1. No category

I( I )
Stadsledningskontoret
Datu m
Er Referens
2015-05-22
Landskrona stad
Han dläggare
Vår Referens
Håkan Nil sson
KS 2015/ 1459
Kommunstyrel sen
Handlingsprogram för skydd mot olyckor
Ärendebeskrivning
Enli gt lag om skydd mot olyckor (LSO) ska varje kommun upprätta ett
handlingsprogram får skydd mot olyckor. Programmet ska, efter samråd med
grannkommuner och andra organisationer som kan ha ett väsentligt intresse i
saken, antas av kommunfullmäktige. Handlingsprogrammet är ett kommunalt
styrdokument som ska fastställas minst en gång varje mandatperiod. Handlingsprogrammet har också till syfte att informera den enskilde om räddningstjänstens fårmåga och ambitionsnivå samt vara ett underlag får statlig tillsyn
rörande uppfyllandet enligt LSO. I handlingsprogrammet ska räddningstjänsten
ange mål får verksamheten i enl ighet med de uppdrag som definieras av
lagstiftningen. Målen ska visa vad räddningstjänsten vill uppnå i stora drag.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen fåreslår kommunfullmäktige besluta
att anta det av räddningsnämnden framl agda fårslaget till Landskrona stad s
handlingsprogram får skydd mot olyckor, tillika handlingsprogram får
räddningstjänsten enligt lagen om skydd mot olyckor.
Ärendeberedning
Räddningsnämnden beslutade den 17 februari 2015 att skicka ut fårs laget till
reviderat hand lingsprogram får skydd mot olyckor på remiss till stadens
nämnder. Handlingsprogrammet skickades även till berörda myndigheter,
kommunala bolag samt närliggande kommuner, Länsstyrelsen,
Räddningstjänsten Syd, Bjuvs räddningstjänst, Båstads räddningstjänst,
Räddningstjänsten Skåne Nordväst, Höganäs räddningstjänst, Söderåsens
räddningstjänst, Svalövs räddningstjänst, Landskrona hamn, Rederi AB
Ventrafiken och Landskrona Energi AB.
Remissvar
Inkomna remissvar är bearbetade i handlingsplanen.
STADSLEDNINGSKONTORET
I~I~
Per-Mikael Svensson
Tf. bitr. stadsdirektör
Landskrona stad
Stadshuset
26 1 80 Land skrona
Besöksadress Drottn inggatan 7
Tfn 041 8-4 7 0000
Hakan. nilsson@ landskrona.se
w\Vw .landskron a.se
Bankgiro 868-6 123
Plusgiro 12345-5
Org.nr 2 12000-114 0
6( II)
Räddningsnämnden
Datum
2015-05-12
Landskrona sIad
RN §38
Dnr. RN 2015/00013
Handlingsprogram för skydd mot olyckor
Ärendebeskrivning
Enligt lagen om skydd mot olyckor 3kap. 3 § ska kommunen ha ett
handlingsprogram som antas av kommunfullmäktige for varje ny
mandatperiod. Enligt 3 kap. 3 § lagen (2003 :778) om skydd mot olyckor ska
kommunerna ha ett handlingsprogram for forebyggande verksamhet. Enligt 3
kap. 8 § i samma lag ska kommunerna också ha ett handlingsprogram for
räddningstjänst.
Räddningsnämnden har haft samråd med de myndigheter som kan ha ett
väsentligt intresse i saken. Förutom Länsstyrelsen har grannkommuner och
stadens egna nämnder yttrat sig angående handlingsprogrammet. Inkomna
remissvar är beaktade i handlingsprogrammet.
Landskrona stads handlingsprogram for skydd mot olyckor tillika plan fOr
räddningstjänst beskriver det långsiktigt arbete for att minska olycksriskerna
for de som bor, arbetar och vistas i Landskrona stad. Inom kommunen berör det
fOrebyggande olycksarbetet flera fOrvaltningar, och det pågår både inarbetade
samverkansformer samt projekt. Det innefattar internt skydd av kommunens
egendom och verksamheter, beredskapsfrågor samt ri skfrågor for hela
kommunens geografiska område.
Handlingsprogrammet tar upp sådana händelser som kan foranIeda
räddningsinsatser och begränsas till de s.k. vardagsolyckorna. Det som tas upp
är säkerhetsarbete, trafiksäkerhet, brandskydd, miljöskydd, badsäkerhet,
fallolyckor, operativa räddningsinsatser samt samhällsstörningar.
Räddningstjänsten har samordningsansvaret inom kommunen, enligt kraven i
lagen om skydd mot olyckor både for forebyggande, utbildning och operativa
räddningsinsatser när en olycka har inträffat.
Ärendets beredning
Räddningsnämnden beslutade den 17 februari 2015 att skicka ut ärendet om
antagande av Landskrona stads handlingsprogram for skydd mot olyckor på
remiss till stadens alla nämnder. Handlingsprogrammet skickades även ut till
berörda myndigheter, kommunala bolag samt närliggande kommuner.
Just~T3nde
sign
I
UtdrngsbcSly,h "",
7(1 1)
Räddningsnämnden
Datum
2015·05·12
Landskrona stad
De inkomna synpunkterna har sammanställts och till stor del inarbetats
handlingsprogrammet.
Beslutsunderlag
Landskrona stads Handlingsprogram för skydd mot olyckor tillika
handlingsprogram för räddningstjänsten enligt lagen (2003 :778) om skydd mot
olyckor, dm RN201 5/0001 3.
Beslut
att godkänna reviderat handlingsprogram skydd mot olyckor
att överlämna Landskrona stads handlingsprogram för skydd mot olyckor,
tillika handlingsprogram för räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor
till fullmäktige för antagande
Justerande sign
Utdragsbcstyrka nde
Landskrona stads
Handlingsprogram
för skydd mot olyckor,
tillika handlingsprogram för räddningstjänsten enligt lagen om skydd mot
olyckor.
Slutversion
Att gälla mandatperioden 2015-2018
Slutversion
1
Antagande
Enligt 3 kap. 3 § lagen om skydd mot olyckor ska kommunen ha ett handlingsprogram som
antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas ska samråd ha
skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan
uppdra åt kommunala nämnder att under perioden anta närmare riktlinjer.
Det senaste handlingsprogrammet är antaget av kommunfullmäktige den 17
december 2012. Detta handlingsprogramm ersätter handlingsprogrammet från 2012
och är Landskrona stads handlingsprogramm enligt lagen om skydd mot olyckor
för mandatperioden 2015-2018.
Mål och indikatorer för all verksamhet i kommunen, även för det
olycksförebyggande arbetet, beslutas av de politiska nämnderna varje år . Dessa
redovisas därför i kommunens verksamhetsplaner och bifogas programmet som
bilagor.
Kommunfullmäktige antar nytt handlingsprogram varje mandatperiod samt vid
väsentliga förändringar. För övrigt har nämnderna att årligen beakta om nya mål,
indikatorer, aktiviteter och riktlinjer behöver tas fram i syfte att öka tryggheten i
Landskrona stad.
Sida | 2
Slutversion
1
Innehållsförteckning
Kartläggning
Antagande ................................................................................................ 2
Innehållsförteckning ........................................................................... 3
Kartläggning .......................................................................................................... 3
1. Inledning .......................................................................................... 13
1.1 Olyckor nationellt ................................................................................................ 13
1.2 Övergripande syfte med ett handlingsprogram om skydd mot olyckor ...... 13
1.3 Avgränsning .......................................................................................................... 14
1.4 Arbetet med handlingsprogrammet .................................................................. 14
2. Landskrona stad ............................................................................ 15
2.1 Kommunen ........................................................................................................... 15
2.2 Organisation ......................................................................................................... 16
2.3 Krisberedskap enligt extraordinära händelser.................................................. 17
2.4 Samverkan ............................................................................................................. 18
3. Riskbild ............................................................................................. 19
3.1 Bakgrund ............................................................................................................... 19
3.2 Riskanalys .............................................................................................................. 19
3.2.1 Identifierade risker .................................................................................... 19
3.3 Sårbarhetsanalys ................................................................................................... 24
4. Stadens målmodell ........................................................................ 25
4.1 Prioriterade områden (kommunövergripande vision) .................................... 25
4.2 Våra prioriterade områden ................................................................................. 25
Sida | 3
Slutversion
1
4.2.1 Skola för kunskap och arbetsro .............................................................. 25
4.2.2 Ökad sysselsättning .................................................................................. 26
4.2.3 Landskrona – en trygg stad ..................................................................... 26
4.2.4 Ett välmående näringsliv ......................................................................... 26
4.2.5 Attraktivt boende för alla ........................................................................ 26
4.3 Verksamhetsmål/Förvaltningens mål (säkerhetsmål) .................................... 27
4.3.1 Mål (säkerhetsmål) .................................................................................... 27
4.3.2 Indikatorer (prestationsmål) .................................................................... 27
4.3.3 Aktiviteter .................................................................................................. 27
4.4 Internkontroll ....................................................................................................... 27
4.5 Värdegrund – BRA i Landskrona ...................................................................... 27
4.5.1 Bemötande ................................................................................................. 28
4.5.2 Resultat ....................................................................................................... 28
4.5.3 Ansvar ........................................................................................................ 28
5. Internt säkerhetsarbete .............................................................. 30
5.1 Säkerhetsarbetet inom Landskrona stad ........................................................... 30
5.1.1 Syfte och mål ............................................................................................. 30
5.1.2 Ansvarsfördelning..................................................................................... 30
5.1.3 Huvudområden ......................................................................................... 31
5.1.4 Uppföljning................................................................................................ 31
5.2 Systematiskt säkerhetsarbete i Landskrona stad .............................................. 31
5.2.1 Förebyggande säkerhetsarbete ................................................................ 31
5.2.2 Organisation och ansvar .......................................................................... 31
5.2.3 Riskanalys ................................................................................................... 31
5.2.4 Beredskap för avbrott och oönskade händelser ................................... 32
5.2.5 Rapportering och uppföljning ................................................................ 32
6. Trafiksäkerhet................................................................................ 33
Sida | 4
Slutversion
1
6.1 Strategi ................................................................................................................... 33
6.1.1 Olycksdrabbade platser och trygghetsskapande åtgärder ................... 33
6.1.2 Cykel och moped ...................................................................................... 34
6.1.3 Förbättring av skolvägar och skolskjutshållplatser .............................. 34
6.1.4 Tillgänglighet ............................................................................................. 34
6.1.5 Parkering .................................................................................................... 35
6.1.6 Kollektivtrafik ........................................................................................... 35
6.1.7 Vägvisning ................................................................................................. 35
6.2 Drift och underhåll .............................................................................................. 35
6.2.1 Vinterväghållning ...................................................................................... 35
6.3 Mål ......................................................................................................................... 36
6.3.1 Riksdagens transportpolitiska mål .......................................................... 36
6.3.2 Nollvisionen .............................................................................................. 36
6.4 Aktiviteter ............................................................................................................. 37
6.4.1 Trafikundervisning ................................................................................... 37
6.5 Samverkan ............................................................................................................. 37
7. Miljöskydd ....................................................................................... 38
7.1 Kommunens ansvar............................................................................................. 38
7.2 Särskilt omgivningspåverkande verksamheter ................................................. 38
7.2.1 Tillsyn enligt miljölagstiftningen för att förhindra/begränsa olyckor38
7.2.2 Verksamhetsutövarens skyldigheter vid farlig verksamhet ................. 38
7.2.3 Tillstånd för farlig verksamhet – ”Seveso-anläggning ” ...................... 39
7.3 Miljörisker – olyckor............................................................................................ 40
7.3.1 Utsläpp av farligt ämne ............................................................................ 40
7.3.2 Farligt gods-leder ...................................................................................... 40
7.4 Miljökänsliga/skyddade områden ...................................................................... 41
7.4.1 Dricksvatten .............................................................................................. 41
8. Badsäkerhet .................................................................................... 42
Sida | 5
Slutversion
1
8.1 Havsbad................................................................................................................. 42
8.2 Badanläggningar ................................................................................................... 42
8.2.1 Strand- och badvärdar .............................................................................. 43
8.2.2 Simlärare..................................................................................................... 44
8.2.3 Badklubben ................................................................................................ 44
8.3 Skolundervisning .................................................................................................. 44
8.3.1 Aktiviteter .................................................................................................. 45
8.3.2 Incidentrapportering ................................................................................ 45
8.3.3 Olyckshändelser ........................................................................................ 46
8.4 Båtar och hamnar ................................................................................................. 46
9. Fallolyckor ....................................................................................... 48
9.1 Bakgrund ............................................................................................................... 48
9.1.1 Förebyggande arbete ................................................................................ 48
9.1.2 Hembesök .................................................................................................. 48
10. Samhällsstörning ........................................................................ 49
10.1 Bakgrund ............................................................................................................. 49
10.2 Sårbarhetsanalys ................................................................................................. 49
10.2.1 Slutsatser .................................................................................................. 50
10.3 Samhällsviktig verksamhet................................................................................ 51
10.4 Krisledning.......................................................................................................... 51
10.5 POSOM .............................................................................................................. 51
10.5.1 Bakgrund .................................................................................................. 51
10.5.2 POSOM i Landskrona ........................................................................... 52
10.5.3 Stödcenter ................................................................................................ 52
11. Verksamheten .............................................................................. 55
12. Mål för Brandskydd.................................................................... 56
12.1 Olycksbild ........................................................................................................... 56
12.2 Mål för brandskyddsarbetet ............................................................................. 56
Sida | 6
Slutversion
1
12.2.1 Nationella mål – Myndigheten för samhällsskydd och beredskap56
12.2.2 Regionala mål – AG Skånes sakområde Skydd och säkerhet .......... 57
12.2.3 Verksamhetsmål 2015 – räddningstjänsten i Landskrona stad ........ 58
12.2.4 Kvalitetssäkring ....................................................................................... 58
12.2.5 Säkerhetspolicy för Landskrona stads verksamheter......................... 59
12.3 Samverkan........................................................................................................... 60
12.3.1 Kommunens ansvar ............................................................................... 60
12.3.2 Individ- och familjeförvaltningen och Omsorgsförvaltningen ........ 60
13. Myndighetsutövning .................................................................. 62
13.1.1 Skyldigheter för ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader och
andra anläggningar ............................................................................................. 62
13.1.2 Syfte .......................................................................................................... 62
13.1.3 Indikatorer för myndighetsgivningen .................................................. 63
13.2 Tillsynsplaneringen ............................................................................................ 63
13.2.1 Planerad tillsyn ........................................................................................ 64
13.2.2 Riktad tillsyn ............................................................................................ 65
13.2.3 Tematillsyn............................................................................................... 65
13.2.4 Direkt tillsyn ............................................................................................ 65
13.3 Tillsynsbesök ...................................................................................................... 66
13.3.1 Tillsynstaxan ............................................................................................ 67
13.4 Tillsynsförrättaren .............................................................................................. 68
13.5 Tjänsteanteckning .............................................................................................. 69
13.6 Föreläggande ...................................................................................................... 70
13.7 Föreläggande förenat med vite ........................................................................ 71
13.8 Samverkan........................................................................................................... 71
13.9 Tillstånd för hantering av brandfarlig vara..................................................... 71
13.9.1 Ansökan om hantering av brandfarlig och explosiv vara ................. 71
14. Remisshantering ......................................................................... 73
Sida | 7
Slutversion
1
14.1.1 Stadsbyggnadsförvaltningen.................................................................. 73
14.1.2 Miljöförvaltningen .................................................................................. 73
14.1.3 Individ och familjeförvaltningen .......................................................... 73
14.1.4 Polisen ...................................................................................................... 73
14.1.5 Indikatorer för remisshantering ............................................................ 74
15. Information och rådgivning .................................................... 75
15.1 Bostäder .............................................................................................................. 75
15.2 Allmänna informationsinsatser ........................................................................ 76
15.2.1 Informationsmaterial.............................................................................. 77
15.3 Riskgrupper i samhället ..................................................................................... 77
15.3.1 Personer med speciella behov .............................................................. 77
15.3.2 Äldre och personer med funktionshinder ........................................... 77
15.4 Fyrverkeriproblematiken .................................................................................. 77
15.5 Eldstäder ............................................................................................................. 78
15.5.1 Frister för sotning ................................................................................... 79
15.5.2 Egensotning............................................................................................. 79
15.5.3 Frister för brandskyddskontroll ............................................................ 80
15.5.4 Eldningsförbud utomhus ...................................................................... 80
16. Extern service............................................................................... 81
16.1 Släckarservice...................................................................................................... 81
16.2 Utbildning ........................................................................................................... 81
16.3 Skolutbildning .................................................................................................... 81
16.3.1 Brandutbildning åk 2, 5 och 8............................................................... 81
16.3.2 Utvärdering .............................................................................................. 82
16.4 Ungdomsverksamhet ........................................................................................ 82
16.5 Information ........................................................................................................ 83
17. Räddningstjänst........................................................................... 85
17.1 Kommunens övergripande skyldighet enligt lag ........................................... 85
Sida | 8
Slutversion
1
17.2 Statens skyldighet enligt lag .............................................................................. 85
17.2.1 Fjällräddningstjänst................................................................................. 85
17.2.2 Flygräddningstjänst................................................................................. 85
17.2.3 Sjöräddningstjänst................................................................................... 86
17.2.4 Efterforskning av försvunna personer i andra fall............................. 86
17.2.5 Miljöräddningstjänst till sjöss ................................................................ 86
17.2.6 Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen ............................ 86
18. Organisation ................................................................................. 87
18.1 Aktuell riskbild ................................................................................................... 87
18.2 Samverkande organisationer ............................................................................ 88
18.3 Insatsförmåga ..................................................................................................... 88
18.3.1 Personella resurser .................................................................................. 88
18.3.2 Materiella resurser ................................................................................... 89
18.3.3 Förmåga vid mindre olyckor ................................................................. 90
18.3.4 Förmåga vid större och eller komplexa olyckor................................. 91
18.4 Ledningsförmåga ............................................................................................... 91
18.4.1 Personella resurser .................................................................................. 91
18.4.2 Materiella resurser ................................................................................... 92
18.4.3 Operativ ledning vid räddningsinsats .................................................. 92
18.5 Täckningsgrad i kommunen ............................................................................. 94
18.6 Kompetens ......................................................................................................... 95
18.6.1 Grundkompetens.................................................................................... 95
18.6.2 Rekrytering av brandmän ...................................................................... 95
18.6.3 Introduktionsutbildning för brandmän ............................................... 96
18.6.4 Utryckningskörning ................................................................................ 96
18.6.5 Insats till havs och ytlivräddning .......................................................... 96
18.6.6 Sjukvårdslarm och IVPA ....................................................................... 97
18.6.7 Övningsverksamhet................................................................................ 97
Sida | 9
Slutversion
1
18.7 Förmåga under höjd beredskap ....................................................................... 98
19. Myndighetsbeslut vid räddningsinsats .............................100
19.1 Tjänsteplikt ....................................................................................................... 100
19.2 Ingrepp i annans rätt ....................................................................................... 100
19.3 Avslut av räddningsinsats ............................................................................... 100
20. Larmhantering ...........................................................................102
20.1 Alarmering ........................................................................................................ 102
20.2 Varning .............................................................................................................. 102
20.3 Teleavbrott........................................................................................................ 103
21. Insatsplanering ..........................................................................104
21.1 Insatsplaner ....................................................................................................... 104
21.2 Insatskort .......................................................................................................... 104
21.3 Framkörningskort ............................................................................................ 105
22. Brandvattenförsörjning..........................................................106
22.1 Brandposter ...................................................................................................... 106
22.1.1 Ägare....................................................................................................... 106
22.1.2 Drift och underhåll ............................................................................... 107
22.1.3 Förändringar i brandpostnätet ............................................................ 107
22.2 Dammar och vattendrag ................................................................................. 107
22.3 Tankbilar ........................................................................................................... 107
22.4 Krigsbranddammar .......................................................................................... 107
23. Olycksundersökning ................................................................108
23.1 Grundläggande undersökning (nivå 1) ......................................................... 108
23.2 Fördjupad olycksundersökning (nivå 2) ....................................................... 108
23.3 Fördjupad olycksundersökning (nivå 3) ....................................................... 108
23.4 Sakkunnigutlåtande .......................................................................................... 109
23.5 Sekretess ............................................................................................................ 109
24. Utveckling av förmåga .............................................................110
Sida | 10
Slutversion
1
Bilagor..................................................................................................111
Sida | 11
Slutversion
Kartläggning
Kommunens organisation och riskbild
Sida | 12
1
Slutversion
1
1. Inledning
Ambitionen med detta handlingsprogram är att beskriva ett långsiktigt arbete för att minska
antalet olyckor, samt antalet skadade på grund av olyckor bland de som bor och vistas i
Landskrona stad. En del av det säkerhetsarbete och olycksförebyggande arbete som beskrivs har
pågått under många år i kommunen.
1.1 Olyckor nationellt
Varje år dör nästan 3 000 personer som är folkbokförda i Sverige på grund av
olyckor. Samtidigt blir ca 100 000 inlagda på sjukhus och ca 700 000 behöver
uppsöka en akutmottagning. Det totala antalet döda till följd av olyckor har legat på
ungefär samma nivå de senaste tio åren, men dödligheten varierar mellan olika
olyckstyper. Dödligheten i till exempel fallolyckor ökar medan trafikdödligheten
minskar. Det är fler män än kvinnor som omkommer av skador till följd av olyckor,
även äldre personer är överrepresenterade. (Öppna jämförelser 2014)
1.2 Övergripande syfte med ett handlingsprogram om skydd
mot olyckor
Enligt 3 kap. 3 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor ska kommunerna ha ett
handlingsprogram för förebyggande verksamhet. Enligt 3 kap. 8 § i samma lag ska
kommunerna också ha ett handlingsprogram för räddningstjänst samt den
förebyggande verksamheten. Landskrona stad har valt att samordna dessa
handlingsprogram till ett dokument eftersom det finns många beröringspunkter
mellan räddningstjänsten och den förebyggande verksamheten.
Det övergripande syftet med Landskrona stads handlingsprogram för skydd mot
olyckor är att förverkliga det av fullmäktige uppsatta prioriterade området
”Landskrona den trygga staden”. Kommunfullmäktige har uppdragit åt de
kommunala nämnderna att sätta mål och indikatorer för sitt arbete i syfte att
förverkliga de av fullmäktige antagna prioriterade områden, samt för att följa lagen
om skydd mot olyckor.
Handlingsprogrammet ska ge en samlad bild av kommunens arbete för att
förhindra och begränsa olyckor och skador till följd av olyckor. Ett annat syfte är
att informera intressenter, såväl samverkansparter som de som bor, arbetar eller
vistas i Landskrona stad, om kommunens arbete.
Sida | 13
Slutversion
1
Handlingsprogrammet beslutas av kommunfullmäktige varje mandatperiod samt
vid väsentliga förändringar. Därutöver har nämnderna uppdraget att årligen beakta
och nya mål, indikatorer, aktiviteter och riktlinjer behöver tas fram i syfte att öka
tryggheten i Landskrina stad.
1.3 Avgränsning
Handlingsprogrammet ska beskriva ett långsiktigt arbete för att minska
olycksriskerna för de som bor, arbetar och vistas i Landskrona stad. En del av detta
arbete har pågått under många år i kommunen. Det innefattar internt skydd av
kommunens egendom och verksamheter, beredskapsfrågor samt riskfrågor för hela
kommunens geografiska område.
Handlingsprogrammet tar upp sådana händelser som kan föranleda
räddningsinsatser och begränsas till de s.k. vardagsolyckorna. I stapeldiagrammet
nedan redovisasantalet räddningsuppdrag åren 2009 till 2013.
333
328
2010
2011
357
364
2012
2013
284
2009
1.4 Arbetet med handlingsprogrammet
Handlingsprogrammet i sig innehåller inte nya mål, verksamheter eller aktiviteter
utan är en beskrivning över hur Landskrona stad arbetar med och har uppsatta mål
för sitt olycksförebyggande arbete.
Beredskapssamordnaren har sammanställt det olycksförebyggande arbetet som
utförs i Landskrona stad. Därtill har varje verksamhet som berörs av olycksrisker,
tillsammans med beredskapssamordnaren, samarbetat för att ta fram de fakta, mål
och aktiviteter som just deras verksamhet har för sitt förebyggande arbete.
Sida | 14
Slutversion
1
2. Landskrona stad
Landskrona är en stad med stora möjligheter. Läget i den expansiva Öresundsregionen, den
vackra kusten, täta kommunikationer till flera storstäder i närheten och många tillgångar i
staden gör att Landskrona kan och ska utvecklas till en kommun som många fler vill bo och
verka i.
2.1 Kommunen
Landskrona stad har drygt 43 000 invånare. Befolkningen är till största del
koncentrerad till Landskrona, som är kommunens största tätort med cirka 32 800
invånare. Befolkningsfördelningen mellan Landskrona och övriga tätorter är
redovisad i cirkeldiagrammet nedan.
Sida | 15
Slutversion
1
2.2 Organisation
Landskrona stad är organiserad, utöver stadsledningen, i åtta förvaltningar varav
flertalet på olika sätt arbetar olycksförebyggande inom sitt verksamhetsområde. Till
varje förvaltning hör en nämnd.

