Årsredovisning 2014
Årsredovisning 2014 Studiefrämjandet, Riksförbundet Innehåll Förbundsordförande Tommy Winberg: Ett framgångsår 2 Om Studiefrämjandet 4 Året i korthet 6 Förbundschef Johnny Nilsson: Allt fler väljer Studiefrämjandet 8 Människor och händelser12 Medlemsorganisationerna19 Mål, medel och resultat 20 Fyra syften med statens stöd till folkbildningen 21 Sex områden i strategisk plan25 Verksamhetsutveckling i siffror36 Riksförbundets verksamhet46 Organisation49 Årsredovisning för räkenskapsåret 2014 53 Revisionsberättelse64 Redigering och grafisk form: Thomas Östlund Produktion. Bilder: Burt von Bolton (sid 6 övre tv, 18) Kajsa Grebäck (sid 6 th, 28, 39 tv) Tom Piha (sid 9, 31 th ) Per Westergård (sid 6 nedre tv, 17 th, 39 th) Maskot (sid 10 nedre) Yvonne Andersson (sid 10 övre) Jonas Tannfors (sid 13 tv) Anna-Lena Hellman (sid 13 th, 14 th) Per-Erik Jäderberg (sid 15) Anna Molander (sid 16) Anders Norrbin (sid 17 tv) Karin Ekermann (sid 23) Calle Bredberg (sid 26 tv) Övriga bilder: Studiefrämjandet. Kollage: Volley. Tryck: Norra Skåne Offset. April 2015. 1 Ett framgångsår för Studiefrämjandet. Verksamheten ökade med 7,3 procent mätt i studietimmar. Vi har i flera år varit landets näst största studieförbund. Samarbetet med flera av våra medlemsorganisationer har utvecklats positivt. Antalet studietimmar som mått på framgång ska inte förringas. Att många människor ofta vill delta i våra cirklar och kulturprogram är bra. Mängden verksamhet ligger ju också delvis till grund för fördelningen av statsbidraget. Men det finns flera sätt att se på framgång. Bakom alla siffror finns människor: Det kan vara killen som genom hjälp av en läshund blir säkrare på att läsa högt, eller tjejerna som hyr ut kläder på Omställningsverkstan i Göteborg. Det kan vara föräldrarna med bakgund i Somalia som diskuterar föräldrafrågor i cirkeln Älskade barn, eller ungdomarna i Greenteam i Sundsvall, som får testa bergsklättring för första gången. Dessa exempel är några av många tusen, där vi i Studiefrämjandet skapar förutsättningar för människor att ta 2014 var ännu ett framgångsår 2 steg framåt, lära nytt, våga testa något för första gången. När vi summerar och värderar insatserna för ett år, gäller det att inte enbart titta på siffrorna. Se också den betydelse vi har i enskildheterna. Här finns många levande och talande exempel på vår framgång. är särskilt duktiga på att förändra och pröva nytt. Det är nästan en del av vår identitet. Vad ligger bakom detta? Jag tror att det till en del handlar om den attityd och kultur som präglar vårt studieförbund. Vi är nyfikna och lyhörda, säger hellre ja än nej, när någon kommer med en idé. Vi bjuder upp och bjuder in. Avfärdar ingen eller inget, bara för att det är nytt och oprövat. Det här förhållningssättet tror jag är en väsentlig förklaring till varför så många – enskilda personer, grupper och föreningar – vill vara med oss. Vår undersökning bland cirkeldeltagare, som förra året genomfördes för tredje gången, är ett kvitto på att vi lyckas. Jag vill påstå att vi i Studiefrämjandet ”Vi är nyfikna och lyhörda, säger hellre ja än nej, när någon kommer med en idé. Vi bjuder upp och bjuder in. Avfärdar ingen eller inget, bara för att det är nytt och oprövat.” I tidningen Cirkeln har jag flera gånger skrivit om demokrati. Här finns stora förväntningar på oss. Vi får faktiskt statsbidrag för att ”stärka och utveckla demokratin”. Man behöver inte heller titta särskilt långt för att hitta demokratiska utmaningar. Vårt stöd till civilsamhällets alla föreningar och grupper är en del av det demokratiska vardagsarbetet. Demokrati handlar för vår del även om ett ökat samhällspolitiskt engagemang. ”Men vi är väl politiskt obundna?” kanske någon invänder. Nej, svarar jag då. Vi är partipolitiskt obundna, inte politiskt obundna. Distinktionen är mycket viktig. Som en oberoende men samhällspolitiskt engagerad kraft, har vi större förutsättningar än många andra att bidra till att utveckla demokratin. Det visade vi också förra året, med fyra allmänna val och massor av aktiviteter i våra avdelningar för att inspirera till politisk delaktighet och diskussion. om den positiva kulturen, som en förklaring till vår framgång. De som bär denna kultur är alla vi som verkar i Studiefrämjandet – förtroendevalda, cirkelledare och anställda. Till detta ska även fogas våra medlems- och samarbetsorganisationer. Jag vill rikta ett stort tack till er alla, för ett väl utfört arbete 2014. Tillsammans tar vi Studiefrämjandet vidare och framåt. då vi arbetade utifrån den strategiska plan som antogs av förbundsstämman 2013. Pla- Tommy Winberg Förbundsordförande 2014 var det första året nen ger tydligt uttryck för samhällspolitiska ambitioner, när vi slår fast att vi ”ska erbjuda folkbildningsverksamhet som motsvarar vår helhetssyn på hållbar utveckling, utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter”. I årsredovisningen följer vi upp strategisk plan. I många fall kan vi påvisa viktiga insatser för att nå våra gemensamma mål, på en del områden behöver vi satsa ännu mer kraft. Jag skrev tidigare 3 Studiefrämjandet ska vara en frigörande kraft för människors möjligheter – i ett samhälle med respekt för naturens och kulturens mångfald 4 Studiefrämjandets vision Om Studiefrämjandet • Studiefrämjandet är ett av Sveriges största studieförbund. • Våra profilområden är natur, djur, miljö och kultur. • Vi är partipolitiskt, fackligt och religiöst obundna. • Studiefrämjandet arbetar utifrån folkbildningens idéer och pedagogik. Vi utgår ifrån de önskemål, förutsättningar och erfarenheter som varje deltagare har. • Vi gör det möjligt för människor att söka ny kunskap, skapa och utvecklas tillsammans med andra. • Det största verksamhetsområdet, som framför allt samlar många unga deltagare, är kultur – främst musik. • Studiefrämjandet har 19 medlemsorganisationer, och samarbetar även med andra organisationer, föreningar och nätverk, framför allt lokalt. • Vi är en demokratisk organisation som styrs av cirka 500 förtroendevalda på lokal, regional och central nivå. • Studiefrämjandet har cirka 550 anställda och 16 500 cirkelledare. • Vi har avdelningar med kontor på ett hundratal platser i landet och erbjuder folkbildning i alla kommuner. • Studiefrämjandet ger ut tidskriften Cirkeln, som kommer ut med fyra nummer per år och når alla cirkelledare, förtroendevalda och anställda. • Studiefrämjandet är huvudman för Valla folkhögskola tillsammans med Riksförbundet Sveriges 4H. 5 Året i korthet 6 Mer folkbildning Breddning av musiken Studiefrämjandets verksamhet ökade med 7,3 procent, jämfört med 2013. Antalet deltagare i cirkelverksamheten ökade med 6 000 till 233 000. Fortsatt satsning på genre- och deltagarbreddning i musikverksamheten. En workshopturné med gruppen Femtastic genomfördes och ny teknisk utrustning för att skapa och spela musik på ett enkelt sätt införskaffades, i syfte att inspirera fler unga kvinnor att delta i verksamheten. Nöjda deltagare Studiefrämjandets cirkeldeltagare är nöjda. 86 procent är nöjda eller mycket nöjda med studiecirkeln/kursen och lika hög andel med ledaren. Det visar Studiefrämjandets nationella undersökning bland 1 600 cirkeldeltagare. Ökat samarbete med MO Verksamheten med medlemsorganisationer (MO) ökade, dock inte i lika hög grad som verksamheten totalt. Samarbetet med Friluftsfrämjandet ökade dock med 15 procent, Naturskyddsföreningen med 13 procent och Brukshundklubben med 11 procent, mätt i studietimmar. Greenteam – friluftsliv för fler Beslut om att Studiefrämjandet tar över Greenteam som nationellt koncept – en satsning på friluftsverksamhet för nya grupper i samarbete med lokalt föreningsliv. Älskade barn – för föräldrar Älskade barn, ett omfattande studiecirkelmaterial för föräldrar i ett nytt land, lanserades och introducerades över hela landet. Live- och Danskarusell Livekarusellen och Danskarusellen ger unga grupper möjlighet att uppträda för publik. Danskarusellen växte och genomfördes i fem län. Verksamhetskonferens i Umeå Stor nationell konferens i Umeå på temat Lev! samlade medarbetare från hela landet till kompetensutveckling, diskussioner och idéutbyte. Demokratiutredning Den interna demokratiutredningen i Studiefrämjandet presenterade förslag för att utveckla demokratin i organisationen. Ny Folkbildningsproposition Folkbildningspropositionen Allas kunskap – allas bildning antogs av riksdagen som därmed gav studieförbund och folkhögskolor fortsatt förtroende. Ett nytt mål för folkbildningspolitiken antogs. 7 Allt f ler väljer Studiefrämjandet Johnny Nilsson: 8 Av alla händelser 2014 har några gjort särskilt stort intryck. En av dem var under vår verksamhetskonferens i Umeå i november. På scenen framförde några kvinnor med ursprung i olika länder Tomas Tranströmers poesi på sina modersmål. Kvinnorna ingick i en studiecirkel med nio deltagare, från lika många länder. Tillsammans har de närmat sig Tranströmers poesi, och samtidigt delat erfarenheter av flykt och migration. Vi var många som lyssnade och plötsligt infann sig en stämning av tyst, stillsam förundran. ”Genom att vara deltagarstyrd och deltagardriven har folkbildningen möjlighet att stärka människors upplevelse av egenmakt och förmåga att påverka sin livssituation.” Så står det i den nya folkbildningspropositionen Allas kunskap – allas bildning. Det fick vi uppleva i Umeå, hösten 2014. Vår egen undersökning bland cirkeldeltagare bekräftar propositionens ord. En stor majoritet av våra deltagare instämmer till stor del eller helt och hållet i påståendet att cirkeln gjort att de känner sig säkrare som per- son. Kan man få mer bevis på att studiecirklar har positiva effekter – för enskilda personer och för samhället i stort? verksamheten med hela 7,3 procent 2014, mätt i antal studietimmar. Även 2014 var vi ett av studieförbunden som växer snabbast, betydligt mer än genomsnittet för studieförbunden tillsammans. Vi befäster vår ställning som det näst största studieförbundet och vi visar att vår verksamhet är relevant och efterfrågad. Ökningen är ett tydligt utryck för att enskilda, grupper och föreningar gillar att samarbeta med oss. Det är glädjande för oss, och även positivt i ett samhällsperspektiv. Vår profil som oberoende med natur, djur, miljö och ungdomskultur som kärnområden är något som allt fler deltagare och föreningar attraheras av. När människor väljer fritt att lära och utvecklas i gemenskap med andra väljer de i allt större utsträckning att söka sig till Studiefrämjandet. Vår idé är modern och hållbar. Studiefrämjandet ökade i samarbete med medlemsorganisationerna (MO) ökar, trots att ökningstakten inte är lika stor som i verksamheten totalt. Några medlemsorganisationer sticker särskilt ut positivt. Med Friluftsfrämjandet ökade vi 15 procent, med Naturskyddsföreningen 13 procent och med Brukshundklubben 11 procent. Vi genomförde i genomsnitt fem kulturprogram om dagen med Friluftsfrämjandet. Naturskyddsföreningens kulturprogram samlade nära 100 000 deltagare. I samarbete med Brukshundklubben genomfördes över 4 500 studiecirklar. Förbundsstyrelsen har pekat ut fördjupat och utökat Särskilt positivt är att verksamheten MO-samarbete som ett prioriterat område. Siffrorna visar att satsningen bär frukt. Vi fortsätter nu framåt genom att utse en grupp MO-ansvariga, med särskild uppgift att ytterligare utveckla verksamheten med våra medlemsorganisationer. En av nycklarna till framgången tror jag är de gemensamma verksamhetskoncept vi börjat utveckla under 2014 och som nu växer i betydelse. Flera av dem kan du läsa mer om längre fram i årsredovisningen. Några exempel: • Älskade barn – vårt nya studiematerial för föräldrar som invandrat. 9 ”Vi ska fortsätta utveckla de pedagogiska metoderna. Både när det gäller digital folkbildning och utomhuspedagogik.” • Greenteam – med fritidsverksamhet för nya grupper, i samarbete med lokalt föreningsliv. • Café Planet – med samtal och aktiviteter om omställningsfrågor. • Musikutveckling – med ny portabel rigg och workshopturné för att inspirera fler tjejer att skapa musik. Tanken med dessa satsningar är att inspirera till verksamhetsutveckling i avdelningarna. Det nya lanseringsstödet gör det lättare att komma igång. Koncepten ger stort utrymme för avdelningarna – och inte minst deltagarna – att själva forma verksamheten. Så att folkbildningen just blir ”deltagarstyrd och deltagardriven”. Dessa nya verksamheter ger kanske inte volymmässig utdelning på en gång. Men på sikt är jag övertygad om att ny spännande verksamhet, som möter enskilda människors och samhällets behov, är en framgångsväg. äntligen påbörjat arbetet med en ny fördelningsmodell av statsbidraget till studieförbunden. Det förslag som nu presenterats är i huvudsak positivt. Det innebär en mer rättvis fördelning av resurser mellan studieförbunden, eftersom det i högre grad utgår från volymen genomförd verksamhet, och inte som nu, på tidigare utbetalt bidrag. Från Studiefrämjandet menar vi att det nya förslaget bättre än i dag fångar intentionerna i folkbildningspropo- Under 2014 har Folkbildningsrådet 10 sitionen, som i bred majoritet antogs av riksdagen förra året. Givetvis har vi också en hel del förbättringsförslag. Beslut om ett nytt fördelningssystem fattas av Folkbildningsrådet 2015. stor utvecklingspotential. Likaså vad gäller ledarutvecklingen, där vi behöver öka andelen ledare som har deltagit i ledarutveckling. • Den utredning om vår interndemokrati som värderar vi resultatet av våra insatser, dels i relation till statens fyra syften, dels utifrån den strategiska plan som antogs av förbundsstämman 2013. I de allra flesta fall är vi på rätt väg mot våra mål. Men vi har också utmaningar: I denna årsredovisning i cirkelverksamheten ökade marginellt, men vår relativa andel unika deltagare än lägre än i flera andra studieförbund. Att vi har många deltagare som vill fortsätta att bilda sig hos oss är givetvis bra men vi måste också bli ännu bättre på att nå nya deltagare. Det är viktigt för att, som vi säger i vårt idéprogram, ”prioritera dem som fått mindre möjlighet än andra att delta i