Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem
Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM M7762-000571 HDB PROD MVSCH VFM Fastställd jämlikt: AL LGM MS 520:15FMV8950 Utgåva: 10 (2015) Distribution via: www.mvif.se FÖRSVARETS MATERIELVERK Fastställelsesida 2015-09-23 Publikation M7762-000571 Sida 1(1) Fastställelsesida Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM, utgåva 10 (2015) (M7762-000571), fastställs att tillämpas fr o m 2015-09-23. Handboken är ett komplement till tidigare utgiven Handbok FMV Materielpublikationer, (M7762-000481 – M7762-000484) samt till vissa mallar i FMV Produktionsmiljö och FMV Produktionsmiljö 3 (Vårdsystem FM, Enkeldok DTD), samt Word-mallar. Handboken utgör en vägledning för revidering och nyproduktion av Vård FM-publikationer. Kjell-Åke Sjöberg Kent Vikström FÖRSVARETS MATERIELVERK Sida 1 HANDBOK FÖR PRODUKTION AV MATERIELVÅRDSSCHEMAN ENLIGT VÅRDSYSTEM FM INNEHÅLL OMFATTNING .......................................................................... 5 INLEDNING .............................................................................. 6 Produktion av materielvårdsscheman .................................. 7 VÅRDSYSTEM FM – BAKGRUND OCH MÅLSÄTTNING ....... 8 Vad menas med begreppet “Vård”? .................................... 8 Vad är målbilden för Vårdsystem FM? ................................ 8 Framtagning av materielvårdsscheman, instruktionsböcker och reparationsböcker ......................................................... 9 Materielvårdsschema daglig och särskild tillsyn ............. 9 Materielvårdsschema grundtillsyn ................................. 10 Smörjschema ................................................................ 10 Materielvårdsschema förrådstillsyn ............................... 11 Instruktionsbok och Reparationsbok ............................. 13 BESKRIVNING AV OLIKA PUBLIKATIONSTYPER .............. 14 Vårdscheman ..................................................................... 14 Sidhuvud och sidfot enligt Vårdsystem FM ................... 14 MVIF Gemensamt ......................................................... 15 Materielvårdsschema daglig tillsyn ............................... 17 Materielvårdsschema särskild tillsyn ............................. 23 Materielvårdsschema grundtillsyn ................................. 30 Materielvårdsschema förrådstillsyn ............................... 39 Smörjschema ................................................................ 51 Rostskyddsschema ....................................................... 62 Spolschema .................................................................. 66 Kodnyckel för indatering av materielvårdsscheman i Gof REG ...................................................................... 70 Markering av ändring i befintliga materielvårdsscheman .................................................. 71 Sida 2 AVFUKTNING AV MATERIEL ............................................... 72 Allmänt .............................................................................. 73 Korrosion ........................................................................... 74 Försämrade egenskaper hos hygroskopiska material ...... 77 Skadlig aktivitet hos mikroorganismer ............................... 79 Ozon ................................................................................. 80 Ändring av fuktmiljön ......................................................... 81 Allmänt ......................................................................... 81 Värmning ...................................................................... 81 Avfuktning ..................................................................... 81 Avfuktningsmetoder .......................................................... 84 Allmänt ......................................................................... 84 Tillämpning ................................................................... 85 Slutet system ................................................................ 85 Öppet system ............................................................... 86 Val av system ............................................................... 87 Statisk avfuktning .............................................................. 87 Allmänt ......................................................................... 87 Avfuktningsanläggningar ................................................... 91 Dynamisk avfuktning .................................................... 91 Materiel i bruk .................................................................. 100 Allmänt ....................................................................... 100 Projektering ................................................................ 104 KRAV VID UTVECKLING AV MATERIEL SOM SKA AVFUKTAS .......................................................................... 115 Krav vid upphandling - avfuktning och förvaring ............. 115 MARKMATERIEL - Stridsfordon - Stabsfordon Tunga vapen .............................................................. 115 SJÖMATERIEL - Ytfartyg - Undervattensbåtar .......... 116 FLYGMATERIEL - Flygplan - Helikoptrar ................... 117 FÖRVARINGSFÖRSÖK ...................................................... 118 Materiel i förråd ............................................................... 118 Erfarenheter från förvaringsförsöken .............................. 119 Gummimaterial ........................................................... 119 Plastmaterial ............................................................... 119 Kretskort och kontaktmateral ...................................... 120 Kondensatorer ............................................................ 120 Packningar ................................................................. 120 Medicinsk utrustning ................................................... 120 Blyfri bensin ................................................................ 120 Miljödiesel ................................................................... 121 Syntetiska oljor ........................................................... 121 Break Free oljor .......................................................... 121 FÖRSVARETS MATERIELVERK Sida 3 Telesystem 9000 och skjutelementräknare ................. 121 Pbv 401 ....................................................................... 121 Gummi och plastmateriel -Vattencisterner Drivband av gummi ..................................................... 122 Avfuktningsutrustning .................................................. 122 Försök med avfuktning av materiel ibruk ......................... 122 Genomförande av försöken ......................................... 122 KONTROLLBOK MED BLANKETTER ................................. 125 AKRONYMER OCH BEGREPP ........................................... 129 Sida 4 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 5 HANDBOK FÖR PRODUKTION AV MATERIELVÅRDSSCHEMAN ENLIGT VÅRDSYSTEM FM 1 Omfattning För att producera materielvårdsscheman måste man ha kunskap om hur Försvarsmakten använder och förvarar sin materiel. När man använder avfuktningsteknik, som man gjort i det svenska försvaret sedan 1960-talet, kan man reducera underhållsåtgärderna före och under långtidsförvaring och vid korttidsförvaring av materiel i bruk. Förutom regler för produktion av materielvårdsscheman omfattar handboken följande kapitel, som påverkar innehållet vid produktion av nya scheman: Kapitel 5. Avfuktningssystem Kapitel 6. Krav på utformning av materiel, som ska avfuktas Kapitel 7. Erfarenheter från förvaringsförsök för materiel vid långtidsförvaring och korttidsförvaring av materiel i bruk Kapitel 8. Beskrivning av kontrollboken som ingår i Vård FM Utgåva 10 Sida 6 2 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Inledning HKV beslöt att införa Vårdsystem FM (Vård FM) med början 2005-11-30. För mer information, se TO AF ALLM 000-000002C. I detta dokument beskrivs tankarna bakom Vårdsystem FM och målet med materielvård (fredsrationell), samt hur det påverkar omfattningen på och utförandet av materielvårdspublikationer. Vid produktion av materielvårdspublikationer, samt vid revidering av materielvårdspublikationer, ska man tänka på: • Hur ofta måste tillsyner göras och på vad (systemsäkerheten måste beaktas och får ej äventyras)? • Ska punkter som idag utförs under Särskild Tillsyn - ST verkligen göras vid ST, eller ska punkter flyttas till Grundtillsyn - GT? • Kan/ska ST delas upp i olika intervall: nyttjande och kalendertid? Om det gäller ett fordon med vägmätare, ska ST utföras med ett visst km-intervall, men dock minst var 3:e månad. Om det är materiel med tim-mätare, ska ST utföras med ett visst timintervall, men dock minst var 3:e månad. ST ska utföras minst var 3:e månad på materiel utan väg- eller timmätare. Vid utlandsmissioner, kan intervallet vara vecka, varannan vecka, varje månad eller var 3:e månad. Materielvårdspublikationer ska ge brukaren stöd att bedöma och anpassa behovet av vård på den materiel som ska vårdas. Bild 1. Metod och tillämpning Utgåva 10 FÖRSVARETS MATERIELVERK 2.1 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 7 Produktion av materielvårdsscheman Ansvarig för vidmakthållande och utveckling av Vårdsystem FM och MVIF inom FMV är AL LGM Nedan återfinns rutinen för produktion av materielvårdsscheman, vilket även inkluderar smörjscheman, rostskyddsscheman och spolscheman. • Respektive sektion vid FMV ansvarar för framtagning och utformning av materielvårdsscheman. • Stöd till materielansvariga vid framtagning av materielvårdsscheman lämnas av AL LGM. • Stöd till manusförfattare vid FMV och leverantörer/konsulter lämnas av AL LGM. • Kopplingar till andra materielvårdsscheman utförs av AL LGM utifrån underlag från manusförfattare vid FMV och leverantörer/konsulter. • Klassificering av materielvårsscheman utförs av materielansvariga vid respektive sektion. • AL LGM ska alltid vara remissinstans vid framtagning av materielvårdsscheman, som stöd till materielansvariga vid respektive sektion, för att säkerställa att materielvårdsscheman utformas enligt Vård FM-principer. • Remissutgåvor av materielvårdsscheman, för AL LGM:s räkning ska skickas till funktionsbrevlåda: [email protected]. Bifoga gärna instruktionsbok och reparationsbok (utkast, eller fastställd), vilket underlättar remissgranskningen. Materielvårdsscheman bör produceras enligt de mallar som finns för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM. Mallar återfinns på www.mvif.se. • Respektive sektion vid FMV fastställer materielvårdsscheman. • Fastställda materielvårdsscheman, som ska publiceras på MVIF, ska skickas till funktionsbrevlåda: [email protected]. Följande ska bifogas: - originalfil på schema i FrameMaker eller Word - pdf-fil för schema - fastställelsebeslut - information om strukturkoppling till materiel. Utgåva 10 Sida 8 3 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Vårdsystem FM – bakgrund och målsättning En beskrivning av Vårdsystem FM återfinns på MVIF-online (www.mvif.se) och EMILIA. 3.1 Vad menas med begreppet “Vård”? Med begreppet “vård” inom FM och FMV avses i huvudsak materielvård. Materielvård är förebyggande underhåll på materiel som är i drift, i bruk eller förrådsförvarad. Syftet är att säkerställa materielens funktion över tiden eller för att lösa en given uppgift, minska risk för personskador, samt att upptäcka begynnande fel tidigt för att hålla nere kostnaderna för avhjälpande underhåll, d.v.s. reparationer. 3.2 Vad är målbilden för Vårdsystem FM? En allt större del av FM verksamhet bedrivs idag i olika internationella uppdrag under ledning av FN eller NATO. Sverige har även förbundit sig att ställa militära förband till förfogande för olika uppdrag under ledning av EU. Målet med Vårdsystem FM är att, genom ökad kunskap om vårdens betydelse för materielen, få en bättre motivation för att vårda med rätt kvalitet, och på så vis minska den arbetstid som anställda och soldater lägger på förebyggande underhåll på materielen. Detta kan ske genom att optimera de olika materielvårds- och smörjschemana, med fokusering på de viktigaste punkterna för att materielen ska fungera och för att förebygga skador på materiel och användare. Bild 2. Vårdsystem FM Utgåva 10 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 9 Begreppet “krigets krav” och att “öva återhämtning redan i fredstid” kan kännas lite abstrakt med dagens militära hotbild. Vårdsystem FM är ett fredsrationellt vårdsystem som säkerställer materielens funktion under utbildningen och i det dagliga arbetet. Det utgör samtidigt grunden för att kunna vårda materielen i ett krisskede och under krig, men då med ökad intensitet och kortare intervaller. En annan viktig del i målbilden för Vårdsystem FM är en tydligare anpassning till internationella insatser med hög belastning på materielen. 3.3 Framtagning av materielvårdsscheman, instruktionsböcker och reparationsböcker I kapitel 4 redovisas i detalj vad olika typer av materielvårdsscheman ska innehålla. Vid anskaffning av ny materiel är det viktigt att materielvårdsscheman för Daglig- och Särskild tillsyn tas fram och fastställs samtidigt som instruktionsböcker och reparationsböcker tas fram och fastställs. Orsaken till detta är att instruktionsböcker och reparationsböcker innehåller vårdkapitel med ofta omfattande beskrivningar av olika vårdåtgärder, vid t.ex. Daglig tillsyn, Särskild tillsyn och Grundtillsyn. Dessa vårdåtgärder ska ha en direkt koppling till vårdpunkterna i ett materielvårdsschema. Dessa scheman ska vara utformade enligt principerna som redovisas i kapitel 4. När framtagning av ett nytt materielvårdsschema sker, måste man utgå ifrån principerna som redovisas i MVIF GEMENSAMT, vilket beskrivs i kapitel 4. 3.3.1 Materielvårdsschema daglig och särskild tillsyn Tidsvinsten kan ibland uppnås genom att slopa en del åtgärder som upplevs som, och ibland även är, “onödiga” att utföra vid särskild tillsyn. En annan möjlighet är att flytta över vissa punkter till grundtillsynen, samt att införa förlängda tidsintervallet för särskild tillsyn. Hela eller delar av tillsynen utförs oftare, men “händelsestyrt”. Särskilda intervall och ytterligare tillsynspunkter kan behövas för materiel som används vid internationella insatser. Ett exempel skulle kunna vara att särskild tillsyn på en terrängbil utförs var 1000 km, eller inom tre månader, från förra särskilda tillsynen. Efter en vecka med hård terrängkörning utförs särskild tillsyn på chassiet (styrning, fjädrar, flakets fästpunkter i ramen, skrapskador under bilen, etc) i direkt anslutning till körningens slut. Se även avsnitt 2 Inledning. Motsvarande exempel på en pjäs skulle kunna vara hela eller delar av särskild tillsyn utförs efter 30 fullkaliberskott (en vecka med skarpskjutning) eller inom tre månader från förra särskilda tillsynen. Det kan även vara lämpligt att utföra särskild tillsyn direkt före en större övning, för att säkerställa materielens funktion under avsedd tid eller övningsmoment. Se även avsnitt 2 Inledning. Utgåva 10 Sida 10 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Denna uppdelning kan medföra att vissa fordon inom exempelvis ett kompani når upp till tillsynsintervallet före de övriga. Gränserna för intervallerna bör väljas så att spridning av tillsynstidpunkterna inte uppstår vid “normal” grundutbildning av soldater. Genom att avfukta materiel både i bruk vid korttidsförvaring, d.v.s. för förvaring mellan ett dygn och ett år, eller för långtidsförvaring, d.v.s. mer än 12 månader, kan antalet tillsynpunkter reduceras. Det gäller både före, under och efter förvaring. Trots det reducerade antalet tillsynspunkter, har materielen en högre tillgänglighet, till en lägre underhållskostnad, tack vare att den avfuktas. För att underlätta vårdens utförande kommer det att behöva tas fram fler och bättre anpassade scheman för de vanligaste typerna av materiel. Ett exempel på ett dåligt anpassat schema är att särskild tillsyn på en vanlig Volvo kombi utförs efter samma materielvårdsschema som en Terrängbil 40 med stor lastkran (M7782-005030), samtidigt som både vårdbehovet och körsträcka per månad skiljer sig väsentligt i normalfallet. 