marie-CLaUde VILL ÅtererÖVra DaGsLJUset dataÅLdern ger

GLAS
1.2015 / arkitektur / design / miljö / teknik /
nr 1.2015
tema framtiden
MARIE-CLAUDE
VILL ÅTERERÖVRA
DAGsLJUSET
FUGLESANG
VAD VORE EN RYMDFÄRD UTAN GLAS?
DATAÅLDERN ger
TUNNARE, STARKARE
OCH SMARTARE GLAS
semcon
tv-skärm
i glasfasad
Visionernas värld
Transparent intelligens färsk GLAFO-rapport om möjligheterna i bostäder
FRÄSCHARE MED TIMELESS
och lättare att hålla rent och snyggt i duschen
© Getty Image
När du vill erbjuda glas som ligger rätt i tiden. När du vill ha duschutrymmen som är fräscha,
även när de används. TIMELESS är ett extra klart glas, med en osynlig beläggning av
metalloxider. Vattnet rinner av utan att lämna avlagringar eller kondens. Glaset blir snabbt
transparent igen. Vi står för möjligheterna. Du för en ny, härlig upplevelse i duschen.
www.glassolutions.se
EMMABODA
Box 153
361 22 Emmaboda
Tel: 0471-188 00
REGION SYD
Fårögatan 6
202 12 Malmö
Tel: 040-18 81 30
REGION VÄST
Argongatan 24
431 53 Mölndal
Tel: 031-86 56 30
REGION ÖST
Kolfallsgatan 17
582 73 Linköping
Tel: 013-10 48 44
Stockholm
Tel: 08-760 01 95
Sundsvall
Tel: 060-64 74 44
REGION MITT
Östanvindsgatan 14
652 21 Karlstad
Tel: 054-85 32 30
REGION NORR
Maskinvägen 9
972 54 Luleå
Tel: 0920-24 09 30
ANNONS
SECURE HOLD:
EVEN FOR LAMINATED
SAFETY GLASS
—
The HSW EASY Safe is DORMA’s new horizontal
sliding wall with proven Clamp & Glue technology
designed to securely hold even laminated safety
glass. – www.dorma.com/innovation
Creative scope and lasting security
Functionality, design, safety and
security count for a lot in the modern
office. The HSW EASY Safe horizontal
sliding wall meets these requirements
in full:
. DORMA’s innovative Clamp & Glue
.
adhesive bonding technology means
that, for the first time, laminated
glass with all its safety advantages
can be incorporated by simply
clamping and bonding the door rail
to the glass surface.
Functional intermediate films within
the LSG transform the sliding wall
into a creative element, raising the
standard in terms of both design
and functionality.
Hassle-free installation thanks to DORMA’s
new Clamp & Glue technology
14026_AZ_HSW_EASY_Safe_Advertorial_210x297.indd 1
DORMA. THE ACCESS.
Integral intelligence for more
convenience and clarity
Effortless and reliable planning and
operation
The top door locking device offers a
color code to indicate the status of the
sliding/pivoting panel. Users can see
at a glance which mode is activated,
thus enhancing system safety.
These horizontal LSG sliding walls
offer not only simplicity and enhanced
safety but also planning reliability
thanks to DORMA’s EasyKIT, a
modular construction system of
standardized components. This enables the desired HSW solution
to be implemented with eminent
ease, not only facilitating easy configuration and efficient insulation
but also reducing delivery times –
worldwide.
Triple simplicity with clear advantages
The new multilock system combines
three locking options in one compact
unit: a front-face lock, an end face
lock and a cylinder lock. The multilock assembly quickly and easily
snaps into the bottom glazing rail.
Lock status display for at-a-glance indication
of the activated mode
The three-in-one multilock assembly offers a
new dimension in simplicity
01.12.14 18:09
/ ledaren /
Våga tänka bortom det redan befintliga
Den som kan se in i framtiden har förstås ett enormt
försprång. Men att veta hur det kommer att bli – är det
verkligen möjligt? Ett inte ringa antal charlataner påstår
sig emellertid kunna detta, och har rentav skapat
”vetenskapliga” modeller för att göra sina förutsägelser
vederhäftiga. Det kan röra sig om astrologer, medier,
religiösa epigoner, tipsexperter (de senare ett stryktåligt
släkte som likt GB-gubben dunsar i backen och svingar
sig direkt upp med samma glada/tokiga min) m fl.
Men, i likhet med flera andra material, handlar det
om egenskaper som vi har lärt oss utveckla och förfina
för att skapa tryggare och behagligare miljöer. Kunna
bygga en framtid utifrån krav på ekonomi, hållbarhet
och effektivitet. Tack vare glasets unika egenskaper och
den moderna vetenskapen finns det idag fantastiska
funktioner som ger en ökad livskvalitet. Vi behöver
ljuset och vi behöver kunna styra energianvändning,
säkerhet och … ännu inte utvecklade möjligheter.
Likväl är vi alla beroende av att den framtid vi inte
kan förutspå ändå ska gynna oss. Så vad gör vi?
Vi har naturlagarna att förhålla oss till. Vi har miljön
att ta ansvar för. Vi har respekten och toleransen för
våra medmänniskor att visa. Vi har förhoppningsvis
historien att ta lärdom av. Vi har fantasin, kreativiteten
och evolutionen som våra främsta förutsättningar till att
skapa en ljusare framtid. Vi måste våga tänka förbi de
gränser som hittills råder för livsbetingelserna, oavsett
vad det handlar om.
När den här tidningen för ett 20-tal år sedan intervjuade arkitekter, fastighetsägare och glasbransch­
profiler om vad de önskade att glas skulle klara av i
fram­tiden så blev det vanligaste svaret: ”Att fungera
som ett bärande byggmaterial!” Det hade inte gått dittills, men det skulle bara dröja ett halvt dussin år förrän
det var verklighet. I det här numret har vi gjort samma
sak, vi har också tagit del av expertis för att ta sikte på
vad vi tror hoppas och vill ska komma och hur situationen ser ut just nu.
Det kan tyckas vara en alltför snabb och avsmalnande
övergång att nu direkt ge sig in i glasets värld, och då
inte i mening att studera spåkulans kristallhägringar
eller för den delen ”titta för djupt i det vinfyllda” töckenskapande glaset. Nej, utan mot det vi oftast benämner
som fönster. Genom vilka vi får kontakt med omvärlden
trots att det stänger ute buller, kyla, värme, solljus,
brand, inbrott, strålning m m.
Det är väl egentligen så att framtiden inte är en ödesbestämd saga, utan något som blir vad vi gör den till.
/ Mikael Ödesjö, chefredaktör /
”
Det är väl egentligen så att
framtiden inte är en ödesbestämd saga, utan något
som blir vad vi gör den till.
LogiKal
Professionell programvara
för fönster- dörr- och
fasadkonstruktion
Låter det intressant? Vänligen kontakta oss.
ORGADATA Scandinavia AB
+46 812147304
www.orgadata.com
R
A
R
E
T
N
E
S
E
R
P
VI
A
Y
N
VÅR
G
O
L
A
T
A
K
T
N
E
M
I
T
R
SO
T
T
E
L
P
M
KO
KAT. NR. GG2014A
T MER
E
K
C
Y
M
+
DEN NYA KATALOGEN MED VERKTYG OCH TILLBEHÖR FÖR GLAS OCH INGLASNING
Glasskärare, Glashantering, Verktyg för glasbearbetning, Silikon, Verktyg för tätning och fogar, Speglar, lim, Rengöring och
ytbehandling, Inglasningstillbehör, Säkerhetsutrustning, Personlig skyddsutrustning, Beslag och övriga tillbehör.
RING VÅR TELEFON PÅ
+45 36 72 09 00 FÖR ATT BESTÄLLA
ETT EXEMPLAR - HELT GRATIS
Alternativt ring vår Gratisnummer
00 800 0421 6144 från var du än är i Skandinavien
for att tala med vår danska kontor.
/ innehåll /
GLAS
årgång 83
Tidningen GLAS utges
av Glastjänster för GBF AB
och kommer ut med
fyra nummer per år.
”House for mother”
siktat
sid 8
krönikan
christer fuglesang
sid 16
glafo-rapport om transparent intelligens i bostäder
sid 20
dataåldern ger tunnare,
starkare och smartare glas
sid 28
Adress
Glastjänster
Skeppsbron 40
Box 16286
103 25 Stockholm
tel: 08-453 90 70
fax: 08-453 90 71
[email protected]
www.gbf.se
www.tidningenglas.se
Chefredaktör och
ansvarig utgivare
Mikael Ödesjö
tel: 08-453 90 79
mob: 070-527 09 19
[email protected]
Fackredaktör
Matilda Röjgård
Bildredaktör
Johan Aredal
sprickor ger starkare glas
sid 34
framtidsvision
av peter sitell
sid 36
Grafisk form
och produktion
Jonas Johnsson
Mandarin AB
Box 19019
152 25 Södertälje
tel: 08-554 246 70
Tryck
Östertälje Tryckeri
samtal med jan lindholm om
framtiden för glasbranschen
sid 40
dags att skrota bågen?
sid 50
semcons nya huvudkontor
i göteborg
sid 56
profilen
marie-claude dubois
sid 66
Annonser
Media Mix
Hélène Ulvander
Dalénum 34
181 70 Lidingö
tel: 08-767 96 11
fax: 08-767 51 58
[email protected]
Prenumeration
Prenumeration
2015 (helår): 410 kr
Flerabonnemang:
5 ex och fler 15 % rabatt
Medarbetarpren: 360 kr
Lösnummerpris beställes
av redaktionen
(moms tillkommer).
tel: 08-453 90 77
[email protected]
Redaktionen ansvarar ej
för icke beställt material.
GLAS är medlem i
Sveriges Tidskrifter,
upplagan är TS-kontrollerad.
Medverkande i GLAS 1.2015
Alf Rolandsson, Bert Leandersson, Christer Fuglesang, Elisabeth Flygt, Erik Serrano, Ida Jonasson, Jobs Lars Tillgren,
Kerstin Wallin, Lotta Engelbrektsson, Maria Lang, Pelle Oskarsson, Peter Sitell och Sören Håkanlind.
Annonsörsförteckning
ASSA����������������������������� 18
AGC Flat Glass Svenska������������ 67
Aluscand�������������������������� 18
C.R. Laurence of Europe������������ 5
Dorma Sverige��������������������� 3
Elmia����������������������������� 23
Emmaboda Glas ���������������� 2, 43
6
GLAS 1.2015 / innehåll /
Ergosafe������������������������� 43
Fasadglas������������������������ 35
Kortedala Glasmästeri�������������� 12
Leif Arvidsson�������������������� 49
Orgadata��������������������������� 4
Pilkington Floatglass�������������� 68
Saint-Gobain���������������������� 13
Sapa Byggsystem������������������ 27
Sika Sverige���������������������� 55
Svalson���������������������������� 7
Techroform Glass Insulation������� 55
Tekimex International�������������� 55
Omslagsfoto
NASA
”Cupola, rymdstationen ISS”
GLAS är organ för Glastjänster för GBF AB,
som organiserar drygt 550 glasmästerier,
rammakerier och glasfasadföretag i Sverige.
GBF:s verksamhet syftar till att ge medlemsföretagen högsta kompetens inom verksamhetsområdet för att skapa konkurrenskraft och en
hållbar utveckling av samhället. Utbildning,
information och auktorisation är de viktigaste
medlen för att uppnå detta.
T
E
YH
N
BRANDKLASSAD ELDRIVEN SKJUTLUCKA
Fireslide EI30 är en eldriven skjutlucka i alumnium som är testad och typgodkänd för
brandteknisk klass EI 30. Den finns i horisontalgående och vertikalgående utförande
och i ett flertal olika varianter. Exempelvis går den vertikalgående skjutluckan att få med
öppning uppåt eller nedåt, den kan också integreras i vägg, utan glas i den fasta delen.
Fireslide EI30 är testad enligt EN 1634-1 och är förberedd för CE-märkning enligt den
kommande standarden EN 16034. Läs mer på www.svalson.com.
Fireslide EI30 presenterades på BAU i München 2015.
/ siktat /
Böljande glasfasad
i prisbelönta Väven
Sveriges näst största kultur – Väven i Umeå
tilldelades ifjol prestigefyllda Kasper Salinpriset. Med Umeå kommun och Balticgruppen som beställare har Snøhetta och White
i samarbete format en mötesplats med en
mängd verksamheter under samma tak. Ett
helt kvarter i hjärtat av stan fyllt med upplevelser, kultur, litteratur, kunskap, umgänge,
rekreation, mat och möten.
Björken – stadens signaturträd – är det
återkommande temat i Väven, både i volymernas form och i fasadens grafiska uttryck. Den formmässiga inspirationen är bilden av en itusågad björkstam där de olika
Dagtid och under ljusa sommarkvällar är det den
vita glasfasaden som är björkstammen, och fönsteröppningarna blir de svarta grafiska mönster som
framträder i björken. I mörker framstår det vita
i björken som det varma ljuset inne i byggnaden.
Temadag om framtidens boende
Smart Housing Småland arrangerar
3 mars i Jönköping en temadag för
inspiration och möjligheter för boende och bygg med utgångspunkt
från ungas behov av bostad på en
tuff bostadsmarknad.
I programmet märks bland annat
Carl-Magnus Oredsson, Boverket,
som talar om innovationsstöd till
boende för unga samt att Kaj Granath från Högskolan i Jönköping
gör en analys av projekt som fått
stöd från Boverkets program.
Det blir också workshop i form
Smart Housing Småland
arrangerar temadag,
om framtidens boende,
den 3 mars i Jönköping.
8
GLAS 1.2015 / siktat /
av Open space för att utveckla nya
idéer. Open Space leds av Sara
Modig från ModigMinoz som bland
annat jobbar med innovationskraft
och processtöd.
Andra medverkande är Rickard
Stark, partner Okidoki, Anders Tyreestrup, AART architects, Aarhus,
Joakim Blomquist, utvecklingschef
Bo Klok, Stefan Attefall, före detta
bostadsminister, Ingrid Hernsell,
expert från Boverket samt Per-Erik
Eriksson, processledare Smart
Housing Småland. /
bitarna förskjuts och skapar självständiga
storheter. En av de viktigaste idéerna har
varit att omsvepa det varierande innehållet
med en stor, samlande gest.
Lösningen blev en homogen fasad där
ett böljande fasadelement i glas tillsammans med vågformig fönstersättning förstärker byggnadens organiska form. För att
förverkliga den önskade effekten av björkens bark med sina karakteristiska grafiska
detaljer laminerades en speciell film in i rutor
av säkerhetsglas som ger glaset en ren vit
kulör. Beroende på betraktningsvinkel och
ljusförhållanden varierar den i olika nyanser
av vitt. Totalt handlar det om mer än 1 500
individuella glas, en del av dem böjda, som
monterades på plats som kompletta element. Fasaden är tillverkad i Tyskland av
Seele med hög precision vilket underlättat
monteringen. /
30-talets
hotellrum med displayväggar
Det är inte alldeles enkelt att föreställa sig hur ett hotellrum ser
ut om 20 år. Inte desto mindre pågår flera projekt för att utröna
just detta. Inblandade it-företag ser hyperuppkopplade rum framför sig. Transparenta skärmväggar och fönster med alla funktioner i displayutförande. Microsoft, Toshiba, Bang&Olufsen, Roca
och Guardian Glass är några av de företag som nu år i färd med
att designa hotellrum för 2030-talet. Några exempel på vad de
vill se är: Fingeravtrycksläsare istället för nyckel och betalning,
individuell styrning av temperatur, belysning, och dekor. /
Glasmontörerna
slapp i alla fall hoppa
Inför Skid-VM i Falun totalrenoverades
hoppbackarna, K120 och K90, med hjälp
av Sapas Building Systems produkter och
Dala Metall­- partier som producent och
montör i extrema förhållanden.
Backarna i Falun fick stor uppmärksamhet vid VM-tävlingarna. Det man kanske inte tänkte på då är hur krävande monteringen har varit med tanke på höjden och konstruktionen. På K120 började montaget på
en höjd av cirka 43 m och taket längst upp
ligger cirka 54 m över backen.
En annan utmaning i projektet var att
lösa infästningen mellan fasaden och stålstrukturen där temperatur, rörelser, deformation och vindlast kombinerat med glasning på plats och tätning utfördes. Sapa
Building Systems och Dala Metallpartiers
konstruktörer och montörer löste det till-
sammans genom att kombinera delar av
olika byggsystem till en optimal lösning för
projektet. Dala Metall­partier har även levererat och monterat glasräcken och handledare både in- och utvändigt.
För renoveringsuppdraget av de 40 år
gamla hoppbackarna kontaktades arkitekt
Kurt Evan Sonehag på Sweco. Med sin
bakgrund som expert på hoppbackar var
han den självklara arkitekten för uppdraget.
Utgångspunkten för uppdraget har varit att
behålla backarnas karakteristiska siluett, som
har varit ett landmärke för staden sedan de
byggdes. Visionen var att corténstålet skulle
bli mer framträdande, samtidigt som moderna kontraster skapades i form av glas, betong
och galvat stål. Backarnas profil och tornrum
har förändrats markant, genom höjning och
inklädnad av tidigare utomhusmiljöer. /
Foto: Jobs Lars Tillgren
fakta hoppbackarna i falun
k 120 och k 90
producent: Dala Metallpartier AB
Montage: Dala Metallpartier AB
Byggherre: LUFAB (Lugnet i Falun AB)
Arkitektkontor: SWECO Falun
Arkitekter: Mathias Ahlgren och Kurt Evan Sonehag
Entreprenör: Byggpartner i Dalarna
Fasader: Sapa Fasad 4150
Dörrar: Sapa Dörrar 2050, 2074 och 2074 Brand
Tak: Sapa Glastak 5050
Ytbehandling: Pulverlackering, utv brunröd och inv grå
Glas: ca 1 700 m2 glas (8,76 Aktiv Lamell IG 8 Aktiv,
10 Argon, 8,76 Lamell 10 Härdat, 4 Lameller, 8 Härdat)
GLAS 1.2015 / siktat /
9
/ siktat /
Brunkeberg
börjar bygga
Det gröna glasräcket smälter
in i den somrigt
prunkande
omgivningen.
norrsken och midnattssol
över hamsuns svarta låda
Detta center, tillägnat den norska författaren Hamsun, ligger ovanför polcirkeln nära
byn Presteid i Hamarøy och gården där författaren växte upp. Museet innehåller utställningar, bibliotek och läsrum, ett café
och ett auditorium.
Konceptet för museet är ”byggnaden
som ett organ”, som skapar ett fält av osynliga krafter. Den svarta träfasaden är karakteristisk för de stora stavkyrkorna. Rygg­
raden i byggnaden är den centrala hissen,
vilket ger handikappade och gods tillträde
till alla delar av centret. På Takträdgården
med sitt långa gräs anspelar till de traditionella norska torvtaken.
Överraskande och uppseendeväckande
naturupplevelser, som till exempel norrsken
och midnattssol kommer förhoppningsvis
att ge en inspi­rerande ram för de utställningar som visas här. /
Glas på hjul
Kambodja
10
GLAS 1.2015 / siktat /
USA
Undrar vad Transportstyrelsen i Kambodja
har för uppfattning om
Pnom Penh-glasmästarnas sätta att leverera glas till sina kunder? Varför man ska
glasa in cykel är inte
alldeles uppenbart,
men transparens är
tydligen något denne
amerikan är ute efter, i flera avseenden. /
När motorcykeltillverkaren KTM ska
bygga sitt nya Skandinaviska huvudkontor i Örebro anlitar man, genom byggherren Husman Lokaler, Brunkeberg
Systems för uppförandet av fasaden.
