86,
Denmark: Arrow +45-7010 2211, Digi-Key Corp. +45-8088 1367,
Finland: Fintronic +358-9-2512 7770, Digi-Key Corp. +358-800 115 281
startblocket
150 miljoner
till norskt mobilobjektiv
Sänk IoT-budgeten
– plundra en mobil
n Operativsystem
Plocka ut moderkortet ur din
mobiltelefon – vad har du då?
Ett IoT-utvecklingskort! Ett
projekt som stöds av Telenor
har tagit fram ett operativsystem – JanOS – för att köra
mobiltelefoner huvudlöst.
En trådlös dörrklocka som an­
vänder närhetssensorn som
tryckknapp och skickar ljud över
bluetooth till en högtalare – det
är ett av demonstrationsexem­
plen.
Varför betala 80 dollar för en
Raspberry Pi med GSM-modul,
när du kan få samma hårdvara
genom att plocka moderkortet ur
en mobiltelefon för 30 dollar.
Så motiveras projektet.
prisexempel.
Ett Arduinokort plus en kame­
ramodul, en GSM-modul och
en accelerometer kostar dig 126
euro. Och då får du inte ens en
pekskärm.
Operativsystemet JanOS pro­
H ä r ä r e t t a n n at
grammeras i Javascript som i
sin tur körs i Firefox OS. JanOS
stöder alla telefoner som du kan
installera Firefox OS på, vilket i
dagsläget är bland annat Googles
Nexus-mobiler, Samsung Galaxy
S2 och ZTE Open.
JanOS-programmen kan dess­
utom integreras med program­
vara för telefonen.
S å h ä r k o mm e r d u i g å n g . Skaffa
en av de telefoner som JanOS stö­
der, installera mjukvara, skriv ett
program, installera det.
När du är klar med mjukvaru­
utvecklingen – plocka ut moder­
kortet och bygg in det i någon­
ting. Voilà – ett IoT-system!
De flesta telefonens kort har
enligt JanOS-projektet GPIOportar som du kan använda.
Namnet JanOS är efter upp­
hovsmannen Jan Jongboom.
Jan Tångring
[email protected]
Hänt
SEN SIST
Senaste nytt alltid på etn.se
Qi höjer effekten på trådlös laddning
13 februari
n energi WPC släpper nya preliminära specifikationer till sin stan­
dard Qi för trådlös laddning. Effekten för laddning av en pryl vrids
upp till 15 watt. Och resonansladdning tas i bruk för att flera prylar
ska kunna laddas parallellt i samma station.
Specifikationen Volume II: Medium Power gör det möjligt att
snabbladda batteriet i många produkter med 15 watt.
Specifikationen Volume III: Shared Mode tillåter användaren att
ladda flera enheter från en och samma omvandlare men då krävs
resonansladdning.
IoT-utmanare får miljard
och siktar mot stjärnorna
11 februari
n kommunikation Franska Sigfox drar in 100 miljoner euro i en
ny finansieringsrunda till sina strömsnåla, billiga radionät för IoT.
Investeringen ska höja tempot på utrullningen av näten som finns
i Frankrike, Spanien, Storbritannien och Nederländerna. Sigfoxnät
kommer snart att byggas också i Asien och Amerika, inklusive USA.

n Opto
Industrifonden bidrar med 50
av de 150 miljoner kronor som
det norska uppstartsbolaget
Polight tar in i riskkapital.
Investeringen skapar nya
mobiljobb i Lund.
Polights objektiv har låg bygg­
höjd men är framför allt snab­
bare än dagens lösningar vilket
öppnar för helt nya tillämpning­
ar i mobiltelefoner, surfplattor
och liknade produkter som krä­
ver platta objektiv.
– Det behövs en hel del ny
mjukvara för det här och den
kunskapen finns i Sverige, säger
Dan Ekelund på Industrifonden.
Det lutar därför åt att Polight
öppnar ett kontor för mjukvaru­
utveckling i Lund eller möjligen
Kista senare i år.
Polight har utvecklat ett mik­
romekaniskt objektiv som mer ef­
terliknar ögas sätt att fokusera än
ett traditionellt objektiv där lin­
serna åker fram och tillbaka i ett
rör. Polights objektiv ser ut som
en hamburgare med ett tjock bröd
i botten, en köttskiva i mitten och
ett tunt bröd på toppen. Brödet är
två plana glasskivor och hambur­
garen en följsam polymer.
På den övre, tunna glasskivan
finns ett piezoelektriskt skikt
som när man applicerar en spän­
ning får skivan att böjas varvid
polymerskiktet följer med och
fokus för objektivet ändras.
Objektivet kommer att tillver­
kas i en av ST Microelectronics
mems-fabriker och målsättning­
en är att produktionen ska dra
igång i slutet av året.
Förutom Industrifondens 50
miljoner kronor satsar de norska
investmentbolagen Viking Ven­
ture och Alliance Venture, samt
det statliga investeringssällska­
pet Investinor 100 miljoner kro­
nor i bolagets nyemission.
Industrifondens investering är
den första i ett hårdvarubolag på
lång tid och ger ett ägande på 16
procent av bolaget.
Per Henricsson
[email protected]
Svenska KnC snart på 16 nm
4 februari
n betalningsmedel För att utvinning av bitcoins ska vara
lönsamt krävs energieffektiv hårdvara. Idag innebär det asicar i den
mest avancerade process som står till buds. Svenska KnC Miner kan
därför bli först i världen med kretsar tillverkade i 16 nm. Företaget
har dessutom fyllt på kassan med ytterligare 135 miljoner kronor.
Den här gången har investeringen triggats av en tape-out, en fär­
digdesignad asic för TSMC:s kommande halvledarprocess på 16 nm.
Elisabet Österlund
blir chef
för EG Electronics
3 februari
n distribution Komponentdivi­
sionen inom Kamicgruppen, EG Elec­
tronics, får som ny chef en bransch­
veteran – Elisabet Österlund.
Elisabet kommer närmast från
Nord-Lock International, ett företag
inom börsnoterade Latourgruppen,
där hon byggde upp och ansvarade
för en global sälj- och marknadsorga­
nisation i ett antal länder både inom
och utom Europa.
Dessförinnan har Elisabet haft ledande befattningar i flera olika
bolag inom Lagercrantz-gruppen, bland annat som vd för Acte
Supply.
ELEKTRONIKTIDNINGEN 2/15
Insight resides at the
corner of Hardware and Software.
The more complex your LTE-Advanced RF design becomes, the more
you need test and measurement experts who can help you. Keysight
is the only company that can give you benchtop, modular and software
solutions for every step of the LTE-A design process. From simulation
to R&D, from validation to manufacturing, we can offer you the
instruments, programs and expertise you need to succeed.
HARDWARE + SOFTWARE + PEOPLE = LTE-A INSIGHTS
Complete LTE-Advanced design and test lifecycle
Benchtop and modular solutions
Identical software algorithms across platforms
300+ software applications for the entire wireless lifecycle
Keysight MIMO PXI test solution
Keysight W1715EP SystemVue
MIMO channel builder
Keysight 89600 VSA software
Keysight Infiniium S-Series
high-definition oscilloscope
with N8807A MIPI DigRF v4 (M-PHY)
protocol decode software
Download new LTE-A Technology
and Test Challenge — 3GPP Releases
10,11,12 and Beyond
www.keysight.com/find/LTE-A-Insight
Telefon 0200 88 22 55
Fax 0201 20 22 66
© Keysight Technologies, Inc. 2015
Keysight N9040B UXA
signal analyzer with 89600
with N7624/25B Signal Studio software
for LTE-Advanced/LTE FDD/TDD and
89600 VSA software
Keysight N5182B MXG X-Series
RF vector signal generator
Keysight E6640B EXM
wireless test set
VSA software
with N7624/25B Signal Studio software
for LTE-Advanced/LTE FDD/TDD
with V9080/82B LTE FDD/TDD
measurement applications and
N7624/25B Signal Studio
software for LTE-Advanced/LTE
FDD/TDD
Keysight E7515A UXM wireless
test set with E7530A/E7630A LTE-Advanced/
LTE test/lab application software
tema: kommunikation
Tryck in så mycket data i fibern som det bara går till så låg energi­
förbrukning som möjligt och helst utan att det tar någon plats.
Det är uppdraget för Ingrid Nordmark och de 150 utvecklare hon
basar över på telekombolaget Transmode i Stockholm. Företaget
har nischat in sig på metronät, den del av kommunikationsnätet
som finns mellan långdistansnätet och accessnätet.
Flest Gigabit
per kvadratmeter och watt
M
ed en miljard i omsättning räk­
nas Transmode som ett av Sve­
riges största optobolag men
utvecklar trots det inga egna op­
tokomponenter.
– Vår styrka är vi är vertikalt integrerade
och kan utveckla kompletta system. Vi har
expertis inom opto, FPGA elektronikdesign
och mjukvaruutveckling. Dessutom har vi en
stor leverantörsbas där vi är med och påver­
kar utvecklingen för att få fram optimerade
produkter. Vi har täta kontakter med leveran­
törerna och sedan integrerar vi komponen­
terna i produkterna, säger Ingrid Nordmark
som är forsknings- och utvecklingschef.
Ungefär 30 procent av utvecklarna arbetar
med någon form av hårdvara. För tio år sedan
dominerade FPGA:er, idag använder huvud­
delen av produkterna standardkomponenter
i form av kommunikationsprocessorer.
– Det är resurseffektivt eftersom vi slipper
göra så mycket själva, det gäller särskilt för
våra lager 2-kort.
FPGA:erna finns kvar och är viktiga för
specialtillämpningar och för snabbt få fram
prototyper. Ett exempel som Ingrid Nord­
mark nämner är en så kallad fronthaullös­
ning till basstationer som sköter transporten
mellan basbandsenheten och radioenheten
via gränssnittet CPRI.
FAKTA:
Tre nivåer i kommunikationsätet
mellan långdis­
tansnätet och accessnätet men bara för
att det heter metronät är räckvidden inte
begränsad till en stad. Med optisk förstärk­
ning – men utan att regenerera signalen
elektriskt – klarar metronätet upp till 150
mil vilket förbryllande nog överlappar
långdistansnätens räckvidd. Skillnaden
mellan de bägge näten ligger framförallt
i att långdistansnäten klarar ännu längre
sträckor och har högre kapacitet – även om
det finns ett överlapp även här i och med att
metronäten tagit steget till 100 Gbit/s.
Du h i t ta r m e t r o n ät e t
P r e c i s s o m l å n g d i s ta n s n ät e n använder
även metronäten våglängdsmultiplex­
ering – ett antal olika våglängder – för att
få in flera parallella kanaler i en enda fiber.
Oftast används så kallad Dense Wave­
length Division Multiplexing (DWDM), en
standard med tätt packade våglängder
och temperaturstabiliserade lasrar men i
metronäten används ibland även enklare
och billigare teknik med större avstånd
mellan våglängderna – så kallad Coarse
Wavelength Division Multiplexing (CWDM).
Största delen av Transmodes försäljning är
numera DWDM-produkter.

En sak som gör företagets metroproduk­
ter unika är att vissa av dem kan hantera
både lager 1 och lager 2 i OSI-modellen.
Lager 1 är den fysiska delen av nätet, den
del som skickar och tar emot de optiska
signalerna men också omvandlar dem till
elektriska signaler. Nästa nivå, datalänk­
lagret eller lager 2, hanterar den fysiska
adresseringen via exempelvis Ethernet.
både lager 1 och 2 i
samma produkt blir det enklare och billi­
gare för kunderna.
Precis som konkurrenterna har Trans­
mode egenutvecklade chassin som bara
passar de egna korten. Det som gör chass­
ina unika är att bakplanet inte används för
att switcha signalerna, den funktionen lig­
ger i korten (transpondrarna), ett val som
sänker instegskostnaden eftersom chassit
blir enklare och därmed billigare samtidigt
som energiförbrukningen blir lägre när inte
alla platser är fyllda.
Samma teknik har använts ända sedan
starten och gör det möjligt för kunderna att
blanda gamla 1 Gbit/s-transpondrar med
de senaste på 100 Gbit/s som också klarar
lager 2.
G e n o m at t h a n t e r a
Större delen av utvecklingsavdelning, runt
70 procent, arbetar med mjukvaran till kor­
ten och för så kallad network management.
Den sistnämnda har vuxit snabbt de senas­
te åren i takt med att näten blivit större och
att Transmodes kort får allt mer komplexa
funktioner. Företaget har satsat på enkelhet i
kombination med ett antal nyckelfunktioner.
– Kunderna upplever att den är lätt att
komma igång med och att den fyller deras
behov.
D e n h ä r t y p e n av systemprogram används
bland annat för att sätta upp förbindelser
mellan två punkter. I programmet kan man
se vad det finns för hårdvara tillgänglig sam­
tidigt vill operatörerna slippa skicka ut en
tekniker för att koppla om noderna, den de­
len ska ske via programvara.
– Vi har tagit de första stegen, på sikt vill vi
att systemet ska kunna konfigurera sig självt.
Man ska bara behöva säga att härifrån till hit
vill jag ha en förbindelse.
Idag har kunderna ett program per tillver­
kare för övervaka och styra hårdvara. Även
om man inte blandar produkter från olika
tillverkare i samma chassi finns det ett tryck
från kunderna att göra det enklare.
Tittar man framåt så ser svaret ut att stavas
ELEKTRONIKTIDNINGEN 2/15
’’
”Hela gruppen har
helhetsbilden och därmed
ska alla förstå
vad kunden behöver”
Software Defined Networking, SDN. Trans­
mode tog ett första steg i höstas genom att gå
med i Open Daylight, ett samarbetsprojekt
inom Linuxsfären för öppen källkod till Soft­
ware Defined Networking och Network Fun­
ctions Virtualization.
– Vi har börjat med att lägga in vissa delar
delar, bland annat ett ramverk inom network
management.
ELEKTRONIKTIDNINGEN 2/15
göra dem tillgängliga på ett standardiserat
sätt går det att se att det finns resurser som
inte utnyttjas.
Svårigheten med optonätet är att det inte
är lika standardiserat på nodnivå och dess­
utom uppbyggt med utrustning från olika
leverantörer. För att SDN ska fungera måste
resurserna göras tillgängliga på samma sätt
oavsett fabrikat.
– Det kommer att ta lång tid att utveckla
men vi kan börja med att göra våra resurser
tillgängliga för andra SDN-kontrollers.
Även om det är tidigt anser Ingrid Nord­
mark att det är viktigt att engagera sig i ar­
betet för att veta vart utvecklingen är på väg,
och för att kunna påverka.
T r a n s m o d e b e d r i v s utvecklingsarbetet
med agila metoder – hela gruppen har hel­
hetsbilden och därmed kan alla förstå vad
kunden behöver.
– Något som är starkt är att du tillsammans
som grupp bestämmer vad du ska göra, och
tittar på det varje dag,
Arbetssättet ger en förståelse för vad som
ska göras just idag. Dessutom för man in ett
ständigt lärande.
– Efter två veckor kan man se vad som gick
bra och vad vi kan ta med oss till nästa gång.
På
En hörnsten är att utvecklingsmiljön är
uppbyggd så att det hela tiden går att testa
och förstå hur långt man kommit. Därmed
finns det alltid fullt fungerande mjukvara.
– Vi bygger varje dag och kör igenom tu­
sentals subtester. Dessutom kör vi en större
test varje natt och på morgonen ser alla
hur gick det gick. Då vet du alltid var du är.
Checkar man in mycket kod på en gång är det
ett elände att ta reda på vad som gick fel.
Även hårdvaruutvecklingen bedrivs på lik­
nande, sätt men metoden går under epitetet
”lean product development”.
– Du ska ha en transparens så du vet var du
är och hur långt du kommit.
Resonemanget kan låta luddigt men i
praktiken handlar det om att tidigt i utveck­
lingsfasen ge sig på de svåra delarna och för­
säkra sig om att de är under kontroll. Rent
praktiskt kan det handla om att den snabba
seriebussen på det nya kortet är det svåraste,
eller en komponent som blir väldigt varm. Då
designar man ett litet kort som bara är tänkt
att lösa just det problemet och inte hela upp­
giften.
och är nå­
got som Ingrid Nordmark tagit med sig från
Ericsson.
– Det agila hade man redan börjat med på
Transmode innan jag började, lean började vi
implementera i höstas.
En viktig del i lean är att arbetet aldrig blir
färdigt, det går alltid att hitta nya saker som
går att förbättra.
– I konceptet ingår också att du ska lära
dig och att man ska lära varandra, och det är
­saker som tilltalar oss ingenjörer.
Ett exempel på hur Transmode använt lean
är ett koncept som togs fram för förstå hur
fiberinstallationen i ett chassi går till i fält.
Några kunder fick prova konceptet och ge
feedback på hur det skulle fungera, feedback
som kunde göra installationen snabbare och
därmed billigare.
– Ett annat exempel är programvara för
M e t o d e n k a ll a s S e t b a s e d d e s i g n

