CCLI:s Nyhetsbrev – Oktober 2015 – Sverige
Foto: Kristian Ringen CCLI:s Nyhetsbrev – Oktober 2015 – Sverige Senaste nytt från CCLI, med vår nya internationella logga, ny design, ny webbadress, ny sångrapport och många ny-anslutna copyrightinnehavare presenteras. Till inspiration kommer artikeln ”Det sjunger om Gud” skriven av Per Harling. På hemsidan kan ni läsa hela artikeln och även en artikel av Maria Lundbak Hinge från Danmark. Alla tidigare artiklar av Nordiska sångskrivare finns att läsa på www.se.ccli.com Med CCLI-licensen kan er kyrka lagligt mångfaldiga sånger för alla sina samlingar. CCLI-licensen ger tillstånd att digitalt lagra, digitalt dela sångblad inom församlingen, projicera, trycka upp, kopiera sångerna av alla innefattade copyrightinnehavare. Det innebär tusentals sånger. Avgifterna som kommer in till CCLI som licensavgifter går som royalty till alla anslutna copyrightägare, vars sånger kyrkorna rapporterar. Så tänk på att rapportera de sånger ni visar på väggen eller använder i pappersform eller digitalt i er församling. Äntligen! – Ny sångrapport! OLR Äntligen är den nya Online Rapport (OLR) klar att användas för CCLI Årslicens. OLR ersätter tidigare program (CopyReport4 & papperslistor). OLR uppdateras dagligen och finns lätt tillgänglig på valfri dator, mobil eller läsplatta med internet uppkoppling. Tack vare alla sångrapporter, kan CCLI betala ut rättvis royalty, till förlag och sångskrivare. https://olr.ccli.com Er kyrkas accesskod för OLR kommer på ert nya CCLI-licensbevis. Hör av dig om du inte hittar er accesskod. (Har ni sånger inlagda i CopyReport4 sedan tidigare? Skicka då in dessa sånger till CCLI först, innan ni börjar med OLR.) Blogg från CCLI – Worshipfuel – Ta gärna en titt på bloggen som CCLI USA startade februari 2015: http://worshipfuel.com/ Nyanslutna copyrightägare/förlag Tusentals copyrightägare finns redan anslutna till CCLI. Mer info om dessa på: se.ccli.com/listor. Nu ingår även sångerna ägda av dessa förlag i CCLI: © Rebecka Ekerby – T ex sången ”Min glädje, min lycka” http:// RebeckaEkerby.se © Kristina Norevi, Samtonia Music T ex ”Längtar efter mer av Dig”, ”Kom med Din frid”, ”Pärleporten” (i ny version), & Julmusikalen ”Messias Jul Gospel” (har sänts på Kanal 10 flera år). Du hittar Samtoniamusic på Facebook. Sånger av © Kristina Norevi, © Carin Hyving & andra i Betel Runemo finns även på http://www. inspiredproductions.se/musik Christian Copyright Licensing International Bärnstensvägen 37 907 41 UMEÅ TEL: 090 190 110 EMAIL: [email protected] WEBB: www.se.ccli.com © Stephan Christiansen – Några av Stephans mest sjungna sånger är ”Herrens underbara namn”, ”Partytime” och nattvardssången ”Brutt for deg” Mer info: www.stephanchristiansen.com Välproducerad ny CD 2015 från Stephan Christiansen: ”Lest We Forget - in the Shadows of the Holocaust”, med starka sånger som Stephan skrev efter ett omskakande besök i koncentrationslägret Auschwitz i Polen. © Hilde Myrvik Bedsvaag – Alla hennes sånger finns nu anslutna direkt, eller via © Authentic Publishing. ”Welcome Holy Spirit” sjungs runt om i hela världen. © Benjamin Aleksander Osnes – T ex ”I Hans Kjærlighet” & ”King of glory” Lyssna på http://benjaminosnes.com Pingst Sveriges nya CD ”Bara Jesus”: Sångskrivarna är direkt CCLI-anslutna eller via © David Media © Samuel Hector © Andreas Forsberg © Tommy Sjöström © Sarah Lundbäck Bell © Mathias Danielsson © Wilhelm Svensson © Raul Armando Sanchez Campiran © Vilhjálmur Hendrik Karlsson – från Island Följande sångskrivare fanns redan anslutna till CCLI, vars sånger är med på nya CD’n ”Bara Jesus”: © Ida Möller, © Linn Mårdstam, © Jonatan Brandström, © Bengt