marie-CLaUde VILL ÅtererÖVra DaGsLJUset dataÅLdern ger
GLAS 1.2015 / arkitektur / design / miljö / teknik / nr 1.2015 tema framtiden MARIE-CLAUDE VILL ÅTERERÖVRA DAGsLJUSET FUGLESANG VAD VORE EN RYMDFÄRD UTAN GLAS? DATAÅLDERN ger TUNNARE, STARKARE OCH SMARTARE GLAS semcon tv-skärm i glasfasad Visionernas värld Transparent intelligens färsk GLAFO-rapport om möjligheterna i bostäder FRÄSCHARE MED TIMELESS och lättare att hålla rent och snyggt i duschen © Getty Image När du vill erbjuda glas som ligger rätt i tiden. När du vill ha duschutrymmen som är fräscha, även när de används. TIMELESS är ett extra klart glas, med en osynlig beläggning av metalloxider. Vattnet rinner av utan att lämna avlagringar eller kondens. Glaset blir snabbt transparent igen. Vi står för möjligheterna. Du för en ny, härlig upplevelse i duschen. www.glassolutions.se EMMABODA Box 153 361 22 Emmaboda Tel: 0471-188 00 REGION SYD Fårögatan 6 202 12 Malmö Tel: 040-18 81 30 REGION VÄST Argongatan 24 431 53 Mölndal Tel: 031-86 56 30 REGION ÖST Kolfallsgatan 17 582 73 Linköping Tel: 013-10 48 44 Stockholm Tel: 08-760 01 95 Sundsvall Tel: 060-64 74 44 REGION MITT Östanvindsgatan 14 652 21 Karlstad Tel: 054-85 32 30 REGION NORR Maskinvägen 9 972 54 Luleå Tel: 0920-24 09 30 ANNONS SECURE HOLD: EVEN FOR LAMINATED SAFETY GLASS — The HSW EASY Safe is DORMA’s new horizontal sliding wall with proven Clamp & Glue technology designed to securely hold even laminated safety glass. – www.dorma.com/innovation Creative scope and lasting security Functionality, design, safety and security count for a lot in the modern office. The HSW EASY Safe horizontal sliding wall meets these requirements in full: . DORMA’s innovative Clamp & Glue . adhesive bonding technology means that, for the first time, laminated glass with all its safety advantages can be incorporated by simply clamping and bonding the door rail to the glass surface. Functional intermediate films within the LSG transform the sliding wall into a creative element, raising the standard in terms of both design and functionality. Hassle-free installation thanks to DORMA’s new Clamp & Glue technology 14026_AZ_HSW_EASY_Safe_Advertorial_210x297.indd 1 DORMA. THE ACCESS. Integral intelligence for more convenience and clarity Effortless and reliable planning and operation The top door locking device offers a color code to indicate the status of the sliding/pivoting panel. Users can see at a glance which mode is activated, thus enhancing system safety. These horizontal LSG sliding walls offer not only simplicity and enhanced safety but also planning reliability thanks to DORMA’s EasyKIT, a modular construction system of standardized components. This enables the desired HSW solution to be implemented with eminent ease, not only facilitating easy configuration and efficient insulation but also reducing delivery times – worldwide. Triple simplicity with clear advantages The new multilock system combines three locking options in one compact unit: a front-face lock, an end face lock and a cylinder lock. The multilock assembly quickly and easily snaps into the bottom glazing rail. Lock status display for at-a-glance indication of the activated mode The three-in-one multilock assembly offers a new dimension in simplicity 01.12.14 18:09 / ledaren / Våga tänka bortom det redan befintliga Den som kan se in i framtiden har förstås ett enormt försprång. Men att veta hur det kommer att bli – är det verkligen möjligt? Ett inte ringa antal charlataner påstår sig emellertid kunna detta, och har rentav skapat ”vetenskapliga” modeller för att göra sina förutsägelser vederhäftiga. Det kan röra sig om astrologer, medier, religiösa epigoner, tipsexperter (de senare ett stryktåligt släkte som likt GB-gubben dunsar i backen och svingar sig direkt upp med samma glada/tokiga min) m fl. Men, i likhet med flera andra material, handlar det om egenskaper som vi har lärt oss utveckla och förfina för att skapa tryggare och behagligare miljöer. Kunna bygga en framtid utifrån krav på ekonomi, hållbarhet och effektivitet. Tack vare glasets unika egenskaper och den moderna vetenskapen finns det idag fantastiska funktioner som ger en ökad livskvalitet. Vi behöver ljuset och vi behöver kunna styra energianvändning, säkerhet och … ännu inte utvecklade möjligheter. Likväl är vi alla beroende av att den framtid vi inte kan förutspå ändå ska gynna oss. Så vad gör vi? Vi har naturlagarna att förhålla oss till. Vi har miljön att ta ansvar för. Vi har respekten och toleransen för våra medmänniskor att visa. Vi har förhoppningsvis historien att ta lärdom av. Vi har fantasin, kreativiteten och evolutionen som våra främsta förutsättningar till att skapa en ljusare framtid. Vi måste våga tänka förbi de gränser som hittills råder för livsbetingelserna, oavsett vad det handlar om. När den här tidningen för ett 20-tal år sedan intervjuade arkitekter, fastighetsägare och glasbransch profiler om vad de önskade att glas skulle klara av i framtiden så blev det vanligaste svaret: ”Att fungera som ett bärande byggmaterial!” Det hade inte gått dittills, men det skulle bara dröja ett halvt dussin år förrän det var verklighet. I det här numret har vi gjort samma sak, vi har också tagit del av expertis för att ta sikte på vad vi tror hoppas och vill ska komma och hur situationen ser ut just nu. Det kan tyckas vara en alltför snabb och avsmalnande övergång att nu direkt ge sig in i glasets värld, och då inte i mening att studera spåkulans kristallhägringar eller för den delen ”titta för djupt i det vinfyllda” töckenskapande glaset. Nej, utan mot det vi oftast benämner som fönster. Genom vilka vi får kontakt med omvärlden trots att det stänger ute buller, kyla, värme, solljus, brand, inbrott, strålning m m. Det är väl egentligen så att framtiden inte är en ödesbestämd saga, utan något som blir vad vi gör den till. / Mikael Ödesjö, chefredaktör / ” Det är väl egentligen så att framtiden inte är en ödesbestämd saga, utan något som blir vad vi gör den till. LogiKal Professionell programvara för fönster- dörr- och fasadkonstruktion Låter det intressant? Vänligen kontakta oss. ORGADATA Scandinavia AB +46 812147304 www.orgadata.com R A R E T N E S E R P VI A Y N VÅR G O L A T A K T N E M I T R SO T T E L P M KO KAT. NR. GG2014A T MER E K C Y M + DEN NYA KATALOGEN MED VERKTYG OCH TILLBEHÖR FÖR GLAS OCH INGLASNING Glasskärare, Glashantering, Verktyg för glasbearbetning, Silikon, Verktyg för tätning och fogar, Speglar, lim, Rengöring och ytbehandling, Inglasningstillbehör, Säkerhetsutrustning, Personlig skyddsutrustning, Beslag och övriga tillbehör. RING VÅR TELEFON PÅ +45 36 72 09 00 FÖR ATT BESTÄLLA ETT EXEMPLAR - HELT GRATIS Alternativt ring vår Gratisnummer 00 800 0421 6144 från var du än är i Skandinavien for att tala med vår danska kontor. / innehåll / GLAS årgång 83 Tidningen GLAS utges av Glastjänster för GBF AB och kommer ut med fyra nummer per år. ”House for mother” siktat sid 8 krönikan christer fuglesang sid 16 glafo-rapport om transparent intelligens i bostäder sid 20 dataåldern ger tunnare, starkare och smartare glas sid 28 Adress Glastjänster Skeppsbron 40 Box 16286 103 25 Stockholm tel: 08-453 90 70 fax: 08-453 90 71 [email protected] www.gbf.se www.tidningenglas.se Chefredaktör och ansvarig utgivare Mikael Ödesjö tel: 08-453 90 79 mob: 070-527 09 19 [email protected] Fackredaktör Matilda Röjgård Bildredaktör Johan Aredal sprickor ger starkare glas sid 34 framtidsvision av peter sitell sid 36 Grafisk form och produktion Jonas Johnsson Mandarin AB Box 19019 152 25 Södertälje tel: 08-554 246 70 Tryck Östertälje Tryckeri samtal med jan lindholm om framtiden för glasbranschen sid 40 dags att skrota bågen? sid 50 semcons nya huvudkontor i göteborg sid 56 profilen marie-claude dubois sid 66 Annonser Media Mix Hélène Ulvander Dalénum 34 181 70 Lidingö tel: 08-767 96 11 fax: 08-767 51 58 [email protected] Prenumeration Prenumeration 2015 (helår): 410 kr Flerabonnemang: 5 ex och fler 15 % rabatt Medarbetarpren: 360 kr Lösnummerpris beställes av redaktionen (moms tillkommer). tel: 08-453 90 77 [email protected] Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. GLAS är medlem i Sveriges Tidskrifter, upplagan är TS-kontrollerad. Medverkande i GLAS 1.2015 Alf Rolandsson, Bert Leandersson, Christer Fuglesang, Elisabeth Flygt, Erik Serrano, Ida Jonasson, Jobs Lars Tillgren, Kerstin Wallin, Lotta Engelbrektsson, Maria Lang, Pelle Oskarsson, Peter Sitell och Sören Håkanlind. Annonsörsförteckning ASSA����������������������������� 18 AGC Flat Glass Svenska������������ 67 Aluscand�������������������������� 18 C.R. Laurence of Europe������������ 5 Dorma Sverige��������������������� 3 Elmia����������������������������� 23 Emmaboda Glas ���������������� 2, 43 6 GLAS 1.2015 / innehåll / Ergosafe������������������������� 43 Fasadglas������������������������ 35 Kortedala Glasmästeri�������������� 12 Leif Arvidsson�������������������� 49 Orgadata��������������������������� 4 Pilkington Floatglass�������������� 68 Saint-Gobain���������������������� 13 Sapa Byggsystem������������������ 27 Sika Sverige���������������������� 55 Svalson���������������������������� 7 Techroform Glass Insulation������� 55 Tekimex International�������������� 55 Omslagsfoto NASA ”Cupola, rymdstationen ISS” GLAS är organ för Glastjänster för GBF AB, som organiserar drygt 550 glasmästerier, rammakerier och glasfasadföretag i Sverige. GBF:s verksamhet syftar till att ge medlemsföretagen högsta kompetens inom verksamhetsområdet för att skapa konkurrenskraft och en hållbar utveckling av samhället. Utbildning, information och auktorisation är de viktigaste medlen för att uppnå detta. T E YH N BRANDKLASSAD ELDRIVEN SKJUTLUCKA Fireslide EI30 är en eldriven skjutlucka i alumnium som är testad och typgodkänd för brandteknisk klass EI 30. Den finns i horisontalgående och vertikalgående utförande och i ett flertal olika varianter. Exempelvis går den vertikalgående skjutluckan att få med öppning uppåt eller nedåt, den kan också integreras i vägg, utan glas i den fasta delen. Fireslide EI30 är testad enligt EN 1634-1 och är förberedd för CE-märkning enligt den kommande standarden EN 16034. Läs mer på www.svalson.com. Fireslide EI30 presenterades på BAU i München 2015. / siktat / Böljande glasfasad i prisbelönta Väven Sveriges näst största kultur – Väven i Umeå tilldelades ifjol prestigefyllda Kasper Salinpriset. Med Umeå kommun och Balticgruppen som beställare har Snøhetta och White i samarbete format en mötesplats med en mängd verksamheter under samma tak. Ett helt kvarter i hjärtat av stan fyllt med upplevelser, kultur, litteratur, kunskap, umgänge, rekreation, mat och möten. Björken – stadens signaturträd – är det återkommande temat i Väven, både i volymernas form och i fasadens grafiska uttryck. Den formmässiga inspirationen är bilden av en itusågad björkstam där de olika Dagtid och under ljusa sommarkvällar är det den vita glasfasaden som är björkstammen, och fönsteröppningarna blir de svarta grafiska mönster som framträder i björken. I mörker framstår det vita i björken som det varma ljuset inne i byggnaden. Temadag om framtidens boende Smart Housing Småland arrangerar 3 mars i Jönköping en temadag för inspiration och möjligheter för boende och bygg med utgångspunkt från ungas behov av bostad på en tuff bostadsmarknad. I programmet märks bland annat Carl-Magnus Oredsson, Boverket, som talar om innovationsstöd till boende för unga samt att Kaj Granath från Högskolan i Jönköping gör en analys av projekt som fått stöd från Boverkets program. Det blir också workshop i form Smart Housing Småland arrangerar temadag, om framtidens boende, den 3 mars i Jönköping. 8 GLAS 1.2015 / siktat / av Open space för att utveckla nya idéer. Open Space leds av Sara Modig från ModigMinoz som bland annat jobbar med innovationskraft och processtöd. Andra medverkande är Rickard Stark, partner Okidoki, Anders Tyreestrup, AART architects, Aarhus, Joakim Blomquist, utvecklingschef Bo Klok, Stefan Attefall, före detta bostadsminister, Ingrid Hernsell, expert från Boverket samt Per-Erik Eriksson, processledare Smart Housing Småland. / bitarna förskjuts och skapar självständiga storheter. En av de viktigaste idéerna har varit att omsvepa det varierande innehållet med en stor, samlande gest. Lösningen blev en homogen fasad där ett böljande fasadelement i glas tillsammans med vågformig fönstersättning förstärker byggnadens organiska form. För att förverkliga den önskade effekten av björkens bark med sina karakteristiska grafiska detaljer laminerades en speciell film in i rutor av säkerhetsglas som ger glaset en ren vit kulör. Beroende på betraktningsvinkel och ljusförhållanden varierar den i olika nyanser av vitt. Totalt handlar det om mer än 1 500 individuella glas, en del av dem böjda, som monterades på plats som kompletta element. Fasaden är tillverkad i Tyskland av Seele med hög precision vilket underlättat monteringen. / 30-talets hotellrum med displayväggar Det är inte alldeles enkelt att föreställa sig hur ett hotellrum ser ut om 20 år. Inte desto mindre pågår flera projekt för att utröna just detta. Inblandade it-företag ser hyperuppkopplade rum framför sig. Transparenta skärmväggar och fönster med alla funktioner i displayutförande. Microsoft, Toshiba, Bang&Olufsen, Roca och Guardian Glass är några av de företag som nu år i färd med att designa hotellrum för 2030-talet. Några exempel på vad de vill se är: Fingeravtrycksläsare istället för nyckel och betalning, individuell styrning av temperatur, belysning, och dekor. / Glasmontörerna slapp i alla fall hoppa Inför Skid-VM i Falun totalrenoverades hoppbackarna, K120 och K90, med hjälp av Sapas Building Systems produkter och Dala Metall- partier som producent och montör i extrema förhållanden. Backarna i Falun fick stor uppmärksamhet vid VM-tävlingarna. Det man kanske inte tänkte på då är hur krävande monteringen har varit med tanke på höjden och konstruktionen. På K120 började montaget på en höjd av cirka 43 m och taket längst upp ligger cirka 54 m över backen. En annan utmaning i projektet var att lösa infästningen mellan fasaden och stålstrukturen där temperatur, rörelser, deformation och vindlast kombinerat med glasning på plats och tätning utfördes. Sapa Building Systems och Dala Metallpartiers konstruktörer och montörer löste det till- sammans genom att kombinera delar av olika byggsystem till en optimal lösning för projektet. Dala Metallpartier har även levererat och monterat glasräcken och handledare både in- och utvändigt. För renoveringsuppdraget av de 40 år gamla hoppbackarna kontaktades arkitekt Kurt Evan Sonehag på Sweco. Med sin bakgrund som expert på hoppbackar var han den självklara arkitekten för uppdraget. Utgångspunkten för uppdraget har varit att behålla backarnas karakteristiska siluett, som har varit ett landmärke för staden sedan de byggdes. Visionen var att corténstålet skulle bli mer framträdande, samtidigt som moderna kontraster skapades i form av glas, betong och galvat stål. Backarnas profil och tornrum har förändrats markant, genom höjning och inklädnad av tidigare utomhusmiljöer. / Foto: Jobs Lars Tillgren fakta hoppbackarna i falun k 120 och k 90 producent: Dala Metallpartier AB Montage: Dala Metallpartier AB Byggherre: LUFAB (Lugnet i Falun AB) Arkitektkontor: SWECO Falun Arkitekter: Mathias Ahlgren och Kurt Evan Sonehag Entreprenör: Byggpartner i Dalarna Fasader: Sapa Fasad 4150 Dörrar: Sapa Dörrar 2050, 2074 och 2074 Brand Tak: Sapa Glastak 5050 Ytbehandling: Pulverlackering, utv brunröd och inv grå Glas: ca 1 700 m2 glas (8,76 Aktiv Lamell IG 8 Aktiv, 10 Argon, 8,76 Lamell 10 Härdat, 4 Lameller, 8 Härdat) GLAS 1.2015 / siktat / 9 / siktat / Brunkeberg börjar bygga Det gröna glasräcket smälter in i den somrigt prunkande omgivningen. norrsken och midnattssol över hamsuns svarta låda Detta center, tillägnat den norska författaren Hamsun, ligger ovanför polcirkeln nära byn Presteid i Hamarøy och gården där författaren växte upp. Museet innehåller utställningar, bibliotek och läsrum, ett café och ett auditorium. Konceptet för museet är ”byggnaden som ett organ”, som skapar ett fält av osynliga krafter. Den svarta träfasaden är karakteristisk för de stora stavkyrkorna. Rygg raden i byggnaden är den centrala hissen, vilket ger handikappade och gods tillträde till alla delar av centret. På Takträdgården med sitt långa gräs anspelar till de traditionella norska torvtaken. Överraskande och uppseendeväckande naturupplevelser, som till exempel norrsken och midnattssol kommer förhoppningsvis att ge en inspirerande ram för de utställningar som visas här. / Glas på hjul Kambodja 10 GLAS 1.2015 / siktat / USA Undrar vad Transportstyrelsen i Kambodja har för uppfattning om Pnom Penh-glasmästarnas sätta att leverera glas till sina kunder? Varför man ska glasa in cykel är inte alldeles uppenbart, men transparens är tydligen något denne amerikan är ute efter, i flera avseenden. / När motorcykeltillverkaren KTM ska bygga sitt nya Skandinaviska huvudkontor i Örebro anlitar man, genom byggherren Husman Lokaler, Brunkeberg Systems för uppförandet av fasaden. – Det blir vårt första riktiga projekt, så det känns förstås kul att nu få gå från prototyper till verklighet. Vi har hittat fantastiska partners och är stolta att jobba med Husman Lokaler som blir först ut med detta system, säger Mathias Farnebo, marknadsansvarig på Brunkeberg System. Glasfasaden tillverkas av Tyska Lindner Group och skall sedan uppföras av Fasadglas Bäcklin i samarbete huvudentreprenören Ylab och Sweco Arkitekter. Brunkeberg har även beviljats innovationsstöd från Vinnova