3.3.2 Materielvårdsschema grundtillsyn Grundtillsynens omfattning för komplicerad materiel har en tendens att vara mycket omfattande och därmed tidskrävande och medför ibland årliga reparations- och renoveringskostnader, som inte är helt nödvändiga ur tillgänglighets- och säkerhetssynpunkt. Grundtillsynens omfattningen bör även anpassas till de förändrade uppgifterna för Försvarsmakten genom förändrad hotbild, det nya insatsförsvaret och ökande internationella uppgifter. I detta sammanhang är det viktigt att vara observant på att inte “stryka bort” för många av punkterna, vilket kan resultera i dyra haverier istället för billigare reparationer genom att upptäcka begynnande fel. Här finns en viktig uppgift för underhållsberedare, materielsystemledare m.fl. Ska dessutom en del av punkterna från särskild tillsyn flyttas över till grundtillsynen ökar ju arbetstiden för grundtillsyn genom att fler punkter ska kontrolleras. En annan parameter som kan användas för att minska kostnaderna för grundtillsyn är att dela upp omfattning i olika ambitionsnivåer beroende på om materielen ska användas ytterligare en utbildningsperiod eller förrådsställas. Säkerheten får dock inte äventyras i “jakten på” att minska grundtillsynens kostnader. 3.3.3 Smörjschema Med hänsyn till att grundtillsynen utförs av särskilt utbildad personal i ändamålsenliga lokaler bör man överväga att flytta över ett antal punkter till grundtillsynen från särskild tillsyn. Här får man ta hänsyn till riskerna för haveri kontra riskerna för “översmörjning”. Den tekniska utvecklingen på smörjmedel och drivmedel sedan mitten på 80-talet kan också ge en anledning att se över valet av smörjmedel i vissa smörjscheman. Utgåva 10 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 11 Ett antal smörjscheman behöver troligen kompletteras med alternativa intervall t.ex. “var 200:e gångtimme”, “var 20000 km” etc, både beroende på nyare smörjmedel och den tänkta utökningen av kalendertiden av intervallen för särskild tillsyn, samt inte minst för att synkronisera särskild tillsyn och smörjningen. 3.3.4 Materielvårdsschema förrådstillsyn Äldre materielvårdsschema förrådstillsyn bygger på att materielen i huvudsak vårdas vart fjärde år, men med stora variationer mellan materielsystemen. Cykeln 4 år bygger på den gamla periodiciteten på repetitionsutbildningar av förbanden och serieutnyttjande av materiel i bruk, d.v.s. vart fjärde år bytte man ut den materiel som använts i fyra år mot likadan materiel som varit förrådsställd i fyra år. På så sätt behövde man sällan göra 4-årstillsyn på förrådsställd materiel, samtidigt som slitaget mellan olika exemplar av samma materieltyp jämnades ut. Idag gäller helt andra förutsättning och mycket materiel förvaras i stora centralt belägna förråd. Mängden materiel och den geografiska placeringen gör att dessa förråd besöks oftare än de tidigare mindre och spridda förråden. Vissa förråd är till och med ständigt bemannade. Flertalet förråd idag har hela eller delar av förrådet avfuktat, vilket ger en bättre förvaringsmiljö. Fördelen av den bättre miljön kan antingen “utnyttjas” genom förlängda tillsynsintervall eller genom färre förebyggande åtgärder på materielen. Viss materiel kan i framtiden nyttjas oftare, vilket leder till kortare förrådsställningperioder. När materielen förvaras i helavfuktade förråd, kan åtgärder före och under förvaring reduceras. En större uppdatering av materielvårdschema förrådstillsyn (f.d. MVIFavsnitt) genomfördes under 1999. Tre stora generella omskrivningar var att beskriva tillsynsåtgärdernas omfattning i alternativa förvaringsmiljöer, att föra in de nya reglerna för trafikvärdighetskontroll av fordon vid ibruktagande efter förrådsställning, samt att minska antalet hänvisningar (länkar) i materielvårdsschema förråd för de vanligaste materielsystemen. Det finns anledning att göra en förnyad generell översyn av flertalet materielvårdsschema förråd med hänsyn till dagens förrådsställningsprinciper och de förändrade kraven på ständigt operativa och insatsberedda förband. Det finns olika krav om det avser förband som ska verka i Sverige, eller om det gäller förband som ingår i den internationella insatsstyrkan. Utgåva 10 Sida 12 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Korttidsförvaring Ett nytt begrepp som nu införs är korttidsförvaring. Om materielen avses användas inom de närmaste 12 månaderna är den att betrakta som den är i bruk. Det är nödvändigt att vidta förebyggande tillsynsåtgärder även om förvaringstiden är så kort som en natt. Omfattningen av åtgärderna varierar beroende på förvaringstidens längd. Förvaring av materiel i bruk, upp till 12 månader, kallas korttidsförvaring. Innan åtgärder för långtidsförvaring vidtas, måste det konstateras när materielen ska användas i framtiden. Om användning ska ske inom 12 månader ska endast åtgärder för korttidsförvaring utföras. Härigenom kan man spara omfattande arbetsinsatser, både i form av mantimmar och pengar. Intervaller för korttidsförvaring: • 1 natt • 1-30 dagar • 1-6 månader • 6-12 månader • 6 månader (beredskapsförband för internationella insatser). För att ha en hög tillgänglighet på materielen, ska den förvaras avfuktat, d.v.s. i dagligt tal “torrluftas”. I princip ska all materiel som förvars i avfuktade förråd vid långtidsförvaring, även avfuktas när den korttidsförvaras. Vilken materiel som ska avfuktas framgår av materielvårdsschema M7782-112007 NORM KORTTIDS FÖRV och kapitel 5, Avfuktningsteknik. Ovanför normtabellen i materielvårdsschema förrådstillsyn ska det alltid stå följande observationstext. OBS Korttidsförvaring Om användning ska ske inom 12 månader ska endast åtgärder för korttidsförvaring utföras. Se M7782-112007 MVSCHF KORTTIDSFÖRV. Utgåva 10 FÖRSVARETS MATERIELVERK 3.3.5 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 13 Instruktionsbok och Reparationsbok Införandet av Vårdsystem FM innebär inte att alla instruktionsböcker och reparationsböcker (motsv.) behöver skrivas om med automatik. Man kan tänka sig att det uppstår vissa avvikelser mellan beskrivningen av punkterna i särskild tillsyn i instruktionsboken vårdkapitel och den fastställda utgåvan av materielvårds- eller smörjschemat enligt Vårdsystem FM, t.ex. att vissa beskrivna åtgärdspunkter fortsättningsvis inte längre ingår i särskild tillsyn, alternativt att vissa av punkterna som ingår i grundtillsynen inte beskrivs i reparationsboken under funktionskontroll. Totalt sett bedöms inte avvikelserna få några stora konsekvenser. Vid anskaffning av ny materiel är det viktigt att vårdscheman för Dagligoch Särskild Tillsyn har tagits fram och fastställts, innan instruktionsboken för denna materiel “går i tryck”. Utgåva 10 Sida 14 4 4.1 4.1.1 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Beskrivning av olika publikationstyper Vårdscheman Sidhuvud och sidfot enligt Vårdsystem FM De vårdpublikationer som ska ha denna utformning av sidhuvud och sidfot är: • MVIF Gemensamt • Materielvårdsschema daglig tillsyn • Materielvårdsschema särskild tillsyn • Materielvårdsschema grundtillsyn • Materielvårdsschema förrådstillsyn • Smörjschema • Rostskyddsschema • Spolschema. Sidhuvud För att öka spårbarheten för en vårdpublikation ska sidhuvudet innehålla såväl fastställelsenummer som fastställelsedatum och utgåva. Det ska framgå vilken typ av MVSCH det gäller samt ett kortnamn för materielen. Benämningen får vara max 19 tecken inklusive typ av MVSCH, se exempel nedan. Bild 3. Utformning av sidhuvud för Vårdsystem FM-publikationer Sidfot På vårdpublikationens första sida ska finnas en sidfot. Denna ska innehålla vilka som är ansvariga för vårdpublikationen. Om en vårdpublikation ersätter en annan ska det i sidfoten framgå vilken vårdpublikation som ersätts (FBET och FBEN), samt den ersatta vårdpublikationens fastställelsenummer. Bild 4. Utformning av sidfot för Vårdsystem FM-publikationer Utgåva 10 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 15 FÖRSVARETS MATERIELVERK 4.1.2 MVIF Gemensamt Scheman som innehåller grundinformation för övriga materielvårdsscheman har samlats i en allmän del, vilken benämns MVIF Gemensamt (MVIF GEM). Dessa scheman finns sammanställda i en publikationslista. När framtagning av ett nytt materielvårdsschema sker, måste man utgå ifrån principerna som redovisa i MVIF GEM. Ansvar för innehållet i MVIF GEM har FMV AL LGM. MVIF Gemensamt innehåller: • INDELNING OCH ANVÄNDNING M7782-110003: Sammanställning över vad som ingår i Vård FM/MVIF • BEGREPPSFÖRKLARINGAR M7782-110004: Begrepp som förekommer vid underhåll och förvaring av materiel • MATERIELVÅRDENS ÄNDAMÅL OCH PRINCIPER M7782111001: Avser materiel under förvaring • SKYDD OCH SÄKERHET M7782-111002: Avser personlig säkerhet • NORMER M7782-112001: En sammanställning över normer som används vid förvaring av materiel enligt nedan - HANTERING OCH TRANSPORT M7782-112002 Anger krav på hur materiel ska hanteras och transporteras - VÅRDMARKERING, M7782-112003 Olika krav för hur genomförd tillsyn ska dokumenteras - FÖRPACKNING M7782-112004 Hur materiel ska förvaras vid långtidsförvaring - FÖRVARINGSMETOD M7782-112005 Krav på förvaring, t.ex. avfuktning, temperaturkrav, förrådstyp - VÅRD M7782-112006 Kunskapskrav på den som utför vård, tillsynsintervall, var vård kan utföras - KORTTIDSFÖRVARING M7782-112007 Principer för hur materiel bruk ska förvaras - FÖRVARINGSMILJÖ M7782-113001 Beskriver miljöns påverkan på materielen: - FUKTIGHET - VATTEN OCH VATTENÅNGA M7782113002 Utgåva 10 Sida 16 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM - LUFTFÖRORENINGAR M7782-113003 - VÄRME OCH KYLA M7782-113004 - SOLLJUS, OZON M7782-113005 - FÖRORENINGAR PÅ MATERIELEN M7782-113006 - MIKROORGANISMER M7782-113007 - SKADEDJUR M7782-113008 Mer detaljerad information om miljöproblem finns i kapitel 5 Avfuktning av materiel , kapitel 7 Förvaringsförsök, och i ATHAvfuktningsteknisk Handbok • VÅRDMETODER OCH FÖRPACKNING M7782-114001 Beskriver olika metoder: • - RENGÖRING M7782-114002 - SMÖRJNING M7782-114003 - INSMÖRJNING M7782-114004 - MÅLNING M7782-114005 - KORROSIONSINHIBITORER M7782-114006 - FÖRPACKNING M7782-114007 FÖRVARINGSMETODER M7782-115001 Krav på förvaringsmiljöer: • - UTOMHUSFÖRVARING. NEDERBÖRDSSKYDDAD FÖRVARING M7782-115002 - FÖRVARING I OISOLERAT FÖRRÅD/UTRYMME M7782115003 - TORRLUFTSFÖRVARING M7782-115004 - FRYSFRI FÖRVARING M7782-115005 - KYLFÖRVARING M7782-115006 - FRYSFÖRVARING M7782-115007 PLANERING AV MATERIELVÅRDEN M7782-116001 - • FLERÅRSPLANERING M7782-116002 GENOMFÖRANDE AV MATERIELVÅRDEN M7782-117001 Sammanställning över åtgärder som ska göras före och under förrådsställning: - ÅTGÄRDER FÖRE FÖRVARING M7782-117002 - ÅTGÄRDER UNDER FÖRVARING M7782-117003 - ÅTGÄRDER VID UTLÄMNING M7782-117004 - STATISTISK KONTROLL M7782-117005 Utgåva 10 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 17 FÖRSVARETS MATERIELVERK • UPPFÖLJNING AV MATERIELVÅRDEN M7782-118001 Hur vård ska redovisa och följas upp: - • VÅRDMARKERING, UPPFÖLJNING AV MATERIELVÅRDEN M7782-118002 MATERIELUPPFÖLJNINGSSYSTEM M7782-118003 UPPFÖLJN UPPFSYST 2010-09-01 PRODUKTIONSANSVAR FÖR MATERIELVÅRDSSCHEMAN M7782-119009 Sammanställning över olika enheters (verksamhetsområdens/sektioners) ansvar vid utveckling och vidmakthållande av materielvårdsschema 4.1.3 Materielvårdsschema daglig tillsyn Daglig tillsyn Daglig tillsyn ska säkerställa att materielen är användbar. Genom att avfukta materiel både i bruk vid korttidsförvaring, d.v.s. för förvaring mellan ett dygn och ett år, eller för långtidsförvaring, d.v.s. mer än 12 månader, kan antalet tillsynpunkter reduceras. Det gäller både före, under och efter förvaring. Trots det reducerade antalet tillsynspunkter, har materielen en högre tillgänglighet, till en lägre underhållskostnad, tack vare att den avfuktas. Tillsynen utförs av brukaren i direkt anslutning till materielens användning och utan särskild order. Daglig tillsyn omfattar: • Åtgärder före användning • Under användning (vid rast) • Efter användning • Förvaring - avfuktning • Vid tankning • Vintertid Fel som inte omedelbart kan åtgärdas i direkt anslutning till vården, ska noteras på felrapport och anmälas till närmaste chef. Utgåva 10 Sida 18 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Bild 5. Daglig tillsyn Syfte Materielvårdsschema daglig tillsyn används av brukaren för att utföra vård, upptäcka fel samt anmäla fel som brukaren själv inte kan eller får avhjälpa. Schemat produceras för all komplicerad materiel. Materielvårdsschemat ska även påminna brukaren hur materielen ska förvaras under övningsuppehåll. Med det menas perioder med en längd från en natt upptill en månad. Vilken materiel som ska avfuktas redovisas i kapitel 5. Se även ATH Avfuktningsteknisk materielhandbok, som återfinns i MVIF. Målgrupp Målgrupperna för materielvårdsschema daglig tillsyn är befäl och soldater under grund- och repetitionsutbildning, internationell insats och krig, samt all övrig personal som brukar materielen i fredstid. Registrering i Gof REG Se avsnitt 4.1.10 Kodnyckel för indatering av materielvårdsscheman i Gof REG. F-BET-val: M7782-XYYYY2 FBEN: MVSCHD Exempel: M7782-077772 MVSCHD HAUBITS 77B. Utgåva 10 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 19 Dispositionsmall Schemat inleds med en tabell med information om vilket/vilka materiel som omfattas av schemat. Materielvårdsschema daglig tillsyn görs som tabeller med två kolumner. Före tabellen finns en rubrik som anger när vård ska göras, till exempel: • Före användning (transport, skjutning) Säkerhetskontroll (för fordon och vapen) • Under användning (körning, transport, skjutning) • Efter användning (körning, terrängkörning, transport, skjutning) Förvaring • Vid tankning • Vintertid. I den vänstra kolumnen finns det ledord som anger vilken del av materielen som vården avser. Exempel på ledord är: • Motor • Broms • Lavett • Kylsystem • Förvaring. I den högra kolumnen finns åtgärds- eller iakttagelseord, till exempel: • plombering • fastsättningsanordning • borttagning • funktion • funktion, rätt utslag. Åtgärderna ska följa samma ordning som den i instruktionsbokens vårdavsnitt. Utgåva 10 Sida 20 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Språklig utformning Texten skrivs i telegramform. Exempel: Före körning • Kontrollbok felrapportering • Utvändigt rengöring • Kylsystem kylvätskenivå, jalusi öppet • Brandsläckningssystem behållartryck 35 bar, manöverpanelens lysdioder Under användning • Vapen, riktsystem funktion • Drivaggregat skador, bandspänning Efter användning • Huvudströmställare frånläge Förvaring • Avfuktning (alt. 1) en natt eller längre, anslut till avfuktningsanläggning • Avfuktning (alt. 2) längre tid än en månad, förvara materielen i avfuktat förråd • Underhållsladdning Anslut • Uppvärmning + 4 till + 10°C Vid avfuktning finns två varianter, välj en av dessa. Alternativ 1: För materiel som har fast anslutning för objektvis avfuktning. Alternativ 2: För materiel som saknar fast anslutning för objektvis avfuktning. Grafisk utformning Format A 4. Spalter 3/4-spalt. Sidhuvud och sidfot Se avsnitt 4.1.1 Sidhuvud och sidfot enligt Vårdsystem FM i detta dokument. Utgåva 10 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 21 FÖRSVARETS MATERIELVERK Materielvårdsschema för kontrollbok i A6-format har något annorlunda utformat sidhuvud och sidfot. Se följande exempel på schema. Inbindningsmetod Lösblad Internet - www.mvif.se Intranet - EMILIA. Ändringar och tillägg Ändringar och tillägg i ett tidigare utgivet schema ska markeras med ett lodrätt streck i höger marginal. Se avsnitt 4.1.11 Markering av ändring i befintliga materielvårdsscheman. Exempel på utformning Rubrik Åtgärds- eller iakttagelseord Ledord Bild 6. Exempel på utformning av materielvårdsschema daglig tillsyn Utgåva 10 Sida 22 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Rubrik Ledord Åtgärds- eller iakttagelseord Bild 7. Exempel på utformning av materielvårdsschema daglig tillsyn i A6-format Utgåva 10 FÖRSVARETS MATERIELVERK 4.1.4 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 23 Materielvårdsschema särskild tillsyn Särskild tillsyn Särskild tillsyn ska säkerställa materielens användbarhet. Ska utföras kalenderstyrt, t.ex. varje månad, eller var tredje månad. Tillsynen kan även utföras behovsstyrt, t.ex. en viss körsträcka, en viss drifttid - timmar, eller antal skjutna skott. Tillsynen utförs behovsstyrt, om detta intervall infaller före kalenderintervallet. Särskilda intervall och ytterligare tillsynspunkter kan behövas för materiel som används vid internationella insatser. Särskild tillsyn utförs av brukaren på order och särskilt avdelad