Fritid- och kulturförvaltningen
Kulturnämnd, Fritidsnämnd

Omsorgsförvaltningen
Omsorgsnämnd

Stadsbyggnadsförvaltningen
Stadsbyggnadsnämnd

Individ- och familjeförvaltningen
Individ- och familjenämnd

Teknik- och serviceförvaltningen
Teknisk nämnd

Räddningstjänsten
Räddningsnämnd

Miljöförvaltningen
Miljönämnd

Utbildningsförvaltningen
Utbildningsnämnd
Sida | 16
Brand
Trafik
Badvatten
Båtar och hamnar
Utsläpp av farligt
ämne
Fall
Miljö
Extraordinär
händelse
Trygghet och
säkerhet
I matrisen redovisas inom vilka områden de olika nämnderna/förvaltningarna
bidrar i sitt långsiktiga arbete för att minska antalet olyckor, samt antalet skadade på
grund av olyckor bland de som bor och vistas i Landskrona stad. Inom kommunen
berör det förebyggande olycksarbetet flera förvaltningar, och det pågår både
inarbetade samverkansformer samt projekt.
Räddningstjänsten har samordningsansvaret inom kommunen, enligt kraven i lagen
om skydd mot olyckor både för förebyggande, utbildning och operativa
räddningsinsatser när en olycka har inträffat.
2.3 Krisberedskap enligt extraordinära händelser
Landskrona stad arbetar med att sammanställa de risker som finns i kommunen
och tar fram underlag för att man ska kunna ta hänsyn till riskbilden vid exempelvis
exploatering och nyetablering av nya verksamheter, farliga godsleder samt
verksamhetstillstånd.
Samordnaren ansvarar dessutom för samverkan med andra kommuner,
organisationer, regionen, länsstyrelsen m.fl. Kommunerna i Skåne Nordväst har
djupgående och väl etablerade samverkansformer med lokala och regionala forum
för erfarenhetsutbyte. Kommunerna tar bl.a. fram gemensamma utbildningar och
Sida | 17
Stadsledning
Utbildning
Miljö
Räddningstjänsten
Teknik och service
Individ och familj
1
Stadsbyggnad
Omsorg
Fritid och kultur
Slutversion
Slutversion
1
analysstrukturer, arrangerar övningar och har beredskap att kunna samverka vid
inträffade händelser.
2.4 Samverkan
Räddningstjänsten i Landskrona har ett väl utvecklat samarbete med kommunerna
Svalöv och Bjuv, vilket regleras med civilrättsliga avtal. Samverkan utvecklas och
fördjupas fortgående enligt politiska direktiv. Avtalen reglerar samarbete inom såväl
den operativa som den förebyggande verksamheten. Idag har kommunerna
gemensam räddningschef, gemensam riskingenjör samt verksamhetsansvariga inom
räddningstjänstens uppdrag, och en stor del av samarbetet innefattar förebyggande
insatser som bl. a. tillsyn, utbildning, framtagande av planer och analyser.
Räddningssamverkan i Skåne Nordväst (Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs,
Klippan, Landskrona, Svalöv, Åstorp, Ängelholm, Örkelljunga) samverkar enligt ett
gemensamt samverkansavtal. Avtalet omfattar framför allt den operativa
verksamheten genom att kommunerna delar funktioner som räddningschef i
beredskap, vakthavande brandingenjör och stabsbrandmästare.
Kommunerna i Skåne tillämpar gränslös räddningstjänst, vilket innebär att närmsta
resursen alltid larmas för att man ska nå fram så fort som möjligt och för att
komma fram med tillräckliga resurser i ett tidigt skede. Inom Skåne finns
gemensamma specialresurser utstationerade på strategiska platser i länet, t.ex.
kemikalieolycksresurs, ledningsfordon samt resurs för att hantera svårbemästrade
miljöer. Det finns även resurser inom förebyggande olycksarbete och krishantering.
Sida | 18
Slutversion
1
3. Riskbild
Varje kommun ska enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid
extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, analysera sina risker, sårbarheter samt sin
hanteringsförmåga vid kris.
3.1 Bakgrund
Landskronas riskanalys arbetades fram under hösten 2014, och godkändes i
räddningsnämnden 17 februari 2015. Sårbarhetsanalysen antogs i kommunstyrelsen
den 6 oktober 2011. Dessa två dokument ligger som underlag till detta
handlingsprogram.
Enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära
händelser i fredstid och höjd beredskap ska alla kommuner ta fram en risk- och
sårbarhetsanalys som beskriver kommunens risker och sårbarheter samt hur dessa
kan åtgärdas och hanteras.
I Landskrona stad delas RSA (allmän benämning för Risk-& sårbarhetsanalys) upp i
en separat riskanalys och en sårbarhetsanalys; riskanalysen riktar in sig på
olycksrisker och sårbarhetsanalysen definieras utifrån en extraordinär händelse. De
båda lämnas in tillsammans till länsstyrelsen.
3.2 Riskanalys
I Landskrona stads riskanalys identifieras, analyseras och värderas risker i syfte att
skapa en trygg och säker kommun för alla som vistas där. Riskanalysen visar olika
aktörer och intressenter en samlad bild över risker och händelser som kan föranleda
räddningsinstas.
3.2.1 Identifierade risker
Landskrona stad har en komplex riskbild med hänsyn till kommunens yta på cirka
140 km2. Kommunen är säte för flera högriskföretag och har bland annat två
anläggningar klassade enligt 2 kap 4§ i lagen om skydd mot olyckor och en anläggning
som är klassad enligt SEVESO-lagstiftningen. Verksamheter som är klassade enligt 2
kap 4§ i lagen om skydd mot olyckor är verksamheter som kan innebära fara för olycka
som kan orsaka allvarliga skador på människa och miljö. Dessa verksamheter är
enligt lagen skyldiga att analysera verksamhetens risker och vidta nödvändiga
åtgärder för att hindra eller begränsa skador. SEVESO-lagstiftningen styr
Sida | 19
Slutversion
1
verksamheter där farliga ämnen förekommer i en viss mängd vid ett och samma
tillfälle och togs fram som följd av ett antal allvarliga kemikalieolyckor.
Lagstiftningen innebär skyldigheter för både verksamhet och myndighet.
Verksamhetsutövarna är skyldiga att vidta alla åtgärder som krävs för att förebygga
allvarliga olyckor och för att begränsa följderna av dem för människor och miljö.
Kommunen är skyldig att utarbeta en särskild plan för räddningsinsatser på dessa
typer av verksamheter. I Landskrona klassas Rohm and Haas Nordiska AB och
Yara AB som 2:4-anläggningar enligt lagen om skydd mot olyckor. Yara AB klassas
även enligt SEVESO-lagstiftningen.
Förutom ovan nämnda objekt så finns dessutom andra verksamheter i Landskrona
stad som bidrar till riskebilden. Till respektive objekt har ett riskavståndsområde
tagits fram för att påvisa vikten av att göra mer detaljerade riskanalyser om man
avser bygga eller förändra verksamheter i närheten av eller inom
riskanalysområdena som framgår av bilden nedan.
Trots utbredningen av högriskföretag är det vardagsolyckorna som tar mest plats i
olycksstatistiken. Mest frekventa är trafikolyckor, bränder i byggnader och bränder
som inte är i byggnader. Händelser som anses vara mycket sannolika och kan
föranleda räddningsinsats i Landskrona stad är trafikolyckor och bostadsbränder.
Sida | 20
Slutversion
1
Statistik från 2009 till 2013 visar att trafikolycka, brand i byggnad och brand ej i
byggnad är de händelser som inträffar med högst frekvens i kommunen, se
stapeldiagram nedan.
Den största andelen av bränder i byggnader inträffar i bostäder och av de bränder
som inträffar i allmänna byggnader är skolor vanligast förekommande.1
Flerbostadshus är den typ av bostad som flest bränder har inträffat i. Naturolyckor
förväntas inträffa och kan drabba många människor samtidigt. Det är därför viktigt
att även rusta kommunen för denna typ av händelser.
Landskronas geografiska läge gör att kommunen måste vara beredd på flera olika
typer av händelser. Att vara en kustkommun bidrar till ökad risk för drunkning och
oljepåslag. Hamnen och trafiken med stora fartyg utgör också risker. Genom
kommunen löper även både E6 och järnvägslinjen Västkustbanan som båda är hårt
trafikerade. På E6 passerar 4 000–8 000 bilar i genomsnitt per dygn förbi
Landskrona. På järnvägen går främst persontrafik men trots att järnvägen endast är
avsedd för persontrafik förekommer även transport av farligt gods. Under 2013
passerade 38 734 tåg på Västkustbanan. På ett vardagsmedeldygn passerar cirka 117
persontåg och ett godståg.
Till Landskrona hör även ön Ven. Att vara placerad en bit från fastlandet innebär
att hjälp vid olyckor tar längre tid att komma fram än på fastlandet. Sommartid
vistas det mycket turister på Ven och det finns risk att olyckor sker i svårtillgänglig
terräng. På Ven finns kompetens i form av en frivillig brandkår och den har
utrustning som även kan användas av Landskronas räddningstjänst vid en insats på
Ven. På räddningstjänsten i Landskrona finns en räddningsbåt som även är avsedd
för sjukvårdslarm. Denna kan användas vid larm för att skicka över en första styrka
utan utrustning. Vid svårare olyckor, där det krävs fler resurser, måste båt för
fordonstransport användas.
1
MSB IDA
Sida | 21
Slutversion
1
De tre vanligaste olyckstyperna i Landskrona stad har jämförts med övriga riket för
att ge en uppfattning om Landskronas riskbild i förhållande till övriga riket. Antalet
insatser är räknat per 1 000 invånare, vilket gör det möjligt att jämföra insatser
mellan Landskrona stad och riket i stort. Antalet räddningsinsatser har även
jämförts med antalet insatser i Skåne. Under 2011 genomförde MSB (Myndigheten
för samhällsskydd och beredskap) ett omfattande kvalitetsarbete med statistiken i
informationssystemet IDA, och därför kan statistiken bli svår att jämföra med
tidigare år.
Analys av konsekvens vid olyckor i respektive riskgrupper
I riskmatriserna presenteras endast den sammanvägda risken för varje riskgrupp,
och den fullständiga grovanalysen med samtliga händelser och deras enskilda
bedömning redovisas i Riskanalys, Landskrona stad (bilaga 1). I riskmatrisen delas
riskerna in i olika acceptansnivåer se diagram nedan.
Sannolikhet
Frekvens
1 Mycket osannolikt
<1 gång per 1 000 år
2 Mindre osannolikt
1 gång per 100–1 000 år
3 Sannolikt
1 gång per 10–100 år
4 Stor sannolikhet
1 gång per 1–10 år
5 Mycket sannolikt
>1 gång per år
Till varje riskgrupp har analysgruppen skapat olika händelser där möjliga orsaker till
och konsekvenser av händelsen beskrivits. Därefter har konsekvenser för liv, miljö
och egendom samt sannolikheten för att händelsen ska inträffa bedömts.
Sida | 22
Slutversion
1
Riskgruppernas värdering med avseende på liv visas i riskmatrisen nedan. Den risk
som anses vara störst med avseende på människoliv är brand i bostad.
Riskvärdering med avseende på liv
Riskgruppernas värdering med avseende på egendom visas i riskmatrisen nedan.
Den största risken med avseende på egendom bedöms vara bostäder.
Riskvärdering med avseende på egendom
Riskgruppernas värdering med avseende på miljö visas i riskmatrisen nedan.
Bostadsbränder utgör den största miljörisken. Olyckor vid industrier, i hamnen, vid
riskindustrier och på skolor bedöms få större miljökonsekvenser än bostäder.
Sida | 23
Slutversion
1
Riskvärdering med avseende på miljö
3.3 Sårbarhetsanalys
Syftet med en sårbarhetsanalys är att identifiera kommunens hanteringsförmåga att
stå emot olika påfrestningar, och målet med analysen är att komma med
åtgärdsförslag för att förbättra krishanteringsförmågan. Se kapitel 12.
Sida | 24
Slutversion
1
4. Stadens målmodell
Staden har fem politiskt prioriterade målområden: skola för kunskap och arbetsro; den arbetande
staden; Landskrona den trygga staden; näringsliv; boende. Stadsdirektören svarar för en
samordning mellan fokusområdena för att skapa synergieffekter samt för att optimera utfallet av
det gemensamma arbetet. Till sin hjälp har stadsdirektören en styrgrupp bestående av
processägarna för de prioriterade målområdena. Alla nämnder ska aktivt arbeta med att
förverkliga målen inom de prioriterade målområdena.
4.1 Prioriterade områden (kommunövergripande vision)
I Landskrona har vi fem prioriterade områden. De prioriterade områdena gäller för
oss alla som arbetar i Landskrona stad. Lyfter vi in detta perspektiv i vårt arbete,
arbetar vi tillsammans för att göra Landskrona till en stad som växer och utvecklas.
Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunala nämnder att under perioden anta
närmare riktlinjer. Nämnderna fastställer mål och indikatorer varje år i enlighet med
Landskrona stads styrprocess. Varje nämnd upprättar årligen verksamhetsplaner
som styr förvaltningarnas arbete. Dessa planer med mål och indikatorer revideras
årligen. Handlingsprogrammet i sin helhet auktualitetsförklaras enbart vid väsentliga
förändringar.
4.2 Våra prioriterade områden
4.2.1 Skola för kunskap och arbetsro
Landskrona stad satsar på en skola där våra unga ska nå de uppsatta målen. Våra
elever ska få det stöd som krävs för att lära sig läsa, skriva och räkna. Skolan ska
vara en trygg plats med samverkan mellan eleverna och personalen och det ska råda
arbetsro.
Stadens mål
•
En växande andel ska nå grundskolans mål.
•
Elever ska få det stöd som krävs för att lära sig läsa, skriva och räkna.
•
Skolan ska präglas av trygghet och arbetsro.
Sida | 25
Slutversion
1
4.2.2 Ökad sysselsättning
Sysselsättningsgraden i Landskrona ska öka. Vårt mål är att ingen frisk vuxen
person ska behöva vara beroende av bidrag och att en växande andel ska ha en
sysselsättning. Genom insatser för att Landskronaborna ska må bra hålls kostnader
för ohälsa nere.
Stadens mål
•
En växande andel ska arbeta.
•
Hälsotalet ska öka.
•
Antalet bidragsberoende ska minska.
4.2.3 Landskrona – en trygg stad
Landskronabornas upplevelse av den trygga staden ska öka för att höja
Landskronas attraktionskraft. En viktig del i detta är att tydligt och konsekvent
arbeta för att minska brottsligheten och dess orsaker. Det görs i nära samarbete
med andra aktörer.
Stadens mål
•
Den totala brottsligheten ska pressas tillbaka.
•
Arbetet mot våldsbrottslighet ska särskilt prioriteras.
•
Brottslighetens bakomliggande orsaker ska bekämpas med samma kraft som
själva brottsligheten.
4.2.4 Ett välmående näringsliv
Landskrona har mycket goda förutsättningar för ett växande och utvecklande
näringsliv. Stadens läge erbjuder goda logistiska möjligheter, gott om mark och
tomter, väl fungerande infrastruktur för både tillverkande företag som
tjänsteföretag.
Stadens mål
•
Näringslivspolitiken och förvaltande enhet ska förmå nya företag att etablera sig
i Landskrona.
•
Gemensamt stödja nyföretagande och entreprenörskap.
•
Gemensamt underlätta för befintligt näringsliv genom att arbeta serviceinriktat.
4.2.5 Attraktivt boende för alla
Genom sitt centrala läge i Öresundsregionen är Landskrona en mycket attraktiv
stad att bo och verka i med strandnära områden. Under kommande åren ska taden
att satsa på nya attraktiva bostäder. Vi skapar möjligheter för såväl hyresbostäder
som ägande- och bostadsrätter.
Sida | 26
Slutversion
1
Stadens mål
•
Det ska föras en offensiv bostadspolitik för att skapa en positiv inflyttning till
staden.
•
Produktionen av ägande- och bostadsrätter ska prioriteras.
•
Fler hyresrätter ska skapas i Landskronas ytterområden.
•
Bostadsbyggandet ska stärka Landskrona centrum och vara ett föredöme när det
gäller energianvändning och miljöpåverkan.
•
Kommunens förvaltningar och verksamheter ska ha verksamhetsmål som bidrar
till att kommunen uppnår de prioriterade områden som är uppsatta.
4.3 Verksamhetsmål/Förvaltningens mål (säkerhetsmål)
Verksamhetsmålen för varje förvaltning tar respektive nämnd fram. Nämnderna
antar målen årligen. (Verksamhetsplan 2015, bilaga 2)
4.3.1 Mål (säkerhetsmål)
Målet ska ange det önskade tillståndet, det vill säga: Vad är det som ska uppnås?
Eller: Vilken inriktning har åtgärden?
4.3.2 Indikatorer (prestationsmål)
Indikatorer är de mätbara faktorer som ska följas upp mot målet och därmed påvisa
måluppfyllelsen Även tidsplaner för delmålen kan vara en indikator. Till ett mål kan
flera indikatorer anges.
4.3.3 Aktiviteter
Aktiviteterna är vilken verksamhet som ska bedrivas för att kommunen ska uppnå
respektive mål. Beskrivningen anger hur den ska genomföras under året. Tidsplan
för arbetet anges för de aktiviteter som man bedömer kommer att avslutas under
året.
4.4 Internkontroll
Kommunen har ett övergripande styrsystem för att följa upp samtliga
verksamhetsmål och de internkontrollpunkter som sätts upp för varje år. Systemet
innebär att alla versamheter och förvaltningar rapporterar genom nämnderna
centralt kvartalsvis.
4.5 Värdegrund – BRA i Landskrona
I Landskrona stad arbetar vi efter värdegrunden BRA. Där står B för bemötande, R
för resultat och A för ansvar. Vårt arbete och agerande syftar till att det ska vara
Sida | 27
Slutversion
1
BRA att bo och verka i Landskrona – för kommuninvånarna, övriga aktörer och för
oss som medarbetare.
4.5.1 Bemötande
Vi som arbetar i Landskrona stad strävar efter att ha ett professionellt och
respektfullt bemötande, inom den demokratiska processen, till våra
kommuninvånare och övriga aktörer, men självklart också till varandra i
organisationen. Vi har en positiv inställning till vårt uppdrag där vårt arbetssätt
präglas av helhetssyn på den kommunala verksamheten och där vi prioriterar
kommuninvånarnas behov och intressen.
4.5.2 Resultat
Vårt arbete är målinriktat och resultatorienterat. Vi verkar för ett effektivt
resursutnyttjande och tar aktivt ansvar för att utveckla vår verksamhet.
4.5.3 Ansvar
Vårt förhållningssätt och arbetssätt kännetecknas av ett tydligt ansvarstagande. Vi
bidrar till att skapa goda arbetsplatser som präglas av engagemang och arbetsglädje.
Vi tar ansvar för att vara goda förebilder för Landskrona.
Sida | 28
Slutversion
1
Olycksförebyggande verksamhet
Förvaltningarnas samlade bild av det förebyggande arbete som utförs i verksamheterna
Sida | 29
Slutversion
1
5. Internt säkerhetsarbete
5.1 Säkerhetsarbetet inom Landskrona stad
I staden finns en säkerhetspolicy med inriktning på säkerheten för politiker och
medarbetare samt för verksamheterna inom Landskrona stad. Säkerhetspolicyn
beskriver stadens viljeriktning och övergripande mål för säkerhetsarbetet.
5.1.1 Syfte och mål
Landskrona stads verksamheter ska bedrivas i en säker miljö med så få störningar
som möjligt. Det systematiska säkerhetsarbetet ska vara förebyggande och ligga till
grund för att:
•
säkerställa den dagliga driften för att kunna tillhandahålla god service till
medborgarna
•
upprätthålla medborgarnas
Landskrona stad
•
skapa en säker och trygg miljö för medarbetare och samverkande partner
•
minimera konsekvensen
verksamheter.
av
förtroende
oönskade
för
verksamheten
händelser
inom
inom
stadens
5.1.2 Ansvarsfördelning
Kommunfullmäktige beslutar om säkerhetspolicyn för stadens säkerhetsarbete.
Kommunstyrelsen fastställer tillämpningsanvisningar och har det övergripande
ansvaret för samordning, delegering, planering och uppföljning av säkerhetsarbetet.
Varje nämnd ansvarar för att förvaltningen har en organisation med kompetens för
att kunna fullgöra sina åtaganden enligt säkerhetspolicyn.
Förvaltningschefen ansvarar för säkerhetsarbetet inom förvaltningen och för att
stadens säkerhetspolicy med tillhörande tillämpningsanvisningar integreras i
verksamheten.
Säkerhetschefen har på uppdrag av kommunstyrelsen ansvar för att samordna,
utveckla och följa upp stadens säkerhetsarbete. Säkerhetschefen leder den
strategiska säkerhetsgruppen som består av representanter från stadens
förvaltningar.
Sida | 30
Slutversion
1
5.1.3 Huvudområden
Arbetet med säkerhetsfrågor i Landskrona stad ska utföras inom följande områden:
•
fysiskt skydd
•
brandskydd/systematiskt brandskyddsarbete (SBA)
•
informationssäkerhet
•
våld och hot
•
brottshandlingar
•
krisstöd
•
försäkringsskydd.
5.1.4 Uppföljning
Oönskade händelser ska dokumenteras på ett systematiskt sätt för vidare
uppföljning och förbättringsarbete. Säkerhetsarbetet ska redovisas i samband med
årsredovisningen.
5.2 Systematiskt säkerhetsarbete i Landskrona stad
Säkerhetsarbetet ska ingå som en naturlig del i verksamheten och ska omfatta
policyns samtliga huvudområden.
5.2.1 Förebyggande säkerhetsarbete
Förebyggande säkerhetsarbete syftar till att öka det allmänna säkerhetsmedvetandet,
förhindra oönskade händelser samt reducera konsekvenserna, om de trots allt
inträffar. Förebyggande arbete är en process som genomförs av nämnd,
förvaltningsledning och medarbetare. I säkerhetsarbetet ska åtgärder alltid vägas
mot förväntade kostnader för oönskade händelser. Avvägning ska göras mellan