och kommer genomföra en studie med Prolog bygg logistik-konsulter för att verifiera att en snabbare säkrare byggprocess uppnås. Läget och exponeringen av KTMbyggnaden intill E18-E20 med upp till 30 000 passerande bilar varje dag är också en fördel. Tillsammans med First Sight utvecklas ett nydanande annonserings-system där hela glasfasaden snabbt och enkelt kan beklädas med halvgenomskinliga vepor för att visa hur KTM Scandinavias huvudkontor får en cylindrisk fasad från Brunkeberg Systems samt 15 meter breda skyltfönster. fasader kan även användas för att kommunicera eller skapa intäkter på ett enkelt och riskfritt sätt. – Vi hoppas nu få kontakt med fler innovativa medpionjärer, och vi efterlyser nu projekt om tio våningar eller högre, såväl i Sverige som internationellt, säger Mathias. Brunkeberg System är ett patenterat curtain wall-system för snabbare montage av stora fasadmoduler i glas. Systemet fungerar både vid nybyggnation och renovering. Systemet bygger på permanenta spår i profilerna för såväl automatisk rengöring och underhåll som transport av fasadelementen, aptering av solskydd, belysning, displayer och arkitektoniska designidéer. / ”Hus till mamma” när Linköping har bomässa Ny vd på Berlings Glas Anders Tofte har tillträtt som ny vd för Berlings Glas i Halmstad. Han har tidigare varit verksam hos Hafa och Svedbergs. / Tävling: Energieffektivisering under Fastighetsmässan Fastighetsmässan arrangerar en tävling om Smarta lösningar som driver energieffektivisering i fastigheter under pågående mässa den 18–19 mars 2015. Syftet är att skapa uppmärksamhet och medvetenhet om vikten av att arbeta även med mjuka värden och beteenden för att uppnå energieffektivisering och minskad miljöpåverkan i fastigheter. Besök www.easyFairs.com/fastighet för att läsa mer om priset och mässan. / ”House for mother” är ett pågående arbete med byggstart i augusti ifjol. Projektet är en del av bostadsmässan LinköpingsBo 2017. Linköpings Bo2017 är ett samhällsbyggnadsprojekt som ska resultera i en helt ny stadsdel vars första etapp, Vallastaden, ska stå klar sommaren 2017. Det är också namnet på det bo- och samhällsexpo som öppnas när första etappen är klar. Under resans gång kommer LinköpingsBo2017 att vara en plattform för en mängd framåtblickande möten, seminarier, workshops och utställningar. Dialog och delaktighet är i fokus under hela arbetet fram till bostadsmässan 2017. / Pauline Algeröd och Daniel Karlsson. Solceller till nytta i utvecklingsländer Fler studentbostäder i Stockholm 2 178 nya studentbostäder ska byggas de närmaste åren i Stockholm. Det är resultatet av en kombination av borgerligt bäddande och nya rödgrönrosa satsningar. Enligt företaget Exeger, tillverkare av solceller enligt Grätzelmetodens fotosyntes kan deras innovation spela en stor roll i utvecklingsländer. Som exempel nämns att i Indien lever 400 miljoner människor fortfarande utan el och att elektroniska läsplattor typ Kindle som drivs med Exegers grätzelsolceller kan ersätta tunga böcker. Plastsolceller med endast en vikt av 400 gram per kvadratmeter kan appliceras på tak och kan när de är uttjänta likt petflaskor omvandlas till textilfibrer. / Bärande möte på pir i Göteborg Pauline Algeröds och Daniel Karlssons vinnande bidrag i tävlingen Nya ögon på glas – ”Bärande möte” – har hittat hem och sin plats på pir 5 vid Göteborgs hamn. Fin plats att möta våren på! / GLAS 1.2015 / siktat / 11 ”ÖPPET HUS”. Johannes Norlander Arkitektur + Arup, Sverige/Storbritannien. ”VARP”. Johan Celsing Arkitektkontor, Sverige. Sex tävlar med förslag för nya Handelshögskolan i Göteborg ”ANNEX”. XDGA + Contekton + Integra engineering + Andersson & Hultmark, Belgien/Sverige. Akademiska Hus arkitekttävling om utformning av ny byggnad för Handelshögskolan vid Göteborgs universitet lockade 73 intresseanmälningar från hela Europa. Sex förslag har nu valts ut att gå vidare i tävlingen. Vinnaren presenteras i slutet av mars. / ”HAGA FORUM”. Yellon + Kim Utzon Arkitekter + WSP + Atkins, Sverige/Danmark. ”UNUS ET VERTERE”. Lundgaard & Tranberg Arkitekter, Danmark. ”CAMPUS DIEM”. Nieto Sobejano Arquitectos, Tyskland /Spanien. Linit Profilglas • 6 olika ytstrukturer • Finns även ”frostat” • Kan fås med punktmontage utan profiler • U-värde ner till 1,2 W/m2,˚K www.kortedalaglas.se [email protected] / siktat / Arkitektkändisar vill skydda rivningshotat glashus i Wien Glasskolan i Wien från förra seklet är ett verk av sentida modernistiske arkitekten Helmut Richter. Byggnaden, som anses vara hans mest ikoniska och varaktiga, hotas nu av rivning för att ge plats för en omvandling, vilket fått många arkitekter från hela världen att stämma upp i pro test för att förhindra en rivning. Inflytelse rika personer, från Zaha Hadid och Frank Gehry till Bernard Tschumi, har underteck nat en namninsamlingslista där de kräver att Richters skola skyddas. / Campus Skulpturalt kontor med miljöprägel Glasskolan i Wien ritad av arkitekten Helmut Richter. Som en sammanflätad storskalig skulptur framstår Campus vid Novartis Pharma i Basel. En kontorsbyggnad designad av Frank O. Gehry. Likheterna med arkitektens senaste skapelse, Fondation Louis Vuitton, är uppenbara. Veck och dubbelkrökta fasadytor, var för sig och stöttade av olika strukturella system på en svetsad lastbärande struktur, staplade ungefär som ett vikt plåt. Den energieffektiva fasaden bidrar väsentligt till att byggnaden uppfyller miljöstandarden enligt Minergie. 85 procent av takytorna är också täckta med solceller. / mässor & seminarier Glass Expo Northeast Long Island (Hauppauge), NY, USA 23 — 24 april, 2015 Archictects’ Forum Long Island (Hauppauge), NY, USA 23 april, 2015 SGG ® TIMELESS Kongress 15 Glasbranschföreningen 24 april, Stockholm Less time in cleaning, Timeless in brilliance China Glass 2015 Peking, Kina 20 — 23 maj, 2015 MIR Stekla Moskva, Ryssland 8 — 11 juni, 2015 Glass Performance Days Tammerfors, Finland 24 — 26 juni, 2015 Vitrum 2015 Milano, talien 6 — 9 oktober, 2015 Batimat 2015 Paris, Frankrike 2 — 6 november, 2015 Saint-Gobain Glass SAINT-GOBAIN GLASS har utvecklat SGG TIMELESS®. Egenskaperna märks redan första gången du duschar. Duschvattnet rinner av glaset direkt utan att lämna några synliga spår. Imma på glaset försvinner också snabbare. Med SGG TIMELESS® blir rengöringen snabb och enkel. Saint-Gobain Glass · Robert Jacobsens Vej 62A · DK-2300 København S · Tlf. +45 88 83 29 14 · Fax +45 32 62 70 92 · www.saint-gobain-glass.com bau wow! Groß. Grande. Great. Gigantisk. / siktat bau / … Europas största byggmässa, Bau i München, lockade i år över en kvarts miljon besökare, varav en tredjedel kom från utlandet. Från Sverige anslöt också ett stort antal, bara från glasbranschen flera hundra. Förutom att utställarna på BAU visade allt större glas, märktes nya smarta flexibla lösningar för fasader, dörrar och fönster. Stort är också ett epitet som omfattar såväl mässans volym, med 2 200 utställare i tio stora hallar, liksom montrarna och produkterna i glas- och profilsystemleverantörernas utbud, bland annat sex meter öppningsbara glasdörrar i såväl skjut- som slagutförande, 15–18 meter långa isolerrutor, parametriska fasader, glasbeslag som kan variera att passa från 8–26 mm, etc. – Vi åkte ner med ett hundratal besökare, 70 av våra egna tillverkare och 30 arkitekter, säger Melinda Lemke, från svenska Schüco. Totalt hade Schüco 13 000 registrerade besökare i montern som täckte 2 400 kvadratmeter. – Det bästa är att vi aldrig haft en mässa med så många bra nyheter, både koncept och praktiska färdiga produkter, konstaterar hon och tänker till exempel på förra mässans Parametrickoncept som den här gången visades i färdigutvecklat utförande samt en rad nyheter som smala fasadsystem och inom skjut- och vikdörrsegmentet. En annan trend som märkets på mässan är att fler glasföretag väljer att delta, något som antingen kan ses som ett komplement till eller hot mot Glasstec. Niklas Hägerklint, vd på Pilkington Floatglas AB i NSG Group, var också på plats: – Vi representerades dels i egen monter och även i samverkan med Flachglas Group, en tysk sammanslutning bestående av fristående företag inom glasbranschen. I våra montrar presenterades produktnyheter som Pilkington Spacia och Pilkington Pyroclear Line samt inom produktgruppen Pilkington Profilit. Vi är mycket belåtna med antalet besökare och det intresse de visade, säger Niklas. Ytterligare ett svenskt företag inom branschen fanns representerade med en monter på BAU. Svalson AB ställde bland anat ut Cit i Lä samt nyheter som brandklassade elektriska skjutluckor i klass EI30. Maud Spencer, VD på Svalson AB, – Produkten är unik i sitt slag i Europa och är patentsökt. Den har utvecklats i samarbete med Pilkington Floatglas AB och vi använder brandskyddsglaset Pilkington Pyrostop. Mattias Magnusson, ingenjör och teknisk rådgivare på Pilkington Floatglas AB, fortsätter: – Svalson AB är ett spännande och nytänkande företag som vi har ett uppskattat samarbete med. Förutom alla utställare pågick under hela veckan ett mycket omfattande seminarieprogram med en rad prominenta föredragshållare och intressanta ämnen. Kan vara värt att ha med i planeringen inför besök på nästa BAU, 2017. / GLAS 1.2015 / siktat bau / 15 / krönikan / christer fuglesang Vad vore en rymdfärd utan glas! Glas – det mest uppskattade materialet i bemannade rymdfarkoster! Vad vore en rymdfärd om man inte kunde se vår underbart vackra planet långt därnere? Men smakar det så kostar det. Glaset och dess infattning måste hålla mot rymdens vakuum och klara av extrema påfrestningar under såväl start som landning. lösheten spelar det ingen roll och utsikten mot jorden blev suverän. Det var dock inte för att roa astronauterna, utan för att ge de bästa förutsättningarna för all möjlig forskning. De viktigaste fönstren var dock de stora ”vindrutorna” framåt. Rymdfärjorna landade som flygplan och för det krävdes ordentlig sikt. När NASA designade sin allra första rymdfarkost, Mercury, i slutet av 1950-talet så ville de därför inte ha något fönster. När astronauterna fick höra detta krävde de dock fönster och fick som tur var så småningom sin vilja igenom. Tack vare fönstret kunde de rapportera om fantastiska vyer och även om plasmat som flammande omgav kapseln när den återinträdde i atmosfären på grund av den höga temperatur som luftfriktionen genererar. Samtidigt var det fönstren framåt som var mest utsatta för risker att skadas under uppsändningen, då de var helt oskyddade för eventuellt nerfallande saker eller om en stackars fågel råkat komma i vägen. Därför konstruerades de med tre rutor: ett yttre termiskt, ett 33 mm tjockt optiskt och en inre ruta mot det interna lufttrycket. De yttre och inre rutorna var 16 mm tjocka. Materialet för den inre rutan var härdat aluminiumsilikat och för de övriga kvartsglas. Kul att notera är att glasen var tonade med samma bläck som används till amerikanska dollarsedlar. I rymdfärjorna var det gott om fönster. Såväl framåt, och bakåt och i taket. I taket därför att när rymdfärjan väl var i bana runt jorden flög den oftast upp-och-ner. I tyngd- Den internationella rymdstationen ISS består av ett tio-tal moduler, där astronau- Cupolan är en av ett tio-tal moduler på den internationella rymdstationen ISS. 16 GLAS 1.2015 ter kan vistas med helt vanliga kläder. Flera av modulerna har faktiskt inget fönster alls, till exempel det europeiska laboratoriet Columbus. Men det finns en fantastisk utsiktsplats i modulen Cupola, en slags dom med ett stort centralt fönster omgivet av sex trapetsoidformade fönster. Det centrala cirkulära fönstret har en diameter på 80 cm och är det största hittills i rymden. En del förarbeten för Cupolan gjordes för övrigt i Sverige, dock inte rela terat till rutorna som är kvartsglas och borosilikatglas. Cupolans fönster består av hela fyra rutor, där det yttersta faktiskt kan bytas ut ifall det skadas. Och det händer. Mikro-meteoriter och små rymdskrotbitar träffar ISS titt som tätt. Även om risken för att de slår hål rakt igenom alla glasrutorna är mycket liten, så försämras den optiska kvaliteten med tiden. För extra skydd så har man därför fönsterluckor som man kan täcka de viktigaste fönstren på ISS med. Men Cupolan är astronauternas favorit- Christer Fuglesang är docent i partikelfysik vid KTH i Stockholm, och den första svenska rymd fararen. Han är också författare till barnböcker. Christer är Sveriges förste och hittills ende astronaut. 2006 blev han den förste svensken i rymden, efter en lyckad start från Cape Canaveral i Florida. Uppskjutningen gick enligt planerna i bra väderförhåll anden. Sex minuter efter start var Discovery uppe i hastigheten 27 000 kilometer i timmen. Efter ytterligare några minuter hade rymdfärjan lagt sig i omloppsbana runt jorden, vilket innebar att Fuglesang för första gången fick befinna sig i frifall motsvarande äkta tyngdlöshet. 2009 deltog Christer Fuglesang i en andra rymdfärjeuppskjutning. Asteroiden 11256 Fuglesang är namngiven efter Christer Fuglesang. Modulen Cupola har en fantastisk utsiktsplats, en slags dom med ett stort centralt fönster omgivet av sex trapetsoidformade fönster. Det centrala cirkulära fönstret har en diameter på 80 cm och är det största hittills i rymden. Den amerikanska astronauten Tracy Caldwell Dyson blickar ut genom Cupolans stora fönster. tillhåll, så det är kanske lite si och så med stängda luckor. Tyvärr hade inte Cupolan kommit till ISS när jag var där, men å andra sidan kunde jag njuta av underbara vyer av jorden under mina rymdpromenader. Det stora ”fönstret” på hjälmen, som har formen av delen av en sfär, är dock inte utav glas, utan gjord i plast. Två av rymdstationens fönster är gjorda för att kunna släppa igenom ultraviolett (UV) ljus. Detta för olika forskningsändamål. Men som astronaut får man vara mycket försiktig att titta ut genom dessa, ty UV-ljuset från solen är mycket starkare ovanför atmo sfären och huden kan snabbt bli sönderbränd. Själv är jag nu involverad i ett experiment som faktiskt ska utnyttja det UVtransparenta fönstret i den ryska modulen Zvezda. Extremt hög-energetisk kosmisk strålning genererar ljusspår i atmosfären, i UV-området, som vi ska försöka detektera från ISS. På sikt behöver vi en stor detektor på utsidan av rymdstationen, men tekniken ska först prövas med en liten apparat inne i Zvezda. Man kan säga att vi bygger en mycket speciell höghastighetsvideokamera för UV-ljus som ska filma ljusspåren. Kameror är för övrigt ett annat område som jag kommer att tänka på där glas är av allra största vikt. Vi har gått från fotografisk film till elektroniska kameror även i rymden, men utan perfekta linser blir inte bilderna bra. Vad jag förstår är glas fortfarande det bästa materialet för kameralinser. Och vilka bilder man kan få från rymden! Astronauter tröttnar aldrig på att fotografera jorden från ovan och sedan några år lägger NASA ut de flesta på en öppen webbsida. Där finns idag långt över en miljon bilder! Var så god att titta: http://eol.jsc.nasa.gov/ / Christer Fuglesang / GLAS 1.2015 / krönikan / 17 A417 Mångsidiga dörrstängare du kan lita på Byggsystem av isolerade och oisolerade aluminium profiler för bl.a uterum och balkonger. Måttanpassade partier i byggsats eller färdigglasat. Profilerna erbjuds även i hellängd för egen tillverkning. Profilsystem i aluminium för permanent montering. Systemet används bl.a vid inredning av storkök, inom sjukvården och dagligvaru handeln. Redan 1930 började vi tillverka våra första dörrstängare och idag är ASSA ABLOY en av världens ledande producenter. Vi kan därför tryggt påstå att den senaste dörrstängarserien är vår bästa och mest tekniskt avancerade hittills. ASSA ABLOY DC-serien är mycket mångsidig och passar till alla dina dörrar. Montaget är snabbt och enkelt tack vare en dold monteringsplatta och ett stort urval tillbehör. Välj mellan utanpåliggande eller infällt montage och fyra standardfärger. Demonterbart profilsys tem i aluminium. Systemet är flexibelt och används bl.a till utställningsmontrar, in redning och exponering. ASSA ABLOY DC – dörrstängare du kan lita på. www.assa.se ASSA ABLOY, the global leader in door opening solutions A417.1502 ASSA ABLOY DC 110x328.indd 1 www.aluscand.se Stockholm 08-770 88 80, Lund 046-12 84 00 2015-02-09 10:55:42 / tema framtiden / möjligheternas material Hightech. Lowtech. Modernt. Konservativt. Öppet. Slutet. Några av de inriktningar vi ställs inför. Måste vi välja endera eller kan vi ha både och? Likaväl som vi strävar efter utveckling och förbättring har vi vårt kulturella arv, vår tillhörighet genom barndom och uppväxt, vår geografiska förutsättning och ett föränderligt klimat att väga emot de val vi står inför. Och ekonomin förstås. Och demokratin. Det personliga och det kollektiva. I glasets värld pågår en intensiv utveckling. Några av de områden där vi kommit en bit på väg och ser nya spännande möjligheter presenteras i detta nummer av GLAS. Läs bland annat om: Karmfria fönster, Bärande glas, Interaktiva planglashologram, Transparent intelligens i bostäder, Dataålderns tekniksprång för ultratunna glas, Solcellsforskning för effektiv printad tunnfilm. >>> GLAS 1.2015 / tema framtiden / 19 ”Allt talar för att vi bara är i början av att använda det funktionella glaset till sin fulla potential”, skriver Maria Lang och Elisabeth Flygt på Glafo i en rapport från Smart Housing Småland. Rapporten pekar ut riktningen in i framtiden genom att understryka att ”… i sin utvecklade form öppnar materialet (glas) möjligheter till nya uttryck i byggnader i kombination med energi och miljömässigt fördelaktiga funktioner.” Här publicerar