1. No category

100+
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
400
300
Män 2013
2015-02-02
200
100
Kvinnor 2013
0
100
Män 2024
200
300
Kvinnor 2024
400
En bred kunskapsbas behövs för att formulera ett förslag till översiktsplan. Det är av största
intresse att det finns ett helhetsperspektiv och en samsyn. För att kunna påbörja sådana
diskussioner behövs planeringsförutsättningar som tydliggörs inom olika områden.
Arbetet med att insamla kunskapsunderlag sker genom ett antal tematiska PM. Dessa har lite
olika karaktär beroende på område, gemensamt för dem är att det är en kortfattat redogörelse av
de frågor som har betydelse för hur översiktsplanen formuleras.
Detta tematiska PM behandlar de tre områdena socioekonomisk bakgrund, befolkningsutveckling
och bostad. Kartläggningen är uppdelad efter översiktsplanens olika typologier och Landskrona i
sin helhet.
PM:et har tagits fram av Negin Nazari, utredare på stadsledningskontoret i samråd med Mattias
Schriever-Abeln, planarkitekt på stadsbyggnadsförvaltningen.
2
Den socioekonomiska bakgrunden hos Landskronas invånare beskrivs med hjälp av följande
parametrar:

Ålder: 0 år och äldre

Kön: kvinnor och män

Svensk/utländsk bakgrund: utländsk bakgrund definieras som personer som är utrikes
födda, eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Svensk bakgrund definieras
som personer som är födda i Sverige med två inrikes födda föräldrar eller en inrikes född
och en utrikes född förälder.

Utbildningsnivå: befolkningen 25-64 år

Sysselsättningsgrad: befolkningen 20-64 år

Inkomst: befolkningen 20 år och äldre
Jämförelse sker mellan Landskrona1, Skåne och riket. Samtlig statistik är hämtad från statistiska
centralbyrån (SCB) och gäller för året 2013 om inget annat anges.
Följande typologier och dess definitioner finns i översiktsplanen:
1

Centralort: Tågstation, goda kopplingar regionalt och nationellt, regionbuss,
lokalbusslinjer, kommunal service i form av förskola upp till gymnasium, välutvecklad
sjukvård, starkt kommersiellt centrum, stora rekreationsmöjligheter, idrottsplatser,
simhall, stort föreningsliv, ett diversifierat bostadsutbud i ett lokalt perspektiv.

Stationsort: Tågstation, regionbuss, kommunal service från förskola till höstadieskola,
distriktssköterska och BVC, viss kommersiell service, bussförbindelser till Landskrona
centralort, cykelväg till Landskrona tätort, idrottsplatser, föreningsliv. Byalag,
rekreationsmöjligheter i närområdet, buller från tåg och biltrafik, trafikled genom orten,
stor utpendling, ensartat bostadsutbud, trygg miljö för barnfamiljer, saknar tydligt
centrum med torg eller parkyta.

Lite större tätort: Över 1000 invånare. Kollektivtrafikförsörjning med regionbuss. Ingen
direkt koppling till järnvägsstationer men inte mer än fem kilometer bort. Bristfällig
kommersiell service. Få arbetsplatser. Finns väl utbyggd skolverksamhet.

Bebyggelsegrupper och mindre tätort: Upp till 1000 invånare samt bebyggelsekluster
med minst 20 bostadshus. I de flesta fall ingen kollektivtrafik. Avsaknad av kommersiell
och kommunal service. De flesta är VA-anslutna. I några fall god möjligheter till
rekreation i närområdet, men i de flesta fall inga större rekreationsvärden. Homogent
bostadsutbud med mestadels enfamiljshus. Områden vilka definieras som
”bebyggelsegrupper”(bebyggelsekluster med minst 20 bostadshus) ingår i typologin
”landsbygd” i kartläggningen.

Ö: Området är en ö.
Hela det geografiska området inom kommunens gränser och dess invånare.
3

Landsbygd: Bebyggelsekluster om mindre än 20 bostadshus samt all den
omkringliggande mark runt stationsorterna, större tätort samt samlad bebyggelse och
mindre tätort. I de flesta fall ingen kollektivtrafik. Avsaknad av kommersiell och
kommunal service. De flesta är VA-anslutna. I några fall goda möjligheter till rekreation i
närområdet, men i de flesta fall inga större rekreationsvärden. Homogent bostadsutbud
med mestadels enfamiljshus.
Att befolkningsantalet mellan områdena skiljer sig åt påverkar kartläggningen så tillvida att
beskrivningen av de mindre orterna och jämförelsen med ett landskrona-, skåne-, rikssnitt till viss
del blir missvisande. Ett litet antal individer vid en viss jämförelse kan ge ett oproportionerligt
resultat och därför bör en viss försiktighet tas vid användning av kartläggningen. Tabellen nedan
visar befolkningsfördelningen år 2013 mellan typologierna och områdena.