Johansson Helt ny ”Topp 50-lista” på Spotify – Lyssna till de 50 mest sjungna sångerna i Sverige just nu, enligt sångrapporter till CCLI från kyrkor: https://open.spotify.com/user/ davidmediamusic/playlist/0kpl9G3HQ7VwDaMvagtKMD PER HARLING Uppskattad sångskrivare och präst vars psalmer, sånger och visor ofta sjungs i kyrkor i Norden och i många andra länder. Flera av Pers mest sjungna sånger finns med i den svenska Psalmboken och i andra sångböcker som används i många kyrkor. Pers eget förlag heter © Tonvis Produktion. Tänk på att rapportera Per Harlings sånger (och andra sånger ni använder) i er sångrapport till CCLI. Per Harlings allra mest sjungna sång heter ”Du är helig, Du är hel” (finns översatt till ca 15 språk). Det sjunger om Gud – av Per Harling Det har alltid sjungit om Gud. Kyrkan har gått sjungande genom historien. Vad utmärker denna kyrkans sång till skillnad mot andra sånger i vårt samhälle? Här är ett försök till svar. Kyrkans sång är lovsång Grundtonen i den kristna nedärvda sången är jubel – trots allt. Det är påskdagens ljusa jubelrop mot bakgrunden och erfarenheten av långfredagens mörker och smärta. Det är gryningssången medan det ännu är mörkt. Det är befrielsens sånger. Det är sången vi delar med den himmelska härskaran. Det är sånger fyllda av tacksamhetens ton. Det är sånger som bär en vision om godhetens seger. Det är vårens sånger i tider av höst. Och lovsången tar sig många uttryck i dagens kyrka, än som en högljudd lovsång i de i världen allt starkare karismatiska församlingarna, än som en stillsam a capella-sång i stämmor vid Taizégudstjänster eller som gammal gregoriansk sång i världens kloster, än som kraftfull psalmsång till orgelackompanjemang. Kyrkans sång är lovsång – trots allt. Kyrkans sång är klagosång Lika viktigt som det är att med ett befriande leende få sjunga ut sin lovsång för livets seger, lika viktigt är det att få ge möjlighet till gråten och klagan i och genom sångens toner. Bibelns egen sångbok – Psaltaren – är ett gott föredöme. Där stiger om och om igen frågorna, vankelmodet, vreden och uppgivenheten ur nödens djup. Till och med en hel bok i Bibeln har fått ge namn åt detta: Klagovisorna. När livets smärta drabbar den enskilde, när katastrofen sker och ett helt samhälle drabbas av sorg, så ska orden och tonerna finnas där, som hjälper oss att högljutt få klaga, fråga och sörja. Även långfredagserfarenheten har sina sånger. Kyrkans sång är klagosång, som en hjälp att förstå och tolka livets mörker i ljuset av Guds närvaro. Kyrkans sång är en sång med historiska rötter Församlingssångens viktigaste källa har genom historien varit psalmboken. Den är på många sätt ett unikt dokument i dagens samhälle. Inte inom något annat samhälleligt område finns något som kan jämföras med psalmbokens ställning vad gäller upprepning av historiska erfarenheter. CCLI-licensen gynnar både din församling och de kristna sångskrivarna I psalmboken samsas enskilda människors samlade tankar, erfarenheter, smärta, sorg, glädje och lovsång från 300-talet fram till våra dagar. Det är unikt. Och gripande. När församlingen brister ut i sång blir man således också del av en gemensam historia, del av en oändligt stor gemenskap av förfäder och förmödrar, del av ett mönster, ord för ord, ton för ton, som upprepats genom historien ända ner till de allra första kristnas sångliga uttryck. Våra kyrkors väggar är impregnerade av dessa sånger, av dem som gått före oss i tro och tvivel, i glädje och sorg. Vi firar inte gudstjänst i ett tidsmässigt vakuum. Vi firar gudstjänst med dem som varit, med dem som är och med dem som ska komma. Kyrkans sång är en sång med djupa historiska rötter. Församlingssång