▲
M e d S DN s k a d e t g å att dela på styrdata och
nyttolast vilket gör att man kan använda
hårdvara på ett effektivare och därmed bil­
ligare sätt. Det skapar också möjligheter att
öka automatiseringen och introducera nya
tjänster snabbare. För att förklara hur det
fungerar i praktiken jämför Ingrid Nordmark
med ett datacenter där man har lagrings­
utrymme och processorkraft. Om man kan
per henricsson
nI
ng
rid
B ef
N
a
ut v ttnin ordm
eck
g: F
l
i n g o r s k a rk
Föd
sc
d
n
Bor : 1960 hef. ings- o
.
: Jär
ch
f äll
Fam
sön ilj: Gi a.
ft o
e
ch t
Kar r.
vå v
kom riär: K
uxn
o
a
c h e m u n i n s ul
t
k
f
ol ik p å E r a t i on in om
f e m a b ef a ic s s o . U t ve m il i t ä
f ö r å r e n t t n i ng n R a d i c k l i ng r
201 LTE-ut på Eri ar, de o på s­
l i ng 3 f o r s v e c k l c s s o n s i s t a
in
kn
an
s
Intr chef p ings- gen. S s vari
for messen å Tran och ut edan g
sm o v e c
er. : Ski
k­
de
d or
i all
a de
ss
tema: kommunikation
network management där vi gör tidiga tester
med kunder, annars är det lätt att man gör
på ett visst sätt bara för att man tror att det är
bäst.
En del i att strukturera utvecklingsarbetet
är att långt i förväg slå fast när det kommer
nya releaser så att kunderna ska kunna pla­
nera sitt arbete. I fjol blev det tre stycken.
– Annars är det oerhört lätt att utveckling­
en av de tre delarna – hårdvara, mjukvara och
nätövervakning – driver iväg så att de inte
hänger ihop.
N ä s ta sl ä p p s k e r i m a j och redan nu kan
kunderna se att det bland annat kommer att
innehålla nya funktioner för de paketbase­
rade optiska switcharna, EMXP-korten.
Men det händer förstås att det kommer
en överraskning, en produkt som inte finns
med i planerna. Det kan bero på att en kund
trycker på och vill ha någonting snabbare ut­
vecklat än vad planerna säger.
Viktigt att komma ihåg är att allt nödvän­
digtvis inte behöver var klart vid en lansering.
– Det går att leva med några mindre fel
som åtgärdas senare så länge man har full koll
på kvaliteten.
Även om mycket av utvecklingsarbetet
handlar om 100 Gbit/s och mer så sker en
ständig vidareutveckling av äldre produkter.
Det som gör ­Transmodes
chassin unika är att bakplanet
inte används för att switcha
signalerna, den ­f unktionen ligger
i korten (transpondrarna), ett val
som sänker instegskostnaden
eftersom chassit blir enklare och
därmed billigare samtidigt som
energiförbrukningen blir lägre
när inte alla platser är fyllda.
Fokus för det arbetet handlar om att göra tek­
niken billigare och energisnålare.
E t t e x e m p e l på d e t är de nya Hex-korten där
man får plats med sex fiberanslutningar istäl­
let för fyra utan att storleken ökar. Produkten
är tänkt att sitta långt ut i näten där det är ont
om plats i skåpen och man har ett lågt tak för
effektuttaget.
Det står chef för forskning och utveck­
ling på ditt visitkort, har ett litet företag som
Transmode verkligen heltidsanställda fors­
kare?
– Vi är med i forskningsprojekt för både
hård- och mjukvara. Även om vi inte har
några heltidsforskare så har vi personer som
gör vissa projekt på heltid. Att vi är attraktiva
som samarbetspartners visas inte minst av att
Chalmers ville ha med oss för vårt sätt att de­
signa energieffektiva system.
Per Henricsson
[email protected]
14-15 april 2015 | Svenska Mässan, Göteborg
Läs mer och skriv ut
ditt kostnadsfria
entrékort på:
Sveriges viktigaste mötesplats för elektronikbranschen
Sveriges nya mötesplats för utveckling och effektivisering av
morgondagens högteknologiska industri och ingenjörskonst
easyfairs.com/elektronik
eller
easyfairs.com/ae
Framtiden tar avstamp på
Svenska Mässan den 14-15 april:
Träffa utställare
Kostnadsfria seminarier
Delta i aktiviteter
Se nyheter & få inspiration
Samarbetspartners:

ELEKTRONIKTIDNINGEN 2/15
NEW
POWER
SENSORS
Keysight U2040 X-Series Wide Dynamic Range Power Sensors
The world’s widest dynamic range: -70 to +26 dBm (96 dB)
Fast measurement speed: 10,000 readings-per-second
Choice of form factors: USB and LAN
Accuracy and repeatability across all common wireless signals
Internal zero and automatic calibration
Introducing a variety of power sensors that offer extremely
high measurement speed and the world’s widest dynamic range.
Using Keysight BenchVue software for data capture/analysis,
the sensors will allow you to obtain fast, accurate and repeatable
measurements over a wide range of power levels. Choose from
four USB models to test chipsets, radio systems, radar, mobile
and handsets. Or choose the industry’s first LAN and thermal
vacuum-compliant power sensor for satellite testing.
Buy from:
A Keysight Autorized Technology Partner
www.testhouse.se
Super fast.
Super accurate.
Super wide
dynamic range.
USB
LAN
En IP-kärna för en
switch är en svår
produkt att fånga
på bild. I labbet står
just nu en testuppsättning med en
FPGA-platta laddad
med en åtta­portars
10 Gbit/s L2-switch.
Switchar utan dödkött
Switchar som är exakt skräddar­sydda för dina behov, snarare
än konkurrenternas one-size-fits-all. Det är vad Lundaföretaget
Packetarc erbjuder i form av IP-kärnor.
E
fter fyra år – i och för sig
ingen ålder på ett företag i
den här branschen – väntar
Packetarc (Packet Architects)
fortfarande på sin första kund.
De är ett gäng på sex kon­
struktörer i Lund, plus en säljare
i USA, med en bakgrund hos tai­
wanesiska
halvledartillverka­
ren Realtek och hos avsomnade
svenska Switchcore.
Den sistnämnda utvecklade
också Ethernetkretsar. Men ut­
över att grundarna träffades där
finns ingen gemensam teknik.
Packetarc har också en grund­
läggande skillnad i affärsstrategi
mot Switchcore – man har valt att
ta tid på sig att låta ett bra verktyg
mogna. Det är något det nästan
aldrig finns tid för i en bransch
där time-to-market är allt.
– Jag har sett det hända, verk­
tygen är nästan färdiga, men man
tar död på projektet och ingenjö­
rerna slutar. ”Jo, det där är ju fina
verktyg, säger ledningen, men

jag behöver kretsar i morgon!”,
berättar Robert Wikander, före­
tagets teknikchef.
På Switchcore hade man hela
tiden hårda krav på att snabbt
komma ut med produkter och
få dem lönsamma. Men det finns
ingen bitterhet i efterhand över
den strategin.
– Vi var alla med att fatta be­
sluten. Man får göra tuffa val, sä­
ger vd Kenny Ranerup.
Det som Packetarc låtit mogna
är utvecklingsverktyget PAC
(Packet Architects C). Det är ett
högnivåspråk för IP-konstruk­
tion. Syntaxen liknar C.
– Det gör att man känner sig
hemma i att läsa koden, säger
Kenny Ranerup.
PAC ersätter alltså VHDL el­
ler Verilog, men är inte generellt
som de, utan kan bara användas
för att ta fram paketväxlande IPkärnor.
PAC beskriver mycket exakt
En switch med exakt de funktioner du behöver – varken mer eller mindre.
den typ av hårdvara företaget
utvecklar. Belöningen är en stor
flexibilitet inom just detta om­
råde. Och effektivitet.
– Vi diskuterade en ny speci­
fikation med en kund – hur stor
den skulle vara, antal portar,
och så vidare. Nästa dag kunde
vi leverera en summering på yta
och egenskaper, berättar Kenny
Rane­rup.
– Kunden blev mycket förvå­
nad över att vi kunde ge svar så
snabbt. Normalt är detta en lång
process och den ger ändå inte ett
exakt svar utan en gissning. Vi
kan ge svart på vitt dagen efter.
Verktyget är Kenny Ranerups
baby. På Switchcore var han tek­
nikchef. Men där användes det
inte.
ELEKTRONIKTIDNINGEN 2/15
inte alls så lämpade
– På Switchcore gjor­
för – paketprocessning
de vi mer traditionell
– utan mer för signal­
utveckling. Det kanske
behandling och beräk­
var det som gjorde att
ningar.
det inte höll? säger Ken­
Den som utvecklar
ny Ranerup.
paketprocessning i ren
– Vår flexibilitet idag
mjukvara har det lite
är en stor styrka – kun­
enklare. Där finns bra
den betalar inte för Kenny Ranerup
specialanpassade språk,
dödkött han inte vill
som PacketC.
ha. Och så kan vi lägga
Packetarc är uppen­
till de funktioner han
barligen stolt över sina
saknar i den fixa lös­
verktyg.
ning som konkurrenten
– Men
kunderna
erbjuder, säger Robert
struntar i och för sig i
Wikander.
dem. Det vill ha sina
Det finns en handfull
kärnor. Det spelar dem
företag som säljer IPblock till FPGA:er. Men Robert Wikander ingen roll om vi använ­
der 100 indier eller ett
de har det gemensamt
att de är fixa i funktion, portar, effektivt verktyg. De vill ha något
bandbredd, och så vidare. Re­ som är så optimalt och kostnads­
sultatet är att IP-blocket lägger effektivt som möjligt, säger Ro­
beslag på hårdvara som inte an­ bert Wikander
PAC är alltså företagets kärn­
vänds.
”Du får dem inte att ändra sin produkt. Man slår mynt av den
forwarding”, fick Packetarc höra på några olika sätt. Det som är
mest aktuellt är att ta fram IPom en konkurrent från en kund.
– De har byggt sina fixa kärnor kärnor och licensiera dem som
och vill du ändra på dem kostar de är, eller ta fram skräddarsydda
varianter för en kund eller till­
det mycket pengar.
En annan fördel är att Pack­ sammans med en kund.
– Vi bygger bibliotek med
etarc kan bygga mycket små kret­
sar som är yteffektiva. Och sedan funktioner, som kunden sedan
skala upp dem till att få mycket kan använda som de är. Eller
göra ändringar i. Det är enklare
hög bandbredd.
– Jag blir överraskad av hur än att sälja en verktygsmiljö, sä­
bra det går att skala upp och ner, ger Robert Wikander.
Det finns också de som är in­
säger Robert Wikander.
tresserade av verktygen i sig.
Överraskad av ditt eget verktyg?
– En helt annat typ av kunder,
– Ja, intuitivt tycker man inte det exempelvis inom försvaret, som
borde gå, men det gör det fak­ inte vill att utomstående ska ha
en inblick i vad man ta fram, sä­
tiskt.
ger Robert Wikander.
Vad använder era konkurrenter
för verktyg?
– De använder verilog – ”bonnaVerilog”, skrattar Robert Wikan­
der.
– Det är det som är industri­
praxis. Eller VHDL i Europa, sä­
ger Kenny Ranerup.
Det är språk på en mycket låg
nivå och därmed mer arbetskrä­
vande. Att göra ändringar är en
mardröm. När man väl har byggt
en pipeline för att processa pa­
ket – då ändrar man den inte. Att
klämma in ett nytt protokoll är
en stor utmaning.
Det finns också en trend att
använda HLS – high level synt­
heis – som C++ eller SystemC.
Men de ger ändå ganska kom­
plexa flöden och så handlar det
om dyra verktyg. Och så är det
ELEKTRONIKTIDNINGEN 2/15
Committed to excellence
Sensors
Microcontrollers
Power Management
Discover the Internet of Things
Design SMART Products
RUTRONIK SMART offers you a new range of bundled hardware,
software and services. RUTRONIK SMART brings together entire
solutions to build applications for:
Healthcare
Vore Cisco en drömkund?
Comfort
– Vi är ett litet företag. Riktigt
stora kunder skulle vi inte orka
med. Det är för tungrott. Vi har
valt att nischa mot kunder som
vi kan gå iland med, säger Kenny
Ranerup.
Lifestyle
Är ni intressanta för asic­
tillverkare eller FPGA-användare?
Wireless
Safety
Learn more: www.rutronik.com/smart
Get in touch:
[email protected] or call +49 (0) 7231 801-1320
– Det krävs bara små anpass­
ningar, tekniken är densamma.
Däremot är applikationerna
annorlunda. Asicar siktar ofta
på mycket högre prestanda och
större tabeller. För oss är det
inget som påverkar – det är bara
parameterändringar, som gör
ganska lite skillnad, säger Kenny
Ranerup.
– Det kan kunderna ha svårt
www.rutronik.com