Område
Antal
Typologi
Landskrona
Centralorten
Häljarp
Glumslöv
Annelöv
Asmundtorp
Saxtorpsskogen
Härslöv
Kvärlöv
Ven
Övriga områden
43073
31614
2932
2029
431
1568
754
389
242
368
2746
Centralort
Stationsort
Stationsort
Stationsort
Lite större tätorter
Bebyggelsegrupper och mindre tätorter
Bebyggelsegrupper och mindre tätorter
Bebyggelsegrupper och mindre tätorter
Ö
Landsbygd
Avsnittet börjar med att belysa kartläggningens parametrar och jämförelse sker mellan områdena i
Landskrona och med ett skåne- respektive rikssnitt. Därefter illustreras områdena efter
typologisort.
Diagrammet nedan visar ålders- och könsfördelningen i orterna och Landskrona och Skåne. Det
framgår att könsfördelningen inom orterna är rätt jämn medan åldersfördelningen skiljer sig
delvis åt mellan typologierna och även inom typologierna. För att se fördelningen mellan könen,
se befolkningspyramiden på sidan 13. Landskronas åldersfördelning påminner om Skånes i stort,
därav den nära medelåldern mellan kommunen och regionen. Ur diagrammet går att urskilja att
befolkningsstrukturen i områdena skiljer sig från landskronasnittet på lite olika sätt. På Ven är
majoriteten av befolkningen 45 år och äldre (cirka 70 procent) medan i Kvärlöv bor en större
andel barn och ungdomar (cirka 26 procent) jämfört med landskronasnittet. Att befolkningen 2029 år utmärker sig kan förklaras med att det är åldern då många lämnar hemmet för studier eller
jobb. En annan rimlig förklaring är att bostadsmarknaden inte möjliggör för åldersgruppen att
stanna kvar på orten.
4
Män
Kvinnor
Skåne
Landskrona
Centralorten
Häljarp
Glumslöv
Annelöv
Asmundtorp
Saxtorpsskogen
Härslöv
Kvärlöv
Ven
Landsbygd
100%
80%
60%
0-9
40%
10-19
20%
0%
20-29
20%
40%
30-44
60%
45-64
80%
100%
65-115
Diagrammet nedan visar fördelningen mellan svensk/utländsk bakgrund och kön. Medan
andelarna mellan individer med olika bakgrund skiljer sig markant mellan centralorten och övriga
områden är andelarna mellan könen relativt likt fördelade. Den större andelen av personer med
utländsk bakgrund i Landskrona bor i centralorten.
Män
Kvinnor
Skåne
Landskrona
Centralorten
Häljarp
Glumslöv
Annelöv
Asmundtorp
Saxtorpsskogen
Härslöv
Kvärlöv
Ven
Landsbygd
100%
80%
60%
40%
20%
0%
utländsk bakgrund
20%
40%
60%
80%
100%
svensk bakgrund
Diagrammet nedan visar utbildningsnivån baserad på befolkningen 25-64 år. Där andelen inte når
upp till 100 procent beror det på att det saknas uppgifter om utbildningsnivån. Landskrona i
helhet har en lägre utbildningsnivå än Skåne och riket. Landskrona skiljer sig från såväl Skåne
som riket på så sätt att en större andel, nästan 50 procent, av befolkningen har gymnasial
utbildning som längsta utbildning och 26 procent av befolkningen har eftergymnasial utbildning
som längsta utbildning. Det skiljer sig markant mellan områdena i kommunen, Glumslöv och
Ven har till och med har en högre utbildningsnivå än rikssnittet och skånesnittet. Likt skåne- och
5
rikssnittet har kvinnorna i Landskrona generellt sett en högre utbildningsnivå än männen, detta
gäller oavsett område.
Män
Kvinnor
Riket
Skåne
Landskrona
Centralorten
Häljarp
Glumslöv
Annelöv
Asmundtorp
Saxtorpsskogen
Härslöv
Kvärlöv
Ven
Landsbygd
100%
50%
0%
Grundskola
50%
Gymnasial
100%
Eftergymnasial
Diagrammet nedan visar andelen förvärvsarbetare 20-64 år fördelat på utländsk/svensk bakgrund
i jämförelse med Skåne. De övriga områdena förutom centralorten skiljer sig väsentligt åt från
landskronasnittet.
Förvärvsarbetare 20 år - 64 år (2012)
Skåne
Landskrona
Centralorten
Häljarp
Glumslöv
Annelöv
Asmundtorp
Saxtorpsskogen
Härslöv
Kvärlöv
Ven
Landsbygd
0%
20%
40%
svensk bakgrund
60%
80%
100%
utländsk bakgrund
För att visa flera olika faktorer samtidigt och hur de kan påverka varandra i frågan om
förvärvsarbete visar nedanstående diagram andelen förvärvsarbetande 20-64 år med parametrarna
kön och utländsk/svensk bakgrund i olika kombinationer i orterna/ön i jämförelse med
Landskrona stad och Skåne. Landskrona stads förvärvsfrekvens är i paritet med Skånes, med en
viss diskrepans, vid jämförelse mellan samtliga grupper.