folkbildningen”. Årets granskningsrapport, med fördjupade frågor om breddning av musikverksamheten, visar både höga ambitioner och goda exempel på att vi kan sänka trösklarna och bjuda in fler. Här har vissa avdelningar kommit längre än andra. Låt oss lära av varandra! • Antalet unika deltagare arbetet med hållbar utveckling har varit en av förbundsstyrelsens prioriteringar. Vi gör mycket på detta område, men med våra medlemsorganisationer och breda kontaktnät är jag övertygad om att vi har möjligheter att göra ännu mer. • Att utveckla och konkretisera de pedagogiska metoderna. Både när det gäller digital folkbildning och utomhuspedagogik har viktiga steg tagits under 2014. Även här finns presenterades förra hösten, är tankvärd läsning, med förslag om representation, värdegrundsarbete och arbetsformer. Ska vi med trovärdighet vara ett demokratiskt föredöme i mötet med omvärlden, måste vi fortsätta utveckla vår interndemokrati. krävs gemensamt fokus, internt samarbete och tydliga prioriteringar. Förra året inleddes arbetat med att ta fram ett förslag till nya strategiska mål för Studiefrämjandet. Det har varit en öppen process där avdelningar, distrikt och medlemsorganisationer har haft möjlighet att komma med inspel och tycka till. Förbundsstämman 2015 fattar det slutgiltiga beslutet om vår framtida färdriktning. För att anta dessa utmaningar I förra årets årsredovisning skrev jag att strävan efter ständig förnyelse var mitt första intryck av Studiefrämjandet. Nu har det gått ett år, och intrycket består. Att vara förbundschef för Studiefrämjandet är att leva i ständigt flöde av idéer, förslag och ifrågasättanden. Inte alltid enkelt att prioritera rätt, det ska medges. Men fantastiskt inspirerande att tillhöra ett studieförbund som ständigt vill utvecklas i takt med att samhället och vår omvärld förändras. Det ger framtidstro. • Vi ska fortsätta utveckla Johnny Nilsson Förbundschef 11 Människor & händelser Ett år i Studiefrämjandet betyder tusentals små och stora händelser. Här är några glimtar från vår vardag. Lärande, kreativitet, engagemang och möten mellan människor. Det är folkbildning. 12 Tranströmers poesi i cirkel med kvinnor från nio länder Gunilla Semberg har lett cirkeln om Tranströmers diktning. – Vi är nio kvinnor från nio länder som samlas kring dikter av Tomas Tranströmer. Det säger konstnären Gunilla Sem- Den vilda maten Den vilda maten är en serie dvd-filmer om viltkött, från det att djuret skjuts till hur vi lagar lyxig mat av köttet. Jägareförbundet har tagit fram filmerna och Studiefrämjandet studieplaner. berg, ledare för den cirkel som kretsat kring Tranströmers diktning – och deltagarnas erfarenheter, i Sverige och från sina ursprungsländer, bland annat Chile, Iran, och Syrien. – Vi läser en dikt varje gång och pratar om språk, ord och stämningar. Första gången läste vi dikten Storm, och deltagarna fick rita och berätta om ett träd de minns från sitt hemland. Att delta i denna skapande process tillsammans med andra är oerhört lustfyllt, säger Gunilla Semberg. Studieplan till DEN VILDA MATEN Styckning av klövvilt sid X På Tusen Trädgårdar kan alla som vill visa upp sin trädgård. Tusen Trädgårdar – öppet för alla Den 29 juni 2014 öppnades över 700 trädgårdar för allmänheten. Alla som vill kunde vara med och visa upp sin trädgård – koloniföreningar, trädgårdsföreningar, privatpersoner, stadsparker… Trädgårdsexperten Gunnel Carlson från Trädgårdsriket rekommenderar alla att vara med. – Det kan vara ett stort steg att öppna sin grind och visa sin trädgård den allra första gången. Men den som en gång har varit med om Tusen Träd- gårdar är gärna med igen. Anledningen är förstås att man får så himla mycket tillbaka när man visar sin egen trädgård. Massor av nya idéer, glada tillrop och inte minst nya vänner för livet! Att visa sin trädgård för andra ger också ofta ny kunskap, man kanske äntligen får veta namnet på den där växten vars etikett blåst bort! • Bakom Tusen Trädgårdar står Studiefrämjandet, Riksförbundet Svensk Trädgård och Trädgårdsriket. Den 3 juli 2016 är det dags igen för Tusen Trädgårdar. 13 Vrålkul på Almedalsveckan människor och händelser Studiefrämjandet satsade stort på politikerveckan i Almedalen, som valåret 2014 samlade inte mindre än 30 000 deltagare. Temat var #vrålkulframtid och gick i hållbarhetens tecken, med välbesökta seminarier och aktiviteter i nära samverkan med medlemsorganisationer och andra aktörer. Några aktiviteter: • Vrålpromenad med klimatskrik på Visbys gator. • Hur skapar vi en giftfri vardag? Studiefrämjandet hade många aktiviteter på Almedalsveckan, bland annat en Vrålpromenad med klimatskrik. 14 • Folkrörelserna i orten – förändras eller dö? • Klimatgranskning av partierna. ”I de miljöer och sammanhang vi rörde oss, lyckades vi förmedla att vi är ett studieförbund som vill vara med i debatten, vara med och påverka såväl makthavare som gräsrötter och opinionsbildare”, skriver Linda Harling på Studiefrämjandets riksförbund i utvärderingen av Almedalssatsningen. Kan man läsa för hundar? Javisst! Läsa för hunden är lättare… Varför läsa högt för en hund? Den frågan är också namnet på det projekt som Studiefrämjandet i Södra Skaraborg och Ulricehamn genomfört för barn i åldern 8-15 år. – Syftet är att stödja det pedagogiska arbetet med elever som har olika svårigheter, bland annat dem som har svårt att läsa inför klassen. Det berättar Christina Carlsson på Studiefrämjandet i den film som gjorts om projektet. I filmen får vi möta Welsh springer spanieln Cocos, som är utbildad terapi- hund, numera fortbildad till läshund. I ett lugnt rum får barnet läsa högt, med Coco i knäet. – Hunden säger inte till om du stakar dig och tycker faktiskt att du läser bra. Det skapar ett självförtroende hos barnet, säger Agneta Sagebrand, matte till Cocos. • År 2014 reserverades en del av statsbidraget till studieförbunden för läsfrämjande åtgärder. Projektet är en del av denna satsning och har genomförts i samarbete med biblioteken i Falköping och Ulricehamn. Filmen Läshund, varför läsa högt för en hund finns på Youtube. Älskade Barn – på svenska och somaliska – Föräldrar i ett nytt land står inför en massa utmaningar. De har stor glädje av att träffas och prata om skillnader i kultur och värderingar. Det säger Karin Ekermann på Studiefrämjandet som leder arbetet med studiecirkelmaterialet Älskade barn som lanserades 2014. Det är Studiefrämjandets största satsning någonsin på föräldrautbildning, och har väckt stort intresse. Älskade barn är upplagt som sex studiecirklar om vardera tre träffar. Det lotsar deltagarna fram i samtalen, med frågor, bilder och tips på filmer och vidare läsning. Några teman som tas upp är Barnen och vi, Tonåringens vardag samt Normer och värderingar. Många somaliska föreningar har visat intresse för Älskade barn, vilket lett till att materialet under hösten översattes till somaliska. Runt om i landet har materialet introducerats med föreläsningar och utbildningar för blivande cirkelledare. Maj-Britt Stenmark, till höger, är ledare för akvarellcirkeln, men är ingen lärare utan en i gänget. Akvarellcirkel med glädje! – Genom Älskade barn möjliggör vi för människor att diskutera viktiga vardagsfrågor. Det är något som alla föräldrar kan ha nytt av, säger Karin Ekermann. • Älskade barn är skrivet av Hetty Roth med illustrationer av Eva Thimgren. Förra året genomfördes 43 000 cirklar i Studiefrämjandet. Tidningen Cirkeln träffade på höstkanten tre aktiva kvinnor i Studiefrämjandets lokaler i Gävle. Här möts de en gång i månaden och målar akvarell, utan prestationsångest, men med mycket prat, skratt och kreativitet. Maj-Britt Stenmark är ledare, men ingen lärare utan en i gänget. För det här är en kamratcirkel där man visserligen vill bli bättre på att måla, men där samtalen och gemenskapen betyder minst lika mycket. – Just det är så fascinerande med kamratcirklar. Det finns inga krav. Jag tror faktiskt det leder till att vi lär oss mer, säger hon. Alla tre är över 65 år och ger rådet till alla andra seniorer att hålla sig aktiva. Cirkeln fungerar nästan som en sambandscentral med tips om allt från film och konstutställningar till resor och hantverkshjälp. – Sluta inte med en aktivitet för att du blir äldre. Sitter du och väntar på att någon ska knacka på din dörr är det stor risk att du blir sittande. 15 människor och händelser Femtastic – workshopturné för fler tjejer i musiken Musiken domineras av män. Det gäller i branschen i stort, och även i Studiefrämjandet. Men förändringar är på gång. Fler tjejer vill skapa musik – och fler kvinnor arbetar med musik i Studiefrämjandet. En positiv utveckling är alltså på gång. Den förstärktes under 2014 genom inköp av ny portabel utrustning som gör det enkelt för nya att komma igång och spela musik. En annan satsning var den workshopturné med kulturoch musiknätverket Femtastic som startade under Roligare tillsammans ”Det mesta blir roligare när vi delar det med andra. Välkommen till spännande möten hos oss på Studiefrämjandet.” Det var temat för annonskampanjen hösten 2014 som genomfördes i digitala medier. 16 Vanessa Marko och Natalie Missaoui från Femtastic åkte på workshopturné med Studiefrämjandet. hösten, i syfte att inspirera unga tjejer att hålla på med musik, och våga göra sin grej. ”Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.” Detta är målet med folkbildningspolitiken. Målet var en del av folkbildningspropositionen Allas kunskap – allas bildning som antogs av riksdagen i juni 2014. Last Will – lajv om ett framtida Sverige utan sociala skyddsnät Lajvet Last Will handlar om ett framtida Sverige utan sociala skyddsnät, där människor tvingas skriva på slavkontrakt för att få mat för dagen. Lajvet skapades i en studiecirkel under 2014, mestadels hemma i Sofia Stenlers lägenhet i Gröndal utanför Stockholm. – Leken är lika viktigt som i ett traditionellt lajv. Skillnaden är att vi utnytt- jar rollspelet som en spegel för att ta oss an frågor som är mer politiska, utan att för den skull ta ställning för ett parti eller en idé. Sofia Stenler är aktiv i föreningen Ursula, en av Sveroks 1 100 medlemsföreningar. Många av dem samarbetar med Studiefrämjandet. Under 2014 genomfördes 760 cirklar i samarbete med Sverok. Sofia Stenler och Annica Strand i gång med att skapa lajvet Last Will. Greenteam – smart koncept för mer friluftsliv till fler Greenteam i Sundsvall – med klättring för första gången. Många människor är aldrig ute i naturen. Greenteam är ett sätt att ge fler chansen att upptäcka friluftsliv. Det liknar ett klassiskt prova-på-koncept, där Studiefrämjandet rekryterar deltagare och det lokala föreningslivet anordnar en aktivitet var. Greenteam har testats några år och förra året beslutades att Studiefrämjandet tar över konceptet. I Sundsvall genomfördes Greenteam med stor framgång. Kommunen gav stöd och teammedlemmarna rekryterades i bostadsområden med ett svagt föreningsliv. – De ungdomar som varit med är jättenöjda. Idén är enkel, så krångla inte till det i onödan utan kör igång, säger Per Jarnkvist på Studiefrämjandets Mittdistrikt. 17 Development Dance Crew vinnare i Danskarusellen Egonaut vinnare i Livekarusellen – Det har varit så intensivt, målmedvetet, svettigt och lärorikt för alla. Det har varit en fantastisk resa! Man utvecklas både som koreograf och dansare. Det sade en lycklig Pernilla Allisson, ledare för Development Dance Crew från Malmö, vinnare av Danskarusellen 2014. Gruppen dansar allt ifrån jazz, balett, street, funk och urban till dancehall. De nio dansarna visade en flytande koreografi med fantastiska placeringar, kanon, kontraster och gruppkänsla. – Det här känns jätteroligt, vi hade inte räknat med detta! När vi anmälde oss till Livekarusellen såg vi framför oss de tre spelningar som ingår för alla deltagare, men inte det här. Nu står vi här! Så det känns oväntat och jättekul! Det säger Fredrik Jordanius, sångare och gitarrist i Egonaut, vinnare av Livekarusellen 2014. Finalen hölls på Nöjesfabriken i Karlstad. – Just vårt sound är en blandning av 70-talets sväng, Stoner-rockens tyngd, nerven från metal och en stabil kasse modern attityd. Om Livekarusellen och Danskarusellen Livekarusellen anordnas av Studiefrämjandet i samarbete med landets fritidsgårdar. Alla är välkomna att delta, oavsett musikstil, ålder och erfarenhet. Tävlingsmomentet är inte det viktigaste, utan det är spelglädjen och viljan att utvecklas. Alla band som har deltagit har spelat vid minst tre tillfällen. Danskarusellen är Livekarusellens lillasyster som växer snabbt, tack vare ett ökande dansintresse. Konceptet är detsamma, med grupper som får dansa för publik, först i sitt distrikt och sedan eventuellt i riksfinalen. Under 2014 deltog fem av Studiefrämjandets distrikt i Danskarusellen. 18 Medlemsorganisationerna Studiefrämjandets 19 medlemsorganisationer har en bred och omfattande verksamhet. Organisationerna speglar även Studiefrämjandets profilområden natur, djur, miljö och kultur. Utöver medlemsorganisationerna samarbetar Studiefrämjandets lokalavdelningar med flera tusen föreningar och nätverk. 