skydd, säkerhet, försäkring och skador.
5.2.2 Organisation och ansvar
Kommunstyrelsen har det övergripande samordningsansvaret för stadens
säkerhetsarbete. Säkerhetsorganisationen ska i huvudsak utgöras av den ordinarie
linjeorganisationen. Säkerhetschefen ska bistå politiker och tjänstemän med råd,
sakkunskap och support i det systematiska säkerhetsarbetet. Alla medarbetare ska
aktivt medverka i det systematiska säkerhetsarbetet.
5.2.3 Riskanalys
En riskanalys är en metod för att identifiera och åtgärda brister i verksamheten.
Den utgör grunden i det systematiska säkerhetsarbetet. Nämnderna ska, genom sina
förvaltningar, återkommande eller vid en förändring i verksamheten, göra en
riskanalys för den egna verksamheten. En gemensam modell för riskanalys ska
Sida | 31
Slutversion
1
enligt kommunstyrelsens fastställda tillämpningsanvisningar användas i stadens
olika verksamheter.
5.2.4 Beredskap för avbrott och oönskade händelser
Nämnderna ska, genom sina förvaltningar, identifiera kritiska processer, beroenden,
risker och sårbarheter som kan störa förvaltningens förmåga att leverera god service
till de som bor och verkar i staden.
Varje förvaltning ska ha en utsedd och väl förberedd organisation för att hantera
avbrott och oönskade händelser som avviker från och har negativ påverkan på den
ordinarie verksamheten. Förvaltningschefen ska informera stadsdirektören om det
befaras att flera förvaltningar påverkas av ett avbrott eller oönskad händelse.
5.2.5 Rapportering och uppföljning
Varje medarbetare har ett ansvar för säkerheten. Alla ska vara uppmärksamma på
brister i säkerheten och snarast, i stadens centrala rapporteringssystem, rapportera
risker, tillbud och skador mot verksamheten och individer. Inrapporterade
händelser ska analyseras och utgöra underlag för beslut om åtgärd.
Varje nämnd ska årligen göra en analys av inrapporterade risker och oönskade
händelser samt lämna in en rapport över det systematiska säkerhetsarbetet till
strategiska säkerhetsgruppen. Strategiska säkerhetsgruppen ska årligen göra en
sammanställning av nämndernas rapporter och redovisa denna till
kommunstyrelsen.
Den samlade dokumentationen utgör ett underlag för ständig förbättring av det
systematiska säkerhetsarbetet.
Sida | 32
Slutversion
1
6. Trafiksäkerhet
Arbetet med trafikmiljön i Landskrona ska ge en miljö som är självinstruerande i så stor
utsträckning som möjligt så att trafikanterna på ett naturligt sätt anpassar sitt körsätt och
beteende efter platsens krav. Gaturummet ska anpassas till ortens och/eller platsens befintliga
miljö. Restriktioner och förbud genom lokala trafikföreskrifter ska undvikas så långt det är
möjligt.
6.1 Strategi
Landskrona stads teknik- och serviceförvaltnings förebyggande arbete för
trafikolyckor omfattas av ett handlingsprogram, Trafikprogram för Landskrona stad
2009–2013
(bilaga
3).
En
revidering/uppföljning
av
trafikprogrammet/trafikstrategin är pågående och förväntas bli färdig under 2015.
Även här nedan beskrivs strategin för det förebyggande trafiksäkerhetsarbetet..
6.1.1 Olycksdrabbade platser och trygghetsskapande åtgärder
Trafikolyckornas geografiska spridning illustreras i bilden nedan. Det syns att flest
trafikolyckor har inträffat i centrum, på Väster, Öster, i Örja, Hyllingelyckan samt i
anslutning till väg E6 kring södra infarten och i höjd med Glumslöv. I övrigt har
flest trafikolyckor skett längs med väg E6.
Sida | 33
Slutversion
1
Fordonshastigheterna är en av de viktigaste faktorerna för ökad säkerhet och
trygghet, varför det finns stor anledning att arbeta för lägre fordonshastigheter.
Främst gäller det i de miljöer där många oskyddade trafikanter rör sig, till exempel
bostadsområden.
En hastighetsplan är framtagen enligt konceptet Rätt fart i staden. Hösten 2011 har
alla byarna fått ny hastighetsbegränsning, d.v.s. där den var 50 km/tim har den
sänks till 40 km/tim, men hastighetsbegränsningen 30 km/tim har bibehållits på de
sträckor där den redan finns idag.
Även ett förslag är framtaget över hastighetssänkning i tätorten Landskrona.
Införandet av 40 km/tim i centrum är nu påbörjat med start i södra centrum.
Avsikten är att det på sikt ska genomföras i hela innerstaden.
6.1.2 Cykel och moped
Cykelplan 2015 är nu färdig och ska beslutas i trafiknämnden i januari.
Efter att uppdateringen av förra cykelplanen genomfördes har många åtgärder
utförts och cykelbanor byggts för att förbättra trafiksituationen för cyklisterna i
kommunen. Cykelplan 2015 redogör för det nya cykelnätet och tar även upp nya
problem som uppstått och som behöver åtgärdas för att trafiksituationen ska bli
ännu bättre för cyklisterna. Även förslag på nya stråk, för att skapa ett mer
sammanhängande och heltäckande gång- och cykelnät, presenteras.
Trafikverket och Landskrona stad har ett gemensamt intresse av effektiv utbyggnad
genom samordnad planering och finansiering mellan parterna.
6.1.3 Förbättring av skolvägar och skolskjutshållplatser
Åtgärder längs skolvägarna bygger till största del på elevernas egna upplevelser av
otrygghet i åk 0–6. Skolskjutshållplatserna är utmärkta med speciella skyltar för att
tydliggöras och visa att det kan förekomma barn i vägens och hållplatsens närhet.
Det pågår arbete med att på sikt få säkra avlämningsplatser vid skolorna.
6.1.4 Tillgänglighet
Viktiga stråk klassificeras efter hur viktiga de bedöms vara. Vägar kan också
klassificeras som viktiga stråk även på sådana ställen där kommunen inte är
väghållare.
Inom kommunens organisation är arbetet med att åtgärda den offentliga gatumiljön
förankrad inom berörda verksamheter och pågår kontinuerligt. Utformningen av
åtgärder förankras även i kommunens handikappråd.
Sida | 34
Slutversion
1
6.1.5 Parkering
Kommunens arbete med parkeringsplacering/-tillgång innefattar områdena:
•
parkeringsplatser och lastzoner till företag
•
boendeparkering
•
taxor och parkeringszoner
•
handikapparkering.
Det finns flera faktorer att ta hänsyn till i samtliga delar. Parkeringsmöjligheter ska
finnas inom rimliga avstånd till företag/butiker, samtidigt som det ska skapas trygga
och attraktiva miljöer utan störande biltrafik. Staden ska samverka med
fastighetsägare och näringsidkare för att organisera och administrera
parkeringsplatser på ett sådant sätt att omsättningen av parkeringsplatser ökar,
centrumhandeln gynnas, miljöaspekter beaktas och en god trafikmiljö kan uppnås.
Behovet och efterfrågan styr antalet och placeringen av handikapprutorna. Detta är
något som måste avvägas i varje enskilt fall. Personer som innehar speciellt tillstånd
för handikapparkering har möjlighet att nyttja detta även på platser som inte är
speciellt avsedda för dem.
6.1.6 Kollektivtrafik
Landskrona stad har ett bra samarbete med Skånetrafiken kring utvecklingen av
kollektivtrafiken i Landskrona, både vid planeringen av stadstrafiken och vid
planeringen av den regionala trafiken. Förbättringar sker i en positiv riktning för
Landskrona stad.
6.1.7 Vägvisning
Landskrona stad säkerställer att det finns vägvisning till olika geografiska
målområden. Dessa målområden kan exempelvis vara orter eller industriområden.
Riktlinjer för övrig skyltning och vägvisning finns beskrivna i trafikprogrammet.
6.2 Drift och underhåll
Gatuenheten ansvarar för drift och underhåll av gator samt gång- och cykelbanor. I
ansvaret ingår beläggningsunderhåll, renhållning och vinterväghållning.
6.2.1 Vinterväghållning
Landskrona stad har tillsammans med fastighetsägarna ett gemensamt ansvar för
vinterväghållning inom detaljplanerat område. Landskrona stad genom teknik – och
serviceförvaltningen ansvarar för vinterväghållning på stadens cykelvägar, gator och
torg m.m.
Sida | 35
Slutversion
1
Snöröjning utförs enligt följande prioritering:
1. Infartsgator, bussgator, gator till industrier, viktiga cykelstråk etc. har högsta
prioritet.
2. Övriga större gator och cykelstråk har näst högst prioritet.
3. Villagator har lägst prioritet.
Halkbekämpning
påbörjas
omedelbart
efter
konstaterad
halka.
Prioriteringsordningen är densamma som vid snöröjning. På gångbanor används
sand och på gator främst befuktat salt.
Fastighetsägaren ansvarar för snö- och halkbekämpning på gångbanor och annat
utrymme som är avsett för gångtrafikanter i anslutning till fastigheten.
Fastighetsägare ansvarar även för att is och snö inte kan falla ner från fastighetens
tak, balkonger, rännor och dylikt.
6.3 Mål
6.3.1 Riksdagens transportpolitiska mål
Transportpolitikens mål är att säkerhetsställa en samhällsekonomiskt effektiv och
långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela
landet. (Prop. (2008/09:93) Mål för framtida resor och transporter)
Målen är uppdelade i två delar:
•
Funktionsmål – Tillgänglighet
o Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka
till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och
användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet.
Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot
kvinnors respektive mäns transportbehov.
•
Hänsynsmål – Säkerhet, miljö och hälsa
o Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas
till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att
miljökvalitetsmålen uppnås och att ökad hälsa uppnås.
6.3.2 Nollvisionen
Trafiksäkerhet handlar om visionen att människor ska kunna resa säkert och
därmed kunna resa mer. Nollvisionen är grunden för det nationella
trafiksäkerhetsarbetet där innebörden är att ingen människa ska skadas eller dödas
vid vistelse i trafikmiljön.
Sida | 36
Slutversion
1
”Riksdagen beslutade hösten 1997 i enlighet med regeringens förslag att det långsiktiga målet för
trafiksäkerheten skall vara att ingen skall dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor
inom vägtransportsystemet (nollvisionen) samt att vägtransportsystemets utformning och funktion
skall anpassas till de krav som följer av detta.”
”Inriktningen de närmaste åren bör vara att fortsätta och intensifiera arbetet med att integrera
säkerhet i trafikmiljön på det statliga och kommunala vägnätet, i kvalitetssäkringen av
transporter, i arbetsmiljöarbetet samt i fordonsutvecklingen”. (Prop. 2003/04:160, Fortsatt
arbete för en säker vägtrafik)
6.4 Aktiviteter
Landskrona stad ska basera sitt arbete med trafik utifrån ”fyrstegsprincipen”, vilket
innebär att det i första och andra steget identifieras vilka åtgärder som kan påverka
transportbehov, val av transportsätt, effektivare utnyttjande av befintligt vägnät och
fordon. Det tredje och fjärde steget omfattas av begränsade åtgärder,
nyinvesteringar samt ombyggnadsåtgärder.
För att kvalitetssäkra kompetensen hos såväl personal som politiker i tekniska
nämnden i trafikfrågor, så utbildas samtliga i aktuella trafikfrågor minst en gång per
mandatperiod.
6.4.1 Trafikundervisning
Skolorna arbetar med information och trafikundervisning med olika slags material
som delas ut och diskuteras.
6.5 Samverkan
Inom arbetet med trafikmiljön måste en kontinuerlig dialog föras med Trafikverket
för att påverka att åtgärder vidtas på det statliga vägnätet, framför allt på statliga
vägar i anslutning till bostadsområden.
Sida | 37
Slutversion
1
7. Miljöskydd
7.1 Kommunens ansvar
Miljöförvaltningen har under miljönämnden myndighetsansvar inom miljö- och
hälsoskyddsområdet, vilket omfattar hälsoskydd, miljöskydd, kemikaliekontroll,
naturvård och livsmedelstillsyn. Verksamheten styrs av flera lagar, bland andra
miljöbalken och livsmedelslagen. Miljöförvaltningen bedriver aktiv tillsyn på alla
verksamheter som är miljöfarliga eller kan vara miljöfarliga. Tillsynen är ett
förebyggande arbete för att undvika allvarliga utsläpp; till exempel kontrolleras
företagets skydd och bedöms ämnenas farlighet. Miljönämnden granskar även
verksamheter som gör större ändringar eller nyetableras för att se till att det tas
hänsyn till miljö och olycksrisker.
7.2 Särskilt omgivningspåverkande verksamheter
I lagen finns angivet vilka skyldigheter som gäller vid farlig verksamhet. Inom
verksamheter av detta slag ska den som är ansvarig se till att det i skälig omfattning
finns eller bekostas beredskap med personal och utrustning, och man ska i övrigt
vidta åtgärder för att hindra eller begränsa brand och andra olyckor.
7.2.1 Tillsyn enligt miljölagstiftningen för att förhindra/begränsa olyckor
Tillsyn enligt miljölagstiftningen för att förhindra/begränsa olyckor utförs av
miljöförvaltningen, som håller objekts- och tillsynsregister. Totalt har
miljönämnden tillsyn över ca 400 fasta miljöskyddsobjekt (varav ca hälften är
lantbruk eller hästgårdar).
Miljöförvaltningen bedömer riskerna med en verksamhet både vid
etablering/ombyggnad/expandering och vid regelbunden årlig tillsyn. Vid
etablering granskas lokaliseringen mot till exempel boende, utsläpp, risker,
kemikalier osv. Vid tillsyn granskas om skydd och cisterner är funktionsdugliga,
reningsutrustning fungerar, hur farliga kemikalierna är, om aktuella riskanalyser
finns, att skyddsutrustning vid olyckor finns, att rutiner för hantering av risker finns
osv.
7.2.2 Verksamhetsutövarens skyldigheter vid farlig verksamhet
I 2 kap. 4 § lagen (2003: 778) om skydd mot olyckor står det så här om farlig
verksamhet, riskanalys och nödlägesberedskap:
Sida | 38
Slutversion
1
”Vid en anläggning där verksamheten innebär fara för att en olycka skall orsaka allvarliga
skador på människor eller miljön, är anläggningens ägare eller den som utövar verksamheten på
anläggningen skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och
egendom och i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa sådana skador.
Den som utövar verksamheten är skyldig att analysera riskerna för sådana olyckor som anges i
första stycket.”
Vid vissa anläggningar bedrivs verksamhet som innebär fara för olyckor som kan
orsaka allvarliga skador på människor eller miljön. Vid dessa anläggningar krävs en
skälig beredskap som kompletterar kommunens beredskap för räddningsinsats.
Ägaren eller verksamhetsutövaren kan också behöva vidta andra nödvändiga
åtgärder för att hindra eller begränsa allvarliga skador.
Beredskapen vid anläggningen och i kommunen syftar till att man ska kunna utföra
effektiva räddningsinsatser vid en olycka inom den farliga verksamheten.
7.2.3 Tillstånd för farlig verksamhet – ”Seveso-anläggning ”
För att kunna förebygga och begränsa skador vid kemikalieolyckor ska kommunen,
enligt lag, informera allmänheten om vilka anläggningar som hanterar farliga
ämnen.
EU har antagit Seveso II-direktivet. Inom direktivet finns två olika kravnivåer.
Den lägre kravnivån innebär att företaget är skyldigt att göra en anmälan,
kompletterat med en beskrivning till länsstyrelsen och Arbetsmiljöinspektionen av
hur företaget kan förebygga riskerna för en allvarlig kemikalieolycka. Dessutom är
företaget skyldigt att skapa ett handlingsprogram för att förebygga allvarliga
kemikalieolyckor.
Företag som omfattas av den högre kravnivån ska, utöver skyldigheten enligt den
lägre kravnivån, redovisa en säkerhetsrapport som ska förnyas var tredje år, eller vid
större förändringar. Säkerhetsrapporten ska beskriva verksamheten, verksamhetens
risker, farliga ämnen, handlingsplan samt en intern nödlägesberedskap vid en
allvarlig kemikalieolycka.
Inom verksamheter av detta slag ska den som är ansvarig se till att det i skälig
omfattning finns eller bekostas beredskap med personal och utrustning, och man
ska i övrigt vidta åtgärder för att hindra eller begränsa brand och andra olyckor.
Tillsynen utförs enligt särskild checklista.
Det är länsstyrelsen som i samråd med kommunen beslutar vilka anläggningar som
omfattas av denna paragraf. I Landskrona finns det idag en anläggningar som är
beslutade som farliga anläggningar, Yara AB.
Sida | 39
Slutversion
1
7.3 Miljörisker – olyckor
7.3.1 Utsläpp av farligt ämne
Vid olyckor har räddningstjänsten ansvaret för själva räddningsinsatsen.
Miljöförvaltningens uppgift under räddningsinsatsen är att bevaka så att åtgärder
utförs i tillräcklig omfattning för att begränsa utsläpp till omgivningen. Det är
väsentligt att räddningsinsatserna sker på sådant sätt att saneringsåtgärderna efter
insatsen kan minimeras. Miljönämnden har tillsynsansvaret över saneringsarbetet
och är den som avgör när en sanering kan anses vara slutförd.
7.3.2 Farligt gods-leder
Räddningstjänsten tar tillsammans med stadsbyggnadsförvaltningen fram förslag på
rekommenderade farligt gods-leder till länsstyrelsen och sänder även dessa på
remiss till miljöförvaltningen. Nedan redovis des godkända farligtgodslederna
markerade med ett riskavstånd på 150 m..
Sida | 40
Slutversion
1
7.4 Miljökänsliga/skyddade områden
7.4.1 Dricksvatten
Reservvattentäkten i Tullstorp utgör ett särskilt känsligt område, då jordarna är
lättgenomsläppliga. För täkten finns inget fastställt vattenskyddsområde. Saxån och
Braån samt kustzonen, inklusive Natura 2000-området i Lundåkrabukten, utgör
också särskilt känsliga områden.
Sida | 41
Slutversion
1
8. Badsäkerhet
Ansvaret för att driva Landskrona stads fritidsanläggningar har kultur- och fritidsförvaltningen.
Stränderna bemannas vid säsong av badvakter. Simundervisningen genomförs i förvaltningens regi
på uppdrag av utbildningsförvaltningen.
8.1 Havsbad
Landskrona stad ligger vackert vid kusten mot Öresund, vilket innebär att det finns
en lång kustremsa och närhet till bad, hamnar och kajplatser. Längs kommunens
kust kan det bitvis vara strömt, vilket innebär förhöjda risker vid bad.
För att undvika risken för olyckor ska dessa platser vara försedda med
livräddningsutrustning. Längs kommunens kuster kan det bitvis vara strömt, vilket
innebär förhöjda risker vid bad. Därför rekommenderas endast bad vid de
kommunala badplatserna. Det förekommer dock bad på andra platser där det inte
alltid är lämpligt, exempelvis vid hamninlopp.
Räddningstjänsten gör årligen tillsyn på utrustning för vattenlivräddning vid hamnar
och kajer, badplatser och liknande badnära anläggningar inför sommarsäsongen.
8.2 Badanläggningar
Vårt inomhusbad heter Karlslundsbadet och ligger inom Landskrona idrottsplats.
Det är ett spännande familjebad med bassänger, vattenrutschbanor, grottor,
bubbelpool, utomhusbassäng, relaxavdelning och en välsorterad kafeteria. Det
pågår en översyn av simundervisningen med intentionen att öka antalet simkunniga
elever som, så tidigt som möjligt, klarar målen enligt läroplanen.
Citadellbadet, vårt stora friluftsbad, ligger nära centrum och Citadellet. På badet
finns hopptorn samt bassänger med renat saltvatten från Öresund. Bassängerna är
tempererade och håller cirka 25 grader.
I norra delen av kommunen, intill skolan, finns Härslövs friluftsbad.
Våra strandbad har barnvänliga, långgrunda sandstränder och bra vattenkvalitet.
Vid de flesta stränderna har vi långa badbryggor för djupare dopp.
Sida | 42
Slutversion
1
De bästa badplatserna finns i Borstahusen, i Lill-Olas (vid semesterbyn) och i
Ålabodarna (väster om Glumslöv). På Ven är det badplatser vid Kyrkbacken och
Norreborg.
Kvalitetsmärkningen blå flagg har stränderna vid Lill-Olas, Cement och
Borstahusens camping. Redovisning av skötsel vad gäller stränderna längs
kommunens del av kusten och på Ven samt fördelning av förvaltningarnas
åtaganden finns på kartor. Under sommartid lämnas det uppgifter om vattenkvalitet
och vattentemperatur vid strandbaden.
8.2.1 Strand- och badvärdar
Såväl på inomhus- som utomhusanläggningar samt strandbadplatser har kommunen
utbildade s.k. värdar som värnar om säkerheten. Vid badplatserna Cement,
Borstahusens camping och Lill-Olas finns minst två ambulerande strandvärdar alla
dagar kl. 10–18 under perioden från 15 juni till 31 augusti. Strandvärdarna är
tillgängliga på mobiltelefon enligt anslag på respektive badplats informationstavla.
Strand- och badvärdarna har samma utbildning och genomgår samma regelbundna
övningar.
I Landskrona måste man ha fyllt 20 år för att få arbeta som badvärd. Den
utbildning som badvärdarna får följer Svenska livräddningssällskapets (SLS)
utbildning för badvakter. Därutöver ingår ett dykprov på 4,8 meters djup, samt
simprov på öppet vatten.
Årliga utbildningar och övningar genomförs inför varje säsong. I den årliga
utbildningen/övningen ingår:

L-ABC

brandövning

defibrillering

hjärt-lungräddning på vuxen

livräddande första hjälpen till barn på 1 år

livräddande första hjälpen till barn i åldern 1–8 år

dykprov 4,8 meter

200 meter bröstsim och 50 meter ryggsim i en följd

simning med livboj 25 meter, därefter bogsering 25 meter av jämstor kamrat
i livboj

genomgång av handlingsplaner.
Därutöver genomgår värdarna en kortare utbildning fyra gånger per år.
Sida | 43
Slutversion
1
8.2.2 Simlärare
Varje simlärare ska vara fyllda 20 år och ha grundutbildning motsvarande SLS steg
1. Därtill följer 55 timmars praktik. En simlärare ska minst ha simfärdighet
motsvarande ”guldbojen” enligt SLS simmärkessystem.
Landskrona stad har ett samarbete med kringliggande kommuner och arrangerar
gemensam kick off-utbildning årligen. Vid tillfället hyrs gemensamt in en instruktör
från SLS att hålla i fortbildningen.
8.2.3 Badklubben
Barn och ungdomar i Landskrona, från 10 år till och med 17 år, som vill bada utan
förälder måste bli medlem i Badklubben. Syftet med ordningsreglerna och kravet på
medlemskap i Badklubben för ungdomar är att skapa ett tryggt och trevligt bad där
alla besökare trivs.
En förälder måste aktivt godkänna att barnet blir medlem och får besöka badet på
egen hand. Föräldern måste komma med till badet vid ansökningstillfället.
Medlemskapet registreras och barnet får ett id-kort som alltid visas upp vid varje
besök. För ungdomar över 15 år ska även namn, adress och telefon på minst en av
föräldrarna registreras.
Medlemskapet ger barn och ungdomar tillåtelse att bada utan vuxet sällskap under
förutsättning att han eller hon är simkunnig, dvs. kan simma 200 meter. Kortet är
personligt och gratis. Den som bryter mot badets ordningsregler blir avstängd från
badet. Avstängningen gäller tills en överenskommelse om återinträde gjorts mellan
badet, föräldern och den avstängde.
Vanlig entréavgift betalas vid varje badbesök. Som klubbmedlem får barnet också
vissa förmåner och erbjudanden om aktiviteter och tävlingar under året.
Exempelvis får man bada gratis en speciell dag under höst- och sportlov och man
får också komma med förslag på aktiviteter som kan ordnas på badens temadagar.
8.3 Skolundervisning
Svenska livräddningssällskapets definition på simkunnighet är 200 meter, varav 50 meter
ryggsim. Nationellt mål i Lgr 11, kursplan i Idrott och hälsa.
I Landskrona antog utbildningsnämnden 2012 en handlingsplan för sim- och
livräddningsundervisningen för grundskolan. I planen anges målen för elevernas
färdighet i olika årskurser. Kommunens lokala mål är att varje elev ska uppfylla
Svenska livräddningssällskapets definition på simkunnighet.
Kursplanen i ämnet Idrott och hälsa anger för simundervisningen gällande årskurs
1–3 att eleven ska få utveckla sin förmåga till lekar och rörelse i vatten samt
balansera, flyta och simma i mag- och ryggläge. I årskurs 4–5 ska undervisningen
gälla simning i mag- och ryggläge samt badvett och säkerhet vid vatten vintertid och
hantering av nödsituationer vid vatten med hjälpredskap. I årskurs 6 handlar det om
Sida | 44
Slutversion
1
olika simsätt i mag- och ryggläge samt badvett och säkerhet vid vatten vintertid och
hantering av nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap, enligt
principen förlängda armen.
I kunskapskraven för betyget E i årskurs 6 krävs att eleven kan simma 200 meter
varav 50 i ryggläge och därutöver hantera nödsituationer vid vatten med
hjälpredskap under olika årstider. Kunskapskraven vad gäller simning och
nödsituationer vid vatten förändras inte i de olika betygsstegen. Landskrona stad
har som kunskapsmål att eleverna redan i årskurs 2 kan simma 200 meter.
I årskurs 7–9 får eleverna undervisning i första hjälpen och HLR (hjärtlungräddning).
8.3.1 Aktiviteter
Simning och livräddning ingår i ämnet Idrott och hälsa. All simundervisning i
årskurs 1–5 ges av simlärare och är schemalagd. Vid all simundervisning ska
eleverna följas av en pedagog som har huvudansvaret för eleverna och
undervisningen. Minst en medföljande pedagog ska vara simkunnig och ombytt, för
att kunna vara behjälplig och biträda simläraren med praktiska uppgifter, bl.a.
uppsikt. I livräddningsundervisningen kan vid behov simlärare eller personal från
räddningstjänsten medverka.
Skolundervisningsplanen är uppdelad efter årskurs:
1. Förberedande simundervisning, 10 ggr.
2. Simundervisning 1 gång/vecka under en termin.
3. Stödsimundervisning (åk 3–5) för de elever som inte når upp till målen för
simkunnighet. Livräddningsundervisning.
4. Sim- och livräddningsundervisning.
5. Hjärt-lungräddning, undervisningen (åk 7–9) ges av skolan. Simlärare eller
personal från räddningstjänsten medverkar.
6. Flyktingskola och internationella klasser. Undervisningen ges av simlärare.
8.3.2 Incidentrapportering
Begreppen tillbud och incident definieras som en plötslig händelse som kunde ha
orsakat personskador (se kap. 5). Samtliga skador, incidenter och tillbud rapporteras
internt i verksamhetens system. Felanmälan som gäller anläggningen har särskilt
felanmälanssystem gentemot fastighetsförvaltaren. Personskador rapporteras även
in till SLS.
För olyckor som inträffat, och olika scenarier vid dessa, finns det särskilda
handlingsplaner.
Sida | 45
Slutversion
1
8.3.3 Olyckshändelser
Den vanligaste olyckstypen på badanläggningarna är fallskador samt olika typer av
skrapsår. Vid stränderna inträffar mest insektsbett eller att man trampar på vassa
föremål i sanden.
Det har inte varit några allvarliga incidenter med personer som inte varit
simkunniga eller fått krampanfall som medfört att det inte själva kunnat ta sig ur
vattnet. Det finns dock hela tiden badpersonal som går vid bassängerna för att
kontrollera att inget händer med badgästerna.
8.4 Båtar och hamnar
Som framgår av 5 kap. 1 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, utövar kommunen tillsyn
av hur lagen efterlevs. Tillsynsarbetet kring vattensäkerhet kan behandlas i kommunens
handlingsprogram.
Tillsyn
Kommunen kontrollerar årligen inför varje säsong i maj månad att
livräddningsutrustningen finns på avsedd plats, är hel och funktionsduglig vid
hamnar, kajer, badplatser och liknande vattennära anläggningar.
Vid tillsynen kontrolleras att:
•
all utrustning är placerad så att den lätt och snabbt kan användas
•
livbojar med lina är hela och hänger på plats samt att linan är skyddad mot
solljus
•
livbojens upphängningsanordning är hel och ordentligt fastskruvad
•
skaft och krokar på livräddningshakar är intakta
•
sprickor eller rötskador inte finns på undsättningsstegar (lämpligen genom
belastningsprov med ca 90 kg på stegens mitt)
•
hake och stegar har ordentliga fästen och är rätt fastsatta på
upphängningsstolpen
•
fasta kajstegar håller och är intakta även under vattenytan
•
reflexer eller markeringsmålning är synliga och fyller sin funktion
•
årornas infästningar, linor och skrov på livräddningsbåten eller
livräddningsflotten är hela
•
livräddningsbåten på land ligger upp- och nedvänd
•
livräddningsflottens ställning är hel och flotten är väl förankrad men inte låst.
Systematiskt brandskyddsarbete och hamnens säkerhet ingår i tillsynen. Häri ingår:
Sida | 46
Slutversion
•
underhåll och egenkontroll
•
brandskyddsåtgärder och båtarnas placering i gästhamnarna
•
brandvakt och rutiner vid brand
•
utbildning av personal och information till båtgästerna.
1
Flytvästar
Räddningstjänsten har som mål att antalet personer som skadas eller omkommer på
grund av olyckor ska minska. Ett sätt att förhindra detta är att Landskrona stad
erbjuder gratis utlåning av flytvästar. Avsikten med en flytvästdepå är att skapa
möjlighet för allmänheten att gratis få använda en riktig räddningsväst under en
kortare tid för att därefter köpa egna västar. Man får låna flytvästar max tre dagar.
Det är inte bara kommuninvånare som får låna flytvästar utan man lånar också ut
till besökare på orten och till personer på sportfisketävlingar, simskolor,
skolutflykter, seglarläger och andra friluftsaktiviteter. Det finns flera storlekar från
10 kg upp till 90 kg.
Sida | 47
Slutversion
1
9. Fallolyckor
9.1 Bakgrund
Studier har visat att en tredjedel av alla personer som är 65 år eller äldre och
varannan som är 72 år eller äldre faller en eller flera gånger varje år. Vid vartannat
eller vart tredje fall uppstår någon typ av skada. 10 procent av dessa skador är
allvarliga, dvs. frakturer, hjärnskakning eller sårskador. Även om det inte uppstår
någon allvarlig fysisk skada vid fallet kan det leda till funktionsnedsättning,
minskade sociala och fysiska aktiviteter samt rädsla för att falla.
9.1.1 Förebyggande arbete
I maj 2005 startade Hab/Rehabgruppen i Landskrona stad ett fallförebyggande
projekt för att få kännedom om i vilken omfattning insatserna behövs samt för att
se på vilket sätt arbetet bäst bör bedrivas för att verka förebyggande. Syftet med
projektet var att på ett effektivt sätt förebygga fall och fallskador, att sprida
information om fallförebyggande åtgärder samt att minska mänskligt lidande och
kommunens kostnader. Sjukgymnasterna som utför de fallförebyggande
hembesöken arbetar enligt hälso- och sjukvårdslagen.
9.1.2 Hembesök
Idag erbjuds alla invånare i Landskrona stad som under innevarande år fyller 75 år
ett fallförebyggande hembesök av sjukgymnast från Hab/Rehabgruppen,
omsorgsförvaltningen. Dessutom erbjuds alla som fått trygghetslarm ett
fallförebyggande hembesök. Kriterierna för vilka personer som väljs ut ur dessa två
grupper är om det vid 75 års ålder fortfarande går att påverka deras inre faktorer,
dvs. balans, styrka, kondition m.m. Att de som fått trygghetslarm erbjuds ett
hembesök beror på att det i deras fall finns ett uttalat trygghetsbehov och att det
finns en rädsla för fall eller ytterligare fall.
Besöket innefattar information om fall och fallrisker, om att förebygga benskörhet,
samtal om personens hälsotillstånd, medicinering, aktivitetsnivå, översyn av
hemmiljön samt fysiska test av balans, gångförmåga och benstyrka.
Av de som erbjuds ett fallförebyggande hembesök tackar ca 25 procent ja till
besöket.
Sida | 48
Slutversion
1
10. Samhällsstörning
Bestämmelserna i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid
extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap syftar till att kommuner och landsting ska
minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred.
10.1 Bakgrund
Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som:
•
avviker från det normala
•
innebär en allvarlig störning
•
medför en överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga
samhällsfunktioner
•
kräver skyndsamma insatser av en kommun.
Kommuner ska inom sitt geografiska område ifråga om extraordinära händelser i
fredstid verka för att olika aktörer i kommunen samverkar, att åtgärder vidtas och
att informationen till allmänheten samordnas.
10.2 Sårbarhetsanalys
Varje kommun ska analysera sina risker, sårbarheter samt sin hanteringsförmåga vid
kris. Analyserna ska tas fram under det första året under mandatperioden och
senast den 30 september ska kommunerna lämna in en risk- och sårbarhetsanalys (
RSA )till länsstyrelsen. I Landskrona stad delas dessa upp i en riskanalys och en
sårbarhetsanalys. Riskanalysen riktar in sig på olycksrisker, och sårbarhetsanalysen
utifrån en extraordinär händelse. Dessa lämnas in tillsammans.
Syftet med en sårbarhetsanalys är att identifiera kommunens hanteringsförmåga att
stå emot olika påfrestningar, och målet med analysen är att komma med
åtgärdsförslag för att förbättra krishanteringsförmågan.
Vid arbetet med Sårbarhetsanalysen 2011 valdes områden/scenarier inriktade mot
olika väderhändelser: översvämning, värmebölja och elavbrott. Analysen innefattar
identifiering av samhällsviktiga verksamheter i kommunen, beroendeanalyser, och
scenarioanalys med hanteringsförmåga.
Sida | 49
Slutversion
1
I sårbarhetsanalysen identifieras tre områden som är extra viktiga inför, under och
efter en kris, och dessa är kommunikation, organisation samt infrastruktur och
resurser. De förbättringsförslag som uppkommit ska nu värderas och utvecklas
under mandatperioden, för att stärka kommunens krishanteringsförmåga. Exempel
på förslag är: reservkraft, trygghetspunkter, kommunikationsteknik samt att
identifiera känsliga områden för olika väderhändelser.
Metoden som användes 2011 var att först utreda vilka samhällsviktiga verksamheter
som fanns i kommunen och sedan analysera deras beroenden. Parallellt med detta
undersöktes vilka scenarier som Landskrona var sårbart mot. Dessa scenarier
analyserades sedan genom skrivbordsseminarium.
De scenarier som valdes ut för analys var elbortfall, översvämning och värmebölja.
Utifrån diskussioner kring dessa scenarier och beroendeanalyserna ansågs
Landskrona stads krishanteringsförmåga vara god men med vissa brister. (Se kap.
12.)
10.2.1 Slutsatser
I ett krisläge är kommunikationen mycket viktig och införandet av en
kommunikationsavdelning är något som varit positivt för kommunens förmåga att
hantera en kris. Det finns dessutom ett nätverk i kommunen där varje förvaltning
har en kommunikatör som ska vidarebefordra information till och från
kommunikationsavdelningen. Det finns också ett samarbete med NSVA och LEAB
så att viktig information från dessa samhällsviktiga verksamheter snabbt kan
komma ut på de etablerade informationskanalerna.
Det är troligt att Landskrona kommer att drabbas av översvämningar och dessa
översvämningar kommer att ställa till med problem. Det är inte bara privatpersoner
som kommer att drabbas av översvämningar utan även flera samhällsviktiga
verksamheter är idag placerad på översvämningshotad mark. Industriområdet är
också ett känsligt område och en översvämning här kan få stora ekonomiska
konsekvenser. Det kan därför vara lämpligt att inventera känsliga områden och
undersöka hur det går att minska sårbarheten mot översvämningar. Antingen kan
det vara idé att ha beredskap med pumpar och vallar eller så är det bättre att flytta
samhällsviktig verksamhet till högre belägna områden.
Många verksamheter är beroende av el, elektroniska kommunikationer, värme samt
vatten och avlopp. Genom att göra dessa verksamheter mer robusta blir samhället i
övrigt mer robust. Det finns till exempel stora problem med att distribuera
nödvatten till befolkningen ifall dricksvattnet skulle bli förorenat. Därför kan det
vara bra att investera i system för rening av vatten så att nödvatten inte behöver
användas.
Kommunen har reservkraftverk och investerar ytterligare för robustheten att hålla
verksamheterna i gång och ha förmåga att öppna upp s.k. trygghetspunkter dit man
kan vända sig om man saknar el/värme under extrema förhållanden under en längre
tid. Reservkraften används i första hand för att hålla sårbara grupper placerade i
Sida | 50
Slutversion
1
lokaler som behåller kylan/värmen bäst. Det bör också undersökas om man
behöver installeras kylanläggningar i lokalerna för att på så sätt minska
konsekvenserna vid en värmebölja.
10.3 Samhällsviktig verksamhet
Under arbetet med StyrEl* 2011 identifierades samhällsviktiga verksamheter i
kommunen. Definitionen utgår från MSB:s kriterier för samhällsviktig verksamhet.
10.4 Krisledning
I kommuner och landsting ska det finnas en nämnd för att fullgöra uppgifter under
extraordinära händelser i fredstid. I Landskrona stad är krisledningsnämnden även
kommunstyrelsens arbetsutskott.
Vid en extraordinär händelse och/eller svår påfrestning i Landskrona stad, som inte
faller under ansvaret enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor tas
beslutsbefogenheter och ansvar för åtgärder och ledning över av
krisledningsnämnden i enlighet med det reglemente som kommunfullmäktige har
fastställt för denna nämnd.
Till krisledningsnämnden kopplas en tjänstemannastab som följer
händelseutvecklingen, löpande bereder underlag för beslut och verkställer de beslut
som nämnden har fattat. Utifrån de ramar krisledningsnämnden delegerar till
tjänstemannastaben arbetar den självständigt.
För krisledning vid en extraordinär händelse finns det antaget ett reglemente med
tillhörande ledningsplan och informationsplan, antagen av fullmäktige för varje
mandatperiod.
10.5 POSOM
10.5.1 Bakgrund
Både Socialstyrelsens och MSB:s uppfattning är att katastrofberedskapen ska ses
som en helhet där det psykiska omhändertagandet ingår som en viktig del. Det
överliggande ansvaret för dessa frågor ligger inom Socialstyrelsens ansvarsområde
medan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska svara för vissa
utbildningsinsatser. Myndigheterna har ett nära samarbete inom området genom en
särskild samarbetsgrupp.
POSOM är en grupp som verkar inom kommunen och som är avsedd att leda och
samordna det psykiska och sociala omhändertagandet av drabbade, anhöriga och
personal vid en extraordinär händelse. Utöver POSOM-verksamheten finns också
specialister organiserade i en ledningsgrupp inom akutsjukvården. Denna PKL-
Sida | 51
Slutversion
1
grupp (psykiatrisk och psykologisk katastrofledningsgrupp) består av bl.a.
psykiatriker, psykologer, kuratorer och sjukhuspräster.
10.5.2 POSOM i Landskrona
Stadens ansvar för att hjälpa olycksdrabbade, anhöriga, ögonvittnen samt andra
inblandade formuleras i socialtjänsten och ansvaret ligger hos Landskronas
stadsdirektör.
I Landskrona stad ska POSOM finnas som stöd till allmänheten i samband med
stora olyckor och katastrofer, men även vid andra svåra påfrestningar på samhället.
Landskronas POSOM-ledningsgrupp består av personal från individ- och
familjeförvaltningen,
utbildningsförvaltningen,
omsorgsförvaltningen,
räddningstjänsten, Svenska kyrkan, Region Skåne och polismyndigheten. Gruppen
leds av individ- och familjeförvaltningens förvaltningschef. I gruppen finns en
samordnare som ansvarar för utbildning, kompetensutveckling och övning.
Samordnaren upprättar larmlistor och ser till att uppdateringar skickas till
räddningstjänsten.
POSOM-gruppens huvudsakliga uppgift är att:
•
överblicka insatsbehovet, ha kunskap om de geografiska förutsättningarna och
vidarebefordra information
•
samordna de psykologiska respektive sociala stödåtgärderna
•
samverka med berörda organisationer
•
tillse att den egna organisationen har erforderlig utbildning.
POSOM är en resurs att ta till när den ordinarie verksamheten inte räcker till.
10.5.3 Stödcenter
Vid en större extraordinär händelse som berör många människor kan stödcenter
upprättas för att tillhandahålla information, råd och stöd till både direkt och
indirekt drabbade. I Landskrona stad finns det utsedda platser som så kallade
trygghetspunkter. Platserna är utspridda i kommunen såväl i tätorten som i de
mindre orterna. Platserna ska användas vid olika händelser där det finns behov av
en samlingspunkt. Det kan vara vid nödvattenförsörjning, informationsspridning,
stödcentral, värmestugor tillfällig samlingsplats vid evakuering etc.
Trygghetspunkterna ska vara förberedda, bemannade och kända.
I 5 § Arbetsmiljöverkets föreskrift Första hjälpen och krisstöd, planering, utbildning,
utbildning, information (1999:7) står det:
”… på varje arbetsställe skall finnas den beredskap och de rutiner för första hjälpen och krisstöd
som behövs med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och särskilda risker. Vid planeringen
skall de kontakter som behövs tas med berörda lokala samhällsorgan. Det skall säkerställas att
arbetstagarna känner till hur första hjälpen och krisstödet är organiserat på arbetsstället.”
Sida | 52
Slutversion
1
Vidare står det i § 7 samma föreskrift att:
”… chefer och arbetsledande personal skall ha tillräckliga kunskaper om krisstöd för att kunna
planera och ordna detta på ett lämpligt sätt”.