– Det blir vårt första riktiga projekt,
så det känns förstås kul att nu få gå
från prototyper till verklighet. Vi har hittat
fantastiska partners och är stolta att
jobba med Husman Lokaler som blir
först ut med detta system, säger Mathias
Farnebo, marknadsansvarig på Brunkeberg System.
Glasfasaden tillverkas av Tyska Lindner Group och skall sedan uppföras av
Fasadglas Bäcklin i samarbete huvudentreprenören Ylab och Sweco Arkitekter. Brunkeberg har även beviljats innovationsstöd från Vinnova och kommer
genomföra en studie med Prolog bygg­
logistik-konsulter för att verifiera att en
snabbare säkrare byggprocess uppnås.
Läget och exponeringen av KTMbyggnaden intill E18-E20 med upp till
30 000 passerande bilar varje dag är
också en fördel. Tillsammans med First
Sight utvecklas ett nydanande annonserings-system där hela glasfasaden
snabbt och enkelt kan beklädas med
halvgenomskinliga vepor för att visa hur
KTM Scandinavias
huvudkontor får en
cylindrisk fasad från
Brunkeberg Systems
samt 15 meter
breda skyltfönster.
fasader kan även användas för att kommunicera eller skapa intäkter på ett enkelt och riskfritt sätt.
– Vi hoppas nu få kontakt med fler
innovativa medpionjärer, och vi efterlyser
nu projekt om tio våningar eller högre,
såväl i Sverige som internationellt, säger
Mathias.
Brunkeberg System är ett patenterat
curtain wall-system för snabbare montage
av stora fasadmoduler i glas. Systemet
fungerar både vid nybyggnation och
renovering. Systemet bygger på permanenta spår i profilerna för såväl automatisk rengöring och underhåll som transport av fasadelementen, aptering av
solskydd, belysning, displayer och
arkitektoniska designidéer. /
”Hus till mamma” när
Linköping har bomässa
Ny vd på Berlings Glas
Anders Tofte har tillträtt som ny
vd för Berlings Glas i Halmstad.
Han har tidigare varit verksam hos
Hafa och Svedbergs. /
Tävling:
Energieffektivisering
under Fastighetsmässan
Fastighetsmässan arrangerar en tävling
om Smarta lösningar som driver energieffektivisering i fastigheter under pågående mässa den 18–19 mars 2015.
Syftet är att skapa uppmärksamhet
och medvetenhet om vikten av att arbeta även med mjuka värden och beteenden för att uppnå energieffektivisering
och minskad miljöpåverkan i fastigheter.
Besök www.easyFairs.com/fastighet
för att läsa mer om priset och mässan. /
”House for mother” är ett
pågående arbete med byggstart i augusti ifjol. Projektet
är en del av bostadsmässan
LinköpingsBo 2017.
Linköpings Bo2017 är ett samhällsbyggnadsprojekt som ska resultera i en helt ny
stadsdel vars första etapp, Vallastaden, ska
stå klar sommaren 2017. Det är också namnet på det bo- och samhällsexpo som öppnas när första etappen är klar.
Under resans gång kommer LinköpingsBo2017 att vara en plattform för en mängd
framåtblickande möten, seminarier, workshops och utställningar. Dialog och delaktighet är i fokus under hela arbetet fram till bostadsmässan 2017. /
Pauline Algeröd
och Daniel Karlsson.
Solceller till nytta
i utvecklingsländer
Fler
studentbostäder
i Stockholm
2 178 nya studentbostäder ska
byggas de närmaste åren i Stockholm.
Det är resultatet av en kombination
av borgerligt bäddande och nya
rödgrönrosa satsningar.
Enligt företaget Exeger, tillverkare av solceller enligt Grätzelmetodens fotosyntes
kan deras innovation spela en stor roll
i utvecklingsländer.
Som exempel nämns att i Indien lever
400 miljoner människor fortfarande utan
el och att elektroniska läsplattor typ
Kindle som drivs med Exegers grätzelsolceller kan ersätta tunga böcker. Plastsolceller med endast en vikt av 400
gram per kvadratmeter kan appliceras
på tak och kan när de är uttjänta likt
petflaskor omvandlas till textilfibrer. /
Bärande möte
på pir i Göteborg
Pauline Algeröds och Daniel
Karlssons vinnande bidrag i
tävlingen Nya ögon på glas –
”Bärande möte” – har hittat
hem och sin plats på pir 5 vid
Göteborgs hamn. Fin plats
att möta våren på! /
GLAS 1.2015 / siktat /
11
”ÖPPET HUS”. Johannes Norlander Arkitektur + Arup, Sverige/Storbritannien.
”VARP”. Johan Celsing Arkitektkontor, Sverige.
Sex tävlar
med förslag för
nya Handelshögskolan
i Göteborg
”ANNEX”. XDGA + Contekton +
Integra engineering + Andersson
& Hultmark, Belgien/Sverige.
Akademiska Hus arkitekttävling om utformning av
ny byggnad för Handelshögskolan vid Göteborgs
universitet lockade 73 intresseanmälningar från hela
Europa. Sex förslag har nu valts ut att gå vidare i
tävlingen. Vinnaren presenteras i slutet av mars. /
”HAGA FORUM”. Yellon + Kim Utzon Arkitekter + WSP + Atkins, Sverige/Danmark.
”UNUS ET VERTERE”.
Lundgaard & Tranberg
Arkitekter, Danmark.
”CAMPUS DIEM”. Nieto Sobejano Arquitectos, Tyskland /Spanien.
Linit Profilglas
• 6 olika ytstrukturer
• Finns även ”frostat”
• Kan fås med punktmontage
utan profiler
• U-värde ner till 1,2 W/m2,˚K
www.kortedalaglas.se
[email protected]
/ siktat /
Arkitektkändisar vill skydda rivningshotat glashus i Wien
Glasskolan i Wien från förra seklet är ett
verk av sentida modernistiske arkitekten
Helmut Richter. Byggnaden, som anses
vara hans mest ikoniska och varaktiga,
hotas nu av rivning för att ge plats för en
omvandling, vilket fått många arkitekter
från hela världen att stämma upp i pro­
test för att förhindra en rivning. Inflytelse­
rika personer, från Zaha Hadid och Frank
Gehry till Bernard Tschumi, har underteck­
nat en namninsamlingslista där de kräver att
Richters skola skyddas. /
Campus
Skulpturalt kontor
med miljöprägel
Glasskolan i Wien
ritad av arkitekten
Helmut Richter.
Som en sammanflätad storskalig skulptur
framstår Campus vid Novartis Pharma i
Basel. En kontorsbyggnad designad av
Frank O. Gehry. Likheterna med arkitektens
senaste skapelse, Fondation Louis Vuitton,
är uppenbara. Veck och dubbelkrökta
fasadytor, var för sig och stöttade av olika
strukturella system på en svetsad lastbärande struktur, staplade ungefär som ett
vikt plåt. Den energieffektiva fasaden bidrar
väsentligt till att byggnaden uppfyller miljöstandarden enligt Minergie. 85 procent av
takytorna är också täckta med solceller. /
mässor & seminarier
Glass Expo Northeast
Long Island (Hauppauge), NY, USA
23 — 24 april, 2015
Archictects’ Forum
Long Island (Hauppauge), NY, USA
23 april, 2015
SGG
®
TIMELESS
Kongress 15
Glasbranschföreningen
24 april, Stockholm
Less time in cleaning,
Timeless in brilliance
China Glass 2015
Peking, Kina
20 — 23 maj, 2015
MIR Stekla
Moskva, Ryssland
8 — 11 juni, 2015
Glass Performance Days
Tammerfors, Finland
24 — 26 juni, 2015
Vitrum 2015
Milano, talien
6 — 9 oktober, 2015
Batimat 2015
Paris, Frankrike
2 — 6 november, 2015
Saint-Gobain Glass
SAINT-GOBAIN GLASS har utvecklat SGG TIMELESS®.
Egenskaperna märks redan första gången du
duschar. Duschvattnet rinner av glaset direkt utan
att lämna några synliga spår. Imma på glaset försvinner också snabbare. Med SGG TIMELESS® blir
rengöringen snabb och enkel.
Saint-Gobain Glass · Robert Jacobsens Vej 62A · DK-2300 København S · Tlf. +45 88 83 29 14 · Fax +45 32 62 70 92 · www.saint-gobain-glass.com
bau wow!
Groß. Grande. Great. Gigantisk.
/ siktat bau /
… Europas största byggmässa, Bau i München, lockade
i år över en kvarts miljon besökare, varav en tredjedel
kom från utlandet. Från Sverige anslöt också ett stort
antal, bara från glasbranschen flera hundra.
Förutom att utställarna på BAU
visade allt större glas, märktes
nya smarta flexibla lösningar
för fasader, dörrar och fönster.
Stort är också ett epitet som omfattar såväl mässans
volym, med 2 200 utställare i tio stora hallar, liksom
montrarna och produkterna i glas- och profilsystemleverantörernas utbud, bland annat sex meter öppningsbara glasdörrar i såväl skjut- som slagutförande, 15–18
meter långa isolerrutor, parametriska fasader, glasbeslag som kan variera att passa från 8–26 mm, etc.
– Vi åkte ner med ett hundratal besökare, 70 av våra
egna tillverkare och 30 arkitekter, säger Melinda Lemke,
från svenska Schüco. Totalt hade Schüco 13 000 registrerade besökare i montern som täckte 2 400 kvadratmeter.
– Det bästa är att vi aldrig haft en mässa med så
många bra nyheter, både koncept och praktiska färdiga
produkter, konstaterar hon och tänker till exempel på
förra mässans Parametrickoncept som den här gången
visades i färdigutvecklat utförande samt en rad nyheter
som smala fasadsystem och inom skjut- och vikdörrsegmentet.
En annan trend som märkets på mässan är att fler
glasföretag väljer att delta, något som antingen kan ses
som ett komplement till eller hot mot Glasstec.
Niklas Hägerklint, vd på Pilkington Floatglas AB
i NSG Group, var också på plats:
– Vi representerades dels i egen monter och även i
samverkan med Flachglas Group, en tysk sammanslutning bestående av fristående företag inom glasbranschen. I våra montrar presenterades produktnyheter
som Pilkington Spacia och Pilkington Pyroclear Line
samt inom produktgruppen Pilkington Profilit. Vi är
mycket belåtna med antalet besökare och det intresse
de visade, säger Niklas.
Ytterligare ett svenskt företag inom branschen fanns
representerade med en monter på BAU. Svalson AB
ställde bland anat ut Cit i Lä samt nyheter som brandklassade elektriska skjutluckor i klass EI30. Maud
Spencer, VD på Svalson AB,
– Produkten är unik i sitt slag i Europa och är patentsökt. Den har utvecklats i samarbete med Pilkington
Floatglas AB och vi använder brandskyddsglaset Pilkington Pyrostop.
Mattias Magnusson, ingenjör och teknisk rådgivare
på Pilkington Floatglas AB, fortsätter:
– Svalson AB är ett spännande och nytänkande företag som vi har ett uppskattat samarbete med.
Förutom alla utställare pågick under hela veckan ett
mycket omfattande seminarieprogram med en rad prominenta föredragshållare och intressanta ämnen. Kan
vara värt att ha med i planeringen inför besök på nästa
BAU, 2017. /
GLAS 1.2015 / siktat bau /
15
/ krönikan /
christer
fuglesang
Vad vore
en rymdfärd utan glas!
Glas – det mest uppskattade materialet
i bemannade rymdfarkoster! Vad vore en
rymdfärd om man inte kunde se vår underbart vackra planet långt därnere?
Men smakar det så kostar det. Glaset och
dess infattning måste hålla mot rymdens
vakuum och klara av extrema påfrestningar
under såväl start som landning.
lösheten spelar det ingen roll och utsikten
mot jorden blev suverän. Det var dock inte
för att roa astronauterna, utan för att ge de
bästa förutsättningarna för all möjlig forskning. De viktigaste fönstren var dock de
stora ”vindrutorna” framåt. Rymdfärjorna
landade som flygplan och för det krävdes
ordentlig sikt.
När NASA designade sin allra första rymdfarkost, Mercury, i slutet av 1950-talet så
ville de därför inte ha något fönster. När astronauterna fick höra detta krävde de dock
fönster och fick som tur var så småningom
sin vilja igenom. Tack vare fönstret kunde
de rapportera om fantastiska vyer och även
om plasmat som flammande omgav kapseln när den återinträdde i atmosfären på
grund av den höga temperatur som luftfriktionen genererar.
Samtidigt var det fönstren framåt som
var mest utsatta för risker att skadas under
uppsändningen, då de var helt oskyddade
för eventuellt nerfallande saker eller om en
stackars fågel råkat komma i vägen. Därför
konstruerades de med tre rutor: ett yttre
termiskt, ett 33 mm tjockt optiskt och en inre
ruta mot det interna lufttrycket. De yttre och
inre rutorna var 16 mm tjocka. Materialet för
den inre rutan var härdat aluminiumsilikat
och för de övriga kvartsglas. Kul att notera
är att glasen var tonade med samma bläck
som används till amerikanska dollarsedlar.
I rymdfärjorna var det gott om fönster.
Såväl framåt, och bakåt och i taket. I taket
därför att när rymdfärjan väl var i bana runt
jorden flög den oftast upp-och-ner. I tyngd-
Den internationella rymdstationen ISS
består av ett tio-tal moduler, där astronau-
Cupolan är en av ett tio-tal
moduler på den internationella
rymdstationen ISS.
16
GLAS 1.2015
ter kan vistas med helt vanliga kläder.
Flera av modulerna har faktiskt inget fönster alls, till exempel det europeiska laboratoriet Columbus. Men det finns en fantastisk utsiktsplats i modulen Cupola, en slags
dom med ett stort centralt fönster om­givet
av sex trapetsoidformade fönster.
Det centrala cirkulära fönstret har en
diameter på 80 cm och är det största hittills
i rymden. En del förarbeten för Cupolan
gjordes för övrigt i Sverige, dock inte rela­
terat till rutorna som är kvartsglas och
borosilikatglas.
Cupolans fönster består av hela fyra rutor,
där det yttersta faktiskt kan bytas ut ifall
det skadas. Och det händer. Mikro-meteoriter och små rymdskrotbitar träffar ISS titt
som tätt. Även om risken för att de slår hål
rakt igenom alla glasrutorna är mycket liten,
så försämras den optiska kvaliteten med
tiden. För extra skydd så har man därför
fönsterluckor som man kan täcka de viktigaste fönstren på ISS med.
Men Cupolan är astronauternas favorit-
Christer Fuglesang är docent i partikelfysik vid
KTH i Stockholm, och den första svenska rymd­
fararen. Han är också författare till barnböcker.
Christer är Sveriges förste och hittills ende astro­naut. 2006 blev han den förste svensken i rymden,
efter en lyckad start från Cape Canaveral i Florida.
Uppskjutningen gick enligt planerna i bra väder­förhåll­
anden. Sex minuter efter start var Discovery uppe i hastigheten 27 000
kilometer i timmen. Efter ytterligare några minuter hade rymdfärjan
lagt sig i omloppsbana runt jorden, vilket innebar att Fuglesang för
första gången fick befinna sig i frifall motsvarande äkta tyngdlöshet.
2009 deltog Christer Fuglesang i en andra rymdfärjeuppskjutning.
Asteroiden 11256 Fuglesang är namngiven efter Christer Fuglesang.
Modulen Cupola har en
fantastisk utsiktsplats, en
slags dom med ett stort
centralt fönster om­givet av
sex trapetsoidformade
fönster. Det centrala cirkulära fönstret har en diameter på 80 cm och är det
största hittills i rymden.
Den amerikanska astronauten
Tracy Caldwell Dyson blickar ut
genom Cupolans stora fönster.
tillhåll, så det är kanske lite si och så med
stängda luckor. Tyvärr hade inte Cupolan
kommit till ISS när jag var där, men å andra
sidan kunde jag njuta av underbara vyer av
jorden under mina rymdpromenader. Det
stora ”fönstret” på hjälmen, som har formen
av delen av en sfär, är dock inte utav glas,
utan gjord i plast.
Två av rymdstationens fönster är gjorda
för att kunna släppa igenom ultraviolett (UV)
ljus. Detta för olika forskningsändamål. Men
som astronaut får man vara mycket försiktig
att titta ut genom dessa, ty UV-ljuset från
solen är mycket starkare ovanför atmo­
sfären och huden kan snabbt bli sönderbränd. Själv är jag nu involverad i ett experiment som faktiskt ska utnyttja det UVtransparenta fönstret i den ryska modulen
Zvezda. Extremt hög-energetisk kosmisk
strålning genererar ljusspår i atmosfären, i
UV-området, som vi ska försöka detektera
från ISS. På sikt behöver vi en stor detektor
på utsidan av rymdstationen, men tekniken
ska först prövas med en liten apparat inne i
Zvezda. Man kan säga att vi bygger en
mycket speciell höghastighetsvideokamera
för UV-ljus som ska filma ljusspåren.
Kameror är för övrigt ett annat område
som jag kommer att tänka på där glas är av
allra största vikt. Vi har gått från fotografisk
film till elektroniska kameror även i rymden,
men utan perfekta linser blir inte bilderna
bra. Vad jag förstår är glas fortfarande det
bästa materialet för kameralinser. Och vilka
bilder man kan få från rymden! Astronauter
tröttnar aldrig på att fotografera jorden från
ovan och sedan några år lägger NASA ut de
flesta på en öppen webbsida. Där finns
idag långt över en miljon bilder! Var så god
att titta: http://eol.jsc.nasa.gov/
/ Christer Fuglesang /
GLAS 1.2015 / krönikan /
17
A417
Mångsidiga
dörrstängare
du kan lita på
Byggsystem av isolerade och oisolerade aluminium­
profiler för bl.a uterum och balkonger. Måttanpassade
partier i byggsats eller färdigglasat. Profilerna erbjuds
även i hellängd för egen tillverkning.
Profilsystem i aluminium
för permanent montering.
Systemet används bl.a vid
inredning av storkök, inom
sjukvården och dagligvaru­
handeln.
Redan 1930 började vi tillverka våra första dörrstängare och idag är
ASSA ABLOY en av världens ledande producenter. Vi kan därför tryggt påstå
att den senaste dörrstängarserien är vår bästa och mest tekniskt avancerade
hittills. ASSA ABLOY DC-serien är mycket mångsidig och passar till alla dina
dörrar. Montaget är snabbt och enkelt tack vare en dold monteringsplatta
och ett stort urval tillbehör. Välj mellan utanpåliggande eller infällt
montage och fyra standardfärger.
Demonterbart profilsys­
tem i aluminium. Systemet
är flexibelt och används bl.a
till utställningsmontrar, in­
redning och exponering.
ASSA ABLOY DC – dörrstängare du kan lita på.
www.assa.se
ASSA ABLOY, the global leader
in door opening solutions
A417.1502 ASSA ABLOY DC 110x328.indd 1
www.aluscand.se
Stockholm 08-770 88 80, Lund 046-12 84 00
2015-02-09 10:55:42
/ tema framtiden /
möjligheternas
material
Hightech. Lowtech. Modernt. Konservativt.
Öppet. Slutet. Några av de inriktningar vi ställs
inför. Måste vi välja endera eller kan vi ha både
och? Likaväl som vi strävar efter utveckling och
förbättring har vi vårt kulturella arv, vår tillhörighet
genom barndom och uppväxt, vår geografiska
förutsättning och ett föränderligt klimat att väga
emot de val vi står inför. Och ekonomin förstås.