19 20 Mål, medel och resultat Fyra syften med statens stöd till folkbildningen en ny folkbildningsproposition, Allas kunskap – allas bildning. För första gången beslutades om ett särskilt mål för folkbildningspolitiken: ”Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.” De fyra syften som riksdagen angett som motiv för statsbidraget till folkbildningen ligger i stort sett fast. Propositionen är ett viktigt erkännande av det arbete som studieförbund och folkhögskolor uträttar. Vi tolkar det som ett uttryck för att riksdagen ser värdet i att människor över hela landet engagerar sig tillsammans med andra – i ideellt arbete, studiecirklar, skapande verksamhet och aktiviteter för samhällsutveckling. År 2014 antog Sveriges riksdag egna mål. Det är samtidigt viktigt att lyfta fram deltagarnas roll. Vår verksamhet formas i hög grad utifrån människors förväntningar och behov. Själva essensen i en fri folkbildning är individens drivkraft att av fri vilja, i gemenskap med andra nå nya insikter och ny kunskap. Studiefrämjandet har på senare år arbetat aktivt för att utveckla system och metoder för målformulering och uppföljning, från nationell nivå till enskilda avdelningar. Genom detta ökar vi förmågan att värdera insatserna, och får underlag för nödvändiga förändringar och omprioriteringar. Samtidigt instämmer vi i folkbildningspropositionens bedömning att ”folkbildningens effekter utgör … inte någon storhet som låter sig fastställas med exakthet”. bedömningar ligger verksamhetsstatistik, vår nationella undersökning bland cirkeldeltagare, en enkätundersökning bland samtliga avdelningar samt den granskning och uppföljning som genomförs varje år i ett antal avdelningar. Detta kompletteras med kvalitativa samlade bedömningar av verksamhetsutveckling och prioriteringar inom specifika verksamhetsområden. Till grund för årsredovisningens Studiefrämjandet är Sveriges näst största studieförbund. Liksom för övriga studieförbund är det en central uppgift för oss att med utgångspunkt i de syften som riksdagen har angett, genomföra en bred folkbildningsverksamhet som många människor kan bli delaktiga i. Studiefrämjandets profil – natur, djur, miljö och kultur – är vägledande när vi utifrån syftena formulerar våra 21 1. Stärka och utveckla demokratin utvecklas och fördjupas är en central uppgift för Studiefrämjandet. Nästan 100 000 enskilda personer deltar varje år i våra studiecirklar. Ämnen och arbetsmetoder varierar, men cirklarna har det gemensamt att deltagarna tar aktiv del i sitt eget lärande. Att tillsammans i gruppen planera, söka kunskap, kommunicera och kompromissa innebär demokrati i praktiken. fattande kartläggning av den interna demokratin, för att ytterligare utveckla demokratin i praktiken, och därmed förhoppningsvis vara ett föredöme och en inspirationskälla för andra. Att bidra till att demokratin med Studiefrämjandet. Vi menar att detta grundläggande stöd till det lokala civilsamhället är av väsentlig betydelse för utveckling och förnyelse av demokratin. Vi har ett nära samarbete med våra 19 medlemsorganisationer och arbetar aktivt för att söka upp och bjuda in nya föreningar, nätverk och grupper. Ofta fungerar våra medarbetare som coacher och bollplank, inte minst för nybildade grupper och föreningar. Vi arbetar med föreningsutveckling och tar fram nya studiematerial, nu senast kring Medlemsmodellen, en bok och metod för fler aktiva medlemmar i föreningslivet. Tusentals föreningar samarbetar och reflektion kring aktuella samhällsfrågor, särskilt med anknytning till våra profilområden. Föreläsningar och seminarier med anknytning till natur och miljö genomförs över hela landet. Många avdelningar gjorde aktiva insatser i samband med förra årets allmänna val. Under 2014 har Studiefrämjandet genomfört en omStudiefrämjandet bidrar till dialog 22 2. Göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen Studiefrämjandet en undersökning bland cirkeldeltagare. 1 600 personer svarade på en digital enkät om sitt deltagande i cirkeln. Av svaren framgår bland annat att: • 85 procent av deltagarna instämmer i påståendet: ”Deltagandet har gjort att jag känner mig säkrare som person.” • 97 procent instämmer i påståendet: ”Diskussionerna/erfarenhetsutbytet gav mig ett mervärde.” Sammantaget visar detta att deltagande i cirkel inte enbart ger kunskap om själva cirkelämnet, utan även stärker deltagarnas kompetens på olika områden, med tydlig koppling till självförtroende, kommunikativ förmåga och engagemang. Det är också viktigt att framhålla den sociala och kulturella infrastruktur som studiecirklarna är en del av. Att delta i en cirkel i Studiefrämjandet innebär i de flesta fall För tredje året i rad genomförde Föräldrastöd i Tensta uppskattat av kommunen Utdrag ur skrivelse från Stadsdelen Spånga – Tensta, Stockholms stad (2014-09-01) med anledning av Studiefrämjandets arbete med ”Samordnat föräldrastöd på Järva”: Studiefrämjandets sätt att arbeta med studiecirklar ger upphov till en delaktighetsprocess som är avgörande för att integrera ”de nya svenskarna i Sverige”. Kunskapandet går hand i hand med praktiken … Sättet att arbeta i cirkel ingår inte i den ”kommunala metodhandboken”. Det omfattande materialet kräver tid, vilket troligen skulle vara för kostnadskrävande för en kommunal verksamhet. Studiecirkelgrupper blir därför ett viktigt komplement till kommunens verksamhet och genomförs i en jämlik dialog mellan föräldrar och cirkeldeltagare. Eva-Britt Leander Utvecklingsstrateg i Spånga-Tensta något mer än att ”gå en kurs”. Ofta kopplas cirkeldeltagandet till ett bredare engagemang i lokalsamhället, i form av kulturevenemang, festivaler och manifestationer av olika slag. Omställningsrörelsen är ett av många exempel. Det är ett lokalt baserat nätverksarbete för lokal omställning och engagemang för hållbarhetsfrågor. Under 2014 var Studiefrämjandet engagerat i tolv lokala Framtidsveckor, med mängder av aktiviteter. Ofta länkas lärande, dialog och praktiskt arbete samman och resulterar i allt från klädbytardagar och cykelverkstäder till stadsodling och klimataktioner. 3. Minska utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället Studiefrämjandets närvaro och verksamhet i socioekonomiskt utsatta områden ökat. Det handlar inte om tillfälliga nedslag, utan om att långsiktigt etablera folkbildningsverksamhet i de större städernas förorter, där behoven är stora. Ett exempel är ungdomsledarutbildningen Fånga kraften i Stockholm där 11 tvådagarsläger för 128 ungdomar På senare år har 23 från förorten genomförts under 2014. Ett annat exempel är kultursatsningen Gatans universitet i Göteborg, med kulturverksamhet i bland annat Biskopsgården. Studiefrämjandet använder en del av statsbidraget för lokala utvecklingsinsatser i avdelningarna. Under 2014 har utvecklingsmedlen enbart riktats till projekt som handlar om att minska klyftor. Även de riktade medlen till läsfrämjande åtgärder har förmedlats utifrån ambitionen att minska klyftorna. på föräldrautbildning i Stockholm – Samordnat föräldrastöd på Järva – ledde under 2014 fram till Älskade barn, ett omfattande studiematerial på lätt svenska. Målgruppen är invandrade föräldrar som tillsammans lär och diskuterar vad det innebär att vara föräldrar i ett nytt land. Älskade barn sprids nu över landet. På ett tjugotal orter har inspirationsföreläsningar och presentationer genomförts och ett nära samarbete med etniska föreningar och kommuner inletts. Den framgångsrika satsningen 4. Bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet är mycket omfattande. Förra året genomfördes drygt 70 000 kulturprogram. Över hälften av cirkelverksamheten sker inom estetiska ämnen. Inom spelkultur och deltagarkultur växer verksamheStudiefrämjandets kulturverksamhet 24 ten och samarbetet med Sverok utvecklas – främst genom lokala spelkulturföreningar. Många ungdomar får sin första erfarenhet av folkbildning genom att skapa och spela musik i Studiefrämjandet. Inom den växande dansverksamheten kombineras lärande och fysisk aktivitet, ofta kompletterat med koreografi och projektledning. I den nationella satsningen Danskarusellen får dansgrupperna tydliga mål för sitt lärande och kan visa upp sin dans för publik. Föregångaren är Livekarusellen inom musiken som även 2014 genomfördes med spelningar över hela landet. Studiefrämjandet i Uppsala är ett nav för en stor litteratursatsning med skrivande, författarföreläsningar och uppläsningar, bland annat poesiuppläsning på lokalbussarna i länet. är först och främst ett uttryck för människors intresse för att utöva och uppleva kultur. Vi vill göra det enklare för fler att närma sig kulturen, genom att aktivt bjuda in nya grupper. Sedan flera år tillbaka strävar vi efter ökad jämställdhet i musiken. Det gick trögt i början, men arbetet ger resultat och nästan alla avdelningar jobbar nu medvetet för att inspirera fler unga kvinnor till musikskapande. Kvinnliga musiker och musikhandläggare på avdelningarna är förebilder. För att inspirera fler tjejer att spela genomfördes 2014 en workshopturné med gruppen Femtastic samt en satsning på att kunna skapa musik med hjälp av modern, portabel teknik. Satsningen fortsätter under 2015. Den omfattande kulturverksamheten Sex områden i strategisk plan antas av förbundsstämman som hålls vartannat år. Den plan som började gälla 2014 antogs 2013. Strategisk plan anger sex övergripande prioriterade mål samt ett antal delmål. Planen ligger till grund för verksamhetsplanering och prioriteringar i samtliga enheter. Avdelningarna har stor frihet att med avstamp i strategisk plan initiera och genomföra folkbildningsverksamhet utifrån lokala behov och förutsättningar. Målen i strategisk plan är i en del fall mer att betrakta som inriktningsmål, och därmed svårare att utvärdera. Utifrån olika kunskapskällor går det dock att bedöma hur arbetet med att nå målen utvecklats. I en del fall kan även kvantifierade värderingar av måluppfyllelse göras. I följande avsnitt anges målen i strategisk plan i sammanfattning. Därefter redovisas genomförda insatser och bedömningar relaterade till målen, utifrån dessa källor: • Verksamhetsstatistik från SCB och verksamhetsredovisningsverktyget Gustav. • Uppföljningsenkät till samtliga avdelningar. • Granskning och uppföljning av verksamheten i ett antal avdelningar, med kvalitativa intervjuer. • Samlade bedömningar av centrala handläggare med olika ansvarsområden. Studiefrämjandets strategiska plan Målområde 1: Miljö och samhälle Övergripande mål Studiefrämjandet ska erbjuda folkbildningsverksamhet som motsvarar vår helhetssyn på hållbar utveckling, utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Delmål i sammanfattning • Vi tar initiativ till och genomför lärande och aktiviteter kring frågor om en långsiktigt hållbar utveckling i samverkan med andra samhällsaktörer. • Varje avdelning erbjuder studieverksamhet i syfte att underlätta människors övergång till en mer hållbar livsstil. • Vi genomför folkbildande verksamhet för människors frigörelse och minskade klyftor i samhället, med särskilt fokus på de större städernas miljonprogramsområden. • Vi stödjer människors ideella organisering. Vi bidrar till civilsamhällets utveckling och förnyelse. • Vi ska nå fler över 65 år med vår folkbildning. • Minst tio lokala projekt genomförs fram till 201412-31 för aktiviteter som innefattar möten och dialog mellan människor med olika etnisk identitet. 25 uppger hälften av avdelningarna att de i stor omfattning genomför folkbildning för en långsiktigt hållbar utveckling. Alla avdelningar genomför verksamhet i någon omfattning. I uppföljningsenkäten Hållbar omställning Flera avdelningar har stärkt arbetet med hållbar utveckling. Studiefrämjandet i Göteborg är ett exempel, där man fortsatt det framgångsrika arbetet på att bli ett nav för omställningsarbetet i staden. ”Vi har under året stärkt vår position inom hållbarhetsarbetet”, skriver avdelningen i uppföljningsenkäten – och räknar upp en lång rad samarbetspartners, från små nätverksbaserade aktionsgrupper till stora institutioner. Verksamheten inom detta område varierar mellan avdelningarna, ofta med utgångspunkt i nationellt samordnade koncept och verksamhetsidéer. Några exempel: • Framtidsveckan är lokalt baserade manifestationer för hållbar omställning. Studiefrämjandets avdelningar är ofta drivande i arbetet och aktiviteterna samlas på webbplatsen studieframjandet.se/framtidsveckan. Under 2014 genomfördes framtidsveckor på tolv orter. • Nya studieplaner – hållbar livsstil. En satsning på studieplaner kring frågor om hållbar livsstil inleddes. Studieplanen Giftfri vardag och en studieplan till Svante Axelssons bok Vår tid är nu togs fram. • Café Planet är lokala samlingspunkter för olika aktiviteter kring omställning. Konceptet lanserades på bred front, med centralt lanseringsstöd, bland annat till avdelningarna i Halland, Västernorrland och Norra Bohuslän. • Aktiviteter om vindkraft. Kursen Vindkraft på rätt plats arrangerades under hösten i åtta län i samarbete med Naturskyddsföreningen. 26 • Almedalen och Bok & bibliotek. Vi medverkade vid politikerveckan i Almedalen, med flera välbesökta arrangemang, genomförda tillsammans med medlemsorganisationer och andra aktörer. Temat var #vrålkulframtid och ett par av seminarierubrikerna var Hur skapar vi en giftfri vardag? och Klimatgranskning av partierna. En Vrålpromenad med klimatskrik på Visbys gator genomfördes. På Bokmässan i Göteborg kretsade aktiviteterna kring regnskog och hållbar matproduktion. Bland annat Jägareförbundet, Koloniträdgårdsförbundet och Ornitologerna medverkade. • Valaktiviteter. I samband med valen 2014 genomfördes både lokala och centrala aktiviteter för dialog och ökat engagemang. Satsning på miljonprogramsområden Studiefrämjandet i Stockholm har under flera års tid förstärkt sin närvaro i förorterna. Bland annat genomförs Fånga kraften, en projekt- och ledarskapsutbildning för ungdomar mellan 16 och 24 år, där den röda tråden är: ”Hur du blir en bra och demokratisk ledare som kan förändra samhället.” Under 2014 genomfördes 11 tvådagarsläger med 128 deltagare inom Fånga kraften. I Göteborg är Studiefrämjandet etablerat i Biskopsgården där man bland annat genomfört läsfrämjande verksamhet och kulturaktiviteter inom Gatans universitet. Stöd till ideell organisering Nära 60 procent av all verksamhet sker i samarbete med föreningslivet. Varje avdelning har ett omfattande samarbete med lokala föreningar och grupper. Exempelvis listar Studiefrämjandet Sjuhärad på sin webbplats 68 föreningar som de samarbetar med i Borås och omgivande kom- 27 muner. På liknande sätt ser det ut på många håll i landet. Studiefrämjandet har ofta rollen som coach, bollplank och processledare för föreningsutveckling. För att stärka kompetensen på detta område har fyra utbildningar för ett sextiotal anställda genomförts utifrån boken Medlemsmodellen, till vilken vi tagit fram en studiehandledning. En enkel föreningsutbildning i PowerPoint, som kan användas i kontakter med medlems- och samarbetsorganisationer, har även tagits fram. Möten och dialog mellan olikheter Studiefrämjandets studiecirklar och kulturarrangemang samlar personer med olika etniskt ursprung. Samarbetet med etniska föreningar är också mycket omfattande. Det finns även exempel på verksamhet som mer medvetet samlar personer med olika ursprung, för aktivitet och dialog. Någon centralt samordnad satsning har inte genomförts utifrån detta mål. Knappt hälften av avdelningarna uppger ändå att de genomfört sådana projekt 2014. Verksamhet med äldre Under 2014 hade Studiefrämjandet cirka 4 000 fler cirkeldeltagare över 65 år än året innan. 