GLAS delar ur rapporten. transparent fakta glafo Glafo (Glasforskningsinstitutet) arbetar internationellt med forskning, utveckling, utbildning och tekniskt stöd till glastillverkare och glasanvändare. Glafo ingår i SP-koncernen, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Glafo ägs till 40 procent av medlemmarna i Glasforskningsföreningen. Medlemmarna representerar olika typer av glasintressenter från Europa. Glafo deltar aktivt i internationellt utbyte och samarbete samt verkar för att stimulera och förstärka nätverk mellan våra medlemmar från olika länder. Forskning och utveckling bedrivs både som projekt och uppdrag på Glafo. De flesta resultat rapporteras inte publikt utan tillfaller deltagare/uppdragsgivare. Maria Lang Elisabeth Flygt Hur ser förutsättningarna ut för transparent intelligens i bostäder intelligens Glas är ett byggmaterial med den unika förmågan att överföra ljus. Det gör att planglas används brett inom arkitektur, design och ingenjörskonst i samhället. I många fall sätter man dock in glaset enbart som en transparent skiva utan att kunna utnyttja dess inneboende egenskaper och raffinerade möjligheter. Idag har glaset många funktioner förutom den grundläggande, att förmedla dagsljus. Allt talar för att vi bara är i början av att använda det funktionella glaset till sin fulla potential. Solceller av glas. Bärande glas. rapport / marknadsanalys Text: Maria Lang och Elisabeth Flygt, Glafo Knappt något annat byggmaterial kan matcha den nuvarande populäriteten hos glas bland arkitekter och ingenjörer. I sin utvecklade form öppnar materialet möjligheter till nya uttryck i byggnader i kombination med energi- och miljömässigt fördelaktiga funktioner. Med tunnfilmsteknologi tillverkas lågemissions- och solkontrollglas med bibehållen hög transparens, som möjliggör byggnader med ljus och rymd och med ett harmoniskt samspel mellan interiör och exteriör. Inomhus ger planglaset möjlighet till en avgränsning i rummet sam tidigt som det öppnar upp för dagsljusets inflöde. Vi människor fungerar genom vårt synsinne så att vi alltid söker oss till rummets ljusaste punkt, och vi vet att dagsljus har positiv inverkan på ett stort antal av våra grundläggande kroppsliga funktioner. Bärande glas Vi har idag mer och mer kunskap om möjligheterna att utnyttja glaset som stabiliserande och bärande material. Det ger helt nya möjligheter för byggnadskonsten, med luftigare konstruktioner och breddar användningsom rådet för planglas. Solenergi En parameter för husbyggnad i vår tid är att spara energi och hushålla med fossila bränslen. Idag finns många möjligheter att på ett intelligent sätt kontrollera och styra ljusflöde och värme från omgivningen till en byggnad. Genom fönstren strålar värme som kan utnyttjas under den kalla årstiden och även lagras i konstruktioner med värmetröghet. Solens oändliga energiflöde kan vi med glasets hjälp fånga in med solvärmepaneler eller utnyttja för att generera elektricitet i solceller. > GLAS 1.2015 / transparent intelligens / 21 ” Syftet med rapporten är att bedöma applicerbarhet och efterfrågan från kunder och användare. tryck här Transparent intelligens i form av gigantiska informationstavlor av glas. > Glas till displayer. Elektronik En växande marknad är glas till displayer på allt från mobiltelefoner och surfplattor till gigantiska informationssystem. Glas har potential att bli ett kommunikationsmedium även i byggnader. Det kan användas för att förstärka eller avskärma mobilsignaler. Vi har så kallat smart glas där ljustransmittans och termiska egenskaper kan varieras och kontrolleras elektroniskt efter behov. Glaset kan alltså växla mellan att vara genomskinligt och ogenomskinligt eller halvgenomskinligt. Man kan se möjligheter till stor förbättring i energiprestanda då man använder smart glas men även andra viktiga faktorer som komfort och nöjda användare. Transparent intelligens Vi ser en utveckling där materialet glas är en grundförutsättning för interaktivitet, kommunikation och funktionalitet. Begreppet transparent intelligens omfattar alla transparenta material, som har en mer eller mindre dold funktion. Där är glas ett transparent nyckelmaterial, med egenskaper som reptålighet, diffusionstäthet, kemisk stabilitet och styrka. Osynliga beläggningar och laminat ger glas med inbyggda funktioner. Det går att åstadkomma integrerat ljus, ljud, bilder, taktila upplevelser m m. Frågor till byggsektorns aktörer Syftet med rapporten är att bedöma applicerbarhet och efterfrågan från kunder och användare. En rad frågeställningar identifierades som intressanta att ta upp med olika aktörer inom byggande och bostäder. Frågor som berör funktioner, produkter, möjligheter och risker med att använda transparent intelligens i bostäder. Resultaten baseras på besök och intervjuer med representanter från grupper som arkitekter, fastighetsförvaltare, fönster-/dörrtillverkare, byggare, early adopters och företag inom bad, kök, interiör. Fokus vid intervjuerna har legat på transparenta, intelligenta funktioner i befintliga eller möjliga framtida produkter med glas. Frågorna har vinklats litet olika beroende på vem som ska svara. Vissa frågor har ställts till alla grupper, medan vissa har varit riktade till en speciell grupp. 22 GLAS 1.2015 / transparent intelligens / Tabell 1. En kartläggning ”Glas i byggutbildningar i Sverige” gjordes 2005 av Elisabeth Flygt, Glafo, på uppdrag av Glasbranschföreningen. Den visar på ett stort behov av ökad kunskap om glas, dess möjligheter och transparens, hos redan yrkesverksamma samt vid ingenjörs-, arkitekt- och designutbildningar på universitet och högskolor. Generellt har dessa frågor diskuterats: • Vad ser ni för möjligheter att få in transparent intelligenta funktioner (tabell 1, t h) i dagens/ morgondagens bostäder? • Vad ser ni för risker med denna typ av produkter? • Vad tror in om den framtida utvecklingen på området? • Hur ser ni på fönster/väggar/interiör som en del av informationssamhället? • Hur ser ni på bärande glas? • Hur kan man lösa utbytbarhet för att undvika effekten tekniskt museum? Specifikt för tillverkare (glas, fönster/dörr, bad/kök/interiör, early adopters): • Hur säljer de eventuella produkter ni redan har som omfattar transparent intelligens? • Var används de? • Vilka nya funktioner kan man tänka sig/inte tänka sig i fönster/dörrar/väggar? • Vilka nya funktioner kan man tänka sig/inte tänka sig i bad/kök/interiör? • Vad tror ni om extra kostnader för inbyggda funktioner? • Hur stor är specialmarknaden? (fråga till early adopters) Specifikt för arkitekter: • Vilka problem har folk i dagens boende som man kanske kan få bort eller minska med transparent intelligens? • Vilka funktioner i glasytor är mest intressanta? • Vad tror ni om upplevelsen av en bärande vägg i funktionellt glas? (akustik, tyngd, bärförmåga, värme, ljud) • Vilka möjligheter ser ni med dynamiska glas vad gäller färg och transparens? Specifikt för fastighetsförvaltare: • Kan man göra befintliga bostäder mer attraktiva genom att lägga till funktioner i glasytor? Specifikt för byggare: • Kan glas med transparent intelligenta funktioner passa in i ert sortiment? • Var ser ni då att det skulle kunna komma in i för typ av byggnader? • Var i byggnaderna skulle det kunna komma in? (inredning, väggar, tak, golv, ytskikt) • Var och när i byggprocessen bör det komma in? • Vad tror om byggstandarder för sådana produkter? • Vad tror ni om extra kostnader för inbyggda funktioner? > Styrka Kommentar Laminerat glas säkerhetsglas (vandalism, inbrott, beskjutning, explosion), vindrutor, styra genomsynligheten, ljudreduktion, dekor Härdat glas ökad styrka, säkerhetsglas, tunna glas Rep- och slagtåliga glas bordsytor, fönster, vindrutor, telefoner, displayer energi Kommentar Energibesparande glas (low e) värmeisolerar och släpper in ljus Solskyddsglas minskar solenergipassage in i byggnader, fordon Solceller omvandlar solljus till elektrisk energi, strömförsörjning Solceller integrerade i byggnader/fasader (BIPV) förbättrad design av solceller Transparenta solceller fönster, glasväggar, m m Solfångare omvandlar solljus till exempelvis vattenburen värmeenergi Transparenta ledande oxider (TCO) solceller, energieffektiva fönster Varma glas värms elektriskt via transparent belägg ning på ytan, fungerar som element, bra mot kallras, im- och frostfritt display Stora utomhusdisplayer, fönster, TV, datorer, surfplattor, telefoner, annan elektronik LED lysdioder, displayer OLED organiska lysdioder, tvådimensionell ljuskälla Transparenta displayer skyltar, budskap Touchdisplayer interaktiva väggar i skolsalar, vardagsrum, mötesrum, etc Multitouch displayer interaktivitet andra funktioner med glas Kommentar Antireflexglas (AR) skyltfönster, bilrutor, mobiltelefoner, display Självrengörande glas smuts, luftrening Fettavvisande glas (oleofoba) inredning, displayer med touch Antibakteriellt glas sjukhus Imfritt glas fordon, speglar, fönster Av-isande glas fordon Bröstningsglas döljer och skyddar andra material i husfasader, designelement Ytfärgat glas solskydd, dekor, filtrering av ljusvåglängder Matt glas etsat/slipat, tryckt skikt, privacyglas som styrs elektriskt Spegelglas vanliga speglar, teleskop, envägsspeglar Transparent elektronik integrerad i glasytan Interaktivt glas fönster, väggar, ytor Touchglas interaktivitet; mobil, bil, boende, buss Avskärmande beläggningar mobilsignaler, trådlösa nät Transparenta antenner förstärker eller filtrerar mobilsignaler, trådlösa nät Smarta glas/fönster variabel transparens, kan styras med sensorer Multifunktionellt glas kombinerar flera funktioner, t ex solskydd, självrengöring, isolering, säkerhet, ljudreduktion, dekor Drygt 2 000 besökare uppger sig vara intresserade av nyheter inom byggmaterial och byggnadsdelar. ILLUSTRATION: ANNEFRID SJÖMAN Sammanfattning av begrepp och exempel på transparent intelligenta funktioner i glas, på glasytan och mellan glas. Elmia Fastighet – mässan med de fasta värdena i fokus! Elmia Fastighet är en självklar träffpunkt för verksamma inom fastighetsoch stadsutveckling. Under tre intensiva mässdagar samlas byggherrar, beställare, fastighetsförvaltare, samhällsbyggare och stadsutvecklare. Det är helt enkelt hit fastighetsbranschen kommer för att hitta lösningar på aktuella problem och dagliga frågor. Välkommen till Nordens största fastighetsmässa. Elmia Fastighet, Jönköping, 22–24 september 2015. För ett monterförslag, scanna koden! Högtalare av glas Glas på rulle tunt glas (Willow 0,05–0,2 mm), barriär, substrat, skydd Brandskyddsglas kan uppnå brandklass EI 120 *Siffran avser Elmia Fastighet 2013. ” byggnader blir allt mer glasiga, som en följd av att glaset erbjuder fördelar vid design och gör användarna av byggnader nöjdare. > Svar om efterfrågan och försäljning Här sammanfattas information kring vad som efter frågas och vad som säljer idag: • Idéer om att bygga i glas med nya funktioner kommer ofta från arkitekten, som vet vem hyresgästen är, och exempelvis kan föreslå ett mötesrum med privacy glas i väggen. Beställare i form av fastighetsbolag som hyr ut är sällan motiverade att lägga till funktioner som gör materialet dyrare. En uppgift är att sprida möjlig heten att beställa glas som är lite smartare, lite roligare – utan att nödvändigtvis vara exklusivt. Beställare influeras i hög grad av vad andra användare redan har anammat. • Nästan alla glas som säljs har idag någon form av ytbeläggning som förbättrar prestanda. • Privacyglas har en viss, liten marknad, som kan utvecklas och bli större. Kostnaden ligger fortfarande på över 10 000 kr/m2. • Integrerade persienner och automatisk klimatkontroll efterfrågas, liksom variabelt solskydd. • Efterfrågan på varma glas har ökat, mest exteriört exempelvis till restauranger, för snösmältning på tak, simhallar och bastu. En hel del olika produkter har utvecklats av SaintGobain och NSG Pilkington, men har inte riktigt kommit ut på den svenska marknaden ännu. Det är stora skillnader mellan husfabriker idag; en del levererar helt färdiga lösningar som inte modifieras, medan andra är benägna att skräddarsy efter kundens önskningar. Det finns de som är mer intresserade av att ta in nyheter i sina koncept, men man behöver också ta ställning till om det är något man tror kunden vill ha, och som ger mervärde och ett bättre boende. Det är ovanligt att de kommer med egna idéer om att introducera glasnyheter. Nya lite vildare idéer kommer ofta från privatpersonen som vill beställa något man sett exempelvis på en mässa eller i en film. Möjligheter och utvecklingsområden Byggnader blir allt mer glasiga, som en följd av att glaset erbjuder fördelar vid design och gör användarna av 24 GLAS 1.2015 / transparent intelligens / byggnader nöjdare. Samtidigt skärps byggregler och energibesparing blir allt viktigare för fastighetsförvaltare och fastighetsägare. Smart glas är ett sätt att överbrygga dessa två något motverkande trender. Möjligheterna att få energitillskott från vanligt glas är minimalt, vilket ger smart-glasförespråkarna stark optimism att den här typen av produkter kommer att ha en betydande och långsiktig plats inom design och konstruktion. I byggnader kan mycket väl nya funktioner integreras i dörrar, fönster och takfönster. Självrengörande glas är under vidareutveckling och vore bra att kombinera med antikondensbeläggning. Kondensfria speglar är också intressant. Glas som byter mellan transparent/opakt och färg ska vara på gång från tillverkare. Andra intressanta utvecklingsområden för funktionellt glas: • Dölja olika strömbrytare • Integrera funktioner i duschvägg • Bygga in ljud • Bygga med ljudisolering Glasbranschföreningen delar ut Glaspriset till årets bästa glasbyggnad i Sverige, något som kan bidra till att nya, ovanliga och smarta lösningar vinner mark. Hinder Det första och mest uppenbara hindret är priset. Inköpare och byggare uppskattar att priset för slutanvändaren är minst det dubbla (för smart glas) mot vad man skulle betala för ett högpresterande statiskt glas. Det förekommer att glasleverantören själv anser att funktionellt glas är för dyrt. Att krypa i pris fungerar dock bara kortsiktigt. Här gäller det att marknadsföra glaset för vad det är och tänka att det inte ska gå på kontot ”bara glas”. Primärt är det en kunskapsfråga, inte en kostnadsfråga. En strategi kan vara att först tillverka en premiumvariant som visar på möjligheter och på så sätt kan sälja enklare lösningar. Det finns sätt att sänka den totala kostnaden genom att välja smart glas främst till de delar som har mest nytta av funktionen, exempelvis att man kan ta bort LED i glas. Smart glas minskar energiförlusterna ”vanligt glas” kan ge. externa jalusier från byggnaden. Val av rätt glas på rätt plats kan också sänka behovet av uppvärmning, ventilation och luftkonditionering. Andra frågetecken som livslängd och långtidsprestanda, estetiken på glaset, tillgängliga glasstorlekar och utmaningarna i systemintegration kan också vara potentiella hinder för tillväxt på marknaden smarta glas. Det finns också en ökande oro över prestandagapet i många nya högteknologibyggnader som förlitar sig på mer tekniska system och aktiv styrning för byggnader. Modellerad prestanda är ofta mycket bättre än vad man får i praktiken. Det här är inte unikt för smarta glas, men det är en risk då man väntar sig maximal prestanda för smarta glas samtidigt som ett antal andra separata byggsystem ska integreras och fungera tillsammans. Främst i badrum kommer fuktaspekten in exempelvis när det gäller installation av specialfunktioner som kräver strömförsörjning. En uppgift blir att undersöka hur gällande regler för elsäkerhet i badrum ska uppfyllas. Risker Även om man lyckas komma ut med informationen att det man köper är mer än ”bara glas” finns det en risk att marknaden faktiskt tycker att det blir för dyrt. Det normala är dock att priset på ny teknik sjunker med tiden och i takt med ökande volymer. Allmänt sägs det i glasbranschen att smart glas ligger långt bort. Det riskerar att bli en självuppfyllande profetia. Många aktörer avstår från att hoppa på när något nytt kommer och väntar hellre tills det är färdigförpackat, än att vara med och produktutveckla. Smarta funktioner behöver ha en hög verkningsgrad – vara till verklig nytta. Det ligger en risk i att gå ut tidigt med en produkt innan den är färdigutvecklad och användarvänlig. Tekniska lösningar måste fungera och ett korrekt budskap måste kommuniceras angående funktionen, så att kunden blir nöjd och inte känner sig lurad. Exempelvis har ett privacyglas idag en viss dimmighet även i sitt transparenta läge. Glas kan av gammal vana uppfattas som otryggt, > GLAS 1.2015 / transparent intelligens / 25 ” En stor potential ligger i mötet mellan det transparenta glaset och andra material. Mötet mellan glaset och andra material ställer krav på hållfasthet och design hos delningar, skarvar, fogar, förbindelser, sömmar och förband i byggnaden etc. > speciellt när det används i bärande lösningar. Det finns en risk att glaset väljs bort för att man inte litar på styrkan. Livslängd på smart funktion Hur är det med livslängden på smarta funktioner i glas? När man gör en installation i vägg, tak, golv eller fönster så gäller det att glaset går att byta till nästa generations funktion. Det kan räcka att behöva byta en del av något, bara man ser till att det blir uppgraderbart. I de fall det inte går att byta ut enkelt bör man inrikta sig på att använda tidlösa funktioner, något som kan vara en utmaning. Material till byggnader har livslängder på mellan 10 och 100 år beroende på åtkomlighet och typ av byggnad. Det kanske kan vara