Och demokratin. Det personliga och det kollektiva.
I glasets värld pågår en intensiv utveckling.
Några av de områden där vi kommit en bit på väg
och ser nya spännande möjligheter presenteras
i detta nummer av GLAS. Läs bland annat om:
Karmfria fönster, Bärande glas, Interaktiva
planglashologram, Transparent intelligens
i bostäder, Dataålderns tekniksprång
för ultratunna glas, Solcellsforskning för effektiv
printad tunnfilm.
>>>
GLAS 1.2015 / tema framtiden /
19
”Allt talar för att vi bara är
i början av att använda det
funktionella glaset till sin fulla
potential”, skriver Maria Lang och
Elisabeth Flygt på Glafo i en rapport
från Smart Housing Småland. Rapporten pekar ut riktningen in i framtiden genom att understryka att
”… i sin utvecklade form öppnar
materialet (glas) möjligheter
till nya uttryck i byggnader i
kombination med energi och
miljömässigt fördelaktiga funktioner.” Här publicerar GLAS
delar ur rapporten.
transparent
fakta glafo
Glafo (Glasforskningsinstitutet) arbetar internationellt med forskning, utveckling, utbildning och tekniskt
stöd till glastillverkare och glasanvändare. Glafo ingår i
SP-koncernen, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.
Glafo ägs till 40 procent av medlemmarna i Glasforskningsföreningen. Medlemmarna representerar olika
typer av glasintressenter från Europa. Glafo deltar
aktivt i internationellt utbyte och samarbete samt
verkar för att stimulera och förstärka nätverk mellan
våra medlemmar från olika länder.
Forskning och utveckling bedrivs både som projekt
och uppdrag på Glafo. De flesta resultat rapporteras
inte publikt utan tillfaller deltagare/uppdragsgivare.
Maria Lang
Elisabeth Flygt
Hur ser
förutsättningarna
ut för
transparent intelligens
i bostäder
intelligens
Glas är ett byggmaterial med den
unika förmågan att överföra ljus.
Det gör att planglas används brett
inom arkitektur, design och ingenjörskonst i samhället. I många fall sätter
man dock in glaset enbart som en
transparent skiva utan att kunna utnyttja dess inneboende egenskaper
och raffinerade möjligheter. Idag har
glaset många funktioner förutom den
grundläggande, att förmedla dagsljus.
Allt talar för att vi bara är i början av
att använda det funktionella glaset
till sin fulla potential.
Solceller av glas.
Bärande glas.
rapport / marknadsanalys
Text: Maria Lang och Elisabeth Flygt, Glafo
Knappt något annat byggmaterial kan matcha den
nuvarande populäriteten hos glas bland arkitekter och
ingenjörer. I sin utvecklade form öppnar materialet möjligheter till nya uttryck i byggnader i kombination med
energi- och miljömässigt fördelaktiga funktioner. Med
tunnfilmsteknologi tillverkas lågemissions- och solkontrollglas med bibehållen hög transparens, som möjliggör byggnader med ljus och rymd och med ett harmoniskt samspel mellan interiör och exteriör. Inomhus ger
planglaset möjlighet till en avgränsning i rummet sam­
tidigt som det öppnar upp för dagsljusets inflöde. Vi
människor fungerar genom vårt synsinne så att vi alltid
söker oss till rummets ljusaste punkt, och vi vet att
dagsljus har positiv inverkan på ett stort antal av våra
grundläggande kroppsliga funktioner.
Bärande glas
Vi har idag mer och mer kunskap om möjligheterna att
utnyttja glaset som stabiliserande och bärande material.
Det ger helt nya möjligheter för byggnadskonsten, med
luftigare konstruktioner och breddar användningsom­
rådet för planglas.
Solenergi
En parameter för husbyggnad i vår tid är att spara energi
och hushålla med fossila bränslen. Idag finns många
möjligheter att på ett intelligent sätt kontrollera och
styra ljusflöde och värme från omgivningen till en byggnad. Genom fönstren strålar värme som kan utnyttjas
under den kalla årstiden och även lagras i konstruktioner med värmetröghet. Solens oändliga energiflöde kan
vi med glasets hjälp fånga in med solvärmepaneler eller
utnyttja för att generera elektricitet i solceller. >
GLAS 1.2015 / transparent intelligens /
21
”
Syftet med rapporten är
att bedöma applicerbarhet
och efterfrågan från
kunder och användare.
tryck
här
Transparent
intelligens i form
av gigantiska
informationstavlor
av glas.
>
Glas till displayer.
Elektronik
En växande marknad är glas till displayer på allt från
mobiltelefoner och surfplattor till gigantiska informationssystem. Glas har potential att bli ett kommunikationsmedium även i byggnader. Det kan användas för
att förstärka eller avskärma mobilsignaler.
Vi har så kallat smart glas där ljustransmittans och
termiska egenskaper kan varieras och kontrolleras elektroniskt efter behov. Glaset kan alltså växla mellan att vara
genomskinligt och ogenomskinligt eller halvgenomskinligt. Man kan se möjligheter till stor förbättring i energiprestanda då man använder smart glas men även andra
viktiga faktorer som komfort och nöjda användare.
Transparent intelligens
Vi ser en utveckling där materialet glas är en grundförutsättning för interaktivitet, kommunikation och funktionalitet. Begreppet transparent intelligens omfattar alla
transparenta material, som har en mer eller mindre dold
funktion. Där är glas ett transparent nyckelmaterial,
med egenskaper som reptålighet, diffusionstäthet,
kemisk stabilitet och styrka. Osynliga beläggningar och
laminat ger glas med inbyggda funktioner. Det går att
åstadkomma integrerat ljus, ljud, bilder, taktila upplevelser m m.
Frågor till byggsektorns aktörer
Syftet med rapporten är att bedöma applicerbarhet och
efterfrågan från kunder och användare. En rad frågeställningar identifierades som intressanta att ta upp
med olika aktörer inom byggande och bostäder. Frågor
som berör funktioner, produkter, möjligheter och risker
med att använda transparent intelligens i bostäder.
Resultaten baseras på besök och intervjuer med representanter från grupper som arkitekter, fastighetsförvaltare, fönster-/dörrtillverkare, byggare, early adopters
och företag inom bad, kök, interiör. Fokus vid intervjuerna har legat på transparenta, intelligenta funktioner i
befintliga eller möjliga framtida produkter med glas.
Frågorna har vinklats litet olika beroende på vem som
ska svara. Vissa frågor har ställts till alla grupper, medan
vissa har varit riktade till en speciell grupp.
22
GLAS 1.2015 / transparent intelligens /
Tabell 1. En kartläggning ”Glas i
byggutbildningar i Sverige” gjordes
2005 av Elisabeth Flygt, Glafo, på
uppdrag av Glasbranschföreningen.
Den visar på ett stort behov av ökad
kunskap om glas, dess möjligheter
och transparens, hos redan yrkesverksamma samt vid ingenjörs-,
arkitekt- och designutbildningar
på universitet och högskolor.
Generellt har dessa frågor diskuterats:
• Vad ser ni för möjligheter att få in transparent
intelligenta funktioner (tabell 1, t h) i dagens/
morgondagens bostäder?
• Vad ser ni för risker med denna typ av produkter?
• Vad tror in om den framtida utvecklingen på området?
• Hur ser ni på fönster/väggar/interiör som en del av informationssamhället?
• Hur ser ni på bärande glas?
• Hur kan man lösa utbytbarhet för att undvika
effekten tekniskt museum?
Specifikt för tillverkare (glas, fönster/dörr,
bad/kök/interiör, early adopters):
• Hur säljer de eventuella produkter ni redan har som omfattar transparent intelligens?
• Var används de?
• Vilka nya funktioner kan man tänka sig/inte tänka sig i fönster/dörrar/väggar?
• Vilka nya funktioner kan man tänka sig/inte tänka sig i bad/kök/interiör?
• Vad tror ni om extra kostnader för inbyggda
funktioner?
• Hur stor är specialmarknaden? (fråga till early
adopters)
Specifikt för arkitekter:
• Vilka problem har folk i dagens boende som man kanske kan få bort eller minska med transparent
intelligens?
• Vilka funktioner i glasytor är mest intressanta?
• Vad tror ni om upplevelsen av en bärande vägg
i funktionellt glas? (akustik, tyngd, bärförmåga,
värme, ljud)
• Vilka möjligheter ser ni med dynamiska glas vad
gäller färg och transparens?
Specifikt för fastighetsförvaltare:
• Kan man göra befintliga bostäder mer attraktiva
genom att lägga till funktioner i glasytor?
Specifikt för byggare:
• Kan glas med transparent intelligenta funktioner
passa in i ert sortiment?
• Var ser ni då att det skulle kunna komma in i för
typ av byggnader?
• Var i byggnaderna skulle det kunna komma in?
(inredning, väggar, tak, golv, ytskikt)
• Var och när i byggprocessen bör det komma in?
• Vad tror om byggstandarder för sådana produkter?
• Vad tror ni om extra kostnader för inbyggda
funktioner? >
Styrka
Kommentar
Laminerat glas
säkerhetsglas (vandalism, inbrott,
beskjutning, explosion), vindrutor,
styra genomsynligheten,
ljudreduktion, dekor
Härdat glas
ökad styrka, säkerhetsglas, tunna glas
Rep- och slagtåliga glas
bordsytor, fönster, vindrutor,
telefoner, displayer
energi
Kommentar
Energibesparande glas
(low e)
värmeisolerar och släpper in ljus
Solskyddsglas
minskar solenergipassage
in i byggnader, fordon
Solceller
omvandlar solljus till elektrisk energi,
strömförsörjning
Solceller integrerade i
byggnader/fasader (BIPV)
förbättrad design av solceller
Transparenta solceller
fönster, glasväggar, m m
Solfångare
omvandlar solljus till exempelvis
vattenburen värmeenergi
Transparenta ledande
oxider (TCO)
solceller, energieffektiva fönster
Varma glas
värms elektriskt via transparent belägg­
ning på ytan, fungerar som element,
bra mot kallras, im- och frostfritt
display
Stora utomhusdisplayer, fönster,
TV, datorer, surfplattor, telefoner,
annan elektronik
LED
lysdioder, displayer
OLED
organiska lysdioder,
tvådimensionell ljuskälla
Transparenta displayer
skyltar, budskap
Touchdisplayer
interaktiva väggar i skolsalar,
vardagsrum, mötesrum, etc
Multitouch displayer
interaktivitet
andra funktioner
med glas
Kommentar
Antireflexglas (AR)
skyltfönster, bilrutor,
mobiltelefoner, display
Självrengörande glas
smuts, luftrening
Fettavvisande glas
(oleofoba)
inredning, displayer med touch
Antibakteriellt glas
sjukhus
Imfritt glas
fordon, speglar, fönster
Av-isande glas
fordon
Bröstningsglas
döljer och skyddar andra material
i husfasader, designelement
Ytfärgat glas
solskydd, dekor, filtrering
av ljusvåglängder
Matt glas
etsat/slipat, tryckt skikt, privacyglas
som styrs elektriskt
Spegelglas
vanliga speglar, teleskop, envägsspeglar
Transparent elektronik
integrerad i glasytan
Interaktivt glas
fönster, väggar, ytor
Touchglas
interaktivitet; mobil, bil, boende, buss
Avskärmande beläggningar
mobilsignaler, trådlösa nät
Transparenta antenner
förstärker eller filtrerar mobilsignaler,
trådlösa nät
Smarta glas/fönster
variabel transparens, kan styras med
sensorer
Multifunktionellt glas
kombinerar flera funktioner,
t ex solskydd, självrengöring, isolering,
säkerhet, ljudreduktion, dekor
Drygt
2 000
besökare uppger sig vara
intresserade av nyheter
inom byggmaterial och
byggnadsdelar.
ILLUSTRATION: ANNEFRID SJÖMAN
Sammanfattning av begrepp och exempel
på transparent intelligenta funktioner i glas,
på glasytan och mellan glas.
Elmia Fastighet – mässan
med de fasta värdena i fokus!
Elmia Fastighet är en självklar träffpunkt för verksamma inom fastighetsoch stadsutveckling. Under tre intensiva mässdagar samlas byggherrar,
beställare, fastighetsförvaltare, samhällsbyggare och stadsutvecklare.
Det är helt enkelt hit fastighetsbranschen kommer för att hitta lösningar
på aktuella problem och dagliga frågor.
Välkommen till Nordens största fastighetsmässa.
Elmia Fastighet, Jönköping, 22–24 september 2015.
För ett
monterförslag,
scanna
koden!
Högtalare av glas
Glas på rulle
tunt glas (Willow 0,05–0,2 mm),
barriär, substrat, skydd
Brandskyddsglas
kan uppnå brandklass EI 120
*Siffran avser Elmia Fastighet 2013.
”
byggnader blir allt mer glasiga,
som en följd av att glaset erbjuder
fördelar vid design och gör
användarna av byggnader nöjdare.
> Svar om efterfrågan och försäljning
Här sammanfattas information kring vad som efter­
frågas och vad som säljer idag:
• Idéer om att bygga i glas med nya funktioner kommer ofta från arkitekten, som vet vem hyresgästen är,
och exempelvis kan föreslå ett mötesrum med privacy­
glas i väggen. Beställare i form av fastighetsbolag som
hyr ut är sällan motiverade att lägga till funktioner som
gör materialet dyrare. En uppgift är att sprida möjlig­
heten att beställa glas som är lite smartare, lite roligare –
utan att nödvändigtvis vara exklusivt. Beställare influeras
i hög grad av vad andra användare redan har anammat.
• Nästan alla glas som säljs har idag någon form av
ytbeläggning som förbättrar prestanda.
• Privacyglas har en viss, liten marknad, som kan utvecklas och bli större. Kostnaden ligger fortfarande på
över 10 000 kr/m2.
• Integrerade persienner och automatisk klimatkontroll efterfrågas, liksom variabelt solskydd.
• Efterfrågan på varma glas har ökat, mest exteriört
exempelvis till restauranger, för snösmältning på tak,
simhallar och bastu.
En hel del olika produkter har utvecklats av SaintGobain och NSG Pilkington, men har inte riktigt kommit
ut på den svenska marknaden ännu.
Det är stora skillnader mellan husfabriker idag; en
del levererar helt färdiga lösningar som inte modifieras,
medan andra är benägna att skräddarsy efter kundens
önskningar. Det finns de som är mer intresserade av att
ta in nyheter i sina koncept, men man behöver också ta
ställning till om det är något man tror kunden vill ha,
och som ger mervärde och ett bättre boende. Det är
ovanligt att de kommer med egna idéer om att introducera glasnyheter. Nya lite vildare idéer kommer ofta från
privatpersonen som vill beställa något man sett exempelvis på en mässa eller i en film.
Möjligheter och utvecklingsområden
Byggnader blir allt mer glasiga, som en följd av att glaset
erbjuder fördelar vid design och gör användarna av
24
GLAS 1.2015 / transparent intelligens /
byggnader nöjdare. Samtidigt skärps byggregler och
energibesparing blir allt viktigare för fastighetsförvaltare
och fastighetsägare. Smart glas är ett sätt att överbrygga
dessa två något motverkande trender. Möjligheterna att
få energitillskott från vanligt glas är minimalt, vilket ger
smart-glasförespråkarna stark optimism att den här typen
av produkter kommer att ha en betydande och långsiktig
plats inom design och konstruktion.
I byggnader kan mycket väl nya funktioner integreras
i dörrar, fönster och takfönster. Självrengörande glas är
under vidareutveckling och vore bra att kombinera med
antikondensbeläggning. Kondensfria speglar är också
intressant. Glas som byter mellan transparent/opakt
och färg ska vara på gång från tillverkare.
Andra intressanta utvecklingsområden för funktionellt glas:
• Dölja olika strömbrytare
• Integrera funktioner i duschvägg
• Bygga in ljud
• Bygga med ljudisolering
Glasbranschföreningen delar ut Glaspriset till årets
bästa glasbyggnad i Sverige, något som kan bidra till
att nya, ovanliga och smarta lösningar vinner mark.
Hinder
Det första och mest uppenbara hindret är priset. Inköpare och byggare uppskattar att priset för slutanvändaren är minst det dubbla (för smart glas) mot vad man
skulle betala för ett högpresterande statiskt glas. Det
förekommer att glasleverantören själv anser att funktionellt glas är för dyrt. Att krypa i pris fungerar dock bara
kortsiktigt. Här gäller det att marknadsföra glaset för
vad det är och tänka att det inte ska gå på kontot ”bara
glas”. Primärt är det en kunskapsfråga, inte en kostnadsfråga. En strategi kan vara att först tillverka en premiumvariant som visar på möjligheter och på så sätt
kan sälja enklare lösningar.
Det finns sätt att sänka den totala kostnaden genom
att välja smart glas främst till de delar som har mest
nytta av funktionen, exempelvis att man kan ta bort
LED i glas.
Smart glas minskar energiförlusterna ”vanligt glas” kan ge.
externa jalusier från byggnaden. Val av rätt glas på rätt
plats kan också sänka behovet av uppvärmning, ventilation och luftkonditionering.
Andra frågetecken som livslängd och långtidsprestanda, estetiken på glaset, tillgängliga glasstorlekar
och utmaningarna i systemintegration kan också vara
potentiella hinder för tillväxt på marknaden smarta glas.
Det finns också en ökande oro över prestandagapet
i många nya högteknologibyggnader som förlitar sig på
mer tekniska system och aktiv styrning för byggnader.
Modellerad prestanda är ofta mycket bättre än vad man
får i praktiken. Det här är inte unikt för smarta glas, men
det är en risk då man väntar sig maximal prestanda för
smarta glas samtidigt som ett antal andra separata
byggsystem ska integreras och fungera tillsammans.
Främst i badrum kommer fuktaspekten in exempelvis när det gäller installation av specialfunktioner som
kräver strömförsörjning. En uppgift blir att undersöka hur
gällande regler för elsäkerhet i badrum ska uppfyllas.
Risker
Även om man lyckas komma ut med informationen att
det man köper är mer än ”bara glas” finns det en risk
att marknaden faktiskt tycker att det blir för dyrt. Det
normala är dock att priset på ny teknik sjunker med tiden
och i takt med ökande volymer.
Allmänt sägs det i glasbranschen att smart glas ligger
långt bort. Det riskerar att bli en självuppfyllande profetia. Många aktörer avstår från att hoppa på när något
nytt kommer och väntar hellre tills det är färdigförpackat,
än att vara med och produktutveckla.
Smarta funktioner behöver ha en hög verkningsgrad
– vara till verklig nytta. Det ligger en risk i att gå ut tidigt
med en produkt innan den är färdigutvecklad och användarvänlig. Tekniska lösningar måste fungera och ett
korrekt budskap måste kommuniceras angående funktionen, så att kunden blir nöjd och inte känner sig lurad.
Exempelvis har ett privacyglas idag en viss dimmighet
även i sitt transparenta läge.
Glas kan av gammal vana uppfattas som otryggt, >
GLAS 1.2015 / transparent intelligens /
25
”
En stor potential ligger
i mötet mellan det
transparenta glaset
och andra material.
Mötet mellan glaset och andra
material ställer krav på hållfasthet
och design hos delningar, skarvar,
fogar, förbindelser, sömmar och
förband i byggnaden etc.
> speciellt när det används i bärande lösningar. Det finns
en risk att glaset väljs bort för att man inte litar på styrkan.