tema: kommunikation
att fatta. De är inte vana från asci­
arbete att det ska vara enkelt. Vi
får jobba mycket på att ändra
kundernas bild.
Utmaningen för Packetarc är
den klassiska – att få kunden att
våga investera i en okänd spelare.
– De vill ha något de kan lita
på. Inte ens behöva fundera över
om det kommer att fungera. Det
är den springande punkten, sä­
ger Kenny Ranerup.
För ett nystartat företag som
inte har en lång trackrecord av
IP som redan använts i många år,
krävs en process innan kunderna
börjar lita på att kvaliteten är till­
räckligt hög. Och det tar tid att
bevisa. Att arbeta med FPGA:er
är här en klar fördel – man lägger
blocket i en demonstrator och vi­
sar att det fungerar – kunden be­
höver inte köpa grisen i säcken.
Packetarcs erbjudande åldras
inte, utan blir bara bättre med
åren. Företaget har samlat på sig
kunskap om vad det faktiskt är
som efterfrågas, och kan anpassa
sina erbjudanden och säljstrate­
gier efter det.
En handfull kunder bearbetas
aktivt just nu.
– Marknaden är mycket större,
men vi kan inte hantera så många
kunder samtidigt. Vi vill möta
alla med en dialog och disku­
tera speciallösningar som passar
dem. Det kräver tid, säger Kenny
Ranerup.
– Hade vi haft fixa lösningar
hade vi kunnat packa ihop dem
och vända oss till många fler på
en gång.
– På mycket lång sikt kommer
FPGA och nätverk vara något
som sitter i enormt många pro­
dukter. Då kan det handla om tu­
sentalet kunder för oss. Men det
är alltså om på mycket lång sikt.
Men när får ni era första kunder?
– Vi har en känsla av detta kan
vara det år det kommer att hända
stora saker. Men man ska vara
rea­list. Även om vi skulle få en
stor kund är det en lång sträcka
med en införsäljningsprocess
innan man får pengar på bank­
kontot, säger Kenny Ranerup.
Fyra år är i och för sig ingen
ålder på en uppstartföretag
i halvledarbranschen, men hur
länge tänker ni hålla på?
– Vi har ett brinnande intresse
för det vi gör. Annars skulle vi
inte stoppat in egna pengar när vi
inte fick riskkapital, säger Robert
Wikander.
– Det här är ett långsiktigt pro­
jekt. Alla drömmer om snabba
cash, men här är inte det realis­
tisk. Vi trappar upp i lagom takt
och försöker hitta nya kunder.
Jan Tångring
[email protected]
Ville bli halvledartillverkare
När Packetarc
­startade år 2011 var
tanken att ta fram
egna switchkretsar.
– Vi hade en intern diskussion
om vi skulle välja det kostsamma
spåret att ta fram kisel. Vi hade
ett FPGA-upplägg. Men vi ville
gärna försöka med kisel. Det
fanns ett tydligt business case för
det, som hade gått att genomföra,
säger Kenny Ranerup.
Men företaget fick helt enkelt
inte finansiering.
– Vi startade Packetarc när
vi gjorde det eftersom det var
då som datacenterrevolutionen
skedde. Man började bygga gi­
gantiska datacenter som krävde
annorlunda nät. Så traditionella
Broadcom-lösningar var inte
kostnadseffektiva, säger Kenny
Ranerup.
– Men vi kunde alltså inte
fortsätta det spåret. Ska man få
pengar till att tillverka en asic
måste man lova snabba cash –
som KNC Miner, säger Robert
Wikander.
Han syftar på det svenska fö­
retag som nyss fått pengar till
att tillverka en av världens första
16 nm-asicar. Den blir hjärnan
i ett myntverk för den virtuella
valutan bitcoin, och myntverket
behåller pengarna.
Det finns ingen yttre finansie­
ring av Packetarc.
– Vi finansierar verksamhe­

En uppställning testas med en
10 G-nätverkstestare från Xena networks.
ten själva. Det är ju ganska tidigt
ännu, vi har precis börja komma
ut med produkter och har inte så
mycket pengar från kunder, sä­
ger Kenny Ranerup.
Tiden köper man sig genom
att ha andra verksamheter vid si­
dan av, som konsulter i företaget
Realspeed – asicutveckling, veri­
fiering, design, projektledning.
Kunderna finns både i Sverige
och utomlands.
De egna produkterna finns ute
hos kunder för utvärdering men
än så länge genererar det inga in­
täkter.
Åren går, men det faktum att
man har sina snabba utveck­
lingsverktyg gör att företaget hela
tiden får nya chanser.
– Varje gång det sker större
förändringar av hur nätverk
byggs skapas det möjligheter för
oss. SDN är ett exempel, säger
Kennt Ranerup.
Varje gång en standard för­
ändras, datatakten ökas, eller nya
idéer ritar om nätverkskartan,
kan Packetarc springa till labbet
och skruva på några parametrar
och vara först att presentera nya
IP-kärnor.
Ethernet definierades för 40 år
sedan, men fortsätter ständigt att
utvecklas.
– Protokollförändringar ske
hela tiden. Ett tag på Switchcore­
tiden trodde vi det var slut. Men
det blev tvärtom en explosion,
berättar Robert Wikander.
I hushållen uppgraderas nä­
ten till 2,5 och 5 Gbit/s Ethernet.
Tekniken håller helt på att ta över
som fordonsnät och kan på sikt
ersätta Can-bussen eftersom det
blir kostnadseffekt när bilen ska
kopplas upp mot nätet.
Och lokalnäten som moln­
jättar som Facebook och Ama­
zon bygger är på väg upp till
100 Gbit/s eller kanske 400 bit/s.
Och i industrin vill man kunna
terminera paket tidigare för att få
en snabbare respons.
Ger ”molnet ”nya möjligheter?
– Det är lite för högt upp. Nät­
verksstrukturen under är fri­
kopplad från det. Det närmaste
vi kommer att är att nätet imple­
menteras i datacentraler – och
den förändringen var redan på
utrullning, säger Kenny Ranerup.
För protokollet påpekar han
att Packetarcs verktyg inte är be­
gränsade till Ethernet.
– De är paketcentriska. De kan
lika gärna användas för PCI Ex­
press-switchning, eller RapidIO
eller Infiniband.
– För varje interface finns ett
lager som gör fysisk anpassning.
Men innanför det fysiska handlar
det om paketprocessning och där
har vi infrastrukturen klar.
Och där finns också möjliga
kunder?
– Absolut. Där använder man
ofta FPGA:er, kanske för att över­
sätta från Fibre Channel till något
annat, säger Robert Wikander.
De potentiella kunderna finns
bland allt från små företag med
10–20 anställda till stora indu­
stri- och försvarsföretag.
– Nästan allt som finns ska
kommunicera. Varför bygga de
bitarna själv när vi kan skräddar­
sy dem? Och så kan du fokusera
på din kärnverksamhet – en sök­
algoritm eller vad det kan vara.
– Nätverk är genomgående i
allting. Ofta försöker man först
använda standardkretsar. Men
så behöver något som är mer spe­
ciellt, då blir det ofta en FPGAlösning, säger Robert Wikander.
Jan Tångring
[email protected]
ELEKTRONIKTIDNINGEN 2/15
Omdefiniera RF- och
mikrovågsinstrumentering
med öppen mjukvara och modulär hårdvara
Uppnå snabbhet, noggrannhet och flexibilitet i dina testapplikationer för RF och
mikrovågor genom att kombinera National Instruments öppna mjukvara och modulära
hårdvara. Till skillnad från traditionella instrument med fix funktionalitet som snabbt
blir omoderna när teknologin blir mer avancerad ger systemdesignmjukvaran
NI LabVIEW tillsammans med hårdvaran NI PXI dig de senaste framstegen
i PC-bussar, processorer och FPGA till hands.
>> Läs mer på ni.com/redefine
08-587 895 00
National Instruments Sweden AB ■ Box 1007 ■ 164 21 KISTA ■ Sweden ■ Org nr: 556430-8384 ■ Säte: Stockholm ■ F-Skatt
©2015 National Instruments. All rights reserved. LabVIEW, National Instruments, NI, ni.com, and NI CompactDAQ are trademarks of National Instruments.
Other product and company names listed are trademarks or trade names of their respective companies. 15468
TRÅDLÖSA TEKNOLOGIER
National Instruments stöder ett stort
utbud av trådlösa standarder såsom:
LTE
802.11a/b/g/n/ac
WCDMA/HSPA/HSPA+
GSM/EDGE
CDMA2000/EV-DO
Bluetooth
PATENT
tema: kommunikation
Patentägare rasar
PAT
mot IEEE:s nya licenspolicy
Den nya licenspolicyn från IEEE-SA väntas
dramatiskt sänka ­inkomsterna för patentägare.
Andra standardorgan diskuterar att följa efter.
Företag som lever på licensinkomster kan på
sikt bli en utrotningshotad art.
L
icenspriser ska beräknas
på chipet som implemen­
terar standarden, inte på
slutprodukten som chipet
sitter i.
Det är innebörden av en ny
policy som organisationen IEEE
– bakom bland annat Wifi – har
antagit.
Det är ett dramatiskt avsteg
från hur licenser beräknas idag –
inte bara hos IEEE.
D e t k o mm e r at t dröja några år
innan effekten av den nya re­
kommendationen blir märkbar
– gamla kontrakt måste först
värka ut, och det kan bli svårt att
påverka standardprocesser som
redan pågår – framförhållnigen
är några år. Men därefter kan
effekten bli hur stor som helst –
policyn kan komma att sprida sig
till fler organisationer.
Företag med stora licensin­
komster inom trådlös teknik
är starkt kritiska. Nokia och
Qualcomm har deklarerat att
de totalvägrar. De deltar gärna
i standardarbetet, men i den ut­
sträckning deras teknik hamnar
i IEEE-standarder kommer de
att kräva licensavgifter enligt den
gamla ordningen.
Också Ericsson, Interdigi­
tal, Alcatel-Lucent och General
Electric är mot ändringen.
inställning
till nyordningen har blivit känd
under det att den två år långa ut­
redningen pågått. Huvudvatten­
delaren går mellan patentägare
och tillverkare. Bland de positiva
hittar vi Apple, HP, Intel, Cisco,
Microsoft, Lenovo, Samsung,
Dell, D-Link, Sierra Wireless,
D e fl e s ta f ö r e ta g s