rimligt att räkna med 10 års livslängd på nya glasprodukter med funktioner. Om man kan få till utbytbarheten kan viljan att ha den senaste smarta glaslösningen bli en drivkraft att förnya och uppdatera innan livslängden har löpt ut. Detta är naturligtvis positivt för försäljningen, men inte lika bra ur ett globalt hållbarhetsperspektiv, såvida inte den nya lösningen ger bättre möjligheter, exempelvis till energibesparing. Internationellt perspektiv I det internationella perspektivet ser vi en ökad användning av glas som beklädnad av stora och höga hus. Med självklarhet tar glasets ytor position vid ny stadsbebyggelse i de riktigt stora städerna där kompletterande bebyggelse i befintliga stadskärnor ska genomföras. Det betyder att behovet av tillämpade systemlösningar för glasfasader ökar, med särskilda krav på energismarta lösningar. Navigant consulting har tagit fram en prognos för användandet av smarta glas över hela världen som visar att vi från ungefär 125 000 kvadratmeter 2013 går mot ca 2,7 miljoner kvadratmeter 2022. Än så länge hittar man fler spännande glaslösningar utomlands, exempelvis i Danmark eller Tyskland, än i Sverige. En förklaring kan vara att arkitekter där traditionellt har haft mer att säga till om och inte lika lätt av- 26 GLAS 1.2015 / transparent intelligens / färdas för alltför vilda idéer. Här ser man dock en förändring till det bättre även i Sverige. Snøhetta i Oslo är ett exempel på arkitektföretag som är långt framme när det gäller glas. Enligt AGC, som är världens största glastillverkningskoncern, är världsbehovet av glas ca 45 miljoner ton per år. Av detta går 70 procent till konstruktion, 20 procent till interiörer och dekor och 10 procent till fordons- och transportsektorn. Glass Performance Days (GPD) är en internationell konferens om glas för byggnader och fordon, som lockar hundratals deltagare. Den spänner över produktionsprocess, prestanda, tillämpningar, produkter, arkitektur, marknad, och brukar hållas årligen växelvis i Finland och i Kina. Vid GPD 2011 hade nya eller förbättrade transparent intelligenta, funktionella glas huvudrollen i ungefär en tredjedel av de knappt tvåhundra föredragen. En internationell utblick pågår inom Smart Housing Smålands strategi Internationalisering genom projektet ”Kartläggning av Transparent Intelligens”, som drivs av Jerry Eriksson, Glafo. Framtidens faktorer för framgång Planglaset tillverkas industriellt i sitt grundutförande med olika kvaliteter, format och beläggningar. En möjlighet för glasets framtid är att befinna sig längre fram i processen av förädling med större närhet till konsument eller slutanvändare. Produktdesign som ligger långt fram i förädlingen av planglas kan både ge jobb och ökade intäkter under förutsättning att de industriella aktörerna skaffar sig redskap, kompetens och marknadsintresse. En stor potential ligger i mötet mellan det transparenta glaset och andra material, vilket ställer krav på hållfasthet och design hos delningar, skarvar, fogar, förbindelser, sömmar och förband i byggnaden. Sammanfogningen är därför viktig att titta vidare på. Det pågår exempelvis ett Vinnovaprojekt ”Förband för floatglas” (Swerea IVF, Glafo) med syfte att förbättra limning av rutor i fordon. / Fotnot: Studien baseras på intervjuer och kontakter med: Inwido, Saint-Gobain Emmaboda Glas, Uni glas, GFAB Sweden, Forserum Safety Glass, Skandinaviska Glassystem, Fasadglas Bäcklin, Chromogenics, IFÖ Sanitär, Elfa International, Aquavillan, Kopdesign, Glascentrum, Glasbranschföreningen. ca 1700 max 4600 max 3000 ca 3500 max 1450 THERMO 86 BRAND MED RÖKGASTÄTHET Varför behöva välja mellan energiprestanda och brandsäkerhet? med vårt nya byggsystem i aluminium för dörrar och glaspartier kan vi kombinera lågt u-värde med brandskydd och rökgastäthet i klass ei 30 Sa, Sm. Vår unika patentsökta konstruktion är mekaniskt stark och stabil för bästa hållbarhet. den medger mycket bra ljudreduktion, en smäckrare design och möjlighet till stora dimensioner upp till 4,6 m i höjd! ett nytt byggsystem utvecklat för vårt hårda klimat och marknadskrav. Kontakta gärna vår kostnadsfria arkitektsupport för rådgivning på 020-74 20 60. Sapa Building SyStemS aB Se-574 81 Vetlanda www.sapabuildingsystem.se Nyh et dataålderns tekniksprång ger tunnare, starkare och smartare glas 28 GLAS 1.2015 / dataålderns tekniksprång / ” Stora teknikförändringar kommer ofta i cykler på 40–50 år. Lika länge som floatglaset funnits och det kan vara dags för nya tekniker att ta vid. Alf Rolandsson, glasexpert Framtidens tunnare, starkare och smartare glas. Kan dataålderns tunnare, starkare och smartare glas som används i mobiltelefoner, surfplattor och LCD-skärmar, ge nya bättre prestanda som hjälper till att lösa klimatutmaningen och konkurrerar ut floatglaset? kalksten Sand soda krossglas dolomit Är floatglastekniken förlegad? framtidens glas Text: Pelle Oskarsson Världens största glastillverkare, franska Saint Gobain, japanska Asahi (AGC, f d Glaverbel) och Nippon Sheet Glass (NSG), som numera äger Pilkington, har alla byggt sina mångmiljardindustrier på floatglastekniken som utvecklades av Pilkington på 1950-talet. Floatglastekniken bygger på att huvudingredienserna, sand, soda och kalk hälls ut på ett bad av flytande tenn och där bildar smält glasmassa. En teknik som har gjort det möjligt att tillverka mycket stora volymer av högkvalitativt planglas med allt bättre egenskaper till ett allt lägre pris. Glas som kommit att revolutionera marknaden för såväl bygglas som bilglas. Genom ändringar i tillverkningsprocessen, olika ytbeläggningar, lamineringar och glasblandningar har det varit möjligt att gång på gång optimera kvaliteten och energiprestandan och att utveckla nya tillämpningar, för till exempel energibesparing och solskydd. Det finns fortfarande optimeringar att göra och teknikutvecklingen har varit snabb de senaste åren. Men tekniken har sina naturliga begränsningar. – Om vi ska kunna ta nästa steg från tre-glas till fyr-glas för ännu bättre energiprestanda, måste glasen kunna tillverkas lättare och starkare för att enheterna inte ska bli för skrymmande eller tunga att hantera och där närmar sig floatglaset sin gräns, säger Alf Rolandsson, glasexpert som tidigare i många är arbetat på Pilkington. Också när det gäller bilglas är en av de största utmaningarna att öka styrkan och att minska vikten för att minska bilarnas energiförbrukning. Samtidigt blir glaset en allt viktigare del som bärande och stabiliserande element i karosserna. – Stora teknikförändringar kommer ofta i cykler på 40–50 år. Lika länge som floatglaset funnits och det kan vara dags för nya tekniker att ta vid, säger Alf Rolandsson, som dock inte vill räkna ut möjligheterna till ytterligare förbättringar av floatglaset. När en av Apples två grundare Steve Jobs sökte en tillverkare som kunde hjälpa företaget att producera mobiltelefoner och läsplattor med tunna interaktiva pekskärmar i glas vända han sig till amerikanska Corning. En glastillverkare som redan på sextiotalet uppfunnit en teknik för att producera ett tunt, starkt och högkvalitativt glas med hjälp av en teknik som kallas för ”fusion draw”, så kallade Fusionsglas. > GLAS 1.2015 / dataålderns tekniksprång / 29 Forskning inom bland annat modern informationsteknologi och fordonsindustrin bidrar starkt till att utveckla planglasets egenskaper till att bli tunna, starka och multifunktionella. > Genom att pumpa in het flytande glasmassa i ett avlångt tråg, där det flödade över på båda sidorna, upptäckte man att det flytande glaset som rann över på sidorna flöt samman igen i botten av tråget och sammansmälte till en plan glasyta utan sömmar. Tjockleken på glasskivan kan kontrolleras genom tillverkningshastigheten och kylningen av det smälta materialet. Glaset dras nedåt i en bestämd hastighet av två rullar för att forma ett glasark eller en glasskiva. Ju snabbare glaset dras nedåt desto tunnare blir glaset. Eftersom glasytan bildas utan kontakt med något annat medium än atmosfären och utan att vidröra tråget blir ytan närmast perfekt. Något som gör glaset slätare och starkare och viktigt i tillämpningar som LCD-paneler och touch screens samtidigt som man får ett material som kan produceras tunnare och lättare med hög styrka. Genom rätt ingredienser i glaset och kemisk härdning har det sedan varit möjligt att optimera prestandan ytterligare och att tillverka mycket tunna och starka glas. ”Gorillaglas” är produktnamnet för glaset till mobiler, pekskärmar och LCD displayer som tillverkas av Corning. Det har utvecklats succesivt de senaste åren och är idag tio gånger starkare än vanligt planglas med samma tjocklek. Ett typiskt LCD-glas är 0,7 mm tjockt, glas som nu också börjar kunna tillverkas i allt större storlekar till allt lägre pris. Om tekniken kan implementeras i bilglas och fönster kan det finnas mycket stora klimatvinster att göra. Floatglas har också en mycket jämn yta. Men små ojämnheter och ofullständigheter på den sida som har kontakt med tennet gör att glasets optimala och teore- ” tiska styrka och hållfasthet försvagas något. Floatglasets överlägsna förmåga att tillverkas snabbt och billigt i god kvalitet i stora serier gjorde att Cornings teknik konkurrerades ut i volymserier till byggindustrin och bilindustrin. Istället koncentrerade sig Corning på speciella til�lämpningar som optiska kvalitetslinser och fortsatt intensiv forskning där man bland annat tagit fram tåliga keramiska material som kan användas i motorer och katalysatorer. Och man tillhör idag de ledande tillverkarna av optofiber, optokablar, glasskärmar till mobiler, pekskärmar, platt TV-apparater och LCD-skärmar. Till en början tog de största glastillverkarna inte särskilt stor notis om Apples och Cornings samarbete. Det rörde sig trots allt om en liten specialiserad marknad för mobiltelefonglas med små volymer. När marknaden växte till allt fler produkter i allt större volymer köpte man friskt upp konkurrenter och började investera i liknande teknik och forskning. Idag ligger de andra jättarna inom glastillverkning och IT inte långt efter. – Med de befintliga komponenterna i glasekvationerna är det svårt att komma så mycket längre än man redan gjort i de moderna glasen. Men om de nya tunnare, starkare och lättare glasmaterialen som idag används i mobiltelefoner och LCD-displayer kan tillverkas i större storlekar till ett överkomligt pris och därmed ersätta floatglaset i fler tillämpningar, kan vi ta betydande nya kliv i prestanda. Något som kan få en mycket stor betydelse för våra möjligheter att möta klimathotet och att hitta nya applikationer för glas i bärande konstruktioner och inom IT-sektorn, säger Stefan Karlsson, glasforskare på Glasforskningsinstitutet, Glafo. / Tunnare, lättare och starkare glasmaterial kan ge helt nya möjligheter i allt från energieffektiva byggnader och lättare och energisnålare bilar till säkerhetsglas och interaktiva displayer av olika slag. Stefan Karlsson forskare på Glasforskningsinstitutet Glafo GLAS 1.2015 / dataålderns tekniksprång / 31 Därför blir glaset både tunt och starkt Huvudingrediensen i nästan allt glas är kiseldioxid (sand). Eftersom det har en hög smältpunkt används andra ämnen som natriumoxid för att sänka smältpunkten och göra det mer lättarbetat och billigare att producera. Kemikalier kan också förse glaset med speciella egenskaper. Exempelvis tolerans för höga temperaturer och värmereflekterande glas. Men det kan uppstå problem när kompositionen förändras. Minsta förändring kan resultera i ett drastiskt förändrat material. Vissa ämnen kan minska smältpunkten men ger ett mindre homogent material och maximering av styrkan riskerar att innebära att glaset kan krossas på ett explosivt och våldsamt sätt när det väl krossas. Tillverkningsprocesserna och den exakta sammansättningen i olika typer av glas är noggrant vaktade hemligheter. Ett av de viktigaste stegen i glasstillverkningen är kylningen av materialet. I storskalig tillverkning av glas är det viktigt att materialet får svalna gradvis och uniformt för att minimera intern stress som skulle kunna göra materialet svagare. Målet med härdat glas är att hitta rätt jämvikt mellan det inre och yttre skiktet av ett material. Det kan göra materialet starkare. Om man hettar upp ett glas tills det Prins Ruperts Droppe 32 GLAS 1.2015 / tunt och starkt / mjuknar och sedan kyler utsidan så drar utsidan snabbt ihop sig medan insidan fortfarande är smält. När kärnan på glaset kallnar strävar det efter att krympa och drar åt sig skalet på utsidan. En zon av spänning bildas på insidan. Medan utsidan blir ännu mer komprimerad. Men härdat glas går sönder om man bryter igenom det yttre hårda lagret till den inre spänningszonen. Samspelet mellan kompression och spänning demonstreras kanske bäst av det som kallans ”Prins Ruperts droppe”. Droppar som formats genom att droppa smält glas i isvatten. Den bredare delen av huvudet på dropparna kan motstå mycket hård behandling som upprepade hammarslag. Men den tunna svansen på dropparna är sårbarare. Om man skadar svansen på dropparna kan materialet närmast explodera i en hastighet på 300 kilometer i timmen genom att frigöra inre spänningar. I vissa fall kan Prins Ruperts droppar till och med explodera med sådan kraft att de avger en liten ljusblixt. Tillverkningsmetoden med ”fusion draw” ger ett högkvalitativt glas med mycket lite av de små ojämnheter och orenheter som annars kan påverka den teoretiska styrkan på glaset som är mycket starkt i sig. Glaset i mobiltelefoner, surfplattor, datorer och TV-skärmar härdas genom kemisk härdning som åstadkommer ett starkare material genom jonväxling och som har flera fördelar jämfört med vanligt termisk härdning. Bland annat genom att det reagerar mindre våldsamt när det går sönder. Cornings Gorillaglas har förbättras i flera steg och är nu enligt tillverkaren omkring tio gånger starkare än vanligt planglas. Något som gör det möjligt att tillverka mycket tunna men starka glas. Exakt hur sammansättningen ser ut är hemligt. Men Gorillaglas innehåller kiseldioxid, aliuminum, magnesium, kalium och natrium. En viktig del av receptet är den kemiska härdningen. När glaset doppas i ett bad av smält kaliumsalt värms det upp och expanderar. Natrium och kalium är i samma grupp av den periodiska tabellen vilket betyder att de har liknande beteende och egenskaper. Värmen från badet ökar transporten av natriumjoner från glaset och motsvarande kaliumjoner flyter in och tar deras plats. Men eftersom kaliumjoner är större än natriumjoner packas de tätare i utrymmet. När glaset kyls ner trängs de ihop i utrymmet och det bildas en yta med ett högre tryck som gör glaset flera gånger starkare än annat glas. / Interaktivt glas Gorillaglas används i dagens moderna klockor. Om du pekar, trycker eller sveper på någon form av skärm är det trolig att du är i kontakta med ett Gorillaglas. Ett mycket tunt glas som har en mycket jämn och slät yta och som i sina senaste versioner är omkring tio gånger starkare än vanligt glas med samma tjocklek. När vi trycker lätt, drar eller sveper över det yttre glaslagret sluter vi kretsen mellan elektroder under skärmen som förvandlar tryck eller rörelse till information och data. / Hundra tuffa utmaningar I takt med att produktionserfarenheterna och volymerna ökar kan allt större och bättre glas tillverkas till en allt lägre kostnad. Det är dock långt kvar till floatglasets volymer och priser. Ultratunna glas på rulle Forskare på Corning som var först med fusionsglaset har presenterat en lista på ett hundra frågor inom tolv olika områden inom glasforskningen där man menar att det behövs mer research och forskningsinsatser för att hjälpa till att lösa de stora globala utmaningar världen står inför. I listan formulerar man en rad områden inom energibesparing, energiproduktion, batteriteknik, miljöförstöring, vattenförsörjning, livsmedelsförsörjning, medicin och informationsteknik där man menar att glas och ny glasteknik har potential att få en avgörande betydelse. Corning hävdar att deras glas är upp till dubbelt så starkt som konkurrerande glasprodukter till mobiler och dataskärmar. I takt med att produktionserfarenheterna och volymerna ökar kan allt större och bättre glas tillverkas till en allt lägre kostnad. Det är dock långt kvar till floatglasets volymer och priser. – Möjligheten att tillverka tunnare, lät�tare och starkare glasmaterial i allt större storlekar kan ge helt nya möjligheter att tillverka starka och energieffektiva fönster i olika tillämpningar i allt från energieffektiva byggnader och lättare och energisnålare bilar till säkerhetsglas och interaktiva displayer av olika slag, säger Stefan Karlsson på Glasforskningsinstitutet, Glafo. / Det ultratunna glasmaterialet kallas Willow. I Harrodsburg i USA där Corning arbetar med forskning och utveckling av sitt material arbetar man också med att framställa ultratunna glasark på 100 mikromillimeter. Ungefär samma tjocklek som en aluminiumfolie. Maskinerna där de ultratunna glasen tillverkas liknar en tryckpress och de tunna arken som kommer ut är flexibla och böjer sig som ett glimrande ark av papper. Det ultratunna glasmaterialet kallas Willow och har potential att användas i nya designer av mobiltelefoner och solceller och i olika former av displayer och roll-ups. En annan vision är elektroniska böcker med glassidor. / GLAS 1.2015 / design / 33 sprickor ger starkare glas Prismatiskt lager Pärlemor Mineralplattor Sprickbildning Utvecklingszon Det är den sammanlänkade strukturen som är förklaringen till den drastiskt ökade styrkan. När en påfrestning leder till en spricka som försöker fortplanta