Livslängd på smart funktion
Hur är det med livslängden på smarta funktioner i glas?
När man gör en installation i vägg, tak, golv eller fönster
så gäller det att glaset går att byta till nästa generations
funktion. Det kan räcka att behöva byta en del av något,
bara man ser till att det blir uppgraderbart. I de fall
det inte går att byta ut enkelt bör man inrikta sig på att
använda tidlösa funktioner, något som kan vara en
utmaning.
Material till byggnader har livslängder på mellan 10
och 100 år beroende på åtkomlighet och typ av byggnad. Det kanske kan vara rimligt att räkna med 10 års
livslängd på nya glasprodukter med funktioner. Om man
kan få till utbytbarheten kan viljan att ha den senaste
smarta glaslösningen bli en drivkraft att förnya och uppdatera innan livslängden har löpt ut. Detta är naturligtvis
positivt för försäljningen, men inte lika bra ur ett globalt
hållbarhetsperspektiv, såvida inte den nya lösningen ger
bättre möjligheter, exempelvis till energibesparing.
Internationellt perspektiv
I det internationella perspektivet ser vi en ökad användning av glas som beklädnad av stora och höga hus.
Med självklarhet tar glasets ytor position vid ny stadsbebyggelse i de riktigt stora städerna där kompletterande bebyggelse i befintliga stadskärnor ska genomföras. Det betyder att behovet av tillämpade systemlösningar för glasfasader ökar, med särskilda krav på energismarta lösningar.
Navigant consulting har tagit fram en prognos för
användandet av smarta glas över hela världen som visar
att vi från ungefär 125 000 kvadratmeter 2013 går mot
ca 2,7 miljoner kvadratmeter 2022.
Än så länge hittar man fler spännande glaslösningar
utomlands, exempelvis i Danmark eller Tyskland, än i
Sverige. En förklaring kan vara att arkitekter där traditionellt har haft mer att säga till om och inte lika lätt av-
26
GLAS 1.2015 / transparent intelligens /
färdas för alltför vilda idéer. Här ser man dock en förändring till det bättre även i Sverige. Snøhetta i Oslo är
ett exempel på arkitektföretag som är långt framme när
det gäller glas.
Enligt AGC, som är världens största glastillverkningskoncern, är världsbehovet av glas ca 45 miljoner
ton per år. Av detta går 70 procent till konstruktion, 20
procent till interiörer och dekor och 10 procent till fordons- och transportsektorn.
Glass Performance Days (GPD) är en internationell
konferens om glas för byggnader och fordon, som lockar
hundratals deltagare. Den spänner över produktionsprocess, prestanda, tillämpningar, produkter, arkitektur,
marknad, och brukar hållas årligen växelvis i Finland
och i Kina. Vid GPD 2011 hade nya eller förbättrade
transparent intelligenta, funktionella glas huvudrollen i
ungefär en tredjedel av de knappt tvåhundra föredragen.
En internationell utblick pågår inom Smart Housing
Smålands strategi Internationalisering genom projektet
”Kartläggning av Transparent Intelligens”, som drivs av
Jerry Eriksson, Glafo.
Framtidens faktorer för framgång
Planglaset tillverkas industriellt i sitt grundutförande
med olika kvaliteter, format och beläggningar. En möjlighet för glasets framtid är att befinna sig längre fram i
processen av förädling med större närhet till konsument
eller slutanvändare. Produktdesign som ligger långt
fram i förädlingen av planglas kan både ge jobb och
ökade intäkter under förutsättning att de industriella
aktörerna skaffar sig redskap, kompetens och marknadsintresse.
En stor potential ligger i mötet mellan det transparenta glaset och andra material, vilket ställer krav på
hållfasthet och design hos delningar, skarvar, fogar, förbindelser, sömmar och förband i byggnaden. Sammanfogningen är därför viktig att titta vidare på. Det pågår
exempelvis ett Vinnovaprojekt ”Förband för floatglas”
(Swerea IVF, Glafo) med syfte att förbättra limning av
rutor i fordon. /
Fotnot: Studien
baseras på intervjuer
och kontakter med:
Inwido, Saint-Gobain
Emmaboda Glas, Uni­
glas, GFAB Sweden,
Forserum Safety
Glass, Skandinaviska
Glassystem, Fasadglas Bäcklin, Chromogenics, IFÖ Sanitär,
Elfa International,
Aquavillan, Kopdesign,
Glascentrum, Glasbranschföreningen.
ca 1700
max 4600
max 3000
ca 3500
max
1450
THERMO 86 BRAND
MED RÖKGASTÄTHET
Varför behöva välja mellan energiprestanda och brandsäkerhet?
med vårt nya byggsystem i aluminium för dörrar och glaspartier kan vi kombinera lågt u-värde
med brandskydd och rökgastäthet i klass ei 30 Sa, Sm.
Vår unika patentsökta konstruktion är mekaniskt stark och stabil för bästa hållbarhet. den
medger mycket bra ljudreduktion, en smäckrare design och möjlighet till stora dimensioner
upp till 4,6 m i höjd!
ett nytt byggsystem utvecklat för vårt hårda klimat och marknadskrav.
Kontakta gärna vår kostnadsfria arkitektsupport för rådgivning på 020-74 20 60.
Sapa Building SyStemS aB
Se-574 81 Vetlanda www.sapabuildingsystem.se
Nyh
et
dataålderns
tekniksprång
ger tunnare,
starkare och
smartare glas
28
GLAS 1.2015 / dataålderns tekniksprång /
”
Stora teknikförändringar kommer
ofta i cykler på 40–50 år. Lika länge
som floatglaset funnits och det kan
vara dags för nya tekniker att ta vid.
Alf Rolandsson, glasexpert
Framtidens tunnare, starkare och smartare glas.
Kan dataålderns tunnare, starkare och
smartare glas som används i mobiltelefoner,
surfplattor och LCD-skärmar, ge nya bättre
prestanda som hjälper till att lösa klimatutmaningen och konkurrerar ut floatglaset?
kalksten
Sand
soda
krossglas
dolomit
Är floatglastekniken förlegad?
framtidens glas
Text: Pelle Oskarsson
Världens största glastillverkare, franska Saint Gobain,
japanska Asahi (AGC, f d Glaverbel) och Nippon Sheet
Glass (NSG), som numera äger Pilkington, har alla
byggt sina mångmiljardindustrier på floatglastekniken
som utvecklades av Pilkington på 1950-talet.
Floatglastekniken bygger på att huvudingredienserna,
sand, soda och kalk hälls ut på ett bad av flytande tenn
och där bildar smält glasmassa. En teknik som har gjort
det möjligt att tillverka mycket stora volymer av högkvalitativt planglas med allt bättre egenskaper till ett allt
lägre pris. Glas som kommit att revolutionera marknaden för såväl bygglas som bilglas.
Genom ändringar i tillverkningsprocessen, olika
ytbeläggningar, lamineringar och glasblandningar har
det varit möjligt att gång på gång optimera kvaliteten
och energiprestandan och att utveckla nya tillämpningar,
för till exempel energibesparing och solskydd.
Det finns fortfarande optimeringar att göra och
teknikutvecklingen har varit snabb de senaste åren.
Men tekniken har sina naturliga begränsningar.
– Om vi ska kunna ta nästa steg från tre-glas till
fyr-glas för ännu bättre energiprestanda, måste glasen
kunna tillverkas lättare och starkare för att enheterna
inte ska bli för skrymmande eller tunga att hantera och
där närmar sig floatglaset sin gräns, säger Alf Rolandsson, glasexpert som tidigare i många är arbetat på Pilkington.
Också när det gäller bilglas är en av de största utmaningarna att öka styrkan och att minska vikten för att
minska bilarnas energiförbrukning. Samtidigt blir glaset
en allt viktigare del som bärande och stabiliserande element i karosserna.
– Stora teknikförändringar kommer ofta i cykler på
40–50 år. Lika länge som floatglaset funnits och det kan
vara dags för nya tekniker att ta vid, säger Alf Rolandsson, som dock inte vill räkna ut möjligheterna till ytterligare förbättringar av floatglaset.
När en av Apples två grundare Steve Jobs sökte en
tillverkare som kunde hjälpa företaget att producera
mobiltelefoner och läsplattor med tunna interaktiva
pekskärmar i glas vända han sig till amerikanska Corning. En glastillverkare som redan på sextiotalet uppfunnit en teknik för att producera ett tunt, starkt och
högkvalitativt glas med hjälp av en teknik som kallas för
”fusion draw”, så kallade Fusionsglas. >
GLAS 1.2015 / dataålderns tekniksprång /
29
Forskning inom bland annat
modern informationsteknologi
och fordonsindustrin bidrar
starkt till att utveckla planglasets
egenskaper till att bli tunna,
starka och multifunktionella.
> Genom att pumpa in het flytande glasmassa i ett
avlångt tråg, där det flödade över på båda sidorna,
upptäckte man att det flytande glaset som rann över
på sidorna flöt samman igen i botten av tråget och
sammansmälte till en plan glasyta utan sömmar.
Tjockleken på glasskivan kan kontrolleras genom
tillverkningshastigheten och kylningen av det smälta
materialet. Glaset dras nedåt i en bestämd hastighet
av två rullar för att forma ett glasark eller en glasskiva.
Ju snabbare glaset dras nedåt desto tunnare blir glaset.
Eftersom glasytan bildas utan kontakt med något annat
medium än atmosfären och utan att vidröra tråget blir
ytan närmast perfekt. Något som gör glaset slätare och
starkare och viktigt i tillämpningar som LCD-paneler och
touch screens samtidigt som man får ett material som
kan produceras tunnare och lättare med hög styrka.
Genom rätt ingredienser i glaset och kemisk härdning har det sedan varit möjligt att optimera prestandan
ytterligare och att tillverka mycket tunna och starka glas.
”Gorillaglas” är produktnamnet för glaset till mobiler,
pekskärmar och LCD displayer som tillverkas av Corning. Det har utvecklats succesivt de senaste åren och
är idag tio gånger starkare än vanligt planglas med
samma tjocklek. Ett typiskt LCD-glas är 0,7 mm tjockt,
glas som nu också börjar kunna tillverkas i allt större
storlekar till allt lägre pris. Om tekniken kan implementeras i bilglas och fönster kan det finnas mycket stora
klimatvinster att göra.
Floatglas har också en mycket jämn yta. Men små
ojämnheter och ofullständigheter på den sida som har
kontakt med tennet gör att glasets optimala och teore-
”
tiska styrka och hållfasthet försvagas något. Floatglasets överlägsna förmåga att tillverkas snabbt och billigt
i god kvalitet i stora serier gjorde att Cornings teknik
konkurrerades ut i volymserier till byggindustrin och
bilindustrin.
Istället koncentrerade sig Corning på speciella til�lämpningar som optiska kvalitetslinser och fortsatt intensiv forskning där man bland annat tagit fram tåliga
keramiska material som kan användas i motorer och
katalysatorer. Och man tillhör idag de ledande tillverkarna av optofiber, optokablar, glasskärmar till mobiler,
pekskärmar, platt TV-apparater och LCD-skärmar.
Till en början tog de största glastillverkarna inte
särskilt stor notis om Apples och Cornings samarbete.
Det rörde sig trots allt om en liten specialiserad marknad för mobiltelefonglas med små volymer.
När marknaden växte till allt fler produkter i allt större
volymer köpte man friskt upp konkurrenter och började
investera i liknande teknik och forskning. Idag ligger de
andra jättarna inom glastillverkning och IT inte långt efter.
– Med de befintliga komponenterna i glasekvationerna
är det svårt att komma så mycket längre än man redan
gjort i de moderna glasen. Men om de nya tunnare,
starkare och lättare glasmaterialen som idag används i
mobiltelefoner och LCD-displayer kan tillverkas i större
storlekar till ett överkomligt pris och därmed ersätta
floatglaset i fler tillämpningar, kan vi ta betydande nya
kliv i prestanda. Något som kan få en mycket stor betydelse för våra möjligheter att möta klimathotet och att
hitta nya applikationer för glas i bärande konstruktioner
och inom IT-sektorn, säger Stefan Karlsson, glasforskare
på Glasforskningsinstitutet, Glafo. /
Tunnare, lättare och starkare glasmaterial kan ge helt
nya möjligheter i allt från energieffektiva byggnader
och lättare och energisnålare bilar till säkerhetsglas
och interaktiva displayer av olika slag.
Stefan Karlsson forskare på Glasforskningsinstitutet Glafo
GLAS 1.2015 / dataålderns tekniksprång /
31
Därför blir glaset
både tunt och starkt
Huvudingrediensen i nästan allt glas är
kiseldioxid (sand). Eftersom det har en hög
smältpunkt används andra ämnen som
natriumoxid för att sänka smältpunkten och
göra det mer lättarbetat och billigare att
producera. Kemikalier kan också förse glaset
med speciella egenskaper. Exempelvis
tolerans för höga temperaturer och värmereflekterande glas.
Men det kan uppstå problem när kompositionen förändras. Minsta förändring kan
resultera i ett drastiskt förändrat material.
Vissa ämnen kan minska smältpunkten
men ger ett mindre homogent material och
maximering av styrkan riskerar att innebära
att glaset kan krossas på ett explosivt och
våldsamt sätt när det väl krossas.
Tillverkningsprocesserna och den exakta
sammansättningen i olika typer av glas är
noggrant vaktade hemligheter. Ett av de
viktigaste stegen i glasstillverkningen är
kylningen av materialet. I storskalig tillverkning av glas är det viktigt att materialet får
svalna gradvis och uniformt för att minimera
intern stress som skulle kunna göra materialet svagare.
Målet med härdat glas är att hitta rätt
jämvikt mellan det inre och yttre skiktet av
ett material. Det kan göra materialet starkare.
Om man hettar upp ett glas tills det
Prins Ruperts Droppe
32
GLAS 1.2015 / tunt och starkt /
mjuknar och sedan kyler utsidan så drar
utsidan snabbt ihop sig medan insidan fortfarande är smält. När kärnan på glaset kallnar strävar det efter att krympa och drar åt
sig skalet på utsidan. En zon av spänning
bildas på insidan. Medan utsidan blir ännu
mer komprimerad.
Men härdat glas går sönder om man bryter igenom det yttre hårda lagret till den inre
spänningszonen.
Samspelet mellan kompression och
spänning demonstreras kanske bäst av det
som kallans ”Prins Ruperts droppe”. Droppar som formats genom att droppa smält
glas i isvatten.
Den bredare delen av huvudet på dropparna kan motstå mycket hård behandling
som upprepade hammarslag. Men den tunna
svansen på dropparna är sårbarare. Om man
skadar svansen på dropparna kan materialet
närmast explodera i en hastighet på 300
kilometer i timmen genom att frigöra inre
spänningar. I vissa fall kan Prins Ruperts
droppar till och med explodera med sådan
kraft att de avger en liten ljusblixt.
Tillverkningsmetoden med ”fusion draw”
ger ett högkvalitativt glas med mycket lite
av de små ojämnheter och orenheter som
annars kan påverka den teoretiska styrkan
på glaset som är mycket starkt i sig.
Glaset i mobiltelefoner, surfplattor, datorer och TV-skärmar härdas genom kemisk
härdning som åstadkommer ett starkare
material genom jonväxling och som har
flera fördelar jämfört med vanligt termisk
härdning. Bland annat genom att det reagerar mindre våldsamt när det går sönder.
Cornings Gorillaglas har förbättras i flera
steg och är nu enligt tillverkaren omkring tio
gånger starkare än vanligt planglas. Något
som gör det möjligt att tillverka mycket tunna
men starka glas.
Exakt hur sammansättningen ser ut är
hemligt. Men Gorillaglas innehåller kisel­dioxid,
aliuminum, magnesium, kalium och natrium.
En viktig del av receptet är den kemiska
härdningen. När glaset doppas i ett bad av
smält kaliumsalt värms det upp och expanderar.
Natrium och kalium är i samma grupp av
den periodiska tabellen vilket betyder att de
har liknande beteende och egenskaper. Värmen från badet ökar transporten av
natriumjoner från glaset och motsvarande
kaliumjoner flyter in och tar deras plats.
Men eftersom kaliumjoner är större än
natriumjoner packas de tätare i utrymmet.
När glaset kyls ner trängs de ihop i utrymmet och det bildas en yta med ett högre
tryck som gör glaset flera gånger starkare
än annat glas. /
Interaktivt glas
Gorillaglas
används i dagens
moderna klockor.
Om du pekar, trycker eller sveper på någon
form av skärm är det trolig att du är i kontakta med ett Gorillaglas. Ett mycket tunt
glas som har en mycket jämn och slät yta
och som i sina senaste versioner är omkring
tio gånger starkare än vanligt glas med
samma tjocklek.
När vi trycker lätt, drar eller sveper över
det yttre glaslagret sluter vi kretsen mellan
elektroder under skärmen som förvandlar
tryck eller rörelse till information och data. /
Hundra tuffa
utmaningar
I takt med att produktionserfarenheterna och volymerna ökar
kan allt större och bättre glas tillverkas till en allt lägre kostnad.
Det är dock långt kvar till floatglasets volymer och priser.
Ultratunna
glas på rulle
Forskare på Corning som var först med
fusionsglaset har presenterat en lista på
ett hundra frågor inom tolv olika områden
inom glasforskningen där man menar att det
behövs mer research och forskningsinsatser
för att hjälpa till att lösa de stora globala
utmaningar världen står inför.
I listan formulerar man en rad områden
inom energibesparing, energiproduktion,
batteriteknik, miljöförstöring, vattenförsörjning, livsmedelsförsörjning, medicin och
informationsteknik där man menar att glas
och ny glasteknik har potential att få en
avgörande betydelse.
Corning hävdar att deras glas är upp till
dubbelt så starkt som konkurrerande glasprodukter till mobiler och dataskärmar.
I takt med att produktionserfarenheterna
och volymerna ökar kan allt större och bättre
glas tillverkas till en allt lägre kostnad. Det är
dock långt kvar till floatglasets volymer och
priser.
– Möjligheten att tillverka tunnare, lät�tare och starkare glasmaterial i allt större
storlekar kan ge helt nya möjligheter att
tillverka starka och energieffektiva fönster i
olika tillämpningar i allt från energieffektiva
byggnader och lättare och energisnålare bilar till säkerhetsglas och interaktiva displayer
av olika slag, säger Stefan Karlsson på
Glasforskningsinstitutet, Glafo. /
Det ultratunna
glasmaterialet
kallas Willow.
I Harrodsburg i USA där Corning arbetar
med forskning och utveckling av sitt material
arbetar man också med att framställa ultratunna glasark på 100 mikromillimeter. Ungefär samma tjocklek som en aluminiumfolie.
Maskinerna där de ultratunna glasen tillverkas liknar en tryckpress och de tunna arken
som kommer ut är flexibla och böjer sig som
ett glimrande ark av papper.
Det ultratunna glasmaterialet kallas Willow
och har potential att användas i nya designer av mobiltelefoner och solceller och i olika
former av displayer och roll-ups. En annan
vision är elektroniska böcker med glassidor. /
GLAS 1.2015 / design /
33
sprickor
ger starkare
glas
Prismatiskt lager
Pärlemor
Mineralplattor
Sprickbildning
Utvecklingszon
Det är den sammanlänkade strukturen som är förklaringen till den drastiskt ökade styrkan.
När en påfrestning leder till en spricka som försöker fortplanta sig desarmeras den genom
den kristallina chockabsorberaren och energin fördelas över en större yta.