6
Diskrepansen mellan svensk och utländsk bakgrund är även mindre i de flesta områdena jämfört
med landskronasnittet och centralorten, med undantaget för Kvärlöv. Detta kan förklaras dels
genom att andelen med utländsk bakgrund är mindre samt dels att utbildningsnivån är något
högre i de flesta områdena jämfört med centralorten. Här ska än en gång påminnas om att
jämförelsen mellan områdena kan vara något missvisande på grund av storleksskillnaden mellan
områdena. Detta försvårar generella slutsatser om grupperna i frågan om förvärvsarbete i de
flesta orter utöver centralorten, undantagsvis Häljarp, Asmundtorp och Glumslöv.
män
kvinnor
svensk bakgrund
svensk bakgrund män
svensk bakgrund kvinnor
utländsk bakgrund
utländsk bakgrund män
utländsk bakgrund kvinnor
Landsbygd
100%
Skåne
90%
Ven
80%
70%
Landskrona
Kvärlöv
60%
50%
40%
Centralorten
Härslöv
30%
Häljarp
Saxtorpsskogen
Glumslöv
Asmundtorp
Annelöv
Andelen med svensk bakgrund, oberoende av kön, är i högre grad förvärvsarbetande än andelen
med utländsk bakgrund i Landskrona. Det räcker inte med att förklara förhållandet genom att
enbart se till faktorn svensk/utländsk bakgrund. En rimlig förklaring till skillnaden skulle kunna
vara om utbildningsnivån bland förvärvsarbetande kvinnor och män med utländsk bakgrund var
lägre än bland kvinnor och män med svensk bakgrund. Detta undersöks närmare i nästa avsnitt.
7
När det kommer till medelinkomsten ligger samtliga områden förutom centralorten i paritet eller
över rikssnittet, undantaget är kvinnorna i Kvärlöv. Skillnaden mellan könen är större i övriga
områden än centralorten, vilket inte kan förklaras med hjälp av utbildningsnivån eller
förvärvsarbetandet som tidigare diagram visat.
Medelinkomst tkr (2012)
Riket
Skåne
Landskrona
Centralorten
Häljarp
Glumslöv
Annelöv
Asmundtorp
Saxtorpsskogen
Härslöv
Kvärlöv
Ven
0
50
100
150
kvinnor
200
män
8
250
300
350
400
Diagrammet2 nedan visar andelen förvärvsarbetande av befolkningen mellan 20-64 år uppdelat på
kön, utbildningsnivå och svensk/utländsk bakgrund för hela kommunen. Detta utgör även snittet
för Landskrona3.
Andel förvärvsarbetande Landskrona
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Kvinnor grundskola
Män grundskola
Kvinnor gymnasial
Män gymnasial
Kvinnor eftergymnasial
Män eftergymnasial
Utländsk bakgrund
Svensk bakgrund
Total
Kvinnor med utländsk bakgrund och med högst grundskoleutbildning har den lägsta
förförvärvsfrekvensen i kommunen. Kvinnor med svensk bakgrund med eftergymnasial
utbildning är den grupp med högst förvärvsfrekvens. Individer med utländsk bakgrund har en
betydligt lägre förvärvsfrekvens jämfört med individer med svensk bakgrund i likhet med vad
spindeldiagrammet ovan visar. Bland dem med utländsk bakgrund är förvärvsfrekvensen högst
bland män med gymnasial kompetens.
Differensen mellan könen minskar ju högre utbildningsnivån är inom grupperna svensk eller
utländsk bakgrund. Däremot gäller inte samma samband vid jämförelsen mellan kvinnor
respektive män med svensk/utländsk bakgrund. Då är skillnaden som minst vid högst
gymnasiekompetens, den till och med ökar vid eftergymnasial utbildning jämfört med
grundskolekompetens. Det går alltså inte att förklara diskrepansen med hjälp av
utbildningsnivån.
I detta skede tas inte hänsyn till de bakomliggande orsakerna till varför individerna inte är i
sysselsättning. En sådan undersökning är även relevant för att ytterligare kunna förstå
skillnaderna mellan grupperna.
Den socioekonomiska bakgrunden i Landskrona centralort påminner om Lanskronas snitt främst
på grund av att det stora antalet som bor i centralorten, vid årsskiftet 2013/2014 bodde 73,4
procent av kommunens 43 073 invånare i centralorten. Det förekommer dock några skillnader
från kommunsnittet. Medelåldern i centralorten är lite lägre och förvärvsfrekvensen är tre procent
högre i Landskrona i helhet än centralorten. Förvärvsfrekvensen sjunker när parametrarna
utbildningsnivå, kön och svensk/utländsk bakgrund tillförs, diskrepansen blir mindre avseende
Områden med invånare färre än 500 individer presenteras inte med ett liknande diagram med anledning av
röjanderisken. Detta innefattar områdena Annelöv, Härslöv, Kvärlöv och Ven.
2
Gruppen vars uppgift om utbildningsnivå saknas är inte representerade i diagrammet. I hela kommunen gäller det
cirka 690 individer, 90 procent av dessa bor i centralorten. Av den totala gruppen är det 13 procent som
förvärvsarbetar.
3
9
kön och bakgrund ju högre utbildningsnivån är.