sig desarmeras den genom den kristallina chockabsorberaren och energin fördelas över en större yta. Forskare vid McGill universitetet i Montreal i Kanada har producerat ett nytt bioteknikinspirerat glas som är 200 gånger tåligare mot sprickor än vanligt glas. Det genom att gravera in deformationszoner i form av mikrosprickor i glaset som efterliknar de strukturer som finns i snäckornas pärlemor och i tandemalj. Forskarna konstruerade att tredimensionellt gravyrsystem där en laserstråle graverade in små hål i form av mikrosprickor på insidan av ett glasstycke. Ett stort antal mikrosprickor etsades in i ett tätt mönster i en rund pussel liknande form och fyldes med polyuretan. Sprickor som absorberade påfrestningar och gjorde glaset 200 gånger tåligare för vissa påfrestningar som annars får vanligt glas att spricka. Tänder och snäckor är gjorda av mineraler som är lika sköra som krita. Men ändå har de en tålighet som är bättre än våra bästa keramiska material och glas. Idén att försöka efterlikna strukturerna och mekanismerna i de naturliga materialen genom att olika byggstenar i bioinspirerade strukturer har funnits i över två decennier. En teknik som liknar metoden när man bygger med lego. Men med mikroskopiskt stora byggstenar. I det kanadensiska exemplet startade 34 GLAS 1.2015 / sprickor ökar styrkan / man istället med en stor byggsten som man skapade svagare mikrostrukturer i. Forskarna arbetar nu med olika tekniker för att göra graveringen osynlig för ögat. De senaste decennierna har vi sett allt fler nya innovatiner inom glasforskningsområdet. De fundamentala kunskaperna och glasets fysik och kemi har lett till nya landvinningar. Och glaset potential och möjligheter utreds också inom IT, medicin och bioteknik. För att närma sig glasets bästa möjliga teoretiska egenskaper och styrka är det viktigt att förstå hur glas beter sig när det spricker och går sönder. Bioaktiva glas och keramiska material används inom tandvården och som bas för att regenerera skadade benststrukturer i människokroppen. En ny generation glass fiber har visat sig vara effektiv för att läka Emalj Tandben Pulpa Stavar Korsning Så här ser en tand ut i ett mikroskop. Snäckor har en tålighet som är bättre än våra bästa keramiska material och glas. skadade vävnader. Och antibakteriella skyddsglas kan hjälpa till att minska spridningen av smittsamma sjukdomar. Nästa generation bioaktiva glas kan också komma att spela en allt viktigare roll inom gen- och cellforskningen. Glas är en nyckelkomponent vid tillverkningen av solenergisystem, men kan också användas för att tillverka bättre batterier och glas har en avgörande roll i att säkra en trygg livsmedels- och vattenförsörjning. Glas är ett material som är mycket starkt och klarar ett högt tryck och stora drag krafter men det är ändå inte särkskilt tåligt genom att det är sprött. Om det uppstår en spricka kan den lätt sprida sig vidare och materialet går sönder. Med lasergra veringstekniken får man förstärker man tåligheten mot sprickbildning men glasets förmåga att motstå tryck och dragkrafter minskar. Tandemalj, som täcker våra tänder, är spröd som glas. Men ändå betydligt tåligare. Emalj och glas är båda väldigt starka material som kan motstå ett starkt tryck. Men de är spröda och kan spricka vid fel sorts belastning. Materialen reagerar väldigt olika när de spricker. Tappar man ett glas i golvet Om man tittar närmare på pärlemoret upptäcker man en struktur som liknar en vägg av tegel och murbruk. Ett sammanflätat mönster av pärlemorstavar som hålls samman av elastiska biopolymerer. Emaljen som täcker våra tänder består i själva verket av ett tätt lager av emaljstavar som är 4–8 mikrometer tjocka och tätt packade tillsammans som en mycket tät skog av stammar utan grenar med ett tätt sammanlänkat rotsystem. Emaljstavarna länkas samman av ett tunt lager protein som utgör omkring en procent av emaljlagret. När man biter i något riktigt hårt uppstår små sprickor i proteinlagret mellan emaljstavarna. Men istället för att sprickorna sprids vidare absorberas energin nedåt och fördelas över en större area och volym i det tätt sammanlänkande rot sytstemet och gör därmed mindre skada. Samma knep används i många av nuturens hårda och motståndskraftiga material. Sinnerikt konstruerade mikropskopiska strukturer absorberar och fördelar påfrestningar så att materialet håller bättre. Pärlemor som bildar en skyddande insida i många snäckskal är omkring 3 000 gånger starkare än det mineral som den består av. Solid tandemalj och pärlemor skulle vara väldigt spröda material. Men genom svagare kanaler som kan absorbera och fördela energin i påfrestningar som materialen utsätts för kan materialen nå betydlingt högre styrkan än de byggstenar de består av. / Spricka 40 mm sprider sig sprickorna från den del av glaset som träffar golvet. Det får sedan hela glaset att gå sönder. Under din livstid tar dina tänder över en miljon tuggor. Själva ämnet i emaljen är sprött och medelstyrkan i varje bett är omkring 70 kilo. Hur kan de hålla så bra som de ändå gör? Till skillnad från glas har emaljen i dina tänder en förmåga att stoppa sprickor från att spridas vidare genom att effektivt absorbera energin och förindra sprickorna att växa. Under ytan har våra tänder en mycket rafinerad mikrostruktur som gör dem mycket starka. Initial spricka Sv a r gg än G r av e sy ta ra d y t a 10 mm 22 mm 25 0μ m Materialen hämtar sin styrka från sina svaga zoner. Innovativa glaskonstruktioner. Vår vision: ”Fasadglas skall tillhandahålla kundens krav och önskemål på innovativa, energismarta och banbrytande lösningar för glaskonstruktioner och funktioner.” Vår styrka är att ständigt anpassa ny teknik till en växande marknad med ständigt ökande krav på säkerhet, miljövänlig energilösningar, komplexa konstruktioner samt mångsidiga behov. Vi anpassar glas- och metallkonstruktionen till kundens vision och krav. Stolt glasentreprenör till Glasvasen www.fasadglas.se Hört talas om IA-glaset? Nej, det är inte så konstigt, för det är ännu inte en realitet. Men i Peter Sitells framtidsvision hägrar ändå detta tekniska genombrott som ett fullt möjlig facit. Här följer hans hisnande förutsägelse om en ljusare framtid. Interaktivt planglashologram möjliggör resor i tid och rum framtidsvision Text: Peter Sitell Hans trötta gammelmansblick tittar kanske för hundratusende gången ut över det enorma glaslagret, där glaslådorna står i rad efter rad så långt ögat kan nå. Förr gnistrade hela rummet, nu ligger decennietjockt damm över allt, vilket får glasen att se ut som jättelika kartongbuntar. När vanligt glas inte längre gick att sälja hade han först lite tjurskalligt låtit det enorma lagret stå kvar och nu var det för dyrt att ens flytta det. I år är det tio år sedan den sista glasbiten såldes. Han, den tidigare direktören och sedermera ägaren av världsföretaget Floatworld, sitter här i sitt gamla kontor och drömmer sig ännu en gång tillbaka. Men att drömma har också fått en ny innebörd och snart ska han gå in i drömmarnas värld helt och hållet, efter att alla de minnen som står i kö hos honom har fått belysas en sista gång. Han inser att det kanske är fåfänga, men han hoppas att han till sist ska förstå vad som gick så fel. Han kommer fortfarande ihåg känslan i magen när han för femtio år sedan fick nyheten att ett indiskt företag hade patenterat ett interaktivt planglas, ett IA-glas som det kallades. Glaset som hade visats upp på mäs�- 36 GLAS 1.2015 / framtidsvision / ” … mellan nervcellerna i hjärnan gick små tunnlar där frekvenssvängningarna var så höga att de blev kvantmekaniska. Det vill säga, ettor och nollor var närvarande samtidigt. san året efter var 3 × 3 meter och fungerade lika bra som den finaste smartphone – över hela ytan! ”Någon borde ha förstått vad som var på gång”, muttrar han tyst för sig själv och sippar försiktigt på den bärnstens gula maltdrycken. Första tecknet var ju det blå LED ljuset. Sedan tjugo år senare, gick Nobelpriset i fysik år 2014 till just uppfinnarna av det blå LED-ljuset, det borde ha fått någon att ana vad som skulle hända. Nåväl, den första tiden efter det indiska patentet på IA-glaset hände inte så mycket. Hus byggdes fortfarande med och av vanligt planglas. Ja, vanligt och vanligt, den tekniska utvecklingen av glas med olika för ända målet tjänliga ytor hade varit enorm. Men, det hade inte räckt. Teknikskiftet från elektroner till fotoner, som var det indiska patentets kärna hade förändrat världen och skulle senare förändra människan helt och hållet. Men, det hade ingen kunnat ana i sin vildaste fantasi. Man nen skakar sakta på sitt huvud, som den som kapitule rar inför det ofattbara. Floatworld hade inte kunnat komma åt patentet. Kina backade upp Indien och när tidsgränsen gick ut tio år senare kom indierna med en ny innovation. IA-glaset kunde nu skapa hologram, åt båda sidorna! En fasad kunde byta skepnad från dag till dag. En gata kunde likna en Paris-boulevard, bara för att nästa morgon se ut som om den låg i New York. Rummen i kontor och bo städer kunde se ut som vad som helst. En gammal vän till mannen “satt” på toppen av Mount Everest när han > ute arbetade, men han åt sin medhavda lunch på en servering på Champs Elyssé. I Kina jagade drakarna varandra på husens fasader till skolbarnens förtjusning. > GLAS 1.2015 / framtidsvision / 37 > Vanligt glas hade först sålt ännu bättre, då IA-glasen var mycket dyra och kraven på genomsiktlighet i byggnader hade ökat, men efterhand minskade kostnaden för IA-glas och Floatworld hade sett den första nedgången på världsmarknaden sedan krisen år 2020. Och sedan hade den transformerande revolutionen kommit! Som en gigantisk flodvåg hade den biotekniska utvecklingen drabbat världen. Även detta var något som gick tillbaka till 2010-talet, ett tecken man borde ha sett. Professorerna Stuart Hameroff och Roger Penrose, den förste i medicin och den andre i fysik upptäckte att det mellan nervcellerna i hjärnan gick små tunnlar där frekvenssvängningarna var så höga att de blev kvantmekaniska. Det vill säga, ettor och nollor var närvarande samtidigt. Medvetandet klockade tiden så oerhört snabbt att själva tiden upplevdes som upplöst och allt var hänförande möjligt! Penrose hade jobbat med legenden Stephen Hawkins och dessa häpnadsväckande resultat kunde inte ignoreras. I studier upptäckte man att de olika frekvenssvängningarna i hjärnan motsvarade de olika nivåerna av medvetande vid transcendental meditation, där den högsta nivån i meditationen var just de kvantmekaniska svängningarna. Man kan säga att medvetandet, när meditationen nådde djupare, klockade tiden snabbare 38 GLAS 1.2015 / framtidsvision / vid varje nivå. Den högsta nivån i meditationen blev då att tiden stod stilla, då hjärnans svängningar blev ett med universums. Ett sätt att beskriva för den oinvigde var att jämföra med upplevelsen att allt går i slow motion strax innan man krockar med en mötande bil. Inför en möjlig plötslig död aktiverar medvetandet snabbare svängningar i hjärnan. Allt detta fanns dokumenterat i de hemliga och flertusenåriga indiska Vedaböckerna, vilka det indiska företaget givetvis hade skaffat sig exklusiva rättigheter till. Mannen blir så irriterad över minnet att han sparkar till stolen bredvid, men missar, slår i bordet och en stor blöt whiskyfläck breder ut sig. Han bryr sig inte om att torka upp. Stuart Hameroff Sedan var det bara en tidsfråga innan indierna via patenterade modulationer lyckades koppla ihop IA-glasets hologram med de kvantmekaniska svängningarna i hjärnan och människor kunde uppleva ”tidlösa” resor, lika verkliga i själva upplevelsen, som verkliga livet. Det som otaliga farliga experiment med droger som LSD hade försökt uppnå kunde nu vem som helst uppleva på ett säkert och harmoniskt sätt. Femton minuter i ett sådant hologramkvantiskt rum upplevdes av en av de första brukarna som ”tusen år”. Att man lyckats aktivera nervceller i hjärnan med fiberoptiskt ljus redan år 2013 borde ha fått någon att förstå, suckar mannen för sig själv och minns dagen världen förändrades helt och hållet. Roger Penrose ” I stället för att bygga kyrkor gick samhällen ihop för att bygga hus enbart bestående av IA-glas. Döden kan komma när som helst … Den dagen hade mannen på nyheterna kunnat läsa att en kvinna som i ett hologramkvantiskt rum fått en hjärtinfarkt och dött hade fortsatt interaktionen med IA-glasets hologram. Det som framstod som en omöjlighet visade sig ha en fysisk förklaring. De kvantmekaniska svängningarna upphörde inte då kvinnan dog, för de behövde inte mer energi än vad som fanns i rummet. Då kvinnan kände att livet försvann ur sin kropp hade hon medvetet lagt sina kvantmekaniska svängningar i hologrammet och blivit ett med det. Hjärnan fungerar som ett hologram, där varje liten del är en miniatyr av helheten så kvinnans kvantmekaniska svängningar hade förenat sig med IA-glasets hologram och hennes själ blev odödlig! Eller, fnyser mannen i sina tankar, så länge IA-glasets hologram får energi. Nyheten hade farit runt världen och skakat grund valarna i såväl Sankt Peterskyrkan i Rom, som moskén i Mecka och nu blev frågan om IA-glas en fråga om själens odödlighet. I stället för att bygga kyrkor gick samhällen ihop för att bygga hus enbart bestående av IA-glas. Döden kan komma när som helst och när man minst anar det om man har otur och därför ville människor ha IA glas överallt runtomkring sig. Överallt! Floatworld hade svepts bort från marknaderna. Att konkurrera med den som kan bygga himmelriket på jorden går inte! Mannen, som alltid hade varit skeptisk till sin natur hade som en av de första via sensorer fått kommunicera med kvinnan, eller kvinnans själ och, det hade varit som att tala med en ängel. Mannen sätter med darrande hand ner glaset på bordet vid minnet av upplevelsen, som både hade förändrat hans egen själ och gett honom den bittra kalken av nederlag. Vid förnimmelsen av kvinnans själ hade han förstått att anden var ute ur flaskan och att vanligt glas aldrig mer skulle användas. Mannen hade under senaste året låtit den indiska firman bygga ett rum åt sig själv av IA-glas som var 6 × 6 × 6 meter stort och som enligt företagets representant räckte för att uppleva hela universum fram till evigheten. När han går in i rummet och sätter på kontrollerna och känner den första kittlingen i nacken, tänker han urskuldande, liksom en ursäkt till alla anställda inom koncernen som förlorat sina jobb, ja det är lätt när man har facit. Facit, förresten var inte det en världskoncern uppe i Sverige med 14 000 anställda, som borde ha blivit världens ledande datorföretag? Dörren av IA-glas glider igen bakom mannen och en doft av glasdamm och ljudet av skärmaskiner slår emot honom och hans ansikte klyvs av ett stort leende. / Referenslista: Quantum Physics of Conscious- Delen och helheten, Werner Glassallianceeurope.eu, www.youtube.com – Consciousness ness, Cosmology Science Heisenberg, Hallonquists – A conversation with Deepak Publishers, Cambridge, 2011. Bokförlag AB, 1993. Glass & the future. Consciousness in the universe: Physicists develop a quantum into quantum mechanics according The Chopra Well. A rewiew of the ”Orch OR” theory. interface between light and atoms, to physicist. Henry P. Stapp, Themindunleashed.org – Physicists Stuart Hameroff. Roger Penrose, Sciencedaily.com, Universitaet University of California-Berkeley, find evidence that the universe is a Physics of Life Reviews, volume 11, Mainz, may 24, 2010. July 14, 2014. giant brain, Dimitri Kriukov, University issue 1 March 2014. Thespiritscience.net, The soul fits Chopra and Stuart Hameroff, of California San Diego, 19 July, 2013. GLAS 1.2015 / framtidsvision / 39 Solcellsruta av glas med printteknik. 40 GLAS 1.2015 / framtidens miljö / ”När det gäller framtidens miljö är vi alla lång siktiga ägare!” ” OM EN HUSFASAD KLÄS IN MED SOLCELLER BETALAR SOLCELLERNA INTE BARA SIN EGEN KOSTNAD, UTAN EFTER NÅGRA ÅR OCKSÅ RESTEN AV FASADEN. Jan Lindholm, vd Fasadglas AB Det säger Jan Lindholm, vd för Fasadglas AB, i ett samtal om framtiden för glasbranschen. Vi befinner oss i ett konferensrum på företaget där många prover är uppsatta på väggar och i fönster. FRAMTIDENS MILJÖ Text: Peter Sitell Foto: Johan Aredal Flera av proverna är solceller, där den helt svarta är mest effektiv och den näst intill helt transparenta ger minst energi. Det finns även solceller med printteknik. Den transparenta solcellen är i och för sig minst effektiv, men den är också attraktiv i sitt ljusgenomsläpp. – Det har också skett en snabb utveckling i lagringskapaciteten när det gäller nya torrbatterier med bipolära kondensatorer, den nya generationens torrbatterier. En Djurgårdsfärja ska till våren drivas på bipolära kondensatorer så möjligheten att faktiskt lagra sin energi har ökat, istället för att enbart vara hänvisad till balansräkning mot elnätet, beskriver Jan och framhåller att en standardisering av solceller på samma sätt som energirutor vore en dröm. – Då skulle alla nya glasfasader bestå av solceller, som standard! Jan Lindhom håller i en solcellsruta av glas med printteknik. Den transparenta solcellen är minst effektiv men attraktiv med sitt ljusgenomsläpp. Ett av de företag som Fasadglas deläger och samarbetar med är Exeger, som har tagit fram en teknik baserat på fotosyntesen. Samma som alla växter använder. Den heter Dye-sensitized Solar Cells, DSC. Denna teknik gör det oerhört mycket billigare att tillverka solceller. – Om en husfasad kläs in med solceller betalar solcellerna inte bara sin egen kostnad, utan efter några år också resten av fasaden. I Kungsbrohuset, som när det var färdigt var världens mest effektiva byggnad i energiavseende kostar en kvadratmeter kontorsyta innanför fasaden 54 kilowatt per kvadratmeter och år. En DSC- solcell generar cirka 70 kilowatt per kvadratmeter och år. Det här är inte de snabba avskrivningarnas pengar, men för långsiktiga ägare är det en bra affär. – Det är en kunskapsfråga och när det gäller framtidens miljö är vi alla långsiktiga ägare, eller hur! Är det problem med miljön eller inte!? frågar sig Jan retoriskt. Hur mycket billigare DSC-tekniken är i jämförelse med konventionella solceller framkommer inte men ett viktigt faktum är att DSC-celler fungerar bättre när värmen stiger till skillnad från kiselceller som ”dör” vid 58 grader Celsius. En annan positiv egenskap är att solljuset kan träffa cellen ur snäva vinklar samt vid molnigt väder och ändå fungera. DSC solceller kan också användas interiört i väggar och golv och på det viset ”suga” upp överskottsenergi. Exeger är inne i en fas av uppbyggnad, där en fabrik med 31 anställda kom igång år 2014. Något år eller mer kommer att behövas för att kunna möta de stora beställningarna. Företaget har hittills gjort en mycket lyckad satsning på strömförsörjning, bland annat till smartphones och elektroniska läsplattor. När man inom den digitala tekniken lyckas gå från elektroner till fotoner, anser Mikael Ludwigsson, teknisk doktor i oorganisk kemi på Glafo att glas är det perfekta materialet att innesluta denna teknik. Det innebär till > GLAS framtidens miljö / GLAS 1.2015 1.2015 // framtidens miljö / 57 41 ” Den glasteknik vi och andra företag har utvecklat kan möta både energi- och miljöproblematiken i framtiden. ”Även om vi utvecklar avancerade produkter är det inte säkert att kunderna kommer att efterfråga dem. Problemet är också att ny teknik ofta är väldigt dyr i sitt första skede”, säger Jan Lindholm. 