tid, som kan fördelas på flera tillfällen under tidsperioden. Särskild tillsyn kan även beordras vid vissa tillfällen, t.ex. före övningsuppehåll, inlämning och förrådsställning, eller efter extremt hårt nyttjande. Fel som inte omedelbart kan åtgärdas i direkt anslutning till vården, ska noteras på felrapport och anmälas till närmaste chef. Genomförd tillsyn ska dokumenteras på materielvårdsschemat, eller på vårdkortet i kontrollboken, för materiel som har sådan. Bild 8. Särskild tillsyn Syfte Materielvårdsschema särskild tillsyn används av brukaren för att utföra vård, upptäcka fel samt anmäla fel som brukaren själv inte kan eller får avhjälpa. Utgåva 10 Sida 24 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Den särskilda tillsynen görs periodiskt, kalenderbundet och för viss materiel även behovsstyrt, d.v.s. körda km, drifttimmar och skjutna skott. Intervaller, varje vecka eller var fjortonde dag, är bara aktuellt för materiel som används vid internationella insatser i krävande miljöer, d.v.s. hög temperatur, hög luftfuktighet (relativ fuktighet), finkornig sand, blockterräng eller motsvarande. Särskild tillsyn vid internationella insatser bör för kvalificerad materiel vara styrd både med hänsyn till nyttjande och kalendertid. Kalenderbundet varje månad och nyttjandebundet t.ex. var 2500 km eller var 100:e drifttimme. Särskild tillsyn kan vid grundutbildning i Sverige ha ett längre kalenderbundet intervall, t.ex. var 3:e månad. Målgrupp Målgrupperna för materielvårdsschema särskild tillsyn är befäl och soldater under grund- och repetitionsutbildning, internationell insats och krig, samt all övrig personal som brukar materielen i fredstid. Registrering i Gof REG Se avsnitt 4.1.10 Kodnyckel för indatering av materielvårdsscheman i Gof REG. F-BET-val: M7782-XYYYY3 FBEN: MVSCHS Exempel: M7782-077773 MVSCHS PBV4020. Dispositionsmall Allmänt Schemat inleds med en tabell med information om vilket/vilka materiel som omfattas av schemat. Materielvårdsschema särskild tillsyn ska inledas med tre tabeller: Administrativa data, Vårdansvarig brukare och Ansvarigt befäl/ arbetsledare (vård kontrollerad och godkänd), samt en symbolförklaring av de symboler som ska användas vid ifyllande av schemat. Schema Materielvårdsschema särskild tillsyn görs som tabeller med tre kolumner, plus fyra kolumner med rutor för ifyllande av symboler för utförd vård (period 1-4). Före tabellen finns en rubrik som anger när vård ska göras, till exempel: • Varje vecka (endast vid internationella insatser, se under syfte ovan.) • Var 1500 km, Var 2500 km • Var 400:e drifttimme, Var 800:e drifttimme • Vid behov, dock minst var 3:e månad. Utgåva 10 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 25 FÖRSVARETS MATERIELVERK Efter rubriken, som anger när vård ska göras, finns en rubrik som anger på vilken del av materielen som vård ska utföras. I den vänstra kolumnen (kol. 1) anges positionsnummer. I den mittre kolumnen (kol. 2) finns ledord som anger på vilken materielenhet eller funktion vård ska utföras. Exempel på ledord är: • Eldrör • Bakstycke • Vagga • Rekylhämminrättning. I den högra kolumnen (kol. 3) finns åtgärds- eller iakttagelseord, till exempel: • funktion • skador • fastsättning. Åtgärderna ska följa samma ordning som den i instruktionsbokens vårdavsnitt. Efter de tre första kolumnerna finns fyra kolumner med rutor för ifyllande av symboler för utförd vård (period 1-4). Språklig utformning Texten skrivs i telegramform. Exempel: Varje vecka (Vid internationell insats) Allmänt 1. rengör, dränera Rengöring: Vagnen in- och utvändigt Varje månad (Vid internationell insats) Transportutrymme 2. Luftrenare rengöring, filterbyte Var 2500 km, dock minst var 3:e månad Transportutrymme 3. Bränslesystem: Tankar, gummimanschetter, elanslutningar Utgåva 10 fastsättning, sprickor, läckning, skydd på elanslutningar Sida 26 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Grafisk utformning Format A 4. Spalter 3/4-spalt. Sidhuvud och sidfot Se avsnitt 4.1.1 Sidhuvud och sidfot enligt Vårdsystem FM i detta dokument. Sidhuvud och sidfot för materielvårdsschema för kontrollbok i A6-format har något annorlunda utformat sidhuvud och sidfot. Se följande exempel på schema. Inbindningsmetod Lösblad Internet - www.mvif.se Intranet - EMILIA. Ändringar och tillägg Ändringar och tillägg i ett tidigare utgivet schema ska markeras med ett lodrätt streck i höger marginal. Se aavsnitt 4.1.11 Markering av ändring i befintliga materielvårdsscheman. Utgåva 10 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 27 Exempel på utformning Administrativa data Vårdansvarig brukare Ansvarigt befäl/ arbetsledare Symbolförklaring Bild 9. Exempel på utformning av materielvårdsschema särskild tillsyn, allmänt Utgåva 10 Sida 28 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Rubrik Åtgärds- eller iakttagelseord Rubrik Ledord Rutor (period 1-4) Bild 10. Exempel på utformning av materielvårdsschema särskild tillsyn Utgåva 10 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 29 Rubrik Åtgärds- eller iakttagelseord Ledord Bild 11. Exempel på utformning av materielvårdsschema särskild tillsyn i A6-format Utgåva 10 Sida 30 4.1.5 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Materielvårdsschema grundtillsyn Grundtillsyn är ett samlingsbegrepp som syftar till att bestämma materielens status (tillstånd och funktion) samt ge underlag för eventuella reparationer. Grundtillsynen omfattar: • författningsmässigt reglerade kontroller såsom kontrollbesiktning av fordon och återkommande besiktning av lyftdon och tryckkärl, samt elsäkerhet • statuskontroll, som utförs bl.a. för att få underlag för förbandsvärdering • förebyggande underhåll av typen smörjning och oljebyten enligt materielvårdschema. All materiel kräver inte grundtillsyn. Det gäller enklare materiel, som inte måste kontrolleras beroende på civil lagstiftning eller säkerhetsskäl. Intervallet för grundtillsyn bestäms av respektive MS, om inte civil lagstiftning kräver att grundtillsyn utförs varje år. För mer kvalificerad materiel utförs normalt grundtillsynen en gång per år för materiel i bruk och då av särskilt utbildad personal. För författningsmässigt reglerade kontroller krävs särskild behörighet. Grundtillsyn utförs före förrådsställning enligt materielvårdsschema förrådstillsyn, d.v.s. långtidsförvaring som är längre än ett år. Genomförda grundtillsyner skall redovisas på bevakningskort i kontrollboken och i LIFT. Säkerhetskontroll Säkerhetskontroll ska ligga till grund för bedömning av materielens säkerhet ur brukarsynpunkt. Utförs på vissa materielslag vid brukarbyte mellan två grundtillsyner. Omfattningen framgår av respektive materielvårdsschema, i avsnittet grundtillsyn. Genomförda säkerhetskontroller ska redovisas på bevakningskortet i kontrollboken. Utgåva 10 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 31 Bild 12. Exempel på utformning av materielvårdsschema grundtillsyn Syfte Materielvårdsschema grundtillsyn används när materielens tillstånd och funktion kontrolleras och för att säkerställa materielens krigsanvändbarhet. Schemat ska ge underlag för eventuella reparationer. Grundtillsynen genomförs endast i fredstid och då av särskilt utbildad personal. Schemat produceras för följande materiel: • materiel med kontrollbok • materiel som genomgår någon form av årlig kontroll, till exempel funktionskontroll, eller säkerhetskontroll. Utgåva 10 Sida 32 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM De flesta objekt har bara en grundtillsynsintervall, d.v.s. årlig grundtillsyn. Vissa objekt kan härutöver ha tillsynspunkter som bara genomförs vart annat år, vart fjärde år, vart femte år o.s.v. Dessa benämns GT 1, GT 2, GT 4, GT 5 o.s.v. Säkerhetskontroll utförs av särskilt utbildad personal vid brukarbyte, mellan grundtillsyner. Materiel som har grundtillsynsschema ska genomgå grundtillsyn före långtidsförvaring, d.v.s. längre tid än 12 månader. Man utför enligt den GT-intervall som är aktuell vid tillfället, vanligtvis GT 1, men det kan även vara någon annan intervall, t.ex. GT 4. Vissa kontrollpunkter kan tillkomma eller utgå. Detta ska redovisas i Kolumn F. Fordon Fordon ska uppfylla kraven för trafikvärdighet. Dessa krav finns beskrivna i FAG F - Försvarsmaktens regler för grundtillsyn av fordon. Trafikvärdighet tillgodoses på två sätt, dels genom Kontrollbesiktning, som ska göras enligt civil lagstiftning, dels genom Trafiksäkerhetskontroll, som görs på fordon som inte ska kontrollbesiktigas. Dessa kontrollpunkter redovisas i en särskild kolumn i GT-schema. Kontrollbesiktning Motsvarar Svensk Bilprovnings kontrollbesiktning enligt AB Svensk bilprovnings elektroniska handböcker. Utförs på de fordonstyper som ska kontrollbesiktigas enligt FAGF Försvarsmaktens regler för grundtillsyn av fordon. Respektive kontrollpunkt ska inte redovisas i MVSCHG. Trafiksäkerhetskontroll Utförs på fordon registrerade i Militära Fordonsregistret som ej ska kontrollbesiktigas. Utförs på fordon som ska genomgå trafiksäkerhetskontroll enligt FAG F. Utförs enligt AB Svensk bilprovnings elektroniska handböcker i tillämpliga delar. Respektive kontrollpunkt ska redovisas i MVSCHG Pos GT System/komponent Se R. Numreringen av punkterna får vara annan än löpande, till exempel enligt system VD-LIV eller enligt huvudgrupperna i reparationsboken. Numreringen ska stämma mellan schema och grundtillsynsanvisningarna i reparationsboken. Punkter för kontrollbesiktning och trafiksäkerhetskontroll numreras enligt Svensk bilprovnings besiktningsprogram. Utgåva 10 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 33 FÖRSVARETS MATERIELVERK Containrar och lösa lastbärare Containrar och lösa lastbärare har i lag föreskrivna krav på kontroller som skall utföras för att transport och hantering av dessa enheter skall kunna genomföras säkert. FM tillämpningsanvisningar för hur detta skall kontrolleras finns beskrivna i Handbok Grundtillsyn för containrar och övriga lösa lastbärare (H GT CON o LÖSLASTB, M7739-352024). Handboken beskriver bland annat genomförande av Egenkontroll för kontroll av sjöklassade containrar. En normal fraktcontainer (COTS) behöver endast knytas till GT 2 då den saknar varje form av inbyggd funktion. Detsamma gäller för ett normalt rullflak, växelflak eller snabblåsram. En funktionscontainer eller lös lastbärare med påbyggd funktion behöver dock oftast ett grundtillsynsschema (GT 1) som beskriver tillsyner för den in- eller påbyggda funktionen. Grundtillsynen för funktionspåbyggd materiel är därför indelad i följande delar: Omfattar: Innebär: • GT 1 = Statusbedömning (genomförs var 12:e månad) • GT 2 = Egenkontroll (genomförs var 24:e månad) GT 1 GT 2 Statusbedömning samt i förekommande fall hänvisning till, eller beskrivning av övriga besiktningar och kontroller. Egenkontroll av sjöklassad container Kontroll av funktionsduglighet samt kontroll av att fast installerad utrustning med krav på återkommande besiktning är säker. Kontroll av att container är säker för transport till sjöss. Egenkontroll av lös lastbärare Kontroll att lös lastbärare är säker vid transport och hantering. GT 2-scheman finns redan framtagna (se tabell). M-kod Benämning GT 2-schema M5581 Rullflakssystem M7782-019331 M5582 Växelflakssystem, centrallåsning M7782-019341 M5583 Växelflakssystem, containerlåsning M7782-019351 M5584 Containersystem M7782-019381 M5585 Snabblåssystem M7782-019361 GT 1-schema tas fram för varje ny funktionscontainer samt varje lös lastbärare med påbyggd funktion. Utgåva 10 Sida 34 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Utformning av vårdbestämmelser för GT 1-schema framgår av exempel nedan samt exempel som finns i form av mall, se MVIF-mallar på www.mvif.se. Hänvisning till GT 2-schema skall göras i GT 1-schema. Se exempel nedan samt exempel som finns i form av mall, se MVIF-mallar på www.mvif.se. Målgrupp Målgrupperna för materielvårdsschema grundtillsyn är personal som är särskilt utbildad för att utföra grundtillsyn, till exempel officer i teknisk tjänst, militär besiktningsman och verkstadspersonal. Registrering i Gof REG Se avsnitt 4.1.10 Kodnyckel för indatering av materielvårdsscheman i Gof REG. F-BET-val: M7782-XYYYY1 FBEN: MVSCHG Exempel: M7782-277771 MVSCHG BÅTCONT 4020. DispositionsmalL Schemat inleds med en tabell med information om vilket/vilka materiel som omfattas av schemat. På sid 1 i ett MVSCHG kan följande text förekomma: • SK = Säkerhetskontroll vid byte av brukare av materielen. • GT 1 = Grundtillsyn utförs varje år. Det kan även stå GT 2, GT 3, GT 4 och GT 5, d.v.s. antal år mellan grundtillsyn. Viss materiel kan ha flera grundtillsynsintervall. • GT F = grundtillsyn före förrådsställning, mer än 12 månader. Se vidare följande exempel på MVSCHG. Materielvårdsschema grundtillsyn görs som tabeller. I kolumnerna anges: • numrering av tillsynspunkterna • antalet år mellan tillsynerna • om kontroll ska utföras av brukaren vid byte av viss komponent mellan grundtillsynerna, säkerhetskontroll - SK • system eller komponent som ska tillses • omfattning av tillsynen eller felyttring som kan upptäckas. Språklig utformning Texten skrivs i telegramform. Utgåva 10 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 35 FÖRSVARETS MATERIELVERK Grafisk utformning Format A 4. Spalter 3/4-spalt. Sidhuvud och sidfot Se avsnitt 4.1.1 Sidhuvud och sidfot enligt Vårdsystem FM i detta dokument. Inbindningsmetod Lösblad Internet - www.mvif.se Intranet - EMILIA. Bildtyper Streckteckningar. Ändringar och tillägg Ändringar och tillägg i ett tidigare utgivet schema, ska markeras med ett lodrätt streck i höger marginal. Se avsnitt 4.1.11 Markering av ändring i befintliga materielvårdsscheman. Utgåva 10 Sida 36 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Exempel på utformning Bild 13. Exempel på utformning av materielvårdsschema grundtillsyn, allmän information Utgåva 10 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 37 Bild 14. Exempel på utformning av materielvårdsschema grundtillsyn Utgåva 10 Sida 38 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Bild 15. Exempel på utformning av materielvårdsschema grundtillsyn Utgåva 10 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 39 FÖRSVARETS MATERIELVERK 4.1.6 Materielvårdsschema förrådstillsyn Förrådstillsyn - före, under och efter långtidsförvaring Förrådstillsyn utförs för att materielen ska kunna förvaras under en viss period, för att säkerställa att tillgänglighetskraven tillgodoses. Förrådstillsynen omfattar bl.a.: • • • Åtgärder före förvaring: - Noggrann rengöring - Grundtillsyn - med erforderliga reparationer - Smörjning - Oljebyten - Förrådsställning - i avfuktade förråd. Åtgärder under förvaring: - Särskild tillsyn - Förrådsställning. Åtgärder vid utlämning: - I fredstid, Särskild tillsyn och Grundtillsyn - Vid insats, Särskild tillsyn. Exempel - långtidsförvaring Publikationen gäller Hantering och transport Vårdmarkering Förpackning Förvaringsmetod Vårdintervall Vårdpersonal Vårdinstans Fordon Aktas Kbok Orig Tluft 4 T Fd • • Åtgärder före förrådsställning - Rengöring - Grundtillsyn - Reparationer Åtgärder före förvaring - Lossa handbromsen - Ta bort batterier - Fyll däcken med 25% högre tryck än normalt - Palla upp tynga fordon - Fyll bränsletanken upp till 25%. Utgåva 10 Sida 40 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM • Åtgärder vid avfuktning Öppna dörrar och fönster i helavfuktat förråd, eller anslut till objektvis avfuktning i kallförråd. • Åtgärder under förvaring - vart 4:e år I princip samma åtgärder som vid förrådsställning. • Åtgärder vid utlämning - Ta bort blockering av koppling - Palla ner fordonet - Sätt i nya batterier - Stäng fönster och dörrar - Gör särskild tillsyn. - Utför kontrollbesiktning inom 45 dagar. Bild 16. Långtidsförvaring Exempel - långtidsförvaring - fältröntgen Publikationen gäller Hantering och transport Vårdmarkering Förpackning Förvaringsmetod Vårdintervall Vårdpersonal Vårdinstans Röntgen Aktas Kbok Orig Tluft 4 T Fd Utgåva 10 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 41 FÖRSVARETS MATERIELVERK • • Åtgärder före förrådsställning - Rengöring - Grundtillsyn - Reparationer. Avfuktningsåtgärder Helavfuktat förråd. • Åtgärder under förvaring - vart 4:e år I princip samma åtgärder som före förrådsställning. • Åtgärder vid utlämning I fredstid - Grundtillsyn Vid insats - Särskild tillsyn. Exempel långtidsförvaring - Radarstation PS-70 • • Åtgärder före förrådsställning: - Rengöring - Oljebyten - Insmörjning av hydraulcylindrar - Konservering av elverk - Anslut 220 V för jonpumpning - Torrluftsförvaring. Under förvaring: - - Vart 4:e år: - Åtgärda enligt Åtgärder vid mobilisering - Insmörjning. Vart 8:e år: - • Byt olja i hydraulsystemet Vid utlämning: - Vid insats - Ta bort avfuktningsutrustning - Avbryt jonpumpning - Sätt i nya batterier - Utför Daglig tillsyn före transport. Utgåva 10 Sida 42 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Underhållsintervaller för materiel i avfuktade förråd Radiostation / radiolänkutr. 