Andel förvärvsarbetande centralorten
90%
80%
70%
Kvinnor grundskola
60%
Män grundskola
50%
Kvinnor gymnasial
40%
Män gymnasial
30%
Kvinnor eftergymnasial
20%
Män eftergymnasial
10%
0%
Utländsk bakgrund
Svensk bakgrund
Total
Gemensamt för stationsorterna är att de har en låg andel med utländsk bakgrund. Utöver det är
Häljarp och Annelöv tämligen lika när det kommer till utbildningsnivå och Häljarp och Glumslöv
har ganska lika andelar i sysselsättning.
Häljarp har en högre förvärvsfrekvens än snittet i Landskrona och Skåne. Medellönen är något
högre än rikssnittet och utbildningsnivån är högre än landskronasnittet. Andelen barn och unga,
0-19 år, och vuxna, 30-64 år, är större i Häljarp än landskronasnittet medan andelen i åldern 2029 är mindre. Till skillnad från Glumslöv och Annelöv är andelen äldre i Häljarp mindre, det är
alltså en relativt ung befolkning som bor i Häljarp.
Andel förvärvsarbetande Häljarp
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Kvinnor grundskola
Män grundskola
Kvinnor gymnasial
Män gymnasial
Kvinnor eftergymnasial
Män eftergymnasial
Utländsk bakgrund
Svensk bakgrund
Total
Glumslöv skiljer sig mest från landskronasnittet när det kommer till utbildningsnivå.
Befolkningen 25-64 år har en eftergymnasial utbildningsnivå på 52 procent till skillnad från
Landskrona i sin helhet på 30 procent och skånesnittet på 41 procent. Det bor en mindre andel
individer mellan åldern 20-29 i Glumslöv än genomsnittet i Landskrona.
10
Andel förvärvsarbetande Glumslöv
100%
90%
80%
Kvinnor grundskola
70%
60%
Män grundskola
50%
Kvinnor gymnasial
40%
Män gymnasial
30%
Kvinnor eftergymnasial
20%
Män eftergymnasial
10%
0%
Utländsk bakgrund
Svensk bakgrund
Total
Annelöv sticker ut när det kommer till förvärvsfrekvensen då 89 procent av befolkningen mellan
20-64 år arbetar. Andel av befolkningen med utländsk bakgrund är en av de lägsta i Landskrona,
strax efter Ven och lika låg andel som i Glumslöv.
Åldersfördelningen skiljer sig en del i Asmundtorp från landskronasnittet. Det bor en större andel
barn och unga och personer i arbetsför ålder men en mindre andel 65 år eller äldre samt en
mindre andel 20-29 år. Asmundtorp har lägst andel med eftergymnasial utbildning, invånare 2564 år.
Andel förvärvsarbetande Asmundtorp
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Kvinnor grundskola
Män grundskola
Kvinnor gymnasial
Män gymnasial
Kvinnor eftergymnasial
Män eftergymnasial
Utländsk bakgrund
Svensk bakgrund
Total
Då Härslöv och Kvärlöv är så pass få till antal illustreras enbart Saxtorpskogen i diagramform av
orterna i denna typologi. Gemensamt för Saxtorpsskogen, Härslöv och Kvärlöv är att de har en
relativt låg andel med utländsk bakgrund vid jämförelse med landskronasnittet. Utöver det är
orterna tämligen lika när det kommer till befolkningens utbildningsnivå, förutom att Härslövs
andel med eftergymnasial utbildning är närmre landskronasnittet jämfört med de andra som ligger
närmare rikssnittet. Orterna har även ganska lika andelar i sysselsättning men där Härslöv sticker
ifrån något när det kommer till förvärvsgraden hos befolkningen med utländsk bakgrund jämfört
med Saxtorpsskogen och Kvärlöv.
11
Kvärlövs ålderstruktur skiljer sig mest från landskronasnittet inom typologin stationsorter. Det
bor en lägre andel äldre 65 år och äldre och 45-64 år, befolkningen består till större del av barn 09 år och vuxna 30-44 år. Likt övriga orter utanför centralorten är andelen 20-29 år liten även
inom typologin stationsorter. Kvärlöv sticker ut med en betydande mindre andel 10-19 åringar i
jämförelse med övriga områden.
Andel förvärvsarbetande Saxtorpsskogen
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Kvinnor grundskola
Män grundskola
Kvinnor gymnasial
Män gymnasial
Kvinnor eftergymnasial
Män eftergymnasial
Utländsk bakgrund
Svensk bakgrund
Total
Ven skiljer sig mest från landskronasnittet när det kommer till befolkningens åldersstruktur,
närmare 70 procent av befolkningen är 45 år och äldre. Utbildningsnivån på ön är högre än
landskronasnittet, drygt 90 procent av befolkningen, 25-64 år, har gymnasial eller eftergymnasial
utbildning. Andelen med utländsk bakgrund är lägst på ön jämfört med de andra typologierna.
I definitionen av landsbygd, enligt översiksplanen, ingår bebyggelsekluster om mindre än 20
bostadshus samt all den omkringliggande mark runt stationsorterna, större tätort samt samlad
bebyggelse och mindre tätort. I denna kartläggning innebär det den totala befolkningen i
Landskrona stad bortsett från de som ingår i de övriga typologierna. Vid årsskiftet 2013/2014
gällde detta 2746 individer, vilket utgör cirka 6,4 procent av stadens befolkning.