Forskare vid McGill universitetet i Montreal
i Kanada har producerat ett nytt bioteknikinspirerat glas som är 200 gånger tåligare
mot sprickor än vanligt glas. Det genom att
gravera in deformationszoner i form av
mikrosprickor i glaset som efterliknar de
strukturer som finns i snäckornas pärlemor
och i tandemalj.
Forskarna konstruerade att tredimensionellt
gravyrsystem där en laserstråle graverade in
små hål i form av mikrosprickor på insidan av
ett glasstycke. Ett stort antal mikrosprickor
etsades in i ett tätt mönster i en rund pussel­
liknande form och fyldes med polyuretan.
Sprickor som absorberade påfrestningar
och gjorde glaset 200 gånger tåligare för
vissa påfrestningar som annars får vanligt
glas att spricka.
Tänder och snäckor är gjorda av mineraler som är lika sköra som krita. Men ändå
har de en tålighet som är bättre än våra
bästa keramiska material och glas.
Idén att försöka efterlikna strukturerna
och mekanismerna i de naturliga materialen
genom att olika byggstenar i bioinspirerade
strukturer har funnits i över två decennier.
En teknik som liknar metoden när man
bygger med lego. Men med mikroskopiskt
stora byggstenar.
I det kanadensiska exemplet startade
34
GLAS 1.2015 / sprickor ökar styrkan /
man istället med en stor byggsten som man
skapade svagare mikrostrukturer i.
Forskarna arbetar nu med olika tekniker
för att göra graveringen osynlig för ögat.
De senaste decennierna har vi sett allt
fler nya innovatiner inom glasforskningsområdet. De fundamentala kunskaperna och
glasets fysik och kemi har lett till nya landvinningar. Och glaset potential och möjligheter utreds också inom IT, medicin och
bioteknik. För att närma sig glasets bästa
möjliga teoretiska egenskaper och styrka är
det viktigt att förstå hur glas beter sig när
det spricker och går sönder.
Bioaktiva glas och keramiska material
används inom tandvården och som bas för
att regenerera skadade benststrukturer i
människokroppen. En ny generation glass­
fiber har visat sig vara effektiv för att läka
Emalj
Tandben
Pulpa
Stavar
Korsning
Så här ser en tand ut i ett mikroskop.
Snäckor har en tålighet som är
bättre än våra bästa keramiska
material och glas.
skadade vävnader. Och antibakteriella
skyddsglas kan hjälpa till att minska spridningen av smittsamma sjukdomar. Nästa
generation bioaktiva glas kan också komma
att spela en allt viktigare roll inom gen- och
cellforskningen.
Glas är en nyckelkomponent vid tillverkningen av solenergisystem, men kan också
användas för att tillverka bättre batterier
och glas har en avgörande roll i att säkra
en trygg livsmedels- och vattenförsörjning.
Glas är ett material som är mycket starkt
och klarar ett högt tryck och stora drag­
krafter men det är ändå inte särkskilt tåligt
genom att det är sprött. Om det uppstår
en spricka kan den lätt sprida sig vidare
och materialet går sönder. Med lasergra­
veringstekniken får man förstärker man
tåligheten mot sprickbildning men glasets
förmåga att motstå tryck och dragkrafter
minskar.
Tandemalj, som täcker våra tänder,
är spröd som glas. Men ändå betydligt
tåligare.
Emalj och glas är båda väldigt starka
material som kan motstå ett starkt tryck.
Men de är spröda och kan spricka vid fel
sorts belastning.
Materialen reagerar väldigt olika när
de spricker. Tappar man ett glas i golvet
Om man tittar närmare på pärlemoret upptäcker man en struktur som liknar en vägg av tegel och murbruk. Ett sammanflätat mönster av pärlemorstavar som hålls samman av elastiska biopolymerer.
Emaljen som täcker våra tänder består i
själva verket av ett tätt lager av emaljstavar
som är 4–8 mikrometer tjocka och tätt
packade tillsammans som en mycket tät
skog av stammar utan grenar med ett tätt
sammanlänkat rotsystem.
Emaljstavarna länkas samman av ett tunt
lager protein som utgör omkring en procent
av emaljlagret. När man biter i något riktigt
hårt uppstår små sprickor i proteinlagret
mellan emaljstavarna. Men istället för att
sprickorna sprids vidare absorberas energin nedåt och fördelas över en större area
och volym i det tätt sammanlänkande rot­
sytstemet och gör därmed mindre skada.
Samma knep används i många av nuturens hårda och motståndskraftiga material.
Sinnerikt konstruerade mikropskopiska
strukturer absorberar och fördelar påfrestningar så att materialet håller bättre.
Pärlemor som bildar en skyddande insida
i många snäckskal är omkring 3 000 gånger
starkare än det mineral som den består av.
Solid tandemalj och pärlemor skulle vara
väldigt spröda material. Men genom svagare
kanaler som kan absorbera och fördela energin i påfrestningar som materialen utsätts
för kan materialen nå betydlingt högre styrkan än de byggstenar de består av. /
Spricka
40 mm
sprider sig sprickorna från den del av glaset
som träffar golvet. Det får sedan hela glaset
att gå sönder.
Under din livstid tar dina tänder över
en miljon tuggor. Själva ämnet i emaljen är
sprött och medelstyrkan i varje bett är omkring 70 kilo. Hur kan de hålla så bra som
de ändå gör?
Till skillnad från glas har emaljen i dina
tänder en förmåga att stoppa sprickor från att
spridas vidare genom att effektivt absorbera
energin och förindra sprickorna att växa. Under ytan har våra tänder en mycket rafinerad
mikrostruktur som gör dem mycket starka.
Initial spricka
Sv
a
r
gg
än
G r av e
sy
ta
ra d y t
a
10 mm
22 mm
25
0μ
m
Materialen hämtar sin styrka
från sina svaga zoner.
Innovativa
glaskonstruktioner.
Vår vision: ”Fasadglas skall tillhandahålla
kundens krav och önskemål på innovativa,
energismarta och banbrytande lösningar
för glaskonstruktioner och funktioner.”
Vår styrka är att ständigt anpassa ny teknik till en växande marknad med ständigt
ökande krav på säkerhet, miljövänlig energilösningar, komplexa konstruktioner samt
mångsidiga behov. Vi anpassar glas- och
metallkonstruktionen till kundens vision
och krav.
Stolt glasentreprenör till Glasvasen
www.fasadglas.se
Hört talas om IA-glaset? Nej, det är inte
så konstigt, för det är ännu inte en realitet.
Men i Peter Sitells framtidsvision hägrar
ändå detta tekniska genombrott som ett
fullt möjlig facit. Här följer hans hisnande
förutsägelse om en ljusare framtid.
Interaktivt
planglashologram
möjliggör resor i tid och rum
framtidsvision
Text: Peter Sitell
Hans trötta gammelmansblick tittar kanske för hundratusende gången ut över det enorma glaslagret, där
glaslådorna står i rad efter rad så långt ögat kan nå.
Förr gnistrade hela rummet, nu ligger decennietjockt
damm över allt, vilket får glasen att se ut som jättelika
kartongbuntar.
När vanligt glas inte längre gick att sälja hade han
först lite tjurskalligt låtit det enorma lagret stå kvar och
nu var det för dyrt att ens flytta det. I år är det tio år
sedan den sista glasbiten såldes.
Han, den tidigare direktören och sedermera ägaren
av världsföretaget Floatworld, sitter här i sitt gamla
kontor och drömmer sig ännu en gång tillbaka. Men att
drömma har också fått en ny innebörd och snart ska
han gå in i drömmarnas värld helt och hållet, efter att alla
de minnen som står i kö hos honom har fått belysas en
sista gång. Han inser att det kanske är fåfänga, men han
hoppas att han till sist ska förstå vad som gick så fel.
Han kommer fortfarande ihåg känslan i magen när
han för femtio år sedan fick nyheten att ett indiskt företag hade patenterat ett interaktivt planglas, ett IA-glas
som det kallades. Glaset som hade visats upp på mäs�-
36
GLAS 1.2015 / framtidsvision /
”
… mellan nervcellerna i
hjärnan gick små tunnlar
där frekvenssvängningarna
var så höga att de blev kvantmekaniska. Det vill säga, ettor och nollor var närvarande samtidigt.
san året efter var 3 × 3 meter och fungerade lika bra
som den finaste smartphone – över hela ytan! ”Någon
borde ha förstått vad som var på gång”, muttrar han
tyst för sig själv och sippar försiktigt på den bärnstens­
gula maltdrycken. Första tecknet var ju det blå LED­
ljuset. Sedan tjugo år senare, gick Nobelpriset i fysik
år 2014 till just uppfinnarna av det blå LED-ljuset, det
borde ha fått någon att ana vad som skulle hända.
Nåväl, den första tiden efter det indiska patentet på
IA-glaset hände inte så mycket. Hus byggdes fortfarande
med och av vanligt planglas. Ja, vanligt och vanligt,
den tekniska utvecklingen av glas med olika för ända­
målet tjänliga ytor hade varit enorm. Men, det hade inte
räckt. Teknikskiftet från elektroner till fotoner, som var
det indiska patentets kärna hade förändrat världen och
skulle senare förändra människan helt och hållet. Men,
det hade ingen kunnat ana i sin vildaste fantasi. Man­
nen skakar sakta på sitt huvud, som den som kapitule­
rar inför det ofattbara.
Floatworld hade inte kunnat komma åt patentet. Kina
backade upp Indien och när tidsgränsen gick ut tio år
senare kom indierna med en ny innovation. IA-glaset
kunde nu skapa hologram, åt båda sidorna! En fasad
kunde byta skepnad från dag till dag. En gata kunde likna
en Paris-boulevard, bara för att nästa morgon se ut
som om den låg i New York. Rummen i kontor och bo­
städer kunde se ut som vad som helst. En gammal vän
till mannen “satt” på toppen av Mount Everest när han
> ute­
arbetade, men han åt sin medhavda lunch på en
servering på Champs Elyssé. I Kina jagade drakarna
varandra på husens fasader till skolbarnens förtjusning. >
GLAS 1.2015 / framtidsvision /
37
> Vanligt glas hade först sålt ännu bättre, då IA-glasen
var mycket dyra och kraven på genomsiktlighet i byggnader hade ökat, men efterhand minskade kostnaden
för IA-glas och Floatworld hade sett den första nedgången på världsmarknaden sedan krisen år 2020.
Och sedan hade den transformerande revolutionen
kommit!
Som en gigantisk flodvåg hade den biotekniska
utvecklingen drabbat världen.
Även detta var något som gick tillbaka till 2010-talet,
ett tecken man borde ha sett.
Professorerna Stuart Hameroff och Roger Penrose,
den förste i medicin och den andre i fysik upptäckte att
det mellan nervcellerna i hjärnan gick små tunnlar där
frekvenssvängningarna var så höga att de blev kvantmekaniska. Det vill säga, ettor och nollor var närvarande
samtidigt. Medvetandet klockade tiden så oerhört snabbt
att själva tiden upplevdes som upplöst och allt var
hänförande möjligt! Penrose hade jobbat med legenden
Stephen Hawkins och dessa häpnadsväckande resultat
kunde inte ignoreras.
I studier upptäckte man att de olika frekvenssvängningarna i hjärnan motsvarade de olika nivåerna av
medvetande vid transcendental meditation, där den
högsta nivån i meditationen var just de kvantmekaniska
svängningarna. Man kan säga att medvetandet, när
meditationen nådde djupare, klockade tiden snabbare
38
GLAS 1.2015 / framtidsvision /
vid varje nivå. Den högsta nivån i meditationen blev då
att tiden stod stilla, då hjärnans svängningar blev ett
med universums. Ett sätt att beskriva för den oinvigde
var att jämföra med upplevelsen att allt går i slow motion
strax innan man krockar med en mötande bil. Inför en
möjlig plötslig död aktiverar medvetandet snabbare
svängningar i hjärnan. Allt detta fanns dokumenterat
i de hemliga och flertusenåriga indiska Vedaböckerna,
vilka det indiska företaget givetvis hade skaffat sig
exklusiva rättigheter till. Mannen blir så irriterad över
minnet att han sparkar till stolen bredvid, men missar,
slår i bordet och en stor blöt whiskyfläck breder ut sig.
Han bryr sig inte om att torka upp.
Stuart Hameroff
Sedan var det bara en tidsfråga innan indierna via
patenterade modulationer lyckades koppla ihop IA-glasets hologram med de kvantmekaniska svängningarna
i hjärnan och människor kunde uppleva ”tidlösa” resor,
lika verkliga i själva upplevelsen, som verkliga livet. Det
som otaliga farliga experiment med droger som LSD
hade försökt uppnå kunde nu vem som helst uppleva
på ett säkert och harmoniskt sätt. Femton minuter i ett
sådant hologramkvantiskt rum upplevdes av en av de
första brukarna som ”tusen år”.
Att man lyckats aktivera nervceller i hjärnan med
fiberoptiskt ljus redan år 2013 borde ha fått någon att
förstå, suckar mannen för sig själv och minns dagen
världen förändrades helt och hållet.
Roger Penrose
”
I stället för att
bygga kyrkor gick
samhällen ihop för att bygga hus enbart bestående av IA-glas. Döden kan komma när som helst …
Den dagen hade mannen på nyheterna kunnat läsa att en kvinna som
i ett hologramkvantiskt rum fått en
hjärtinfarkt och dött hade fortsatt
interaktionen med IA-glasets hologram. Det som framstod som en
omöjlighet visade sig ha en fysisk
förklaring. De kvantmekaniska
svängningarna upphörde inte då
kvinnan dog, för de behövde inte
mer energi än vad som fanns i rummet. Då kvinnan kände att livet försvann ur sin kropp hade hon medvetet
lagt sina kvantmekaniska svängningar i hologrammet
och blivit ett med det. Hjärnan fungerar som ett hologram, där varje liten del är en miniatyr av helheten så
kvinnans kvantmekaniska svängningar hade förenat sig
med IA-glasets hologram och hennes själ blev odödlig!
Eller, fnyser mannen i sina tankar, så länge IA-glasets
hologram får energi.
Nyheten hade farit runt världen och skakat grund­
valarna i såväl Sankt Peterskyrkan i Rom, som moskén
i Mecka och nu blev frågan om IA-glas en fråga om
själens odödlighet.
I stället för att bygga kyrkor gick samhällen ihop för
att bygga hus enbart bestående av IA-glas. Döden kan
komma när som helst och när man minst anar det om
man har otur och därför ville människor ha IA glas överallt runtomkring sig. Överallt!
Floatworld hade svepts bort från marknaderna. Att
konkurrera med den som kan bygga himmelriket på
jorden går inte! Mannen, som alltid hade varit skeptisk
till sin natur hade som en av de första via sensorer fått
kommunicera med kvinnan, eller kvinnans själ och, det
hade varit som att tala med en ängel. Mannen sätter
med darrande hand ner glaset på bordet vid minnet av
upplevelsen, som både hade förändrat hans egen själ
och gett honom den bittra kalken av nederlag. Vid förnimmelsen av kvinnans själ hade han förstått att anden
var ute ur flaskan och att vanligt glas aldrig mer skulle
användas.
Mannen hade under senaste året låtit den indiska
firman bygga ett rum åt sig själv av IA-glas som var
6 × 6 × 6 meter stort och som enligt företagets representant räckte för att uppleva hela universum fram till evigheten.
När han går in i rummet och sätter på kontrollerna
och känner den första kittlingen i nacken, tänker han
urskuldande, liksom en ursäkt till alla anställda inom
koncernen som förlorat sina jobb, ja det är lätt när man
har facit. Facit, förresten var inte det en världskoncern
uppe i Sverige med 14 000 anställda, som borde ha blivit världens ledande datorföretag?
Dörren av IA-glas glider igen bakom mannen och en
doft av glasdamm och ljudet av skärmaskiner slår emot
honom och hans ansikte klyvs av ett stort leende. /
Referenslista:
Quantum Physics of Conscious-
Delen och helheten, Werner
Glassallianceeurope.eu,
www.youtube.com – Consciousness
ness, Cosmology Science
Heisenberg, Hallonquists
– A conversation with Deepak
Publishers, Cambridge, 2011.
Bokförlag AB, 1993.
Glass & the future.
Consciousness in the universe:
Physicists develop a quantum
into quantum mechanics according
The Chopra Well.
A rewiew of the ”Orch OR” theory.
interface between light and atoms,
to physicist. Henry P. Stapp,
Themindunleashed.org – Physicists
Stuart Hameroff. Roger Penrose,
Science­daily.com, Universitaet
University of California-Berkeley,
find evidence that the universe is a
Physics of Life Reviews, volume 11,
Mainz, may 24, 2010.
July 14, 2014.
giant brain, Dimitri Kriukov, University
issue 1 March 2014.
Thespiritscience.net, The soul fits
Chopra and Stuart Hameroff,
of California San Diego, 19 July, 2013.
GLAS 1.2015 / framtidsvision /
39
Solcellsruta av glas med printteknik.
40
GLAS 1.2015 / framtidens miljö /
”När det gäller
framtidens miljö
är vi alla lång siktiga ägare!”
”
OM EN HUSFASAD KLÄS IN MED
SOLCELLER BETALAR SOLCELLERNA
INTE BARA SIN EGEN KOSTNAD,
UTAN EFTER NÅGRA ÅR OCKSÅ
RESTEN AV FASADEN.
Jan Lindholm, vd Fasadglas AB
Det säger Jan Lindholm, vd för Fasadglas
AB, i ett samtal om framtiden för glasbranschen. Vi befinner oss i ett konferensrum på företaget där många prover är
uppsatta på väggar och i fönster.
FRAMTIDENS MILJÖ
Text: Peter Sitell
Foto: Johan Aredal
Flera av proverna är solceller, där den helt svarta är
mest effektiv och den näst intill helt transparenta ger
minst energi. Det finns även solceller med printteknik.
Den transparenta solcellen är i och för sig minst effektiv, men den är också attraktiv i sitt ljusgenomsläpp.
– Det har också skett en snabb utveckling i lagringskapaciteten när det gäller nya torrbatterier med bipolära
kondensatorer, den nya generationens torrbatterier.
En Djurgårdsfärja ska till våren drivas på bipolära kondensatorer så möjligheten att faktiskt lagra sin energi
har ökat, istället för att enbart vara hänvisad till balansräkning mot elnätet, beskriver Jan och framhåller att en
standardisering av solceller på samma sätt som energirutor vore en dröm.
– Då skulle alla nya glasfasader bestå av solceller,
som standard!
Jan Lindhom håller i en
solcellsruta av glas med
printteknik. Den transparenta solcellen är minst
effektiv men attraktiv
med sitt ljusgenomsläpp.
Ett av de företag som Fasadglas deläger och samarbetar med är Exeger, som har tagit fram en teknik baserat på fotosyntesen. Samma som alla växter använder.
Den heter Dye-sensitized Solar Cells, DSC. Denna teknik gör det oerhört mycket billigare att tillverka solceller.
– Om en husfasad kläs in med solceller betalar solcellerna inte bara sin egen kostnad, utan efter några år
också resten av fasaden. I Kungsbrohuset, som när det
var färdigt var världens mest effektiva byggnad i energiavseende kostar en kvadratmeter kontorsyta innanför
fasaden 54 kilowatt per kvadratmeter och år. En DSC-
solcell generar cirka 70 kilowatt per kvadratmeter och
år. Det här är inte de snabba avskrivningarnas pengar,
men för långsiktiga ägare är det en bra affär.