27 000 av totalt 233 000 deltagare var över 65 år. Jämfört med flera andra studieförbund har Studiefrämjandet en lägre andel äldre i verksamheten, men andelen ökade från 10 procent 2013 till 11,6 procent 2014. Flera avdelningar bedriver verksamhet direkt riktad till äldre, exempelvis inom området digital kommunikation, ofta i samarbete med lokala SeniorNet-föreningar. I uppföljningsenkäten anger drygt hälften av avdelningarna att de under året i stor eller måttlig omfattning har utvecklat verksamhet för personer över 65 år. 28 Alla avdelningar bedriver folkbildning om miljö, livsstil och ekologiska samband, ofta kopplat till naturupplevelser. • Sammanfattande bedömning – målområde 1 Under 2014 har flera nya initiativ tagits för att stärka arbetet med hållbarhetsfrågor. Detta är en följd av förstärkt fokus i organisationen, men speglar sannolikt även människors ökade intresse för omställningsfrågor i vardagen. De sociala aspekterna av hållbarhet tar sig uttryck i initiativ för att nå nya målgrupper och finnas på nya arenor. Här görs mer än tidigare, men samhällsutmaningarna är stora och att ytterligare utveckla folkbildningsverksamhet som bidrar till social hållbarhet, inte minst i socioekonomiskt utsatta områden, är angeläget. Det är också en utmaning att i ännu högre utsträckning skapa arenor för möten mellan olikheter. Folkbildningens dialogbaserade metoder och pedagogik har här stora möjligheter. Studiefrämjandet är ett av de studieförbund som har lägst andel äldre i cirkelverksamheten. 11,6 procent av deltagarna är över 65 år, att jämföra med 33 procent sammantaget i alla studieförbund. Målområde 2: Natur och friluftsliv Övergripande mål Studiefrämjandet ska vara det ledande studieförbundet för folkbildning inom natur och friluftsliv. Delmål i sammanfattning • Vi utvecklar metoder för, och inspirerar till, lärande och aktivitet om miljö, livsstil och ekologiska samband. • Vi anordnar folkbildningsverksamhet som ger människor med funktionsnedsättning möjlighet till lärande och upplevelser i naturen. • Vi ökar verksamheten i samarbete med medlemsorganisationer inom natur- och miljöområdet med 10 procent årligen, mätt i antal studietimmar. Bland Studiefrämjandets medlemmar finns några av landets största natur-, miljö- och friluftsorganisationer. Det är främst i samarbete med dem vi utvecklar rollen som ledande studieförbund inom natur och friluftsliv. 2014 beslutades att inrätta en nationell samordningsgrupp för en effektivare hantering av medlemsorganisationernas nationella och interregionala aktiviteter och satsningar, den så kallade MO-gruppen. Gruppens medlemmar är anställda på Studiefrämjandets avdelningar och distrikt. Metodutveckling för lärande om ekologi Forskning pekar på ett samband mellan ett aktivt naturoch friluftsliv och ökad medvetenhet om ekologi. Genom att koppla lärande och reflektion till natur- och friluftsaktiviteter är vår erfarenhet att sambandet kan förstärkas. Samtliga avdelningar uppger i uppföljningsenkäten att det bedriver folkbildning för lärande om miljö, livsstil och ekologiska samband. Satsningar på Café Planet, Framtidsveckor och på nya studiematerial inom hållbar livsstil har nämnts tidigare, och kan även kopplas till detta mål. Samarbetet med Koloniträdgårdsförbundet och Nordiska trädgårdar har inneburit utveckling av verksamhet inom trädgård och odling. • Greenteam. Under året beslutades att Studiefrämjandet ska ta över det av Svenskt Friluftsliv styrda projektet Greenteam och införliva det i den ordinarie verksamheten. Greenteam bygger på att man formar en grupp, ofta i samarbete med fritidsgårdar och skolor, som under ett antal veckor får testa olika utomhusaktiviteter. Studiefrämjandet samordnar och lokala föreningar står för en aktivitet var. Greenteam kom igång på flera orter och en nationell samordnare för satsningen har utsetts. • Hundägarverksamhet. Verksamheten i samarbete med hundorganisationerna är mycket omfattande. En stor del av denna verksamhet sker utomhus, där uteliv, lärande, gemenskap med människor och djur förenas. Under 2014 genomfördes 4 500 studiecirklar med 35 000 deltagare i samarbete med Svenska Brukshundklubben. Friluftsliv med funktionsnedsatta Studiefrämjandets verksamhet med personer med funktionsnedsättning är relativt blygsam. I uppföljningsenkäten uppger 70 procent av avdelningarna att de bedriver verksamhet, i de flesta fall dock i blygsam omfatning, som ger personer med funktionsnedsättning möjlighet till lärande i naturen. Endast ett par avdelningar gör det i stor omfattning. Ett exempel är I sol och regn, ett studiematerial som omarbetades 2014 och som handlar om friluftsaktiviteter 29 för personer med utvecklingsstörning. Flera avdelningar arbetar även med Hund för alla – för att erbjuda personer med funktionsnedsättning möten med hund och natur. Målområde 3: Ungdomskultur Ökat samarbete med medlemsorganisationer Under 2014 ökade verksamheten i samarbete med medlemsorganisationer inom natur- och miljöområdet med 6,1 procent. Verksamheten i samarbete med Friluftsfrämjandet ökade med 15 procent, mätt i studietimmar. Med Naturskyddsföreningen ökade samarbetet med 13 procent och med Brukshundklubben med 11 procent. Verksamheten i samarbete med Koloniträdgårdsförbundet ökade med hela 54 procent, dock till en relativt blygsam nivå på 2 700 studietimmar. • Sammanfattande bedömning – målområde 2 Natur- och friluftsverksamhet är Studiefrämjandets ”hemmaplan”. Verksamheten i samarbete med medlemsorganisationerna har ökat, där några tagit betydande kliv framåt. Målet på 10 procents ökning nås dock inte men det är en avsevärd förbättring jämfört med 2013 då verksamheten minskade något. Beslutet om organisatoriskt nya former för samarbetet är ett uttryck för ambitionen att ytterligare stärka kontakterna med medlemsorganisationerna. Greenteam har prövats på flera håll i landet och intresset är stort för att utveckla detta koncept för att nå nya grupper med friluftsverksamhet. En utmaning är att öka natur- och friluftsverksamheten med personer med funktionsnedsättning. Förutsättningar för detta finns, i form av beprövade verksamhetskoncept och studiematerial. 30 Övergripande mål Studiefrämjandet ska vara det ledande studieförbundet inom ungdomskultur. Några delmål i sammanfattning: • Genom ett breddat utbud av kulturverksamhet når vi grupper av unga som är underrepresenterade i Studiefrämjandets verksamhet. • Samtliga avdelningar tar initiativ till och erbjuder folkbildningsverksamhet inom spelkulturen. • Vid utgången av 2016 är vi det studieförbund som har högst andel studiecirkeldeltagare inom kultur i åldern 13-24 år. Vi eftersträvar en jämn könsfördelning i våra olika kulturverksamheter. Andelen kvinnor i musikverksamheten ska öka varje år, jämfört med föregående år. inom kulturområdet är mycket omfattande och svarar för mer än hälften av all cirkelverksamhet. Musik är det i särklass största ämnesområdet. Verksamheten inom spelkultur har ökat stadigt under flera år. Studiefrämjandets verksamhet Nå nya unga genom breddat kulturutbud I uppföljningsenkäten uppger samtliga avdelningar utom två att de har breddat sitt kulturutbud, även om drygt en tredjedel endast har gjort det i blygsam omfattning. I kommentarerna anges flera olika insatser, ofta kopplade till föreningssamarbeten inom nya kulturella områden. Ett breddat utbud av kulturverksamhet var också en av två frågor som lyftes fram vid den årliga granskning Fånga kraften och workshopturné med Femtastic. Två exempel på Studiefrämjandets satsning att nå nya grupper ungdomar. och uppföljning som 2014 genomfördes i fyra avdelningar. Resultatet visar att det finns både ambitioner och engagemang för ett breddat kulturutbud, även om det också är resurskrävande att motivera och inspirera nya grupper. Ett sätt att underlätta detta är det lanseringsstöd till avdelningarna som införts, för att starta nya verksamhetskoncept som utvecklats nationellt eller i avdelningar. Under året påbörjades ett nationellt arbete med att nå unga som saknar musikaliska förkunskaper och kännedom om folkbildningen. Ny utrustning införskaffades i form av portabel rigg med ipad, mikrofon och högtalare, som gör det enkelt att komma igång att skapa musik. Utrustningen spreds till ett tjugotal avdelningar. Vidare har en workshopturné i fyra avdelningar med gruppen Femtastic genomförts. Målgruppen är främst unga kvinnliga musiker. Turnén fortsätter under 2015. Spelkultur Samtliga avdelningar utom fyra uppger att de erbjudit ungdomar verksamhet inom spelkultur. Ofta sker det i samarbete med lokala spelkulturföreningar. Spellovet, en gemensam satsning med Sverok, resulterade i ett femtio- 31 tal arrangemang i olika delar av landet. Att spelkulturen växer visar även samarbetet med Sverok som ökat med 15 procent, jämfört med 2013. Cirka 800 studiecirklar och 2 100 kulturprogram genomfördes i samarbete med Sverok. Andel unga cirkeldeltagare Det finns ingen nationell statistik över cirkeldeltagares ålder inom olika ämneskategorier. Totalt bland cirkeldeltagarna i Studiefrämjandet var 14 procent i åldern 13-24 år. Detta är två procentenheter lägre än året innan. I samtliga studieförbund var andelen cirkeldeltagare i åldern 13-24 år 13 procent. Studiefrämjandet ligger alltså nära genomsnittet och flera av studieförbunden har en högre andel unga cirkeldeltagare. Jämställd kulturverksamhet Det finns ingen statistik om andelen kvinnor i musikverksamheten. Däremot är det uppenbart att frågan engagerar – och att de flesta avdelningar gör insatser för att bjuda in och inspirera fler kvinnor att skapa och spela musik. Målområde 4: Kvalitet Övergripande mål All verksamhet i Studiefrämjandet ska ha hög kvalitet. Vi möter deltagarnas behov, med folkbildningsverksamhet som förenar Studiefrämjandets idémässiga och pedagogiska profil med de syften som staten och andra anslagsgivare fastslagit som grund för stöd till Studiefrämjandet. Delmål i sammanfattning • All statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet genomförs i överensstämmelse med förordningen om statsbidrag till studieförbunden. • Nationella miniminivåer för olika verksamhetsområden ska årligen följas upp av enheterna. • Varje avdelning genomför nöjd-deltagar-undersökning. • Vi interngranskar varje år minst tio procent av statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet. • Vid utgången av 2016 ska 80 procent av våra enheter vara tilläggscertifierade enligt ISO 9001:2008. Studiefrämjandet arbetar systematiskt • Sammanfattande bedömning – målområde 3 Den medvetna satsningen på att bredda kulturverksamheten till nya målgrupper, genrer och kulturformer fortsätter och är förankrad i avdelningarna. Nationellt riktade satsningar underlättar arbetet, men det är samtidigt en resurskrävande utmaning att nå ut till och bjuda in personer som av olika skäl inte självmant knackar på dörren. Verksamheten inom spelkulturen ökar och samarbetet med Sverok utvecklas. Andelen unga deltagare i cirkelverksamheten minskade dock under året och ligger nu nära genomsnittet för samtliga studieförbund. 32 för att följa kraven i förordningen om statsbidrag till studieförbunden. Riksförbundet interngranskar årligen minst 10 procent av den statsbidragsberättigade folkbildningsverksamheten. 2014 granskades verksamheten i fyra avdelningar. Resultatet redovisades i en rapport till förbundsstyrelsen. Avvikelser kan förekomma, vilket interngranskningarna visar. Det handlar om gränsdragnings- och tolkningsfrågor och i vissa fall om administrativa brister och överträdelser vad gäller de kvantitativa reglerna för studiecirklar. Granskningen åtföljs alltid av dialog om hur rutiner för egenkontroll kan förbättras. Miniminivåer Som ett led i strävan efter hög kvalitet har Studiefrämjandet miniminivåer för musik och spelkultur. Att de upprätthålls bygger i hög utsträckning på egenkontroll, dels i avdelningarna, dels genom uppföljning och diskussion i de nationella nätverk som finns för olika ämnesområden. Nöjd-deltagar-undersökning Studiefrämjandet samordnar deltagarundersökningen, genom en enkät till ett representativt nationellt urval av cirkeldeltagare. Resultatet redovisas på sidan 41. Det digitala enkätverktyget Netigate, som samtliga enheter har tillgång till, underlättar arbetet med utvärdering. Ledningssystem för kvalitet Studiefrämjandet använder standaren ISO 9001:2008 för kvalitetscertifiering. Fem avdelningar samt riksförbundet är certifierade. En ny avdelning, Studiefrämjandet SydOst, certifierades 2014 och arbetet inför certifiering pågår i flera avdelningar. • Sammanfattande bedömning – målområde 4 Deltagarna kommer till Studiefrämjandet i ökad omfattning än tidigare – och de är nöjda med den verksamhet vi bedriver. Detta är kanske det viktigaste kvittot på att verksamheten håller hög kvalitet. Arbetet med granskning och uppföljning har förstärkts på senare år. Granskningsrapporternas kvalitet har förbättrats och ger viktig vägledning när det gäller kvalitet och rapportering av statsbidragsberättigad verksamhet. Processen med ISO-certifiering har inte fortskridit i den takt som målen anger. Förbundskansliets resurser för stöd till avdelningarna på detta område har dock förstärkts. Målområde 5: Folkbildningspedagogisk utveckling Övergripande mål Studiefrämjandet ska vara det ledande studieförbundet vad gäller folkbildningspedagogisk utveckling inom områdena miljö och ungdomskultur samt erbjuda Sveriges bästa utbildning för studiecirkelledare. Delmål i sammanfattning • Vi utvecklar och tillämpar praktiska pedagogiska metoder som kombinerar ny