är en undervisande sång I psalmens historia har det alltid funnits ett undervisande drag. ”Lär och vägled varandra med psalmer, hymner och andlig sång…” skriver Paulus i de ofta citerade orden från Kolosserbrevet 3:16. Han börjar med ordet lär. Under långa tider, då läsbarheten i vårt land var dålig, fick sången betyda mycket i den kateketiska undervisningen. Kortfattad, koncentrerad bibelkunskap lärde sig många i Sverige med hjälp av till exempel de så kallade husförhörsvisorna. Det undervisande draget i församlingssången syns tydligt även idag i de områden i världen där analfabetismen är stor. Den i sångens form återberättande bibelberättelsen har i sitt upprepande, rytmiska och rimmade mönster en förmåga att gripa tag och bli kvar på ett sätt som inte alltid den upplästa ursprungstexten har. Inte sällan bryts tids- och rumsgränserna i dessa återberättade bibelhistorier, och församlingen får en aktiv roll i det bibliska dramat. På första advent står vi där och sjunger vårt hosianna (Sv ps 105) tillsammans med folket utanför Jerusalems portar tvåtusen år tidigare. ”När juldagsmorgon glimmar jag vill till stallet gå”, sjunger vi i jultid (Sv ps 121). I heliga fastetider går vi upp till Jerusalem (Sv ps 135). Genom ett enkelt sjunget drama lär vi oss det tidlösa budskapet. Kyrkans sång är en undervisande sång. Kyrkans sång är en sång i bön Många av gudstjänstens sånger är av sådant slag, att de ständigt upprepas. I Svenska kyrkans gudstjänsttradition ingår den så kallade ordinarie mässmusiken: Herre, förbarma dig (Kyrie eleison), Lovsången (Gloria och Laudamus), Helig (Sanctus), O, Guds lamm (Agnus Dei) och Lovprisningen (Benedicamus). Alla dessa sånger är böner. Det finns en mottagare för dem. Församlingen vänder sig till ett gemensamt Du. Musikens dimension för dessa gamla, nedärvda böneord är viktig. ”Den som sjunger ber dubbelt upp”, menade kyrkofadern Augustinus redan på 400-talet. Vad han antagligen menade är att musiken ger vingar till de upprepande orden, vingar som får dem att bära, såväl inåt som utåt. Överhuvudtaget är just bönen gudstjänstens viktigaste språk. Bönespråket säger något om den gemensamma trons grund. En god majoritet av psalmbokens psalmer – inte minst de mest älskade – är skrivna i bönens form. En gammal latinsk sentens säger: ”lex orandi, lex credendi”, så som vi ber så tror vi. Kyrkans sång är en sång i bön. Kyrkans sång är en kollektiv sång Församlingssång är i första hand en kollektiv sång, något man gör gemensamt i en grupp. Genom sångernas rytm, tempo och till orden följsamma melodier ges ett instrument till gruppen, som skapar enhet på ett sätt, som få andra gruppaktiviteter kan matcha. Det skapas en tyst överenskommelse i samsjungandet om att inte vara solister, som konkurrerar med varandra. Snarare handlar det om att jämka sig samman, föra rösterna ihop som när man fattar varandras händer, i en lyssnande och lyhörd attityd med avsikt att finna samma tempo, samma puls, ja, samma röst. I en välsjungande församling kan detta skapa till och med en upplevelse av att vara enade ”i Kristi kropp”. Kyrkans sång är en kollektiv sång. Församlingssång är en uppmanande och uppmuntrande sång I de flesta psalmerna och sångerna i kyrkan är jag eller vi subjekt och Gud objekt. Samtidigt finns det en stor grupp av psalmer, där såväl subjekt som objekt är jag eller vi. Det handlar om den slags sång, där vi till exempel uppmanar varandra till lovsång: ”Lova Gud i himmelshöjd” (Sv ps 6), ”Lova Herren, sol och måne” (Sv ps 7). Minst lika vanlig är den sång där vi uppmuntrar varandra till ett fördjupat trosengagemang: ”Våga vara den du i Kristus är” (Sv ps 87), ”Herren