42 > exempel att ett 3 × 6 meter stort glas skulle kunna fungera som en avancerad smartphone över hela ytan. Även om glaset då behåller sin funktion som byggplatta, på vilket sätt tror då Jan Lindholm att ett sådant teknikskifte skulle komma att förändra glasindustrin? Och hur bör glasindustrin förbereda sig? – För tre år sedan startade vi Printglas och tog då kontakt med Sony och Hitachi som tillverkar bildskärmar och såg vad de gjorde. Vi ville ta reda på vilka möjligheter det finns för att utveckla interaktiva glas. Vi på Fasadglas har genom kanaler, som bland annat Glafo, samarbete med både KTH, Chalmers, andra högskolor och flera företag, men det svåra är att utveckla ett samarbete då olika branscher jobbar på med sin egen agenda. Vi är öppna för ett sådant teknikskifte, men våra muskler räcker inte till, och det dröjer innan den här tekniken blir verklighet. Det vore fantastiskt om de stora glasföretagen, förslagsvis Pilkington och Saint Gobain, kunde stötta olika forskningsprojekt. Fasadglas har inte förmågan att ensamt kunna driva forskningsprojekt, hur intresserade vi än är, förklarar Jan Lindholm och beskriver problemet som tvåfaldigt – många forskare har ingen som helst marknadskontakt och ska man jobba med forskning inom glasföretagen krävs det en utbildning och kompetens som är svår att skapa så snabbt som det kanske skulle behövas. – Även om vi utvecklar avancerade produkter är det GLAS 1.2015 / framtidens miljö / inte säkert att kunderna kommer att efterfråga dem. Problemet är också att ny teknik ofta är väldigt dyr i sitt första skede. De första cd-spelarna till exempel kostade många tusen kronor, idag är de nästan gratis om man kan hitta dem! I en rapport från Smart Housing Småland av Maria Lang och Elisabeth Flygt på Glafo, Glasforskningsinstitutet (se även artikel på sid 20), görs en marknadsanalys av förutsättningarna för transparent intelligens i bostadstillämpningar. I rapporten behandlas frågan om hinder för att använda funktionella och interaktiva glas och slutsatsen är att det primärt är en kunskapsfråga. Stämer det? Med emfas understryker också Jan Lindholm sin samsyn med rapportens slutsats. – Det är det som är kärnan i möjligheten att utveckla ny teknik. Kunskap skapar efterfrågan! När det gäller dynamiken mellan marknad och forskning är den svårt kantrade bostadsmarknaden en potentiell motor för ny teknik om bostadsbyggandet sätter fart. – Vi måste ta energi och miljöproblemen på allvar. Vi kan inte fortsätta som förut med payoffs på två och ett halvt år. Det krävs ett långsiktigt tänkande. Den glasteknik vi och andra företag har utvecklat kan möta både energioch miljöproblematiken i framtiden, avslutar han. / ny heMSidA Med GLAS by Mixa ClickitUp och få ett personligt höj- och sänkbart glasräcke www.glassolutions.se i dagarna har vi lanserat vår nya hemsida, www.glassolutions.se. ett led i vårt arbete med att bli en ännu bättre partner för dig. Ditt glas. Vår värld! hos oss är det lätt att hitta rätt produkter till ditt projekt. Våra referensprojekt talar ett tydligt språk. Beskrivningarna ger dig idéer om smarta och eleganta lösningar. hemsidan ger en bra bild av vad vi kan åstadkomma och bidra med i moderna byggprojekt. Välkommen in! www.glassolutions.se Se ClickitUp in action emmABodA | Box 153, 361 22 emmaboda | tel: 0471-188 00 Region syd Fårögatan 6 202 12 Malmö Tel: 040-18 81 30 Region väst Argongatan 24 431 53 Mölndal Tel: 031-86 56 30 Region öst Kolfallsgatan 17 582 73 Linköping Tel: 013-10 48 44 Region mitt Östanvindsgatan 14 652 21 Karlstad Tel: 054-85 32 30 Region noRR Maskinvägen 9 972 54 Luleå Tel: 0920-24 09 30 Stockholm Tel: 08-760 01 95 Sundsvall Tel: 060-64 74 44 ErgoSafe AB +46 (0)35-411 70 www.ergosafe.se / mittuppglaset / produktion av fasadblock på Målerås Glasbruk till fasad i göteborg klicka in på tidningenglas.se för mer info om Mittuppglaset Foto: Ida Jonasson Vad skulle du vilja kunna göra Emma Jonsteg, Utopia Arkitekter: – Några av sakerna på min önskelista för framtiden är redan under utveckling. Ökad energieffektivitet är så klart ett område där det redan hänt mycket. Och framtida utveckling av såväl fönster som infästningar kommer att göra att vi i ännu mindre utsträckning be höver bekymra oss för hur vi vill jobba med glas i våra fasader ur ett miljöperspektiv. Tredje generationens solceller i glasrutor och hela glasfasader kommer att innebära fantastiska möjligheter när det gäller hållbar energiproduktion, inte minst för oss som bor på breddgrader med sämre tillgång till direkt solljus under en stor del av året. Även innovationer för lösningar där glaset kan bli en allt viktigare del av bärande konstruktioner kommer att skapa nya spännande möjligheter i framtiden. Marianne Grauers, vd Glafo: – Man ska vara försiktig med sina profetior för utvecklingen går fort nu. Och dessutom är min fantasi nog lite för begränsad. Jag minns att jag för fem år sedan inte kunde ana hur långt vi har kommit med osynliga funktioner på glas, eller att vi idag kan köpa böjbart glas på rulle – bara 0,05 mm tjockt, … eller tunt rättare sagt. Vi har sedan länge glasprodukter med osynligt tunna metallskikt för främst energieffektivisering och solskydd. Tänker vi sedan allsköns elektronik som också kan beläggas på glas så öppnar sig enorma möjligheter. Går vi utanför byggbranschen ser vi hur man inom livsmedelsindustrin eller i bruksglasanvändande strävar efter tunnare och bättre glas. Glas före plast, eftersom det är ett kemiskt stabilt material som inte ger ifrån sig ämnen som finns i plast eller konservburkar. Jag tror också mycket på transparenta solceller. Snart kommer vi att kunna ha det vi idag kallar fönster som en energianläggning utan att det syns. 46 GLAS 1.2015 / frågor & svar om framtiden / Patrik Hadenius, chefredaktör för Forskning & Framsteg och Språktidningen: – I ett aktuellt nummer av Forskning & Framsteg skriver vi om framtidens flyg. Artikeln handlar om en serie omöjliga krav som ska förenas i teknisk utveckling. Vi vill resa oftare och längre men till lägre priser. Det ska samtidigt belasta miljön mindre, inte bullra och vara säkert. Vi vill starta och landa nära våra hem, men ändå bebygga cityflygplatser med bostäder och slippa störningar på natten. Jag tänker på denna omöjliga önskelista när redaktören för GLAS frågar mig om mina önskemål på framtidens glas. För jag vill ha glas som är både böjliga och hårda, som inte går sönder, men som ändå ger vika om någon går in i dem. Glas som man kan se igenom, men som ändå stänger ute starkt ljus och som dessutom kan skydda från insyn. Jag vill ha glas som man inte behöver tvätta, men som ändå är miljömässigt smarta och tillverkas av återvunnet material och i en energisnål process. Gigantiskt stora glas, som är lätta men ändå kan vara delar av en bärande konstruktion. För framtidens flyg är lösningen flerfaldig. Det visar sig att det ena alternativet automatiskt inte behöver utesluta det andra. Vi kan ha både snabba och långsamma flygplan, samtidigt. Detsamma bör gälla glas. Jag önskar mig inte ett enda framtidsglas, utan en hel mosaik av olika sorter. Framtidens glas är helt enkelt väldigt många olika. Får jag bli en smula politisk så vill jag se samma mångfald i glasets värld som i samhället. Monokultur gynnar varken glasindustrin eller Sverige. Robert Schmitz, White: – Jag vill kunna se att det blir enklare att göra custom made dubbelkrökta glasytor och att glaset i framtiden även löser akustikproblematiken! Leif Brodersen, 2bka arkitekter: – En mer anspråkslös önskan inför framtida teknik- och produktutveckling är att glasen blir ännu mer energieffektiva, solskyddande, ljuddämpande, vandalresistenta, självtvättande och kondensavstötande än någonsin. Men en mer krävande önskan är att glasen blir så smarta och intelligenta att de låter sig fjärrstyras direkt via elektroner i hjärnan. Samtidigt är de så kapabla och multifunktionella att de kan byta egenskaper med tankekraft. Då kan alla ytterväggar och innerväggar (även golv och tak) ständigt vara i förändring så att de ömsom är insynsskyddade och ömsom transparenta och så vidare. Problemet är bara om styrningen kapas av någon annan. Mikael Frej, Unit arkitekter: – Objektivt sett är glasets slutmål att kunna styra strålningsenergins alla våglängder, så att man kan kontrollera vilka våglängder som reflekteras och vilka som släpps in i huset, i en steglös styrning från 0–100 procent. Då kan man bestämma vilken färg som det mänskliga ögat skall uppfatta på glaset, hur mycket värme som skall släppas in, reglera ljusinfallet och glasets opacitet. Via elektrostyrda metalloxidskikt på glasen kan de bli levande och svara på sin omgivning. Leif Restadh, Teijlers Glas, Örebro: – Mitt svar får bli den ”framtidsannons” inför millennium skiftet vi satte in i en skoltidning. Man kan väl säga att verkligheten kommer i fatt oss. med glas i framtiden? Pauline Algeröd, arkitektstuderande Chalmers: – En fascinerande utveckling hade varit om fönsterytor kunde öka/minska i storlek. Föränderliga beroende på tillfälle och önskemål. Är även intresserad av hur glasets utveckling kan komma att bli om man tar stöd av andra material. Dra fördel av olika materials egenskaper och vår kunskap om dem till nya användningsområden för glaset! Kristofer Pettersson, AXS Nordic: – Det är en klurig fråga tycker jag. Visst försöker man vara innovativ, men att tänka utanför ramarna för vetenskap och naturlagar är ju inte vardag precis. Man får anstränga sig lite för att släppa loss fantasin. Mjuka glas som är böjliga men ändå personsäkra. Glas som man kan rulla upp på rulle. Hur låter det? Kanske kan man med elektronik styra dem så att de får samma egenskaper som ett härdat glas? Eller behandla dem på plats när man utformat dem. Eller föreställ dig gångjärn och beslag helt tillverkade i glas. Då skulle man kunna bygga konstruktioner som för tankarna till sagovärlden. Tänk att kunna bygga ett en hel byggnad av glas där man dessutom kan använda varje glas som bildskärm med otrolig upplösning. Skapa ditt rum efter humör eller gör en projektgenomgång på närmsta vägg. Ina Calmanovici, Link Arkitektur: – Jag skulle önska att glaskonstruktioner klarar friare former och ännu större format. Att man hittar på system att foga glas med helt osynliga silikonfogar så att man inte märker att glaskonstruktioner är indelade i moduler. Visst finns det böjda glasfasader men jag skulle önska att glaset i fasader kan formas fritt som i enorma glasskulpturer. Att glaskonstruktioner har inbyggda intelligenta system som reglerar ljus- och värmetransmission efter väder så att man får ett behagligt invändigt klimat utan att behöva solavskärmning. Att glaskonstruktioner även har inbyggda system för att lagra överskottsvärmen på dagen och förvandla den till energi som kan tillföras byggnaden. Att glasfasader kan programmeras så att de ändrar färg och mönster. Då blir fasaderna stora konstverk i ständig förändring och man tröttnar inte på dem. Johan Sundberg, arkitekt: – Jag önskar att det fanns ett sätt att minimera kallras utan elektriska rutor. Jag vill rita stora glas och jag vill att mina brukare ska kunna sitta nära utan att få kallstrålning eller kondens. Jag önskar att glaset kunde vara mer levande, att det på något sätt kunde byta form och bli knottrigt, klart, kanske kunde byta genomsläpplighet som ett par solglasögon. Jag vet att en del sådan teknik är på gång, hoppas att det kommer produkter snart som vi kan föreskriva. Annars vill jag säga att jag är väldigt nöjd med vad glaset kan göra idag. Varför göra allt så hightech? Kanske är det lowtech vi behöver mer av?! Ett välplacerat fast glas, gärna på något sätt inte helt genomsläppligt (som gammalt kulturglas, så att man får en materialkänsla), och så en vacker inramning. Så är riktigt fin arkitektur, den har känsla, och bär inte med sig en massa krav och teknik. Erik Pargell, Essa Glas: – Isolerglas med betydligt lägre u-värden, utan kondens på varken utsida eller insida. Säkrare produkter med längre garantier med ett större och prisvärdare utbud av integrerade delar i form av inbyggda variabla solskydd, brand, integritet, ljus etc. Möjlighet att bearbeta isolerglas nästan lika lätt som enkelglas avseende håltagning m m med bibehållet u-värde. Lättare uppbyggnader/högre hållfasthet. Inga begränsningar vad gäller glas med radie. Erik Haara, vd Glasbranschföreningen: – Jag ser framför mig ett samhälle där byggnader byggs i glas – exteriört och interiört. Ett samhälle där glaset med integrerade solceller löser byggnaders och människors energibehov. Ett samhälle där bärande glas är stommen i byggnaderna. I framtiden samspelar elektroniken med glaset, där väggar ena stunden kan vara transparanta och i den andra stunden kan se ut som en vägg, eller varför inte vara byggnadens multimediakanal! Jag tänker att vi sitter och njuter av det öppna samhället med en fantastisk utsikt och genom ett knapptryck byter utsikten mot en storbildskärm för videosamtal med en person på andra sidan jorden. Jag är övertygad att glaset är framtiden och att framtiden är närmare än vad vi tror! ” Jag är övertygad att glaset är framtiden och att framtiden är närmare än vad vi tror! Erik Haara, vd Glasbranschföreningen GLAS 1.2015 / frågor & svar om framtiden / 47 4 frågor om bärande glaskonstruktioner I Smart Housing Småland-rapporten ingår en intervju om bärande glas med Erik Serrano, professor i byggnads mekanik vid Lunds Tekniska Högskola och tidigare professor i byggteknik vid Linnéuniversitetet. c) Man skickar förslaget på remiss till andra EOTA-medlemmar i Europa. d) Efter remissomgång och revideringar kan man utfärda ett godkännande och produkten kan CE-märkas. Ovanstående kan i princip genomföras på motsvarande sätt på nationell nivå (och då utan remiss), men då kan man inte CE-märka produkten. Om det finns harmoniserade europastandarder som omfattar produkten (och det finns det ju inte!) MÅSTE däremot dessa harmoniserade standarder följas och produkten MÅSTE i så fall CE-märkas. Vad är det för tidshorisont innan bärande glas kan godkännas enligt normer för att användas i Sverige? – Jag tror att om man idag satte igång ett seriöst arbete tillsammans med en tillverkare av en produkt, till exempel en skjuvvägg, skulle man kunna ha något på plats inom några år (mer än ett år, mindre än tre år är min gissning). Jag tror inte att man egent ligen behöver hänga upp sig så mycket på om det gäller Sverige eller Europa. När är det bestämt hur man ska räkna på detta generellt? – Det kommer nog att ta tid. Jag tror nämligen att det som först kommer att hända är att man hanterar dimensioneringsfrågan genom tekniska godkännanden. Detta innebär i så fall att varje tillverkare av produkter har sina respektive verifierade värden och övriga förutsättningar för användandet. Vilka formalia krävs? – Jag tror att man kommer att börja med tekniska godkännanden. En sådan procedur går i princip till på detta sätt: a) En tillverkare har en produkt som man vill sätta på marknaden. Tillverkaren kontaktar till exempel SITAC i Sverige. b) Man tar fram ett förslag på hur man skulle kunna verifiera produktens egenskaper, hur man ska dimensionera den, hur den får användas, krav på tillverkning, till- verkningskontroll och initial typprovning. Detta arbete kan delvis grunda sig i t ex tidigare forskningsprojekt, utvecklings arbete m m. 48 GLAS 1.2015 / 4 frågor / Erik Serrano, professor i byggnadsmekanik vid Lunds Tekniska Högskola. Krävs det provningar? – Ja. Som framgår ovan så tror jag att man kommer att ta spåret via godkännanden. Då krävs verifiering av produktens egenskaper i ”Initial Type Testing” (ITT). Det som provas i ITT måste i princip komma från producentens tillverkningslina, eller om man kan föra i bevis att annat tillverkningssätt inte påverkat resultatet, skulle kanske vissa av våra provningar i projekten1 kunna användas. Jag tror personligen att framför allt limprovningarna skulle kunna användas, medan däremot de mer komplexa sammansatta elementens egenskaper beror på hur man har satt ihop dem, vem som gjort det, och var det är gjort. 