Befolkningsstrukturen på landsbygden påminner om landskronasnittet, med undantaget att det
bor en större andel 45-64 åringar och en något mindre andel 20-29 åringar.
Andel förvärvsarbetande landsbygd
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Kvinnor grundskola
Män grundskola
Kvinnor gymnasial
Män gymnasial
Kvinnor eftergymnasial
Män eftergymnasial
Utländsk bakgrund
Svensk bakgrund
Total
12
Under 2013 ökade folkmängden i Landskrona stad med 513 personer, från 42 560 till 43 073
invånare. Orsaken till den ökade befolkningen var ett flyttnetto på 425 personer och ett
födelseöverskott på 84 personer. Under året flyttade 2942 personer till Landskrona, vilket var en
ökning från föregående år. Antalet personer som flyttade från kommunen ökade med 91
personer jämfört med 2012, från 2430 till 2521. Tabellen nedan visar befolkningsförändringen
sedan 2004.
År
Födda Döda
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
427
403
453
489
471
555
531
564
558
553
454
504
456
442
447
432
451
424
460
469
Födelsenetto
-27
-101
-3
47
24
123
80
140
98
84
Inflyttning
Utflyttning
2484
2624
2873
2806
2972
2784
2979
2813
2706
2942
2077
2213
2193
2453
2547
2519
2538
2462
2430
2521
Flyttningsnetto
407
411
680
353
425
265
441
351
276
421
Befolkningsökning4
381
307
672
401
441
366
498
465
371
513
Landskronas befolkningsökning har det senaste decenniet varit positiv och befolkningsprognosen är en framskrivning av den utveckling som skett. Att prognosticera en framtida
utveckling, oberoende av område, innebär alltid svårigheter eftersom det förutsätter att mönster
och beteenden inte ändrar riktning från det som redan är känt. Likväl är det ett viktigt verktyg vid
planering av verksamheter och
100+
aktiviter eftersom den ger en
95
indikation om vad som kan
90
komma att hända. Det enda som
85
är absolut är de parametrar som
80
75
tabellen ovan visar, nämligen att
70
individer föds, dör, flyttar in och
65
flyttar ut. Utöver detta är det även
60
säkert att medborgarna som bor
55
kvar i Landskrona från ett år till
50
45
ett annat blir ett år äldre.
Landskronas befolkningspyramid
skildrar stadens befolkning år
2013 och 2024 uppdelat per kön
och ålder. Den visar att staden
har ett stort antal i arbetsför ålder
(19-64 år), att en något större
barnkull börjar närma sig
förskoleåldern och att antalet
4
40
35
30
25
20
15
10
5
0
400
200
Män 2013
Kvinnor 2013
Differens på grund av SCB:s justeringar efter aktuell redovisningsperiod.
13
0
200
Män 2024
400
Kvinnor 2024
seniorer (65+ år) kan komma att öka kraftigt de närmsta åren. Landskrona stads medelålder var
vid årsskiftet 2013/2014 41,2 år, männen har en något lägre medelålder än kvinnorna.
Landskrona ligger strax under Skånes medelålder (41,9 år).
Diagrammet5 nedan visar hur befolkningsutvecklingen kan se ut ifall rådande förhållanden förblir
oförändrade. Vilket skulle innebära att staden får en befolkningsökning på ungefär 4300 personer
fram till 2024. Diagrammet visar befolkningsutvecklingen under prognosperioden för
befolkningen uppdelat i åldersgrupperna 0-19 år, 20-64 år, 65 år och äldre samt den totala
utvecklingen. En befolkningsprognos kan inte enskilt förutse det framtida behovet och hur
efterfrågan på boenden kan komma att utvecklas framöver, men det ger en god indikation om
kommunens växttakt och kan fungera som ett bra verktyg vid planering.
Antal invånare 1980-2024
50 000
45 000
40 000
35 000
30 000
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000
0
1980
1985
1990
0-19
1995
2000
20-64
2005
65+
2010
2015
2020
Totalt
Den äldre befolkningen är inte en homogen grupp men befolkningsförändringar av antalet äldre
är enklare att prognosticera då de har en lägre flyttbenägenhet än yngre delar i befolkningen,
särskilt 20-35 åringar. I början av prognosperioden har babyboomen från 40-talet nått
pensionsåldern och i slutet av prognosperioden kommer de att nå åldern 80 år och äldre. Detta
kan komma att märkas av i de kommunala verksamheterna eftersom det är vid den åldern som
hemtjänst och särskilt boende kan komma att bli aktuellt. Ett annat rimligt antagande är att
försörjningsbördan kommer att öka under prognosperioden eftersom antalet barn och ungdomar
(0-19 år) och äldre (65 år eller äldre) kommer att öka. Försörjningsbördan är kvoten mellan
antalet invånare i icke yrkesverksam ålder (0-19 år och 65 år eller äldre) och antalet i
yrkesverksam ålder (20-64 år), vilket betyder att färre personer ska försörja fler.
Försörjningsbördan tar inte hänsyn till faktorer som arbetslöshet, eftergymnasiala studier,
sjukskrivningar etc. utan den beskriver försörjningsbördan utifrån ett demografiskt perspektiv.