lever, våga tro det” (Sv ps 155), ”Var inte rädd” (Sv ps 256). Naturligtvis finns också psalmer som uppmuntrar till ett socialt engagemang eller ett rättrådigt liv: ”Det kan vi göra för rätt och för fred” (Sv ps 591, Ps o S 695), ”Dela med dig” (Ps o S 455), Alla dessa uppmaningar är en viktig del av församlingens medvetandegörande i kampen för godhetens utbredande i såväl själens som världens mörker. Det är sånger för den lilla människans upprättelse. Överallt där oron och uppgivenheten är som starkast i världen, där är också uppmaningens och uppmuntrans sånger inte sällan som starkast. Kanske förändrar inte sångerna världen, men de upphör aldrig att ge hopp i hopplösa situationer, att ge mod i modlösa sammanhang, att ge styrka åt maktlöst liv och att ge ord och ton åt livets förundran. Kyrkans sång är en uppmuntrande sång. Kyrkans sång är en trosbeskrivande sång Församlingssången ger uttryck för kyrkans tro. Folkets teologi formas av vad vi sjunger. Alltmer har det blivit så. Genom sångerna skaffar vi oss våra gudsbilder. En gudsbild som under flera århundraden var starkt förhärskande formulerades som så: ”Vår Gud är oss en väldig borg, han är vårt vapen trygga” (Sv ps 237). Idag är det många, som aldrig ens har sjungit denna lutherska portalpsalm och därmed heller aldrig relaterat Guds väsen till varken borg eller vapen. Snarare har man lärt sig en helt annan gudsbild: ”Guds kärlek är som stranden och som gräset, är vind och vidd och ett oändligt hem” (Sv ps. 289). Ingen av dessa gudsbilder är sannare än någon annan, men båda är teologi. Genom psalmernas/sångernas redan formulerade ord – och toner – får vi redskap till att orientera oss i trons märkliga landskap, antingen vi redan är övertygade kristna eller är mer famlande och osäkra i vår tro. Kyrkans sång är en trosbeskrivande sång. Kyrkans sång är en världsvid sång Per Harling, präst, författare, tonsättare Info om Per Familj: Hustrun Ingrid (sedan 44 år), två döttrar, fyra barnbarn Intressen: Kyrkans sånger, bokläsning, svampplockning och familjen Favoritmusik: All barockmusik, fr.a. mästaren Bach Favoritblomma: Förgät-mig-ej Favoritplats: Hälsingestugan, vårt andrum i världen Tycker om: Tro, hopp, kärlek och avväpnande humor Tycker inte om: All slags fanatism Mest spridd av egna sånger: ”Du är helig” finns på uppåt 15 språk runtom i världen Livsmotto: Se, lite mer! Ge, lite mer! Be, lite mer! Le, lite mer! www.se.ccli.com När jag döptes i slutet av 40-talet, så döptes jag in i en världsvid kyrka, som då till 70 % bestod av kristna boende på norra jordklotet. I dag är situationen den motsatta. 60-70 % av alla kristna bor i dag på den södra delen av vår planet. Det kristna ansiktet blir allt mindre ett vitt, välmående ansikte i norr och alltmer ett mörkhyat ansikte, präglat av fattigdom, i syd. Där kyrkan finns, där sjunger man. Den nya sången i dag blir således allt mindre sång till orgelackompanjemang och alltmer sång till mångahanda rytmer i den södra delen av världen. Få andra företeelser förenar kristna över hela världen som just sången. Vid gudstjänstbesök var som helst i världen så kan man – oavsett landets eget språk – känna igen sig i ett ”amen”, i ett ”halleluja”, i ett ”kyrie eleison” eller i ett ”gloria”. Kyrkan har sitt eget hemspråk, som förenar kristna över jordklotet. Ordet ”halleluja” måste till exempel vara världens mest tonsatta ord genom tiderna. När således den lokala församlingen på söndagens gudstjänst brister ut i en välkänd psalm eller bara i ett enkelt halleluja, så skapar det inte bara en lokal gemenskap, utan en gemenskap som handlar om hundratals miljoner människor över hela världen som mer eller mindre samtidigt brister