1. Här avses EU-projekten ”Glas och trä i samverkan – Innovativa byggprodukter med mervärde” och ”Load Bearing Timber Glass Composites”. ar v r e s i v – ! e r a k r e v h an t LAseal fönsterkitt för proffsen Prova LAseal som används av Sveriges ledande glasmästerier och fönsterrenoveringsföretag. Laseal har hela 10 års produktoch materialgaranti och är övermålningsbar med alla färgsystem för fönster, vattenburet, alkydolja och linoljefärg. Finns i flera färger, även rött och grönt. Vi servar hantverkare med verktyg, utrustning, förbrukningsmaterial och inte minst kunskap inom fönsterrenovering. Gå in på vår hemsida så kan du handla direkt! www.leifarvidsson.se G O d K ä n d Av LAseal fönsterkitt LAseal har 10 års funktionsoch materialgaranti Brett sortiment av glassilikon å Ring oss nu p 0392-360 ÅRS Beställ innan lunch så skickar vi varorna samma dag! FUNKTIONS- OCH M AT E R I A L G A R A N T I LASEA REG ISTRE L FÖNSTERKI 10 TT R U Ä R K E F R Å N L E I F A RV I D SSON R AT VA AB K ATA lOGE n 19 nR u! uTE n Mullsjö Huvudkontor Lager Tel 0392-360 10 Box 90, 565 22 MuLLsjö GöTEBORG säljare Tel 031-711 66 90 KIsTA Yrkesbutik Kontor Tel 08-26 52 10 Haukadalsgatan 8b, 164 40 KIsTA HAndlA dIREKT på våR HEMsIdA! www.leifarvidsson.se BEsTäll KATAlOGEn på näTET – www.leifarvidsson.se Är det inte hög tid att låta isolerrutan bära sig själv? Redan för cirka fyrtio år sedan när isolerrutan var relativt ny fanns det tankar kring och lösningar på att låta isolerrutan vara fönsterbåge. Trots att ett flertal mer eller mindre sofistikerade lösningar har sett dagen ljus sen dess har ännu ingen ny fönsterdesign slagit igenom på bred front. Borde det inte snart vara dags för ett genombrott eller är hindren för många? Dags att s 50 GLAS 1.2015 / karmlösa fönster / karmlösa fönster Text: Alf Rolandsson Möjligen är byggbranschen alltför konservativ, där ny design möter stort motstånd och får svårt att slå igenom. Vad gäller designen på fönster räcker det att titta på den stora mängd spröjsade fönster som efterfrågas än idag trots att behovet av spröjsning rent tekniskt försvann för snart hundra år sedan när maskinglaset kom. Det kan möjligen fortfarande finnas en del svårigheter att övervinna kring täthet mot regn och vind när stora öppningsbara fönster efterfrågas. I övrigt har jag svårt att hitta några uppenbara hinder mer än att det alltid är trögt och kräver uthållighet innan volymerna är tillräckligt stora för att tillverkningsmetoderna ska kunna bli rationella och konkurrenskraftiga. Öppningsbart är problem Det är ju inte helt sant att ingenting hänt när vi tittar på hela spektrat av glasningssystem. I den kommersiella delen av byggnationen, med en stor andel glaspartier och hela glasfasader i metallsystem, har mycket skett > krota bågen? GLAS 1.2015 / karmlösa fönster / 51 > över tid. Här finns också en rad smarta lösningar och mycket nytänkande som inneburit och fortfarande säkert kommer att leda fram till nya innovativa och eleganta fasader av god kvalitet och beständighet. För fast monterade isolerrutor är det också enklare att hitta rationella monteringsmetoder och tekniskt väl fungerande lösningar. Det är när glasenheterna ska kunna öppnas som vi får problem och i största utsträckning fortfarande idag bygger fönstren med isolerruta, båge och karm. Fasta fönster och glaspartier Fasta i karm Låt oss först titta på fasta partier där det är relativt enkelt och uppenbart att ingen båge krävs för att isolerrutan ska kunna monteras. I de flesta fasta fönster och glaspartier monteras isolerrutorna direkt i karmen. Vanligen hålls glasen fast genom torrglasning med fogband, yttre tätningar och glasningslister. Genom att silikonlimma glasen mot ramverket och foga mellanrummen Arkitekt Sigurd Lewerentz-ritade kyrkor i Klippan och i Björkhagen där isolerrutorna ligger utanpå fasaden fogade mot densamma och fasthållna med utvändiga clips. Markuskyrkan i Björkhagen. S:t Petri kyrka i Klippan. Seinäjoki bibliotek i Finland med Pilkington Planar. 52 GLAS 1.2015 / karmlösa fönster / med mjukfog kan yttre lister undvikas och helt släta fasadytor erhållas – så kallad ”structural glazing”. Vi ser också en ökad användning av metoder där rutorna limmas mot karmen och bidrar till att styva upp fasaden. Till exempel deltar Glafo i ett projekt där glas och trä limmas samman för ökad stabilitet och styrka. Inom detta projekt finns en potential att utveckla bärande fönster. Det kan vara intressant att jämföra med hur fordonsindustrin i mycket större utsträckning utnyttjar glasets möjligheter när man till exempel sedan många år limmar fast rutorna för att bidra till karossens stabilitet vilket resulterat i mindre materialåtgång samtidigt som man får en snyggare och enklare design. Fasta utan karm Fasta glaspartier utan karm, där isolerrutan ensamt är hela ytskiktet, har funnits på marknaden i många år. Till en början var det vanligt att isolerrutorna monterades med genomgående bultar för montage mot en bärande stomme som Pilkington Planar. Det har blivit allt vanligare att montaget sker med hjälp av specialdesignade På Glasstec 2012 visades ett system, Wopschko Glasfenster, där en öppningsbar enhet elegant integrerats i glasfasaden. distanslister direkt i isolerrutan så som till exempel Skandinaviska Glassystem gör. Vi lämnar fasadpartierna och tittar på montage av enskilda fönster där isolerrutorna är fast monterade direkt i vägg. Här är kanske Lewerentz kyrkor i Klippan och Björkhagen byggda på 1960-talet de mest kända exempel i Sverige. Isolerrutorna ligger utanpå fasaden fogade mot densamma och fasthållna med utvändiga clips. Ett annat exempel är det koncept som Jan-Åke Andersson i Åhus utvecklade på 1990-talet. I en sandwichkonstruktion kallad CTEN limmas de fasta fönstren in i en fals direkt i betongväggen. Resultatet blir en helt slät utsida och ett fönster som inifrån saknar karm och båge – mycket elegant. Öppningsbara fönster Öppningsbart – i båge Ett öppningsbart fönster består normalt av karm, båge och glas. Traditionellt glasades fönsterbågen med enkelglas och när vi gick från enkelglas till tvåglas utökades fönstret med ytterligare en båge och ett glas kittades fast i varje båge. Efter isolerrutans introduktion har vi fortsatt att montera glasen i bågar trots att glaskasetten är stabil nog att bära sig självt. I kopplade fönster är det fortsatt alldeles utmärkt och närmast oundvikligt att fönstren har båge/bågar för montage av glas och isolerrutor och en förutsättning för hela konceptet med andra funktioner som till exempel mellanglaspersienner integrerade i fönstren. Mera tveksam och överflödig blir då glasningen av isolerrutan i båge när fönstret bara har en båge utan kopplingsfunktion. De återstående funktionerna för själva fönsterbågen i öppningsbara fönster är att möjliggöra montage av beslag och fönstertätningar och skydda isolerrutans kanter. Öppningsbart – integrerad båge Om nödvändig beslagning och tätning fixeras till isolerrutan kan denna fungera som båge och fönstret består då bara av karm och båge/isolerruta. Det har genom åren dykt upp en rad försök att lösa dessa detaljer främst genom att nödvändiga profiler för beslag och tätning limmats till isolerrutan. Rutan och fönsterbågen blir då en integrerad, slank och mycket stabil enhet. Det tidigaste exemplet på denna lösning som jag känner till är Emmabodas I-form som lanserades på 1980-talet. Ett annat exempel är det aluminiumklädda träfönster som visades av Elitfönster på Nordbygg 2012. På Glass tec 2012 visades ett system, Wopschko Glasfenster där en öppningsbar enhet elegant integrerats i glasfasaden. Skandinaviska Glassystem har också lösningar för öppningsbara fönster i sina helglasfasader. Här finns säkert en lång rad andra lösningar med samma syfte – att erhålla en stram, elegant glasning utan störande inramning eller överflödigt material. Öppningsbar isolerruta Den ultimata fönsterbågen med minimal materialåtgång och mesta möjliga ljusöppning måste ändå vara den där isolerrutan är båge. Om isolerrutans distansprofiler utformas på ett sådant sätt att nödvändig beslagning och tätning kan fixeras direkt till isolerrutan skulle denna > GLAS 1.2015 / karmlösa fönster / 53 Rubber seal Laminated thin glass Reactive hotmelt Sealing material Glassfiber reinforced plastic mountingbar with thrad inserts Rubber seal Spacer with steelband Desiccant matrix Middle glass Reactive hotmelt Laminated thin glass Utsida Insida Principskiss för konceptfönster. > kunna monteras i karmen och då fungera som båge – fönstret bestå av karm och isolerruta. För ett utåtgående fönster kan man tänka sig är en trappad (steppad) treglasruta där det yttre glaset är så mycket större än övriga två glas att det i stängt läge även täcker karmen. Detta skulle resultera i att allt som exponeras utåt är den yttre glasskivan med allt vad det innebär i form av minimalt behov av underhåll och ett fönster som inte behöver kläs i aluminium för att stå emot väder och vind. Fönsterkarmen kan utföras av valfritt material för att passa in i fasadkonstruktion och harmoniera med interiören. En sådan lösning innebär också en potential för minskad materialåtgång och lät�tare konstruktion. ”Smart Windows” – MEM4WIN Med bidrag från Europakommissionens sjunde ramprogram under rubriken ”FP7-Smart Windows” pågår ett intressant projekt där ambitionen är att utveckla framtidens fönster. Motiveringen till stödet är bland annat att en minskning av energiförlusterna genom fönster och glasfasader fortsatt är en av de viktigaste strategierna för att åstadkomma minskade energiförluster i byggnader. EU-kommissionen har avsatt medel för att bidra till en utveckling där målet är att utveckla fönster med U-värdet < 0,3 W/m2K, 50 procent viktminskning och 20 procent kostnadssänkning, allt jämfört med samma funktionalitet i dagens traditionella fönster. Ett antal europeiska företag och forskningsorganisationer har antagit utmaningen med ett koncept kallat MEM4WIN där man avser att implementera intelligent energistyrning i fönster och samtidigt uppfylla målen ovan i form av sänkt U-värde, lägre vikt och lägre tillverkningskostnader. Lamellglas med extra innehåll Med hjälp av tunna glas, varav några laminerade, siktar man på att utveckla en fyrglasruta som uppfyller alla ovan nämnda kriterier. Laminerade yttre och inre glas bestående av 2+2 mm härdat glas ger nödvändig mekanisk stabilitet för att klara vindlaster. Lamineringen ger också möjligheter att innesluta solceller, LED och smart styrning av ljus, solvärme och kanske till och med använda fönstren som ljuskälla. De övriga två glasen måste vara extremt tunna, helst ned till 1 mm och de är där för att fönstret ska få ett U-värde ner mot 0,3 W/m2K. För 54 GLAS 1.2015 / karmlösa fönster / att bibehålla hög ljustransmissionen trots att fönstret innehåller fyra glas måste metoder för kostnadseffektiv antireflexbehandling undersökas. För att kunna hålla kostnader och vikt nere, helst lägre än dagens rutor, är ambitionen också att utveckla en ny typ av kantförslutning som möjliggör enkel tillverkning och erbjuder tillräcklig mekanisk styrka i ett ramlöst fönster eller fasadelement där fönsterbågen eliminerats. Minskad vikt utan ram Målet är att skapa en helt ny design på isolerrutan med fyra ultratunna glas monterade i ett ramlöst system för montage direkt i karm eller fasad även för öppningsbara enheter. Man räknar med en sänkning av U-värdet till 0,3 W/m2K samtidigt som vikten minskas med mer än 50 procent och kostnaderna med 20 procent. Den inre och yttre rutan består av 2+2 mm laminerat glas med möjlighet att integrera solskydd, solfångare, belysning med mera. Målet är en total glastjocklek på 10 mm [2/2-1-1-2/2 ] för att erhålla eftersträvad viktminskning. Vikten minskas ytterligare genom utveckling av en isolerruta som inte behöver ramas i fönsterbåge – gång järnen för öppningsbara kassetter integreras i kanterna och eliminerar därmed behovet av konventionella fönsterbågar. En sådan lösning kommer också att erbjuda optiska och estetiska fördelar och tillfredsställa önskemål om enhetlig fasaddesign. Programmet inom MEM4WIN-projektet är väldigt ambitiöst och innehåller mycket nytänkande som användning av grafen för transparenta ledande skikt och det visar på en potential för utveckling av framtida intelligens i fönster. Med en komponentuppbyggnad blir det möjligt att lägga till eller dra ifrån för att konfigurera smart fönsterteknik för individuella behov för olika til�lämpningar, olika för kommersiella byggnader och för fönster i nya eller renoverade bostäder. Några måste gå i bräschen Mycket arbete pågår på många håll för att utveckla framtidens smarta eleganta och energibesparande fönster. Vi kan bara hoppas att det finns några som kan och vågar gå i bräschen och att byggmarknaden är redo att anamma och ta till sig ny teknik och ny design efterhand som den blir ekonomiskt och estetiskt till talande. / Låt gLaset bLi en bärande deL i konstruktionen genom Limning! Lägre u-värden möjLighet tiLL sLimmade profiLer effektivisering av produktionen nya sätt att bryta köLdbryggan Barajas airport, madrid 2015-Glas 240 mm B-161 mm H.indd 1 2015-01-30 09:04:09 TGI®-Spacer M: Re-designing the world of Warm Edge. The key to success: Providing innovative solutions to complex requirements. The M is the logical successor to the TGI ® -Spacer, which is based on versatility. A variety of possible combinations can be used to create your optimum solution. Make use of: Increased rigidity Higher productivity Improved processability Technoform Glass Insulation GmbH Matthäus-Merian-Straße 6 | D-34253 Lohfelden Phone: +49 561 9583 100 | Fax: +49 561 9583 121 www.glassinsulation.de | [email protected] NEW Säker transport av glas, Lyftevagn och glaslager R !! ETE a H Y y N år n Se v sida: hem x.com me teki Nomade 300 kg Express 150 kg Glas stativ Lyftevagn upp till 300 kg Glaslager Bilindredning Typ 5 Typ Ergo Tekimex International ApS | Baldersbuen 21 | DK 2640 Hedehusene | Tlf +45 46 56 03 43 | [email protected] | www.tekimex.com Högteknologisk dubbelfasad för funktions- och miljökrav Semcons jättelika tv-skärm på cirka 60 kvadratmeter är helt integrerad i fasaden. Framtidens teknik möter den gamla varvsmiljön i Göteborg. semcon huvudkontor Text: Lotta Engelbrektson Foto: Bert Leandersson Semcons nya huvudkontor har blivit ett lekfullt hus med dubbla fasader och en integrerad tv-skärm i glaset. Den roströda kantiga byggnaden hittar sin maka bland uttjänta kranar och industrier i hamnen. Samtidigt sticker Semcon ut som en vass skärva mot framtiden. – Det nordiska uttrycket var viktigt. Vi är ett svenskt företag och vi vill att det ska synas ordentligt, säger inköpschefen Urban Kihlén. Trots att Älvstranden i Göteborg har genomgått en expansiv fas under senare år med etablering av företag och universitet, finns fortfarande den gamla känslan intakt. Den tunga varvsindustrin med sitt umbärande och slit dröjer sig kvar i området. – Vi ville nå fram till samma utseende. Samtidigt som vi ville presentera Semcon som det högteknologiska företag det är, säger arkitekten Charlotte Erdegard, på Semrén och Månsson i Göteborg. Charlotte Erdegard 56 Det blåser januarisnålt vid kajkanten, och snön som föll under förmiddagen har förvandlats till iskallt regn. På Semcons jättelika tv-skärm rör sig glada människor som lyckats med vad de företagit sig. Deras leenden sprider sig ut över 60 kvadratmeter. – Skärmen är helt integrerad i GLAS 1.2015 / semcon huvudkontor / fasaden, och har flera syften. Både att ge inspiration till våra anställda, plus att visa för omgivningen och våra kunder vad vi sysslar med här innanför, förklarar Urban Kihlén. Huset rymmer 500 arbetsplatser, där de anställda producerar tekniktjänster i alla former. Kunderna kan vara företag som Volvo, Vattenfall, Trafikverket eller en norsk oljeplattform i Nordsjön. Innovativa lösningar och ingenjörskonst är, enligt Semcons egen webbsida, honnörsorden för det globala teknikföretaget. – Och vårt nya huvudkontor är egentligen mindre än det gamla, men har många fler anpassade lösningar, säger Urban Kihlén. Det mest slående med Semcons nya hus på Lindholmen är den dubbla fasaden. Det yttre skiktet av glas skapar en lätthet över den stora byggnaden, samtidigt som enkelglaset skyddar väggarna innanför. På avstånd ser huset lika tegelrött ut som resten av sin omgivning. – Men den inre fasaden är byggd av trä, som målats med vanlig slamfärg. Vi önskade ge det ett varmt, och samtidigt nordiskt uttryck, säger arkitekten Charlotte Erdegard. När idén om en dubbelfasad väl fanns på pappret på arkitektbyråns kontor, gällde det att lösa ekvationen på bästa sätt. Helglasade lösningar i sydliga väderstreck, kan vara svåra att lösa med de nya energikraven. > Hamnens uttjänta kranar. Göteborgs gamla varvsmiljö speglas i den moderna byggnaden vid kajkanten. Öppet entréplan. I mitten av byggnaden finns publika utrymmen som alla har tillgång till. Samtliga kontorsrum ligger på de övre planen, där säkerheten är hög. 58 GLAS 1.2015 / semcon huvudkontor / En skärva framtid. Semcons nya huvudkontor är en blandning av högtekonologi och robusta material. Glas, trä och koppar. Himlen ovanför. Glastaket är ett låg lutande tak med tvåglas isolerglas på fackverk i stål. Ett dynamiskt vitt solskydd vecklas ut när solen ligger på. Dubbla fasader. Innerfasaden