informations- och kommunikationsteknik med folkbildningens idéer. • Vi utvecklar utomhuspedagogiska metoder. • De folkbildningspedagogiska metoderna utvecklas och förnyas genom uppdrag inom olika samhällssektorer. • Vårt ledarutvecklingsprogram utvecklas till form och innehåll. • Andelen studiecirkelverksamhet som genomförs med ledare som genomgått minst nivå L1 i ledarutvecklingsprogrammet ska öka för varje år, jämfört med föregående år. Målet är att 80 procent av studiecirkelverksamheten ska genomföras med ledare som genomgått L1. Genom begreppet ”digital folkbildning”, signaleras att kommunikationsteknik i Studiefrämjandets folkbildning inte ses som en separat arbetsform utan som en möjlighet i all verksamhet. Några aktiviteter under året: • Information om digital folkbildning i interna kanaler. • En översikt av distansutbildningsverksamhetens ämnen, upplägg och innehåll har tagits fram. Framgångsrika och efterfrågade distansutbildningar om Hundens beteende har genomförts i samarbete med Svenska Kennelklubben. • Aktiv medverkan i Folkbildningsrådets Rådslag för digi- 33 tal utveckling, bland annat genom en rapport om behovet av utbildning samt vikten av tydliga arbetsplaner i cirklar som innefattar digital folkbildning. I uppföljningsenkäten uppger en fjärdedel av avdelningarna att de under året utvecklat folkbildningspedagogiken med ny informationsteknik. Utomhuspedagogik Relativt få avdelningar uppger att de har utvecklat nya utomhuspedagogiska metoder, knappt hälften uppger att de inte alls gjort det. Greenteam, trädgård och naturguidning är exempel på verksamhet där utomhuspedagogik ingår. I Småland-Gotland har ledarutveckling för folkbildning utomhus genomförts. Nationellt har ett samarbete med gröna MO initierats där en ledarutbildning för utomhusverksamhet ska skräddarsys. Folkbildningspedagogik genom uppdrag Många avdelningar ingår i partnerskap, genomför uppdrag och projekt i samarbete med olika aktörer, ofta kommuner och regioner. Det kan gälla drift av fritidsgårdar, musikskolor samt uppdrag inom arbetsmarknad och omsorg. Ledarutvecklingen Arbetet med att förnya ledarutvecklingen pågår och frågan har diskuterats inom gruppen regionalt pedagogiskt ansvariga som mötts två gånger under året. Andel verksamhet med utbildade ledare Andelen cirkelverksamhet som genomförts med internutbildade ledare var 43,9 procent, en minskning med 0,6 procentenheter jämfört med 2013. För tredje året i rad minskar andelen, efter att tidigare ha ökat flera år i rad. 34 • Sammanfattande bedömning – målområde 5 Utvecklingen av digital folkbildning har accelererat, där fokus är att integrera digitala moment i ordinarie verksamhet. Frågan om digital folkbildning tydliggör vikten av arbetsplaner, för att avgöra vad i digitala cirkelverksamhet som kan rapporteras som statsbidragsberättigad. Andelen verksamhet med internutbildade fortsätter att sjunka, vilket tydliggör behovet av förnyelse av ledarutvecklingen, ett arbete som påbörjats men inte är slutfört. Målområde 6: Öppenhet, tillgänglighet och mångfald Övergripande mål Studiefrämjandet ska göra det möjligt för alla människor i hela landet att delta i folkbildningsverksamhet. Öppenhet, mångfald och tillgänglighet gör Studiefrämjandet till en mötesplats för olikheter i samspel. Delmål i sammanfattning • Vi förebygger och bekämpar aktivt alla former av rasism och främlingsfientlighet. • Alla enheter antar mångfaldsplaner. • Vi prioriterar dem som fått mindre möjligheter än andra att delta i folkbildningen. • Unga under 25 år tar aktiv del och utvecklar ett ansvar för styrningen av Studiefrämjandet. • Alla enheter tillämpar mångfaldstänkande vid rekrytering av anställda och förtroendevalda. • Förtroendevalda deltar i det särskilda utbildningsprogrammet för dem. Programmet utvecklas. • Vi bedriver folkbildningsverksamhet i Sveriges samtliga kommuner. finns antagna och frågan om mångfald och tillgänglighet lyfts fram i olika sammanhang. I Stockholm genomfördes en endagskonferens på temat Mångfald, med ett hundratal deltagare från Studiefrämjandet samt medlems- och samarbetsorganisationer. Ett mångfaldsnätverk möttes tre gånger under året. Nationella policydokument Arbete mot rasism och främlingsfientlighet Det breda samarbetet med invandrarföreningar ger goda förutsättningar för aktivt arbete mot främlingsfientlighet och rasism. Alla avdelningar utom tre uppger att de under året genomfört insatser, dock i varierande omfattning, i syfte att förebygga och minska främlingsfientlighet. Ytterligare insatser på detta område har redovisats tidigare, bland annat verksamhet i socialt utsatta områden och genom Greenteam. Även arbetet med breddning av kulturverksamheten riktar sig ofta till nya grupper. Mångfald vid rekrytering I uppföljningsenkäten uppger samtliga avdelningar att de tillämpar mångfaldstänkande vid rekrytering. Utbildning med förtroendevalda Knappt hälften av avdelningarna uppger att de förtroendevalda deltagit i särskilda utbildningsprogram för dem. Unga i Studiefrämjandets styrelser Mångfaldsplaner Studiefrämjandet har en nationell mångfaldspolicy som ska ligga till grund för lokala mångfaldsplaner. 63 procent av avdelningarna uppger i uppföljningsenkäten att de har en plan. Några avdelningar uppger att arbetet pågår. Den interna demokratiutredningen, som föreläggs förbundsstämman 2015, lyfter fram denna fråga. En femtedel av avdelningarna uppger att de under 2014 rekryterat nya förtroendevalda under 25 år till styrelsen. Verksamhet i samtliga kommuner Prioritering av dem som fått mindre Knappt hälften av avdelningarna uppger att de i stor eller måttlig omfattning prioriterat dem som fått mindre möjligheter än andra att delta i folkbildning. Drygt hälften har gjort det i blygsam omfattning eller inte alls. En stor satsning kopplat till detta område är Älskade barn, ett omfattande studiecirkelmaterial för föräldrar i ett nytt land. Materialet har sex olika teman som kretsar kring olika aspekter för barn och föräldraskap. Under året har Älskade barn lanserats på bred front genom seminarier, inspirationsföreläsningar etc. Cirka 25 avdelningar har visat intresse för materialet som även rönt stort intresse bland kommunala företrädare. Studiefrämjandets avdelningar täcker samtliga kommuner och verksamhet bedrivs över hela landet, även om verksamheten i en del kommuner är mycket blygsam. Sammanfattande bedömning – målområde 6 Många avdelningar gör insatser för att prioritera nya grupper, men arbetet är resurskrävande. Studiecirkelmaterialet Älskade barn är en stor nationell satsning som gör det möjligt för Studiefrämjandet att presentera folkbildning inom ett angeläget ämne. Satsningen har mött stort intresse. Mångfaldstänkande tillämpas vid rekrytering, men andelen unga i styrelserna är fortfarande låg. 35 Verksamhetsutveckling i siffror är basen i vår folkbildningsverksamhet. Avdelningarna täcker hela landet och här genomförs varje år ett stort antal cirklar, kulturprogram och annan folkbildningsverksamhet. De uppgifter som redovisas i detta avsnitt är hämtade från SCB:s och från Studiefrämjandets statistik. Studiefrämjandets avdelningar Total verksamhetsvolym Studiefrämjandets totala verksamhet ökade för sjätte året i rad, vilket framgår av diagram 1. Antalet studietimmar ökade med 7,3 procent jämfört med året innan. Studiefrämjandet är landets näst största studieförbund, en position som förstärktes under 2014. Som framgår av diagram 2 svarade Studiefrämjandet för 17,8 procent av all folkbildningsverksamhet, mätt i studietimmar. lika snabb takt som antalet cirklar. Det innebär att varje studiecirkel varar allt längre, en trend som pågått under flera år. Under 2014 varade varje cirkel i genomsnitt 55 studietimmar, jämfört med 52 året innan. Kulturprogram Studiefrämjandet genomförde under året 70 700 kulturprogram, vilket motsvarar 194 kulturprogram om dagen. Som framgår av diagram 4 innebär det en fördubbling av antalet kulturprogram sedan 2007, och drygt 2 000 fler än 2013. I Studiefrämjandets kulturprogram deltog drygt 3,1 miljoner personer. I beräkningen av det totala antalet studietimmar – som ligger till grund för fördelningen av statsbidrag till studieförbunden – omräknas varje kulturprogram schablonmässigt till 9 studietimmar. Studiecirklar Under 2014 genomfördes 43 000 studiecirklar i Studiefrämjandet, vilket är 1 600 fler än året innan. Det innebär också det högsta antalet cirklar i Studiefrämjandet någonsin, 200 fler än det tidigare rekordåret 2009. Utvecklingen av antalet studietimmar i cirkel framgår av diagram 3. Antalet studietimmar i cirkel ökade inte i 36 Annan folkbildningsverksamhet Annan folkbildningsverksamhet är en friare form av folkbildning, bland annat för deltagare under 13 år. Under 2014 genomfördes 6 500 arrangemang med 56 000 deltagare inom Annan folkbildningsverksamhet. Totalt i Studiefrämjandet omfattade Annan folkbildningsverksamhet Diagram 1: Totalt antal studietimmar i Studiefrämjandet, år 2005-2014.1 Diagram 2: Studieförbundens andel av anslagsgrundande studietimmar 2014 samt förändring i procentandelar jämfört med 2013. 4 0004000 000 Ibn Rushd 2,9% (+ 1,3) Folkuniversitetet 6,2% (+ 0,2) 3 5003500 000 3 0003000 000 Kulturens Bildningsverksamhet 1,4% (+ – 0) Bilda 7,1% (– 0,2) ABF 24,0% (– 0,9) 80000 2 500 000 2500 NBV 8,1% (+ 0,2) 2 000 000 70000 2000 1 5001500 000 Medborgarskolan 8,9% (– 0,1) 60000 1 0001000 000 50000 500 000 500 40000 0 30000 Sensus 9,6% (– 0,3) 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 20000 Studiefrämjandet 17,8% (+0,2) Studieförbundet Vuxenskolan 14,1% (– 0,3) 10000 Diagram 3: Verksamhet i studiecirklar i Studiefrämjandet, 0 år 2005-2014, mätt i antal studietimmar. Diagram 4: Antal kulturprogram i Studiefrämjandet, år 2005-2014. 80000 3000 7070000 000 2 500 2500 000 6060000 000 2 000 2000 000 5050000 000 4040000 000 1 500 1500 000 3030000 000 1 000 1000 000 2020000 000 500 000 500 1010000 000 0 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 3000 2500 1. Från och med 2010 beräknas i diagrammet varje kulturprogram schablonmässigt till 9,0 studietimmar, och före det till 7,3 studietimmar. 2000 1500 1000 500 37 158 000 studietimmar, en ökning med 11 procent jämfört med året innan. ”Deltagare” och ”unika deltagare” i studiecirklar Inom folkbildningen används två olika deltagarbegrepp. En och samma person kan under ett och samma år delta i flera olika studiecirklar, vilket gör att man skiljer mellan ”deltagare” och ”unika deltagare”. Unika deltagare är det antal fysiska personer som studieförbunden når, medan deltagare är det samlade antalet deltagare i cirkelverksamheten. Studiefrämjandets cirkelverksamhet hade 2014 drygt 226 000 deltagare. Ser man till antalet unika deltagare var antalet väsentligt mindre, 96 592. Antalet unika deltagare har dock ökat jämfört med 2013, med 600 personer. Jämfört med flera andra studieförbund har Studiefrämjandet en lägre andel unika cirkeldeltagare, i förhållande till den totala verksamhetsvolymen i cirkel. Vi genomförde 18,4 procent av studietimmarna i cirkel, men hade 13,6 procent av det totala antalet unika deltagare i cirkel. Kvinnor och män I studiecirklarna deltog 48 procent kvinnor och 52 procent män. Denna siffra har varit konstant under en följd av år. Könsfördelningen bland deltagarna i Studiefrämjandets cirklar är därmed jämnare, jämfört med cirkelverksamheten totalt sett i samtliga studieförbund, där andelen kvinnliga deltagare är 56 procent. Cirkeldeltagarnas ålder Av Studiefrämjandets cirkeldeltagare var 14 procent i åldern 13-24 år, 2 procentenheter lägre än 2013. Totalt i 38 studieförbunden var andelen unga 13 procent. Andelen deltagare över 65 år i Studiefrämjandet var 12 procent, 2 procentenheter högre än 2013. Trots ökningen är detta avsevärt lägre än för studieförbunden som helhet, där andelen deltagare över 65 år uppgick till 33 procent. Resterande åldersgrupp, 25-65 år, samlade 74 procent av Studiefrämjandets cirkeldeltagare, jämfört med 54 procent av cirkeldeltagarna totalt. Cirkelverksamhet med personer som invandrat Under året uppgick studiecirkelverksamheten med invandrade till 519 000 studietimmar. Det är en markant ökning, med 30 procent, jämfört med 2013. Det innebär att 22 procent av den totala cirkelverksamheten, mätt i studietimmar, genomförts med personer som invandrat. Cirkelverksamhet med personer med funktionsnedsättning Cirkelverksamheten med personer med funktionsnedsättning ökade med 6 procent jämfört med 2013. Totalt sett är verksamheten relativt blygsam och uppgår till 37 000 studietimmar, vilket motsvarar 1,7 procent av den totala cirkelverksamheten. Ämnen i studiecirklar Studiefrämjandet sammanställer inte längre verksamheten i ämneskategorier. Av rapporteringsuppgifterna i cirkelverksamheten kan man dock utläsa att kulturverksamhetens, främst musikcirklarnas, dominans fortsätter. Spelkulturen ökar avsevärt. Även verksamheten inom hundområdet är mycket omfattande. Rapporteringen visar en stor ämnesmässig bredd i cirkelverksamheten. Studieplan GIFTFRI VARDAG Hållbar livsstil De giftiga kemikalierna i vår vardag är skrämmande många. Kunskapen ger dig makten att förändra. 1 39 Övriga 1,8% (+ 0,1) Sv. Turistföreningen 1,9% (+0,2) Sportfiskarna 2,4% (– 0,5) Naturskyddsföreningen 4,8% (+ 0,6) Sv. Ornitologiska Förening 4,0% (+ 0,1) 5 Friluftsfrämjandet 5,6% (+ 0,7) 10 10 Sv. Kennelklubben 7,5% (+ 0,2) 15 Riksförbundet Sveriges 4H 9,3% (+ 1,0) 20 20 MoKS 10,7% (– 5,7) 25 Sv. Jägareförbundet 10,0% (– 1,2) 30 30 Sverok 13,0% (+ 1,6) % Sv. Brukshund klubben 29,0% (+ 2,7) Diagram 5: Olika medlemsorganisationers andel av studietimmar, i relation till totalt antal studietimmar med medlemsorganisationer 2014 (procent) samt förändring i procentandelar jämfört med 2013. 