ut i samma ord och toner. Det är hisnande och berikande. Vi är inte ensamma. Den kristna kyrkans gemenskap är stor, närmare bestämt drygt två miljarder. Kyrkans sång ljuder således starkt från jordens alla hörn söndag som vardag, vecka efter vecka, år efter år, århundrade efter århundrade. Kyrkans sång är en världsvid sång. CCLI – Christian Copyright Licensing International är en licensorganisation som etablerades 1988, och våra licenser har funnits tillgängliga i Sverige sedan 1998. CCLI finns för att göra det enkelt för församlingar och kristna organisationer att lagligt kunna mångfaldiga sånger/sångtexter för sina gudstjänster och samlingar, och samtidigt garantera att kristna sångskrivare och förlag får ersättning när deras sånger används. Från CCLI:s Europakontor i Eastbourne, England, administreras alla våra licenser för Europaregionen. Genom vårt Nordenkontor i Umeå i Sverige och CCLI-kontoret utanför Oslo i Norge, sköts det mesta runt kundkontakterna (kyrkor och copyrightinnehavare) inom hela Skandinavien. CCLI kan erbjuda praktisk rådgivning och stöd genom djungeln av copyright. Med system på plats som försäkrar att copyrightinnehavarna får en rättvis ersättning för sitt arbete har CCLI blivit respekterade runt om i världen – av både kyrkor och musikförlag. CCLI:s licenser finns nu tillgängliga i Australien, Belgien, Botswana, Brasilien, Danmark, Finland, Färöarna, Hong Kong, Island, Irland, Kanada, Korea, Lesotho, Luxemburg, Malaysia, Namibia, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Malawi, Schweiz, Singapore, Storbritannien, Sverige, Swaziland, Sydafrika, Tyskland, USA, Zambia och Zimbabwe. Över 208 000 kyrkor runt om i hela världen har nu en ”CCL”, en ”Church Copyright Licence” – som vi på svenska kallar ”Kyrkornas Copyright Licens - CCLI-licensen”. Det finns nu närmare 500 000 licenser totalt genom CCLI, om man räknar alla olika slags licenser som CCLI administrerar runt om i världen, varav 165 000 licenser i Europa. (CCL, MRL, PPL, Filmlicens osv.) Licenser genom CCLI: Tack för din hjälp! • CCLI Årslicens – 12 månader. Duplicera, kopiera, projicera sånger/sångtexter. • CCLI Evenemangslicens – Gäller max 14 dagar. För konferens/läger/festival/andra evenemang. • Blocklicens – Ett helt samfund har CCLI årslicens. En faktura. Varje kyrka får sitt eget licensbevis. Bra rabatt. • Kombinerad Licens – Gäller för stor och liten kyrka tillsam mans, max 25 besökare i den lilla. Samma kostnad som för årslicens. • Mobil Licens – För resande sångledare, sånggrupp, lovsångsledare. Samma priser som för årslicens. • VL - Videolicens – Filmvisning i kyrkan. 50% rabatt Aktuella licensavgifter finns på http://se.ccli.com Online Rapport, OLR är ett stort steg framåt för kyrkor som har en CCLI-licens. När du börjar använda OLR för er kyrkas sångrapportering, är vi tacksamma om du hör av dig ifall du upptäcker någon sångtitel eller översättning som saknas. Mejla till [email protected] så uppdaterar vi OLR. Tack vare era skarpa ögon kan CCLI förbättra sångrapporten ännu mer. Allt fler titlar kan läggas till. Är du CCLI-ansluten copyrightinnehavare – då kan du mejla in dina sångtexter, i word eller text-format, till info@ ccli.se Sänd i första hand dina mest sjungna sånger, så kan vi börja lägga in allt fler sångtexter i OLR. Detta kan avsevärt förbättra sökresultaten när kyrkor söker efter sångtitlar. Till sist Vi vill önska er Guds välsignelse! Med vänlig hälsning Elsa Rydin, CCLI:s Nordenkontor, Umeå Asbjørn Kjølberg, CCLI:s kontor i Norge Christian Copyright Licensing International Bärnstensvägen 37 907 41 UMEÅ TEL: 090 190 110 EMAIL: [email protected] WEBB: www.se.ccli.com
© Copyright 2024