4 år Radarstation 4 år Optronisk materiel 4 år Optisk materiel 4, 12 år Fjärrskriftmaskiner/telefoner 8 år Reservdelar och verktygssatser 8 år Missiler 4 år Haubits 4, 12 år Handelvapen 4, 12 år Ammunition 4 år Stridsfordon 4 år Terränggående lastbilar 4, 8 år Motorcyklar 8 år Uniformer, skor 12 år Läder 8 år Utombordsmotorer 8 år Radiostationer 8 år Teleprinter/telefoner 8 år Radiolänk 4 år Reservdelar och verktyg - elektronik, optik, optronik 8 år Optisk materiel 4, 12 år Optronisk materiel 4 år Elverk 8 år Skor, läder, gummi 12 år Medicinsk utrustning 8 år Ammunition 2, 4 år Modern Haubits 4, 12 år Missiler 1, 4 år Stridsfordon 2, 4 år Radarstation 4 år Utgåva 10 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 43 FÖRSVARETS MATERIELVERK Korttidsförvaring För att ha en god beredskap är det nödvändigt att förvara materielen på ett bra sätt. Den viktigaste åtgärden är förvaring med hjälp av avfuktning. Tre metoder används: • Avfuktning av hela förråd, eller hela byggnader • Avfuktning genom att ansluta en slang med avfuktad luft t.ex. till en container, en stabshytt, eller ett stridsfordon. En kombination av dessa system förekommer, främst för tung materiel. Förvaringstid Daglig tillsyn Särskild tillsyn Grundtillsyn Rengöring Avfuktning Reparation eller dokumentation av fel Annan åtgärd 1 natt Före förvaring X Före användning X X Ev. underhållsladdning 1 - 30 dagar Före förvaring X Före användning X X X X Ev. batteriladdning X X X Ev. batteriladdning X X X Batterierna demonteras, ev. anslutning till underhållsladdning 1-6 månader Före förvaring X Under förvaring Före användning 12 mån efter föregående GT X 6 - 12 månader Före förvaring X Under förvaring Före användning 12 mån efter föregående GT X Utgåva 10 Sida 44 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Bild 17. Korttidsförvaring Bild 18. Beredskapsförband Utgåva 10 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 45 Omfattning och syfte Materielvårdsschema förrådstillsyn – MVSCHF – redovisar vilka åtgärder som ska utföras före långtidsförvaring i förråd och anläggning, eller motsvarande utrymme, dels vilka åtgärder som ska vidtas under förvaring, samt vid utlämning. Med materiel avses i Materielvårdsschema förrådstillsyn även förnödenheter såsom ammunition, drivmedel, livsmedel, läkemedel och material. Målgrupp Personal som förrådsställer eller underhåller förrådsställd materiel. Registrering i Gof REG Se avsnitt 4.1.10 Kodnyckel för indatering av materielvårdsscheman i Gof REG. F-BET-val: M7782-XYYYY9 FBEN: MVSCHF Exempel: M7782-277779 MVSCHF FLYGBAS SLÄP Dispositionsmall Materielvårdsschema förrådstillsyn delas in i fyra delavsnitt: 1 Allmänt 2 Åtgärder före förvaring 3 Åtgärder under förvaring 4 Åtgärder vid utlämning. Andra benämningar på delavsnitt får inte förekomma. Samtliga delavsnitt är obligatoriska1 medan underliggande rubriknivåer är beroende av underhållsobjektet. Delavsnitt Allmänt Delavsnitt “Allmänt” inleds (där så är lämpligt) med hänvisningen: “För utförligare beskrivning av normerna se M7782-112001 NORMER GEMENSAMT”2 som följs av en normtabell: 1. Om delavsnitt ej är tillämpligt gäller att texten “Anvisning saknas” anges. 2. En utförlig förklaring av normbeteckningar återfinns i M7782-112001 NORMER GEMENSAMT. Utgåva 10 Sida 46 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Normtabell Publikationen gäller Cyklar Hantering och transport 0 Vårdmarkering Förpackning Klapp 0 Förvaringsmetod Tluft:9 Vårdintervall Vårdpersonal 12:9 Fdm:9 Vårdinstans Fd Efter denna tabell följer en observationstext gällande korttidsförvaring och sedan avsnitten i tur och ordning. En eller flera rubriker kan uteslutas. De får emellertid inte byta inbördes position. 1 Avgränsningar Här preciseras vid behov antingen den materiel för vilken anvisningarna gäller, eller viss materiel som är undantagen. 2 Särskilda riktlinjer Under denna rubrik anges de anvisningar som föranleds av beteckningen 9 (Särskilda anvisningar) i normtabellen. 3 Teknisk orientering Under denna rubrik anges vid behov vissa fysikaliska eller kemiska grundegenskaper hos materielen och i vissa fall materielens funktion. 4 Övriga riktlinjer Här anges sådana anvisningar som inte passar under någon av övriga rubriker. 5 Referenser Här anges en sammanställning av referensdokument som kan behövas för att utföra underhållet. Här anges även referenser till Vårdsystem FM-publikationer. Delavsnitt Åtgärder före förvaring Varje nytt delavsnitt ska börja på ny sida. Detta delavsnitt ska, i tur och ordning, innehålla följande rubriker: 1 Tillsyn Här anges vilka åtgärder som ska vidtas för att materielen ska kunna förrådsställas enligt de normer som angivits i Delavsnitt Allmänt. Om materielen har grundtillsynsschema, ska materielen genomgå Grundtillsyn före förvaring. Om materielen inte har grundtillsynsschema, ska något motsvarande schema för årlig kontroll följas. Om även detta saknas ska Särskild Tillsyn utföras. Utgåva 10 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 47 FÖRSVARETS MATERIELVERK 2 Förrådsställning Här anges vilka åtgärder som ska vidtas i samband med att materielen tas in i förråd. 3 Torrluftåtgärder Under denna rubrik anges materiel/del av materiel som ska torrluftsförvaras samt åtgärder för denna förvaringsmetod. Delavsnitt Åtgärder under förvaring 1 Tillsyn varje [tidsintervall] Här anges enbart de åtgärder som föranleds av angivet underhållsintervall enligt M7782-112001 NORMER GEMENSAMT. Delavsnitt Åtgärder vid utlämning Detta delavsnitt ska innehålla nödvändiga åtgärder för att återställa materielen till funktionsdugligt skick. Två rubriker får förekomma: 1 Åtgärder i fredstid Här anges de åtgärder som är nödvändiga med hänsyn till ändamålet med utlämningen. 2 Åtgärder vid insats Här anges de vid insats nödvändiga åtgärderna. Anm Vid produktion av färdig MVSCHF-publikation ska 2 Åtgärder vid insats upprepas på fristående sida för att kunna skrivas ut och anslås på materielen. Språklig utformning Imperativ (uppmanande) form används. Grafisk utformning Format A 4. Spalter 3/4-spalt. Sidhuvud och sidfot Se avsnitt 4.1.1 Sidhuvud och sidfot enligt Vårdsystem FM i detta dokument. Inbindningsmetod Lösblad Internet - www.mvif.se Intranet - EMILIA. Utgåva 10 Sida 48 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Bildtyper Streckteckningar. Ändringar och tillägg Ändringar och tillägg i ett tidigare utgivet schema, ska markeras med ett lodrätt streck i höger marginal. Se .avsnitt 4.1.11 Markering av ändring i befintliga materielvårdsscheman. Utgåva 10 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 49 Exempel på utformning Bild 19. Exempel på utformning av materielvårdsschema förråd Utgåva 10 Sida 50 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Bild 20. Exempel på utformning av materielvårdsschema förrådstillsyn Utgåva 10 FÖRSVARETS MATERIELVERK 4.1.7 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 51 Smörjschema Syfte Smörjschema beskriver hur smörjning ska utföras. Därigenom säkerställs materielens funktion. Schema tas fram för all materiel som behöver smörjning vid daglig tillsyn, särskild tillsyn eller grundtillsyn. Målgrupp Målgrupperna för smörjscheman är befäl och soldater under grund- och repetitionsutbildning, internationell insats och krig, förrådspersonal, teknisk personal, verkstadspersonal och särskilt utbildad personal och övrig personal som brukar materielen. Registrering i Gof REG Se avsnitt 4.1.10 Kodnyckel för indatering av materielvårdsscheman i Gof REG. F-BET-val: M7782-XYYYY4 FBEN: SMSCH Exempel: M7782-077774 SMSCH PBV 4020 Dispositionsmall Schemat inleds med en tabell med information om vilket/vilka materiel som omfattas av schemat. Smörjschema ska ha följande innehåll: Underhållsobjekt • Underhållsobjektets benämning anges i klartext till exempel Terrängbil 11 och 13. Numrerad lista över smörjställen • Här anges smörjställets benämning, till exempel Kardanaxel, och hur många smörjställen det finns på objektet. Bild över underhållsobjektet • Förutom själva bilden ska det finnas en tabell som anger smörjställets nummer, symbol som utvisar typ av smörjmedel, om smörjningen ska göras vid daglig tillsyn, särskild tillsyn eller grundtillsyn samt om byte eller kontroll ska göras. Från viss position i tabellen dras positionspil in till smörjstället på bilden. Volymuppgifter och symbolförklaringar • Här anges volymuppgifter för till exempel växellåda, motor samt symbolernas betydelse vilka begränsningar och vilka andra anvisningar som gäller. Förrådsbeteckning för oljor, vätskor, etc. ska anges tillsammans med förklaring av symbolernas betydelse. Om till exempel olika typer av smörjmedel används i olika delar av landet anges detta som en anmärkning. Utgåva 10 Sida 52 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Om smörjschemat sträcker sig över mer än en sida återupprepas listan och bilden. Språklig utformning Ingen speciell anvisning behövs. Grafisk utformning Format A 4. Spalter Ingen speciell anvisning behövs. Sidhuvud och sidfot Se avsnitt 4.1.1 Sidhuvud och sidfot enligt Vårdsystem FM i detta dokument. Inbindningsmetod Lösblad Internet - www.mvif.se Intranet - EMILIA. Bildtyper Streckteckningar. Ändringar och tillägg Ändringar och tillägg i ett tidigare utgivet schema ska markeras med ett lodrätt streck i höger marginal. Se avsnitt 4.1.11 Markering av ändring i befintliga materielvårdsscheman. Utgåva 10 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 53 Exempel på utformning Underhållsobjekt Symbolförklaringar (kolumnhuvud) Numrerad lista Bild Volymuppgifter Symbolförklaringar Anmärkning Bild 21. Exempel på utformning av smörjschema (modifierat för att rymmas på en sida) Bild 22. Exempel på symbolförklaringar Utgåva 10 Sida 54 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Symboler för smörjschema Symboler från tabellerna nedan kombineras med varandra i smörjscheman, t.ex.: Motorolja 5W/30, syntetisk utgörs av symbol för motorolja med en 2:a i, vilket är symbol för 5W/30, syntetisk. Symbolerna för periodicitet kan placeras i kolumnhuvudet för bilden och/ eller under medel-/utrustningssymbol vid respektive position i tabellen i bilden. Följande symboler finns för användning i smörjscheman: Tabell 1. Periodicitet Efter körning i vatten eller sankmark, samt efter högtrycksspolning. Vid skjutning. Vid annan anledning, t.ex. vid dammigt väglag, specificeras i respektive schema. Kilometer- eller tidsbunden intervall, för åtgärder enligt kolumn Särskild tillsyn, specificeras i respektive schema. Utförs av särskilt utbildad personal (kan även finnas vid viss punkt i kolumnen). Kilometer- eller drifttidsbunden intervall, specificeras i respektive schema. Särskild tidsbunden åtgärd, specificeras i respektive schema. Var 4:e grundtillsyn. Vid frysrisk. Tabell 2. Medel/utrustning Motorolja Flygmotorolja Transmissionsolja Utgåva 10 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 55 FÖRSVARETS MATERIELVERK Hydraul- och tryckolja Bromsvätska Korrosionsskyddsvätska Smörjfett – tryckspruta Smörjfett – handspruta Smörjfett – insmörjning Droppsmörjning, motorolja Droppsmörjning, med i schemat specificerad vätska Specialvätska Glykol Speciell åtgärd Kontrollera Byt Rengör Fyll på Pensla Vrid runt Nippel Utgåva 10 Sida 56 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Propp Alternativt (Kontrollera alt. Byt) Om smörjmedelstyp saknas i tabell 3-8 nedan kombineras grundsymbolen med en asterisk (*) inuti. Rätt smörjmedel specificeras därefter i teckenförklaringen i respektive smörjschema. Obs! Vid omarbetning av tidigare utgivna scheman bör kontrolleras om fastställd symbol för smörjmedlet inarbetats i senaste utgåvan av handboken. Om smörjmedelstyp saknas i tabell 3-8 nedan samt att man redan använt symbolen med en asterisk i smörjschemat kombineras grundsymbolen med två asterisker (**) inuti. Rätt smörjmedel specificeras därefter i teckenförklaringen i respektive smörjschema. Obs! Vid omarbetning av tidigare utgivna scheman bör kontrolleras om fastställd symbol för smörjmedlet inarbetats i senaste utgåvan av handboken. Utgåva 10 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 57 FÖRSVARETS MATERIELVERK Anm Se M7789-000183 CD PRKAT DRIVMEDEL för information om de standardiserade drivmedelsprodukter som finns och ska användas i försvarsmateriel. Tabell 3. Motoroljor Motorolja 15W/40 (M0741-241400) Motorolja 5W/30, syntetisk (M0741-840800) Motorolja 5W/40 (M0741-840900) Motorolja 30 (M0741-240200) Benämning och beteckning specificeras i teckenförklaringen Benämning och beteckning specificeras i teckenförklaringen Tabell 4. Flygmotoroljor Flygmotorolja 860 (M0741-860000) Tabell 5. Transmissionsoljor Transmissionsolja MP 80 (M0741-262800) Transmissionsolja 75W/90 (M0741-865900) Transmissionsolja A (M0741-270100) Kuggväxelolja 257 (M0741-257000) Transmissionsolja AS (M0741-871110) Transmissionsolja 80W/140 (M0741-263000) Transmissionsolja 30, av HTF-typ (M0741-263200, har utgått ur produktsortimentet, återanskaffas ej) Utgåva 10 Sida 58 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Transmissionsolja 80W/90 (M0741-866000) Kuggväxelolja 258 (M0741-258000) Transmissionsolja 75W/90 syntet (M0741-263400) Transmissionsolja 75W/90 (M0741-263500) Transmissionsolja (M0741-263600) Transmissionsolja (M0741-270200) Transmissionsolja (M0741-271000) Transmissionsolja (M0741-271100) Transmissionsolja (M0741-271200) Benämning och beteckning specificeras i teckenförklaringen Benämning och beteckning specificeras i teckenförklaringen Utgåva 10 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 59 FÖRSVARETS MATERIELVERK Tabell 6. Hydraul- och tryckoljor Tryckolja 051 (M0747-051000) Tryckolja 021 (M0747-021000) Rekylvätska 415 (M0747-415000) Rekylvätska 400 (M0747-400000, har utgått ur produktsortimentet, återanskaffas ej. Ersätts i de flesta fall av Rekylvätska 415, M0747-415000) Kylvätska 006, 50% Glykol 021 + 50% vatten (M0758-006000)I Alkanol 041 (M0758-041000) Smörjolja 042 (M0741-042000) Biologiskt nedbrytbar tryckolja Tryckolja 055 (M0747-055000) Tryckolja 059 (M0747-059000) Benämning och beteckning specificeras i teckenförklaringen Benämning och beteckning specificeras i teckenförklaringen Bromsvätska Bromsvätska 430 (M0747-430000) Bromsvätska 431 (M0747-431000) Benämning och beteckning specificeras i teckenförklaringen. Benämning och beteckning specificeras i teckenförklaringen. I. Kylvätska för rekylbroms på vissa pjäser. Utgåva 10 Sida 60 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Tabell 7. Viskösa smörjmedel Smörjfett MP, utan molybdendisulfid (M0743-025000, ersätts med Lagerfett 021, M0743-021000 alternativt Smörjfett M0743222000) Lagerfett 021 (M0743-021000) Lagerfett 020 (M0743-020000) Smörjfett 138 (M0743-138000) Smörjfett 118 (M0743-118000) Smörjfett 217 eller NB 52 (M0743-217000 eller M0743-217006) Greaseway CA72 (M0744-306006) Kuggväxelfett (M0743-001000) Smörjfett 220 (M0743-220000) Grafitfett 006 (M0743-006006) Grafitsmörja 007 (M0743-007000, utgått, motsvarande produkt som kan användas är Grafitsmörja 0071 M0743-007100) Smörjfett MP, med molybdendisulfid (M0743-025100) Smörjfett 306 (M0744-306006) Smörjfett 215 (M0743-215000) Smörjfett (M0743-023100) Smörjfett 142 (M0743-142007) Benämning och beteckning specificeras i teckenförklaringen Benämning och beteckning specificeras i teckenförklaringen Utgåva 10 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 61 Tabell 8. Andra smörj-, rengörings- och skyddsvätskor Rengöringsolja CLP (M0722-102005) Insmörjningsolja SMX (M0722-103006) Kedjeolja (M0744-801110) Smörjmedel “Gleitmo” (M0744-096006) Smörjfett 217 Spray (M0743-217096) Benämning och beteckning specificeras i teckenförklaringen Benämning och beteckning specificeras i teckenförklaringen Glykol 021 (M0758-021000) Utgåva 10 Sida 62 4.1.8 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Rostskyddsschema Syfte Rostskyddsschema