0 Verksamhet med medlemsorganisationer (MO) Studiefrämjandets verksamhet i samarbete med medlemsorganisationerna ökade under 2014 med 2,1 procent, mätt i studietimmar. Totalt i Studiefrämjandet ökade dock verksamheten med 7,3 procent vilket innebär att andelen verksamhet, som genomfördes i samarbete med MO minskade från 19,5 till 18,3 procent. Det här är en trend som pågått under en följd av år. 2007 genomfördes 30,2 procent av verksamheten i samarbete med MO. Sedan 2010 har antalet studietimmar i samarbete med MO minskat med drygt 56 000 studietimmar. Som framgår av diagram 5 är det betydande variationer när det gäller enskilda medlemsorganisationers samarbete med Studiefrämjandet. Sverok passerade MoKS som ”näst största” MO, och svarar nu för 13 procent av det 40 totala samarbetet med MO. Störst är fortfarande Brukshundklubben, med 29 procent av den totala MO-verksamheten. Mer än hälften av alla cirklar i samarbete med MO genomfördes med Brukshundklubben. Kulturprogramsverksamheten i samarbete med MO är omfattande, totalt genomfördes 2014 nästan 22 000 kulturprogram. Drygt 2 500 arrangemang genomfördes med Naturskyddsföreningen, en ökning med 250 jämfört med 2013. Verksamheten med flera av medlemsorganisationerna är mycket blygsam. Exempelvis genomförde 8 av de 19 medlemsorganisationerna sammantaget 26 studiecirklar i samarbete med Studiefrämjandet under 2014. Samarbetsorganisationer Förutom med medlemsorganisationerna har Studiefrämjandet verksamhet med ett antal nationella samarbetsorganisationer samt tusentals lokala samarbetsorganisationer, ofta mindre, lokalt baserade föreningar och grupper. Förra året genomfördes 39 procent av verksamheten tillsammans med samarbetsorganisationer. Sammantaget med MO-verksamheten innebär detta att en betydande del av verksamheten, totalt 57 procent, sker i samarbete med föreningslivet. Undersökning av deltagarnas uppfattning om cirkeln För tredje året i rad genomförde Studiefrämjandet en nationell undersökning bland cirkeldeltagare. En digital enkät skickades ut till ett slumpmässigt urval av 6 500 cirkeldeltagare. Cirka 1 600 svar kom in, vilket innebär en svarsfrekvens på nära 25 procent. Cirkeldeltagarna ger mycket goda omdömen om cir- Tabell 1: Deltagares omdömen 2014 om cirkeln på en skala 1-5. Svar i procent. 2013 års resultat inom parentes. Mycket Mycket missnöjd nöjd Ej svar 12345 Hur nöjd är du med... Studiecirkeln / kursen 1 (1)2 (1)8 (6)26 (29)60 (61)4 (2) Upplägg / studie- och arbetsplan 1 (1)4 (3) 12 (10) 30 (33)49 (49)4 (3) Ledaren1 (2)2 (2)7 (5)21 (21)67 (66)5 (4) Din egen insats 1 (0)2 (2)15 (5)41 (39)36 (37)6 (6) Tabell 2: Deltagares omdömen 2014 om vad cirkeln har inneburit för dem. Svar i procent. 2013 års resultat inom parentes. Instämmer inte alls Instämmer till viss del Instämmer till stor del Instämmer helt och hållet Jag har fått ökade eller fördjupade kunskaper / erfarenheter 2 (2)19 (16)48 (51)31 (31) Diskussionerna / erfarenhetsutbytet gav mig ett mervärde 3 (3)21 (21)44 (45)33 (31) Deltagandet har fått mig att må bättre och känna ökad trivsel 6 (6)22 (22)40 (40)31 (32) Deltagandet har gjort att jag känner mig säkrare som person keln, vilket framgår av tabell 1. Inga större skillnader finns heller jämfört med 2013. På de fyra omdömena ger mellan 77 och 86 procent av deltagarna betyget 4 eller 5. En stor majoritet är alltså mycket nöjd med cirkeln. Endast ett fåtal ger betyget 1 eller 2. Som framgår av tabell 2 menar en stor andel av delta- 15 (15)33 (33)31 (32)21 (20) garna att cirkeln inneburit positiva konsekvenser för dem, när det gäller ökade kunskaper, diskussioner, välmående och trivsel. Över hälften av deltagarna instämmer till stor del eller helt i påståendet att de genom cirkeln känner sig säkrare som person. 41 Röster från deltagarna ”Tack för att ni finns så vanligt folk kan få gå och lära sig något utan att det ska kosta hela lönen, och även erat stöd till små föreningar bra jobbat.” ”Keep on keeping on!” ”Det bästa jag gjort. Träffat många likasinnade.” ”Jag tycker det är fina värderingar inom Studiefrämjandet.” ”Det är svårt att hitta kurser via er hemsida.” ”Fantastisk personal, inspirerande och viktigt mandat, en oas av möjligheter och tilltro, allt av vilket känns som en oväntad gåva i samhället som precis alla skulle må bra av. Tack för att ni finns.” ”Mer promotion så människor vet att ni finns. Har verkligen gillat min kurs.” Rösterna är kommentarer i enkätundersökningen bland cirkeldeltagare 2014. 42 Verksamhet i Studiefrämjandets avdelningar Studiecirklar Arr Deltagare Timmar2 Kulturprogram Arr Deltagare Timmar Annan folkbildningsverks.1 Timmar totalt Arr Deltagare Timmar Stockholms län3 4 201 22 533 351 007 2 928 270 360 26 352 456 4 197 13 067 390 426 Uppsala län 1 379 9 029 74 591 5 482 206 802 49 338 419 3 710 8 620 132 549 Sörmland 3 962 18 938 155 845 1 819 122 421 16 371 380 2 947 12 779 184 995 Östergötland 1 166 6 192 114 622 1 934 172 230 17 406 149 1 678 3 902 135 930 Småland-Gotland 1 398 10 660 83 046 4 654 175 329 41 886 542 5 301 16 667 141 599 SydOst 1 107 6 760 51 556 1 193 89 808 10 737 127 1 072 3 285 65 578 Västra Skåne 656 3 639 36 748 436 23 040 3 924 21 184 345 41 017 MittSkåne 906 5 492 56 578 1 031 47 585 9 279 223 2 918 5 934 71 791 Malmö 2 783 14 827 124 266 1 942 101 553 17 478 368 2 912 9 300 151 044 Halland 772 5 109 31 734 1 295 80 363 11 655 152 1 154 4 652 48 041 Göteborg & Mölndal 2 502 12 863 149 544 3 536 128 259 31 824 517 4 447 14 214 195 582 Bohuslän Norra 720 3 593 43 852 3 193 129 969 28 737 58 533 1 903 74 492 Norra Älvsborg 1 251 7 062 49 884 813 27 510 7 317 68 1 143 1 827 59 028 Alingsås-Kungälv 1 111 6 628 51 401 2 049 182 044 18 441 456 2 628 9 714 79 556 Sjuhärad 762 4 467 54 048 2 175 74 298 19 575 48 353 2 302 75 925 Lidköping-Skarabygden 517 3 221 36 095 1 206 65 383 10 854 81 768 2 819 49 768 S Skaraborg &Ulricehamn 737 4 347 29 400 3 154 102 622 28 386 50 350 3 247 61 033 Norra Skaraborg 878 5 671 27 336 3 317 195 132 29 853 199 1 654 15 112 72 301 Värmland/Bergslagen 1 395 8 775 62 881 1 957 156 257 17 613 369 3 163 9 633 90 127 Norra Värmland 107 655 4 133 213 21 823 1 917 21 243 710 6 760 Örebro 337 2 022 35 057 1 257 37 162 11 313 73 650 3 979 50 349 Södra Närke 1 459 7 464 76 661 4 425 76 391 39 825 220 1 779 4 369 120 855 Västmanland 2 640 12 349 105 865 2 372 62 239 21 348 60 611 1 339 128 552 Södra Dalarna 793 4 058 69 260 2 142 74 794 19 269 41 361 1 440 89 969 Sandviken-Ockelbo 396 2 018 25 918 522 12 190 4 698 51 377 736 31 352 Hofors 188 1 104 10 929 252 6 928 2 268 0 0 0 19 735 Gävle Dala Norr 1 705 9 638 81 792 2 822 101 250 25 398 281 2 862 6 538 110 395 Västernorrland 1 031 5 163 61 709 2 531 76 494 22 779 156 1 385 3 205 87 693 Jämtland 563 3 726 23 725 2 096 36 840 18 864 163 1 600 4 165 46 754 Skellefteå 408 2 427 19 192 568 20 946 5 112 73 691 2 212 26 516 Södra Lappland 117 810 5 459 904 23 488 8 136 9 93 68 13 663 Umeå 4 331 17 160 210 324 4 448 126 718 40 032 420 3 056 4 824 255 180 Norrbotten 682 4 211 29 056 2 072 109 000 18 648 104 978 3 091 50 795 SUMMA 2014 42 960 232 611 2 343 514 70 738 3 137 228 636 633 6 355 55 798 175 998 3 156 145 Hela landet 2013 41 357 226 198 2 165 576 68 682 2 876 445 618 138 6 523 55 572 157 935 2 941 649 Hela landet 2012 40 538 225 083 2 041 250 62 284 2 769 501 560 556 7 413 61 412 189 204 2 791 010 Hela landet 2011 41 399 231 215 1 946 106 55 558 2 395 764 500 022 7 426 62 732 198 816 2 644 944 1. Annan folkbildningsverksamhet är en verksamhetsform med friare regler än de som gäller för studiecirkel. 2. Studietimmar, en timme motsvarar 45 minuter. 3. För 2014 räknas avdelningarna i Stockholms län samman i verksamhetsstatistiken. 43 Unika deltagare samt utbildade cirkelledare Antal unika deltagare i cirkelverksamhet 2014 (+/- jämfört med 2013) Stockholms län 8 692 +90 Roslagen 670-71 Söderort 1 051 -82 Sydöstra Stor-Stockholm 1 231 +66 Uppsala län 4 522 +169 Sörmland 5 306 +265 Östergötland 3 516 -83 Småland-Gotland 6 814 -289 SydOst 3 359 +73 Västra Skåne 1 524 -181 MittSkåne 3 075 +220 Malmö 5 262 +118 Halland 2 638 -111 Göteborg-Mölndal 5 374 -333 Bohuslän Norra 1 908 +298 Norra Älvsborg 2 620 +54 Alingsås-Kungälv 3 358 -44 Sjuhärad 2 089 -3 Lidköping-Skarabygden 1 569 +47 S Skaraborg & Ulricehamn 2 011 +4 Norra Skaraborg 2 360 +138 Värmland/Bergslagen 4 527 +156 Norra Värmland 384 -99 Örebro 1 261 +15 Södra Närke 2 721 +349 Västmanland 3 253 +42 Södra Dalarna 1 694 +167 Sandviken-Ockelbo 711 +38 Hofors 405 +65 Gävle Dala Norr 4 294 -246 Västernorrland 2 228 +27 Jämtland 1 992 -202 Umeå 3 069 -31 Skellefteå 1 033 -29 Södra Lappland 428 -57 Norrbotten 2 171 -45 Hela landet 2014 99 135 +676 44 Andel (%) cirkelverksamhet med utbildade ledare 2014 2013 33,3 35,1 –126,7 1 – 36,6 –135,5 29,4 32,4 44,9 48,5 64,7 70,4 31,4 35,6 59,5 62,8 58,6 55,5 33,8 34,2 22,4 22,2 46,1 51,3 58,4 46,5 27,4 30,2 53,4 52,0 47,4 42,1 68,4 62,1 52,4 55,7 51,2 50,8 39,9 48,0 46,1 44,8 35,6 31,7 36,9 34,2 52,0 55,7 42,6 48,8 17,5 18,1 22,026,2 27,220,3 21,2 23,5 28,1 25,0 32,0 33,0 73,1 69,5 83,0 75,7 56,9 58,0 29,4 43,0 43,9 44,5 Förklaringar till tabellen: • I tabellen anges antalet unika deltagare, alltså antalet enskilda fysiska personer som under 2014 deltagit i Studiefrämjandets studiecirkelverksamhet i de olika avdelningarna. Ökning respektive minskning jämfört med 2013 anges i den andra kolumnen. • Enligt tabellen ovan nådde Studiefrämjandet totalt 99 135 unika deltagare. I SCB:s statistik, som ligger till grund för jämförelser mellan studieförbunden avseende unika deltagare, är antalet 96 592 (se sid 38). Skillnaden förklaras av att vissa personer deltar i flera avdelningars verksamhet och därmed dubbleras i denna tabell. • Jämförelserna vad gäller unika deltagare 2013 är inte exakta, eftersom statistikunderlaget i förra årets beräkning kom från Gustav. • Tabellens tredje och fjärde kolumn anger andelen studiecirkelverksamhet, mätt i studietimmar, i olika avdelningar som genomförts med internutbildade cirkelledare, alltså Studiefrämjandets cirkelledarutveckling, minst nivå L1. Not 1. För 2014 räknas avdelningarna i Stockholms län samman vad gäller andelen cirkelverksamhet med utbildade ledare. Verksamhet i samarbete med medlemsorganisationer Medlemsorganisation Studiecirklar Kultur Timmar Arr Deltagare Timmar Annan folkbildningsverks. Arr Timmar totalt Arr Deltagare Deltagare Timmar Adoptionscentrum Friluftsfrämjandet Fältbiologerna Förbundet Skog och Ungdom Jordbrukare Ungdomens Förbund Koloniträdgårdsförbundet Miljöförbundet Jordens Vänner MoKS Naturskyddsföreningen Riksförbundet Hem och Skola Riksförbundet Sveriges 4H Sportfiskarna Svenska Brukshundklubben Svenska Jägareförbundet Svenska Kennelklubben Svenska Turistföreningen Sveriges Hundungdom Sveriges Ornitologiska Förening Sverok Samverkan flera medlemsorg. 984 218 46 12 752 414 110 14 646 124 1 029 2 862 1 912 53 071 17 208 409 4 327 12 014 32 084 1 4 48 106 1 962 954 4 24 47 1 049 10 54 364 20 166 180 11 106 588 1 132 1 10 24 5 150 45 0 0 0 69 25 217 572 239 128 923 2 151 7 88 54 2 777 3 18 55 46 1 566 414 4 79 11 480 760 3 409 52 813 796 64 331 7 164 62 827 1 606 61 583 145 1 068 3 712 2 566 98 788 23 094 49 558 922 27 728 0 0 0 41 919 369 0 0 0 369 139 734 8 694 3 533 96 732 31 797 507 3 916 13 150 53 641 199 1 455 8 783 489 33 343 4 401 27 247 812 13 996 4 514 34 675 124 587 2 977 54 999 26 793 683 5 686 15 624 167 004 690 6 450 26 539 2 762 50 802 24 858 268 2 419 5 998 57 395 905 6 638 26 190 1 163 25 270 10 467 262 2 142 6 338 42 995 48 483 1 037 1 116 26 044 10 044 9 85 157 11 238 112 773 2 259 59 1 003 531 67 856 777 3 567 108 1 065 3 627 1 693 74 006 15 237 83 609 4 249 23 113 759 4 108 44 238 2 117 112 653 19 053 348 2 302 11 897 75 188 2 21 110 41 1 743 369 0 0 0 479 Summa MO-verksamhet 2014 8 554 62 295 306 732 21 727 839 223 195 543 2 801 24 281 74 258 576 533 Summa MO-verksamhet 2013 Summa MO-verksamhet 2012 Summa MO-verksamhet 2011 9 093 10 445 11 357 64 343 323 155 31 436 368 740 76 127 392 257 20 825 18 195 18 190 667 458 187 425 570 977 163 755 580 347 132 787 2 730 3 156 2 602 22 359 26 454 22 991 62 289 70 504 64 067 572 869 602 999 589 111 45 Riksförbundets verksamhet och dess förbundskansli utgår från de mål som förbundsstämman fastslagit i strategisk plan, förbundsstyrelsens beslut samt olika styr- och policydokument. Insatserna är främst inriktade på avdelningarnas behov. Förbundskansliet är organiserat i tre enheter – utvecklingsenheten, kommunikationsenheten och administrativa enheten. Arbetet i riksförbundet Statsbidrag, granskning och uppföljning Riksförbundet ansvarar för intern fördelning av statsbidrag. Varje år är minst tio procent av den statsbidragsberättigade verksamheten föremål för granskning och uppföljning. Granskningen sker utifrån fastslagna rutiner och innefattar kontroll av rapporterad verksamhet, gränsdragningsfrågor samt uppföljande samtal. Granskningen 2014 omfattade fyra avdelningar. Medlemsorganisationerna Förbundskansliet utvecklar och upprätthåller goda kontakter med medlemsorganisationerna. Genom centrala samarbetsplaner grundläggs ett utvecklat regionalt och lokalt samarbete. Under 2014 fattades beslut om en ny modell för na- 46 tionellt samarbete med medlemsorganisationerna, den så kallade MO-gruppen (se sidan 29). Kvalitet Kvalitetsarbetet utgår från systematiska rutiner för att identifiera avvikelser och uppnå förbättringar. Tydliga kopplingar mellan mål och uppföljning i verksamhetsplanering, förankrade styr- och policydokument liksom miniminivåer inom olika verksamhetsområden ingår i kvalitetsarbetet. Vi tillämpar standarden ISO 9001:2008 för systematiskt kvalitetsarbete. Arbete för certifiering pågår i flera avdelningar och förbundskansliet stödjer processen. Folkbildningsförbundet och Folkbildningsrådet Studiefrämjandet har ett aktivt engagemang i Folkbildningsförbundet, studieförbundens intresseorganisation. Under 2014 inleddes arbetet inom Folkbildningsrådet med att ta fram en ny fördelningsmodell för statsbidrag till studieförbunden. Möten för dialog och utveckling Idéutbyte, spridning av goda idéer och samordning är en central del av arbetet. Varje år genomförs på förbunds- kansliet en rad möten, i form av regelbundna träffar i olika grupper och enstaka sammankomster kring aktuella frågor. Distriktscheferna och förbundskansliets ledning möts regelbundet, liksom flera grupper inom olika verksamhetsområden med representanter för distrikten. Hösten 2014 