på Semcons nya huvudkontor i Göteborg är i trä, målad med vanlig slamfärg. Ytterfasaden är helt i glas. fakta semcon huvudkontor Företaget: Semcon AB (publ.) Antalet anställda: 3 000 anställda varav 1 500 i Sverige, övriga medarbetare i Norge, Tyskland, England, Spanien, Ungern, Brasilien, Indien och Kina. Verksamhet: Inom automotive, produktinformation och industriell utveckling. Huvudkontor: Göteborg Total yta: 9 000 kvadratmeter Fastighetsägare: Eklandia Fastighet AB Arkitekt: Semrén och Månsson Totalentreprenör: BRA Bygg AB Fasadrådgivare: ACC Glasrådgivare Fasadentreprenör: UPB Konstruktör: Integra Engineering AB Miljöcertifiering: GreenBuilding Zick zack-mönster. Diagonal stag i glaset för upp all egenvikt mot takkanten. Anrik utsikt. Fortfarande står kranarna kvar i den gamla varvsmiljön, alldeles inpå knuten av Semcons nya huvudkontor. > Glasrådgivaren Olivier de Rooij på ACC i Göteborg kallades därför in för att hitta en lösning. – Det handlade om att hitta ett Olivier de Rooij smart och ekonomiskt fasadsystem som matchar det önskade utseendet med alla funktionskraven som energi, dagsljus, solvärme, personsäkerhet, brand, inbrott, berättar han. Olivier de Rooij kom på idén att ”hänga” hela ytter fasaden och låta diagonala stag föra upp all egenvikt mot takkanten. Resultatet blev ett originellt zick zackmönster som löper över hela byggnaden. – Jag blev väldigt nöjd med slutresultatet, även om jag tycker att de svarta stagen kunde ha varit ännu tjockare så de syntes lite tydligare, säger han. Tack vare det skyddande glasskalet gick det också att vara rejält generös med klara glas i den inre fasaden. Maximalt med dagsljus kommer in i arbetsrummen, plus att de anställda som lyfter blicken kan njuta av utsikten över hamninloppet. Här glider fortfarande stora godsbåtar och passagerarfärjor förbi. – Mellan fasaderna finns gångbryggor som kan användas vid underhåll. Där hänger även det dynamiska solskyddet som skyddas av ytterglaset, förklarar Olivier de Rooij. Mellanrummet utnyttjas också för att dämpa klimatet. Ventilationsöppningar längst ner och högst upp i toppen gör att värmen ventileras bort och inte kommer 60 GLAS 1.2015 / semcon huvudkontor / in i huset. Vintertid fungerar det yttre skalet som ett vindskydd där man även har möjlighet att absorbera värme från en vintersol. Och skulle det bli vargavintrar i Göteborg, finns alltid möjlighet att ändra om, tillägger Olivier. – Eventuellt kan fastighetsägaren bygga om de övre fasta ventilationsspjällen, så att spalten kan stängas vintertid då kann energivinsten optimeras ytterligare, säger han. Det fem våningar höga huset står på en ”låda” i glas och koppar, där de publika delarna av Semcons verksamhet finns. Här ligger en matsal med en tilltagen terrass mot kajen, en reception, flera konferensrum och en stor kongresshall. För trots att en stor del av teknikföretagets verksamhet på de övre planen omgärdas av sekretess, ville Urban Kihlén ha en så välkomnande entré som möjligt. – Samtidigt som vi har fått en mer öppen byggnad med en helt annan puls, har vi förbättrat säkerheten i och med flytten hit, säger han. Det råder brist på ingenjörer i landet, och det nya huvudkontoret ses också som en konkurrensfördel. Semcon lockar med gym i källaren, cykelrum och parkeringsplatser. Plus Göteborgs bästa utsikt, när den tiden på året kommer. – Men det behöver inte vara sommar för att vara en fantastisk miljö. Titta över vattnet, vilken skyline. Du ser hela stan härifrån, säger Urban Kihlén. / ” Fördelen med en hängande fasad över en fasad som står på varje bjälklag är att man minimera mängder stål och att man inte påverkas av skillnader i deformation i bjälklagen. Olivier de Rooij, glasrådgivare ACC Koppar och glas. I bottenvåningen ryms restaurang, konferensrum och kongresshall. fakta marie-claude dubois ålder: 44 år. Född och uppvuxen: Quebec. Yrke: Lektor vid avdelningen för energi och byggnadsdesign vid Lunds Tekniska Högskola samt ljusexpert vid White Arkitekter. Några uppdrag / team under årens lopp: Dagsljusstudier av flygplatsen Benina International Airport i Libyen, Östra sjukhuset, Huddinge Chopin sjukhus, Malmö SUS, Linköping Origo studenthus, Hälsostaden i Ängelholm, Alnarps Biotronen. Familj: Maken Andreas, lärare, och sönerna Felix, 12 år, och Jakob, 9 år. Bostad: Radhus i Lund. Fritid: Yoga 2–3 ggr i veckan, spelar piano, klassisk och jazz. Lyssnar helst på: Jazz och filmmusik. Långsam musik till skillnad från maken som föredrar snabb musik. Boken framför andra just nu: The healing sun av Richard Hobday. Börjar morgonen: 06.00, promenad med familjens Jack Russell. Om belysningen hemma: ”Min man skulle säga att jag är en skomakare med dåliga skor. Har aldrig tid att leta lampor.” 62 GLAS 1.2015 / profilen / / profilen / Marie-Claude Ljusets Florence Nightingale vill återerövra dagsljuset dagsljusexpert Text: Kerstin Wallin Foto: Sören Håkanlind Marie-Claude Dubois har blivit något av en dags ljusets missionär. Sedan 1990-talet fördelar hon sina gracer mellan universiteten Laval i Quebec och Lund för att sprida senaste rön om dagsljusets betydelse för människan. En djup personlig erfarenhet ger extra tyngd åt hennes budskap. ”Jag lockas av det som liknar min egen miljö och kultur och att i det hitta något annorlunda.” Hon är mjuk och temperamentsfull på en och samma gång. ”Lite latinos”, som hon säger, för hon är ju född och uppvuxen i Quebec. Hennes cv avslöjar att hon först utbildade sig till arkitekt i Quebec och sedan skaffade sig en doktorshatt i teknologi i Lund. Idag finns hon på Lunds Tekniska Högskola och på White Arkitekter som deras ljusexpert. En självklar fråga är hur i all sin dar Marie-Claude Dubois hamnade i Lund. Jo, berättar hon: – Jag är lite konstig, till skillnad från de flesta dras jag inte till och vill uppleva det exotiska och främmande när jag drömmer om att resa. Jag lockas mer av det som liknar min egen miljö och kultur och att i det hitta något annorlunda. Så när hon 1994 fick ett arkitekturpris i Kanada, som gick ut på göra en längre resa, var resmålet självklart. – Jag hade alltid haft ett stort intresse för Skandinavien, eftersom likheterna med Quebec och Kanada är så många. Vi har samma klimat, skogar och snö och är i mycket ett nordiskt land, även om vi skiljer oss åt på vissa punkter. Vi i Quebec är till exempel lite mer latinos. Men det som lockade var också allt det som vi i Kanada beundrar och förknippar med Skandinavien; Att allt nytt, fräscht och innovativt kommer därifrån. Det blev en resa på två månader. Marie-Claude minns resrutten som ett band dyrbara pärlor: Köpenhamn, Malmö, Göteborg, Stockholm, Åbo, Helsingfors, Oulo, Rovaniemi, Hammerfest, Bodö, Ålesund (Hurtigrutten) Oslo och slutligen platsen där hon började sin > GLAS 1.2015 / profilen / 63 3 Tre frågor om dagsljus: 1. Vad ska man beakta när det gäller färgen på rummets inre väggar? Reflektans på väggarna spelar en stor roll i mängden ljus man får. På grund av fysiska regler, får man en större skillnad om man går från 80 procent till 90 procent reflektans än om man går från till exempel 50 procent till 60 procent. Genom att använda höga reflektansvärden inomhus skapar man en mycket ljusare miljö. Om man sedan pratar om kulör, har forskning visat att folk tycker mer om varma än kalla toner. Det är säkert för att det som lever (t ex människan) har en röd ton medan det som är dött är blått. En mulen dag är också blåare, och tråkigare, än en solig. 2. Hur ska det ljus vara som vi tar in i rummet? Det beror på vilket rum det handlar om. Ljuset som man önskar är beroende av de förväntningar man har för den typ av rum det handlar om. Man önskar inte samma ljus hemma som på jobbet. Hemma vill man kanske ha mer variation (spatial variation) och en varmare ton i ljuset medan på jobbet ett mera jämnt ljus utan bländning vid arbetsplatsen och lite kallare, särskilt på morgonen. 3. Kan du nämna några kvaliteter som gör att dagsljuset slår ut annat ljus? Dagsljus har kontinuerligt spektrum. Det har energi i alla våglängder inklusive UV-strålning som är den del som genom huden bidrar till tillverkning av vitamin D. Utan UV-strålning blir vi sjuka. Vi har brist på vitamin D här i nordiska länder och detta tros vara kopplat till en rad sjukdomar. UV-strålning dödar också bakterier direkt, något som var väldigt känt och använt innan vi hade antibiotika. Dagsljuset varierar i intensitet och färg över dagen från morgon till kväll. Vi är anpassade till detta. Vi är inte anpassade till konstant lysrörsljus som har energi bara i vissa våglängder. Florence Nightingale, född 12 maj 1820 i Florens, Toscana, död 13 augusti 1910 i London, var en av grundarna av det moderna sjuksköterskeyrket. fått namnet Energy-efficient and enviromental buildings. Vilken chans! Jag kände genast att det här är vad jag vill göra, utveckla ett masterprogram som innebär en fördjupning och med motiverade elever. Just nu har vi 26 studenter från 15 olika länder. > resa, Köpenhamn. Gärna stannar hon upp vid upplevelsen av det igenkända. – Särskilt vackert var det i Finland. När jag såg ut genom tågfönstret tänkte jag att det är ju precis som hemma. Granarna tyngda av snö. En annan stark upplevelse var arkitekturen. Här såg jag den stora känslan för design och ljus. Två år senare skulle Marie-Claude återvända för att stanna en längre tid. Under sin rundtur i Skandinavien hade hon hunnit knyta kontakt med Lunds Tekniska Högskola, vilket resulterade i att hon fem år senare efter ankomsten 1996, hade en teknologie doktors examen, till största delen bekostad av kanadensiska stipendiepengar. Hela tiden drivs hon att lära mer om ljusets betydelse för vårt välbefinnande och dess påverkan på arkitekturen. En blandning av kultur-, medicin- och arkitekturhistoria och – matematik. År 2003 är hon tillbaka vid Lavaluniversitetet i Quebec. Den här gången för en period på sju år som lektor i arkitektur. Lite svårt att hålla reda på henne är det. I början av år 2000 finner vi henne som forskare på Statens byggforskningsråd i Danmark. Under en tid pendlar hon var tredje månad mellan Lund och Laval. Vid det här laget har hon också hunnit gifta sig med en norrman och med honom fått två söner. Sedan 2010 finns hon i varje fall i Lund. – Jag fick möjligheten att tillsammans med Maria Wall utveckla ett internationellt masterprogram, som 64 GLAS 1.2015 / profilen / Men det är inte allt. 2013 anställdes hon vid White Arkitekter som deras ljusexpert, en tjänst på 20 procent som hon alltså uppehåller vid sidan av lektoratet i Lund. I Whites regi håller hon nu tillsammans med dagsljus experterna Malin Alenius och Kajsa Sperling Whites Dagsljusskola där hon får tillfälle att ge den filosofiska bakgrunden och berätta vilken roll dagsljuset spelat i arkitekturen och tidigare seklers syn på hälsa. En rubrik som skulle passa utmärkt på Marie-Claude är En Ljusets Florence Nightingale. Marie Claude har varit med om att påverka ljuset i flera svenska vårdmiljöer, till exempel nya barnsjukhuset på Östra i Göteborg. – Det fanns tidigare en djup kunskap om ljusets betydelse inom medicin. Under Krimkriget 1864 upptäckte Florence Nightingale att de soldater som inte fick plats inne i sovsalarna utan tvingades ligga utomhus tillfrisknade snabbare! Av det drog hon slutsatsen att dags ljuset bröt ner bakterier och påskyndade läkningsprocessen. Vi vet också att det tar 168 dagar för tbc-bakterier som får ligga i damm att brytas ner. Men i solljuset går det på några timmar! Det handlar, menar Marie Claude, om att återerövra dagsljuset och alla teorierna om hur vi ska behandla det – kopplingen mellan arkitekturen och dagsljuset. Och det är extra angeläget nu när vi står inför ökningen av resistenta bakterier. Insikten om dagsljusets betydelse försvann tyvärr i och med antibiotikan. Marie-Claude Dubois är en person som gärna drar paralleller mellan forskning och det vi kallar privatliv och vardag, i hennes fall i ett radhus på Arkeologvägen i Lund. Där bor hon med sin man och deras två söner. Den ene av dem har Aspergers syndrom, en autismspektrumstörning som bland annat medför svårigheter att koppla av förenat med sömnproblem. Mycket av Marie-Claudes energi går därför åt att hjälpa tolvåringen som har Asperger att komma till ro. Kväll efter kväll samma visa. I regel med hjälp av läkemedlet melatonin. Hos personer med Aspergers syndrom finns en obalans i det sömnreglerande hormonet melatonin. Till skillnad från friska har barn med Asperger låga nivåer av melatonin vilket gör det svårt att somna. ” Det tar två timmar att fasa ut effekten av en läsplatta så vill man att barnet ska somna halv nio på kvällen ska läsplattan stängas halv sju. Det är här, när hon ger en inblick familjens kvällsrutiner, som forskningens betydelse för vår hälsa får nerv. – För drygt tio år sedan upptäcktes en tredje ljus receptor i ögat, en receptor som är extra känslig för det blå ljuset och som blockerar tillverkningen av melatonin i kroppen. Blått ljus finns i våra datorskärmar, LED, smartphones och läsplatta. – Det tar två timmar att fasa ut effekten av en läsplatta så vill man att barnet ska somna halv nio på kvällen ska läsplattan stängas halv sju. Vikten av att stänga av till exempel en ipad i tid innan sovdags gäller förstås alla, men i en familj med Asperger eller Adhd blir det extra tydligt. – Idag glömmer vi all den poesi som funnits i ljuset, det vill säga dagsljuset. Att leda in det i byggnaden har varit en strävan långt tillbaka i tiden, under romantiken och under gotiken. Ljuset har varit den drivande kraften bakom de största innovationerna inom arkitekturen. Marie-Claude håller upp en bild som visar magnifika Biblioteque Nationale i Paris. Det välvda taket med sina enorma fönster och ljusinsläpp samt långväggarna från vars fönster ljuset flödar in. Dagsljuset är det primära. Lamporna på borden, först gasol, sedan el, är det sekundära. 1890 kom glödlampan, 1940 lysröret. En viktig tid i arkitekturens historia. Hiss och air condition gjorde entré och man kunde bygga hur djupa hus som helst utan att behöva ta in något dagsljus. Många teoretiker talar om arkitekturens död. – Sedan kom 60-, 70-, och 80-talet och man börjar tala om sick-building syndrome (SBS) och om nödvändigheten att bygga sunda bostäder. Det är också nu som diskussionen börjar kring att skapa byggnader, kopplade till utomhusmiljön. gräns för hur stora de bör vara för att vi ska må bra. Om vi tänker oss ett panoramafönster i ett kontorslandskap blir det lätt för varmt eller bländande för den som sitter nära fönstret vilket gör att hen i fråga drar för en gardin eller persienn. Det i sin tur gör att den som sitter längre in i rummet får för lite ljus. Att exakt ange den optimala fönsterstorleken i kontorsrum skulle vara att förenkla verkligheten säger Marie-Claude. – Det beror nämligen helt på glasets transmittans. Man kan säga att vid hög visuell transmittans, till exempel 70 procent, kan man tänka sig 30 – 40 procent glas av väggytan för att skapa en bra miljö utan för höga energikostnader. En annan viktig aspekt är mot vart fönstren vetter. – Att vi mår bra av grönska är känt så satsa på fönster som tar in naturen och strunta i fönster mot tråkiga parkeringsplatser och fabriksbyggnader. Välj dina utsikter! / Biblioteque Nationale i Paris. Fortsättningen vet vi. Glasade byggnader. Arkitekter och byggherrar som inte tycks få nog av stora fönsterpartier och där inget är så viktigt som ”utsikten”. Men så enkelt var det nu inte. – Ungefär som att äta chokladkaka varje dag. I längden mår man inte bra heller av det, säger Marie-Claude, numera känd för sin inte enbart positiva inställning till alltför stora glasfasader. Stora glaspartier är bland annat mer energikrävande. Det kostar att kyla ner dem vilket är en aspekt. En annan är att om vi ska ha stora fönster måste det finnas en GLAS 1.2015 / profilen / 65 / till sist / vertical glass house glashuset bakom betongen Glashus? Transparent? Visst, men bara vertikalt. Inuti. Vertical Glass House i Shanghai är resultatet av en designtävling, där den märkvärdiga betongskapelsen nu blivit en permanent paviljong. Att ett glashus måste vara transparent i förhållande till den yttre omgivningen är ämnet som arkitekten Yung Ho Chang velat ifrågasätta. Således är utsikten horisontellt i princip obefintlig, medan man inuti har både golv och tak igenom de fyra våningarna i det 14 meter höga huset. Istället menar Ho Chang att vertival Galss House ska ses som ett exempel på ”arkitektur som en levande maskin.” / Foto: Atelier FCJZ 66 GLAS 1.2015 / till sist / PYROBEL BR A N D S K Y D D S G L A S · Brett produktsortiment av typgodkända brandskyddsglas · Godkända för användning i de ledande brandklassade profilsystemen · Kort leveranstid från våra lokala representanter AGC Flat Glass Svenska - Tel. +46 8 7684080 - Fax +46 8 7684081 - [email protected] - www.YourGlass.com B P OST T I DN I NG Ev retur till Glasbranschföreningen Box 16286, 103 25 Stockholm Pilkington GLASFAKTA 2015 – Ditt hjälpmedel för val av byggnadsglas Nu lanserar vi den sjunde utgåvan av glasbranschens favorithandbok: Pilkington GLASFAKTA! Pilkington GLASFAKTA 2015 är vårt uppdaterade uppslagsverk och en guide för dig som ansvarar för att hitta rätt byggnadsglas. I handboken finns all nödvändig fakta du behöver för att välja rätt produkt, oavsett om glaset ska vara en del i en byggnad med avancerad arkitektur, utgöra fönster i ett bostadshus eller ha en uttalad viktig funktion i en fabriksbyggnad. Pilkington GLASFAKTA 2015 hjälper dig att hitta rätt glas till rätt plats. Beställ ditt exemplar av Pilkington GLASFAKTA 2015! www.pilkington.se
© Copyright 2024