Varje verksamhet/arbetsplats inom Landskrona stad ska därför ha en egen
krisgrupp. På skolor och vårdboende omfattar krisstödet även elever och
vårdtagare. Krisgruppens utformning, utbildning och existens är ett
arbetsgivaransvar, men för stöd och råd i bl.a. utbildningssammanhang bör en
kontakt finnas med den aktuella POSOM-gruppen.
Sida | 53
Slutversion
1
Brandförebyggande verksamhet
Räddningstjänstens uppdrag
Sida | 54
Slutversion
1
11. Verksamheten
Den brandförebyggande verksamheten delas in i tre huvudområde:
 Myndighetsutövning
 Information & Rådgivning
 Remisshantering
Myndighetsutövningen utförs inom räddningstjänstens verksamhetsområde för
myndighetsutövning och rådgivning och innefattar: tillsyn, tillståndshandläggning
om brandfarlig vara och sotning.
Information & Rådgivning ges till allmänhet och verksamhetsdrivare i olika former,
i olika sammanhang. Det är verksamhetsområdet för myndighetsutövning och
rådgivning som planerar och organiserar kampanjer och tar fram
informationsmaterial. All personal är i sin roll delaktig i flera sammanhang.
Utbildningsverksamheten som är en del av det förebyggande arbetet ingår under
verksamhetsområdet extern service.
Kompetens
I det brandförebyggande arbetet verkar all personal vid räddningstjänsten i
Landskrona. Inom myndighetsutövningen krävs det särskild kompetens och
delegering av räddningsnämnden för att utföra tillsyn och tillståndshandläggning.
Sida | 55
Slutversion
1
12. Mål för Brandskydd
Var brinner det mest ofta? Arbetsmetodiken som Landskrona räddningstjänst utför baseras på
de skyldigheter och rättigheter som gäller vid tillsynsarbete enligt lagen (2003:778) om skydd mot
olyckor och enligt MSB:s allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete
(SRVFS 2004:3).
12.1 Olycksbild
Brand i byggnad är vanligast förekommande i centrum, på Väster och Öster och
därefter Borstahusen, Hyllingelyckan samt i Karlslund. Fördelningen av olyckorna
är illustrerad i bilden nedan. Flerbostadshus är det vanligaste objektet, drygt var
tredje insats gällande brand i byggnad har skett till ett flerbostadshus. Därefter följer
brand i villa och brand i skola. Se Riskanalys för Landskrona stad (Bilaga 1)
12.2 Mål för brandskyddsarbetet
12.2.1 Nationella mål – Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Alltför många omkommer eller blir allvarligt skadade vid bostadsbränder. Men ett
utvecklat och intensifierat förebyggande brandskyddsarbete ska minska antalet
omkomna och allvarligt skadade. Med anledning av detta fick Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap (MSB) i november 2009 i uppdrag av regeringen att, i
Sida | 56
Slutversion
1
samverkan med berörda myndigheter och organisationer, ta fram en nationell
strategi för hur brandskyddet kan stärkas genom stöd till enskilda.
Vision
”Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand.”
Effektmålen är en utgångspunkt för arbetet både på lång och kort sikt. De mål som gäller fram till
2020 är:
•
Antalet döda och svårt skadade vid bränder i bostadsmiljö ska minskas med
minst en tredjedel till år 2020.
•
Medvetenheten hos enskilda om brandrisker och hur man ska agera i händelse
av brand ska öka.
•
Andelen fungerande brandvarnare och brandskyddsutrustning i bostäder ska
öka.
12.2.2 Regionala mål – AG Skånes sakområde Skydd och säkerhet
Räddningstjänsterna i Skåne medverkar i det nationella arbetet genom att utveckla
en regional strategi med regionalt och lokalt anpassade aktiviteter. AG Skånes
sakområde Skydd och säkerhet har tagit fram ett gemensamt strategiområde för
samtliga Skånes kommuner.
Det långsiktiga målet med AG Skånes skydds- och säkerhetsarbete är:
•
Antalet döda och svårt skadade vid bränder i bostadsmiljö ska minskas med
minst en tredjedel till år 2020; referensperiod är genomsnittet för 2008–2010.
•
Antalet bostadsbränder där räddningstjänsten är involverad ska halveras till
2020, referensperiod är genomsnittet för 2008–2010.
•
Andelen fungerande brandvarnare och brandskyddsutrustning i bostäder ska öka
i enlighet med rekommendationen.
För att uppnå dessa mål har fyra regionala strategier satts upp:
•
Alla bostäder i Skåne ska ha minst en fungerande brandvarnare på varje
våningsplan samt en brandvarnare i varje rum där personer sover. Detta uppnår
vi genom att arbeta med fastighetsägare, samverkan med socialförvaltningen och
informationskampanjer.
•
Alla som bor eller vistas i Skåne ska ha förmåga att förebygga och agera vid
brand. Detta uppnår vi genom utbildning, informationskampanjer, samverkan
med övriga kommunala förvaltningar och åtgärder efter insats.
•
Särskild uppmärksamhet, baserat på en lokal riskbild, ska ägnas utsatta grupper i
Skåne. Detta uppnår vi genom samverkan med socialförvaltningen och övriga
kommunala förvaltningar.
•
Alla räddningstjänster i Skåne ska ha en gemensam rekommendation om vilket
brandskydd vi ska ha i bostäder. Detta uppnår vi genom att alla räddningschefer
Sida | 57
Slutversion
1
står bakom rekommendationen och att var och en av dem ser till att den
implementeras i organisationen.
Det är viktigt att poängtera att ovanstående strategier inte är något som görs vid
enstaka tillfällen. Tanken är att dessa strategier ska implementeras i den dagliga
verksamheten och utgöra en naturlig del av räddningstjänstens vardagliga arbete.
För att veta om strategierna ger resultat använder vi följande mätpunkter:
•
Statistik över brand i bostad, antal omkomna och antal skadade vid brand.
•
Uppföljning av brandvarnarförekomst.
•
Uppföljning av utbildnings- och informationsinsatser.
12.2.3 Verksamhetsmål 2015 – räddningstjänsten i Landskrona stad
Inför varje verksamhetsår antar räddningsnämnden Räddningstjänstens verksamhetsplan.
I planen anges förutom målen även de indikatorer som följs upp kvartalsvis, samt
vilka aktiviteter som ska genomföras under året.
Mål 1 Öka trygghets- och säkerhetsmedvetandet hos barn och ungdomar ur ett olycksperspektiv.
Fokus 2015: Anlagda bränder i förskolor, skolor, ungdomsgårdar och fritidsgårdar.
Problematiken kring användandet av fyrverkeripjäser hos barn under 18år.
Mål 2 Antalet som skadas eller omkommenr p g a olycka ska minska.
Fokus 2015: Bostadsbränder, dödsbränder, anlagda bränder
Mål 3 Fastighetsägaare och verksamhetsutövvare arbetar aktivt med och tar ansvar för sitt
brandskyddsarbete.
(Bilaga 2)
12.2.4 Kvalitetssäkring
För varje verksamhet finns ett dokument som syftar till att beskriva
räddningstjänsten i Landskronas kvalitetssäkringssystem för förebyggande
verksamhet enligt 3 kap. 3 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor.
Kvalitetssäkringssystemet ska se till att räddningstjänsten levererar tjänster som är
professionella och håller hög kvalitet i enlighet med räddningstjänstens
verksamhetsplan och värdegrund.
Kvalitetsundersökning
Sveriges Kommuner och Landsting genomför en undersökning kallad INSIKT där
räddningstjänsten är med vartannat år efter eget initiativ. Syftet med
undersökningen är att genomföra en kvalitetsmätning av den kommunala servicen
och myndighetsutövningen gentemot företagare.
Undersökningen ger kommunerna information om vad som fungerar bra respektive
mindre bra och behöver förbättras inom myndighetsutövningen. Det långsiktiga
målet är att kommunerna i Sverige uppnår ett genomsnittligt NKI-värde på minst
75 (nöjd kund-index).
Sida | 58
Slutversion
1
Fem myndighetsområden undersöks, och ett av dem är den tillsyn och kontroll
enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO) samt tillstånd och tillsyn enligt lagen om
brandfarliga och explosiva varor (LBE) som är en del av kommunens totala
tillsynsansvar. Inom området ställs frågor kring sex serviceområden: information,
tillgänglighet, bemötande, kompetens, rättssäkerhet och effektivitet.
Landskrona stad ingår även i en undersökning för stadens förvaltningar, där även
räddningstjänsten är med KKIK, som står för kommunens kvalitet i korthet.
Undersökningen fokuserar på bemötande och tillgänglighet.
12.2.5 Säkerhetspolicy för Landskrona stads verksamheter
I säkerhetspolicyn (se kap. 5) för Landskrona stad tydliggörs vilka krav lagen om
skydd mot olyckor ställer på alla kommunens verksamheter. Landskrona stad ska
verka för att skapa ett tryggt och säkert samhälle för kommunens invånare.
Vägledande för stadens brandskyddsarbete ska vara LSO och det allmänna rådet
om systematiskt brandskyddsarbete.
Brandskydd/ Systematiskt brandskyddsarbete (SBA)
Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) innebär ett organiserat arbetssätt för att
planera, utbilda, dokumentera, kontrollera och följa upp brandskyddet i
verksamheterna. Arbetet bedrivs avseende såväl förebyggande åtgärder som
åtgärder som planeras i händelse av inträffad brand.
Inom varje verksamhet finns en brandskyddsansvarig med ansvar för att organisera
det systematiska brandskyddsarbetet. Förvaltningen ansvarar för att ta fram rutiner
och instruktioner för särskilda risker avseende brand samt en handlingsplan i
händelse av brand.
Varje verksamhet ansvarar för att utbilda och informera om ansvarsfördelning,
utformning av brandskydd samt rutiner vid brand.
För varje byggnad eller anläggning finns dokumentation som beskriver dess
brandskyddslösningar, vilken verksamhet som bedrivs och den organisation som
finns för brandskyddet.
Tillämpningsanvisningar för brandskydd/systematiskt brandskyddsarbete (SBA)
1. Fastighetsägaren ansvarar för upprättandet av brandskyddsdokumentation/beskrivningar för byggnaden i enlighet med Svenska Brandskyddsföreningens
rekommendationer.
2. Fastighetsägaren ansvarar för att brandskyddsdokumentation/-beskrivningar
finns tillgängliga för byggnaden, så att verksamheten som nyttjar fastigheten har
kännedom om sitt brandskydd.
3. Mellan fastighetsägaren och verksamhetsutövaren ska en gränsdragningslista
upprättas. Innehållet ska redogöra för vem som har ansvaret för de olika
Sida | 59
Slutversion
1
brandskyddslösningarna i byggnaden. Hos externa fastighetsägare företräder
stadens fastighetsavdelning verksamhetsutövaren.
4. En gränsdragningslista ska upprättas innan ett nytt eller omförhandlat hyresavtal
tecknas, och då i enlighet med gällande föreskrifter.
5. Verksamheterna ska aktivt arbeta med systematiskt brandskyddsarbete.
Verksamhetschefen ansvarar för att informera medarbetare, ta fram rutiner och
instruktioner för särskilda risker avseende brand, samt en handlingsplan som
bland annat innehåller hur medarbetaren ska agera i händelse av brand.
6. Inom varje verksamhet ska det finnas en organisation där det skriftligen framgår
hur brandskyddsansvaret är delegerat.
7. Brandskyddsutbildning ska ske för all personal i enlighet med angivna
rekommendationer, dock minst vart fjärde år.
8. Varje verksamhet ansvarar för genomförandet av egenkontroll i enlighet med
angivna kontrollplaner. Rapportering ska ske i stadens centrala
rapporteringssystem.
9. Vid en brand eller annan oönskad händelse ska det finnas en plan för hur man
agerar vid en brand och hur verksamheten snarast möjligt ska återupptas till
normal drift.
10. Inom verksamheten ska det årligen genomföras uppföljning av det egna
brandskyddsarbetet. Förvaltningen sammanställer materialet, och resultatet
redovisas till fastighetsägaren/stadens fastighetsavdelning.
12.3 Samverkan
12.3.1 Kommunens ansvar
De här skyldigheterna har kommunen enligt 3 kap. 1 § LSO Kommunens skyldigheter i
fråga om förebyggande verksamhet
”För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljön ska kommunen se till att
åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder. Kommunen ska också,
utan att inskränka andras ansvar, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än
bränder.”
”Kommunerna skall ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för förebyggande
verksamhet.”
12.3.2 Individ- och familjeförvaltningen och Omsorgsförvaltningen
Räddningstjänsten arbetar tillsammans med individ- och familjeförvaltningen med
att förbättra den enskildes brandskydd för särskilt utsatta grupper.
Räddningstjänsten kontaktar IOF efter en olycka där den drabbade behöver särskilt
Sida | 60
Slutversion
1
stöd. Personalen som arbetar med dessa grupper får information och utbildning, så
att de vid hembesök kan uppmärksamma risker och brister i brandskyddet.
Sida | 61
Slutversion
1
13. Myndighetsutövning
Tillsyn bedrivs av verksamhetsområdet för ”Myndighetsutövning och rådgivning”
på räddningstjänsten och berör bostäder, fastigheter, verksamheter och andra
anläggningar inom kommunen. Tillsynen innebär att man kontrollerar att lagen om
skydd mot olyckor samt lagen om brandfarliga och explosiva varor följs.
5 kap. 2 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor handlar om rättigheter vid
tillsynsarbete:
”För tillsynen har tillsynsmyndigheten rätt att få tillträde till byggnader, lokaler och andra
anläggningar. Tillsynsmyndigheten har också rätt att få de upplysningar och handlingar som
behövs för tillsynen.”
13.1.1 Skyldigheter för ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader och andra
anläggningar
2 § LSO reglerar systematiskt brandskyddsarbete.
”Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning
hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i
övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador
till följd av brand.”
3 § LSO handlar om skriftlig redogörelse för brandskydd.
”Ägare av byggnader eller andra anläggningar, där det med hänsyn till risken för brand eller
konsekvenserna av brand bör ställas särskilda krav på en kontroll av brandskyddet, skall i
skriftlig form lämna en redogörelse för brandskyddet. En nyttjanderättshavare skall ge ägaren de
uppgifter som behövs för att denne skall kunna fullgöra sin skyldighet.”
Den ansvarige för verksamhetsområdet myndighetsutövning och rådgivning
ansvarar för att tillsynen enligt de nämnda lagtexterna planeras i form av en
tillsynsplan. Planen godkänns av räddningsnämnden.
13.1.2 Syfte
Tillsynsplanen beskriver tillsynsverksamheten och anger dess ambitionsnivå. Planen
har som syfte att tydliggöra inriktning på vilka objekt som ska tillsynas utifrån
behov som dyker upp och målgrupper som identifieras, för att stärka
brandsskyddsnivån.
Tillsynsplanen ska klargöra mätbara indikatorer för uppföljning. (Bilaga 4)
Sida | 62
Slutversion
1
13.1.3 Indikatorer för myndighetsgivningen
•
Antal tillsynsbesök
•
Antalet genomförda tillsyner i flerbostadshus.
•
Antal återbesök
•
Antal tillsynsföreläggande i förhållande till antal tillsynsbesök (lägre värde
betyder att verksamheter har bättre brandskydd.)
•
Antal hushåll vi besökt med bostadsinformation
•
Andelen av hushållen där vi fått personligt kontakt.
•
Indikatorerna följs upp kvartalsvis och rapporteras till räddningsnämnden.
13.2 Tillsynsplaneringen
Tillsynsarbetet planeras och genomförs utifrån ett antal ställningstagande. Dessa
principer hjälper oss att prioritera vilken verksamhet som är mest angelägen.
Principerna fråntar dock oss inte möjligheten att även från att genomföra tillsyn på
en viss kategori av verksamhet. Tillsyn är ett viktigt verktyg i arbetet att öka
brandsäkerheten. Principerna är utformade för att beakta tredje mans säkerhet i
första hand.
•
Tillsyn med inriktning på personsäkerhet prioriteras alltid före
egendomsskydd.
•
Tillsyn på publika lokaler prioriteras före arbetsplatser utan publik
verksamhet.
•
Svårutrymda lokaler prioriteras före lättutrymda.
•
Flerbostadshus prioriteras före enskilt boende.
•
Verksamheter som enligt statistik är mer brandutsatta prioriteras före
mindre brandutsatta.
•
Verksamheter i områden som tillfälligtvis eller mer permanent är utsatta
för anlagd brand prioriteras före verksamheter i mindre utsatta områden.
•
Bedömningar av brandskyddet görs utan hänsyn till den bedömdes
betalningsförmåga.
Inför varje år arbetas en ”bruttolista” fram med vilka objekt som ska tillsynas under
året. Listan anpassas under året enligt ovanstående principer efter händelser, nya
samarbetsprojekt, identifierade målgrupper etc.
Sida | 63
Slutversion
1
Räddningstjänsten utför tillsyn enligt fyra typer:
•
Planerad tillsyn
•
Riktad tillsyn
•
Tematillsyn
•
Direkt tillsyn
13.2.1 Planerad tillsyn
Planerad tillsyn innefattar både tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen
om brandfarliga och explosiva varor. Dessa tillsyner löper under hela året och utgör
grunden i tillsynsverksamheten. Hur ofta tillsyn utförs beror på objektets riskbild
samt objektets brandskyddsnivå, enligt bedömning från föregående tillsynsbesök.
Normalt varierar tillsynsfristen mellan ett och fyra år, se stapeldiagram nedan.
Modell för bestämning av tillsynsfrist (år)
Vid bedömningen har i första hand riskbilden betydelse. Av lagstiftningen delas
olika verksamheter in efter angivna kriterier. De olika paragraferna i lagtexten har
namnsatt grupperingarna ovan.
§ 2:4 anger verksamheter med särskilda risker. Det är länsstyrelsen som avgör om
en verksamhet innefattas. § 2:3 delar in verksamheter i sex olika verksamhetsklasser
där det tydligt anges vilka verksamheter som är skyldiga att lämna in en skriftlig
redogörelse om sin verksamhet. § 2:2 är övriga verksamheter där räddningstjänsten
anser det skäligt att utföra tillsyn.
För det enskilda objektet beror fristens längd på brandskyddsnivån. Vid många
brister eller föreläggande blir fristen kortare. Det är enligt illustrationen ovan några
Sida | 64
Slutversion
1
brister som anses allvarligast och det förkortar fristen även vid få
anmärkningspunkter. Fristen justeras efter varje tillsyn i Daedalos.
13.2.2 Riktad tillsyn
Riktad tillsyn innebär ett anpassat arbetssätt för att nå en viss målgrupp. Dessa
genomförs oftast i samverkan med andra aktörer som har intresse inom sitt
uppdrags verksamhetsområde.
Bostadsinformation är ett informationstillfälle riktat mot de boende i fastigheten.
Brandstyrkan i tjänst utför besöken och insatsledaren i tjänst träffar
fastighetsägaren, alternativt dess ombud, och gör en genomgång av brandskyddet i
fastigheten.
Vid några tillfällen under året utför räddningstjänsten s.k. krogtillsyn tillsammans
med alkoholhandläggaren i kommunen, miljöförvaltningen, Skatteverket och
Polisen under kvällstid när verksamheten är igång.
Tillsammans med miljöförvaltningen och stadsbyggnadsförvaltningen genomförs
riktade tillsyner på identifierade fastigheter i dåligt skick vad gäller byggnad,
brandskydd och sanitär ohälsa. Tillsynerna samordnas vid samma tillfälle och
resultaten stäms av med bedömning om fortsatt arbete.
13.2.3 Tematillsyn
Då det uppkommer behov av tillsyn inom ett
omvärdering/prioritering bland de planerade tillsynerna.
visst
så
görs
en
13.2.4 Direkt tillsyn
Räddningstjänsten genomför tillsyner som inte ingår i den årliga planeringen på
förekommen anledning. Dessa kan initieras på flertalet sätt.
Direkt tillsyn innefattar händelsebaserade tillsyner enligt lagen om skydd mot
olyckor samt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Dessa kan initieras genom
”tips” från allmänheten, beställas av enskild näringsidkare, vanligtvis vid ansökan
om serveringstillstånd, eller på annan förekommen anledning där räddningstjänsten
uppmärksammat oegentlighet, vid exempelvis utryckning.
Som namnet antyder ska tillsynen kunna genomföras snarast och en
tillsynsförrättare nås på kontorstid genom speciellt nummer.
Sida | 65
Slutversion
1
13.3 Tillsynsbesök
Ett tillsynsbesök är en form av stickprovskontroll. Det är alltid fastighetsägare och
nyttjanderättshavare som ansvarar för brandskyddet. I detta ansvar ingår att med
jämna mellanrum kontrollera byggnadens brandskydd och se till att brister åtgärdas
när de upptäcks.
Ägare och nyttjanderättshavare samt brandskyddsansvarig och föreståndare för