– Det är en kunskapsfråga och när det gäller
framtidens miljö är vi alla långsiktiga ägare, eller hur!
Är det problem med miljön eller inte!? frågar sig Jan
retoriskt.
Hur mycket billigare DSC-tekniken är i jämförelse
med konventionella solceller framkommer inte men ett
viktigt faktum är att DSC-celler fungerar bättre när
värmen stiger till skillnad från kiselceller som ”dör” vid
58 grader Celsius. En annan positiv egenskap är att
solljuset kan träffa cellen ur snäva vinklar samt vid molnigt väder och ändå fungera. DSC solceller kan också
användas interiört i väggar och golv och på det viset
”suga” upp överskottsenergi.
Exeger är inne i en fas av uppbyggnad, där en fabrik
med 31 anställda kom igång år 2014. Något år eller mer
kommer att behövas för att kunna möta de stora beställningarna. Företaget har hittills gjort en mycket lyckad satsning på strömförsörjning, bland annat till smartphones och elektroniska läsplattor.
När man inom den digitala tekniken lyckas gå från
elektroner till fotoner, anser Mikael Ludwigsson, teknisk
doktor i oorganisk kemi på Glafo att glas är det perfekta materialet att innesluta denna teknik. Det innebär till >
GLAS
framtidens miljö
/
GLAS 1.2015
1.2015 // framtidens
miljö /
57
41
”
Den glasteknik vi och andra
företag har utvecklat kan
möta både energi- och miljöproblematiken i framtiden.
Ӏven om vi utvecklar
avancerade produkter
är det inte säkert
att kunderna kommer
att efterfråga dem.
Problemet är också att
ny teknik ofta är väldigt
dyr i sitt första skede”,
säger Jan Lindholm.
42
> exempel att ett 3 × 6 meter stort glas skulle kunna fungera som en avancerad smartphone över hela ytan.
Även om glaset då behåller sin funktion som byggplatta, på vilket sätt tror då Jan Lindholm att ett sådant
teknikskifte skulle komma att förändra glasindustrin?
Och hur bör glasindustrin förbereda sig?
– För tre år sedan startade vi Printglas och tog då
kontakt med Sony och Hitachi som tillverkar bildskärmar och såg vad de gjorde. Vi ville ta reda på vilka möjligheter det finns för att utveckla interaktiva glas. Vi på
Fasadglas har genom kanaler, som bland annat Glafo,
samarbete med både KTH, Chalmers, andra högskolor
och flera företag, men det svåra är att utveckla ett
samarbete då olika branscher jobbar på med sin egen
agenda. Vi är öppna för ett sådant teknikskifte, men
våra muskler räcker inte till, och det dröjer innan den
här tekniken blir verklighet. Det vore fantastiskt om de
stora glasföretagen, förslagsvis Pilkington och Saint
Gobain, kunde stötta olika forskningsprojekt. Fasadglas
har inte förmågan att ensamt kunna driva forskningsprojekt, hur intresserade vi än är, förklarar Jan Lindholm
och beskriver problemet som tvåfaldigt – många forskare har ingen som helst marknadskontakt och ska
man jobba med forskning inom glasföretagen krävs det
en utbildning och kompetens som är svår att skapa så
snabbt som det kanske skulle behövas.
– Även om vi utvecklar avancerade produkter är det
GLAS 1.2015 / framtidens miljö /
inte säkert att kunderna kommer att efterfråga dem.
Problemet är också att ny teknik ofta är väldigt dyr i sitt
första skede.
De första cd-spelarna till exempel kostade många
tusen kronor, idag är de nästan gratis om man kan hitta
dem!
I en rapport från Smart Housing Småland av Maria
Lang och Elisabeth Flygt på Glafo, Glasforskningsinstitutet (se även artikel på sid 20), görs en marknadsanalys
av förutsättningarna för transparent intelligens i bostadstillämpningar. I rapporten behandlas frågan om
hinder för att använda funktionella och interaktiva glas
och slutsatsen är att det primärt är en kunskapsfråga.
Stämer det?
Med emfas understryker också Jan Lindholm sin
samsyn med rapportens slutsats.
– Det är det som är kärnan i möjligheten att utveckla
ny teknik. Kunskap skapar efterfrågan!
När det gäller dynamiken mellan marknad och forskning är den svårt kantrade bostadsmarknaden en potentiell motor för ny teknik om bostadsbyggandet sätter fart.
– Vi måste ta energi och miljöproblemen på allvar. Vi
kan inte fortsätta som förut med payoffs på två och ett
halvt år. Det krävs ett långsiktigt tänkande. Den glasteknik
vi och andra företag har utvecklat kan möta både energioch miljöproblematiken i framtiden, avslutar han. /
ny heMSidA
Med GLAS
by
Mixa ClickitUp
och få ett personligt
höj- och sänkbart glasräcke
www.glassolutions.se
i dagarna har vi lanserat vår nya
hemsida, www.glassolutions.se. ett
led i vårt arbete med att bli en ännu
bättre partner för dig.
Ditt glas. Vår värld!
hos oss är det lätt att hitta rätt produkter till
ditt projekt. Våra referensprojekt talar ett
tydligt språk. Beskrivningarna ger dig idéer
om smarta och eleganta lösningar.
hemsidan ger en bra bild av vad vi kan åstadkomma och bidra med i moderna byggprojekt.
Välkommen in!
www.glassolutions.se
Se ClickitUp
in action
emmABodA | Box 153, 361 22 emmaboda | tel: 0471-188 00
Region syd
Fårögatan 6
202 12 Malmö
Tel: 040-18 81 30
Region väst
Argongatan 24
431 53 Mölndal
Tel: 031-86 56 30
Region öst
Kolfallsgatan 17
582 73 Linköping
Tel: 013-10 48 44
Region mitt
Östanvindsgatan 14
652 21 Karlstad
Tel: 054-85 32 30
Region noRR
Maskinvägen 9
972 54 Luleå
Tel: 0920-24 09 30
Stockholm
Tel: 08-760 01 95
Sundsvall
Tel: 060-64 74 44
ErgoSafe AB
+46 (0)35-411 70
www.ergosafe.se
/ mittuppglaset /
produktion
av fasadblock
på Målerås Glasbruk
till fasad i göteborg
klicka in på tidningenglas.se för mer info om Mittuppglaset
Foto: Ida Jonasson
Vad skulle du vilja kunna göra
Emma Jonsteg,
Utopia Arkitekter:
– Några av sakerna
på min önskelista för
framtiden är redan
under utveckling.
Ökad energieffektivitet
är så klart ett område
där det redan hänt mycket.
Och framtida utveckling av
såväl fönster som infästningar kommer att
göra att vi i ännu mindre utsträckning be­
höver bekymra oss för hur vi vill jobba med
glas i våra fasader ur ett miljöperspektiv.
Tredje generationens solceller i glasrutor
och hela glasfasader kommer att innebära
fantastiska möjligheter när det gäller hållbar
energiproduktion, inte minst för oss som
bor på breddgrader med sämre tillgång till
direkt solljus under en stor del av året.
Även innovationer för lösningar där glaset kan bli en allt viktigare del av bärande
konstruktioner kommer att skapa nya spännande möjligheter i framtiden.
Marianne Grauers,
vd Glafo:
– Man ska vara försiktig
med sina profetior för
utvecklingen går fort nu.
Och dessutom är min
fantasi nog lite för begränsad. Jag minns att jag för
fem år sedan inte kunde ana
hur långt vi har kommit med osynliga
funktioner på glas, eller att vi idag kan köpa böjbart glas på rulle – bara 0,05 mm tjockt, … eller
tunt rättare sagt.
Vi har sedan länge glasprodukter med osynligt
tunna metallskikt för främst energieffektivisering
och solskydd. Tänker vi sedan allsköns elektronik
som också kan beläggas på glas så öppnar sig
enorma möjligheter.
Går vi utanför byggbranschen ser vi hur man
inom livsmedelsindustrin eller i bruksglasanvändande strävar efter tunnare och bättre glas.
Glas före plast, eftersom det är ett kemiskt stabilt
material som inte ger ifrån sig ämnen som finns
i plast eller konservburkar.
Jag tror också mycket på transparenta solceller. Snart kommer vi att kunna ha det vi idag
kallar fönster som en energianläggning utan att
det syns.
46
GLAS 1.2015 / frågor & svar om framtiden /
Patrik Hadenius,
chefredaktör
för Forskning
& Framsteg och
Språktidningen:
– I ett aktuellt
nummer av Forskning & Framsteg
skriver vi om framtidens flyg. Artikeln handlar
om en serie omöjliga krav som ska förenas
i teknisk utveckling. Vi vill resa oftare och
längre men till lägre priser. Det ska samtidigt
belasta miljön mindre, inte bullra och vara
säkert. Vi vill starta och landa nära våra hem,
men ändå bebygga cityflygplatser med bostäder och slippa störningar på natten.
Jag tänker på denna omöjliga önskelista
när redaktören för GLAS frågar mig om mina
önskemål på framtidens glas. För jag vill ha
glas som är både böjliga och hårda, som
inte går sönder, men som ändå ger vika om
någon går in i dem. Glas som man kan se
igenom, men som ändå stänger ute starkt
ljus och som dessutom kan skydda från insyn. Jag vill ha glas som man inte behöver
tvätta, men som ändå är miljömässigt smarta
och tillverkas av återvunnet material och i
en energisnål process. Gigantiskt stora
glas, som är lätta men ändå kan vara delar
av en bärande konstruktion.
För framtidens flyg är lösningen flerfaldig. Det visar sig att det ena alternativet
automatiskt inte behöver utesluta det andra.
Vi kan ha både snabba och långsamma
flygplan, samtidigt. Detsamma bör gälla
glas. Jag önskar mig inte ett enda framtidsglas, utan en hel mosaik av olika sorter. Framtidens glas är helt enkelt väldigt
många olika. Får jag bli en smula politisk så
vill jag se samma mångfald i glasets värld
som i samhället. Monokultur gynnar varken
glasindustrin eller Sverige.
Robert Schmitz,
White:
– Jag vill kunna se
att det blir enklare att
göra custom made
dubbelkrökta glasytor och att glaset i
framtiden även löser
akustikproblematiken!
Leif Brodersen,
2bka arkitekter:
– En mer anspråkslös önskan inför framtida teknik- och
produktutveckling
är att glasen blir ännu mer energieffektiva,
solskyddande, ljuddämpande, vandalresistenta, självtvättande och
kondensavstötande än någonsin.
Men en mer krävande önskan är att
glasen blir så smarta och intelligenta att de
låter sig fjärrstyras direkt via elektroner i
hjärnan. Samtidigt är de så kapabla och
multifunktionella att de kan byta egenskaper med tankekraft. Då kan alla ytterväggar
och innerväggar (även golv och tak) ständigt vara i förändring så att de ömsom är
insynsskyddade och ömsom transparenta
och så vidare. Problemet är bara om styrningen kapas av någon annan.
Mikael Frej,
Unit arkitekter:
– Objektivt sett är glasets slutmål att kunna
styra strålningsenergins alla våglängder, så
att man kan kontrollera
vilka våglängder som reflekteras och vilka som släpps in i
huset, i en steglös styrning från 0–100 procent. Då
kan man bestämma vilken färg som det mänskliga
ögat skall uppfatta på glaset, hur mycket värme
som skall släppas in, reglera ljusinfallet och glasets
opacitet. Via elektrostyrda metalloxidskikt på glasen
kan de bli levande och svara på sin omgivning.
Leif Restadh,
Teijlers Glas, Örebro:
– Mitt svar får bli den
”framtidsannons”
inför millennium­
skiftet vi satte in i
en skoltidning. Man
kan väl säga att
verkligheten kommer
i fatt oss.
med glas i framtiden?
Pauline Algeröd,
arkitekt­studerande
Chalmers:
– En fascinerande
utveckling hade varit
om fönsterytor kunde
öka/minska i storlek.
Föränderliga beroende
på tillfälle och önskemål.
Är även intresserad av hur glasets utveckling kan komma att bli om man
tar stöd av andra material. Dra fördel av olika
materials egenskaper och vår kunskap om
dem till nya användningsområden för glaset!
Kristofer
Pettersson,
AXS Nordic:
– Det är en klurig fråga
tycker jag. Visst försöker man vara innovativ,
men att tänka utanför ramarna för vetenskap och
natur­lagar är ju inte vardag
precis. Man får anstränga sig lite
för att släppa loss fantasin. Mjuka glas som är
böjliga men ändå personsäkra. Glas som man
kan rulla upp på rulle. Hur låter det?
Kanske kan man med elektronik styra dem så
att de får samma egenskaper som ett härdat glas?
Eller behandla dem på plats när man utformat dem.
Eller föreställ dig gångjärn och beslag helt tillverkade i glas. Då skulle man kunna bygga
konstruktioner som för tankarna till sagovärlden.
Tänk att kunna bygga ett en hel byggnad av
glas där man dessutom kan använda varje glas
som bildskärm med otrolig upplösning. Skapa ditt
rum efter humör eller gör en projektgenomgång
på närmsta vägg.
Ina Calma­novici,
Link Arkitektur:
– Jag skulle önska
att glaskonstruktioner klarar friare former och ännu större
format. Att man hittar
på system att foga glas
med helt osynliga silikonfogar så att man inte märker
att glaskonstruktioner är indelade i moduler. Visst finns det böjda glasfasader men jag
skulle önska att glaset i fasader kan formas fritt
som i enorma glasskulpturer. Att glaskonstruktioner har inbyggda intelligenta system som reglerar
ljus- och värmetrans­mission efter väder så att
man får ett behagligt invändigt klimat utan att behöva solavskärmning.
Att glaskonstruktioner även har inbyggda system för att lagra överskottsvärmen på dagen och
förvandla den till energi som kan tillföras byggnaden. Att glasfasader kan programmeras så att de
ändrar färg och mönster. Då blir fasaderna stora
konstverk i ständig förändring och man tröttnar
inte på dem.
Johan Sundberg,
arkitekt:
– Jag önskar att
det fanns ett sätt
att minimera kallras utan elektriska rutor. Jag vill rita stora glas och jag
vill att mina brukare
ska kunna sitta nära utan
att få kallstrålning eller kondens. Jag önskar
att glaset kunde vara mer levande, att det på
något sätt kunde byta form och bli knottrigt,
klart, kanske kunde byta genomsläpplighet
som ett par solglasögon. Jag vet att en del
sådan teknik är på gång, hoppas att det kommer produkter snart som vi kan föreskriva.
Annars vill jag säga att jag är väldigt nöjd
med vad glaset kan göra idag. Varför göra
allt så hightech? Kanske är det lowtech vi
behöver mer av?! Ett välplacerat fast glas,
gärna på något sätt inte helt genomsläppligt (som gammalt kulturglas, så att man får
en materialkänsla), och så en vacker inramning. Så är riktigt fin arkitektur, den har
känsla, och bär inte med sig en massa krav
och teknik.
Erik Pargell,
Essa Glas:
– Isolerglas med
betydligt lägre
u-värden, utan
kondens på varken utsida eller insida. Säkrare produkter med längre garantier med ett större och
prisvärdare utbud av integrerade delar i
form av inbyggda variabla solskydd, brand,
integritet, ljus etc.
Möjlighet att bearbeta isolerglas nästan
lika lätt som enkelglas avseende håltagning
m m med bibehållet u-värde. Lättare uppbyggnader/högre hållfasthet. Inga begränsningar vad gäller glas med radie.
Erik Haara,
vd Glasbranschföreningen:
– Jag ser framför
mig ett samhälle
där byggnader
byggs i glas –
exteriört och interiört.
Ett samhälle där glaset
med integrerade solceller
löser byggnaders och människors
energibehov. Ett samhälle där bärande glas är
stommen i byggnaderna.
I framtiden samspelar elektroniken med glaset,
där väggar ena stunden kan vara transparanta
och i den andra stunden kan se ut som en vägg,
eller varför inte vara byggnadens multimediakanal!
Jag tänker att vi sitter och njuter av det öppna
samhället med en fantastisk utsikt och genom ett
knapptryck byter utsikten mot en storbildskärm
för videosamtal med en person på andra sidan
jorden.
Jag är övertygad att glaset är framtiden och
att framtiden är närmare än vad vi tror!
”
Jag är övertygad att glaset är framtiden och att framtiden är närmare än vad vi tror!
Erik Haara, vd Glasbranschföreningen
GLAS 1.2015 / frågor & svar om framtiden /
47
4
frågor
om bärande
glaskonstruktioner
I Smart Housing Småland-rapporten ingår en intervju
om bärande glas med Erik Serrano, professor i byggnads­
mekanik vid Lunds Tekniska Högskola och tidigare
professor i byggteknik vid Linnéuniversitetet.
c) Man skickar förslaget på remiss till andra EOTA-medlemmar i Europa.
d) Efter remissomgång och revideringar kan man utfärda ett godkännande och produkten kan CE-märkas.
Ovanstående kan i princip genomföras på
motsvarande sätt på nationell nivå (och då
utan remiss), men då kan man inte CE-märka
produkten. Om det finns harmoniserade
europastandarder som omfattar produkten
(och det finns det ju inte!) MÅSTE däremot
dessa harmoniserade standarder följas och
produkten MÅSTE i så fall CE-märkas.
Vad är det för tidshorisont innan bärande
glas kan godkännas enligt normer för
att användas i Sverige?
– Jag tror att om man idag satte igång ett
seriöst arbete tillsammans med en tillverkare
av en produkt, till exempel en skjuvvägg,
skulle man kunna ha något på plats inom
några år (mer än ett år, mindre än tre år är
min gissning). Jag tror inte att man egent­
ligen behöver hänga upp sig så mycket
på om det gäller Sverige eller Europa.
När är det bestämt hur man ska räkna
på detta generellt?
– Det kommer nog att ta tid. Jag tror nämligen att det som först kommer att hända är
att man hanterar dimensioneringsfrågan genom tekniska godkännanden. Detta innebär
i så fall att varje tillverkare av produkter har
sina respektive verifierade värden och övriga
förutsättningar för användandet.
Vilka formalia krävs?
– Jag tror att man kommer att börja med
tekniska godkännanden. En sådan procedur går i princip till på detta sätt:
a) En tillverkare har en produkt som man vill sätta på marknaden. Tillverkaren
kontaktar till exempel SITAC i Sverige.
b) Man tar fram ett förslag på hur man skulle kunna verifiera produktens egenskaper, hur man ska dimensionera den, hur den får användas, krav på tillverkning, till-
verkningskontroll och initial typprovning. Detta arbete kan delvis grunda sig i t ex tidigare forskningsprojekt, utvecklings arbete m m.
48
GLAS 1.2015 / 4 frågor /
Erik Serrano, professor
i byggnadsmekanik vid
Lunds Tekniska Högskola.
Krävs det provningar?
– Ja. Som framgår ovan så tror jag att man
kommer att ta spåret via godkännanden. Då
krävs verifiering av produktens egenskaper
i ”Initial Type Testing” (ITT). Det som provas
i ITT måste i princip komma från producentens tillverkningslina, eller om man kan föra
i bevis att annat tillverkningssätt inte påverkat resultatet, skulle kanske vissa av våra
provningar i projekten1 kunna användas.
Jag tror personligen att framför allt limprovningarna skulle kunna användas, medan
däremot de mer komplexa sammansatta
elementens egenskaper beror på hur man
har satt ihop dem, vem som gjort det, och
var det är gjort.