Faktorerna som påverkar utvecklingen kan förklaras med hjälp av diagrammet6 nedan. Den visar
befolkningsutvecklingen i Landskrona stad sedan år 1980 och fram till prognosens slut 2024.
Befolkningsutvecklingen har främst berott på det positiva flyttnettot men även födelseöverskottet
som en längre period har varit negativt har vänt de senaste tio åren, vilket gör att stadens
befolkning har ökat i än högre takt. Enligt prognosen kommer flyttnettot att sjunka en tid
5
Befolkningsprognos 2014-2024 Landskrona stad, Statisticon AB.
6
ibid.
14
framöver och befolkningsökningen att minska något. Det ska dock tilläggas att prognosen inte tar
hänsyn till bostadsbyggandet vilket i sin tur kan leda till en ännu större ökning framöver.
Flyttnetto och födelseöverskott 1980-2024
2 000
1 500
1 000
500
0
-500
-1 000
1980
1985
1990
1995
2000
2005
2010
2015
2020
Förändring i folkmängden under året
Förändring beroende på födelseöverskott
Förändring beroende på flyttnetto
Folkmängden i Skåne uppgick till 1 274 069 personer vid årsskiftet 2013/2014. Fram till 2023
väntas Skånes folkmängd öka med cirka 103 000 individer till 1 375 000 personer, vilket är en
ökning med 8,1 procent. Det är lite lägre än under de senaste tio åren, då Skåne ökade med cirka
10 procent. Befolkningsökningen ligger relativt nära rikets utveckling. Ökningstakten är lite
svagare i början och slutet, samt lite starkare i mitten av prognosperioden. Befolkningsökningen
består av både nyfödda barn och nyinflyttade personer. Under prognosperioden kommer de stora
barnkullarna som föddes runt 1990 upp i åldrar där fruktsamheten är hög. I kombination med en
relativt stor inflyttning bidrar detta till att det kommer att födas förhållandevis många barn i
Skåne.
Under den närmaste tioårsperioden kommer Skånes åldersstruktur att förändras ganska markant,
trots att medelåldern endast förväntas öka med mindre än ett halvt år. Antalet barn i förskoleoch grundskoleåldern förväntas att öka till följd av det ökade barnafödandet, vilket medför stora
krav på kommunerna då behoven av förskole- och skolplatser ökar. Samtidigt har antalet
ungdomar i gymnasieålder blivit färre de senaste åren. Eftersom de stora barnkullarna som
föddes runt 1990 lämnar gymnasieåldern kommer denna minskning att fortsätta, vilket leder till
att resurser i gymnasieskolorna frigörs. Antalet personer i arbetsför ålder 20-64 år förväntas öka,
delvis på grund av inflyttningen. Samtidigt ökar dock försörjningskvoten, då ökningen av unga
och äldre är ännu större. Antalet personer i åldersgruppen 65-79 år kommer enligt prognosen att
bli knappt 20 procent fler år 2023 jämfört med idag. Även åldersgruppen 80 år och äldre
15
förväntas öka, dock inte lika mycket. En fortsatt hög inflyttning till Skåne kommer därutöver att
leda till ett fortsatt tryck på bostadsmarknaden, kollektivtrafiken, infrastrukturen, kulturutbuden
och hälso- och sjukvården med mera.7
Folkmängden i Öresund förväntas öka till närmare 4 175 000 invånare 2031/2032, men redan
under år 2021 förväntas befolkningen passerar fyra miljoner invånare. Den genomsnittliga årliga
ökningen antas avta i den danska delen av Öresundsregionen från en halv procent ner mot en
kvarts procent. I Skåne väntas däremot ökningstakten tillta fram till år 2016, med en årlig ökning
strax under en procent, för att därefter avta till en knapp halv procent mot slutet av
prognosperioden.8
Nedan följer diagram över flyttningar till och från Landskrona för åren 2003, 2008 och 2013.
Diagrammet tar inte hänsyn till flyttningar inom Landskrona. Flyttningarna är fördelade mellan
flyttningar till och från Skåne, övriga Sverige och övriga världen. Inflyttning redovisas ovanför
noll-strecket och utflyttning redovisas nedanför noll-strecket. Färgerna representerar antingen
åldersgrupper eller utbildningsnivån. Staplarna är könsfördelade, den mörkare nyansen
representeras av kvinnor och den ljusare av män.
Flyttnettot i diagrammet nedan visar nettot för varje stapel, dataetiketterna gäller flyttnettot.