Juniper och Broadcom.
Det har varit för mycket bråk
kring licensvagifter, tycker IEEE.
Därför bestämde man sig för två
år sedan att ta fram en ny policy
med klarare riktlinjer.
IEEE pekar på flera högprofi­
lerade tvister kring tolkningen av
nuvarande policy kring ”rättvisa
och rimliga” licenspriser.
Jo, den frasen lämnar lika
mycket utrymme för tolkningar
som den ser ut att göra. Med kla­
rare riktlinjer hoppas IEEE att
tvisterna ska bli färre.
Även patentägarna sägs ha in­
tresse av större tydlighet, så inte
en domstol i efterhand kan be­
stämma en tolkning som de inte
hade viljat utsätta sitt patent för.
som nämns
finns svenska Ericssons tvister
med Apple och D-Link. Men om
dramat har en huvudperson så är
det Qualcomm.
Inte mindre än 60 procent av
Qualcomms intäkter kommer
idag från patentlicenser på sam­
manlagt 30 miljarder dollar de
senaste fem åren.
B l a n d r ät t sfa ll e n
PATENT
Qualcomms hela affärsmodell
är hotad, anser en analytiker. Ho­
tet kommer inte bara från IEEE:s
policyändring i sig. Det finns en
vanlig uppfattning att licenskost­
naderna för trådlös teknik har
rusat iväg och behöver dämpas.
Detta är orsaken till att IEEE
väljer en policy som väntas sänka
licenspriserna.
Ändringen sker samtidigt som
det som kallas 5G defineras, näs­
ta generations mobilteknik där
IEEE-standarder – främst Wifi
– väntas bli centrala vid sidan
av 3GPPs standarder. Rekord­
många har samlas kring grytorna
för att försöka få med sin egen
teknik som ingrediens i 5G.
Och så välter plötsligt IEEE ut
grytan.
sägs vara
juridiskt oprövad. En liknande
princip har använts i pedagogiskt
syfte i licensrättegångar – juryn
består ofta av lekmän – men
principen tros inte ha varit grun­
den för verkliga kontrakt.
Så andra standardorganisatio­
ner är nyfikna på hur IEEE:s ex­
D e n n ya IEEE - p r i n c i p e n
periment ska utfalla.
Men går det bra finns möjlig­
heten att de följer efter.
På Kinas industridepartment
finns ett färskt förslag till en ge­
nerell mall för policies kring
standardpatent. Mallen är en ko­
pia av IEEE vad gäller licensbe­
räkningar – priset ska beräknas
från ”den minsta komponent el­
ler enhet som uppfyller den slut­
giltiga standarden.”
R e g e l n av v i k e r från vad kine­
siska domstolar accepterar idag.
Exempelvis tilldömdes Qual­
comm i Kina nyss 8,2 miljarder
kronor i böter för överdrivna
licensavgifter. Å andra sidan
accepterade domstolen princi­
pen att avgiften fick beräknas
på slutproduktpriset – även om
Kina gav landets företag en rabatt
på 35 procent. Principen kal�­
las EMVR (entire market value
rule).
En stor fråga är hur Etsi och
andra organisationer bakom
3GPP kommer att agera.
De som implementerar stan­
darderna i sina produkter är
HÄR ÄR PATENTÄGARNAS MOTARGUMENT
IEEE-gruppen som tog fram den
nya policyn fick 680 kommenta­
rer. Här är några av de invänd­
ningar som kritikerna lagt fram.
•Det finnas redan en etablerad
formel för priset på licenser.
Den utgår från värdet som
tillförs slutprodukten av den
patenterade tekniken.
•Det finns inga bevis för att
den nuvarande policyn är ett
problem. Tvärtom har det skett
en fantastisk utveckling inom
mobilvärlden under de senaste
åren. Även nya aktörer – som
Apple – har kunnat ta sig in
på marknaden och göra stora
pengar.
•Det är orimligt att två olika
produkter ska betala samma
licensavgift om de använder
samma chip, men använder
olika mycket av dess funktion.
Ett exempel är en strömspar­
funktion som gör nytta i en
mobil men inte i en basstation.
•Policyn är en cynisk strategi av
medelmåttor att ta sig ikapp de
företag som ger de stora bidra­
gen till mobiltekniken. Genom
att skära bort de inkomster
licensledarna använder för
utveckling, hamnar alla på
samma låga nivå.
•Intel försöker medvetet att
peta bort Qualcomm från
5G-standardiseringen för att
kunna driva 5G i egen riktning
och få in mer egen teknik.
•Om inkomstströmmen till tek­
nikutvecklarna stryps kommer
företagen inte längre att ha
råd att utveckla ny teknik och
teknikutvecklingen kommer
att bromsas upp.
ELEKTRONIKTIDNINGEN 2/15
P
T
N
E
PAT
INTE ENDA ÄNDRINGEN
TENT
T
N
E
PAT
förstås nöjda med IEEE:s nya
rekommendation. De kan sänka
sin priser eller stoppa mer peng­
ar i egen ficka.
All a f ö lj e r s pä n t vad som nu
händer inom IEEE. Kommer
IEEE att definiera teknik som
kringgår patent från Nokia och
Qualcomm? Eller kommer man
att acceptera stora skillnader i
licenserpriser? Kommer fler att
totalvägra – det vore i så fall inte
första gången som IEEE:s patent­
policy ignorerades.
Vissa talar till och med om en
risk för att IEEE spelat ut sin egen
roll – att standardiseringen kom­
mer att flytta till andra forum.
Nyordningen låter som lite
grand som utpressning – kritiker
har kallat den för en priskartell
mellan köpare. Dessutom har
IEEE anklagats för att ha tagit
fram policyn på ett odemokra­
tiskt sätt.
på den kritiken
blev att be det amerikanska jus­
titiedepartementet om ett utlå­
tande.
Departementet ryckte på ax­
larna. Det tyckte utredningspro­
cessen varit öppen och konstate­
rade att det är frivilligt att bidra
med patent till standarder. Dess­
utom påpekade departementet
att IEEE är en privat organisation
som staten inte kan styra över.
De nya reglerna ansågs av de­
partementet inte problematiska
i sig. Men det lovade att höra av
sig om det skulle upptäcka något
oroväckande i hur policyn til�­
lämpades.
IEEE : s r e s p o n s
jan tångring
[email protected]
ELEKTRONIKTIDNINGEN 2/15
Generellt har du rätt att ta
vilka avgifter du vill för dina
patent. Men vill du se dem
i en IEEE-standard behöver
du göra eftergifter. Ju mer du
lovar, desto troligare är det
att de andra medlemmarna
röstar in din teknik.
IEEE beslutade den 8
februari att ändra IEEE:s pa­
tentpolicy på flera punkter.
Den mest kontroversiella
ändringen säger att licenspri­
set ska beräknas från priset
på ”den minsta säljbara
kompatibla komponent som
implementerar standarden”
– det tolkas som chipet.
IEEE gjorde dessutom yt­
terligare några ändringar och
preciseringar.
•licenssäljaren bör inte
kräva säljstopp – ett vapen
som gör irreparabel skada
– mot en ovillig licenstagare
innan en slutgiltig dom
fastslagit viken licensavgift
som är rimlig.
•licenssäljaren bör ta
hänsyn att det finns andra
patent som täcker samma
teknik – att det finns en
total kaka att dela på.
•licenssäljaren bör titta på
vad den kräver av andra för
samma licens under samma
omständigheter.
•alla i produktkedjan bör
kunna kräva att få teckna li­
cens – inte exempelvis bara
slutprodukttillverkare.
•när man byter patent
med varandra bör man
inte kräva att få blanda in
patent utanför standarden i
transaktionen.
tema: kommunikation
Idag räknar alla olika
IEEE:s nuvarande policy ger
vaga riktlinjer till hur patentlicenser ska beräknas. Det har
resulterat i att licenssäljarna
använder olika formler. Exakt
vilka vet vi inte – de enskilda
avtalen är oftast hemliga. I
endast 2 av de 40 licensåtaganden som gjorts sedan 2007
har licensgivaren ens avslöjat
sin maxtaxa.
Qualcomm är en av de två. Före­
taget har redovisat sin enkla mo­
dell för licensavgifter för LTE och
Wimax: 3,5 procent av slutpriset
på produkten.
Interdigital säger sig utgå från
typprodukter, som ”enkel ring­
telefon” eller ”smarttefon” och
kräver inom varje typ samma li­
censbelopp oavsett vad telefonen
faktiskt kostar.
säger sig
göra på
samma sätt. Företaget preciserar
dessutom att det beräknar sina li­
censpriser utifrån ”det värde som
tekniken tillför slutprodukten”.
Ericsson hävdar den beräk­
ningsmodellen är standard i
branschen sedan 90-talet.
Det betyder att en cocacola­
automat, en mobiltelefon och en
bil med exakt samma trådlösa
teknik inbyggd – kanske samma
chip – kan beläggas med olika li­
E r i c ss o n
censavgifter. Andelen är förstås
mindre för en bil än för en tele­
fon, och enligt logiken högre för
en simpel ringtelefon än för en
påkostad smartphone med appar,
kamera och mycket annat som
inte har med radiotrafik att göra.
Den nya policyn från IEEE an­
ses betyda att alla dessa produk­
ter istället borde betala samma li­
censavgift, givet att de hypotetiskt
använder samma mobilchip.
Ericssons exakta licenspris,
”det värde som tekniken tillför”,
kan förstås aldrig bli något annat
än en höftning. Apple har antytt
att Ericsson kräver 1,25 procent
av priset på en Iphone i LTE-li­
censavgift.
av alla de
separata licensräkningar du får
i brevlådan, har nederländska
Fairphone gett oss en vink om.
Företaget publicerar en uppdel­
ning av kostnaden för sin telefon
FP1 och där finns en post på 25
euro för IP-licenser – ganska ex­
akt en tiondel av produktens sälj­
pris före skatt.
Siffran kan vara i det övre
skiktet eftersom Fairphone är en
liten tillverkare och därmed mis­
sar mängdrabatter. Å andra sidan
finns dolda licenskostnader som
Fairphone inte ser inbakade i
komponenterna. n
Va d slu t summ a n bl i r
Några röster om nya policyn
Nokia: ”De föreslagna föränd­
ringarna av IEEE:s patentpolicy
ger orättvisa fördelar för den som
implementerar standarder men
är ovilliga att betala rimlig kom­
pensation för licenser, på bekost­
nad av de som utvecklar teknik
för standarder, som Nokia”.
Intel: ”De föreslagna föränd­
ringarna är bra för konkurrensen
och bra för konsumenten, och
kommer driva och belöna inno­
vation”.
Ericsson: ”Det här är ett mycket
kortsiktigt tänkande. Långsiktigt
behöver man göra substantiella
investeringar i utvecklingen av
teknik”.
Jorge L. Contreras, juridikdo­
cent: ”Det står klart att de viktiga
spelarna inom datanät inte tyck­
er att Qualcomms och andras
frånfälle är något större problem
för IEEE. Jag skulle tro att IEEE:s
standardarbete kommer att kun­
na fortsätta utan problem”.
menterna genom att underlätta
licensförhandlingar, förhindra
hold up och royalty stacking och
främja konkurrens mellan olika
tekniska lösningar för upptag­
ning i standarder”.
IEEE-USA, som var mot policy­
ändringen: ”Det finns inga or­
dentliga vetenskapliga empiriska
studier som visar att tekniken har
bromsats eller att konsumenter
blivit lidande som resultat av pa­
tent på standarder. Den explosi­
va tekniska innovationen, mång­
falden i produkter och de otroligt
låga priserna på på smarttelefo­
ner och pekplattor tyder tvärtom
på motsatsen”.
Interdigital: ”Regeländringen
kommer att bromsa IEEE:s ut­
veckling mot 5G”.
USA:s justitiedepartement:
”Uppdateringen har potential att
gynna konkurrensen och konsu­
IEEE: ”Det här är en avgörande
strid. Den handlar inte bara om
pengar utan om makten över tek­
niken”.
Qualcomm: ”Det här är en at­
tack på Qualcomms affärsmodell
och licensmodell. Om Intel kan
reducera våra licensinkomster
kan de reducera vår konkurrens­
fördel”. n

tema: kommunikation
F
öre 2014 var de flesta LTE-system
som byggdes runt om i världen av
typen frekvensdelning (FD-LTE).
Det var först 2014 som den andra
typen av LTE, tidsdelning (TD-LTE), på allvar
började uppmärksammas av mobilindu­
strin. En av de stora fördelarna med TD-LTE
är dess möjlighet att hantera lobformning,
det vill säga sändarantenner med smala,
riktade lober.
Denna typ av antenner ger nätoperatö­
rerna viktiga fördelar i och med att de gör
det möjligt att använda infrastrukturen mer
flexibelt och effektivt. I vissa fall ger det
också bättre kvalitet för kunderna.
Det här betyder att både tillverkare och
användare av antenner och basstationer
(BTS) håller på att utforska nya sätt att ut­
veckla, tillverka, installera och använda an­
tenner med lobformning.
R a d i o a c c e ss t e k n i k e n i moderna nätverk
baseras i hög utsträckning på olika system
med multipla antenner för att höja datatak­
ten eller för att förbättra kvaliteten hos an­
vändarna som befinner sig i kanten av cel­
lerna. Dessa system med multipla antenner
kan vara av typen Mimo (multiple-input,
multiple-output), av typen Simo (singleinput, multiple-output) eller av typen Miso
(multiple-input, single-output).
I en basstation kan ett system med flera
antenner användas för att skicka signaler­
na med två helt olika syften. Det är vanligt
att de här teknikerna blandas ihop.
Ett sätt att använda flera antenner är att
skicka olika dataströmmar genom var och
en av antennerna. Det är möjligt när det

EX
IKEL
Maxima och
minima
i antenn­loben
styr kapaciteten
R
TA T
Lobformning
ökar kapaciteten
i mobilnäten
PE R
Av Victor Fernandez, Anritsu
Victor Fernandez har en examen i telekommunikation från universitet
i Malaga, Spanien. Han har specialiserat sig på högfrekvenssystem
inklusive rf- och optokommunikation. Efter en kort sejour på Airbus
Military började han på Anritsu i fjol där han ingår i det tekniska
­supportteamet som hjälper kunderna med testning av trådlösa
­kommunikationsprodukter.
Figur 1. Tekniker för att skapa
antenner med lobformning.
En lobformad antenn gör det
möjligt att rikta signaler
och minima åt exakt rätt håll
från basstationen.
ll
nu
möjlighet att nyttja system med flera an­
tenner. Eftersom alla signaler påverkas på
likartat sätt när antennerna sitter tätt eller
signalerna studsar på samma sätt kan de
samverka så att de upplevs som en enda
antenn med hög effekt.
på det här sättet
handlar det om lobformning. Målet är att
koncentrera den tillgängliga bandbredden
i målområdet för att förbättra kvaliteten i
överföringen eller förhållandet mellan sig­
nal och störare plus brus (SINR).
FD-LTE kan nyttja system med flera an­
tenner för spatiell multiplexering mycket
effektivt eftersom de olika bärvågorna som
används, exempelvis ortogonal frekven­
smultiplexering (OFDM) kan matchas per­
fekt för den här typen av arkitektur.
TD-LTE å andra sidan kan dra stor nytta
av lobformning eftersom upp- och nedlänk
körs med tidsduplex. Än viktigare är att de
utsända och mottagna signalerna har sam­
ma frekvens.
N ä r e n a n t e n n a n vä n d s
före­ligger en låg grad av korrelation mellan
de olika transmissionsvägarna, till exem­
pel när sändaren befinner sig i en miljö som
tenderar att sprida radiovågorna, vilket
får dataströmmarna att gå olika vägar till
mottagaren. I det här fallet ser mottagaren
varje antenn som en individuell signalkälla
och kan skilja på de olika dataströmmarna.
Effekten blir att datatakten ökar. Tekniken
kallas spatiell, eller rumslig, diversitet.
När alla transmissionsvägar är nära kor­
relerade uppstår en annan (deleted typ av)
ELEKTRONIKTIDNINGEN 2/15
tema: kommunikation
d = 7.3 cm
Figur 2. Uppställning för experiment med
lobformning baserat på Anritsus ­t våkanaliga
signalgenerator MG3710A och två enkla
­dipolantenner med en längd på 160 mm.
160
Teknik för lobformning med antenner är
viktiga för utbyggnaden av nät med TD-LTE
men förväntas också spela en viktig roll i
infrastrukturen i de framtida 5G-näten som
kombinerar förbättrad LTE med nya tekni­
ker för radioaccess.
Det här beror på kraven att klara förtät­
ning av nätverken, det vill säga utbyggna­
den av små celler med en enda bärvåg som
betjänar små områden med många använ­
dare. Det här uppnås genom att implemen­
tera så kallad massiv Mimo.
mm
niska metoden att man har antenner med
ett mycket exakt strålningsdiagram som
karakteriseras av en smal huvudlob för att
inte sprida rf-effekten och dessutom kunna
beräkna den nödvändiga förflyttningen av
antennen.
Som tur är kan lobformning implemen­
teras elektroniskt med fasta antenner. En
elektronisk styrning av antennmatrisens
antennlob går att göra genom att två eller
flera identiska antenner konfigureras så att
de uppför sig som en enda antenn med ett
känt antenndiagram.
kan skapas
antingen mekaniskt eller elektriskt. Den
mekaniska metoden kräver en fysisk åtgärd
för att ändra antennernas positioner och
riktningar för att vara säker på att alla sänd­
ningar är i fas eller korrelerade hos motta­
garen. Det är visserligen enkelt att begripa
men svårt att göra det praktiskt i fält efter­
som man ofta och mycket noggrant måste
ändra positionen och riktningen på loben
vartefter mottagaren eller störande objekt
förflyttar sig. Dessutom kräver den meka­
E n a n t e n n m e d l o bf o r m n i n g
Figur 3. Strålningsdiagrammet
från en matris med två antennelement
förändras vartefter fasen ändras.
A n t e n n d i a g r a mme t bestäms av vilken typ
av antenner som används i matrisen, deras
positioner relativt varandra liksom ampli­
tud och fas i den signal som matas till varje
antennelement. Det här gör det möjligt att
via en intern återkoppling förändra antenn­
loben under drift. Förmågan att dynamiskt
ändra riktning och form på antennloben ger
stora fördelar för nätverksoperatörerna ef­
tersom de kan öka effektiviteten och flexi­
biliteten i sina nät.
gz
gy
gy
gy
Ta som exempel ett glest befolkat områ­
de med en normal basstation som har stor
yttäckning. Om det bara finns en användare
i cellen kommer större delen av den utsän­
da effekten att slösas bort. Å andra sidan
medför en lobstyrd antenn att all effekt kan
riktas mot den ensamma användaren vilket
ger en starkare signal och därmed högre
datatakt och bättre kvalitet på tjänsten.
På samma sätt kan man vid exempelvis
en utomhuskonsert eller på en sportarena
som har många men tillfälliga mobilanvän­
dare tillfälligt rikta en antennlob dit för att
nyttja den tillgängliga bandbredden så bra
som möjligt.
En basstation – sett ur andra nätverks­
elements synvinkel – är en Siso-antenn som
kan forma loben om den interna strukturen
består av en fasstyrd antennmatris. Tekni­
ken är inte ny men möjligheten att använda
den i mobilnät har uppkommit på grund av
radiokarakteristiken i nedlänken i kombi­
nation med den avancerade signalbehand­
ling som finns i moderna mobiler.
s(t) är den signal som ska skickas
via en fasstyrd matris med M element. Varje
element i matrisen matas med samma sig­
nal vars fas modifieras inkrementellt och
kanske också viktas för varje element. Det
kan uttryckas på följande sätt:
• där y(t) är den kompletta signalen som
ska sändas medan wH är vektorn med
viktning (relativ amplitud) och a(θ) är
styrvektorn.
A n ta at t
[ ]
Formeln för att be­
1
räkna styrvektorn
e- jθ
är: Vektorerna för a (θ)=
e- j2θ
viktning och styr­
...
ning kan justeras
j
(M-1)θ
e
dynamiskt för att
ge bäst signal till en
specifik användare. Att beräkna vektorerna
är ett viktigt steg för att skapa lobformade
antenner i ett LTE-system. En effektiv kom­
bination av styr- och viktningsvektorer gör
det möjligt för operatören att både rikta
signalen mot användaren och samtidigt rik­
ta minima/motsignaler mot kända störare.
gx
null
null
a (θ)=
ELEKTRONIKTIDNINGEN 2/15
[]
1
1
a (θ)= _ j7 ; wH =
;
e
1
4
[ ]
[]
D e t f i n n s s å k l a r t inte någon perfekt ba­
lans mellan viktnings- och styrvektorerna,
nätverket måste hela tiden sträva efter
en effektiv kombination av signaler som
skickas till olika användare och samtidigt
skapa minima som adresserar en eller flera
störare.
Det har utvecklats ett flertal algoritmer
som kan användas av nätverkskontrol­
lern för att beräkna de bästa viktningarna
för lobformning. I en metod som är särskilt
lämpligt för riktantenner med ett avstånd
på en halv våglängd eller mindre används
riktningen på den mottagna signalen i upp­
länken för att beräkna viktningerna.
TD-LTE använder en annan metod ba­