genomfördes i Umeå verksamhetskonferensen Lev – utveckla, växa in i framtiden med föreläsningar, seminarier och möten. Värd var Studiefrämjandet i Umeå och konferensen genomfördes i samverkan med förbundskansliet. Medarbetare från hela landet deltog. Pedagogisk utveckling Riksförbundet har ett övergripande ansvar för pedagogisk utveckling och för ledarutvecklingsprogrammet. En grupp med regionalt pedagogiskt ansvariga träffas regelbundet. Under året intensifierades arbetet med digital folkbildning, i syfte att utveckla och integrera digital kommunikationsteknik i folkbildningsverksamheten. Mångfald och målgrupper Förbundskansliets insatser handlar här främst om att öka kunskapen och initiera utvecklingsarbete i avdelningarna, för ökad mångfald och för att bredda Studiefrämjandets målgrupper. Konferenser, seminarier, material och checklistor är redskap i arbetet som är länkat till den mer ämnesspecifika verksamhetsutvecklingen. Bland konkreta insatser kan nämnas en mångfaldskonferens i Stockholm med ett hundratal deltagare samt produktion av studiematerialet Älskade barn, för föräldrar i ett nytt land. Natur, miljö och djur Förbundskansliets insatser handlar till stor del om att initiera, underlätta, samordna och inspirera till verksam- hetsutveckling i avdelningarna. Även omvärldsbevakning, nätverksarbete och strategiskt utvecklingsarbete ingår. Några exempel på insatser: • Utvecklingsarbete för ökat samarbete med medlemsorganisationer genom en ny struktur med nationell samordningsgrupp. • Utvecklingsarbete av Greenteam – ett koncept för utomhusaktiviteter med nya grupper i samarbete med lokalt föreningsliv. • Medverkan i olika samverkansprojektet, exempelvis Naturens år och i kampanjen Håll Sverige rent. • Introduktion av lanseringsstöd för Café Planet. • Produktion av nya studieplaner, bland annat Giftfri vardag och Den vilda maten, tre filmer och studiehandledning i samarbete med Jägareförbundet. Kultur och samhälle Förbundskansliets arbete har främst utgått från de strategiska målen om en breddad och mer jämställd kulturverksamhet. Arbetet innefattar omvärldsbevakning, strategisk utveckling, idé- och kunskapsspridning samt samordning av nationella projekt. Några exempel på insatser: • Workshopturné med gruppen Femtastic, med unga kvinnor som vill skapa musik. • Satsning på att nå ut till unga utan musikaliska förkunskaper, med hjälp av digital musikalisk utrustning. • Samordning av Spellovet, en satsning med lokala arrangemang tillsammans med Sverok. • Nationell samordning av Livekarusellen, Danskarusellen samt kvalitetsscenen Nemis. • Medverkan vid festivaler där musikgrupper ges möjlighet att uppträda för publik. 47 Utvecklingsprojekt – lanseringsstöd Riksförbundet fördelar varje år medel till utvecklingsprojekt i avdelningarna. Under 2014 prioriterades projekt för att nå dem som har fått mindre möjlighet än andra att delta i folkbildning. Ett fyrtiotal projekt fick stöd. Nytt för året var ett lanseringsstöd till avdelningarna för verksamhet inom nationellt gemensamma satsningar. Ett tjugotal avdelningar fick stöd. Riksförbundet fördelade även medel till läsfrämjande, kopplat till statsbidraget 2014. Kommunikation Kommunikationsenhetens insatser är både strategiska och operativa. Ansvarsområdet innefattar bland annat varumärkesutveckling, grafisk profil, drift och utveckling av webbplatser, annonskampanjer, bildbank, pressbevakning och pressmeddelanden, materialproduktion samt konsultativt stöd till avdelningar om marknadsföring, information och opinionsbildning. Några exempel på insatser: • Förnyad webbplats med större fokus på våra lokala verksamheter, en förenklad navigering samt anpassning för personer med funktionsnedsättning. • Förnyade webbplatser för Live- och Danskarusellen. • Komplettering och utbyggnad av vår grafiska profil. • Stor satsning på opinionsbildning och samarbete med våra medlemsorganisationer vid politikerveckan i Almedalen. Medverkan vid Bok- och biblioteksmässan. • Fyra temafilmer producerades som presenterar vår verksamhet, främst för kommunpolitiker och tjänstemän. Filmerna finns på Youtube. Studiefrämjandets cirkelledare. Cirkeln kompletterades med en blädderbar digital version på cirkeln.nu. IT och administration IT-verksamheten omfattar flera system inom bland annat verksamhetsrapportering, webb, intranät, ekonomi- och lönehantering. Förutom drifts- och utvecklingsansvar ingår även utbildning och support till avdelningar och distrikt. Under 2014 fattades beslut om och inleddes arbetet med att forma en gemensam ekonomicentral för hela organisationen. Personal och organisation Förbundskansliet arbetar med personal- och organisationsfrågor. Insatserna innefattar bland annat rådgivning till avdelningarna, utvecklings- och utredningsarbete samt arbete med den digitala Personalportalen. Under 2014 har det konsultativa stödet till avdelningar vad gäller ekonomisk planering och kontroll förstärkts. Internutbildning Riksförbundet ansvarar för utveckling och genomförande av utbildningsprogram, för anställda och förtroendevalda. Internationella frågor Studiefrämjandet har nära kontakter med nordiska och europeiska samarbetspartners. Medlemskapet i EBZ, Europaische Bildungs- und Begegnungszentren, innebär samarbete med utbildningsinstitutioner i ett tiotal länder. Tidningen Cirkeln Valla folkhögskola Tidningen Cirkeln utkom med fyra nummer, med en upplaga på cirka 20 000 exemplar. Främsta målgrupp är Studiefrämjandet är tillsammans med Riksförbundet Sveriges 4H huvudman för Valla folkhögskola i Linköping. 48 49 Organisation Medlemmar och medlemsorganisationer Distrikt samt avdelningar med distriktsfunktion Vid utgången av 2014 hade Studiefrämjandet följande medlemmar: • Studiefrämjandet i Stockholms län • Studiefrämjandet i Uppsala län (avdelning med distriktsfunktion) • Studiefrämjandet i Södermanland (avdelning med distriktsfunktion) • Studiefrämjandet i Östergötland (avdelning med distriktsfunktion) • Studiefrämjandet i Småland & Gotland (avdelning med distriktsfunktion) • Studiefrämjandet i Skåne & Blekinge • Studiefrämjandet i Väst • Studiefrämjandet i Örebro & Värmlands län • Studiefrämjandet i Västmanland (avdelning med distriktsfunktion) • Studiefrämjandet Mitt • Studiefrämjandet i Västerbotten • Studiefrämjandet i Norrbotten (avdelning med distriktsfunktion) Studiefrämjandets medlemsorganisationer Vid utgången av 2014 hade Studiefrämjandet följande 19 stadgeenligt anslutna medlemsorganisationer: • Adoptionscentrum, AC • Friluftsfrämjandet • Fältbiologerna • Förbundet Skog och Ungdom, FSU • Jordbrukare Ungdomens Förbund, JUF • Jordens Vänner • Koloniträdgårdsförbundet • MoKS, Musik & Kulturföreningarnas Samarbetsorganisation • Naturskyddsföreningen • Riksförbundet Hem och Skola, RHS • Riksförbundet Sveriges 4H • Svenska Brukshundklubben, SBK • Svenska Jägareförbundet • Svenska Kennelklubben, SKK 50 • Svenska Turistföreningen, STF • Sveriges Hundungdom, SHU • Sveriges Ornitologiska Förening – Birdlife Sverige • Sveriges Sportfiske- och fiskevårdsförbund – Sportfiskarna • Sverok Förbundsstyrelse Ledamöter från och med förbundsstämman 2013 med en mandatperiod om två år Tommy Winberg, Uppsala, förbundsordförande Petra Malmgren, Linköping, vice förbundsordförande Kenth O Ljungberg, Fjälkinge David Andersson, Jönköping Rickard Wahlström, Mölndal PO Wallmark, Skellefteå Stina Lindblad, Knivsta Anne Ouma, Umeå Suppleanter från och med förbundsstämman 2013 med en mandatperiod om två år Kjell Gabrielsson, Örebro, 1:e suppleant Magnus Källström, Växjö, 2:e suppleant Angelica Johansson, Åsarp, 3:e suppleant Linnéa Kant (f.d. Franzon), Huddinge, 4:e suppleant Förbundschef Johnny Nilsson, Stockholm Personalrepresentanter från Studiefrämjandets Tjänstemannaförening från och med förbundsstämman 2013 Tobias Starborg, Vreta Kloster, ordinarie Jerker Allgulander, Bunkeflostrand, suppleant Förbundsstyrelsens sammanträden 2014 Ordinarie sammanträden: 18-19 mars, 14-15 maj, 9-10 september, 19-20 november. Telefonsammanträden: 10 november. Beslut per capsulam: 13 januari, 21 januari, 25 juni. Revisorer Revisorer från och med förbundsstämman 2013 Lena Johnson, Stockholm, auktoriserad revisor (suppleant: Anna Lemmel, Stockholm, godkänd revisor) Sven-Eric Svensson, Älvsjö, förtroendevald (suppleant: Andreas Brodin, Lund, förtroendevald) Valberedning Valberedning från och med förbundsstämman 2013 Ragnar Bergståhl, Stockholm, (sammankallande) Lisbeth Lindskog, Malmö ’ Motala Zlatko Avdagic, Kenneth Erskog, Partille Gunilla Pettersson, Ursviken Organisation Avdelningar och distrikt Vid utgången av 2014 hade Studiefrämjandet 41 stadgeenligt godkända avdelningar, varav sex stadgeenligt godkända avdelningar med distriktsfunktion, och därutöver sex stadgeenligt godkända distrikt. Förbundskansliet Förbundschef Johnny Nilsson ansvarade inför förbundsstyrelsen för förbundskansliets verksamhet. Vid utgången av 2014 var 23 personer anställda, på hel- eller deltid för att fullfölja förbundsstyrelsens intentioner. Därutöver anlitade förbundschefen ett antal avtalade uppdragstagare från avdelningar och distrikt för att verkställa planerade åtgärder. Tillsvidareanställda och cirkelledare 2015-01-01 hade Studiefrämjandet totalt 552 personer anställda enligt kollektivavtal för tjänstemän. Detta motsvarade 487 heltidstjänster. 316 av de anställda var kvinnor, vilket utgör 57,2 procent. Medelåldern låg på 48,2 år. Under 2014 engagerade Studiefrämjandets avdelningar cirka 16 500 ledare i bidragsberättigad verksamhet i studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet. Fackliga organisationer med kollektivavtal Studiefrämjandet har ett kollektivavtal för tjänstemän med Skogs- och Lantbrukstjänstemannaförbundet, SLF. Genom Folkbildningsförbundet har Studiefrämjandet kollektivavtal med Lärarnas samverkansråd, Handelsanställdas förbund och Teaterförbundet för cirkelledare/lärare inom bidragsberättigad och annan verksamhet. Arbetsgivarorganisation Studiefrämjandet är sedan 1997 med förbund, distrikt och avdelningar medlem i Ideella organisationers arbetsgivareförbund, Idea. Huvudmannaskap Studiefrämjandet är huvudman för Valla folkhögskola, tillsammans med Riksförbundet Sveriges 4H. Ansvarigt utgivarskap Studiefrämjandets tidning Cirkeln utkom med 4 nummer. Ansvarig utgivare för 2014 har varit Johnny Nilsson, Stockholm, förbundschef. Medlemskap Under 2014 var Studiefrämjandet medlem/andelsägare i följande organisationer/föreningar: • Ideella organisationers arbetsgivareförbund, Idea • Folkbildningsförbundet, FBF • Folkrörelsernas Arkivförbund • Forum Syd • Föreningen för folkbildningsforskning • Föreningen Norden • Amatörteaterns riksförbund, ATR • Europäische Bildungs- und Begegnungszentren, EBZ • Globalportalen • Ideell Kulturallians • Svenska Amatörkulturakademien • Föreningen Vetenskap & Allmänhet • Hela Sverige ska leva 51 Representation Representation enligt medlemskap och stadgar: • Valla folkhögskola Bertil Jonsson, Lidköping, ordförande David Andersson, Jönköping, suppleant (t o m 2014-05-16) Kenth Ljungberg (fr o m 2014-05-16) Pethra Dahlin Larsson, Söderköping, ledamot Lars Haraldsson, Motala, suppleant Revisor: Sven-Eric Svensson, Älvsjö • Folkbildningsförbundet Styrelsen: Johnny Nilsson, Stockholm Förhandlingsdelegation för cirkelledaravtal: Lars Jonsson, Närkesberg Etikdelegationen: Rolf Josefson (t.o.m. aug 2014) Lenita Malmgren (fr.o.m. sept 2014). Kvalitetsgruppen: Helena Örnliden Revisor: Anders Manheden, Askim Valberedning: Rolf Josefsson, Åkersberga • Folkbildningsrådet Rådgivande gruppen etik och gränsdragning: Helena Örnliden • Europäische Bildungs- und Begegnungszentren, EBZ Anders Manheden, Askim, (t.o.m. aug 2014) Lars Häger (fr.o.m. aug 2014) • Rådet för folkbildningsfrågor på Linköpings universitet Ledamot: Agneta Fleischer, Sundbyberg 52 Årsredovisning för räkenskapsåret 2014 Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Noter Styrelsen avger följande årsredovisning Studiefrämjandet, org nr 802003-2895 53 Förvaltningsberättelse Verksamhetsinriktning Studiefrämjandet: • är ett studieförbund med uppgift att bedriva idéburen folkbildningsverksamhet, främst inom natur-, djur-, miljöoch kulturområdet. • är en ideell förening där medlemsorganisationerna utgör grunden och har ett avgörande inflytande och ansvar. • är organisatoriskt uppbyggt med ett förbund som riksorganisation samt ett antal juridiskt självständiga distrikt och avdelningar för regional och lokal verksamhet. • är partipolitiskt, fackligt och religiöst obundet. Statens bidrag De bidrag som riksdagen anvisar till folkbildningsverksamhet förmedlas till och fördelas av Folkbildningsrådet, FBR. FBR är en ideell förening med tre medlemmar: Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas Intresseorganisation, RIO och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Folkbildningsförbundet består 2014 av de tio studieförbund som genom ombud är med och utser den styrelse i FBR som fördelar statens bidrag mellan folkhögskolor och studieförbund samt mellan studieförbunden centralt. För år 2014 anslog riksdagen 3 332 mkr (2013: 3 326 mkr) till folkbildningsverksamhet, varav Folkbildningsrådet för- delade 1 639 mkr (2013: 1 636 mkr) till folkhögskolorna och 1 693 mkr (2013: 1 689 mkr) till studieförbunden. 