Skåne
2000
Sverige
Världen
1500
1000
Inflyttning
552
500
0
-126
-162
2003
2008
-2
131
35
67
2008
2013
356
229
Utflyttning
-500
-1000
-1500
-2000
0-19 år
2013
20-34 år
2003
35-64 år
2003
65-115 år
2008
2013
Flyttnetto
När det kommer till flyttningar till och från Skåne visar de tre första staplarna till vänster i
diagrammet att flyttnettot närmade sig nollan (-2) år 2013, vilket betyder att det är ungefär lika
många som flyttar ut från Landskrona till andra kommuner i Skåne som det flyttar in till
7
Skånes befolkningsprognos år 2014 - 2023
8
Öresundsprognos 2012
16
Landskrona från andra kommuner i Skåne. Åldersgruppen 20-29 år utmärker sig mest bland
samtliga flyttar men framför allt inom Skåne. Detta kan ses som ett naturligt flyttmönster
eftersom det är en åldersgrupp som ofta rör på sig på grund av utbildning, jobb eller utlandsvistelser för längre perioder. Det kan anses att det är kostsamt för kommuner att betala för
barnomsorg och skola för unga som sedan lämnar kommunen, men samma scenario gäller det
omvända om de som väljer att flytta till kommunen med sina kompetenser och erfarenheter.
Landskrona har höga tal vad gäller antalet flyttningar vid jämförelser med andra jämnstora
kommuner. Detta ger konsekvenser på såväl kommunala verksamheter som på utvecklingen av
stadsutvecklingen. För att kunna göra förändringar i exempelvis bostadsområden krävs det att det
finns en någorlunda kontinuitet bland de boende/engagerade för att en förändring ska bestå.
Nedanstående diagram visar med samma struktur flyttningar till och från Landskrona fast med
utbildningsnivå som faktor för indelningen. Flyttnettot är till skillnad från föregående diagram
fördelat mellan de olika utbildningsnivåerna. Dataetiketterna i diagramet redovisar flyttnettot för
individer med eftergymnasial utbildningsnivå. Samtliga individer med någon form av
eftergymnasial utbildningsnivå innefattas i gruppen. Individerna som ingår i gruppen ”uppgift
saknas/ingår ej” är 0-15 åringar eftersom de inte ingår i utbildningsregistret samt de som saknar
behörighet. Vid inflyttning från utlandet kan det även bero på att individers behörighet inte har
översatts och vidimerats.
Skåne
2000
Sverige
Världen
Inflyttning
1500
1000
500
Utflyttning
0
115
-43
-72
-2
64
2003
2008
2013
2003
38
22
60
2008
2013
2003
105
-500
-1000
-1500
-2000
2008
2013
Gymnasial
Eftergymnasial
Uppgift saknas/ingår ej
Flyttnetto gymnasial
Flyttnetto eftergymnasial
Flyttnetto uppgift saknas/ingår ej
Flyttnettot inom Skåne för individer med högst gymnasial utbildningsnivå har gått från att vara
negativt till att bli positivt år 2013. Flyttnettot för individer med eftergymnasial utbildning inom
är fortsatt negativt men minskningen har sjunkit. Flyttnettot från övriga län i Sverige och utlandet
är positivt för individer med eftergymnasial utbildning. Antalet inflyttade från utlandet ökade
mellan 2003 och 2008 för att sjunka något ytterligare 2013. Antalet utflyttade till utlandet ökade
mellan 2003 och 2008 för att fortsätta öka något 2013. Ökningen bland utflyttande till övriga
världen har skett inom gruppen ”uppgift saknas/ingår ej”.
17
Pendlingen till arbetsställen i Landskrona och från Landskrona till arbetsställen i andra
kommuner ökar stadigt. Utpendlingen är fler till antal än inpendlingen och det är fler män än
kvinnor som pendlar. Istället är det fler kvinnor än män som både bor och arbetar i Landskrona.
Kurvorna mellan könen följer varandras utveckling med undantag för åren 2009-2011 då sjönk
männens inpendling mer än kvinnornas samt att kvinnornas inpendling har återhämtat sig
snabbare.
2013 pendlande 7 710 landskronabor till arbetsställen i andra kommuner, av dessa var 4 320 män
och 3 390 kvinnor. Från andra kommuner till Landskrona arbetspendlade 5 797 personer varav
3 281 män och 2 516 kvinnor.
Landskronaborna pendlar främst i följande ordning till kommunerna Helsingborg, Malmö, Lund,
Kävlinge och Svalöv. Kommunerna som landskronaborna pendlar främst till är även de
kommuner som de flesta inpendlarna är bosatta, men det är en viss skillnad i ordningen. Av
inpendlarna är de flesta bosatta i följande ordning; Helsingborg, Svalöv, Kävlinge, Malmö och
Lund. Diagrammet nedan visar arbetspendlingens utveckling från 2004-2013 fördelat per kön9.
Det visar även utvecklingen för de som både bor och arbetar i kommunen.
Pendling 2004-2013
6000
Inpendlare män
5000
Inpendlare kvinnor
4000
Utpendlare män
3000
Utpendlare kvinnor
2000
Bor och arbetar i
kommunen män
1000
Bor och arbetar i
kommunen kvinnor
0
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Att göra jämförelser med andra kommuner när det kommer till pendling är inte helt enkelt. Det
är flera faktorer som påverkar möjligheterna att pendla/inte pendla, bland annat
näringslivsstrukturen i den egna kommunen och i regionen, kommunaktionsmöjligheterna,
befolkningens kompetens kontra arbetsmarknadens efterfrågan etc. Trelleborgs kommun och
Ängelholms kommun som är jämnstora med Landskrona stad och befinner sig i samma
arbetsmarknadsregion ser pendlingsstatistiken annorlunda ut. Till Ängelholm ligger inpendlingen
på 6 129 individer och utpendlingen på 8 180 individer medan Trelleborg ligger på 3 514
Från år 2011 har SCB gjort förändringar i bearbetningarna för att klassificera förvärvsarbetande i RAMS.