används som handledning när materielen ska rostskyddsbehandlas. Det tas fram för komplicerad materiel. Målgrupp Målgrupperna för rostskyddsscheman är mekaniker vid verkstad eller civilt företag som ska utföra rostskyddsbehandling. Registrering i Gof REG Se avsnitt 4.1.10 Kodnyckel för indatering av materielvårdsscheman i Gof REG. F-BET-val: M7782-XYYYY6 FBEN: ROSKSCH Exempel: M7782-077776 ROSKSCH PBV 4020 Dispositionsmall Rostskyddsschemat ska ha följande innehåll: Underhållsobjekt • Underhållsobjektets benämning anges i klartext till exempel Terrängbil 11 och 13. Schemat inleds med en tabell med information om vilket/vilka materiel som omfattas av schemat. Allmänt • I detta avsnitt anges vilka begränsningar och vilka andra anvisningar som gäller. Avsnittet har generell lydelse och återkommer i varje schema. Teckenförklaringar • Här redovisas betydelsen av de symboler som används på rostskyddsschemat, till exempel symboler för hål, hål med plugg, utifrån åtkomliga hål, inifrån åtkomliga hål, sprutriktning, öppna ytor. Även nödvändig utrustning, till exempel sprutmunstycken redovisas. Avsnittet har generell lydelse och återkommer i varje schema. Särskilda anmärkningar • Här anges till exempel särskild ordningsföljd vid behandlingen. Utgåva 10 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 63 FÖRSVARETS MATERIELVERK Bilder • I detta avsnitt anges vilka begränsningar och vilka andra anvisningar som gäller. Bilderna med symboler visar behandlingen och presenteras i ordningen: - 1. Underifrån, framifrån - 2. Underifrån, rakt under - 3. Underifrån, bakifrån - 4. Invändigt - 5. Framifrån, utvändigt. Språklig utformning Imperativ (uppmanande) form används. Grafisk utformning Format A 4. Spalter Ingen speciell anvisning behövs. Sidhuvud och sidfot Se avsnitt 4.1.1 Sidhuvud och sidfot enligt Vårdsystem FM i detta dokument. Inbindningsmetod Lösblad Internet - www.mvif.se Intranet - EMILIA. Bildtyper Streckteckningar. Ändringar och tillägg Ändringar och tillägg i ett tidigare utgivet schema ska markeras med ett lodrätt streck i höger marginal. Se avsnitt 4.1.11 Markering av ändring i befintliga materielvårdsscheman. Utgåva 10 Sida 64 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Exempel på utformning Underhållsobjekt Allmänt Teckenförklaringar Bild 23. Exempel på utformning av rostskyddsschema, förstasida Utgåva 10 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 65 Bilder Bild 24. Exempel på utformning av rostskyddsschema Utgåva 10 Sida 66 4.1.9 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Spolschema Syfte Spolschema används som handledning när komplicerad tung materiel ska spolas. Målgrupp Målgrupperna för spolschema är befäl och soldater som ansvarar för respektive ska utföra spolning. Registrering i Gof REG Se avsnitt 4.1.10 Kodnyckel för indatering av materielvårdsscheman i Gof REG. F-BET-val: M7782-XYYYY7 FBEN: SPSCH Exempel: M7782-077777 SPSCH PBV 4020 Dispositionsmall Spolchemat ska ha följande innehåll: Underhållsobjekt • Underhållsobjektets benämning anges i klartext till exempel Stridsfordon 9040C. Schemat inleds med en tabell med information om vilket/vilka materiel som omfattas av schemat. Allmänt • I detta avsnitt anges vilka begränsningar och vilka andra anvisningar som gäller. Åtgärder före spolning • Här anges vilka åtgärder som ska vidtas före spolning. Generella regler vid spolning • Här anges vilka begränsningar och regler som gäller vid spolning. Bild över underhållsobjektet och teckenförklaringar • På bilden visas var spolning ska ske. Här redovisas betydelsen av de symboler som används på spolschemat, till exempel symboler för högtrycksspolning, lågtrycksspolning, och var spolning inte får ske. Åtgärder efter spolning • Här anges vilka åtgärder som ska vidtas efter spolning. Språklig utformning Imperativ (uppmanande) form används. Utgåva 10 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 67 FÖRSVARETS MATERIELVERK Grafisk utformning Format A 4. Spalter Ingen speciell anvisning behövs. Sidhuvud och sidfot Se avsnitt 4.1.1 Sidhuvud och sidfot enligt Vårdsystem FM i detta dokument. Inbindningsmetod Lösblad Internet - www.mvif.se Intranet - EMILIA. Bildtyper Streckteckningar. Ändringar och tillägg Ändringar och tillägg i ett tidigare utgivet schema ska markeras med ett lodrätt streck i höger marginal. Se avsnitt 4.1.11 Markering av ändring i befintliga materielvårdsscheman. Utgåva 10 Sida 68 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Exempel på utformning Underhållsobjekt Allmänt Bild 25. Exempel på utformning av spolschema, förstasida Utgåva 10 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 69 Bilder Teckenförklaringar Bild 26. Exempel på utformning av spolschema Utgåva 10 Sida 70 4.1.10 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Kodnyckel för indatering av materielvårdsscheman i Gof REG För att man ska kunna hålla samman olika typer av materielvårdsscheman, krävs att det finns ett system för kodifiering. Nedanstående kodnyckel ska användas. Klassificerings- och kodifieringsnyckel för M7782 Bild 27. Kodifieringsnyckel för M7782 Den första siffran kan vara 0, 2 eller 4 och används på följande sätt: 0 Marbunden materiel som används vid ett eller flera av mark-, lednings-, flyg- och marinförband. Exempel: Vapen, fordon, samband, strids-och eldledning, elverk, skydd, fältarbete, sjukvård, expeditionsmateriel, uniformer och förplägnadsmateriel. 2 Endast materiel som används av Marinförband. 4 Endast materiel som används av Flygförband. Siffrorna 0, 2 och 4 kopplas till verksamhetsområden inom FMV enligt följande: 0 Arméförbandsmateriel, lednings-, logistik- och gemensam materiel 2 Marinförbandsmateriel 4 Flygförbandsmateriel Exempel: MVSCHDS för markbunden materiel: M7782-0YYYY2 MVSCHG för sjömateriel: M7782-2YYYY1 MVSCHF för flygmateriel: M7782-4YYYY9 Utgåva 10 FÖRSVARETS MATERIELVERK 4.1.11 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 71 Markering av ändring i befintliga materielvårdsscheman För att underlätta för läsaren att se vilken del av texten i ett redan publicerat materielvårdsschema som har ändrats, ska detta markeras med en ändringsmarkering. Markeringen ska vara ett lodrätt streck i den högra marginalen, i höjd med den ändrade texten. Detta system gäller alla FMV materielpublikationer. Se Hdb FMV Materielpublikationer, punkt 3.3.4. Exempel på ändringsmarkering: Bild 28. Exempel på markering av ändring i befintligt materielvårdsschema Utgåva 10 Sida 72 5 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Avfuktning av materiel Avfuktning ska ske vid följande tillfällen: • • Materiel i bruk: Korttidsförvaring - Kortare övningsuppehåll, t.ex. nätter och veckoslut - Längre uppehåll, från 1 månad till 12 månad Förrådsställd materiel: Långtidsförvarad materiel - 1 år, 4 år, 8 år eller 12 år Nedanstående materiel ska avfuktas. • Hjulfordon med sambandsutrustning, i personalutrymmet, eller i påbyggnader för strids-och eldledning, radar och motsvarande • Hytter på lastbilar och arbetsmaskiner med moderna elektroniska styrsystem och motsvarande • Funktions- och standardcontainrar • Stridsfordon • Vapen - handvapen, lätta och tunga pjäser, robotar • Sambandsmateriel: • - monterade i ovanstående fordon - bärbara materiel Strids- och eldledningsmateriel: - monterade i fordon - bärbar materiel • Elkraft och belysningsmateriel • Fältarbets- och bromateriel • Skydds- och säkerhetsmateriel • Reparations-, underhålls- och hanteringsmateriel • Drivmedelsmateriel • Beklädnadsmateriel - långtidsförvarad • Förläggnings- och tältmateriel • Förplägnadsmateriel • Publikationer och kartor • Ammunition • Minor och minmateriel • Flygfarkoster - vissa flygplan, helikoptrar och UAV • Fartyg och båtar, helt eller delvis • Sjukvårdsmateriel - instrument och apparater. Utgåva 10 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 73 FÖRSVARETS MATERIELVERK 5.1 Allmänt När materiel är förrådsställd utsätts den inte för samma slags påkänningar som under användning. I förråd är det i huvudsak förvaringsmiljön som kan inverka på materielen så att denna försämras eller förstörs om inga åtgärder vidtas. Följande miljöfaktorer, vilka var för sig och särskilt i samverkan, kan ha skadlig inverkan på huvuddelen av den förrådsställda materielen: • Fuktighet - vatten och vattenånga • Luftföroreningar fasta och gasformiga • Värme och kyla • Solljus • Ozon • Föroreningar på materielen • Mikroorganismer • Skadedjur I detta kapitel behandlas i huvudsak endast verkningar, som direkt eller indirekt, orsakas av för hög luftfuktighet. Studerar man hur materielen kan försämras och förstörs av för hög luftfuktighet finner man att det är den relativa fuktigheten som är avgörande för om fuktmiljön är skadlig eller inte. De skador som kan förorsakas av för hög relativ fuktighet är främst följande: • korrosion på stål och andra metaller • oxidation och korrosion på elektronisk utrustning • försämrade egenskaper hos hygroskopiska material • ökad skadlig aktivitet hos mikroorganismer • Försämrade egenskaper på ammunition - ökade säkerhetsrisker. Utgåva 10 Sida 74 5.2 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Korrosion I närvaro av vatten på metallytor sker korrosionsangrepp genom elektrokemisk korrosion. För att korrosionen skall ske med nämnvärd hastighet fordras att vattnet har förmåga att leda elektrisk ström t ex genom förekomsten av salter. Praktiskt taget all korrosion som sker i de vanligaste miljöerna för metaller - i luft, i vatten eller i jord - är av detta slag. Dessa miljöer innehåller vatten i större eller mindre mängd och dessutom salter eller andra ämnen, som gör vattnet elektriskt ledande. Dessutom finns syre som är en annan viktig förutsättning för rostangrepp på stål och andra metaller. I stål eller på stålytor finns områden mellan vilka en elektrisk spänningsskillnad uppstår, som tillsammans med vatten och syre bildar korrosionsceller. För att elektrokemisk korrosion i luft - atmosfärskorrosion - skall uppstå, måste kombinationen spänningsskillnad - vatten - syre föreligga. Att det finns områden med elektriska spänningsskillnader i metallytor kan inte undvikas. Genom att hålla ytorna rena kan man reducera förekomsten av fasta föroreningar, vilket motverkar uppkomsten av ytterligare korrosionsceller. Korrosionscellernas verksamhet kan bromsas genom katodiskt skydd eller genom användning av korrosionsinhibitorer. Genom ytbehandling eller ytbeläggningar av olika slag kan man temporärt utestänga fuktighet från metallytan. Effekten och varaktigheten hos ett sådant skydd beror på vilken metod som väljs. Vid förvaring av materiel kan metallytorna skyddas mot korrosion genom en ändring av fuktmiljön. Luftens relativa fuktighet måste då sänkas under ett visst värde för att korrosion skall förhindras. Det kritiska värdet för stål ligger vid ca 60%, men i praktiken bör 50% inte överskridas. I ATH, kapitel 2 Luftens fuktighet konstaterades, att kondensation inträffar först vid en relativ fuktighet av 100%. Metallytor har emellertid en mängd porer - kapillärer - i vilka kondensation kan ske även när relativa fuktigheten intill ytan är lägre än 100%, s k kapillärkondensation.Bild 29 visar korrosionshastighetan på stål och bild 30 för andra metaller som funktion av relativa fuktigheten. Utgåva 10 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 75 FÖRSVARETS MATERIELVERK Bild 29. Relativa fuktighetens inverkan på stål % 70 30 Mässing 80 60 Procentuell ökning i korrosions40 produkter Kopparnickel Zink Koppar 20 0 40 60 80 % Relativ fuktighet 100 Bild 30. Relativa fuktighetens inverkan på andra metaller Utgåva 10 Sida 76 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Bild 31 visar antalet korrosionsattacker per ytenhet som en funktion av den relativa luftfuktigheten. 120 1 µm Au 100 80 Antal korrosionsattacker per cm2 60 40 20 0 20 40 60 80 % Relativ fuktighet Bild 31. Korrosionsattacker som en följd av relativa fuktigheten Det kritiska värdet för den relativa fuktighetsgränsen för begynnande korrosion på järn är densamma i ren och förorenad luft. Först när metallytor utsätts för extrema föroreningar av salter måste dock den relativa fuktigheten hållas vid ett lägre värde för att korrosion inte skall uppstå. Bild 32 visar att havsalt på ytan ökar korrosionen i förhållande till ren luft och som funktion av den relativa luftfuktigheten. Bild 32. Relativ fuktighet för stål med havsvattensaltbeläggning Utgåva 10 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 77 FÖRSVARETS MATERIELVERK Korrosionshastigheten är temperaturberoende och ökar med högre temperatur. Korrosionen minskar när temperaturen sjunker och vid ca -2 °C har den i det närmaste upphört. Detta faktum förändrar inte korrosionsproblemet i nämnvärd grad. Den tid som temperaturen i norra Sverige är över -2 °C utgör ca 60% av hela året, i södra Sverige utgör den ca 85%. 5.3 Försämrade egenskaper hos hygroskopiska material Hygroskopiska material har förmåga att ta upp och avge fuktighet. Drivkraften för denna fuktupptagning och fuktavgivning är skillnaden i ångtryck mellan vattenångan i luften och materialet. När ångtrycket är lika i material och luft har materialet ett vatteninnehåll som står i jämvikt med den omgivande luftens relativa fuktighet. Materialets vatteninnehåll, “fuktkvot”, anges i viktprocent av det torra materialets vikt. Bild 33 visar fuktkvoten hos några hygroskopiska material som funktion av den relativa fuktigheten. Fuktkvot i torrt material i % 25 20 15 10 5 0 20 40 60 80 100 % RF Bild 33. Fuktkvoten hos hygroskopiska material Utgåva 10 Sida 78 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Vissa material kräver extremt låga eller höga fuktkvoter, men de flesta hygroskopiska material har optimala eller acceptabla egenskaper i jämvikt med ca 50% relativ fuktighet. Som exempel på försämrade egenskaper på grund av för hög relativ fuktighet kan nämnas reduceringen av resistansen hos elektriska isolationsmaterial. Bild 34 visar Resistans hos elektriska isolationsmaterial. 1015 1014 1013 1012 1011 1010 Motstånd ohm 109 PVC 108 107 106 Cellulosaacetat 105 Nylon 104 103 Presspan 0 20 40 60 80 100 % Relativ fuktighet Bild 34. Resistans hos elektriska isolationsmaterial Den mekaniska hållfastheten hos många material, t ex papper, försämras också vid för hög relativ fuktighet. En för hög relativ fuktighet inverkar negativt på explosivämnen. En rad andra ämnen och produkter förändrar sin konsistens eller koncentration genom utspädning. För hög fuktkvot hos ett material kan ge upphov till dimensionsförändringar som t ex hos trä och vissa plaster. Vatten i material kan frysa till is, varvid materialen blir spröda eller formförändras. Indirekt medverkar en för hög fuktkvot till förstörelse av organiska material genom ökad mikrobiell aktivitet. Utgåva 10 FÖRSVARETS MATERIELVERK 5.4 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 79 Skadlig aktivitet hos mikroorganismer De mikroorganismer som vanligen orsakar skador är mögel- och jästsvampar samt bakterier av olika slag. Då mögelorganismerna ställer de minsta kraven på näring blir följden att mögel dominerar på sådana material som t ex textilier och läder. Hög relativ fuktighet gynnar utvecklingen av mikroorganismer och ökar deras skadliga aktivitet. Under 70% relativ fuktighet och på hygroskopiska material, med motsvarande eller lägre fuktkvot. förekommer inte mögelangrepp. Mikrobiell förstörelse innebär inte bara förruttnelse, dålig lukt etc utan även mekanisk försvagning av t ex textilier, trä och läder. Hög temperatur ökar mikroorganismernas aktivitet men viss aktivitet förekommer även vid mycket låga temperaturer. Bild 35 visar mögeltillväxt som funktion av relativa luftfuktigheten och luftens temperatur. Bild 35. Typisk mögeltillväxt som funktion av relativ luftfuktighet och temperatur Utgåva 10 Sida 80 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Om man inte ansluter materiel till ett avfuktningssystem, kan det snabbt bli mögeltillväxt, som dels försämrar materiels egenskaper, dels kan orsaka hälsoproblem för den som använder materielen. Bild 36 nedan visar mögeltillväxten inne i ett stridsfordon, som av misstag inte var anslutet till avfuktningssystem under ca 2 veckor. Bild 36. Mögel i stridsfordon som man glömt att ansluta till avfuktning. Lägg märke till att det finns mögel på alla ytor, såsom textil och stål. Det är inte möjligt att låta en soldat, eller en förrådsman torka bort möglet. Dessa kan då inandas mögelsporer som kan medföra bestående skador på lungorna. Man måste låta sanera stridsfordon, med hjälp av specialister på mögelbekämpning. Detta är ett tidsödande och svårt och dyrbart arbete. I det här visade stridfordonet, kostade det ca 100.000 kronor! 