27,6 mkr (2013: 25,2 mkr) avsattes till Folkbildningsrådets verksamhet och 2,3 mkr (2013: 4,6 mkr) till Folkbildningsnätet, en gemensam webbplats för folkbildningen. Studiefrämjandets andel av bidraget Enligt Folkbildningsrådets fördelningskriterier erhöll Studiefrämjandet 2014 13,6% eller 231,7 mkr av det ordinarie folkbildningsanslaget till studieförbunden. Från och med 2012 fördelar Folkbildningsrådet bidraget till studieförbunden enligt följande: • Grundbidrag 75% • Förstärkningsbidrag 6% – 1/3 av förstärkningsbidraget avsätts till invandrade med brister i svenska språket – 2/3 av förstärkningsbidraget avsätts till deltagare med funktionsnedsättning • Verksamhetsbidrag 19% – Studietimmar, 14% av bidraget – Unika deltagare, 5% av bidraget Studiefrämjandet följer Folkbildningsrådets fördelningsprinciper utom i ett väsentligt avseende. Grundbidraget fördelas så att 5 procent går till verksamhet med internutbildade ledare och 70 procent utifrån den verksamhet som bedrivits tidigare år, till skillnad från Folkbildningsrådet som fördelar grundbidraget utifrån anslagets storlek tidigare år. Flerårsrapport 20142013 20122011 2010 Nettoomsättning tkr 233 226 224 217 212 Resultat efter fin. poster tkr -4 174 -5 827 -4 002 195 165 Balansomslutning tkr 50 787 49 285 52 395 61 441 64 034 Antal anställda st 27 23 21 21 20 Soliditet % 72 83 85 79 76 54 Verksamhetens ändamål och inriktning Studiefrämjandets verksamhet utgår från de syften som riksdagen anger för stödet till folkbildningen. Utifrån dessa har Studiefrämjandet – liksom övriga studieförbund – stor frihet att forma verksamheten utifrån medborgarnas behov och den egna idémässiga profilen. Verksamheten bedrivs främst i form av studiecirklar, kulturprogram och verksamhetsformen annan folkbildningsverksamhet. Framtida utveckling Studiefrämjandets verksamhet finansieras till övervägande del av offentliga bidrag. Det finns ett brett stöd i Sveriges riksdag för att ge statsbidrag till studieförbunden. Stödet manifesterades i beslutet 2014 om att anta en ny folkbildningspropsition, som uttrycker höga förväntningar på studieförbunden. Studiefrämjandets verksamhet utvecklas positivt, såväl när det gäller verksamhetens kvalitet som kvantitet. Framtiden bedöms som stabil för Studiefrämjandet. 55 Resultaträkning 2014 Studiefrämjandet, riksförbundet. Organisationsnummer 802003-2895 (Samtliga belopp anges i 1000-tal kronor) Kostnadsslagsindelad resultaträkning 2014 2013 Verksamhetens intäkter Statsbidrag 231 709 224 353 Övriga intäkter 1 104 1 236 Summa verksamhetens intäkter 232 813 225 589 Verksamhetens kostnader Förmedlade bidrag och verksamhetsstöd -187 581 -181 958 Verksamhetskostnader -28 132 -23 326 Övriga externa kostnader -4 586 -5 416 Personalkostnader -17 212 -15 973 Avskrivningar -185 -257 Summa verksamhetens kostnader -237 696 -226 930 Verksamhetens resultat -4 883 -1 341 Resultat från finansiella investeringar Resultat från värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 527 -4 803 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 182 317 Summa resultat från finansiella poster 709 -4 486 Årets resultat -4 174 -5 827 Fördelning av årets resultat Utnyttjande/reservering av ändamålsbestämda medel 4 185 5 843 Årets resultat efter fördelning 11 16 56 Not 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Balansräkning 2014-12-31 Studiefrämjandet, riksförbundet. Organisationsnummer 802003-2895 (Samtliga belopp anges i 1000-tal kronor) Balansräkning 2014-12-31 2013-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Programvara 287 382 Materiella anläggningstillgångar Inventarier 212 301 Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappersinnehav 1 405 7 603 Långfristiga fordringar 2 708 2 117 Summa anläggningstillgångar 4 612 10 403 Omsättningstillgångar Varulager mm handelsvaror 1 303 1 221 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 0 17 Övriga fordringar 759 1 575 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1 101 1 377 Kassa och bank 43 012 34 692 Not 11 11 12 13 14 Summa omsättningstillgångar 46 175 38 882 SUMMA TILLGÅNGAR 50 787 49 285 57 Balansräkning 2014-12-31 forts Studiefrämjandet, riksförbundet. Organisationsnummer 802003-2895 (Samtliga belopp anges i 1000-tal kronor) Balansräkning 14-12-31 13-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Garantifond 4 500 4 500 Ändamålsbestämda medel 28 460 32 645 Balanserat resultat 3 810 3 794 Årets resultat 11 16 Summa eget kapital 36 781 40 955 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 4 487 3 654 Skuld erhållna ej nyttjade statsbidrag 4 281 1 505 Övriga kortfristiga skulder 1 731 1 130 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 3 507 2 041 Summa kortfristiga skulder 14 006 8 330 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 50 787 49 285 Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Borgensåtagande avseende hyresavtal 1 356 2 224 58 Not 15 16 Kassaflödesanalys Studiefrämjandet, riksförbundet. Organisationsnummer 802003-2895 (Samtliga belopp anges i 1000-tal kronor) Kassaflödesanalys 20142013 Den löpande verksamheten Verksamhetsresultat -4 883 -301 Avskrivningar 185257 Erhållen ränta 182 317 Resultat från värdepapper och fordringar 3 302 -3 803 Ökning / minskning varulager Ökning / minskning kundfordringar Ökning / minskning övriga kortfristiga fordringar Ökning / minskning leverantörsskulder Ökning / minskning övriga kortfristiga skulder -82 17 1 092 833 2 067 -406 368 915 3 450 -2 772 Kassaflöde från den löpande verksamheten 2 713 -1 975 Investeringsverksamheten Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Förvärv av materiella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Avyttring av finansiella anläggningstillgångar 0 0 0 6 198 0 -202 0 1 Kassaflöde från investeringsverksamheten 6 198 -201 Finansieringsverksamheten Ökning av långfristiga fordringar Amortering långfristiga fordringar Avskrivning långfristiga fordringar -1 600 509 500 -800 200 3 703 -591 3 103 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början 8 320 34 692 927 33 765 Likvida medel vid årets slut 43 012 34 692 Kassaflöde från finanseringsverksamheten 59 Noter Övriga tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Aktier och andelar värderas till det lägsta av anskaffnings- och marknadsvärde. Studiefrämjandet, riksförbundet. Organisationsnummer 802003-2895 (Samtliga belopp anges i 1000-tal kronor) Noter Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen har för första gången upprättats i enlighet med årsredovisningslagen, BFNAR 2012:1 (K3). Övergången till K3 har inte föranlett några ändrade redovisningsprinciper förutom att posten aktiverade fonderade medel som ingick i övriga intäkter har flyttats till posten utnyttjande/reservering av ändamålsbestämda medel. Resultaträkningen Erhållna bidrag värderas till det verkliga värde av den tillgång som förbundet fått eller kommer att få. Intäkter värderas, om inget annat anges, till verkliga värdet av det som erhållits eller kommer att erhållas. Statsbidragen intäktsredovisas i de perioder när bidragen utbetalas till förbundet. Statsbidragen utbetalas till lokalavdelningarna samma år som bidraget erhålls från Folkbildningsrådet. Om bidragen är till för att täcka specifika kostnader, sker intäktsredovisningen på sådant sätt att intäkterna ställs mot de kostnader som bidragen är avsedda att täcka. Periodisering av intäkter och kostnader har skett enligt god redovisningssed. Alla förbundets leasingavtal redovisas som operationella. Löpande ersättningar till anställda i form av löner, sociala avgifter och liknande kostnadsförs i takt med att de anställda utför tjänster. Balansräkningen Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs enligt en systematisk plan över tillgångarnas förväntade nyttjandeperiod, fem år. Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde på balansdagen. Kundfordringar värderas individuellt till det belopp som beräknas inflyta. Fordringar och avsättningar har upptagits till nominellt belopp. 60 20142013 Not 2 Statsbidrag Grundbidrag Förstärkningsbidrag Verksamhetsbidrag Läsfrämjande Extra statsbidrag tidigare 169 356 7 774 52 833 1 660 36 164 282 7 740 51 564 0 768 Summa 231 709 224 353 Not 3 Övriga intäkter Återtaget statsbidrag från lokalavdelningar Återförda utvecklingsmedel från lokalavdelningar Övriga intäkter 57150 107 940 189 897 Summa 1 104 1 236 Not 4 Förmedlade bidrag och verksamhetsstöd Statsbidrag till lokalavdelningar -181 000 -177 369 Utvecklingsmedel till lokalavdelningar -5 900 -4 286 Övriga bidrag till lokalavdelningar -681-303 Summa -187 581 -181 958 Not 5 Verksamhetskostnader IT-kostnader Resor, kost och logi Marknadsföring Köpta tjänster1 Övriga verksamhetskostnader2 -10 338 -3 395 -1 261 -6 470 -6 668 -9 071 -3 714 -282 -4 889 -5 370 Summa -28 132 -23 326 1. I beloppet ingår bland annat uppdragstagare inom Studiefrämjandet. 2. I beloppet ingår bland annat STIM, IDEA, Gustavavgift och Sami-Bonus. Noter 20142013 Not 6 Övriga externa kostnader Lokalkostnader Köpta tjänster Revisionsarvode Övriga externa tjänster Övriga externa kostnader3 Summa Not 7 Personalkostnader Medeltalet anställda (tillsvidareoch visstidsanställda) Kvinnor Män -2 799 -2 852 -111 -147 -180-162 -65 -1 431 -2 255 Sociala kostnader och pensionskostnader Pensionskostnader exklusive särskild löneskatt Andra sociala avgifter enligt lag och avtal -4 586 Summa -5 416 1614 119 Totalt medelantalet anställda427 23 Könsfördelning i styrelsen Antal på balansdagen Ordinarie ledamöter i styrelsen Kvinnor Män 33 66 Totalt antal ordinarie ledamöter 9 9 Suppleanter i styrelsen Kvinnor Män 22 33 Totalt antal suppleanter 5 5 Löner och andra ersättningar Ordinarie ledamöter och suppleanter i styrelsen Anställda -487 -10 948 -422 -10 290 Summa -11 435 -10 712 Arbetsmarknadsbidrag Under året erhållet arbetsmarknadsbidrag Noter 20142013 -1 313 -1 018 -3 876 -3 457 -5 189 -4 475 Avgångsvederlag finns ej. Not 8 Resultat från värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Avdelningsavveckling Norra Storstockholm 0 Avdelningsutveckling Örebro -500 Under året ej förbrukade statsbidrag-2 775 Realisationsresultat vid försäljning 3 802 -3 803 -1 000 0 0 Summa 527 -4 803 Not 9 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntor 182317 Summa 182317 Not 10 Utnyttjade/reservering av ändamålsbestämda medel Aktiverade fonderade medel 6 985 Återföring Örebros lån till utvecklingsfonden -1 000 Utnyttjande av avdelningsutv. 1 000 Avdelningsutv. Norra Storstockholm 0 Avdelningsutv. Örebro 500 Särskild utvecklingsinsats -3 800 Särskild utv.insats Norrbotten 500 Summa 4 185 1 040 1 000 0 3 803 0 0 0 5 843 4640 3. I beloppet 2013 ingår bland annat två stämmor. 4. I medeltalet anställda ingår inte anställda som uppburit ersättning som understiger ett halvt prisbasbelopp 22 200 kronor (22 500 kronor). Detta har gjorts med stöd av BFNAR 2006:11. 61 Noter 2014-12-312013-12-31 7 603 -6 198 0 7 604 0 -1 478478 Utgående bokfört värde 1 405 7 603 -96 -95 Företag och antal fondandelar Nordea Swedish Stars, 1 317 (13 430) stycken 1 405 7 603 Bokfört värde 1 405 7 603 Marknadsvärde 2 605 12 227 Not 13 Långfristiga fordringar Ingående bokfört värde Tillkommande fordringar Amorteringar Avskrivet lån lokalförening 2 117 1 600 -509 -500 5 220 800 -200 -3 703 Utgående bokfört värde 2 708 2 117 Not 14 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda hyror Förutbetalda IT-kostnader Övriga förutbetalda kostnader 491 202 408 491 559 327 Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1 101 1 377 478 Utgående ackumulerade anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående restvärde enligt plan 478 0 -96 -191-96 278 382 Inventarier Ingående anskaffningsvärde Årets inköp 2 273 0 2 071 202 Utgående ackumulerade anskaffningsvärde 2 273 2 273 Ingående avskrivningar Årets avskrivningar -1 971 -90 -1 810 -161 Utgående ackumulerade avskrivningar -2 061 -1 971 212 301 Utgående restvärde enligt plan 62 2014-12-312013-12-31 Not 12 Långfristiga värdepappersinnehav Ingående bokfört värde Årets försäljning Årets nedskrivningar Not 11 Programvara och inventarier Programvara Ingående anskaffningsvärde Utgående ackumulerade avskrivningar Noter Not 15 Eget kapital Garantifond Ändamålsbestämda medel Balanserat Totalt Utvecklings- Avdelnings- Särskild eget eget fond utveckling utvecklings- kapital kapital insats Ingående balans Ändamålsbestämt av styrelsen Utnyttjade ändamålsbestämda medel Årets resultat Utgående balans 4 500 0 0 0 4 500 29 764 2 881 0 1 000 0 3 800 -6 985 -1 500 -500 23 779 1 381 3 300 3 810 0 0 11 3 821 40 955 4 800 -8 985 11 36 781 2014-12-312013-12-31 Not 16 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Semesterlöner inkl. sociala avgifter 1 344 1 349 Upplupna räntor till lokalavd. 181 303 IT-tjänster 900 0 Övriga upplupna kostnader 1 082 389 Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 3 507 2 041 STOCKHOLM 21 april 2015 Tommy Winberg Förbundsordförande Petra Malmgren Vice Förbundsordförande Stina Lindblad Kenth O Ljungberg David Andersson Anne Ouma Rickard Wahlström PO Wallmark Tobias Starborg Personalrepresentant Vår revisionsberättelse har avgivits 21 april 2015 Lena Johnson Auktoriserad revisor Sven-Eric Svensson Förtroendevald revisor 63 Revisionsberättelse Till Förbundsstämman i Studiefrämjandet, Riksförbundet Org.nr. 802003-2895 Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Rapport om årsredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Studiefrämjandet, Riksförbundet för år 2014. Föreningens årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 53-63. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av föreningens finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att Förbundsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för föreningen. Styrelsens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. För den auktoriserade revisorn innebär det att han eller hon har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att den auktoriserade revisorn följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur föreningen upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i föreningens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. 64 Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar samt stadgar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens förvaltning för Studiefrämjandet, Riksförbundet för år 2014. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Uttalande Vi tillstyrker att Förbundsstämman beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 21 april 2015 Lena Johnson Auktoriserad revisor Sven-Eric Svensson Förtroendevald revisor Kurser, cirklar, kultur och mycket mer på studieframjandet.se Studiefrämjandet, riksförbundet Box 38184, 100 64 Stockholm. Besöksadress Rosenlundsgatan 54 Telefon 08-545 707 00 Telefax 08-545 707 39 E-post [email protected] Internet: studieframjandet.se
© Copyright 2024