Förändringarna påverkar personer som är 65 år och äldre och innebär att antalet förvärvsarbetande i åldersgruppen
har ökat. Dessutom har den övre åldersgränsen för att klassificeras som förvärvsarbetande ändrats från 84 till 74 år.
Det innebär att det inte finns några förvärvsarbetande som är 75 år och äldre fr.o.m. 2011.
9
18
individer in och 9 204 individer ut10. Skillnaderna mellan kommunerna härrör från tidigare
nämnda faktorer som kartläggningen inte ger utrymme för.
Diagrammet nedan visar utvecklingen av pendlingen över Öresund, det visar enbart pendlingen
från Landskrona till Danmark då pendlingen i motsats riktning är marginell. 2012 arbetspendlade
355 personer, 201 av dessa personer var män och 154 personer var kvinnor11. Pendlingen ökade
årligen efter Öresundsbrons öppnande och började sjunka i samband med finanskrisen och har
fortsatt i takt med att danska kronan har sjunkit i värde.
Pendling över Öresund
350
300
250
200
150
män
100
kvinnor
50
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
0
10
Statistik över pendling till och från Ängelholm och Trelleborg avser år 2013.
11
Örestat
19
I Landskrona är 50,3 procent av bostäderna i kommunen hyresrätter, 18,3 procent är
bostadsrätter och 31,4 procent äganderätter. Majoriteten av hyresrätterna i Landskrona finns i
centralorten, nämligen cirka 98 procent, vilket bör ställas i relation till att cirka 78 procent av
samtliga bostäder i kommunen förekommer i centralorten.
Andelen på de olika upplåtelseformerna skiljer sig mellan centralorten och övriga områden.
Medan andelen hyresrätter är ännu något större i centralorten på 63 procent är den betydligt
mindre i de övriga områdena, bland dem sticker Asmundtorp och Ven ut. Hyresrätter är i stort
sett obefintligt utanför centralorten.
Upplåtelseformer Landskrona
Landskrona
Centralort
Häljarp
Glumslöv
Annelöv
Asmundtorp
Saxtorpsskogen
Härslöv
Kvärlöv
Ven
Landsbygd
0%
10%
20%
30%
hyresrätt
40%
50%
bostadsrätt
60%
70%
80%
90%
100%
äganderätt
Landskrona har en större andel hyresrätter än andra kommuner i Skåne. Diagrammet nedan visar
de tio kommuner i regionen som har störst andel hyresrätter och den listan toppas av
Landskrona. Den kommun som är befolkningsmässigt närmst är Ängelholms kommun med 35
procent hyresrätter. Trelleborg som är en annan jämförbar kommun till befolkningsantal har en
andel på 28 procent hyresrätter.
Upplåtelseformer Skåne
Landskrona
Helsingborg
Malmö
Burlöv
Åstorp
Kristianstad
Ängelholm
Lund
Perstorp
Ystad
0%
10%
20%
30%
hyresrätt
40%
50%
bostadsrätt
20
60%
70%
äganderätt
80%
90%
100%
Fastighetsägarna som verkar i Landskrona ingår inte i något gemensamt kösystem för uthyrning
av lägenheter, utan varje bolag administrerar detta i regi. Ett exempel på detta är det kommunala
bostadsbolaget AB Landskronahem som använder ett kösystem där den sökande kan samla på
köpoäng vilka motsvara antalet dagar den har stått i kö.
Landskrona har under en längre tid haft och upplevs fortfarande idag ha ett överskott på
hyreslägenheter främst i centralorten. Detta har inneburit goda möjligheter till att få ett
hyreskontrakt till en lägenhet i de centrala delarna av Landskrona. Den allmänna uppfattningen är
att det än idag finns lika goda möjligheter att få tillgång till en bostad i centralorten. Situationen
ser dock annorlunda ut utanför centralorten eftersom tillgången på hyresbostäder inte finns i lika
stor omfattning i tätorterna och på landsbygden.
Vid den senaste uppdateringen av Landskrona stads tomtkö, januari 2015, bestod listan av 573
personer som är intresserade av en tomt i kommunen. Majoriteten av personer är redan invånare
i kommunen men 124 individer är nya presumtiva medborgare.
Landskrona stads byggprognos anger att drygt 1300 nya bostäder, såväl flerbostadshus som
småhus, kommer att tillkomma fram till år 2024. Om prognosen slår igenom och leder till en
större inflyttning till kommunen kommer det med stor sannolikhet påverka
befolkningsutvecklingen framöver. En ökning av nya bostäder kommer troligtvis även leda till en
viss omflyttning inom kommunen. Människors livsvillkor ändras och med större möjligheter att
byta bostad inom kommunens gränser kommer säkerligen individer att använda sig av tillfället.
Detta kan även komma att påverka utformingen av stadens bostadsförsörjningsprogram
framöver eftersom förutsättningarna för staden kan komma att ändras.
21