▲
1
1
_ ; wH =
e j 4
1
[ ]
Phase shift = 315 deg
Phase shift = 45 deg
gz
gz
gx
null
null
gx
tema: kommunikation
Figur 4. Strålningsdiagram
från en antenn med
5 5 5 fasstyrda element.
−15
−0
15
0
−30
30
−5
gz
−45
45
−10
−15
−60
gy
60
−20
−25
−75
75
−30
−35
−90
90
−105
105
−120
120
−135
gx
135
−150
150
serad på kanalestimering eller
SINR-rapporter från användarens
mobil. Eftersom upp- och nedlänk
går på samma frekvens i ett TD-LTEsystem kan upplänkens referenssignal an­
vändas för att estimera kanalens karakte­
ristik. Dessa data kan sedan användas för
att beräkna viktningarna för lobformningen
i nedlänken. Kapabiliteten i 3GPP-nät att
stödja lobformning visas i tabell 1.
den minsta våglängd som kan an­
vändas 14,6 centimeter. Det ger
en maximal frekvens på 2,05 GHz
vilket innebär att det är fritt fram att
experimentera på LTE-bandet runt 1,9 GHz.
MG3710A kan ladda in och spara två
vågformer med samma amplitud men med
olika fas eller viktning. För att skapa våg­
formen kan man till exempel använda Mat­
lab. När MG3710A skickar olika signaler i de
två utgångarna skapas en styrd antennlob.
Fördelen med att använda ett verktyg
som Matlab är att det gör det möjligt för an­
vändaren att beräkna strålningsdiagram­
met som skapas. Det rundstrålande an­
tenndiagrammet från en enkel dipolantenn
blir smalare när det ingår i en matris med
två element. Genom att mata antennerna
med signaler med samma amplitud men
med olika fas blir det möjligt att styra loben
i en specifik riktning.
Den här laboratorieuppställningen med
IKEL
Stöd för lobformning i 3GPP
7 Enlagers lobformning. Kanalestimering
baserad på referenssignaler från användar­
terminalen.
8 Tvålagers lobformning. Basstationen
viktar två individuella lager i antennen.
Referenssignaler från användarterminalen
används.
9 Åttalagers transmission ger förbättrad
lobformning och kan användas för att be­
tjäna flera samtidiga användare eller en an­
vändare med mer än en lob.
i labbet
med lobformning kan ske snabbt
och enkelt genom att använda två
antenner och en signalgenerator.
En signalgenerator som Anritsus
MG3710A passar bra för uppgif­
ten. Instrumentet har två utgångar
som sitter 7,3 centimeter ifrån
varandra. Om man antar att anten­
nelementen i matrisen är separe­
rade mindre än en halv våglängd
(≤λ/2) ifrån varandra – för viktning
av signalen baserad på avstån­
det till mottagarutrustningen – är

Transmission
modes
7
8
9
−180
165
PE R
R
TA T
EX
−165
E t t f ö r s ta e x p e r im e n t
Theta squint = 0
Theta squint = 1
Theta squint = 2
Theta squint = 3
signalgeneratorn MG3710A visar på den
grundläggande funktionen hos en fasstyrd
antenn med två element. Genom att addera
fler antennelement kommer antennen att få
en smalare lob där energin riktas mot det
önskade området.
från en antenn
med 5 5 5 element är mycket komplexare
än det från en antenn med två element som
visas i figur tre. I det vänstra diagrammet
syns det tredimensionella strålningsdia­
grammet när alla element i matrisen matas
med signaler som har samma fas. Det högra
diagrammet visar effekterna av att ändra
fasen mellan elementen vilket flyttar loben
i horisontalplanet samtidigt som det ska­
par flera lober. Det kommer också att bidra
till att skapa minima och att rikta huvudlo­
ben i en viss riktning.
Det här visar att införandet av lobform­
ning i ett mobilnät kan öka kapaciteten
genom att rikta signalen åt det
håll där den mest behövs. Jämfört
Support for beam-forming
med konventionella, yttäckande
basstationer kan lobformade an­
One-layer beam-forming, using channel
tenner bidra till att reducera inter­
estimation based on UE-specific reference
ferens och flervägsutbredning, ge
signals.
bättre täckning i valda områden
och öka flexibiliteten. Styrningen
Dual-layer beam-forming – the BTS weights
av dessa antenner med många
two layers individually at the antennas.
UE-specific reference signals are used.
element blir oundvikligen komplex
även om de grundläggande tekni­
Eight-layer transmission gives enhanced
kerna för att styra loben från en
beam-forming performance, suitable for
antenn med två element framgår
serving multiple users at the same time,
av den här artikeln. n
or a single user with more than one beam.
S t r å l n i n g s d i a g r a mme t
Tabell 1. Stöd för lobformning i olika 3GPP-revisioner.
ELEKTRONIKTIDNINGEN 2/15
PRESENTERAR
VAR MED PÅ
PREMIÄREN AV
ECS SYD
MED INTERNET OF THINGS
10-11 MARS, 2015
MALMÖMÄSSAN, MALMÖ
Den 10-11 mars öppnar vi portarna till ECS Syd,
Öresundsregionens viktigaste mötesplats för
proffs inom embeddedsektorn.
På ECS Syd möts forskare, leverantörer och användare av embeddedteknologi från hela Skandinavien.
Precis som det framgångsrika originalet, Embedded Conference Scandinavia i Kista, kommer ECS Syd
att bjuda på en tvådagarskonferens av mycket hög kvalitet samt en utställning med de senaste
produkterna och tjänsterna inom sektorn.
u Missa inte tillfället att möta de främsta inom embeddedbranschen!
Registrera ditt besök idag på www.ecs-syd.se
ECS SYD ARRANGERAS AV:
tema: kommunikation
En transceiver skräddar
EX
Av Tom Gratzek, Analog Devices
Tom Gratzek arbetar med strategisk marknadsföring av
PE R
AD-omvandlare på Analog Devices, där han började våren 2010.
Genom åren har han även arbetat med Wimax-transceivara
samt ­ansvarat för marknadsföring av basstationer.
Tom Gratzek har studerat på MIT – Massachusetts Institute of
­Technology – Sloan School of Management.
R
TA T
IKEL
Utgör basen
i liten,
energisnål
plattform
D
en häpnadsväckande och
­ibland förvirrande mängd till­
gängliga trådlösa standarder
med sina olika frekvenser,
bandbredder, protokoll och format har
gett användare oöverträffad uppkoppling
och tillgång. Men det har också inneburit
att ­ingenjörer av trådlösa system står inför
svåra utmaningar när problem, prestanda
och alternativ utformas eller utreds.
Lösningen verkar självklar: minimera
användningen av dedikerad hårdvara och
bygg istället på mjukvarudefinierad radio
(SDR) för att implementera och hantera så
mycket som möjligt av sändande och mot­
tagande funktionalitet. Dagens högpreste­
rande och effektsnåla processorer, inklu­
sive FPGA, och deras förmåga att utföra
komplicerade algoritmer i höga datahas­
tigheter gör sådan realtidsimplementation
praktiskt genomförbar.
ett verkligt hinder för denna
lösning: det är svårt att utforma bredban­
diga analoga kretsar för mottagar- och
sändarsignalvägarna. Som ett resultat
använder de flesta bredbandiga SDR:er en
uppsättning av överlappande, parallella
Det finns dock
Här visas ett utvecklingskit med Analog Devices
modul AD-FMCOMMS2-EBZ (blått kort i mitten)
med RF-transceivern AD9361 ombord.
analoga kanaler, vardera optimerad för ett
specifikt segment av det totala bandet och
med bandbredder matchade till de intres­
santa signalerna i varje segment. Även om
detta tillvägagångssätt är tekniskt effek­
tivt kräver det betydande hårdvara, krets­
kortsyta, energi och är naturligtvis, dyrt.
Det var dilemmat som den amerikanska
radioplattformexperten Epiq Solutions
(Shaumburg, IL) stod inför när företaget
utvecklade sin senaste SDR-enhet: den
flerkanalskonfigurerbara RF-transceivern
Maveriq (se figur 1). Det är en avancerad
plattform som kombinerar flera RF-trans­
ceiverar, en intern SSD-hårddisk för data­
insamling, en Intel x86 som kör Linux och
gigabit-Ethernet för höghastighetsdata.
Den ger betydande SDR-kapacitet i ett litet
format och täcker ett frekvensomfång från
100 MHz till 6 GHz. I egenskap av konstruk­
tör och utvecklare av toppmoderna konfi­
gurerbara radiosystem för affärskritiska
tillämpningar var företagets mål att levere­
ra en mer kraftfull flerkanalsversion av sin
befintliga Matchstiq SDR.
funktioner och
möjligheter är Maveriq en portabel, energi­
snål plattform medan tidigare lösningar
krävt stora och skrymmande hårdvarukon­
figurationer. I kombination med ett biblio­
tek av färdiga, direkt körbara program, kan
Maveriq användas omedelbart för att lösa
utmanande signalbehandlingskrav. Dessa
inkluderar scanning och avkodning av ra­
diosignaler för mobilkommunikation från
både basstationer och mobiltelefoner, in­
spelning och uppspelning av bredbandig RF
till och från den interna hårddisken (SSD),
eller implementation av 2 5 2 fleringångsoch flerutgångs-vågformer (MIMO).
T r o t s s i n a ava n c e r a d e
Figur 2.
Blockdiagram
över RFtransceivern
AD9361.
Figur 3. Förenklat blockdiagram
över Maveriq-enheten.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 2/15
tema: kommunikation
sydd för mjukvaruradio
Figur 1.
Maveriq är en
flerkanaligt
konfigurerbar
RF-transceiver.
Det som gjorde det möjligt för ingenjö­
rerna på Epiq att packa in så mycket pre­
standa i en liten, energisnål enhet var en ny
integrerad krets; den agila RF-transceivern
AD9361 från Analog Devices, som skräd­
darsytts specifikt för SDR-tillämpningar.
John Orlando, VD och systemarkitekt på
Epiq säger: ”AD9361 ger den RF-flexibilitet
och integration som krävs för att göra nästa
generation av vår SDR-plattform möjlig”.
D e n n a k r e t s på 10 5 10 mm med dubbla
oberoende kanaler (se figur 2) har inställ­
bar bandbredd från 200 KHz till 56 MHz,
12-bitars AD- och DA-omvandlare på upp till
61,44 MSPS liksom andra funktioner samt
den prestanda som krävs för att bygga en
signalkedja som sträcker sig över interval­
let från 70 MHz till 6 GHz. Kritiska drifts­
parametrar är justerbara i flykten för att
optimalt matcha tillämpningens krav. Med
hjälp av denna krets minskar det totala av­
trycket för hela den analoga front-enden
(AFE) samtidigt som energiförbrukningen
för denna del av konstruktionen hålls inom
1 W-regionen – något som är viktigt för att
hålla sig inom produktens energibudget.
Maveriq-enheten som visas i figur 3 stö­
der 2 5 2 MIMO eller en 4-kanalig mottagar­
konfiguration via två stycken AD9361 med
ett RF-omfång från 100 MHz till 6 GHz, ett
steg på 1 kHz och inställningstid på 2 ms.
Den inkluderar en integrerad GPS-motta­
gare med prestanda på 1 PPS, upp till 1 TB
intern SSD-hårddisk för datainsamling på
100+ MB/s (ihållande) och gigabit-Ethernet
för anslutning till externa system.
Bearbetningsfunktionen är koncentre­
rad till en tvåkärnig Intel x86 som kör Linux
plus en FPGA för signabehandling tillsam­
mans med program som kan laddas/köras,
allt understött av ett mjukvaruutveckling­
skit (SDK) för skräddarsydda tillämpning­
ar. Hela enheten mäter 23 5 16,7 5 4,3 cm
(9,1 5 6,6 5 1,7 tum), väger 0,9 kg (1,9 lbs)
och förbrukar 15 W (beroende på FPGA och
IO-användning).
med
processorkraft utan tillräcklig RF-prestan­
da. Mottagaren har ett typiskt brus på
mindre än 8 dB och typisk IIP3 på –10 dBm.
Sändarsidans prestandaparametrar (som
bandbredd, tuning och hastighet) komplet­
terar mottagarsidans siffror tillsammans
med en uteffekt på +5 dBm.
N at u r l i g t v i s ä r d e t o t i ll r ä c k l i g t
Trots att kretsen AD9361 var nyckelfak­
tor för att möjliggöra denna konstruktion
är ytterligare förbättringar alltid under ut­
veckling. Vissa tillämpningar kräver att RFprestandan når ned till 20 MHz-spannet och
lägre, vilket är utom räckhåll för AD9361.
Vidare val av RF-komponenter, såsom låg­
brusförstärkare (LNA) som kan fungera ned
till 20 MHz, kan också vara en utmaning sär­
skilt för konstruktioner med storleks- och
effektbegränsningar.
att framsteg inom da­
tabehandling med låg effektförbrukning,
i kombination med stora minnesmängder
samt digital höghastighets-IO och anslut­
ningsbarhet – allt drivet av Moores lag – är
tillräckligt för en livskraftig liten, högpres­
terande SDR. Verkligheten är att frontenddelen för både mottagar- och sändarkedjan
är lika viktigt, och utvecklingen av integre­
rade RF-kretsar som kombinerar analog
signalbehandling, filtrering och konverte­
ring inte bara minimerar algoritmbördan
utan möjliggör mycket av den faktiska SDRprestandan. n
D e t ä r n a i v t at t t r o
Vill du skriva en krönika?
Varför inte medverka som gästtyckaren!
Kontakta gärna redaktör Anna Wennberg
om du har förslag på en lämplig text!
Ring 0734-17 13 11 eller mejla [email protected]
ELEKTRONIKTIDNINGEN 2/15

tema: kommunikation
PE R
EX
R
TA T
Ett ekosystem för
kroppsnära elektronik
IKEL
Cortex-M och
Bluetooth LE
är två byggblock
för accessoarer
M
arknaden för kroppsnära pro­
dukter – accessoarer – kom­
mer att uppvisa en explosiv
tillväxt under de kommande
åren för att vara värd runt 30 miljarder dol­
lar år 2018 då det produceras 210 miljoner
enheter. Allt enligt analyshuset IHS.
Saker som bärs på handleden – aktivi­
tetsarmband som Misfit och Misfit Shine,
smartmobiler som Pebble eller den nyligen
lanserade smartklockan Omate X eller pro­
dukter som återfinns i helt nya kategorier
som till exempel armband som autenticerar
sin bärare genom EKG – kommer troligen att
utgöra bulken. Men det finns många andra
tänkbara tillämpningar som T-tröjor med in­
byggda skärmar som potentiellt kan visa en
video som körs på bärarens smartmobil till­
sammans med en rad andra applikationer
som till fullo tar till vara på möjligheterna
med kroppsnära saker som en del av saker­
nas Internet (IoT) och dessutom länkar dem
till molnet.
E n n yc k e l k o m p o n e n t i kroppsnära produk­
ter är trådlös kommunikation av det energi­
snåla slaget. Det gäller både för enkla til�­
lämpningar som en aktivitetslogg med bara
en sensor till avancerade produkter med
många sensorer – exempelvis ett par skid­
glasögon med inbyggd display för kartor,
hastighet och åksträcka. Kommunikation
via Bluetooth low-energy (LE) – eller Blue­
tooth Smart som det heter numera enligt
Bluetooth SIG (Special Interest Group) – är
en viktig del av pusslet.
Även om det finns konkurrenter till Blue­
tooth LE är den väl lämpad för att bli den van­
ligaste typen av kommunikationslänk. Efter­
som det är en energisnål teknik kommer den
att bidra till att göra det möjligt med kropps­
nära elektronik som fungerar i veckor, måna­
der eller till och med år på en liten knappcell.
Dessutom finns Bluetooth LE redan i de se­