brandfarlig vara ska finnas på plats och presentera det systematiska
brandskyddsarbetet. I de fall verksamheten har ett automatiskt brandlarm ska även
anläggningsskötaren närvara. Samtliga dokument, intyg och checklistor med rutiner
och kontroller som ingår i ett systematiska brandskyddsarbete. Lokalerna ska vara
öppningsbara och tillgängliga vid tillsynstillfället. Finns inte representanter enligt
ovan nämnda på plats vid tillsynstillfället debiteras ägaren och ny tillsyn bokas in.
Skäligt brandskydd
Det är de byggregler som gällde när byggnaden uppfördes eller ändrades som styr
vilka krav som kan ställas på brandskyddet. Detta gäller under förutsättning att det
är likartad verksamhet som bedrivs i byggnaden. Däremot kan det i vissa fall finnas
Sida | 66
Slutversion
1
särskilda omständigheter som gör att det är skäligt att det krävs en högre
brandskyddsnivå än den byggnaden uppfördes med.
Exempel på särskilda omständigheter:
•
Nivån på brandskyddet skiljer sig avsevärt från den nivå som föreskrivs
vid nybyggnation.
•
Teknisk utveckling har möjliggjort andra typer av lösningar till en lägre
kostnad.
•
Brandskyddet är inte anpassat efter nuvarande verksamhet på grund av
förändringar av verksamheten.
•
Byggnaden eller anläggningen har så stora brister i brandskyddet att det
äventyrar personsäkerheten.
Tillsynen avslutas inte förrän de påtalade åtgärderna är vidtagna. Alla tillsyner följs
upp, vanligen med ett efterbesök men även andra överenskommelser kan göras på
plats beroende på vilken brist det rör sig om, det kan t.ex. ibland räcka att höra av
sig via mejl.
13.3.1 Tillsynstaxan
Inledande bestämmelser
Tillsyn regleras i 5 kap. 1 § LSO respektive 21 § LBE där det framgår att varje
kommun lokalt ska kontrollera att bestämmelserna efterlevs inom kommunens
område.
Enligt 5 kap. 4 § LSO respektive 21 § LBE får en kommun föreskriva att en avgift
ska betalas för tillsynsbesök. Taxan består av en grundavgift och en rörlig avgift.
Sida | 67
Slutversion
1
Grundavgift
Grundavgiften innefattar bokning av besöket, förberedelser, körtid och
dokumentering. Grundavgiften beräknas på 2,83 timmar för en tillsyn enligt LSO
och 3,58 timmar för en samordnad tillsyn enligt båda lagstiftningarna LSO samt
LBE.
Timtaxa
Räddningsnämnden äger rätt att inför nytt kalenderår höja den grundläggande
timkostnaden i denna taxa. Taxan regleras enligt den av Sveriges Kommuner och
Landstings rekommenderade taxeberäkning för tillsyn enligt LSO och LBE.
Rörlig timavgift
Tid för besöket ute på platsen debiteras med hel förstatimme, därefter med
påbörjad halvtimme.
Uppföljningskostnad
I den mån uppföljning kan göras via telefon, alternativt åtgärdskvitto, ingår detta i
grundavgiften efter första besöket. I de fall återbesök behöver ske på plats debiteras
timkostnad för tiden på plats likt ovan samt ½ grundavgift. Detta förväntas då
täcka
bokning,
förberedelse,
restid
och
upprättande
av
tjänsteanteckning/föreläggande.
13.4 Tillsynsförrättaren
Tillsynsförrättaren är av respektive räddningsnämnd delegerad uppgiften att utföra
tillsyn i Landskrona, Svalöv och Bjuv. Uppgiften är att utföra räddningstjänstens
myndighetsuppdrag. På räddningstjänsten i Landskrona finns det 23
tillsynsförrättare som är delegerade av räddningsnämnden, varav det för 8 stycken
ingår tillsyn i deras ordinarie arbetsuppgifter. De övriga delegerade har annan tjänst
inom den operativa verksamheten och utför tillsyn i den rollen i förekommande
fall, främst direkta tillsyner, bostadstillsyner samt krogtillsyner, men de kan även
fatta omedelbara beslut om förbud. För att bli delegerad att förrätta tillsyn ska man
ha någon av följande utbildningar och kompetens:
•
utbildning för tillsyn A
•
utbildning för tillsyn B
•
brandingenjörskompetens.
För att få en bra nivå på tillsynerna har tillsynsförrättarna verksamhetsträffar fyra
gånger per år. Verksamhetsträffarna är både verksamhetsutvecklande och
kompetenshöjande. Samverkansgruppen inom sakområdet ”Skydd och säkerhet”
jobbar för att få en samsyn i kommunerna i nordvästra Skåne. Varje år genomförs
två seminarier för alla tillsynsförrättare.
Sida | 68
Slutversion
1
13.5 Tjänsteanteckning
De brister som konstateras vid tillsynsbesöket sammanfattas i en tjänsteanteckning.
I tjänsteanteckningen förklaras varför en brist anses föreligga och vad som behöver
göras för att reglerna ska vara uppfyllda. Vid besöket förs en dialog med kunden
om hur bristerna kan åtgärdas och hur det ska följas upp. Kunden får möjlighet att
åtgärda bristen inom överenskommen tid. Om kunden inte är villig att åtgärda
bristerna av någon anledning, så kommuniceras att det kan komma att utfärdas ett
föreläggande.
Sida | 69
Slutversion
1
13.6 Föreläggande
”Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som behövs i enskilda fall för att
denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen skall efterlevas.
Beslut om föreläggande eller förbud får förenas med vite. Om någon inte vidtar en åtgärd som
denne är skyldig att vidta enligt tillsynsmyndighetens föreläggande, får myndigheten vidta åtgärden
på dennes bekostnad.”
Ett föreläggande är ett myndighetsbeslut, och det får tillsynsmyndigheten meddela
(5 kap. 2 § LSO). För att en tillsynsförrättare ska få utfärda ett föreläggande måste
det finnas en delegation utfärdad av räddningsnämnden.
Sida | 70
Slutversion
1
Om bristerna är allvarliga eller om kunden inte under besöket är överens om att
vidta åtgärderna inom en viss tid så utfärdas ett föreläggande. Tillsynsförrättaren
kan även besluta om förbud om det rör sig om en allvarlig situation som innebär en
risk för allvarliga skador på människors liv eller hälsa.
13.7 Föreläggande förenat med vite
Vite är ett mycket kraftfullt verktyg att ta till mot en enskild som vägrar vidta
nödvändiga säkerhetsåtgärder. Ett föreläggande eller förbud får förenas med vite
om den som förelagts att vidta vissa åtgärder eller inte följer beslut om förbud. Det
är räddningsnämnden som beslutar om hur högt vitet ska vara. Vitet ska bestämmas
till en sådan nivå att det är ekonomiskt ofördelaktigt för adressaten att bryta mot
föreläggandet. Vitesbeloppet bestäms därför ofta till samma nivå eller strax ovan
kostnaden för att vidta de åtgärder som krävs i föreläggandet.
Ärendet lämnas över till domstol med ansökan om att vitet ska dömas ut.
13.8 Samverkan
Krogtillsyn
Kommunens alkoholhanterare tillhör förvaltningen för individ- och familjeomsorg.
Vid 3–4 tillfällen, vilket innebär 15–20 besök, under året utför räddningstjänsten
krogtillsyn tillsammans med alkoholhanteraren i kommunen, miljöförvaltningen,
Skatteverket och Polisen.
13.9 Tillstånd för hantering av brandfarlig vara
Lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor
”1 § Denna lag gäller hantering, överföring och import av brandfarliga och explosiva varor samt
sådana förberedande åtgärder som behövs med hänsyn till brand- och explosionsrisken samt
konsekvenserna av en brand eller en explosion.”
Lagens syfte är att hindra, förebygga och begränsa olyckor och skador på liv, hälsa,
miljö eller egendom som kan uppkomma genom brand eller explosion orsakad av
brandfarliga eller explosiva varor. Lagen ska även förebygga obehörigt förfarande
med varorna.
13.9.1 Ansökan om hantering av brandfarlig och explosiv vara
I Landskrona stad är det räddningstjänsten som utfärdar tillstånd för hantering av
brandfarliga varor. Tillståndshandläggaren som ansvarar för utförande av tillstånd
har utbildning för hantering av brandfarlig vara (sk. föreståndare för brandfarlig
vara)och särskild delegation för tillståndsgivningen. Ärendet diarieförs och
redovisas i räddningsnämnden.
Sida | 71
Slutversion
1
Tillståndsgivning sker enligt den ärendegång (se bilaga 5) som är upprättad i samråd
med sakområdet Skydd och säkerhet i Skåne Nordväst. Tillstånd ska sökas av den
ägare/nyttjare som hanterar eller förvarar mer brandfarliga varor än vad SÄIFS
1997:3 bilaga A anger.
I samband med ansökan måste handlingar bifogas för att möjliggöra en behandling
av ärendet. I punkt 1–10 beskrivs aktuella handlingar som kan bifogas ansökan.
1. Ansökan
2. Situationsplan
3. Byggnadsritning med detaljer
4. Anmälan om föreståndare samt stf föreståndare
5. Riskutredning
6. Intyg om typgodkännande
7. Besiktning
8. Bedömning av riskområde
9. Systemritning
10. Drift- och underhållsplan
Ansökningsblanketter finns att ladda ner på www.landskrona.se. Kontakta gärna
räddningstjänsten för besked om vilka handlingar som krävs i ert ärende.
Innan ett tillståndsbevis utfärdas gör räddningstjänstens handläggare avsyning på
plats.
Tillståndsavgift
Enligt 27 § LBE får en kommun ta ut avgifter för tillståndsprövning, tillsyn,
provtagning och undersökning av prov, godkännande av föreståndare,
godkännande av explosiv vara och beslut om huruvida en vara är att anse som
explosiv. Taxan motsvarar handläggningstid och tid för avsyningsbesök.
Timtaxa
För tillståndshandläggningen äger Räddningsnämnden rätt att inför nytt kalenderår,
höja den grundläggande timkostnaden i denna taxa. Taxan regleras enligt den av
Sveriges Kommuner och Landstings rekommenderade taxeberäkning för tillsyn
enligt LSO och LBE.
Sida | 72
Slutversion
1
14. Remisshantering
Räddningsnämnden är tillståndsmyndighet för hantering av brandfarlig och
explosiv vara. Vid nytt tillståndsärende om brandfarlig vara ges miljöförvaltningen
möjlighet att yttra sig och stadsbyggnadskontoret får information. Vid förnyade
tillstånd får endast miljöförvaltningen informationen.
14.1.1 Stadsbyggnadsförvaltningen
Byggnadsnämnden är den myndighet som hanterar samtliga byggärenden.
Räddningstjänsten är sakkunnig i avseende på brandskydd i ärenden om:
•
bygglov
•
samråd
•
brandskyddsdokumentationer.
Räddningstjänsten väljer ut av de ärenden om nybyggnation, om- och tillbyggnation
samt förändring av verksamheter som kommer in till stadsbyggnadsförvaltningen
vilka som anses relevanta att yttra sig i. Räddningstjänsten ges möjlighet att titta på
och granska handlingarna, såsom t.ex. brandskyddsdokumentation enligt Boverkets
byggregler kapitel 5.
14.1.2 Miljöförvaltningen
Tillståndsärenden för brandfarlig och explosiv vara skickas vidare för yttrande till
miljöförvaltningen. Omvänt gäller för ansökan till miljönämnden om tillstånd för
miljöfarlig verksamhet.
14.1.3 Individ och familjeförvaltningen
Vid ansökan om tillstånd för alkoholservering ska verksamhetsdrivaren bifoga
dokumentation för räddningstjänstens senaste tillsyn. I de fall det behövs ny
tillstånd så kontaktas räddningstjänsten.
14.1.4 Polisen
Vid tillstånd för offentliga tillställningar yttrar sig räddningstjänsten beträffande
brandskyddet inför tillställningen.
Vid tillståndsärenden om explosiv vara skickar räddningstjänsten remiss till Polisen
för yttrande om lämplighet av ansvarig föreståndare. Avsyning av försäljningsställen
för fyrverkerier gör Polisen och räddningstjänsten tillsammans.
Sida | 73
Slutversion
1
14.1.5 Indikatorer för remisshantering
• Handläggningstiden för remissvar ska ej överstiga 3 veckor
• Handläggningstiden för tillståndsansökan enligt Lagen om brandfarlig och
explosiv vara ska ej överstiga 3 månader från och med det datum den sökande
har lämnat i kompletta handlingar.
• Handläggningstiden för sotningstillstånd ska ej överstiga 3 veckor.
• Indikatorerna följs upp kvartalsvis och rapporteras till räddningsnämnden.
Sida | 74
Slutversion
1
15. Information och rådgivning
Enligt lagen om skydd mot olyckor är kommunen skyldig att ge information och
rådgivning för att underlätta för den enskilde. De målgrupper kommunen vänder
sig till är privatpersoner, företag, myndigheter, skolor, organisationer, föreningar
och media. Målet är att alla ska kunna bo och leva tryggt i Landskrona.
På webbplatsen www.landskrona.se finns information och råd till allmänheten. Det
går även att hitta anvisningar om brand och olycksförebyggande åtgärder.
15.1 Bostäder
Enligt Svenska brandskyddsföreningen dör över 100 personer i bostadsbränder
varje år, många på grund av att säkerhetsutrustning saknas.
Räddningstjänsten arbetar för ett ökat brandskydd i bostäder på ett flertal sätt. En
del i detta är att ge information direkt riktat mot de boende i ett utvalt område.
Bostadsinformation är ett informationstillfälle som utförs av brandstyrkan i tjänst.
Där informeras om brandrisker i bostaden och vikten av att ha brandvarnare och
släckutrustning samt även hur man ska agera om olyckan är framme. I samband
Sida | 75
Slutversion
1
med bostadsbesöken utförs även en tillsyn av fastigheten tillsammans
fastighetsägaren av allmänna utrymmen.
15.2 Allmänna informationsinsatser
Räddningstjänsten i Landskrona har i många år arrangerat återkommande
informationsinsatser. Därutöver utförs aktiviteter i samband med regionala och
nationella kampanjer.
I uppdraget för AG Skåne – Skydd och säkerhet – ingår att inom ramen för den
regionala strategin samordna aktiviteter och kampanjer för att stärka brandskyddet
för den enskilde. Gruppen tar fram en handlingsplan och planerar aktiviteter som
en hjälp till Skånes räddningstjänster i deras arbete. Lokalt arrangerar varje
räddningstjänst sina aktiviteter som hämtas ur den aktivitetskalender som tillhör
handlingsplanen. Aktiviteterna ska leda till att man uppnår de långsiktiga mål som
räddningsfullmäktige i Skåne har kommit överens om och som går i linje med den
nationella nollvisionen att ingen ska skadas allvarligt eller omkomma till följd av
brand. (Bilaga 6 och 7)
Under februarilovet är det öppet hus på brandstationen där unga och gamla är
välkomna.
Sida | 76
Slutversion
1
Den nationella brandskyddsveckan genomförs varje år under hösten.
Räddningstjänsten finns då, efter överenskommelse med detaljhandlarna i
Landskrona, på plats med sitt budskap och informerar om brandskydd.
De nationella kampanjer som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ger ut
information om, till exempel ”Peppar, Peppar – En dag för seniorers säkerhet”
Dessvärre är äldre personer överrepresenterade i nästan alla slags olyckor, och
under året har därför ett antal träffar med pensionärsföreningar genomförts.
Till första advent ordnar staden julskyltning där utryckande styrka i tjänst står på
torget med brandbilarna och delar ut information och adventskalendrar.
15.2.1 Informationsmaterial
Foldrar, broschyrer, budskap, språk, urformning och kanaler anpassas efter vilka
målgrupper som den aktuella kampanjen ska nå ut till. Räddningstjänsten tar fram
visst informationsmaterial, men använder även i stor utstäckning det som MSB,
Brandskyddsföreningen, AG Skåne m.fl. tar fram.
15.3 Riskgrupper i samhället
15.3.1 Personer med speciella behov
I arbetet med att identifiera särskilt utsatta personer för att kunna höja deras
brandskydd samarbetar räddningstjänsten med IOF (individ- och
familjeförvaltningen). Hemvårdspersonalen gör en översyn av brandsskyddet efter
en checklista vid det första hembesöket. Efter medgivande från den boende
överlämnas checklistan till räddningstjänsten, som bedömer hur det ska följas upp.
Efter en brand i något av de boenden där IOF är hyresgäst, kontaktas alltid IOF.
15.3.2 Äldre och personer med funktionshinder
Räddningstjänsten och hemvården samarbetar för att förebygga uppkomsten av
brand hos de vårdtagare som bor i egen bostad. Hemvården gör löpande
kontroller/inventeringar i samband med att de tittar på andra risker, såsom till
exempel fallolyckor. De brukare som bedöms ha brister i brandskyddet erbjuds
besök av personal från räddningstjänsten för kontroll och rådgivning om
brandsäkerhet. Informationen sprids även via äldre- och handikapporganisationer.
Omsorgsförvaltningen driver ett projekt med mobila boendesprinklers som
placeras hos brukare där tillbud har inträffat. Fördelen är att inga ombyggnader och
omfattande installationer behövs och att sprinklern kan flyttas till en annan lägenhet
efter behov.
15.4 Fyrverkeriproblematiken
För att sänka antalet fyrverkerirelaterade bränder och för att bidra till förståelse om
vilka risker det innebär att oförsiktigt skjuta upp fyrverkerier, så samverkar Brå,
Sida | 77
Slutversion
Fältgruppen, Fritidsgruppen, Polisen, kommunens
räddningstjänsten, skolan och fritidsförvaltningen.
1
anlitade
vaktbolag,
Samverkansgruppen träffas redan i september månad för att arbeta fram ett
handlingsprogram för det gemensamma arbetet med olika aktiviteter för ungdomar,
utökad bevakning, kontakt med fyrverkeriförsäljarna, utbildning och information på
skolorna, brev till föräldrar och tillsyn av räddningstjänsten och polisen på
fyrverkeriförsäljningsställen.
Insatser som görs
•
Räddningstjänsten besöker de företag som säljer fyrverkerier. Landskrona stad
har överenskommelse med handlarna om att ha gemensam säljstart den 27
december varje år.
•
Räddningstjänsten tillsammans med polisen tillsynar samtliga försäljningsställen
på första försäljningsdagen.
•
Polisens volontärer vistas utanför försäljningsställena.
•
Utökad bevakning av skolorna.
•
Utökning av väktare i centrum.
•
Räddningstjänsten och Polisen besöker skolorna under december.
•
Nattvandring.
•
Informationsspridning.
•
Lugnt på stan (ordningsvakter) arbetar under helgerna.
15.5 Eldstäder
Kommunen har enligt lagen om skydd mot olyckor skyldighet att se till att sotning
utförs. Landskrona stad har enligt lagen om offentlig upphandling gett uppdraget
till SIMAB (entreprenör) att ansvara för sotning, brandskyddskontroll och
installationsbesiktningar av eldstäder. I avtalet som tecknas framgår det vilken
arbetsmängd och vilket resursbehov som behövs, samt vilken kompetens som ska
finnas att tillgå.
Sotning innebär att brännbara beläggningar tas bort i eldstäder och skorstenar så att
risken för en soteld minimeras.
Brandskyddskontroll innebär att i ett tidigt skede upptäcka fel som kan leda till brand.
Därför ska eldstäder och skorstenar kontrolleras ur brandskyddssynpunkt. Om det
finns misstanke om dolda brister kan kontrollen utökas med en fördjupad
inspektion med hjälp av teknisk utrustning. Kontrollen omfattar även tak och
steganordningar.
Sida | 78
Slutversion
1
Installationsbesiktning innebär en besiktning av att inte bara eldstaden är säker att
använda utan även en kontroll av att eldstaden fungerar som den ska, t.ex. med
ventilationen i fastigheten. Sotaren förklarar även hur eldstaden ska hanteras.
I samband med att nytt avtal tecknas under 2015 så kommer nya rutiner tas fram
för förelägganden och uppföljning.
15.5.1 Frister för sotning
Det är kommunens skyldighet att meddela frister för rengöring (sotning).
Föreskriften MSBFS 2014:6 innehåller allmänna råd som vägledning till
kommunens arbete med att fastställa frister
Sotningsfristerna för Landskrona stad är antagna av räddningsnämnden den 27
januari 2015, och gäller från och med januari 2015. Landskrona stad följer de frister
som myndigheten föreslår i det allmänna rådet i föreskriften MSBFS 2014:6.
•
Undantag för sotning får ske när ingen eldat mellan två tillfällen i anläggningen.
Fastighetsägaren ska då kontakta aktuell sotare och meddela detta.
•
I enskilda fall får rengöring ske tätare än de av kommunen antagna fristerna på
grund av brandskyddsmässiga skäl. Detta beslutas av den nämnd som ansvarar
för sotning.
•
Övergångsförfarandet vid införandet av nya frister kan innebära att rengöring
sker tätare eller glesare men det ska ske enligt de principer som nämns i
föreskriften och i det allmänna rådet MSBFS 2014:6.
15.5.2 Egensotning
I enlighet med 3 kap. 4 § lagen (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor får
kommunen medge att en fastighetsägare utför sotning på den egna fastigheten.
Den sökande ska sammantaget kunna visa att han eller hon har följande:

Nödvändiga kunskaper om sotning och brandskydd samt den kännedom
som behövs om eldstad, rökkanal etc. för att kunna utföra rengöring.

Kunskap om förbränningsteknik och dess påverkan på energiåtgången.

Fysiska förutsättningar för att kunna genomföra rengöring (beträda tak)
samt kunskap om Boverkets regler i BBR 8:24 om takskyddsanordningar
och tillträdesleder. Den sökande ska själv ta ansvar för att arbetet utförs på
ett säkert sätt (utförs sotningen av annan än fastighetsägaren ska det anges i
ansökan).

De redskap som behövs för att kunna genomföra rengöring (lina, lod, viska
etc.).

Kunskap om var eventuellt oljesot ska deponeras.
Sida | 79
Slutversion
1

Medvetenhet om de rengöringsfrister som gäller för objektet som ska
rengöras och det ansvar som följer med ett medgivande (frister finns i
SRVFS 2005:9).

Underlag för att dokumentera rengöringstillfällena. Den sökande ska på
anmodan redovisa dessa för kommunen.
Räddningstjänsten ska dessutom bedöma brandrisker på den inre eller yttre miljön.
15.5.3 Frister för brandskyddskontroll
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har i sin föreskrift och allmänt råd
MSBFS 2014:6 fastställt frister för brandskyddskontroll. MSBFS 2014:6 reglerar
även övergångsbestämmelser.
Brandskyddskontrollen får endast utföras av
teknikerutbildning som är godkänd av kommunen.
en
skorstensfejare
med
15.5.4 Eldningsförbud utomhus
”En länsstyrelse och en kommun får meddela föreskrift om förbud helt eller delvis mot eldning
utomhus samt om liknande förebyggande åtgärder mot brand.” (7 § SFS 2003:789)
Föreskrift för eldning utomhus fastställs varje år av räddningschefsgruppen i Skåne
Nordväst och annonseras i lokalpressen.
Sida | 80
Slutversion
1
16. Extern service
Landskronas räddningstjänst har en väl utvecklad utbildningsverksamhet som ett led i
kommunens systematiska brandskyddsarbete. Utbildningen riktar sig till kommunens
verksamheter samt skolbarn och ungdomar. Syftet med information och utbildning är att förebygga
eller begränsa skador vid brand, olyckor och samhällsstörningar.
I Landskrona stad får samtliga anställda regelbundet genomgå grundläggande brandutbildning
samt hjärt-lungräddning enligt fastställd utbildningsplan. För barn och ungdomar finns särskilt
framtagna utbildningar och rådgivningstillfällen.
16.1 Släckarservice
Räddningstjänsten har avtal med Landskrona stad att serva handbrandsläckare och
inomhusbrandposter i kommunens verksamheter.
16.2 Utbildning
Landskronas räddningstjänst har en väl utvecklad utbildningsverksamhet som ett
led i kommunens systematiska brandskyddsarbete. Utbildningen riktar sig till
kommunens verksamheter samt skolbarn och ungdomar. I Landskrona stad får
samtliga anställda regelbundet genomgå grundläggande brandutbildning, LABC
(sjukvårdsutbildning), samt HLR (hjärt-lungräddning) enligt fastställd
utbildningsplan. Utbildningarna anpassas efter målgruppen. För barn och
ungdomar finns särskilt framtagna utbildningar och rådgivningstillfällen.
16.3 Skolutbildning
Räddningstjänsten bidrar idag till att öka elevernas säkerhetsmedvetande genom särskilda
insatser. Utbildningen innefattar olika delar enligt ett framtaget koncept anpassat för varje
åldersgrupp.
16.3.1 Brandutbildning åk 2, 5 och 8
Åk 2 – ”Eld och brand”. Eleverna får lära sig hur man upptäcker brand och vad
man ska göra om det börjar brinna. Fokus läggs på utrymning, hur man larmar, vad
man gör med brännskador och hur brand sprider sig. Barnen får även komma på
besök till brandstationen.
Sida | 81
Slutversion
1
Åk 5 – ”112, varför brinner det?” Förutom att det repeteras och byggs vidare på
brandkunskapen och hur man ska agera vid brand tillkommer andra
säkerhetsområden såsom issäkerhet, brandsäkerhet och farliga ämnen. Även i femte
klass får eleverna komma på besök till brandstationen.
Åk 8 – ”Anlagda bränder”. Räddningstjänsten träffar eleverna på skolan under
december månad inför nyårsfirandet och en stor del handlar om risker med
fyrverkerier, konsekvenser av brand och vilka straff som kan utdömas vid anlagda
bränder. Andra delar som ingår är brandorsaker, brandvarnare, utrymning och
allmän brandkunskap.
Efter tillbudet – Räddningstjänsten åker efter ett tillbud ut till skolan och går
igenom händelsen med eleverna för att reda ut eventuella funderingar och hjälpa
skolan i arbetet med att se till att det inte händer igen.
16.3.2 Utvärdering
Vid behov eller minst vart femte år genomförs uppföljning med de eleverna som
genomgått utbildning i årskurs 2, 5 och 8 föregående år. Syftet med uppföljningen
är att se om eleverna bibehåller sina brandkunskaper. Resultatet används även för
att utvärdera utbildningarnas innehåll och utformning.
16.4 Ungdomsverksamhet
Räddningstjänsten genomför i samarbete med Fält & Fritid värdutbildning för
ungdomar, s.k. Young Rescue Team. Projektet går ut på att utbilda killar och tjejer i
åldrarna 16–18 år i ledarskap. Fält och Fritid handplockar ca tio ungdomar och
ställer frågan personligen till ungdomen om han eller hon vill vara med i
värdutbildningen.
Värdutbildningen ska träna ungdomarna i ledarskap och utveckla positivt ledarskap
genom gemenskap och samarbete i gruppen. Detta ska leda till en tryggare
självkänsla hos ungdomarna för att välja rätt väg i livet. Värdutbildningen ska också
vara en merit vid jobbansökningar.
Ett annat syfte med värdutbildningen är att skapa relationer med ungdomarna. Att
lära känna ungdomar, få namn, ansikte och en personlig relation med dem för att
ligga ett steg före, innan det blir ett ”Rosengårdsscenario” med stenkastning mot
brandmän och brandbilar i Landskrona. Ungdomarna får utbildning i
brandsläckning,
hjärt-lungräddning,
L-ABC
och
vattenlivräddning.
Räddningstjänsten kan också ta hjälp av ungdomarna ute i samhället där olyckorna
händer. Ju fler som vill, vågar och kan göra en snabb, livsviktig insats vid en olycka,
desto fler liv kan vi tillsammans rädda. Räddningstjänsten tror även att
brandmännen är starka förebilder för ungdomarna och kan påverka dem positivt.
Sida | 82
Slutversion
1
”Människan bakom uniformen” – MBU – är ett samarbete mellan olika
uniformsbärande yrken. Samarbetet är ett led i att nå ökad förståelse för den
uniformsbärande personalens vardag och arbetsvillkor.
Målet är att komma närmare varandra som individer fysiskt/socialt och att skala av
okunskap och otrygghet som upplevs ligga mellan de olika samhällsgrupperna. Vi
tror man kan nå dit genom en öppen dialog och att visa på att under uniformen
finns en helt vanlig människa med samma behov och önskningar som andra.
Målgruppen är ungdomar mellan 16 och 19 år som är intresserade av att lära känna
”människan bakom uniformen” och som vill delta frivilligt i projektet.
16.5 Information
Räddningstjänsten informerar i trygghets- och säkerhetstänkande för olika
föreningar, verksamheter och, vid uppkomna behov, om hur man kan förebygga
brand och andra olyckor.
Sida | 83
Slutversion
1
Skadeavhjälpande verksamhet
Räddningstjänstens operativa verksamhet
Sida | 84
Slutversion
1
17. Räddningstjänst
17.1 Kommunens övergripande skyldighet enligt lag
Kommunen ska ansvara för räddningstjänst inom kommunen. Vid olyckor och
överhängande fara för olyckor ska kommunens räddningstjänst, enligt lagen
(2003:778) om skydd mot olyckor (LSO), ansvara för att hindra och begränsa skador på
människor, egendom eller miljö. Räddningstjänsten ska planeras och organiseras så
att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett
effektivt sätt med hänsyn till de lokala förhållandena i kommunen. Kommunen ska
ta till vara att utnyttja andra kommuners resurser för räddningstjänst.
Kommunen ska ansvara för en räddningsinsats endast om detta är motiverat med
hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna
för insatsen och omständigheterna i övrigt.
17.2 Statens skyldighet enligt lag
Vid olyckor och överhängande fara för olyckor ska staten ansvara för att hindra och
begränsa skador på människor, egendom eller miljö när det gäller
fjällräddningstjänst, flygräddningstjänst, sjöräddningstjänst, efterforskning av
försvunna personer i andra fall, miljöräddningstjänst till sjöss och räddningstjänst
vid utsläpp av radioaktiva ämnen.
17.2.1 Fjällräddningstjänst
I fjällområden ska polisen ansvara för den räddningstjänst som omfattar
efterforskning och räddning av en person som har försvunnit och där det befaras
att det föreligger fara för personens liv eller allvarlig risk för personens hälsa.
Polisen ansvarar också för att rädda den som har råkat ut för en olycka eller
drabbats av en sjukdom och som snabbt behöver komma under vård eller få annan
hjälp.
17.2.2 Flygräddningstjänst
Vid flyghaverier inom Sveriges sjöterritorium och inom Sveriges ekonomiska zon
samt Vänern, Vättern och Mälaren, ska Sjöfartsverket ansvara för räddningstjänst.
Sjöfartsverket ansvarar även för räddningstjänst vid flyghaverier på land så länge
nedslagsplatsen inte är lokaliserad. När nedslagsplatsen är lokaliserad på land eller i
vattendrag, kanaler, hamnar och insjöar (utöver ovan nämnda) övergår ansvaret till
den kommunala räddningstjänsten.
Sida | 85
Slutversion
1
Sjöfartsverket ska också för de insatser mot skador som behövs när ett luftfartyg är
nödställt eller när fara hotar lufttrafiken samt ansvara för efterforskning av
luftfartyg som saknas.
17.2.3 Sjöräddningstjänst
Inom Sveriges sjöterritorium och inom Sveriges ekonomiska zon samt Vänern,
Vättern och Mälaren, ska Sjöfartsverket ansvara för efterforskning och räddning av
människor som är eller kan befaras vara i sjönöd samt för sjuktransporter från
fartyg. I vattendrag, kanaler, hamnar och insjöar (utöver ovan nämnda) ligger
ansvaret hos den kommunala räddningstjänsten.
17.2.4 Efterforskning av försvunna personer i andra fall
I andra fall än de tre som avses ovan är det polisen som ansvarar för efterforskning
av personer som har försvunnit under sådana omständigheter att det kan befaras att
det föreligger fara för deras liv eller allvarlig risk för deras hälsa.
17.2.5 Miljöräddningstjänst till sjöss
Inom Sveriges sjöterritorium och inom Sveriges ekonomiska zon samt Vänern,
Vättern och Mälaren, ska Kustbevakningen ansvara för räddningstjänst när olja eller
andra skadliga ämnen har kommit ut i vattnet eller det föreligger en överhängande
fara för detta. I vattendrag, kanaler, hamnar och insjöar (utöver ovan nämnda)
ligger ansvaret hos den kommunala räddningstjänsten.
17.2.6 Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen
Vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning i sådan
omfattning att särskilda åtgärder krävs för att skydda allmänheten, eller då
överhängande fara för ett sådant utsläpp föreligger, ska länsstyrelsen ansvara för
räddningstjänst.
Sida | 86
Slutversion
1
18. Organisation
Enligt LSO (3 kap. 16 §) ska det finnas en räddningschef i kommunen.
Räddningschefen ansvarar för att räddningstjänsten är ändamålsenligt organiserad.
Räddningschefen är räddningsledare, men får utse någon annan som uppfyller de
behörighetskrav som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer, att vara räddningsledare. Kommunens räddningsledare är
dokumenterade i en delegationsförteckning. Enligt en överenskommelse mellan
räddningscheferna i Skåne kan var och en som har delegerats som räddningsledare i
en kommun också utses till räddningsledare i Skånes övriga kommuner. Om
räddningschefen är frånvarande tar ställföreträdande räddningschef över ansvaret.
Detta avsnitt beskriver i grova drag hur Landskrona räddningstjänsts operativa
verksamhet är utformad för att leva upp till de krav som ställs i LSO och utifrån
den aktuella riskbild som finns i kommunen.
Detaljerad information om den operativa verksamheten preciseras i operativa
styrdokument. Räddningstjänstens förmåga till räddningsinsatser kan delas in i två
huvuddelar: insatsförmåga och ledningsförmåga.
18.1 Aktuell riskbild
Landskrona stad är en kommun med såväl stora riskobjekt och tung industri som
socioekonomiska problem och integrationsproblem. Trots sin litenhet kan
Landskrona i många fall jämföras med storstäder som Malmö, vilket
räddningstjänsten måste ta hänsyn till när den operativa verksamheten organiseras.
Därtill tillkommer problematiken med tillgängligheten till ön Ven och ön Gråen
(inklusive Gipsön).
Enligt insatsstatistik från de senaste fem åren domineras räddningstjänstens larm av
”brand i byggnad”, ”brand ej i byggnad” och ”trafikolycka” (se bilaga 1 för mer
detaljerad insatsstatistik). På Ven är det främst cykelolyckor som sker och som
kräver sjuktransporter med räddningsbåten till fastlandet. Den operativa
verksamhetens förmåga ska vara dimensionerad för att hantera alla typer av
olyckor. Räddningsstyrkan ska dessutom vara utrustad och övad för andra än typer
av olyckor för att avhjälpa dessa eller åtminstone påbörja en insats tills förstärkning
anländer från angränsande kommuner.
Sida | 87
Slutversion
1
18.2 Samverkande organisationer
Landskrona räddningstjänst samverkar i det operativa arbetet främst med följande:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Räddningstjänsterna i Skåne NV (Bjuv, Båstad, Höganäs, räddningstjänsten
Skåne Nordväst, räddningstjänsten Söderåsen och Svalöv).
Ambulanssjukvården
Polismyndigheten
Kustbevakningen
Sjöfartsverket
Svenska sjöräddningssällskapet i Barsebäck
Länsstyrelsen Skåne
SOS Alarm AB
Trafikverket
Kommunförbundet Skåne
18.3 Insatsförmåga
18.3.1 Personella resurser
Räddningsstyrkan i Landskrona bemannas av totalt 30 heltidsanställda brandmän
och 6 heltidsanställda styrkeledare. Varje dygn på året bemannas räddningsstyrkan
av minst ett befäl och 6 brandmän där minst två av brandmännen är utbildade
båtförare. Anspänningstiden, dvs. tiden från larm till det att räddningsstyrkan är på
väg till skadeplatsen, är maximalt 90 sekunder.
Räddningsstyrkan är dimensionerad för att klara ett larm, och övriga samtida larm
får lösas genom samverkan och räddningsstyrkor från andra kommuner. I och med
att samtliga befäl och nästan hälften av brandmännen jobbar i kombitjänst finns det
dock, nästan alltid, personal till att bemanna ytterligare en släckbil (5 personer)
under kontorstid, förutom under semesterperioden (juni–augusti). Detta ökar den
lokala förmågan att klara två samtidiga larm eller snabbt förstärka en större
händelse.
Vid behov kan den lokala förmågan förstärkas med ytterligare resurser från andra
kommuner. Detta sker främst genom ett samverkansavtal i Skåne Nordväst där
räddningsstyrkorna i de tio kommunerna disponeras för att, på bästa sätt, förstärka
pågående räddningsinsatser med ytterligare resurser och för att ge en god
uthållighet vid långvariga räddningsinsatser. Räddningsstyrkorna disponeras också
för att hålla beredskap för att utföra räddningstjänst om ytterligare olyckor inträffar.
Vid behov sker även samverkan med andra räddningstjänster utanför Skåne NV,
t.ex. räddningstjänsten Syd.
Det finns två frivilliga räddningsvärn i kommunen, i Glumslöv respektive på Ven,
som kan utnyttjas vid olyckshändelser. Deras uppgift är t.ex. att ordna
vattenförsörjning, att påbörja utvändig släckning samt att begränsa bränder. Utifrån
att Ven är en ö dit det tar ganska lång tid för räddningstjänsten att komma, eller i
Sida | 88
Slutversion
1
värsta fall inte alls kan komma, finns det en högre förmåga hos räddningsvärnet.
Räddningsvärnet på Ven har några medlemmar som har behörighet att rökdyka och
ett befäl med kompetensen räddningsledare A. Samtliga är dock frivilliga och har
ingen jour eller beredskap. Personalen kallas in vid behov enligt tjänsteplikt utifrån
LSO. Inkallningen sker via utalarmering enligt särskilda larmplaner.
18.3.2 Materiella resurser
Räddningsstyrkan i Landskrona ska minst ha tillgång till följande:
•
Två släck- och räddningsfordon med mobilt datastöd som är kopplat till
räddningstjänstens verksamhetsstöd, Daedalos. Där finns det bl.a. information
om kommunens brandpostnät, insatsplaner och insatskort för utvalda objekt,
verksamhetsinformationer och kontaktpersonsuppgifter för olika verksamheter.
Dessutom fungerar det som ett navigeringsstöd.
•
Ett höjdfordon som når minst 30 meter.
•
Ett tankfordon med tank för ca 10 000 liter vatten och 1 100 liter skumvätska.
•
Två mindre transportbilar för räddningsutrustning.
•
En transportbåt för resurser till Ven.
•
En mindre båt för kustnära vatten.
•
Utrustning för rök- och kemdykning.
Räddningstjänsten strävar hela tiden efter att optimera de materiella resurserna ur
ett arbetsmiljöperspektiv. Numera används t.ex. lättare och ergonomiskt formbara
tryckluftsapparater för andningsskydd och portabla hydrauliska klippverktyg vid
trafikolyckor. Räddningstjänsten strävar också att efter att använda sig av mer
miljövänliga och effektivare släckmetoder. Därför har släck- och
räddningsfordonen nyligen utrustats med en ny sorts släcksystem och tillsatsmedel
som ger lägre släckmedelsåtgång trots effektivare släckförmåga samt ett minskat
behov av att använda skum.
I regional samverkan inom Skåne finns bland annat tillgång till:
•
miljöfordon
•
depåcontainer för rökskydd
•
restvärdesutrustning
•
utrustning för ”tunga lyft”
•
storskalig släckutrustning
•
regional kemenhet
Sida | 89
Slutversion
•
1
utrustning för livräddning från hög höjd.
18.3.3 Förmåga vid mindre olyckor
Den lokala räddningsstyrkan i Landskrona ska självständigt kunna utföra följande:
•
Samtidig invändig och utvändig livräddning med hjälp av rökdykare och
personal på stegar och/eller i höjdfordon vid en bostadsbrand upp till 30
meters höjd.
•
Släckning eller begränsning av brand i mindre byggnad, t.ex. normalstor
lägenhet, villa, mindre industribyggnad eller mindre kontor.
•
Håltagning i takkonstruktioner i samband med brand i byggnad.
•
Inledande insats med rök- eller kemdykare i komplexa insatsmiljöer med krav
på skyddsgrupp.
•
Släckning av mindre fartygsbränder.
•
Släckning eller begränsning av mindre brand i det fria.
•
Släckning av spillbrand (max 300 m²) vid tankbils-/tankvagnsolycka. Detta
gäller även för s.k. polära vätskor.
•
Losstagning av fastklämda personer, t.ex. vid trafikolyckor mellan två fordon.
•
Akut skadeomhändertagande av fastklämda personer, t.ex. vid trafikolyckor
mellan två fordon.
•
Räddningsinsatser, s.k. ytlivräddning i vattendrag, kanaler, hamnar, insjöar och
strandnära vatten.
•
Omhändertagande av mindre utsläpp av kemikalier.
•
Livräddning vid kemikalieolycka.
•
Kemdykning vid mindre kemikalieutsläpp.
•
Begränsning och bekämpning av mindre oljeutsläpp på land eller i vattendrag,
kanaler, hamnar och insjöar.
•
Sjötransport av skadade och sjuka från Ven samt deltagande
sjöräddningsuppdrag från JRCC (Joint Rescue Coordination Center).
•
Sjukvårdsinsats, enligt delegation, vid t.ex. hjärtstopp samt omhändertagande
vid IVPA-larm (i väntan på ambulans).
•
Övrig räddningstjänst, t.ex. djurlivräddning, ras, skred, elolycka m.m.
•
Akut restvärdesräddning i mindre omfattning där skadan orsakats av brand eller
vatten.
Sida | 90
i
Slutversion
1
18.3.4 Förmåga vid större och eller komplexa olyckor
Genom samverkan med andra räddningstjänster i framför allt Skåne Nordväst, men
också övriga Skåne, ska räddningstjänsten exempelvis kunna klara av:
•
Att genomföra en insats med rök- eller kemdykare i komplexa insatsmiljöer
med krav på skyddsgrupp och reservgrupp inom 30 minuter.
•
Släckning eller begränsning av stora bränder, t.ex. vindsbränder eller bränder i
stora byggnader.
•
Släckning eller begränsning av bränder i stora industrier, publika lokaler, hotell
och sjukhus.
•
Livräddning i publika lokaler, hotell och sjukhus.
•
Släckning eller begränsning av större fartygsbränder.
•
Släckning eller begränsning av större bränder i det fria.
•
Avancerad livräddning samt losstagning vid trafikolycka på väg eller järnväg.
•
Lyft av tunga fordon som vält, s.k. tung räddning.
•
Räddningsinsats i tågtunnel.
•
Avancerad livräddning från hög höjd.
•
Beskjutning och oskadliggörande av brandutsatta gasflaskor.
•
Begränsning av större utflöde av kemikalier.
•
Upprättande av uppsamlingsplats och saneringsplats för skadade.
•
Räddningsinsats med vattendykning i vattendrag, kanaler, hamnar och insjöar.
•
Bekämpning och begränsning av stora oljeutsläpp, t.ex. utmed kusten.
Samverkan sker då också med andra kommunala förvaltningar, myndigheter,
försvaret och frivilliga organisationer.
18.4 Ledningsförmåga
18.4.1 Personella resurser
Den operativa ledningen i Landskrona bemannas av sex heltidsanställda
insatsledare. Varje dygn på året bemannas insatsledarbilen med en insatsledare som
tillika är insatsledare i Bjuv och Svalöv. Anspänningstiden, dvs. tiden från larm till
det att insatsledaren är på väg till skadeplatsen, är maximalt 90 sekunder.
Den operativa ledningen i Landskrona är dimensionerad för att klara ett larm och
övriga samtida larm får lösas genom samverkan och insatsledare från andra
kommuner. I och med att insatsledarna jobbar i kombitjänst finns det dock, nästan
Sida | 91
Slutversion
1
alltid, personal till att bemanna reservinsatsledarbilen under kontorstid, förutom
under semesterperioden (juni–augusti). Detta ökar den lokala förmågan till att klara
två samtidiga larm, dock är utrustningen i reservinsatsledarbilen ytterst begränsad
eftersom det normalt är utrustningen i ordinarie insatsledarbil som flyttas över när
behov av reservbilen finns.
Enligt samverkansavtalet mellan kommunerna i Skåne NV finns det alltid en
räddningschef i beredskap (RCB), tillika tjänsteman i beredskap (TIB), som
fungerar som operativ räddningschef i hela regionen. På dennes delegation arbetar
sedan ett inre befäl som är placerad i ledningscentralen på Bårslöv. Därutöver finns
det också en vakthavande brandingenjör (VBI) i regionen. Dessa tre funktioner har
tillsammans ett övergripande ansvar för ledning och samordning av den operativa
räddningstjänsten inom kommunerna i Skåne NV. Genom samverkansavtalet är
ledningsorganisationen dimensionerad för att kunna utföra flera räddningsinsatser
samtidigt vid såväl små som stora olyckor.
Genom samverkan i Skåne län finns en gemensam operativ stabsorganisation med
utbildade stabschefer och ledningsoperatörer. Därutöver finns det bland
insatsledare och brandingenjörer i länet utbildad personal för att bemanna olika
stabsfunktioner i en den operativa staben.
18.4.2 Materiella resurser
Räddningstjänsten i Landskrona ska minst ha tillgång till:
•
En insatsledarbil med mobilt datastöd som är kopplat till räddningstjänstens
verksamhetsstöd, Daedalos. Där finns det bl.a. information om kommunens
brandpostnät,
insatsplaner
och
insatskort
för
utvalda
objekt,
verksamhetsinformationer och kontaktpersonsuppgifter för olika verksamheter.
Dessutom fungerar datorstödet som ett navigeringsstöd.
•
I regional samverkan inom Skåne finns tillgång till:
•
En ledningsbuss.
18.4.3 Operativ ledning vid räddningsinsats
Den operativa ledningsorganisationen vid en räddningsinsats dimensioneras utifrån
typen av skadehändelse och dess storlek i fem olika ledningsnivåer (N1–N5). I
avsnittet för insatsförmåga och tidigare i detta avsnitt har de fem olika
ledningsfunktionerna omnämnts, och här följer vilken ledningsnivå de tillhör:
•
•
•
•
•
Styrkeledare (N1)
Insatsledare (N2)
Vakthavande brandingenjör (N3)
Inre befäl (N4)
Räddningschef i beredskap (N4 och N5)
En styrkeledare (nivå 1) har maximalt 90 sekunders anspänningstid och förväntas
klara av följande:
Sida | 92
Slutversion
•
•
•
•
1
Vara räddningsledare och samtidigt leda upp till två räddningsenheter.
Leda upp till tre räddningsenheter vid mindre komplexa händelser.
Vara sektorchef vid små, medelstora och stora insatser.
Vara rökdykarkontrollant, brytpunktsbefäl, arbeta i olika stabsuppgifter och
med underhållstjänst.
En insatsledare (nivå 2) har maximalt 90 sekunders anspänningstid och förväntas
klara av följande:
•
•
•
•
•
•
•
Vara räddningsledare och svara för samordning mellan sektorer vid insats med
flera styrkeledare.
Vara sektorchef och leda upp till sex styrkeledare vid mindre komplexa
händelser.
Ha god omvärldskunskap om samhällets förutsättningar att hantera olyckor.
Ha goda kunskaper inom områden som taktik och ledning.
Arbeta i räddningsledarens stab.
Arbeta i räddningschefens stab.
Bemanna rollen som samverkansbefäl.
En vakthavande brandingenjör (nivå 3) har maximalt 90 sekunders anspänningstid
(förväntas vara på skadeplats inom maximalt 45 minuter) och förväntas klara av
följande:
•
•
•
•
•
•
Vara räddningsledare vid medelstora och stora insatser.
Leda flera sektorer.
Med hjälp av stab leda upp till åtta stora sektorer.
Ha god omvärldskunskap om samhällets förutsättningar att hantera olyckor och
kriser.
Vara specialiserad inom områden som taktik, ledning, juridik och anläggningar
som omfattas av 2 kap. 4 § i LSO.
Arbeta i räddningschefens stab i rollen som stabschef eller annan stabsfunktion.
Ett inre befäl (nivå 4) har maximalt 60 sekunders anspänningstid och förväntas
klara av följande:
•
•
•
•
•
•
Ha god omvärldskunskap om samhällets förutsättningar att hantera olyckor och
kriser.
Vara specialiserad inom området ledning.
Arbeta i räddningsledarens stab.
Arbeta i räddningschefens stab.
Inledningsvis besluta om resursförsörjning enligt mandat från räddningschef i
beredskap.
Inledningsvis besluta om strategisk beredskap enligt mandat från räddningschef
i beredskap.
Sida | 93
Slutversion
1
En räddningschef i beredskap (nivå 4 och nivå 5) har maximalt 90 sekunders
anspänningstid (förväntas vara i ledningscentral inom maximalt 45 minuter) och
förväntas klara av följande:
•
•
•
•
•
•
Inneha räddningschefsmandat.
Leda hela utryckningsorganisationen i Skåne NV.
Kontinuerligt definiera utryckningsorganisationens roll.
Ansvara för resursförsörjning under pågående räddningsinsatser för att nå
kontroll på skadeutbredningen.
Besluta nivån på beredskapshållningen i förhållande till aktuell hotbild och hotat
intresse vid pågående räddningsinsats/er.
Vara tjänsteman i beredskap för kommunerna i Skåne NV. Det finns inget