5.5 Ozon Ozon finns naturligt i vår miljö, i form av ett skyddande skikt runt jorden för att skydda oss mot den farliga ultravioletta strålningen. Ozon alstras också av människan själv. Den bildas t.ex i elverk och andra system med elektronik. Ozon skadar många material, t.ex gummi, plast och läder. Ozonet gör att dessa material hårdnar och det bildas sprickor, som kan göra materielen obrukbar, eller farlig att använda. Många har under årens lopp sagt att däck får torrsprickor, det är inte torrsprickor, utan det är ozonsprickor. När man säger att dessa material åldras, så är en orsak att de utsetts för ozon. Utgåva 10 FÖRSVARETS MATERIELVERK 5.6 5.6.1 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 81 Ändring av fuktmiljön Allmänt För att undvika de skadeverkningar som redovisats i kapitel Fuktens skadeverkningar måste fuktmiljön ändras så att man får en miljö med kontrollerad låg relativ fuktighet. Vid uppvärmning förblir luftens vatteninnehåll och daggpunkt oförändrade medan vatteninnehållet reduceras och daggpunkten sänks vid avfuktning. Denna principiella skillnad är betydelsefull från förvaringsteknisk synpunkt. 5.6.2 Värmning För att hålla 50% relativ fuktighet i en förrådslokal genom uppvärmning måste inomhusluften i genomsnitt värmas 7 °C över utomhustemperaturen under hela året. Även om inomhusluftens temperatur kan anpassas till den varierande utomhustemperaturen, så tar det lång tid att förändra den tyngre materielens temperatur. De finns alltså stor risk för att materielens temperatur tidvis blir lägre än den omgivande luftens. Luften kommer då att kylas intill materielytorna, varvid det kritiska värdet för relativ fuktighet kan komma att överskridas. Det tar också lång tid för luften i ett förråd, eller en verkstad, som har en RF på 50%, att komma in i slutna utrymmen, t.ex. elektronikboxar i ett sambandssystem, eller in i apparatutrymmen in i ett flygplan, viket gör att viktiga komponenter kan få korrosionsskador, eller oxideras, vilket påverkar materielens funktion. 5.6.3 Avfuktning Dynamisk avfuktning Dynamisk avfuktning innebär att man åstadkommer ett flöde av luft genom en avfuktare som reducerar luftens vatteninnehåll. Med dynamisk avfuktning kan man åstadkomma en förvaringsatmosfär med konstant låg relativ fuktighet oberoende av temperaturens växlingar. Avfuktning av luft kan i princip ske på två olika sätt, genom kondensering eller sorption. Därför utförs dynamisk avfuktning i praktiken endast med två typer av avfuktare; kondenseringsavfuktare som avfuktar ett luftflöde genom kondensation av luftens vattenånga på en kall yta, och sorptionsavfuktare som avfuktar ett luftflöde med hjälp av ett fuktupptagande ämne. Utgåva 10 Sida 82 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Kondenseringsavfuktare I kondenseringsavfuktare utfälls och bortförs luftfuktigheten som vatten. Detta begränsar temperaturområdet inom vilket aggregaten kan arbeta utan komplikationer. Vid temperaturer under 10 °C av kylytorna börjar dessa få påfrysning av frost, vilket gör att funktionen som avfuktare uteblir. En kondensavfuktare måste också ha avlopp som leder bort vattnet som kondenserat., vilket kan vara komplicerat att ordna. Avloppet måste ju dessutom vara frostfritt. Sorptionsavfuktare I sorptionsavfuktare upptas och bortförs luftfuktigheten som vattenånga. Sorptionsavfuktare kan därför arbeta utan komplikationer vid alla förekommande utomhustemperaturer, vilket gör att de kan användas i oisolerade och ouppvärmda lokaler, samt utomhus även vintertid. Statisk avfuktning Sorptionsavfuktning kan också utföras som “statisk avfuktning”, vilket innebär att ett torkmedel upptar fukt i ett slutet utrymme. Fukten diffunderar då genom stillastående luft till torkmedlet. Statisk avfuktning är därför en långsammare process än dynamisk, där fuktöverföringen till torkmedlet sker i kontakt med strömmande luft. Oftast utförs statisk avfuktning i ett hölje som omsluter den förvarade materielen och fungerar som fuktbarriärer mot omgivande luft. Torkmedlet tar upp fukt från den inneslutna luften och reducerar successivt fuktinnehållet hos den förvarade materielen. Torkmedlets förmåga att absorbera fukt minskar allteftersom dess fuktinnehållet ökar. Fuktmiljön i höljet ändras därför under förvaringstiden. I initialskedet kan relativa fuktigheten vara så låg som 10%, för att successivt stiga till 50%. Efter en tid har det fuktupptagande medlet mättats med fukt, varefter den relativa fuktigheten blir högre än den önskade högsta nivån, d.v.s. 50%. Man måste byta ut det fuktiga torkmedlet då fuktindikatorerna visar att den relativa fuktigheten överstiger 50%. Fuktmiljön i höljet kan också variera genom att den omgivande luftens temperatur, ångtryck eller totaltryck ändras. Med statisk avfuktning får man således inte en förvaringsatmosfär med så konstant relativ fuktighet som med dynamisk avfuktning. Statisk avfuktning kan som sorptionsavfuktning ske utan komplikationer även vid låga temperaturer. Statisk avfuktning har varierande, låg och kortvarig funktion, viket gör att den i princip bara ska ses som ett komplement till dynamisk avfuktning, när man inte har tillgång till elektrisk ström. Den kan användas vid långa sjötransporter och långa marktransporter under FM internationella insatser. Utgåva 10 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 83 FÖRSVARETS MATERIELVERK Luftens tillståndsförändring I HX-diagrammet, se bild 37, visas exempel på luftens principiella tillståndsförändringar vid uppvärmning samt vid avfuktning genom kondensering och sorptionsavfuktning. Exemplet utgår från ett lufttillstånd i en förvaringslokal av 20 °C och 68% relativ fuktighet. Vatteninnehållet är då 10g/kg och luftens daggpunkt 14 °C. Vid uppvärmning får lokalluften en lägre relativ fuktighet men vatteninnehållet och luftens daggpunkt är oförändrad Exemplet visar även maximal kondensering av fuktighet genom kylning av luften till lägsta möjliga temperatur utan risk för frostbildning på kylelementen. Efter kylningen uppvärms luften till utgångstillståndet 20 °C. Vatteninnehållet har reducerats och därmed också luftens daggpunkt och relativa fuktighet. Lägre daggpunkt än ca 5 °C kan inte uppnås med denna metod utan risk för påfrostning. Av exemplet framgår också luftens tillståndsförändring vid sorptionsavfuktning. Vatteninnehållet kan t ex reduceras från 10 till 4 g. Luftens daggpunkt blir då 1 °C och den relativa fuktigheten 28%. Avfuktning kan ske till ännu lägre vatteninnehåll om så erfordras. Daggpunkter av -50 °C och lägre kan uppnås. Bild 37. Exempel på luftens tillståndsförändringar Utgåva 10 Sida 84 5.7 5.7.1 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Avfuktningsmetoder Allmänt Med hjälp av avfuktning skyddas fuktkänsliga material, materiel och anläggningar, mot skador som kan orsakas av för hög luftfuktighet. Metoden baserar sig på att atmosfärkorrosion och fuktskador inte uppstår i luft med låg relativ fuktighet. Försvarsmakten har valt att använda dynamisk avfuktning, genom sorptionsmetoden, då denna fungerar utan problem mellan temperaturerna +40 °C och -40 °C. En kondensationsavfuktare fungerar inte tillfredsställande vid temperaturer under +10 °C. Materiel tar ej skada av låg relativ fuktighet, med låg fuktighet menas så lågt som 10-20%. Det sker ingen sprickbildning p.g.a. låg relativ fuktighet. Sprickor i plast och gummi orsakas av ozon gas, som alltid finns i luften. Vid avfuktning används vanligen dynamisk avfuktning och i begränsad omfattning statisk avfuktning med hjälp av torkpatroner, eller med påsar med fuktupptagande material. Dynamisk avfuktning kan utföras med recirkulation av den avfuktade luften i ett “slutet system”, eller med objektvis avfuktning, som sker i ett “öppet system”. Alternativt kan systemen kombineras för att få en optimal lösning, för tung materiel, t.ex. stridsfordon och containrar. För avfuktning av materiel i bruk används vanligen objektsvis avfuktning. Mindre bärbar materiel, t.ex. bärbara radiostationer och kikare förvaras i avfuktade lokaler, medan handvapen förvaras i vapenkassuner. Fördelarna med dynamisk avfuktning kan summeras i följande punkter: • Effektiv avfuktning under alla klimatförhållanden • Låg investeringskostnad • Ingen korrosion på metaller • Inga skador på optik, elektronik • Livstidsförlänger gummi, plast och textilier • Inga skador och säkerhetsproblem vid förvaring av ammunition • Längre förvaringsperioder med begränsat underhåll • Ökad tillgänglighet • Mer tid för utbildning, tack vare minskad tid för reparationer • Minskade underhållskostnader - Förrådsställd materiel - reducering 25% - Materiel i bruk - reducering 10% Utgåva 10 FÖRSVARETS MATERIELVERK 5.7.2 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 85 Tillämpning Avfuktningstekniken tillämpas för huvuddelen av den förrådsställda materielen, d.v.s.. fordon, vapen, båtar, flygplan, elektroniska utrustningar, samt ammunition. Avfuktningstekniken används också för skydd av fortifikatoriska anläggningar samt för beredskapslagring av vissa livsmedel och råvaror. 5.7.3 Slutet system Det slutna avfuktningssystemet, se bild 38, används företrädesvis vid helavfuktning av nybyggda förråd, eller del av ett förråd och bergrum om de är så täta att hela luftvolymen med fördel kan avfuktas. Bild 38. Slutet system Utgåva 10 Sida 86 5.7.4 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Öppet system För större komplexa objekt såsom stridsvagnar, mobila radarstationer och stabsfordon etc tillämpas alltid det öppna avfuktningssystemet, även om lokalen är lämpad för helavfuktning. Anledningen är att det öppna systemet på kort sikt ger förvaringstekniska fördelar genom att primärt påverka och säkerställa den invändiga fuktmiljön i objekten. Alternativt används båda systemen. Vid avfuktning av materiel i bruk som normalt sker utomhus under skärmtak, tillämpas det öppna systemet. Det öppna systemet används också för mindre materiel mängder, när torrluftsförvaring sker i enkla otäta förrådslokaler. Materielen innesluts då i höljen eller boxar av plastfolie som ansluts till avfuktningsanläggningen, se bild 39. Bild 39. Öppet system De båda systemen används ofta i kombination, se bild 40. Man kan då avfukta små enheter i samma utrymme som stora enheter som kräver sluten avfuktning. Man kan på detta sätt minska gångtid för det slutna systemet, vilket sänker energikostnaden. Bild 40. Kombinerat system Utgåva 10 FÖRSVARETS MATERIELVERK 5.7.5 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 87 Val av system Målsättningen med förrådsavfuktning bör i möjligaste mån vara att helavfukta förråd. Efterhand som en stor mängd äldre små förråd ersätts med färre, men stora täta förråd, ges möjlighet att förvara materielen i helavfuktade förråd. Vid samförvaring av både stora komplexa objekt t ex stridsvagnar och annan materiel i samma förråd är en kombination av både slutet och öppet system lämplig. 5.8 5.8.1 Statisk avfuktning Allmänt Målet är att i princip all materiel ska avfuktas dynamiskt, vare sig materielen används i Sverige, eller vid utlandsmissioner. Detta är ej alltid möjligt, p.g.a. att man inte alltid har tillgång till elektricitet. Då måste man använda andra korrosionsskydd, t.ex. statisk avfuktning och ångfasinhibitorer. Statisk avfuktning användes tidigare i stor omfattning i försvaret. Metoden användes där man inte ansåg det ekonomiskt att installera dynamiska avfuktare, t.ex. för avfuktning i små utrymmen, eller för avfuktning inne i instrument, komponentutrymmen och olika slag av förpackningar. En vanlig applikation var att avfukta vapenkassuner. Man placerade sex kassetter, med fuktupptagande material, vanligtvis av kiselgeltyp i form av glasliknande hårda korn. Dessa korn hade en porös struktur, som tog upp fukten i luften. Kiselgelen blev mycket snabbt mättad med fukt. Man var då tvungen att sända kassetterna till vissa förråd för regenerering. Denna metod har dålig effekt och är ineffektiv och skall avvecklas. Teknikkontor Mark har i sitt regelverk beslutat att vapen ska förvaras i dynamiskt avfuktade kassuner, eller i kassuner som förvaras i uppvärmda lokaler. Skulle man inte kunna ansluta en kassun till dynamisk avfuktning, finns det idag effektivare material för statisk avfuktning än de gamla kiselgelkassettrena. Idag används vanligen påsar med en vikt på ca 1kg, vilka innehåller ett mycket effektivt fuktupptagande material. Kombinerar man dessa påsar för statisk avfuktning, med s.k. ångfasinhibitorer, behöver man ej byta ut påsarna för statisk avfuktning av vapen kassuner oftare än vart annat år, även om man öppnar kassunerna 30 minuter varje vecka, för att ta ut, eller lägga in materiel i kassunen. Ett antal påsar placeras i det utrymme som ska avfuktas. Antalet varierar med storleken på utrymmet. Se bild 41. Påsarna innehåller 1kg torkmedel. Förrådsbenämningen: Torkmedel 1kg. Förrådsbeteckning: M0759-029100. Se vidare Teknisk Order AF UHMAT 650 015711 Korrosionsskydd vid internationella insatser. Utgåva 10 Sida 88 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Det fuktupptagande materialet börjar inte ta upp fukt ur lyften förrän den relativa fukthalten i luften överstiger 40%. Materalet kan också ta upp 75% av sin egen vikt i form av fukt. Bild 41. Påse med fuktupptagande material Ångfasinhibitorerna finns i form av dukar, som placeras i lådor, fordon och containrar med känslig materiel. Det kan vara verktygs- och reservdelsatser, elektriska instrument mm. Se bild 42. Dukarna beställs per löpmeter och delas därefter i lämpliga storlekar. Se mer information i ovan angiven Teknisk Order. Förrådsbenämning: Korrosionsskyddsduk. Förrådsbeteckning: M1024-844010. Bild 42. Ångfasinhibitor i form av en duk Ångfasinhibitorerna fungerar på så sätt att den miljömässigt ofarliga gasen som fyller ett utrymme förhindrar kemisk jonvandring. Genom detta uppstår ingen korrosion eller oxidation. Utgåva 10 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 89 Ofta används en kombination av statisk avfuktning och ångfasinhibitorer. Ångfasinhibitorerna förhindrar korrosion, samtidigt som den statiska avfuktningen förhindrar att det uppstår mögel. Se bild 43, exempel på en container med statisk avfuktning och ångfasinhibitorer. Bild 43. Container med statisk avfuktning. Bild 43 visar de gröna påsarna med statisk avfuktning. På bänken finns en ångfasinhibiterer, liksom ovanpå avfuktaren på containerns främre vägg. Ytterligare dukar finns på hyllorna i de fack som ses på containerns högra sida. För stora utrustningar, t.ex. en hel helikopter, kan man täcka hela helikoptern med plast, som samtidigt är en ångfasinhibitor. Plasten är samtidigt skydd mot finkornig sand under en transport på fartyg m.m. Se bild 44. Bild 44. Helikopter täckt med plast med ångfasinhibitorer. Utgåva 10 Sida 90 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM För att inte minska ångfasinhibitorernas och den statiska avfuktningens funktion under transporter, ska de helavfuktade förråden och den objektvisa avfuktningen ha en relativ fuktighet på 40% under packningsarbetet, samt när de är färdigpackade i väntan på transport. Mer information om statisk avfuktning av materiel för utlandsmissioner finns i M7784-013638 Teknisk Order Allmän AF UHMAT 650 Korrosionsskydd vid internationella insatser. Det finns dock ytterligare en form av statisk avfuktning i försvaret. I vissa utrustningar finns det s.k. torkpatroner, som ska ta hand om fukten t.ex. i ett sikte, radar, eller i en robot. Problemet är att torkpatronerna snabbt blir mättade med fukt och mister då sin funktion. Torkpatronerna måste då bytas ut. Tiden kan vara så kort som någon dag innan de behöver bytas. Logistiskt sätt är avfuktning med torkpatroner inte praktiskt under militära operationer, vare sig i Sverige, eller under operationer utomlands och ska därför undvikas. När man konstruerar ny materiel för försvarsmakten i framtiden, ska man beakta att all kvalificerad materiel ansluts till avfuktningssystem när den inte används. Det gäller även materiel som används vid fredsutbildning och vid internationella insatser. Utgåva 10 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 91 FÖRSVARETS MATERIELVERK 5.9 5.9.1 Avfuktningsanläggningar Dynamisk