Av Diya Soubra, Arm
Diya Soubra är marknadsansvarig för Cortex-M3 och tillhörande IoT-
system på Arm. Han har över 20 års erfarenhet av halvledarbranschen
och har bland annat arbetat på Mindspeed, Rockwell och National
Instruments.
Figur 1. Arms processorfamilj av Cortex-M.
naste smartmobilerna och surfplattorna.
Alla dagens kroppsnära produkter är app­
ccessoarer (applikation-accessoar) som via
Bluetooth kopplar upp sig till en app på en
smartmobil eller surfplatta och använder
skärmen som gränssnitt. Appen för också
data vidare upp i molnet och därmed kan
den kroppsnära elektroniken räknas in som
en del av sakernas Internet (IoT).
Produkter som använder Bluetooth LE
med version 4.0 eller högre av Bluetooth
Core Specification har ett protokoll som är
skräddarsytt för att skicka små datapaket
i skurar. Specifikationen har ett unikt data­
format med låg fördröjning (det kan gå på
3 ms att etablera en förbindelse och skicka
data) vilket ger ultralåg effektförbrukning
vare sig det gäller toppvärdet, genomsnitt­
lig förbrukning eller i vänteläge.
S o m j ä m f ö r e ls e har en produkt som enbart
implementerat lågenergidelen bara ett till­
stånd. En produkt som implementerat både
lågenergiläget och det ursprungliga Blue­
tooth “Classic” med utökad datatakt (EDR)
har två tillstånd och kallas även “Smart
Ready”. Enligt Bluetooth SIG kommer över
90 procent av alla smartmobiler med Blue­
tooth att vara “Smart Ready” år 2018. Siff­
ran gäller för Apple, Android och Windows­
mobiler.
En viktig komponent är små och energi­
snåla styrkretsar som hela tiden är aktiva
(always-on, always-aware) och hanterar
rörelsesensorer som accelerometrar eller
gyron liksom miljösensorer för tryck och
temperatur. I många sensorkonstruktioner
är det processorn som tar in data från olika
sensorer för att sedan ge användaren bätt­
re och noggrannare information. Tekniken
kallas ofta sensorfusion.
Lika viktigt är att tekniken minskar data­
mängden som går vidare upp i molnet. En
processor som Cortex-M3 har redan visat
sig vara ett bra val för den här typen av pro­
dukter.
C o r t e x- M ä r e n ledande familj med 32-bi­
tars processorkärnor som spänner från den
extremt strömsnåla M0+ upp till toppmo­
dellen M7 som kan göra effektiv signalbe­
handling och har SIMD-instruktioner (Single
Instruction, Multiple Data). Cortex-M-famil­
jen har implementerats i en extremt brett
antal olika generella styrkretsar från många
av världens ledande halvledarföretag.
Många av de existerande kroppsnära
produkterna har använt den mycket flexi­
ELEKTRONIKTIDNINGEN 2/15
tema: kommunikation
Figur 3. Blockdiagram
för Toshiba TZ1000.
Figur 2. Blockdiagram för Nordic Semiconductors nRF51822.
bla Cortex-M3 eftersom den förbrukar lite
effekt samtidigt som den ger optimal pre­
standa och koddensitet. Enbart de många
varianterna och kostnadseffektiviteten i
Cortex-M3 har gjort att den blivit mycket
attraktiv för utvecklarna. Ett exempel på
en styrkrets baserad på Cortex-M3 är ST:s
STM32 som redan används i en rad kropps­
nära produkter inklusive aktivitetsarmban­
det Fitbit och smartklockan Pebble.
Styrkretsar som baseras på Cortex-M0
och Cortex-M0+ ger inte bara extremt låg
energiförbrukning kopplat till prestanda
utan ger också utvecklarna fördelar i ter­
mer av storlek och integration.
Ett exempel är Freescale Kinetis KL03
som räknas som världens minsta Arm-ba­
serade styrkrets. Den använder en CortexM0+ på 48 MHz och är inte mer än 1,6 5 2,0
mm i en CSP-kapsling. Enligt Freescale upp­
tar kretsen 35 procent mindre yta på krets­
kortet än konkurrenterna men har ändå 60
procent fler generella in- och utgångar.
–DC/DCupto40W
–AC/DCupto25W
ELEKTRONIKTIDNINGEN 2/15
E t t e x e m p e l ä r nRF51822 från Nordic Se­
miconductor som är en mycket flexibel
systemkrets som klarar många protokoll
inklusive Bluetooth LE och andra trådlösa
lågenergiprotokoll som nyttjar frekvens­
bandet på 2,4 GHz. NRF51822 är baserad
på en 32-bitars Cortex-M0 med 256 kByte
flash och 16 kByte RAM. Den inbyggda
transceivern på 2,4 GHz stödjer LE version
4.0 liksom användardefinierade protokoll
på 2,4 GHz-bandet.
Ett annat exempel är Dialog Semicon­
ductors SmartBond DA14580 som är en
systemkrets med single-mode Bluetooth LE
version 4.0/4.1 kombinerat med en CortexM0. DA14580 drar bara 4,9 mA under sänd­
ning och mottagning men mindre än 600
nA och 3 V i ett djupt sovläge. Kretsen kan
drivas med så låga spänningar som 0,9 V
och är ideal för energiskördning i autonoma
system. Den finns som wafer-level CSP med
en stolek på bara 2,5 5 2,5 5 0,5 mm och be­
höver bara fem externa komponenter. Den
kan drivas av en enda knappcell och fung­
erar därför i de allra minsta kroppsnära pro­
dukterna.
I den övre delen av skalan finns Toshibas
–HiRel
–Mosfets
–DC/DC
Converters
applikationsprocessorer TZ1001MBG och
TZ1011MBG som kombinerar en Cortex-M4
med protokollstacken för Bluetooth LE plus
rf-delarna liksom flashminne och sensorer.
TZ1001MBG innehåller en accelerometer
medan TZ1011MBG dessutom förväntas
innehålla en magnetometer och ett gyro.
Användningen av en kraftfull Cortex-M4
plus DSP och flyttalsenhet gör det möjligt
att kombinera data från olika sensorer vare
sig de är interna eller externa. Kretsen har
också en AD-omvandlare med bra upplös­
ning för att kunna digitalisera signaler från
externa enheter, exempelvis pulsmätare el­
ler EKG.
F ö r at t u n d e r l ät ta snabb prototypfram­
tagning, produktutveckling och innovatio­
ner som kroppsnära produkter erbjuder är
det viktigt att ha tillgång till den senaste
tekniken: Arm mbed (mbed.org) är en opensourceplattform för Cortex-M som erbjuder
en rad utvecklingspaket och -kort ackom­
panjerade av gratis webbverktyg och bibli­
otek. Mbed-plattformen gör det möjligt för
utvecklarna att blanda komponenter som
styrkretsar, radiodelar och sensorer samti­
digt som den erbjuder protokollstackar för
trådlösa standarder som Bluetooth LE men
även wifi och olika mobilnät. Till det kan
läggas att den förenklar integrationen med
IP-baserade tjänster (Internetprotokollet)
och erbjuder gränssnitt (Application Pro­
gramming Interfaces) till molntjänster.
Mbeds utvecklingspaket (SDK) för C7C++
är licensierat under Apache 2.0 och är kraft­
fullt nog för att hantera komplexa projekt
men innehåller samtidigt abstraktionsla­
ger för hårdvaran baserat på lågnivågräns­
Stockholm
Phone: +46 (0)8 594 111 50
www.compomill.com

▲
olika Cortex-M är stö­
det i instruktionsuppsättningen. CortexM0 och Cortex-M0+ har färre instruktioner
vilket ger lägre komplexitet och storlek på
kärnan. Den större instruktionsuppsätt­
ningen hos Cortex-M3 och M4 liksom M7
passar bättre för mer komplexa beräkning­
ar. Cortex-M4 har också bättre DSP-instruk­
tioner och som tillval även en flyttalsenhet
med enkel precision. Den nya Cortex-M7 är
bäst i klassen och presterar 5 Coremark/
MHz eller 2,14 DMIPS/MHz vilket gör den till
ett optimalt val för processorsystem som ti­
digare krävde en separat DSP. Att minimera
effektförbrukningen är absolut nödvändigt
E n s k i ll n a d m e ll a n
i kroppsnära produkter. Processorer med
Cortex-M kommer med två sovlägen som
ger en statisk effektförbrukning som är
mindre än 0,7 μW/MHz för Cortex-M3 och
Cortex-M4.
Även om en processor med en Cortex-M
kan kombineras med en separat radiokrets
med Bluetooth LE eller en tvåläges Blue­
toothimplementation är det effektivare att
använda en systemkrets som innehåller
bägge funktionerna.
PE R
R
TA T
EX
tema: kommunikation
IKEL
Figur 4. Nordic nRF51822-mKIT.
snitt, så kallade CMSIS (Cortex Microcon­
troller Software Interface Standard).
Det gör det möjligt att skapa enkla och
konsistenta gränssnitt till processorn för
periferienheter,
realtidsoperativsystem
och mellanvara vilket förenklar återan­
vändningen mjukvara och förkortar inlär­
ningskurvan för nya utvecklare. Baserad
på Arms kompilator för C/C++ är den web­
baserade mbed-kompilatorn ett kraftfullt
och fritt webbverktyg som kan användas
tillsammans med olika utvecklingskort.
Kompilatorn i mbed stödjer också export
till andra verktygskedjor. Dessutom har
komponentdatabasen i mbed återanvänd­
bara bibliotek för bland annat sensorer,
mellanvara och IoT-tjänster.
Mbeds hårdvaruutvecklingspaket inne­
håller fullt stöd för processorns filer till sub­
system och nödvändig firmware för skapa
olika kort och produkter. Utvecklingskort
som baseras på HDK är vanligen det snab­
bast sättet att komma igång med mbedplattformen. Bland annat har Freescale,
NXP, ST och Nordic Semiconductor den här
typen av kort.
Ett av dessa utvecklingskort för Blue­
tooth LE är nRF51822-mKIT från Nordic som
baseras på den ovan nämnda systemkret­
sen nRF51822. Det är den första utveck­
lingsplattformen för mbed som specifikt
är tänkt för applikationer med Bluetooth
LE. Utvecklingspaketet är kompatibelt
med mbeds gränssnitt för Bluetooth LE vil­
ket gör det enklare att använda protokoll­
stacken och mbeds olika programbibliotek.
Kombinationen av nRF51822-mKIT, plus
gränssnittet till Bluetooth LE via mbeds
ekosystem är ett paradexempel på en platt­
form som gör det snabbt och enkelt att ska­
pa en kroppsnära produkt.
N ä r d e t g ä ll e r att ta fram användargräns­
snitt för kroppsnära elektronik ger opera­
tivsystemet Korfu från Korfulab en upple­
velse som till stora delar liknar Android men
är optimerat för koddensitet och kan köras
på olika styrkretsar. Fotavtrycket för kär­
nans kod är så liten som 118 kByte men kan
trots det hantera 60 bilder per sekund på en
Cortex-M4.
Det finns en kärna som stödjer operativ­
system inklusive Android, FreeRTOS, Net­
BSD och Linux liksom en grafikmotor med
stöd för OpenGL ES, Open VG och Frame­
buffer.
Koru UI framework gör det lätt att använ­
da verktyg som automatiskt kan generera
all nödvändig grafik. Operativsystemet är
också skalbart för olika storlekar på skär­
mar och med olika formfaktorer som klock­
or, amuletter och armband.
För utvecklare som vill ta fram nya pro­
dukter på några dagar eller kanske till och
med timmar, är allt som behöver göras att
ta fram en app baserad på Metawear som
startade sitt liv som ett Kickstarterprojekt.
Det är en produktionsfärdig plattform ba­
serad på en systemkrets som innehåller en
Cortex-M0 och en sändtagare för Bluetooth
LE plus sensorer för temperatur och accele­
ration. Programvaran från Metawear kom­
mer förinstallerad på plattformen och har
Bluetoothtjänster och karakterisering av
alla periferienheter och sensorer. Det finns
API:er för Metawear till iOS och Android att
ladda ner och det finns även enkla appar att
utgå ifrån. Dessutom finns 3D-ritningar för
att göra skal till hårdvaran i en 3D-printer.
D e n h ä r a r t i k e l n har visat att det finns
byggblock – inklusive en mängd varian­
ter av Cortex-M – för att snabbt ta fram
kroppsnära elektronik. Förutom processo­
rerna finns omfattande utvecklingsstöd via
mbed. Bredden, den välkända arkitekturen
och mjukvarustödet har gjort Cortex-M till
ett intressant alternativ för kroppsnära
elektronik.
Googles operativsystem Androidwear
lanserades på företagets konferens i juni i
fjol och finns redan i produkter som klockan
Moto360.
För utvecklarna är det en fördel att det
finns lång rad leverantörer av både proces­
sorer, Bluetoothkretsar och systemkretsar.
Utbudet är mycket brett både vad gäller
pris och prestanda.
Arm bidrar förutom med processorer
även med att bygga upp ett ekosystem för
övriga byggblock som behövs för att det
ska bli enklare att utveckla kroppsnära
elektronik. n
Fjäderklämlister
för kretskortsmontage
Snabb anslutning utan verktyg
Fjäderklämman anpassar automatiskt trycket till kabelarean
För kabelarea 0,08 - 2,5 mm2
Tel. 08-97 00 70 Fax 08-646 31 48 www.elproman.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 2/15
GRATIS
magasin
Är du intresserad av branschnyheter,
tekniska trender och nya produkter
inom elektronikindustrin?
Teckna gratis prenumeration på
etn.se/pren
Det snygga magasinet
Elektroniktidningen kommer
ut en gång i månaden.
nya produkter
Microsoft gillar
Raspberry Pi på fyrkärna
n Utvecklingskort
Raspberry Pi dubblerar
RAM-minnet och byter Arm11processorn mot en Cortex
A7-fyrkärna. Till samma pris.
Microsoft vill använda kortet
för IoT och stöder det med en
version av Windows 10.
Raspberry Pi 2 Model B heter
det nya kortet, som använder en
Broad­com BCM2836-proces­
sor på 900 MHz. Den ska enligt
måttet Sysbench ge sex gånger
mer prestanda än tidigare kort,
som använder en 700 MHz Bro­
adcom BCM2835-processor.
Pi 2 liknar i övrigt föregånga­
ren Pi Model B+ vad gäller an­
slutningar och form. De gamla
modellerna fortsätter att säljas,
trots att priset är detsamma – 35
dollar. Stiftelsen tror att en fem­
tedel fortsätter att beställa den
gamla modellen Pi Model B+ i år,
främst industriella kunder.
Sonys anläggning i Pencoed,
South Wales, tillverkar några tu­
sen Pi 2 om dagen och det finns
idag ett lager på cirka 100 000.
M i c r o s o f t h a r l ä n g e slagit sina
lovar kring Raspberry Pi och gör
nu slag i saken genom att skänka
den en begränsad version av sitt
operativsystem Windows 10.
Företaget stöder sedan tidigare
Intels Raspberrykonkurrent Ga­
lileo på samma sätt.
– Det var ett gemensamt ini­
tiativ. Vi har länge pratat om
Windows på Raspberry Pi och
när det bestämdes att vi skulle
använda ARMv7 blev det ett na­
turligt steg, säger Raspberryut­
vecklaren Eben Upton till Elek­
troniktidningen.
Microsoft hade redan färdigt
stöd för ARMv7 i sin datorplatt­
form Surface. Cortex-A7 är en
ARMv7-kärna medan
och syns i gräsrotsfinan­
Arm11 är en ARMv6sieringssajterna.
kärna.
– Jag tycker det finns
Det är Microsoft Win­
lockande fördelar med
dows Developer Pro­
att använda Windows
gram for IoT (Internet of
för IoT, särskilt vad gäl­
things, nätuppkopplad
ler säkerhet och upp­
elektronik) som tar fram Eben Upton
koppling mot molnet,
stödet.
säger Eben Upton.
Planen är att bygga IoT-system
Det kommer han också att
(uppkopplade inbyggda system) säga på två Microsoftkonferen­
kring Pi 2 och koppla upp dem ser som han medverkar i under
mot Microsofts molntjänst Azure. våren.
– Stödet för Windows 10 gäller
Raspberry Pi när det släpptes
huvudsakligen IoT-tillämpning­ 2012 snabbt något av en standard
ar, inte generell användning, sä­ även för professionell Arm-ut­
ger Eben Upton.
veckling. Det har i olika varianter
sålts i drygt fyra miljoner exem­
plar.
H a n ä r f ö r t jus t över uppmärk­
En variant är ett SODIMMsamheten och lovordar Micro­
softs utvecklingsverktyg och IoT- kort på nio gram som säljs i
plattform. Särskilt för dem som hundrapack för 30 dollar och är
vill uppgradera sitt hobbyprojekt avsett för slutprodukter.
till en kommersiell produkt – de
Jan Tångring
[email protected]
som kallas maker-professionals
Arm uppgraderar
sin 64-bitarssvit
procent mindre energi för sam­
ma prestanda. Återigen hänger
prestandaändringarna förmodli­
gen ihop med ökad minnesband­
bredd och ny processnod.
n Processorer
3,5 gånger snabbare eller 75 procent snålare.
Det blir nästa års mobilprocessorer med hjälp av
brittiska Arms nya cpu-kärna Cortex A-72.
Arm släpper dessutom en ny gpu och en ny
­minnesbrygga, och krymper processnoden till
16 nm FinFET+.
H e l a pa k e t e t
Jämförelsen gäller fjolårets vas­
saste processor Cortex-A15. Den
är en 32-bitarskärna som typiskt
tillverkas i 28 nm och sitter i pek­
plattor och Chromebooks.
Cortex-A72 är en 64-bitare,
men inte Arms första. Föregång­
aren finns i Samsungs 20 nmprocessor Exynos 5433 som
använder fyra A57- och fyra A53kärnor och sitter i en version av
Samsung Galaxy Note 4.
Med hjälp av A72 borde Sam­
sung kunna bygga en 64-bitars­
processor som är 87 procent
snabbare än Exynos 5433 varav
32 procentenheter beror på ökad
klockfrekvens och 50 på trim­
mad mikroarkitektur. Det har