lokalt beslutsmandat utan kommunernas egna krisledningsorganisationer
initieras vid behov.
18.5 Täckningsgrad i kommunen
Yttäckningen beskriver hur snabbt en räddningsstyrka samt insatsledaren kan vara
på plats vid en olycka efter det att de har fått ett larm. Yttäckningen styrs i
huvudsak av brandstationens placering, anspänningstiden och vägnätets utformning
samt framkomlighet. Yttäckningen tar inte hänsyn till grannkommunernas förmåga
och deras yttäckning in i vår kommun.
Bild 1. Zonkarta över sammanlagd tid för anspänning och körning från brandstationen.
Anspänningstiden (tiden från larm till dess att en räddningsstyrka ska lämna
brandstationen eller annan plats där de befinner sig) är 90 sekunder. I Glumslöv
Sida | 94
Slutversion
1
och på Ven finns det räddningsvärn. För räddningsvärnen finns det ingen
anspänningstid eftersom de är frivilliga resurser där personalen kommer vid larm
ifall de har möjlighet. Bild 1 visar hur lång tid det normalt tar för en
räddningsstyrka, som befinner sig på brandstationen, att nå olika delar av
kommunen från det att den får larmet. På bilden framgår det tydligt att större delen
av kommunen nås inom 10 minuter. För Ven är tiden 30 minuter ifall inte
räddningsvärnet kommer. Ifall räddningsstyrkan befinner sig på annat uppdrag
förändras tidszonerna, liksom att de påverkas av väderlek, trafikintensitet,
vägarbeten etc. Vid extrema väderförhållanden kan det till och med vara så att
räddningsstyrkan inte kan ta sig till Ven. Genom samverkansavtal med
grannkommunerna larmas alltid närmaste likvärdiga räddningsstyrka oberoende av
var kommungränsen går, vilket gör att tiderna kan bli kortare än vad zonkartan
visar.
18.6 Kompetens
18.6.1 Grundkompetens
De grundkompetenskrav som krävs för att tjänstgöra vid räddningstjänsten är
följande:
•
Kommunens räddningschef ska vara brandingenjör med kompletterande
räddningsledarutbildning vid MSB:s skola eller likvärdig utbildning.
•
Vakthavande brandingenjör ska vara brandingenjör med kompletterande
räddningsledarutbildning vid MSB:s skola eller likvärdig utbildning.
•
Insatsledare ska som lägst ha utbildning i räddningsledning B vid MSB:s skola
eller likvärdig utbildning.
•
Styrkeledare ska som lägst ha utbildning i räddningsledning A vid MSB:s skola
eller likvärdig utbildning.
•
Brandmän ska som lägst ha utbildning i skydd mot olyckor (SMO) vid MSB:s
skola eller motsvarande, alternativt vara rutinerad hel- eller deltidsbrandman
med utbildning enligt det gamla systemet i före detta Räddningsverkets
utbildningsprogram före 2003.
•
Personal i räddningsvärnen ska som lägst ha kvalitetssäkrats enligt MSB:s
certifieringsutbildning.
18.6.2 Rekrytering av brandmän
Vid rekrytering av nya brandmän bedöms den sökande utifrån utbildning,
erfarenhet samt övrig kompetens. Ett urval av de sökande får dessutom genomgå
en ”testdag”, där ett flertal moment ingår. Momenten som ingår är:
•
IQ-test
Sida | 95
Slutversion
1
•
Testlöpning (Cooper 3000 meter)
•
Arbetsrelaterat ”varv” med olika moment som ska utföras
•
Presentation och intervju utifrån räddningstjänstens värdegrund
•
Skrivtest
•
Höjdtest
•
Test av praktiskt handhavande och förmåga att följa instruktioner
Vid bedömningen av de olika testmomenten ges enbart betygen godkänd eller inte
godkänd, dvs. vidare gallring kommer att ske utifrån andra tester och meriter för de
personer som är godkända.
18.6.3 Introduktionsutbildning för brandmän
Alla nyanställda brandmän genomgår en 15 dagars introduktionsutbildning enligt
ett framtaget schema. Utbildningens längd och innehåll ska anpassas efter vad den
anställde har för tidigare erfarenhet i yrket. Fokus vid introduktionsutbildningen ska
vara på att fungera i rollen som rökdykare 2. Övriga roller tränas och övas när det
blir aktuellt att kompetensutveckla sig vidare i rollen som brandman.
18.6.4 Utryckningskörning
Grundkraven för att vara utryckningsförare vid Landskrona räddningstjänst är att
den anställde har haft B-körkort minst fem år, för att säkerställa att han eller hon
har en viss trafikvana. Den anställde ska även ha haft C-körkort minst ett år och
varit tillsvidareanställd minst ett år.
Det är även ett krav att den anställde uppfyller de krav som ställs på att han eller
hon hittar i kommunen och kan visa det. Kravet vad det gäller kartkunskap och
lokalkännedom är att den anställde i princip hittar till alla gator och
automatlarmsobjekt utan kartstöd inom tätorten. Utanför tätorten, men inom
kommunen, ska den anställde ha sådan kunskap att han eller hon snabbt kan
besluta om färdväg och snabbt finna adresser med hjälp av kartstöd om det behövs.
Den anställde ska även inneha sådan kunskap om fordonet och fordonets
utrustning att han eller hon kan agera professionellt på olycksplatsen i rollen som
chaufför och kunna de rutiner som gäller för chauffören på fordonet. Uppkörning
sker med utsedda instruktörer.
18.6.5 Insats till havs och ytlivräddning
Räddningstjänsten har en räddningsbåt (Svärdet) för att i första hand kunna
transportera över brandpersonal till Ven vid en olyckshändelse. I ett samarbetsavtal,
med den ambulansentreprenör som Region Skåne har utsett att bedriva
ambulansverksamhet i kommunen, har räddningstjänsten tagit på sig ansvaret för
sjukvårdstransporter mellan Ven och fastlandet. Vid sjöräddningsuppdrag är
räddningstjänsten behjälplig till JRCC och/eller Kustbevakningen då detta begärs.
Sida | 96
Slutversion
1
Räddningstjänsten ska, året runt och på ett för personalen säkert sätt, kunna
genomföra livräddning med ytlivräddare i samband med olyckor i kommunens
vattendrag, kanaler, hamnar och insjöar samt strandnära vatten. Ytlivräddning
innebär räddning från ytan med nerdyk till ett maximalt djup av 4 meter (utan
tillförsel av luft). Vid behov av dykare kommer räddningsdykare från
räddningstjänsten Skåne Nordväst enligt samarbetsavtal.
För att få framföra ”Svärdet” ska brandmännen minst ha följande utbildningar:
•
Fartygsbefäl, klass 8
•
VHF-certifikat
•
Radarutbildning
18.6.6 Sjukvårdslarm och IVPA
Räddningstjänsten larmas på sjukvårdslarm och IVPA-larm när en akut svårt sjuk
människa behöver hjälp av ambulanssjukvården, men där vänteperioden på närmast
tillgängliga ambulans bedöms bli för lång. Räddningstjänsten larmas då ut samtidigt
med ambulans för att snabbare nå hämtningsplatsen.
Räddningstjänsten larmas på sjukvårdslarm vid hjärtstoppsassistans och då SOS
Alarm AB bedömer att räddningstjänsten kan vara på plats före den första
ambulansen. Räddningstjänsten larmas på IVPA-larm vid Prio 1-ambulanslarm då
SOS Alarm AB bedömer att tidsvinsten i förhållande till första ambulans på plats
överstiger 15 minuter.
För att uppfylla kraven för sjukvårdsuppdraget är all operativ personal på
räddningstjänsten sjukvårdsdelegerade. Delegerad brandman/brandbefäl får
använda defibrillator och syrgas och ska vara förtrogen med undersökningsteknik
enligt ABCDE-systemet.
A. Airway + cervical spine control
B. Breathing
C. Circulation
D. Disability
E. Expose + environment
18.6.7 Övningsverksamhet
Räddningstjänstens operativa personal ska utbildas och övas för att kunna utföra
insatser och uppdrag på ett snabbt, säkert och effektivt sätt. Räddningspersonalen
ska genomföra övningar i minst den omfattning som framgår av nedanstående
tabell. Därutöver ska brandingenjörer med tjänst som VBI ha ytterligare fyra
utbildningstillfällen i samverkan med övriga VBI:er i Skåne Nordväst.
Personalkategori Övningstimmar
Antal övningar Innehåll i stort
Sida | 97
Slutversion
Brandingenjör
Insatsledare
Styrkeledare
Insatsledare
Styrkeledare
Brandman
Personal vid
räddningsvärn
per år
15
per år
3
5
2
120
40–45
16
8
1
Stabs- och
ledningsutbildning
Stabs- och
ledningsutbildning
Allmän
räddningstjänst
Allmän
räddningstjänst
Internutbildningsgruppen planerar och genomför mer omfattande övningar, medan
styrkeledaren och/eller skiftlagen kan planera mindre övningar utifrån den
övningsplan som internutbildningsgruppen har tagit fram. Övningar ska planeras
utifrån verksamhetens mål, erfarenheter från larm, riskanalysen i kommunen,
samverkansavtal och lagar.
Räddningstjänsten har ett eget övningsfält och övningshus där olika typolyckor kan
övas. Övningar sker också på företag, förvaltningar, lasarett, andra övningsfält etc.
för att öka samverkan och objektskännedom.
18.7 Förmåga under höjd beredskap
Kommunens organisation för räddningstjänsten ska vid höjd beredskap skydda och
rädda befolkningen och civil egendom från verkningar av krig.
Räddningstjänsten har följande tilläggsuppgifter från staden om nationen övergår i
höjd beredskap.
1. Upptäckande, utmärkning och röjning av farliga områden,
2. Indikering, sanering och andra åtgärder för skydd mot kärnvapen och
kemiska stridsmedel,
3. Kompletterande åtgärder som är nödvändiga för att verksamhet enligt
denna paragraf skall kunna fullgöras.
4. Delta i åtgärder för första hjälp åt och transport av skadade samt för
befolkningsskydd.
De arbetsuppgifter som gäller vid kommunal räddningstjänst skall gälla även när
personalen inom stadens organisation för räddningstjänst utför uppgifter enligt
höjd beredskap.
De resurser stadens räddningstjänst har för dessa uppgifter är befintlig
personalstyrka. Då direktivet som styr höjd beredskap i nuläget klargör att staden
har 10år på sig att mobilisera sin organisation för höjd beredskap har inga vidare
åtgärder vidtagits i förberedande syfte.
Sida | 98
Slutversion
1
Det säkerhetspolitiska läget har dock förändrats de senaste åren och sannolikt
kommer nya direktiv för kommunernas planering för höjd beredskap under denna
mandatperiod. Detta kan innebära att stadens handlingsprogram kan komma att
revideras under mandatperioden.
Sida | 99
Slutversion
1
19. Myndighetsbeslut vid räddningsinsats
19.1 Tjänsteplikt
Enligt LSO (6 kap. 1 §) har räddningsledaren rätt att ta ut personer i tjänsteplikt.
När det behövs är alla som under kalenderåret fyller lägst 18 år och högst 65 år,
skyldiga att medverka i räddningstjänst, i den mån hans eller hennes kunskaper,
hälsa och kroppskrafter tillåter det.
Räddningsledarens beslut ska dokumenteras i skriftlig form och av beslutet ska det
framgå när och av vem det har fattats samt skälen för beslutet och vem det avser.
19.2 Ingrepp i annans rätt
Om fara för liv, hälsa eller egendom eller för skada i miljön inte lämpligen kan
hindras på något annat sätt, får räddningsledaren vid en räddningsinsats bereda sig
och medverkande personal tillträde till annans fastighet, avspärra eller utrymma
områden, använda, föra bort eller förstöra egendom samt göra andra ingrepp i
annans rätt, i den mån ingreppet är försvarligt med hänsyn till farans beskaffenhet,
den skada som vållas av ingreppet och omständigheterna i övrigt. (LSO, 6 kap. 2 §)
Räddningsledarens beslut ska dokumenteras i skriftlig form och av beslutet ska det
framgå när och av vem det har fattats samt skälen för beslutet och vem det avser.
19.3 Avslut av räddningsinsats
Enligt LSO (3 kap. 9 §) är en räddningsinsats avslutad när räddningsledaren fattar
beslut om detta. Detta ska ske när något eller några av de fyra kriterierna för
räddningstjänst inte längre uppfylls. När en räddningsinsats är avslutad ska
räddningsledaren, om det är möjligt, underrätta ägaren eller nyttjanderättshavaren
till den egendom som räddningsinsatsen har avsett om behovet av bevakning,
restvärdesskydd, sanering och återställning. Behövs bevakning med hänsyn till
risken för nya olyckor, men inte kommer till stånd, får räddningsledaren utföra
bevakningen på ägarens eller nyttjanderättshavarens bekostnad.
Beslutet om avslut av räddningsinsats ska dokumenteras skriftligt. Detta sker
genom att räddningsledaren rapporterar beslutet till inre befäl eller SOS Alarm AB
så att tidpunkt och aktuellt beslut förs in i zenitprotokollet (ett tidsprotokoll som
SOS Alarm AB upprättar för varje insats). Protokollet används sedan av
Sida | 100
Slutversion
1
räddningsledaren som underlag till insatsrapporten där beslutet och tiden för när
beslutet togs ska redovisas.
Sida | 101
Slutversion
1
20. Larmhantering
Enligt LSO (6 kap. 10 §) är det kommunen och de statliga myndigheter som
ansvarar för räddningstjänst, som ansvarar för att det finns anordningar för
alarmering av räddningsorganen.
20.1 Alarmering
Medborgaren kan vid en olycka larma räddningstjänsten via nödnummer 112 där
operatörer hos SOS Alarm AB tar emot nödsamtalet. Räddningstjänsten har avtal
med SOS Alarm AB som i sin tur larmar räddningsstyrkan. Alarmeringen kan ske i
av varandra oberoende sambandsvägar genom telenät och radionät. SOSoperatörerna följer särskilt uppgjorda planer, s.k. indexplaner, vid bedömningen av
vilka resurser som behöver larmas till olycksplatsen. I direkt anslutning till SOSoperatören i Helsingborg finns det inre befälet i Skåne NV. Han eller hon kan
omedelbart påverka vilka resurser som ska larmas ifall de uppgjorda planerna inte är
tillämpliga för den aktuella olyckan.
20.2 Varning
Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) är ett system för kommunen att varna
allmänheten vid stora olyckor och allvarliga händelser. Systemet består av
utomhuslarmet ”viktigt meddelande” som larmar via tyfoner i tätorten och
information i radio och TV. Tyfonerna kan aktiveras av SOS Alarm AB och på
brandstationen på begäran av räddningsledaren. Signalen består av 7 sekunder långa
ljudstötar med 14 sekunder tystnad emellan. Signalen ska ljuda i minst två minuter.
När signalen ljuder ska medborgaren
1. gå inomhus
2. stänga fönster, dörrar och ventilation
3. lyssna på Sveriges Radio eller titta på Sveriges Television.
Vid omfattande eller särskilda räddningsinsatser ges information via radio och tv
enligt avtal med Sveriges Radio, vilket SOS Alarm AB ombesörjer. Information ges
också på kommunens hemsida.
När faran är över sänds signal ”faran över” som är en 30 sekunder lång signal.
Sida | 102
Slutversion
1
Signalen ”viktigt meddelande” testas kl 15.00 första helgfria måndagen i mars, juni,
september och december. Samtidigt testas också signal ”faran över”. Information
ges i radio och tv även vid dessa tillfällen.
Tyfonerna kan också användas för att ge beredskapslarm och flyglarm om Sverige
skulle vara i krig.
20.3 Teleavbrott
Räddningstjänsten får information från SOS Alarm AB när alarmering av
räddningstjänst, ambulans och polis inte kan göras via ordinarie larmväg vid större
teleavbrott. Det är sedan räddningstjänsten som ansvarar för att vidta åtgärder ifall
man gör bedömningen att detta behövs. Faktorer som påverkar räddningstjänstens
beslut är:
•
antalet hushåll som är drabbade
•
var i kommunen avbrottet är
•
om det är samtidigt avbrott i det fasta telefonnätet och det mobila telefonnätet
•
om det är flera operatörer som har avbrott
•
avbrottets längd.
Beslut om åtgärder tas av den insatsledare som är i tjänst. Om han eller hon finner
att det är rimligt att anordna en alternativ möjlighet för allmänheten att larma
räddningsorganen, bemannas särskilt strategiska platser med räddningspersonal och
radioapparater. Samtidigt informeras allmänheten om avbrottet via radio och
kommunens hemsida. Vid varje teleavbrott (även mindre) informeras hemtjänsten
med tanke på trygghetslarmen.
Sida | 103
Slutversion
1
21. Insatsplanering
För att underlätta för räddningsstyrkan och räddningsledaren att genomföra en
snabb, säker och effektiv insats finns personal som håller på med insatsplanering.
Insatsplanering består av att ta fram insatsstöd för att ge räddningsledaren ett
taktiskt beslutsunderlag. Insatsstödet kan vara t.ex. insatsplaner, insatskort och
framkörningskort.
Personal som arbetar med insatsplanering behöver föra en dialog med alla
verksamheter inom räddningstjänsten för att optimera sitt arbete.
21.1 Insatsplaner
En insatsplan är ett beslutsstöd för räddningstjänsten som finns i pärmformat och
digitalt. Den innehåller bl.a. ritningar och eventuellt bilder med insatsinformation i
olika detaljeringsgrad. Den kan också innehålla information om hur tekniska
skyddssystem fungerar och hur de kan hanteras, information om byggnadens
brandskydd, information om verksamheten och eventuella riskkällor samt
kontaktuppgifter.
Insatsplaner finns på särskilt utvalda objekt i kommunen. Prioriteringen är att i
första hand ha insatsplaner på de objekt som ligger i ”risknivå hög” enligt
tillsynsplaneringen. Erfarenheter från ett larm eller en orientering med
räddningsstyrkan kan också föranleda att en insatsplan skapas.
21.2 Insatskort
Ett insatskort är en förenklad version av en insatsplan och består enbart av ett blad
med en enkel ritning med eventuella foton samt kort information om det
nödvändigaste som räddningstjänsten behöver känna till om objektet. Även
insatskorten finns digitalt.
Insatskort finns på, i första hand, de automatlarmsobjekt som inte kräver en
insatsplan.
Sida | 104
Slutversion
1
21.3 Framkörningskort
Ett framkörningskort är som ett insatskort, men avsett för kvartersbebyggelse, t.ex.
för att visa var i ett kvarter det finns brandposter, brandgator, uppställningsplatser
för räddningstjänstens fordon, eventuella stigarledningar och rökluckor m m.
Framkörningskort är ett nytt koncept som räddningstjänsten precis har börjat
använda sig av. I nuläget ligger fokus på sådan bebyggelse där erfarenheter fåtts vid
ett larm, en orientering eller vid ett myndighetsutövande.
Sida | 105
Slutversion
1
22. Brandvattenförsörjning
22.1 Brandposter
En grundförutsättning för att räddningsinsatser ska kunna genomföras effektivt är
att det finns tillgång till brandvatten. Inom tätorten Landskrona och
kommundelarna Annelöv, Asmundtorp, Glumslöv, Häljarp, Härslöv, Kvärlöv,
Saxtorp, Ven samt Ålabodarna anordnas brandvattenförsörjningen via brandposter
anslutna till kommunens vattennät. Brandposterna är en kommunal angelägenhet
som påverkar kommunens trygg- och säkerhet. Brandposterna är en förutsättning
för bebyggelsen i tätorten och de ska vara utförda enligt bestämmelser från Svenska
vatten- och avloppsverksföreningen (VAV P76 och VAV P83). Inom tätorten har
räddningstjänsten inte resurser till att hantera brandvattenförsörjningen med
tankbilar eftersom bemanningen vid sådan bebyggelse går åt till direkt livräddande
samt brandsläckande arbetsuppgifter. Vid tät bebyggelse eller hög brandbelastning
är brandposter en förutsättning för effektiv brandsläckning.
För vattenförsörjningen finns högvattenreservoarer som är dimensionerade att
tillgodose räddningstjänstens behov. Reservpump och reservkraftverk finns i
distributionssystemet. Kapaciteten i brandposterna varierar utifrån bebyggelsetyp,
och avståndet mellan brandposterna avgörs i samråd med räddningstjänsten.
Utgångsläget är att det inte ska vara längre än 75 meter mellan uppställningsplats
för släckfordon och närmaste brandpost.
22.1.1 Ägare
Brandposterna ägs av kommunen eller, i vissa fall, av privata fastighetsägare eller
Region Skåne. Räddningstjänsten äger inga brandposter och ansvarar inte för
underhållet av brandposterna.
Kommunala brandposter är en del av den kommunala infrastrukturen och
förekomsten av brandposter är beslutad av kommunfullmäktige.
I anslutning till större byggnader och/eller större fastigheter kan det finnas behov
av privata brandposter inne på den aktuella fastigheten (detta gäller även de
fastigheter som ägs av Region Skåne). Det kan också vara aktuellt med privata
brandposter om det kommunala brandpostnätet inte ger tillräcklig vattenkapacitet
med avseende på den verksamhet som önskas bedrivas på fastigheten.
Sida | 106
Slutversion
1
22.1.2 Drift och underhåll
När det gäller de kommunala brandposterna är det Nordvästra Skånes vatten och
avlopp (NSVA) som ansvarar för underhåll och nyinstallation av brandposter.
Brandposter ska hållas lättillgängliga och underhållas så att funktionen är tillförlitlig
(även vintertid). Brandposter ska vara tydligt utmärkta. Teknik- och
serviceförvaltningen ansvarar för att räddningstjänsten har aktuella kartor som
anger brandposternas läge.
När det gäller privata brandposter är det den privata ägaren som ansvarar för
underhåll och nyinstallation av brandposter inom den egna fastigheten. Den privata
ägaren ansvarar också för att tillhandahålla ett kartunderlag till teknik- och
serviceförvaltningen så att brandposterna förs in på räddningstjänstens karta.
Motsvarande gäller för Region Skåne på deras fastigheter.
22.1.3 Förändringar i brandpostnätet
Eventuella förändringar i det befintliga brandpostnätet och vid nyprojektering ska
genomföras i samråd med räddningstjänsten.
22.2 Dammar och vattendrag
Inom kommunen finns också en del dammar och vattendrag samt hamnar där
vatten kan hämtas med hjälp av motorspruta, men normalt täcks ett utökat
vattenbehov genom tankbilar från samverkande räddningstjänster. På landsbygden
bör det normalt finnas tillgång till brandvatten inom en kilometer. Ansvaret för
underhåll ligger på fastighetsägare eller kommunen.
22.3 Tankbilar
För att säkerställa brandvattenförsörjningen i områden där brandpostnätet inte är
fullt utbyggt eller i områden utan brandpostnät (t.ex. landsbygd) har
räddningstjänsten en tankbil. Vid ytterligare behov av tankbilsresurser rekvireras
dessa från samverkande kommuner i Skåne NV och eventuellt räddningstjänsten
Syd.
22.4 Krigsbranddammar
Under höjd beredskap utnyttjas befintliga krigsbranddammar i tätorten. Det är i
dagsläget oklart hurdan statusen är på dessa dammar. Ytterligare behov av
vattenresurser planeras anpassningsperioden för höjd beredskap.
Sida | 107
Slutversion
1
23. Olycksundersökning
Enligt LSO (3 kap. 10 §) ska en kommun tillse att en olycka undersöks för att i
skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur väl
insatsen har genomförts. Den som utför en undersökning har rätt att få tillträde till
olycksplatsen. Polismyndigheten ska lämna den hjälp som behövs.
Resultatet av olycksundersökningarna ska användas för att förebygga att fler
liknande olyckor inträffar, öka förmågan att mildra framtida olycksförlopp och
stärka räddningstjänstens operativa förmåga.
En olycksundersökning sker i endera av följande tre nivåer:
•
•
•
Grundläggande undersökning (nivå 1)
Fördjupad olycksundersökning (nivå 2)
Fördjupad olycksundersökning (nivå 3)
Vilken nivå som är aktuell styrs av särskilda styrdokument som räddningstjänsten
har upprättat.
23.1 Grundläggande undersökning (nivå 1)
Detta är den enklaste formen av olycksundersökning och består av en ifylld
insatsrapport i Daedalos som vid behov kompletteras med en fotodokumentation
för att t.ex. beskriva hur olycksplatsen såg ut. Detta är miniminivån för samtliga
händelser som har föranlett en räddningsinsats. Undersökningen görs av
styrkeledare eller insatsledare, beroende på larmnivå.
23.2 Fördjupad olycksundersökning (nivå 2)
På denna nivå ska det, förutom insatsrapporten i Daedalos, finnas en
sammanfattning och en fotodokumentation. Sammanfattningen ska klarlägga
händelseförlopp samt beskriva orsaker och bakomliggande orsaker till olyckan.
Undersökningen görs av insatsledare och/eller olycksutredare.
23.3 Fördjupad olycksundersökning (nivå 3)
I den mest omfattande nivån ska en utredning göras för orsakerna till olyckan,
olycksförlopp och hur väl insatsen har genomförts. Även på denna nivå
Sida | 108
Slutversion
1
kompletteras insatsrapporten med en fotodokumentation och en sammanfattning
av hela olycksundersökningen i en rapport. Undersökningen görs av
räddningstjänstens olycksutredare eller vid behov helt oberoende olycksutredare
från andra kommuner/organisationer.
23.4 Sakkunnigutlåtande
Sakkunnigutlåtande regleras inte av LSO utan begärs av Polismyndigheten vid
misstanke om brott. För att göra det möjligt att skriva sakkunnigutlåtande är det
viktigt att det finns en välskriven insatsrapport med tillhörande fotodokumentation.
Sakkunnigutlåtande skrivs i första hand av räddningstjänstens olycksutredare.
I vissa fall då ett sakkunnigutlåtande upprättats kan den som skrivit utlåtandet bli
kallad till en rättegång för att vittna. Vid dessa tillfällen finns det möjlighet för den
som ska vittna att ta med en person från räddningstjänsten som stöd.
23.5 Sekretess
Olycksundersökningshandlingarna kan i vissa fall innehålla känslig information och
sparas därför i mappar med begränsad behörighet.
När en insatsrapport och/eller olycksundersökning samt foton/filmer från en insats
begärs ut ska handlingarna sekretessgranskas innan utlämnande. Det är någon av
olycksutredarna eller en operativ chef som utför sekretessgranskningen. Vid behov
kan kommunens jurist konsulteras. Om olycksutredningen är färdig ska en begäran
om utlämnande hanteras skyndsamt, dvs. det bör inte ta mer än några dagar innan
den lämnas ut.
Sida | 109
Slutversion
1
24. Utveckling av förmåga
Under perioden för handlingsprogrammet ska räddningstjänsten utveckla förmågan
att stödja den drabbade under och efter en händelse vid bostadsbränder.
Under perioden ska den operativa personalens individuella förmåga stärkas för att
utveckla räddningstjänstens insatsförmåga och ledningsförmåga.
Under perioden ska räddningsvärnen kvalitetssäkras i enlighet med Myndigheten
för samhällsskydd och beredskaps (MSB) riktlinjer.
Under perioden kommer samverkansavtalet i Skåne NV att förändras och då finns
ambitionen att göra insatsledarna ”gränslösa” så att det alltid är närmaste
insatsledare som larmas oavsett kommuntillhörighet(s.k. dynamisk resurshantering).
Under perioden ska krigsbranddammarna inventeras och funktionskontrolleras
samt föras in på brandpostkartan.
Sida | 110
Slutversion
1
Bilagor
1. Riskanalys Landskrona stad 2015
2. Verksamhetsplan 2015
3. Trafikprogram för Landskrona stad
4. Tillsynsplan 2015
5. Tillståndsansökan för hantering av brandfarlig vara
6. Handlingsplan för stärkt brandskydd
7. Aktivitetskatalogen
Sida | 111
Slutversion
Räddningstjänsten
Motorvägen 4
261 51 Landskrona
Sida | 112
Tfn 0418-47 07 00
1
[email protected]
www.landskrona.se