1. Här avses EU-projekten ”Glas och trä i samverkan
– Innovativa byggprodukter med mervärde”
och ”Load Bearing Timber Glass Composites”.
ar
v
r
e
s
i
v
–
!
e
r
a
k
r
e
v
h an t
LAseal
fönsterkitt för
proffsen
Prova LAseal som används av
Sveriges ledande glasmästerier
och fönsterrenoveringsföretag.
Laseal har hela 10 års produktoch materialgaranti och är
övermålningsbar med alla färgsystem för fönster, vattenburet,
alkydolja och linoljefärg.
Finns i flera färger,
även rött och grönt.
Vi servar hantverkare med
verktyg, utrustning, förbrukningsmaterial och inte minst kunskap
inom fönsterrenovering.
Gå in på vår hemsida så kan
du handla direkt!
www.leifarvidsson.se
G O d K ä n d Av
LAseal fönsterkitt
LAseal har 10 års funktionsoch materialgaranti
Brett sortiment av glassilikon
å
Ring oss nu p
0392-360
ÅRS
Beställ innan lunch så skickar vi
varorna samma dag!
FUNKTIONS- OCH
M AT E R I A L G A R A N T I
LASEA
REG
ISTRE
L
FÖNSTERKI
10
TT
R U Ä R K E F R Å N L E I F A RV I D
SSON
R AT VA
AB
K ATA
lOGE
n
19
nR
u!
uTE n
Mullsjö Huvudkontor Lager
Tel 0392-360 10
Box 90, 565 22 MuLLsjö
GöTEBORG säljare
Tel 031-711 66 90
KIsTA Yrkesbutik Kontor
Tel 08-26 52 10
Haukadalsgatan 8b, 164 40 KIsTA
HAndlA dIREKT på våR HEMsIdA! www.leifarvidsson.se
BEsTäll KATAlOGEn på näTET –
www.leifarvidsson.se
Är det inte hög tid att låta isolerrutan bära sig själv?
Redan för cirka fyrtio år sedan när isolerrutan var relativt ny fanns det tankar kring och lösningar på att låta
isolerrutan vara fönsterbåge. Trots att ett flertal mer
eller mindre sofistikerade lösningar har sett dagen
ljus sen dess har ännu ingen ny fönsterdesign slagit
igenom på bred front. Borde det inte snart vara dags
för ett genombrott eller är hindren för många?
Dags att s
50
GLAS 1.2015 / karmlösa fönster /
karmlösa fönster
Text: Alf Rolandsson
Möjligen är byggbranschen alltför konservativ, där ny
design möter stort motstånd och får svårt att slå igenom. Vad gäller designen på fönster räcker det att titta
på den stora mängd spröjsade fönster som efterfrågas
än idag trots att behovet av spröjsning rent tekniskt försvann för snart hundra år sedan när maskinglaset kom.
Det kan möjligen fortfarande finnas en del
svårigheter att övervinna kring täthet mot regn och
vind när stora öppningsbara fönster efterfrågas. I övrigt
har jag svårt att hitta några uppenbara hinder mer än
att det alltid är trögt och kräver uthållighet innan volymerna är tillräckligt stora för att tillverkningsmetoderna
ska kunna bli rationella och konkurrenskraftiga.
Öppningsbart är problem
Det är ju inte helt sant att ingenting hänt när vi tittar på
hela spektrat av glasningssystem. I den kommersiella
delen av byggnationen, med en stor andel glaspartier
och hela glasfasader i metallsystem, har mycket skett >
krota bågen?
GLAS 1.2015 / karmlösa fönster /
51
> över tid. Här finns också en rad smarta lösningar och
mycket nytänkande som inneburit och fortfarande
säkert kommer att leda fram till nya innovativa och
eleganta fasader av god kvalitet och beständighet.
För fast monterade isolerrutor är det också enklare
att hitta rationella monteringsmetoder och tekniskt väl
fungerande lösningar. Det är när glasenheterna ska
kunna öppnas som vi får problem och i största utsträckning fortfarande idag bygger fönstren med isolerruta, båge och karm.
Fasta fönster och glaspartier
Fasta i karm
Låt oss först titta på fasta partier där det är relativt
enkelt och uppenbart att ingen båge krävs för att isolerrutan ska kunna monteras. I de flesta fasta fönster
och glaspartier monteras isolerrutorna direkt i karmen.
Vanligen hålls glasen fast genom torrglasning med fogband, yttre tätningar och glasningslister. Genom att silikonlimma glasen mot ramverket och foga mellanrummen
Arkitekt Sigurd Lewerentz-ritade kyrkor
i Klippan och i Björkhagen där isolerrutorna
ligger utanpå fasaden fogade mot densamma
och fasthållna med utvändiga clips.
Markuskyrkan i Björkhagen.
S:t Petri kyrka i Klippan.
Seinäjoki bibliotek i Finland
med Pilkington Planar.
52
GLAS 1.2015 / karmlösa fönster /
med mjukfog kan yttre lister undvikas och helt släta
fasadytor erhållas – så kallad ”structural glazing”.
Vi ser också en ökad användning av metoder där
rutorna limmas mot karmen och bidrar till att styva upp
fasaden. Till exempel deltar Glafo i ett projekt där glas
och trä limmas samman för ökad stabilitet och styrka.
Inom detta projekt finns en potential att utveckla bärande
fönster.
Det kan vara intressant att jämföra med hur fordonsindustrin i mycket större utsträckning utnyttjar glasets
möjligheter när man till exempel sedan många år limmar
fast rutorna för att bidra till karossens stabilitet vilket
resulterat i mindre materialåtgång samtidigt som man
får en snyggare och enklare design.
Fasta utan karm
Fasta glaspartier utan karm, där isolerrutan ensamt är
hela ytskiktet, har funnits på marknaden i många år. Till
en början var det vanligt att isolerrutorna monterades
med genomgående bultar för montage mot en bärande
stomme som Pilkington Planar. Det har blivit allt vanligare att montaget sker med hjälp av specialdesignade
På Glasstec 2012 visades ett system,
Wopschko Glasfenster, där en öppningsbar
enhet elegant integrerats i glasfasaden.
distanslister direkt i isolerrutan så som till exempel
Skandinaviska Glassystem gör.
Vi lämnar fasadpartierna och tittar på montage av
enskilda fönster där isolerrutorna är fast monterade
direkt i vägg. Här är kanske Lewerentz kyrkor i Klippan
och Björkhagen byggda på 1960-talet de mest kända
exempel i Sverige. Isolerrutorna ligger utanpå fasaden
fogade mot densamma och fasthållna med utvändiga
clips. Ett annat exempel är det koncept som Jan-Åke
Andersson i Åhus utvecklade på 1990-talet. I en sandwichkonstruktion kallad CTEN limmas de fasta fönstren
in i en fals direkt i betongväggen. Resultatet blir en helt
slät utsida och ett fönster som inifrån saknar karm och
båge – mycket elegant.
Öppningsbara fönster
Öppningsbart – i båge
Ett öppningsbart fönster består normalt av karm, båge
och glas. Traditionellt glasades fönsterbågen med enkelglas och när vi gick från enkelglas till tvåglas utökades fönstret med ytterligare en båge och ett glas kittades fast i varje båge. Efter isolerrutans introduktion har
vi fortsatt att montera glasen i bågar trots att glaskasetten är stabil nog att bära sig självt. I kopplade fönster är
det fortsatt alldeles utmärkt och närmast oundvikligt att
fönstren har båge/bågar för montage av glas och isolerrutor och en förutsättning för hela konceptet med andra
funktioner som till exempel mellanglaspersienner integrerade i fönstren. Mera tveksam och överflödig blir då
glasningen av isolerrutan i båge när fönstret bara har en
båge utan kopplingsfunktion. De återstående funktionerna för själva fönsterbågen i öppningsbara fönster är
att möjliggöra montage av beslag och fönstertätningar
och skydda isolerrutans kanter.
Öppningsbart – integrerad båge
Om nödvändig beslagning och tätning fixeras till isolerrutan kan denna fungera som båge och fönstret består
då bara av karm och båge/isolerruta. Det har genom
åren dykt upp en rad försök att lösa dessa detaljer
främst genom att nödvändiga profiler för beslag och
tätning limmats till isolerrutan. Rutan och fönsterbågen
blir då en integrerad, slank och mycket stabil enhet. Det
tidigaste exemplet på denna lösning som jag känner till
är Emmabodas I-form som lanserades på 1980-talet. Ett annat exempel är det aluminiumklädda träfönster
som visades av Elitfönster på Nordbygg 2012. På Glass­
tec 2012 visades ett system, Wopschko Glasfenster där
en öppningsbar enhet elegant integrerats i glasfasaden.
Skandinaviska Glassystem har också lösningar för öppningsbara fönster i sina helglasfasader. Här finns säkert
en lång rad andra lösningar med samma syfte – att
erhålla en stram, elegant glasning utan störande inramning eller överflödigt material.
Öppningsbar isolerruta
Den ultimata fönsterbågen med minimal materialåtgång
och mesta möjliga ljusöppning måste ändå vara den
där isolerrutan är båge. Om isolerrutans distansprofiler
utformas på ett sådant sätt att nödvändig beslagning och
tätning kan fixeras direkt till isolerrutan skulle denna >
GLAS 1.2015 / karmlösa fönster /
53
Rubber seal
Laminated thin glass
Reactive hotmelt
Sealing material
Glassfiber reinforced
plastic mountingbar
with thrad inserts
Rubber seal
Spacer with steelband
Desiccant matrix
Middle glass
Reactive hotmelt
Laminated thin glass
Utsida Insida
Principskiss för konceptfönster.
> kunna monteras i karmen och då fungera som båge –
fönstret bestå av karm och isolerruta.
För ett utåtgående fönster kan man tänka sig är en
trappad (steppad) treglasruta där det yttre glaset är så
mycket större än övriga två glas att det i stängt läge
även täcker karmen. Detta skulle resultera i att allt som
exponeras utåt är den yttre glasskivan med allt vad det
innebär i form av minimalt behov av underhåll och ett
fönster som inte behöver kläs i aluminium för att stå
emot väder och vind. Fönsterkarmen kan utföras av
valfritt material för att passa in i fasadkonstruktion och
harmoniera med interiören. En sådan lösning innebär
också en potential för minskad materialåtgång och lät�tare konstruktion.
”Smart Windows” – MEM4WIN
Med bidrag från Europakommissionens sjunde ramprogram under rubriken ”FP7-Smart Windows” pågår ett
intressant projekt där ambitionen är att utveckla framtidens fönster. Motiveringen till stödet är bland annat att
en minskning av energiförlusterna genom fönster och
glasfasader fortsatt är en av de viktigaste strategierna
för att åstadkomma minskade energiförluster i byggnader. EU-kommissionen har avsatt medel för att bidra till
en utveckling där målet är att utveckla fönster med
U-värdet < 0,3 W/m2K, 50 procent viktminskning och
20 procent kostnadssänkning, allt jämfört med samma
funktionalitet i dagens traditionella fönster. Ett antal
europeiska företag och forskningsorganisationer har
antagit utmaningen med ett koncept kallat MEM4WIN
där man avser att implementera intelligent energistyrning
i fönster och samtidigt uppfylla målen ovan i form av
sänkt U-värde, lägre vikt och lägre tillverkningskostnader.
Lamellglas med extra innehåll
Med hjälp av tunna glas, varav några laminerade, siktar
man på att utveckla en fyrglasruta som uppfyller alla
ovan nämnda kriterier. Laminerade yttre och inre glas
bestående av 2+2 mm härdat glas ger nödvändig mekanisk stabilitet för att klara vindlaster. Lamineringen ger
också möjligheter att innesluta solceller, LED och smart
styrning av ljus, solvärme och kanske till och med använda fönstren som ljuskälla. De övriga två glasen måste
vara extremt tunna, helst ned till 1 mm och de är där för
att fönstret ska få ett U-värde ner mot 0,3 W/m2K. För
54
GLAS 1.2015 / karmlösa fönster /
att bibehålla hög ljustransmissionen trots att fönstret
innehåller fyra glas måste metoder för kostnadseffektiv
antireflexbehandling undersökas.
För att kunna hålla kostnader och vikt nere, helst
lägre än dagens rutor, är ambitionen också att utveckla
en ny typ av kantförslutning som möjliggör enkel tillverkning och erbjuder tillräcklig mekanisk styrka i ett ramlöst
fönster eller fasadelement där fönsterbågen eliminerats.
Minskad vikt utan ram
Målet är att skapa en helt ny design på isolerrutan med
fyra ultratunna glas monterade i ett ramlöst system för
montage direkt i karm eller fasad även för öppningsbara
enheter. Man räknar med en sänkning av U-värdet till
0,3 W/m2K samtidigt som vikten minskas med mer än
50 procent och kostnaderna med 20 procent. Den inre
och yttre rutan består av 2+2 mm laminerat glas med
möjlighet att integrera solskydd, solfångare, belysning
med mera. Målet är en total glastjocklek på 10 mm
[2/2-1-1-2/2 ] för att erhålla eftersträvad viktminskning. Vikten minskas ytterligare genom utveckling av en isolerruta som inte behöver ramas i fönsterbåge – gång­
järnen för öppningsbara kassetter integreras i kanterna
och eliminerar därmed behovet av konventionella fönsterbågar. En sådan lösning kommer också att erbjuda
optiska och estetiska fördelar och tillfredsställa önskemål om enhetlig fasaddesign.
Programmet inom MEM4WIN-projektet är väldigt
ambitiöst och innehåller mycket nytänkande som användning av grafen för transparenta ledande skikt och
det visar på en potential för utveckling av framtida intelligens i fönster. Med en komponentuppbyggnad blir det
möjligt att lägga till eller dra ifrån för att konfigurera
smart fönsterteknik för individuella behov för olika til�lämpningar, olika för kommersiella byggnader och för
fönster i nya eller renoverade bostäder.
Några måste gå i bräschen
Mycket arbete pågår på många håll för att utveckla
framtidens smarta eleganta och energibesparande
fönster. Vi kan bara hoppas att det finns några som kan
och vågar gå i bräschen och att byggmarknaden är
redo att anamma och ta till sig ny teknik och ny design
efterhand som den blir ekonomiskt och estetiskt till­
talande. /
Låt gLaset bLi en
bärande deL i
konstruktionen
genom Limning!
 Lägre u-värden
 möjLighet tiLL
sLimmade profiLer
 effektivisering av
produktionen
 nya sätt att bryta
köLdbryggan
Barajas airport, madrid
2015-Glas 240 mm B-161 mm H.indd 1
2015-01-30 09:04:09
TGI®-Spacer M:
Re-designing the world of Warm Edge.
The key to success: Providing innovative solutions to complex requirements.
The M is the logical successor to the TGI ® -Spacer, which is based on versatility.
A variety of possible combinations can be used to create your optimum solution.
Make use of:  Increased rigidity  Higher productivity  Improved processability
Technoform Glass Insulation GmbH
Matthäus-Merian-Straße 6 | D-34253 Lohfelden
Phone: +49 561 9583 100 | Fax: +49 561 9583 121
www.glassinsulation.de | [email protected]
NEW
Säker transport av glas,
Lyftevagn och glaslager
R !!
ETE a
H
Y
y
N
år n
Se v sida:
hem x.com
me
teki
Nomade 300 kg
Express 150 kg
Glas stativ
Lyftevagn upp till 300 kg
Glaslager
Bilindredning
Typ 5
Typ Ergo
Tekimex International ApS | Baldersbuen 21 | DK 2640 Hedehusene | Tlf +45 46 56 03 43 | [email protected] | www.tekimex.com
Högteknologisk
dubbelfasad
för funktions- och miljökrav
Semcons jättelika tv-skärm
på cirka 60 kvadratmeter
är helt integrerad i fasaden.
Framtidens teknik möter den
gamla varvsmiljön i Göteborg.
semcon huvudkontor
Text: Lotta Engelbrektson
Foto: Bert Leandersson
Semcons nya huvudkontor har blivit ett lekfullt hus med
dubbla fasader och en integrerad tv-skärm i glaset.
Den roströda kantiga byggnaden hittar sin maka bland
uttjänta kranar och industrier i hamnen. Samtidigt sticker
Semcon ut som en vass skärva mot framtiden.
– Det nordiska uttrycket var viktigt. Vi är ett svenskt
företag och vi vill att det ska synas ordentligt, säger inköpschefen Urban Kihlén.
Trots att Älvstranden i Göteborg har genomgått en
expansiv fas under senare år med etablering av företag
och universitet, finns fortfarande den gamla känslan intakt. Den tunga varvsindustrin med sitt umbärande och
slit dröjer sig kvar i området.
– Vi ville nå fram till samma utseende. Samtidigt som
vi ville presentera Semcon som det
högteknologiska företag det är, säger
arkitekten Charlotte Erdegard, på
Semrén och Månsson i Göteborg.
Charlotte Erdegard
56
Det blåser januarisnålt vid kajkanten, och snön som föll under förmiddagen har förvandlats till iskallt regn.
På Semcons jättelika tv-skärm rör sig
glada människor som lyckats med
vad de företagit sig. Deras leenden
sprider sig ut över 60 kvadratmeter.
– Skärmen är helt integrerad i
GLAS 1.2015 / semcon huvudkontor /
fasaden, och har flera syften. Både att ge inspiration till
våra anställda, plus att visa för omgivningen och våra kunder vad vi sysslar med här innanför, förklarar Urban Kihlén.
Huset rymmer 500 arbetsplatser, där de anställda
producerar tekniktjänster i alla former. Kunderna kan
vara företag som Volvo, Vattenfall, Trafikverket eller en
norsk oljeplattform i Nordsjön. Innovativa lösningar och
ingenjörskonst är, enligt Semcons egen webbsida, honnörsorden för det globala teknikföretaget.
– Och vårt nya huvudkontor är egentligen mindre än
det gamla, men har många fler anpassade lösningar,
säger Urban Kihlén.
Det mest slående med Semcons nya hus på Lindholmen är den dubbla fasaden. Det yttre skiktet av glas
skapar en lätthet över den stora byggnaden, samtidigt
som enkelglaset skyddar väggarna innanför.
På avstånd ser huset lika tegelrött ut som resten av
sin omgivning.
– Men den inre fasaden är byggd av trä, som målats
med vanlig slamfärg. Vi önskade ge det ett varmt, och
samtidigt nordiskt uttryck, säger arkitekten Charlotte
Erdegard.
När idén om en dubbelfasad väl fanns på pappret på
arkitektbyråns kontor, gällde det att lösa ekvationen på
bästa sätt. Helglasade lösningar i sydliga väderstreck,
kan vara svåra att lösa med de nya energikraven. >
Hamnens uttjänta kranar.
Göteborgs gamla varvsmiljö
speglas i den moderna
byggnaden vid kajkanten.
Öppet entréplan. I mitten av
byggnaden finns publika utrymmen
som alla har tillgång till. Samtliga
kontorsrum ligger på de övre
planen, där säkerheten är hög.
58
GLAS 1.2015 / semcon huvudkontor /
En skärva framtid. Semcons
nya huvudkontor är en blandning
av högtekonologi och robusta
material. Glas, trä och koppar.
Himlen ovanför. Glastaket är ett låg­
lutande tak med tvåglas isolerglas
på fackverk i stål. Ett dynamiskt vitt
solskydd vecklas ut när solen ligger på.
Dubbla fasader. Innerfasaden på Semcons nya huvudkontor i Göteborg är i trä,
målad med vanlig slamfärg.
Ytterfasaden är helt i glas.
fakta semcon
huvudkontor
Företaget:
Semcon AB (publ.)