avfuktning Allmänt Dynamisk avfuktning används vid: • förvaring av materiel i bruk och vid långtidsförvaring • skydd av bergrum • avfuktning vid tillverkning och transport • torkning av material, gummi, plast, textil • Ammunition och robottar Vid projektering av avfuktningsanläggningar för materiel ställs man först inför valet mellan det slutna och öppna avfuktningssystemet, eller alternativt en kombination av de båda. Valet av system bestäms bland annat av materielen och kraven på hantering. Ekonomiska avväganden mellan investerings- och driftkostnader för systemen måste göras. Skall en befintlig förrådslokal disponeras kan lokalens kvalitet avgöra valet av system. I kapitel 5.7 Avfuktningsmetoder nämndes att det slutna systemet företrädesvis används vid helavfuktning av nybyggda mobförråd eller gamla förråd och bergrum som är så täta att hela luftvolymen kan avfuktas, medan större komplexa objekt t.ex. stridsvagnar, mobila radarstationer och containrar etc. avfuktas i ett öppet system om ej lokalen är lämpad för helavfuktning. För att utnyttja de förvaringstekniska fördelar som ett öppet system erbjuder genom att det primärt påverkar den invändiga fuktmiljön i objekten samt att slutet system avfuktar all materiel som finns i ett förråd, kombinerar man de båda systemen. Vid projektering får man ta hänsyn till hur ofta materielen tas ut ur förrådet för övningar, kontroller eller översyn. När materielen tas in i förrådet igen innehåller den ofta så stora fuktmängder att en avfuktning bör utföras så snabbt som möjligt. Ansluts materielen till ett öppet avfuktningssystem kommer torr luft att genomspola objekten och man får då omedelbar kontroll över fuktmiljön inuti materielen. Ställs däremot materielen in i ett förråd där hela förrådsvolymen avfuktas i ett slutet system tar det längre tid innan fukten inuti objekten har avdunstat och diffunderat till den omgivande torra luften. Utgåva 10 Sida 92 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Temperaturförändringar under dygnet och vid övergången från kallare till varmare klimat medför ofta temperatureftersläpning hos tyngre materiel. Risken för att den relativa fuktigheten intill materielytorna då blir högre än i den omgivande luften är större i ett slutet system än i ett öppet. För att komma till rätta med temperatureftersläpningar samt önskan att uppnå snabb genomspolning av torr luft i nyinställda objekt, samtidigt som man vill utnyttja de bonusvinster som helavfuktade förråd ger på övrig materiel kan lösningen vara en kombination av systemen som de beskrivs nedan. Bild 45 visar tänkbara temperatur- och fuktighetsförhållanden vid avfuktningsförvaring av fordon i slutet system. Exemplet förutsätter att utomhustemperaturen under dygnet eller efter en period med lägre temperatur snabbt stigit till 10 °C, vilket resulterat i en temperatureftersläpning hos fordonet med 5 °C. LUFTENS TILLSTÅND I lokalen 10° 50% RF x=3,8 g/kg I fordonet 5° 70% RF x=3,8 g/kg Bild 45. Slutet system I det slutna systemet recirkuleras lokalluften genom avfuktaren som styrs av en hygrostat i lokalen inställd på 50% RF. Lokalluften avfuktas på så sätt till 10 °C, 50% RF, x = 3,8 g/kg. Luften i lokalen och i fordonen har samma ångtryck men på grund av temperatureftersläpningen blir tillståndet inne i fordonen 5 °C 70% RF, x = 3,8 g/kg. När fordonen ventileras, t ex genom att man öppnar luckor eller dörrar, så kan luften inne i fordonen anta ett tillstånd som närmar sig lokalluften men så länge temperatureftersläpningen varar kommer den relativa fuktigheten intill materielytorna att vara högre än 50%RF. Utgåva 10 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 93 FÖRSVARETS MATERIELVERK Man kan minska effekten av temperatureftersläpningen i ett slutet avfuktningssystem genom att styra avfuktaren med två eller flera parallellkopplade hygrostater. Kompletteras t ex hygrostaten i lokalen med en hygrostat inuti ett av fordonen, som känner av relativa fuktigheten vid en temperatur som så nära som möjligt överensstämmer med fordonets, kan relativa fuktigheten intill materielytorna hållas vid ca 50% RF. Detta innebär dock att avfuktarens drifttid och därmed energikostnaderna initialt ökar och att relativa fuktigheten i lokalen blir lägre än 50% RF. Att använda två eller flera hygrostater är inte att rekommendera, dels beroende på ökad energiförbrukning eftersom lokalens RF kommer att bli onödigt lågt, dels med hänsyn till risken att hygrostaten åker iväg med objektet eller att den inte hamnar i det senast inkörda och därigenom fuktigaste objektet. Ett säkrare och energisnålare sätt är en kombination av systemen enligt nedan och att placera fuktgivaren i torrluftskanalen i det öppna systemet. LUFTENS TILLSTÅND I lokalen 10° 50% RF x=3,8 g/kg I fordonet 5° 50% RF x=2,7 g/kg Bild 46. Kombination av slutet och öppet system Vid en kombination av de två systemen låter man två avfuktare oberoende av varandra avfukta dels objekten dels förrådet. En hygrostat styr varje avfuktare. Med modern reglerutrustning och speciella förrådsavfuktare, med stora processflöden, blir energikostnaden lägre jämfört med traditionella avfuktare. Vidare kan avfuktningen enkelt anpassas vid ett förändrat utnyttjande av förrådet. Vid en totalekonomisk sammanställning där man väger in dels investeringskostnaden och energikostnaden men även bonusvinster på övrig materiel samt reducering av underhållskostnaderna, så är helavfuktade förråd, antingen med slutet system eller om förrådet även innehåller tyngre materiel ett kombinerat system, totalt sett över en längre tidsperiod det mest ekonomiska. Utgåva 10 Sida 94 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Vid kombinerat system, där varje avfuktare styrs av en egen hygrostat, är det lämpligt att köra avfuktaren i det öppna systemet med kontinuerlig processfläktdrift. Detta innebär att hygrostaten (lämpligtvis kanalgivaren till RH98, se ATH kapitel 9 Reglerutrustning) enbart styr avfuktarens regenerering. Fördelen med denna kontinuerliga spolning av luft genom objekten är jämnare relativ fuktighet i alla objekt. Luften som spolas genom objekten är ju lokalens kontrollerade och avfuktade luft som håller 50% relativ fuktighet. Den energiförbrukning som blir av kontinuerlig processfläktdrift är försumbar. Bild 47. Öppet system I det öppna systemet, tillförs avfuktaren uteluft eller luft från lokalen med i det närmaste samma tillstånd som uteluftens, d.v.s.d.v.s.. med ett vatteninnehåll av x = 6,1 g/kg. Luften avfuktas i ett steg till ett vatteninnehåll av t ex x = 1 g/kg. Den avfuktade luften distribueras genom ett rörsystem och anslutningsslangar till fordonen. Med bibehållande av ett mindre övertryck i fordonen får sedan luften läcka ut genom befintliga eller arrangerade läcköppningar. Sedan några år byggs dessa system med steglös tyristorreglering av avfuktarens värmare och en kanalgivare placeras i torrluftskanalen. Som grundvärde ställs den in på 35% RF för att upprätthålla 50% RF i objekten. Detta ger en stor energibesparing och en säkerhet då ingen hygrostat behövs i objekten och man undviker risken att hygrostaten åker iväg med objektet eller att den inte hamnar i det senast inkörda och därigenom fuktigaste objektet. Tidigare placerades en hygrostat representativ plats i ett av fordonen. Hygrostaten styr avfuktningen så att den relativa fuktigheten vid 5 °C blir högst 50% intill materielytorna. Luftens vatteninnehåll är då x = 2,7 g/kg. Eftersom vatteninnehållet hos den inblåsta torra luften är x = 1 g/kg, kan en temperatureftersläpning av 18 °C tillåtas utan att den relativa fuktigheten blir för hög. Detta förutsätter som beskrivits ovan att hygrostaten inte åker iväg av misstag eller inte hamnar i det fuktigaste objektet. Utgåva 10 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 95 I det öppna systemet avfuktas materielen snabbt då den ventileras (genomspolas) med torr luft. Med riktigt arrangerade läcköppningar kan den torra luften styras till alla delar och alla viktiga komponenter i objekten. Jämfört med det slutna systemet, då hela luftvolymen i förrådet måste avfuktas, behöver endast ett litet effektivt luftflöde behandlas i det öppna systemet. Objekten skyddas dock inte utvändigt vid enbart ett öppet system och bonusvinster som t ex skydd av gummiband, tätringar och andra gummidetaljer uteblir. Vidare skyddas inte materiel, som kan finnas på objektet i utanpåliggande fack. Dock kan vissa utvändiga ytor av annat material skyddas genom insmörjning, målning eller annan ytbehandling. I ett öppet system kan materielen förses med tätningar eller torrluftskapell och anslutningsanordningar för den torra luften. Dessa måste dock tas bort när materielen skall tas ut ur förrådet och den taktiska tillgängligheten blir något lägre. All övrig materiel som eventuellt finns i förrådet lämnas också helt utan skydd vid öppna system. Ozonets påverkan på t ex gummi, korrosion och mögel, kan inte förhindras vid öppna system. Inte heller skydd av övrig materiel, som inte ligger i torrluftsbox, kan uppnås. Krävs både ett fullgott invändigt och utvändigt skydd och bara öppet system finns att tillgå måste materielen helt inneslutas i ett kapell. Luften från avfuktaren tillförs då på vanligt sätt, så att ett övertryck uppstår inuti materielen. Den torra luften får läcka ut till utrymmet mellan materielen och kapellet och sedan genom läcköppningar ut i förrådslokalen. Den totala investeringskostnaden för det öppna systemet inklusive tätningar, kapell, rörsystem och avfuktare är av samma storleksordning som för det slutna systemet. De förvaringstekniska fördelarna med ett kombinerat system är så stora att detta system rekommenderas om förrådet innehåller både tyngre materiel och övrig materiel. Utöver dessa allmänna synpunkter framgår av den fortsatta redogörelsen i detta avsnitt och i kapitlet om ekonomi vad som i övrigt måste beaktas vid val av system för avfuktning av materiel. Utgåva 10 Sida 96 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Vilket system som än väljs bör man vid projekteringen så långt möjligt skilja på olika temperaturzoner. Anläggningar som t ex består av både en underjords- och en överjordsdel bör inte avfuktas med samma avfuktare. Samma sak gäller för materiel som t ex förvaras i skilda våningsplan i ett förråd. Temperaturskillnaden mellan under- och överjordsdelen och mellan de olika våningsplanen blir ofta så stor att det med hänsyn till fuktregleringen och avfuktarens kapacitet är svårt att hålla den önskade relativa fuktigheten med en och samma avfuktare. Även när materiel förvaras inom en och samma temperaturzon kan temperaturskillnaden mellan tung och lätt materiel och därmed skillnaden i relativ fuktighet mellan objekten tidvis bli för stor. Man bör beakta såväl skillnader i medeltemperatur som temperaturvariationernas karaktär vid projekteringen och eftersträva att få så likartade temperaturförhållanden som möjligt i en och samma avfuktningsanläggning. När stora temperaturskillnader inte kan undvikas inom ett och samma avfuktningssystem och endast en avfuktare disponeras måste den dimensioneras för detta och regleringen utföras med två eller flera parallellkopplade hygrostater placerade i de olika temperaturzonerna eller objekten. Vid projektering av anläggningar för dynamisk avfuktning är givetvis fuktbelastningen den dimensionerande faktorn. Bild 48 nedan åskådliggör vad som orsakar fuktbelastningar som man vanligen måste ta hänsyn till. Bild 48. Fuktbelastningar av olika slag Utgåva 10 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 97 Exempel på avfuktningsanläggningar Slutet system En gammal fabrik som är ouppvärmd, förutom den del där förrådsmännen kontrollerar och packar materielen., se bild 49. Bild 49. Exempel på avfuktningsanläggningar Bild 50 visar ett slutet system, d.v.s.ett helavfuktat förråd, som samtidigt har ett öppet system för att samtidigt avfukta stridfordon och containrar invändigt. Bild 50. Slutet system Utgåva 10 Sida 98 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Ett annat exempel på det slutna systemet är avfuktning av vapenkassuner. Tidigare förvarades bl.a. eldhandvapen i statiskt avfuktade vapenkassuner. Denna metod kräver mycket arbete för att den ska fungera. Man har därför utvecklat en metod för att förse kassunerna med torrluft, genom ett inbrottssäkert system. Detta spar mycket tid och pengar. Ett större antal kassuner kan kopplas till en avfuktare. Se bild 51. Bild 51. Avfuktade vapenkassuner Utgåva 10 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 99 Kombination av slutet och öppet system Bild 52 nedan är ett exempel på en kombination av ett öppet och ett slutet system. Hela garaget är helavfuktat genom torrluft från en avfuktare. Den andra avfuktaren avfuktar stridsfordonen invändigt. Bild 52. Kombination av öppet och slutet system Bild 53 visar de två avfuktare som installerats till förrådet ovan. Den vänstra avfuktaren avfuktar stridsfordonen invändigt. Den högra avfuktaren avfuktar hela förrådet. Bild 53. Avfuktare Utgåva 10 Sida 100 5.10 5.10.1 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Materiel i bruk Allmänt Teknisk komplicerad materiel, t.ex flygplan, fartyg, stridsfordon, radarstationer, sambandsfordon och centralinstrument är utrustade med avancerad elektronik och/eller optik. Denna materiel är känslig för fukt och de föroreningar som ingår i luften. Redan efter kort tids uppställning utomhus med denna typ av materiel har fel på olika system, främst de elektroniska, konstaterats. Avfuktning av känslig materiel ska ske vid varje tillfälle då materiel står: • på ordinarie uppställningsplats (kompaniets parkering) • i väntan på reparation • i väntan på utlämning eller förrådsställning i förråd Avfuktning av materiel i bruk resulterar i följande: • ökad beredskap • minskade underhållskostnader • effektivare utbildningstid på grund av mindre antal fel, reparationer och undersökningar utan visad felorsak, s.k. UA - glapp • minskat behov av materiel i bruk Enligt beslut från HKV, CA 484:64527 1987-11-01, ska följande materiel som är i bruk vid utbildning i Sverige avfuktas. Denna order har inarbetats i HKV:s årliga direktiv - VU. Denna regleras i detalj i Anvisningar för teknisk tjänst, som utformas av Teknikkontor Mark, Teknikkontor LedSyst och Materielkontoret. Gäller följande materiel: • Hjulfordon med sambandsutrustning, i personalutrymmet, eller i påbyggnader för strids- och eldledning, radar och motsvarande • Hytter på lastbilar och arbetsmaskiner med moderna elektroniska styrsystem och motsvarande • Funktions- och standardcontainrar • Bandvagnar • Stridsfordon • Vapen - handvapen, lätta och tunga pjäser, robotar • Sambandsmateriel: - monterade i ovanstående fordon - bärbara materiel Utgåva 10 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 101 FÖRSVARETS MATERIELVERK • Strids- och eldledningsmateriel: - monterade i fordon - bärbar materiel • Elkraft och belysningsmateriel • Fältarbets- och bromateriel • Skydds- och säkerhetsmateriel • Reparations-, underhålls- och hanteringsmateriel • Drivmedelsmateriel • Beklädnadsmateriel - långtidsförvarad • Förläggnings- och tältmateriel • Förplägnadsmateriel • Publikationer och kartor • Ammunition • Minor och minmateriel • Flygfarkoster - vissa flygplan, helikoptrar och UAV • Fartyg och båtar, helt eller delvis • Sjukvårdsmateriel - instrument och apparater. Anläggningar för materiel i bruk finns utomhus utan tak, under skärmtak, i del av hangar, i del av utbildningslokaler eller oisolerade förråd för bärbar materiel och i s.k. vapenkassuner. För förvaring av materiel i bruk eller i samband med flyttning av materiel används ibland containrar. Dessa skall avfuktas när materiel förvaras i dem. Fasta anläggningar, t ex hangarer eller fredsförråd planeras och konstrueras av anläggningskonstruktörer i samverkan med den leverantör av avfuktningsutrustning som FM, Fortverket och FMV har ramavtal med. I dessa anläggningar ingår ofta större avfuktare med värmeåtervinnare, luftkylda eller vattenkylda kondensorer och elektroniska reglersystem för fukt. Mindre anläggningar för materiel i bruk, t ex utomhus eller under skärmtak, planeras och projekteras av förband i samverkan med FMV:s avfuktningsexperter och/eller med den leverantör av avfuktningsutrustning som FM, Fortverket och FMV har ramavtal med. Den metod som normalt används är det öppna systemet, se kapitel 5.7 Avfuktningsmetoder under öppet system samt Avfuktningsanläggningar