tidningen Techreport räknat ut.
Arm ger ytterligare ett per­
spektiv på prestanda – den är 50
gånger högre än vad företaget er­
bjöd för bara fem år sedan.
e r s ät t e r
alltså
Cortex-A57 som Arms snab­
baste cpu. Däremot släpper före­
taget ingen ny motsvarighet till
A57:s strömsnåla parhäst A53.
Och det gör ingenting, för du
kan varva A72- med gamla A53kärnor till en hybridmultikärna
som kan växla mellan snabbt och
strömsnålt – den konstruktion
som Arm kallar Big Little.
Tio företag har hittills licensie­
rat Cortex-A72. Arm räknar upp
C o r t e x- A 7 2
HiSilicon, Rockchip och Media­
tek – två kineser och en taiwanes.
Arm släpper fler nyheter. Min­
nesbryggan CCI-400 får en upp­
gradering till CCI-500 och med
detta dubbel topp-bandbredd
och 30 procent högre datage­
nomströmning mellan minne
och cpu. En effekt av detta är att
det blir möjligt att stödja skärmar
med så kallad 4K-upplösning i
120 bilder per sekund. En del av
prestandaskillnaderna för A72
beror förmodligen på uppgrade­
ringen till CCI-500.
Också Arms grafikkärnefa­
milj får tillökning. Mali-T880
ska ha upp till 1,8 gånger högre
prestanda än T760 eller dra 40
kallas för ”Pre­
mium Mobile Experience suit”
och i det ingår även videokärnan
Mali-V550 och skärmkärnan
Mali-DP550 – Arm drar in dem
i resonemang kring synergieffek­
ter mellan sina komponenter.
Alla jämförelser kring pre­
standa ovan gäller de ARMkärnor som säljs av Arm. Apple
tog exempelvis steget till 64 bitar
redan i slutet av 2013 i sin pro­
cessor A7. Processorn Apple A8,
som sitter i Apple Ipad Air 2 och
Iphone 6, använder en 64-bitars
cpu kallad Cyclone som tillver­
kas i 20 nm och klockas till 1,4–
1,5 GHz.
Också Nvidia tillverkar en
egen 64-bitars Arm-kärna kallad
Denver som används i Googles
pekplatta Nexus 9. Qualcomm
brukade konstruera egna kärnor,
men har hittills bara släppt 64-bi­
tare på Arm-kärnor.
Jan Tångring
[email protected]
ELEKTRONIKTIDNINGEN 2/15
nya produkter
Termoparen ser vad du gör
n Sensorer
Den kan detektera dig och din
kompis och se åt vilket håll ni
rör er. Panasonics nya sensor
är baserad på 64 så kallade
termopar som mäter IR-strålningen, det vill säga värmen
på objekten inom synfältet.
Grid-Eye, som den ytmonte­
rade sensorn döpts till, kan göra
många av de saker en kamera
också klarar av utan att för den
sakens skull upplevas som en
spion. Den kan användas för att
detektera om det sitter någon på
passagerarsätet eller om du är på
väg mot eller bort från sensorn.
Panasonic föreslår att sensorn
används i digitala skyltar, säker­
hetsbelysning, medicintekniska
tillämpningar, automatiska dör­
rar eller för att räkna antalet be­
sökare.
Linsen har en betraktnings­
vinkel på 60 grader. Sensorn
består av en matris med 8 5 8 ter­
mopar som läses ut upp till tio
gånger per sekund via I2C.
Det finns två mätområden:
0 till 80 °C eller –20 till 100 °C.
Temperaturnoggrannheten är
±2,5 °C med en NETD (Noise
Equivalent Temperature Diffe­
rence) på ±0,5 °C.
Sensorn mäter 11,6 5 4,3 5 8,0
mm och matas med 3,3 V eller
5 V. Strömförbrukningen är ty­
piskt 4,5 mA, i standby-läge sjun­
ker den till 0,8 mA och i sovläge
till 0,2 mA.
Per Henricsson
[email protected]
Snåla 3D-gester
från Microchip
Prylar kan styras genom att du
viftar med handen, ritar ett snur­
rande hjul i luften eller genom att
du helt enkelt flyttar handen till
sensorns närhet. Microchip har
programbibliotek med dessa och
många fler gester som du kan ut­
nyttja fritt.
enligt Microchip
tillräckligt billig för att kunna an­
vändas i produkter som leksaker,
lampor och stereoapparater.
Kretsen kan programmeras
att inte vakna förrän det kommer
någonting i närheten. Och som­
na därefter. I mellantiden ligger
den i ett viloläge på cirka 100 µW.
All signalbehandling för att
Tekniken är
n Styrkretsar
Geststyrning av leksaker – det
är en av de möjligheter som
Microchip ser framför sig när
företaget lanserar den andra
generationen av sin gesttolkningskrets Gestic. Kretsen
går i vila när ingen hand är i
närheten av den.
Fläktfritt
Pico ITX-kort
på x86
tolka gesterna sker inuti kretsen,
så den kan användas utan värd­
processor.
MGC3 0 3 0 h e t e r den nya kretsen,
som levereras i en SSOP28-kap­
sel. IO-gränssnitten är konfigu­
rerbara.
Du väljer mellan en 1,46 GHz
Atom E3815 och en 2,42 GHz
Celeron J1900. De sitter på bak­
sidan av kortet, tillsammans med
en annan värmekälla – RAM,
som är på sammanlagt upp till
4GB DDR3L.
Som kylningsalternativ finns
en värmespridare med en tjock­
lek på 15 mm.
USB 3.0, USB
2.0, COM (RS232, -422 eller
-485), SATA, HD Audio, Gigabit
Ethernet och åtta GPIO. CAN
2.0 Bus finns integrerad och två
Mini-PCIe-kontakter erbjuder
expansionsmöjligheter.
Atom E3815-processorn har
inbyggd grafik som stöder Direc­
tX 11, OpenGL 3, OpenCL 1.2 och
På k o r t e t f i n n s
n Kortdatorer
Du kan få Data Moduls fläktlösa kortdator eDM-pITX-BT med
antingen en femwatts Intel Atomprocessor eller en tiowatts Intel Celeron.
ELEKTRONIKTIDNINGEN 2/15
En utvecklingssats ­kallad
Woodstar MGC3030 (DM­
160226) kostar 139 dollar. I det
priset ingår det grafiska använ­
dargränssnittet Aurea, och en
svit gesttolkningsprogramvara.
Jan Tångring
[email protected]
samtidig kodning och avkodning
full HD-video.
V i a D i s p l ay p o r t kan kortet driva
skärmar på upp till 2560 x 1600
punkter. Data Modul erbjuder
kundanpassade
TFT-skärmar
varav de flesta kan strömförsör­
jas direkt av kortet – ingen sepa­
rat strömförsörjning för bakljus
behövs.
Kortet stöder Windows i en
mängd versioner, och Linux.
Data modul erbjuder utveckling
av firmware och anpassning av
drivrutiner och OS-konfigura­
tioner.
Tillgängligheten är garanterad
till sju år.
Jan Tångring
[email protected]

nya produkter
Första
En FPGA för IoT-prylar
­exemplaren
av jätteFPGA:an
n Programmerbar logik
Med 4 miljoner logikceller är
Xilinx nya FPGA dubbelt så
stor som sin föregångare och
fyra gånger så stor som största
konkurrenten. Utvalda kunder
har fått de första exemplaren.
Virtex Ultrascale VU440 är med
sina 4 miljoner logikceller och
1 456 in- och utgångar det per­
fekta verktyget för den som syss­
lar med asicutveckling. Omräk­
nat till ekvivalenta asicgrindar
rymmer kretsen hela 50 miljoner
stycken. Det är visserligen inte
tillräckligt för att få plats med
en komplett asic av den senaste
generationen men innebär ändå
att konstruktionen behöver delas
upp i färre delar än tidigare, vil­
ket i sin tur leder till att testning­
en blir enklare.
är glad är den
svenskättade verifieringsdelen av
Synopsys:
– Genom att vara de första
som fått sampel av Virtex Ultra­
Scale VU440 har vi kunnat acce­
lerera utvecklingen av prototyp­
verktyget Haps så att våra kunder
hamnar i första ledet, säger John
Koeter på Synopsys i ett press­
meddelande.
En kund som
Per Henricsson
[email protected]
n Programmerbar logik
Nya FPGA:er brukar ackompanjeras av adjektiv som större och snabbare men det gäller
inte för iCE40 Ultralite som
istället säger sig var minst och
snålast i världen. I varje fall
om man ska tro Lattice.
Lattice tycker att den passar i
kroppsnära elekronik, stegräk­
nare, navigatorer, för ljudkom­
mandon, lysdiodsstyrning, på­
minnelser från kalendern och
andra tillämpningar som hela
tiden måste vara igång men inte
får dra ur batteriet.
Med sina 640 eller 1248 upp­
slagstabeller är iCE40 Ultralite
en dvärg vad gäller logikinnehåll
men så är den heller inte större
än 1,4 5 1,4 5 0,45 mm – till­
räckligt liten för att få plats i en
smartmobil eller ett IoT-system.
Dessutom drar den inte mer än
35 μA så den kan vara igång utan
att dränera batteriet.
Vad har man då kretsen till?
nere effektför­
brukningen har Lattice stoppat
in ett ental hårda block, bland
annat kan den styra lysdio­
der (3 5 24 mA, 1 5 100 mA och
1 5 400 mA). Den har två pro­
grammerbara
I2C-gränssnitt,
en oscillator på 10 kHz, en pro­
grammerbar PLL, upp till 56 kbit
block RAM och 26 generella inoch utgångar.
Tekniken till iCE40 fick Latti­
ce genom köpet av Silicon Blue år
2011. Precis som äldre FPGA:er
använder den en fyrvägs upp­
slagstabell, men i iCE40 är den
kompletterad med ett ickeflyk­
tigt minne vilket gör kretsarna
snabbare vid start. Dessutom blir
det betydligt svårare för utomstå­
ende att komma åt koden.
Per Henricsson
[email protected]
Taiwanesisk x86-processor i moduler
n Processormodul
Taiwanesiska Icop släpper en
Qseven- och en Smarc-modul
kring x86-systemkretsen
Vortex86DX2. Företaget
kommer att släppa ytterligare
Vortex86-moduler under året.
Vortex86DX2 har en integrerad
crossbar switch vilket skapar
flexibla IO-möjligheter. Detta
och den strömsnåla x86-kärnan
är en unik kombination på mark­
naden, enligt Icop.
Internet of Things är enligt
Icop ett lämpligt tillämpnings­
område, närmare bestämt där
det efterfrågas låg strömförbruk­
ning och mycket hög bandbredd.
Ett exempel är små decentralise­
rade IoT-servrar i industrin som
samlar på sig stora datamängder
och tankar upp dem i molnet.
I c o p s e r e n t i llvä x t inom små
datormoduler och vill vara med
på de tåget. Organisationen
SGET spår en årlig tillväxt på 15
procent år 2017 – och ännu hö­
gre för sina egna format Smarc
och Qseven.
Processorfrekvensen är 800
MHz och korten, som är fläkt­
fria, har 1 Gbyte fastlött DDR2minne.
Korten klarar arbetstempe­
raturer mellan –20 och +70 °C