Antalet anställda:
3 000 anställda varav 1 500
i Sverige, övriga medarbetare
i Norge, Tyskland, England,
Spanien, Ungern, Brasilien,
Indien och Kina.
Verksamhet:
Inom automotive,
produktinformation
och industriell utveckling.
Huvudkontor:
Göteborg
Total yta:
9 000 kvadratmeter
Fastighetsägare:
Eklandia Fastighet AB
Arkitekt:
Semrén och Månsson
Totalentreprenör:
BRA Bygg AB
Fasadrådgivare:
ACC Glasrådgivare
Fasadentreprenör:
UPB
Konstruktör:
Integra Engineering AB
Miljöcertifiering:
GreenBuilding
Zick zack-mönster. Diagonal stag i glaset för upp all egenvikt mot takkanten.
Anrik utsikt. Fortfarande står
kranarna kvar i den gamla varvsmiljön, alldeles inpå knuten av
Semcons nya huvudkontor.
> Glasrådgivaren Olivier de Rooij
på ACC i Göteborg kallades därför in
för att hitta en lösning.
– Det handlade om att hitta ett
Olivier de Rooij
smart och ekonomiskt fasadsystem
som matchar det önskade utseendet
med alla funktionskraven som energi, dagsljus, solvärme, personsäkerhet, brand, inbrott, berättar han.
Olivier de Rooij kom på idén att ”hänga” hela ytter­
fasaden och låta diagonala stag föra upp all egenvikt
mot takkanten. Resultatet blev ett originellt zick zackmönster som löper över hela byggnaden.
– Jag blev väldigt nöjd med slutresultatet, även om
jag tycker att de svarta stagen kunde ha varit ännu
tjockare så de syntes lite tydligare, säger han.
Tack vare det skyddande glasskalet gick det också
att vara rejält generös med klara glas i den inre fasaden. Maximalt med dagsljus kommer in i arbetsrummen, plus att de anställda som lyfter blicken kan njuta
av utsikten över hamninloppet. Här glider fortfarande
stora godsbåtar och passagerarfärjor förbi.
– Mellan fasaderna finns gångbryggor som kan användas vid underhåll. Där hänger även det dynamiska solskyddet som skyddas av ytterglaset, förklarar Olivier de Rooij.
Mellanrummet utnyttjas också för att dämpa klimatet. Ventilationsöppningar längst ner och högst upp i
toppen gör att värmen ventileras bort och inte kommer
60
GLAS 1.2015 / semcon huvudkontor /
in i huset. Vintertid fungerar det yttre skalet som ett
vindskydd där man även har möjlighet att absorbera
värme från en vintersol.
Och skulle det bli vargavintrar i Göteborg, finns alltid
möjlighet att ändra om, tillägger Olivier.
– Eventuellt kan fastighetsägaren bygga om de övre
fasta ventilationsspjällen, så att spalten kan stängas
vintertid då kann energivinsten optimeras ytterligare,
säger han.
Det fem våningar höga huset står på en ”låda” i glas
och koppar, där de publika delarna av Semcons verksam­het finns. Här ligger en matsal med en tilltagen
terrass mot kajen, en reception, flera konferensrum och
en stor kongresshall. För trots att en stor del av teknikföretagets verksamhet på de övre planen omgärdas av
sekretess, ville Urban Kihlén ha en så välkomnande
entré som möjligt.
– Samtidigt som vi har fått en mer öppen byggnad
med en helt annan puls, har vi förbättrat säkerheten i
och med flytten hit, säger han.
Det råder brist på ingenjörer i landet, och det nya
huvudkontoret ses också som en konkurrensfördel.
Semcon lockar med gym i källaren, cykelrum och parkeringsplatser. Plus Göteborgs bästa utsikt, när den
tiden på året kommer.
– Men det behöver inte vara sommar för att vara en
fantastisk miljö. Titta över vattnet, vilken skyline. Du ser
hela stan härifrån, säger Urban Kihlén. /
”
Fördelen med en hängande
fasad över en fasad som står på
varje bjälklag är att man minimera mängder stål och att man inte påverkas av skillnader i deformation i bjälklagen.
Olivier de Rooij, glasrådgivare ACC
Koppar och glas.
I bottenvåningen
ryms restaurang,
konferensrum
och kongresshall.
fakta marie-claude dubois
ålder:
44 år.
Född och uppvuxen:
Quebec.
Yrke:
Lektor vid avdelningen för energi och
byggnadsdesign vid Lunds Tekniska Högskola samt ljusexpert vid White Arkitekter.
Några uppdrag / team under årens lopp:
Dagsljusstudier av flygplatsen Benina International Airport i Libyen, Östra sjukhuset,
Huddinge Chopin sjukhus, Malmö SUS,
Linköping Origo studenthus, Hälsostaden
i Ängelholm, Alnarps Biotronen.
Familj:
Maken Andreas, lärare, och sönerna
Felix, 12 år, och Jakob, 9 år.
Bostad:
Radhus i Lund.
Fritid:
Yoga 2–3 ggr i veckan,
spelar piano, klassisk och jazz.
Lyssnar helst på:
Jazz och filmmusik. Långsam musik till skillnad från maken som föredrar snabb musik.
Boken framför andra just nu:
The healing sun av Richard Hobday.
Börjar morgonen:
06.00, promenad med familjens Jack Russell.
Om belysningen hemma:
”Min man skulle säga att jag är en skomakare
med dåliga skor. Har aldrig tid att leta lampor.”
62
GLAS 1.2015 / profilen /
/ profilen /
Marie-Claude
Ljusets
Florence Nightingale
vill återerövra
dagsljuset
dagsljusexpert
Text: Kerstin Wallin
Foto: Sören Håkanlind
Marie-Claude Dubois har
blivit något av en dags­
ljusets missionär. Sedan
1990-talet fördelar hon
sina gracer mellan universiteten Laval i Quebec
och Lund för att sprida
senaste rön om dagsljusets betydelse för människan. En djup personlig
erfarenhet ger extra
tyngd åt hennes budskap.
”Jag lockas av det som
liknar min egen miljö och
kultur och att i det hitta
något annorlunda.”
Hon är mjuk och temperamentsfull på en och samma
gång. ”Lite latinos”, som hon säger, för hon är ju född
och uppvuxen i Quebec. Hennes cv avslöjar att hon
först utbildade sig till arkitekt i Quebec och sedan skaffade sig en doktorshatt i teknologi i Lund. Idag finns
hon på Lunds Tekniska Högskola och på White Arkitekter som deras ljusexpert.
En självklar fråga är hur i all sin dar Marie-Claude
Dubois hamnade i Lund. Jo, berättar hon:
– Jag är lite konstig, till skillnad från de flesta dras
jag inte till och vill uppleva det exotiska och främmande
när jag drömmer om att resa. Jag lockas mer av det
som liknar min egen miljö och kultur och att i det hitta
något annorlunda.
Så när hon 1994 fick ett arkitekturpris i Kanada, som
gick ut på göra en längre resa, var resmålet självklart.
– Jag hade alltid haft ett stort intresse för Skandinavien, eftersom likheterna med Quebec och Kanada är
så många. Vi har samma klimat, skogar och snö och är i
mycket ett nordiskt land, även om vi skiljer oss åt på
vissa punkter. Vi i Quebec är till exempel lite mer latinos. Men det som lockade var också allt det som vi i
Kanada beundrar och förknippar med Skandinavien;
Att allt nytt, fräscht och innovativt kommer därifrån.
Det blev en resa på två månader. Marie-Claude
minns resrutten som ett band dyrbara pärlor: Köpenhamn, Malmö, Göteborg, Stockholm, Åbo, Helsingfors,
Oulo, Rovaniemi, Hammerfest, Bodö, Ålesund (Hurtigrutten) Oslo och slutligen platsen där hon började sin >
GLAS 1.2015 / profilen /
63
3
Tre frågor om dagsljus:
1. Vad ska man beakta
när det gäller färgen på
rummets inre väggar?
Reflektans på väggarna spelar en stor roll i
mängden ljus man får. På grund av fysiska
regler, får man en större skillnad om man går
från 80 procent till 90 procent reflektans än om
man går från till exempel 50 procent till 60
procent. Genom att använda höga reflektansvärden inomhus skapar man en mycket ljusare
miljö. Om man sedan pratar om kulör, har
forskning visat att folk tycker mer om varma än
kalla toner. Det är säkert för att det som lever
(t ex människan) har en röd ton medan det som
är dött är blått. En mulen dag är också blåare,
och tråkigare, än en solig.
2. Hur ska det ljus vara
som vi tar in i rummet?
Det beror på vilket rum det handlar om. Ljuset
som man önskar är beroende av de förväntningar man har för den typ av rum det handlar
om. Man önskar inte samma ljus hemma som
på jobbet. Hemma vill man kanske ha mer variation (spatial variation) och en varmare ton i
ljuset medan på jobbet ett mera jämnt ljus utan
bländning vid arbetsplatsen och lite kallare,
särskilt på morgonen.
3. Kan du nämna några
kvaliteter som gör att dagsljuset slår ut annat ljus?
Dagsljus har kontinuerligt spektrum. Det har
energi i alla våglängder inklusive UV-strålning
som är den del som genom huden bidrar till tillverkning av vitamin D. Utan UV-strålning blir
vi sjuka. Vi har brist på vitamin D här i nordiska
länder och detta tros vara kopplat till en rad
sjukdomar. UV-strålning dödar också bakterier
direkt, något som var väldigt känt och använt
innan vi hade antibiotika.
Dagsljuset varierar i intensitet och färg över
dagen från morgon till kväll. Vi är anpassade till
detta. Vi är inte anpassade till konstant lysrörsljus som har energi bara i vissa våglängder.
Florence Nightingale, född 12 maj 1820 i Florens, Toscana,
död 13 augusti 1910 i London, var en av grundarna av det
moderna sjuksköterskeyrket.
fått namnet Energy-efficient and enviromental buildings.
Vilken chans! Jag kände genast att det här är vad jag
vill göra, utveckla ett masterprogram som innebär en
fördjupning och med motiverade elever. Just nu har vi
26 studenter från 15 olika länder.
> resa, Köpenhamn. Gärna stannar hon upp vid upplevelsen av det igenkända.
– Särskilt vackert var det i Finland. När jag såg ut
genom tågfönstret tänkte jag att det är ju precis som
hemma. Granarna tyngda av snö. En annan stark upplevelse var arkitekturen. Här såg jag den stora känslan för
design och ljus.
Två år senare skulle Marie-Claude återvända för att
stanna en längre tid. Under sin rundtur i Skandinavien
hade hon hunnit knyta kontakt med Lunds Tekniska
Högskola, vilket resulterade i att hon fem år senare
efter ankomsten 1996, hade en teknologie doktors­
examen, till största delen bekostad av kanadensiska
stipendiepengar.
Hela tiden drivs hon att lära mer om ljusets betydelse för vårt välbefinnande och dess påverkan på arkitekturen. En blandning av kultur-, medicin- och arkitekturhistoria och – matematik. År 2003 är hon tillbaka vid
Lavaluniversitetet i Quebec. Den här gången för en
period på sju år som lektor i arkitektur.
Lite svårt att hålla reda på henne är det. I början av
år 2000 finner vi henne som forskare på Statens byggforskningsråd i Danmark. Under en tid pendlar hon var
tredje månad mellan Lund och Laval. Vid det här laget
har hon också hunnit gifta sig med en norrman och
med honom fått två söner.
Sedan 2010 finns hon i varje fall i Lund.
– Jag fick möjligheten att tillsammans med Maria
Wall utveckla ett internationellt masterprogram, som
64
GLAS 1.2015 / profilen /
Men det är inte allt. 2013 anställdes hon vid White
Arkitekter som deras ljusexpert, en tjänst på 20 procent
som hon alltså uppehåller vid sidan av lektoratet i Lund.
I Whites regi håller hon nu tillsammans med dagsljus­
experterna Malin Alenius och Kajsa Sperling Whites
Dagsljusskola där hon får tillfälle att ge den filosofiska
bakgrunden och berätta vilken roll dagsljuset spelat i
arkitekturen och tidigare seklers syn på hälsa. En rubrik
som skulle passa utmärkt på Marie-Claude är En Ljusets
Florence Nightingale. Marie Claude har varit med om
att påverka ljuset i flera svenska vårdmiljöer, till exempel nya barnsjukhuset på Östra i Göteborg.
– Det fanns tidigare en djup kunskap om ljusets betydelse inom medicin. Under Krimkriget 1864 upptäckte
Florence Nightingale att de soldater som inte fick plats
inne i sovsalarna utan tvingades ligga utomhus tillfrisknade snabbare! Av det drog hon slutsatsen att dags­
ljuset bröt ner bakterier och påskyndade läkningsprocessen. Vi vet också att det tar 168 dagar för tbc-bakterier som får ligga i damm att brytas ner. Men i solljuset går det på några timmar!
Det handlar, menar Marie Claude, om att återerövra
dagsljuset och alla teorierna om hur vi ska behandla
det – kopplingen mellan arkitekturen och dagsljuset. Och det är extra angeläget nu när vi står inför ökningen
av resistenta bakterier. Insikten om dagsljusets betydelse
försvann tyvärr i och med antibiotikan.
Marie-Claude Dubois är en person som gärna drar
paralleller mellan forskning och det vi kallar privatliv
och vardag, i hennes fall i ett radhus på Arkeologvägen
i Lund. Där bor hon med sin man och deras två söner.
Den ene av dem har Aspergers syndrom, en autismspektrumstörning som bland annat medför svårigheter
att koppla av förenat med sömnproblem.
Mycket av Marie-Claudes energi går därför åt att
hjälpa tolvåringen som har Asperger att komma till ro.
Kväll efter kväll samma visa. I regel med hjälp av läkemedlet melatonin. Hos personer med Aspergers syndrom
finns en obalans i det sömnreglerande hormonet melatonin. Till skillnad från friska har barn med Asperger
låga nivåer av melatonin vilket gör det svårt att somna.
”
Det tar två timmar att fasa ut effekten av en läsplatta så vill man att barnet ska somna halv nio på kvällen ska läsplattan stängas halv sju.
Det är här, när hon ger en inblick familjens kvällsrutiner, som forskningens betydelse för vår hälsa får nerv.
– För drygt tio år sedan upptäcktes en tredje ljus­
receptor i ögat, en receptor som är extra känslig för det
blå ljuset och som blockerar tillverkningen av melatonin
i kroppen.
Blått ljus finns i våra datorskärmar, LED, smartphones och läsplatta.
– Det tar två timmar att fasa ut effekten av en läsplatta så vill man att barnet ska somna halv nio på kvällen
ska läsplattan stängas halv sju.
Vikten av att stänga av till exempel en ipad i tid
innan sovdags gäller förstås alla, men i en familj med
Asperger eller Adhd blir det extra tydligt.
– Idag glömmer vi all den poesi som funnits i ljuset,
det vill säga dagsljuset. Att leda in det i byggnaden har
varit en strävan långt tillbaka i tiden, under romantiken
och under gotiken. Ljuset har varit den drivande kraften
bakom de största innovationerna inom arkitekturen.
Marie-Claude håller upp en bild som visar magnifika
Biblioteque Nationale i Paris. Det välvda taket med sina
enorma fönster och ljusinsläpp samt långväggarna från
vars fönster ljuset flödar in. Dagsljuset är det primära.
Lamporna på borden, först gasol, sedan el, är det sekundära.
1890 kom glödlampan, 1940 lysröret. En viktig tid i
arkitekturens historia. Hiss och air condition gjorde entré och man kunde bygga hur djupa hus som helst utan
att behöva ta in något dagsljus. Många teoretiker talar
om arkitekturens död.
– Sedan kom 60-, 70-, och 80-talet och man börjar
tala om sick-building syndrome (SBS) och om nödvändigheten att bygga sunda bostäder. Det är också nu
som diskussionen börjar kring att skapa byggnader,
kopplade till utomhusmiljön.
gräns för hur stora de bör vara för att vi ska må bra. Om
vi tänker oss ett panoramafönster i ett kontorslandskap
blir det lätt för varmt eller bländande för den som sitter
nära fönstret vilket gör att hen i fråga drar för en gardin
eller persienn. Det i sin tur gör att den som sitter längre
in i rummet får för lite ljus.
Att exakt ange den optimala fönsterstorleken i
kontorsrum skulle vara att förenkla verkligheten säger
Marie-Claude.
– Det beror nämligen helt på glasets transmittans.
Man kan säga att vid hög visuell transmittans, till exempel 70 procent, kan man tänka sig 30 – 40 procent glas
av väggytan för att skapa en bra miljö utan för höga energikostnader.
En annan viktig aspekt är mot vart fönstren vetter.
– Att vi mår bra av grönska är känt så satsa på fönster
som tar in naturen och strunta i fönster mot tråkiga parkeringsplatser och fabriksbyggnader. Välj dina utsikter! /
Biblioteque Nationale i Paris.
Fortsättningen vet vi. Glasade byggnader. Arkitekter
och byggherrar som inte tycks få nog av stora fönsterpartier och där inget är så viktigt som ”utsikten”. Men
så enkelt var det nu inte.
– Ungefär som att äta chokladkaka varje dag. I längden mår man inte bra heller av det, säger Marie-Claude,
numera känd för sin inte enbart positiva inställning till
alltför stora glasfasader.
Stora glaspartier är bland annat mer energikrävande.
Det kostar att kyla ner dem vilket är en aspekt. En annan
är att om vi ska ha stora fönster måste det finnas en
GLAS 1.2015 / profilen /
65
/ till sist /
vertical glass house
glashuset
bakom
betongen
Glashus? Transparent? Visst, men bara
vertikalt. Inuti.
Vertical Glass House i Shanghai är resultatet av en designtävling, där den märkvärdiga
betongskapelsen nu blivit en permanent
paviljong. Att ett glashus måste vara transparent i förhållande till den yttre omgivningen
är ämnet som arkitekten Yung Ho Chang
velat ifrågasätta. Således är utsikten horisontellt i princip obefintlig, medan man
inuti har både golv och tak igenom de fyra
våningarna i det 14 meter höga huset.
Istället menar Ho Chang att vertival Galss
House ska ses som ett exempel på
”arkitektur som en levande maskin.” /
Foto: Atelier FCJZ
66 GLAS 1.2015 / till sist /
PYROBEL
BR A N D S K Y D D S G L A S
· Brett produktsortiment av typgodkända brandskyddsglas
· Godkända för användning i de ledande brandklassade profilsystemen
· Kort leveranstid från våra lokala representanter
AGC Flat Glass Svenska - Tel. +46 8 7684080 - Fax +46 8 7684081 - [email protected] - www.YourGlass.com
B P OST T I DN I NG
Ev retur till Glasbranschföreningen
Box 16286, 103 25 Stockholm
Pilkington GLASFAKTA 2015
– Ditt hjälpmedel för val av byggnadsglas
Nu lanserar vi den sjunde
utgåvan av glasbranschens favorithandbok:
Pilkington GLASFAKTA!
Pilkington GLASFAKTA 2015 är vårt uppdaterade uppslagsverk och en guide för dig
som ansvarar för att hitta rätt byggnadsglas. I handboken finns all nödvändig fakta
du behöver för att välja rätt produkt, oavsett om glaset ska vara en del i en byggnad
med avancerad arkitektur, utgöra fönster i ett bostadshus eller ha en uttalad viktig
funktion i en fabriksbyggnad. Pilkington GLASFAKTA 2015 hjälper dig att hitta rätt
glas till rätt plats.
Beställ ditt exemplar av Pilkington GLASFAKTA 2015!
www.pilkington.se