F ö r at t h å ll a
och stöder 1 280 5 1 024 via VGA,
LVDS och HDMI. Lagringsme­
dia kan anslutas via 1,5 Gbit/s
SATA, SD och eMMC.
A n d r a t i ll g ä n g l i g a gränssnitt
är Ethernet och USB 2.0. Kund­
specifika anslutningar kan kon­
strueras via PCIe x1, SPI, I²C
och GPIO. Korten har också HD
Audio.
Utöver Linux och Windows
stöds DOS, QNX, VxWorks och
FreeBSD.
Processorn
Vortex86DX2
kommer från taiwanesiska DMP
Electronics. Den tillverkas i 90
nm och ska vara optimerad för
låg strömförbrukning.
CPU:n har en pipeline på sex
steg, L1-cache på 16 + 16 kbyte
och L2-cache på 256 kbyte. Den
fick 13900 poäng när Icop utsatte
den för prestandamåttet Crystal­
Mark 2004R3, och 47,8 poäng i
CPUmark99.
Jan Tångring
[email protected]
FAKTA:
Processorn Vortex86DX2 här­
stammar från slutet av 90-talet
– en tid då det fanns många
x86-tillverkare. Den lever idag
vidare hos taiwanesiska DMP
Electronics.
Originalprocessorn togs
fram av Rise Technology,
ett företag i Kalifornien med
taiwanesiska sponsorer, för att
konkurrera med Intel Pentium.
Processorn har ägts av Sili­
con Integrated Systems och är
känd under många namn i olika
versioner, bland annat mP6,
SiS55x, PDX-600, PMX-10000,
och Xcore86.
KÄLLA: Wikipedia
ELEKTRONIKTIDNINGEN 2/15
nya produkter
Två-i-ett: effektanalysator
och oscilloskop
Styrkretsar för sensorer
n Detektering
Rök-, gas- och rörelsesensorer
– det är några användningsområden för Renesas nya
styrkretsfamilj RL78/I1D.
Rensesas säger sig ha lyckats
uppnå branschens lägsta
energiförbrukning med klockfrekvensen 1 MHz i sina nya
styrkretsar.
Kretsarna har upp till fyra ope­
rationsförstärkare med diffe­
rentialingång, en 12-bitars ADomvandlare med upp till sjutton
kanaler och upp till två kompa­
ratorer.
Flera funktioner som kan ar­
beta utan att väcka CPU:n: DTC
(data transfer controller), ELC
(event link controller), DOC
(data operation circuit) och en
sjusovartimer – den sistnämnda
kan sova mycket långa tidsinter­
vall.
DTC o c h E L C kan aktivera sensorer
och kommendera operations­
förstärkare att förstärka signaler
ELEKTRONIKTIDNINGEN 2/15
från sensorer och överföra re­
sultaten from AD-omvandlarens
mätningar.
DOC:n jämför data från ADomvandlaren med fördefinerade
tröskelvärden för att se om det
finns någon anledning att väcka
CPU:n, som ligger i snooze-mo­
de.
Knep av detta slag förlänger
livstiden i rök- och gasdetekto­
rer, detektorer för krossat glas
och andra säkerhetssystem.
n Test och mät
Genom att kombinera
en effektanalysator med
oscillo­skopets förmåga att
visa signalernas utseende,
­underlättas arbetet för alla
som utvecklar och testar kraftelektronik. Produkten kommer
från Keysight och klarar både
enfas- och trefassystem.
Instrumentet, som döpts till In­
tegravision, kan visa och mäta
ström, spänning och effekt vare
sig det handlar om periodiska
signaler eller enstaka händelser.
Tidigare har man behövt två in­
strument för att klara det här, en
effektmeter och ett oscilloskop.
Det grafiska pekgränssnittet är
hämtat från oscilloskopen i Infi­
niivision 6000 X-familjen.
Instrumentet kan bland annat
mäta (och visa) AC- och DC-
effekt, effektiviteten i en kraftom­
vandlare, svarstiden vid en änd­
ring i till exempel lasten liksom
vanliga växelströmsparametrar
som frekvens, fas och harmo­
niska övertoner. Allt mäts med
0,05 procents grundläggande
noggrannhet och 16 bitars upp­
lösning.
Eff e k ta n a ly s at o r n samplar med
5 Msampel/sekund och har
2 MHz bandbredd.
Det finns ett antal olika sätt
att få in signalen i instrumentet.
Förutom en klassisk strömtång
finns isolerade ingångar som
klarar upp till 1 000 Vrms (Cat
II) liksom strömingångar för 2 A
(rms) och 50 A (rms).
Per Henricsson
[email protected]
I l å g e n e r g i l ä g e med en mat­
ningsspänning mellan 1,8 och
3,6 V och en klockfrekvens på
1 MHz, dras 124 μA.
Att vakna upp från stoppläge
tar högst fyra 4 μs när den in­
byggda oscillatorn på 4 MHz an­
vänds.
Kretsarna finns i 13 versioner
med mellan 20 och 48 anslut­
ningar och upp till 32 kilobyte
flashminne. De finns i volymer.
Jan Tångring
[email protected]

nya produkter
Utveckla IoT
på A5 i Xult
Samsung
staplar minne
i mobiler
n Plattform
Element14 lanserar utvecklingskortet
Atmel Xplained SAMA5D4-XULT
som byggd kring Atmels ARM Cortex
A5-processor.
Det här är en plattform med bra
stöd för säkerhet, skärmar och
grafik enligt Element14, vilket
enligt företaget är viktigt i en
IoT-plattform med användar­
gränssnitt.
Xult har 4 Gbyte DDR2, Fast
Ethernet, två SD/MMC-gräns­
snitt, två USB Host-portar, en
USB Device-port, ett 24-bitars
LCD-gränssnitt,
HDMI-port
och avlusningsgränssnitt.
Den klarar att avkoda och spe­
la upp 720p video i 30 bilder per
sekund.
Den säkerhet Element14 talar
om är byggd kring hårdvarustö­
det ARM Trust Zone som finns
i processorn. Secure boot stöds,
liksom krypterad DDR-buss och
säkrad datalagring.
Man kan använda tilläggskort
avsedda för Arduino R3 (Uno,
Due) och tilläggskort i det egna
formatet Xplained.
Jan Tångring
[email protected]
Epop-modulen staplas i sin tur
ovanpå app-processorn i en
mobiltelefon. Tidigare klarade
Samsung att stapla bara DRAM
ovanpå processorn – det kallades
PoP – medan eMMC-chipet fick
monteras vid sidan av.
Den frigjorda ytan kan man
exempelvis använda till ett lite
större batteri, föreslår Samsung.
En accessoar att minnas
n Minnen
60 procent lägre energiförbrukning och brett matningsområde. Det är två egenskaper
som ska göra taiwanesiska
Macronix nya NOR-flash
framgångsrikt i elektroniska
accessoarer.
Träningsarmband, smartklockor
och andra små elektronikprylar
som bärs på kroppen eller i klä­
derna är en het trend. Enligt ana­
lyshuset IDC växer marknaden
med imponerande 78 procent
per år för att ligga på 112 miljo­
ner enheter år 2018.
ska slå in
krävs att komponenterna blir
mindre och energisnålare. Ma­
cronix bidrag är ett ny familj med
F ö r at t p r o g n o s e n
DMM7510 kan ses som en kors­
ning mellan en bänkmultimeter
och ett enklare oscilloskop. Från
multimetern har instrumentet
ärvt den höga mätnoggrannhe­
ten på maximalt 7½ siffror och

med hjälp av
Epop får Samsung in RAM, flash
och processor på 15 5 15 mm.
Den separata eMMC-kretsen
tog tidigare upp 11,5 5 13 mm.
Därmed minskar nu ytbehovet
med 150 kvadratmillimeter, eller
cirka 40 procent.
DRAM:et är LPDDR3 med en
datatakt på 1886 Mbit/s och 64
bitars databredd. Det tillverkas i
20 nm. Jan Tångring
L i t e m at e m at i k :
NOR-flash, MX25R, som är 60
procent energisnålare jämfört
med föregångaren. Dessutom går
de att mata med allt från 1,7 V till
3,6 V.
Kretsarna ligger mellan 512
kbit och 64 Mbit och har ett
vanligt seriellt gränssnitt. De
kommer i olika små kapslar
som USON och WLCP men går
också att få okapslade som KGD,
known good die.
Per Henricsson
[email protected]
Grafisk multimeter med noggrannhet
n Test och mät
En digital multimeter med 7 1/2
siffrors noggrannhet kombinerat med en pekskärm som visar
signalen ska göra det enklare
för användarna att veta vad de
mäter på, enligt Keithley.
n Modulbygge
150 kvadratmillimeter – det
spar Samsung i kretsyta på
smarttelefoner och ­pekplattor
genom att stapla eMMCchipet och DRAM ovanpå appprocessorn. Företaget inleder
masstillverkning av en ny
minnesmodul som kallas Epop
(ePoP, embedded package
on package) och innehåller
3 Gbyte DRAM och 32 Gbyte
eMMC.
en stabilitet på 14 ppm över ett år.
Samtidigt samplas signalen med
18-bitar och 1 MHz.
Allt presenteras på den fem
tum stora pekskärmen.
Per Henricsson
[email protected]
[email protected]
ANNONSÖRSREGISTER 2/15
Annonsörer:
Sidan:
Blomdahls Mekaniska
Bra Mässor
Compomill
Digi-Key
Easyfairs
Elproman
Keysight Technologies
Linear Technologies
National Instruments
Rohde & Schwarz
Rutronik
SER
Testhouse Nordic
32
23
27
1, 2
12
28
9
7
17
36
15
33
13
Bilaga: Testhouse Nordic
ELEKTRONIKTIDNINGEN 2/15
Industrin
på frammarsch.
Industridagen 2015: Industrin är framtiden.
KALENDARIUM
På Industridagen 2015 samlades många av
topparna inom näringsliv och politik för att
lyfta fram och diskutera industrins betydelse.
På podiet fanns Stefan Löfvén, Annie Lööf,
Leif Johansson, Martin Lundstedt m.fl. – politiker, företagsledare, arbetsgivare, fackliga
ledare, ambassadörer som alla hade ett brinnande engagemang för svensk industri. Här
fanns spännande exempel på att små företag
kan bli världsledande när de bidrar med nya
lösningar på de stora företagens behov. Elektronik lyftes fram som ett område i tillväxt.
Statsminister Löfven belyste att produk-
5 mars
Möte om S.E.E.
ter och tjänster växer ihop allt mer och att
hela industrin behöver mer av innovation,
integrering och samverkan. Leif Johansson,
styrelseordförande Ericsson och AstraZeneca, var i sitt esse och slog fast att ”Postindustrialiseringen” är ett förlegat begrepp.
Tvärtom är Nyindustrialisering vägen framåt.
Alla var överens om tre nyckelord för fortsatt
framgång: Kompetensförsörjning, Samverkan, och Innovation.
Industridagen arrangeras av Industrirådet. Dokumentation från dagen finns på
www.industriradet.se
10–11 mars
Embedded Conference
Scandinavia SYD, Malmömässan.
20 mars
Sektionsmöte, Tillverkning
+ Utveckling & Konstruktion.
28 april
Sektionsmöte,
Elektronikkomponenter.
20 maj
Direktivsdag.
21 maj
Årsmöte.
Läs mer i kalendariet på
www.svenskelektronik.se
Följ oss på
www.linkedin.com
Embedded Conference Scandinavia SYD, 10–11 mars.
Vi ses på Embedded Conference SYD 10–11 mars, Malmömässan.
Du har väl registrerat att du kommer? www.ecs-syd.se
Tillsammans skapar vi branschens framtid.
Svensk Elektronik arbetar för att stärka
våra medlemmars konkurrenskraft
och för hela den svenska elektronikindustrin. Vi bygger vidare på den stolta
traditionen av högt teknik kunnande,
kreativitet och goda affärer som har gett
svensk industri dess globala renommé.
Vår uppgift är att bevaka utvecklingen,
etablera samarbeten och ge information
till branschen, men också att fungera
som opinionsbildare gentemot myndigheter och organisationer. Ditt företag
Branschorganisationen Svensk Elektronik
Storgatan 5, Box 5510, 114 85 Stockholm
Tel växel: 08-782 08 50, [email protected]
www.svenskelektronik.se
är väl med? Här hittar du nya kunder,
utbyter erfarenheter med kollegor och
konkurrenter, får kunskap och inspiration.
Välkommen i ett nätverk
som stärker dig och ditt företag.
POSTTIDNING B
Returadress:
Elektroniktidningen,
Folkungagatan 122, 4 tr,
116 30 Stockholm
Welcome to Rohde & Schwarz Nordic EMC Tour 2015!
EMC becomes more and more important for all of us. At Rohde & Schwarz we have the solutions for everyone. Both for the experts with the highest
demands and for the ones who only need to make a simple check to be prepared for certification.
As a leader in EMC testing Rohde & Schwarz is now welcoming you to the seminar of 2015 you don´t want to miss! We have gathered our strong
competence in this field and will share our solid knowledge with you, free of charge!
Rohde & Schwarz - EMC made clear!
Week 10
❙ Oslo - March 2
❙ Skanderborg - March 3
❙ Glostrup - March 4
❙ Tallinn - March 5
Week 11
❙ Gothenburg/Lindholmen - March 9
❙ Stockholm/Kista - March 10
❙ Vantaa - March 11
❙ Oulu - March 12
For more information and to register for the Nordic EMC Tour 2015, please visit:
http://www.customer.rohde-schwarz.com/en/Nordic_EMC_Tour/
We look forward to meet you during our Nordic EMC Tour!
Best regards,
your Nordic EMC Tour Team
Phone: 08 - 605 19 00
[email protected]