under Allmänt. I vissa fall, vid fartyg med stora inre volymer, kan man behöva en kombination av det öppna och slutna systemet. I ett sådant fall väljes en egen avfuktare för det slutna systemet inom fartyget och en annan avfuktare för det öppna systemet. Utgåva 10 Sida 102 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Bild 54. Princip - öppet system För att det ska gå snabbt att ansluta slangen med torrluft till ett objekt, förses detta med hål för anslutning av slangen. Hålet är försett med lock som snabbt kan lossas och därefter hänger kvar vid hålet. Vissa objekt har två hål då det krävs för att avfukta alla viktiga delar av objektet. Containrar förser man ofta med två hål, ett i respektive gavel. Detta gör man för att man enkelt ska kunna ansluta en slang, utan att behöva vända containern för att slangen ska nå fram till ett anslutningshål. Se bild 55. Torrluftsanslutning Hygrostatanslutning Bild 55. Hål för anslutning av slang med torrluft, samt hål för hygrostatkabel Det finns en hålsats att beställa för att enkelt kunna montera torrluftsanslutningar, TORRLUFTSANSLUTNING M1536-738010. Utgåva 10 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 103 Observera att man ofta inte följer monteringsanvisningarna för montering av hålsatsen! Metallringen ska monteras som bilden nedan visar, d.v.s. med den fasade kanten in mot den yta som den fästs emot. Detta för att stosen på slangen ska sitta fast ordentligt när den sätts in i hålet och vilar mot gummiringen. Se bilden nedan. Bild 56. Hålsatsmontering Bild 57 visar exempel på ett öppet system för materiel i bruk, med 120 anslutningsslangar. Bild 57. Öppet system med 120 anslutningsslangar Det öppna systemet tillämpas vid avfuktning av materiel i bruk. Materielen blir då ventilerad (genomspolad) med den torra luften. Vid materiel i bruk ökas mängden torr luft till objektet i jämförelse med när objektet är förrådsställt. Utgåva 10 Sida 104 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Om materielen inte har fast anslutning för torr luft eller en anslutningsskiva kan materielen inneslutas i ett kapell. Mindre materiel t ex sikten eller radiostationer kan ställas upp i ett helavfuktat utrymme. När flera fordon eller annan materiel står uppställda för avfuktning vid materiel i bruk kan materielen ha olika mängd fukt och olika temperatur beroende på hur länge fordonen eller objekten har varit anslutna med torr luft. Detta innebär att hygrostat inte ska användas på de anläggningar där fordon eller annan materiel är uppställd och vissa fordon lämnar och återansluts till anläggningen medan annan materiel står kvar vid anläggningen. 5.10.2 Projektering Dimensionering Se dimensionering för Öppet system, med följande tillägg: Vid dimensionering av materiel i bruk måste fuktinläckning genom öppningar t ex ventiler som ej stängs eller tätas, genomföringar mellan olika delar på materielen, beaktas. Fuktavgivningen från hygroskopiskt material samt avdunstning från fria vattenytor eller snö måste även beaktas vid dimensionering. De rekommenderade luftmängderna är av nämnda skäl väsentligt högre än för motsvarande materiel vid objektsvis avfuktning i mobförråd. För Sverige är det fastställt att varje objekt oavsett typ eller plats ska spolas med 20 m3/h. Anledningen till att man inte stänger ventiler eller tätar, som man gör vid förrådställning, är att åtgärderna måste vara snabba och enkla om de skall göras en eller flera gånger per dygn. Val av avfuktare är lika som för öppet system, med den skillnaden att anläggningen kan vara placerad utomhus. Fukten i luften i en otät oisolerad förrådsbyggnad antas vara lika som utomhus. Utgåva 10 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 105 Utförande Se utförande för Öppet system med följande tillägg: • anläggningens placering • avfuktarens placering och elanslutning • kanalsystemets utformning • antal objekt och luftflöde Materielen placeras i huvudsak under skärmtak för att minska fuktbelastningen. Avfuktaren skall placeras med hänsyn till anläggningens utformning, distribueras och fördelas med ett kanalsystem, som är enkelt att installera. Avfuktare placeras nära eluttag och så att den är lätt att komma åt vid byte, service eller reparation. För materiel i bruk installeras vanligen avfuktningssystemet under skärmtak, i garage, eller utomhus. Avfuktaren ska inte placeras utomhus utan väderskydd, så att inte regn och snö ska nå in på, eller i avfuktaren. Som regenererings- och processluft tas uteluft inuti väderskydd medan våtluft dras ut ur väderskydd. Som väderskydd ska en container användas. Avfuktare kan också placeras i vagn i de fall någon fast anläggningsplats ej kan anordnas. För större skärmtak placeras avfuktaren och styrutrustning i en mindre container. Bild 58. Container med avfuktningsutrustning Utgåva 10 Sida 106 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Bild 59 nedan visar avfuktning av fordon i skärmtak. Notera att om det finns ett lock, fäst på slangen, ska detta placeras på stosen på slangen, när inte någon materiel är kopplad till stosen. Orsaken till detta är att spara elenergi. Bild 59. Avfuktat fordon under skärmtak Det är möjligt att försörja flera skärmtak med avfuktning med hjälp av en avfuktare. Den avfuktade luften från avfuktaren leds genom nergrävda rör till samtliga skärmtak. På bild 60 ses en liten “stuga” vid det mellersta skärmtaket. I denna finns avfuktare och reglerutrustning. Bild 60. Avfuktning vid skärmtak Utgåva 10 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 107 Flygplan avfuktas som ett öppet system. Bild 61 visar ett flygplan, till vilket man anslutit två slangar. Den ena förser kabin, elektronik utrustning och luftsystem med torrluft. Den andra slangen förser motorn med torrluft. Bild 61. Avfuktning av flygplan När ett stort flygplan används vid utlandsmissioner sker avfuktning med hjälp av ett avfuktningsaggregat, som finns i en speciell vagn som innehåller avfuktare, slang för anslutning till flygplan och sladd för elektricitet. Se bild 62 nedan. Bild 62. Vagn med avfuktare Utgåva 10 Sida 108 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM För att få en rationell hantering av avfuktning av transportflygplan på dess ordinarie flygfält, så ansluts avfuktning till flygplanet från under banan placerad slang med torrluft, som finns vid respektive flygplans uppställningsplats. Se bild 63. Bild 63. Fast avfuktning på flygfält Även fartyg och stridsbåtar avfuktas. Bild 64 visar en ramp vid vilket ett stort antal stridsbåtar är anslutna till avfuktning när de är upplagda på land. Bild 64. Avfuktning av stridsbåtar Ibland kan fartyg och containrar ha inbyggda avfuktare som kan vara i drift när dessa används, eller bara som skydd vid förvaring. Utgåva 10 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 109 Bild 65 visar en svävare med den inbyggda avfuktaren, som används när svävaren ligger vid kaj. Avfuktaren försörjer känsliga utrymmen i svävaren med torrluft. Bild 65. Svävare med inbyggd avfuktare Om man inte har möjlighet att bygga skärmtak med avfuktningssystem, kan man även bygga upp en enkel anläggning utomhus, t.ex. för avfuktning av en stor mängd containrar. Man har avfuktaren och styrsystem i ett väderskydd, t.ex en container. Man kopplar ihop ett antal spirorör som monteras på ett trästativ för att minska risken för påkörning. Se bild 66. Notera det korta gula röret, som är fäst på plankan. När inte en slang är anslutet till ett objekt, placeras slangen i det gula röret, som då fungerar som lock för stosen på slangen. Bild 66. Avfuktningsramp Utgåva 10 Sida 110 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Vissa objekt kan ha två anslutningar för torr luft. Antingen används 2 slangar, objektet får då onödigt mycket torr luft, eller så används s.k. Tslangar. Bild 67. T-slangar Avfuktningsanläggningar för ett större antal objekt eller med långa kanalsystem samt luftflöde mer än 230 m3/h, kräver ett kanalsystem med större diameter. Kanalsystemet är uppbyggt med en huvudkanal, anpassad till avfuktarens torrluftsanslutning, och med en eller flera fördelningskanaler, se bild 57. Fördelningskanalerna har diametern 80 alt 100 mm, för maximalt 230 m3/h i varje kanal. Tryckfallet i ett sådant rörsystem framgår av diagrammet i bild 68. HUVUDKANAL 1 = 160 mm 2 = 200 mm 3 = 250 mm 400 350 300 3 250 TRYCKFALL Pa 200 150 1 2 100 50 0 250 275 300 325 350 375 400 450 500 550 600 650 700 750 800 900 1000 1100 1200 LUFTFLÖDE m3 /h Bild 68. Tryckfall i kanalsystem Utgåva 10 1 2 3 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 111 Avfuktningssatser För de internationella styrkornas containrar och/eller fordon har FMV tagit fram 3 speciella satser för avfuktning. Avfuktningssats M8236-114010 AVFUKTNING 1 CONT/S Det finns en mindre sats 1cont/S, den kan avfukta två objekt eller ett objekt med två anslutningar. Bild 69. Avfuktningssats 1 cont/S Avfuktningssats 5 CONT/S - M8236-111010 OCH AVFUKTNINGSSATS 5B - M8236-111020 Transportemballaget för avfuktare används som väderskydd när avfuktaren är i drift. Emballaget är försett med genomgångar för spirorören och har extra luftfilter för att förlänga intervallet för filterbyte på själva avfuktaren. Satslistan har förrådsbeteckning M7777-023690. Utgåva 10 Sida 112 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Satsen finns i två utföranden. I den äldre är avfuktaren placerad i en trälåda, medan den nya satsen finns i en plastlåda. Orsaken till att man inte vill ha en låda av trä är att trät är känsligt för angrepp från insekter och smådjur, vilket gör att man inte får återtransportera lådan till Sverige efter användning. Den nya satsen av plast är inte heller känslig för värme och solens strålning. Äldre utförande Nytt utförande Bild 70. Avfuktningssats 5 cont/S Bild 72 visar på hur satsen ser ut när den är monterad för avfuktning av 5 stycken containrar. Satsen kan utgöra underlag för byggande av lokala varianter för att avfukta ISO containrar som används för lagring av materiel under längre eller kortare perioder, t ex vid flyttning av materiel mellan olika förrådsplatser eller i väntan på transport till mobförråd. Bild 71. Exempel på användning av avfuktningssatserna 5 cont/S och 5B Utgåva 10 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 113 Bild 72. Exempel på användning av avfuktningssats 5 cont/S Avfuktningssats M8236-115010 AVFUKTNINGSUTR 35/S Avfuktningssatsen består av en container med en avfuktare lämplig för 35 objekt. Containern används som väderskydd för avfuktaren som är komplett installerad och klar för anslutning av 35 objekt. Avfuktaren och elskåp är fast monterade i containern. Se bild 73. Bild 73. Avfuktningscontainer 35 Cont/S Utgåva 10 Sida 114 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM I containern finns också alla rör, filter och stosar som krävs. Se bild 74. Bild 74. Rör för uppbyggnad av en avfuktningsanläggning Extra förfilterlåda är monterad för att förlänga intervallet för filterbyte och alltid garantera ren luft till objekten. Avfuktaren är utrustad med P 4 styrning för att minimera energiförbrukningen. Containern innehåller all materiel som behövs för att bygga 35 anslutningar. Containern ansluts med utvändig handske och all el är färdigdragen i containern med egen elcentral, belysning mm. Containern är försett med genomgångar för spirorören. Satsen kan utgöra underlag för byggande av lokala varianter för att avfukta all sorts av materiel såsom containrar och fordon, t.ex. förråds- eller funktionscontainrar, eller annan större utrustning, såsom stridsfordon. Satsen ska framförallt användas vid internationella insatser. Utgåva 10 FÖRSVARETS MATERIELVERK 6 6.1 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 115 Krav vid utveckling av materiel som ska avfuktas Krav vid upphandling - avfuktning och förvaring Det är viktigt att man redan under projekteringsstadiet av ny materiel även tar hänsyn till avfuktning, både vad gäller när materielen i bruk och när materielen ska förrådsställas. Detta kan göra att underhållskostnaderna kan reduceras och tillgängligheten ökar. Nedan redovisas några faktorer som ska beaktas vid utveckling av ny materiel. Dessa krav ska framgå av TTEM - Taktisk Teknisk Ekonomisk Målsättning och underlag inför offert förfrågan från leverantörer. Nedan redovisas krav för viss materiel som även ska tillämpas på liknande materiel. 6.1.1 MARKMATERIEL - Stridsfordon - Stabsfordon - Tunga vapen Förrådsställningstid - 4 år • Underhållsåtgärder ska ske före förvaring • Inga åtgärder ska utföras under fyra års förvaring • Förrådsställd tyngre materiel ska förvaras i helavfuktade förråd och samtidigt vara objektvis avfuktade. Det gäller t.ex. stridsfordon, stabsfordon, funktionscontainrar och övriga containrar som förvaras med utrustning. • Övrig markmateriel ska förvaras i helavfuktade förråd. • Materiel i bruk för utbildning ska vara ansluten till avfuktning vid övningsuppehåll (nätter, veckoslut mm) • Materielen ska ha fasta anslutningar för avfuktning • De fasta anslutningarna ska kunna nås av besättningen när de står på marken • Materielen ska vara så konstruerad att den avfuktade luften ska kunna nå alla utrymmen • Ventilationsöppningar ska vara så utformade att de enkelt kan täckas, eller stängas • Vid objektvis avfuktning ska det finnas ett övertryck i objektet inom området 20-40 Pascal • Vid förvaring i förråd, eller uppställning utomhus, ska den relativa luftfuktigheten ligga inom intervallet 45-55%. • Packningar och tätningar ska vara av en sådan kvalité att de motstår påverkan från den yttre miljön, såsom ozon och syror som kan finnas i luften. FMV kan bistå med val av lämpliga material. Utgåva 10 Sida 116 6.1.2 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM SJÖMATERIEL - Ytfartyg - Undervattensbåtar Båtar som ej är i bruk Följande utrymmen ska avfuktas: • Kommandobrygga - styrhytt • Stabs/lednings platser • Radar • Fasta vapen • Lastutrymmen med last Båtar i bruk Följande utrymmen ska avfuktas: • Kommandobrygga - styrhytt - vid kaj • Stabs/lednings platser - vid kaj • Radar - vid kaj • Fasta vapen • Lastutrymmen med last • Ammunition - vapen Förrådsställning - 4 år och korttidsförvaring • Underhållsåtgärder ska ske före förvaring: - Inga åtgärder under 4 år. • Förrådsställda båtar ska vara objektvis avfuktade. • Båtar i bruk för utbildning ska vara anslutna till avfuktning vid övningsuppehåll (nätter, veckoslut mm). Kan vara båtens fasta avfuktare eller avfuktare på kaj. • Båtarna ska ha fasta anslutningar för avfuktning. • Båtarna ska vara så konstruerade att den avfuktade luften ska kunna nå alla utrymmen, såsom: - Komandobrygga / styrhytt - Stabs- och ledningsutrymme - Radar - Vapen - även under gång - Lastutrymme - även under gång - Motorrum. • Ventilationsöppningar ska vara så utformade att de enkelt kan täckas, eller stängas. • Vid avfuktning ska det finnas ett övertryck i objektet inom området 2040 Pascal. Utgåva 10 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 117 FÖRSVARETS MATERIELVERK 6.1.3 • Den relativa luftfuktigheten ligga inom intervallet 40-50%. • Packningar och tätningar ska vara av en sådan kvalité att de motstår påverkan från den yttre miljön, såsom ozon och syror som kan finnas i luften. FMV kan bistå med val av lämpliga material. FLYGMATERIEL - Flygplan - Helikoptrar Förrådsställningstid - år • Underhållsåtgärder ska ske före förvaring: - Inga åtgärder under 4 års förvaringstid. • Förrådsställd flygfarkoster ska förvaras i helavfuktade förråd och samtidigt vara objektvis avfuktade. • Långtidsförvaring - kan ske i bergrum, hangar eller s.k. jordkula. • Flygfarkoster i bruk ska vara ansluten till avfuktning vid övningsuppehåll (nätter, veckoslut mm) • Materielen ska ha fasta anslutningar för avfuktning. • De fasta anslutningarna ska kunna nås av mekanikerna från marken • Flygfarkosterna ska vara så konstruerade att den avfuktade luften ska kunna nå alla utrymmen, såsom: - Kabin - Luftintag - Instrumentutrymme - Lastutrymme - Skrov - Batteri - Pitotrör - Vingelektronik - Radar • Ventilationsöppningar ska vara så utformade att de enkelt kan täckas, eller stängas. • Vid objektvis avfuktning ska det finnas ett övertryck i objektet inom området 20-40 Pascal. • Vid förvaring i förråd, eller uppställning utomhus, ska den relativa luftfuktigheten inne i flygfarkosten vara lägre än 50%. • Packningar och tätningar ska vara av en sådan kvalité att de motstår påverkan från den yttre miljön, såsom ozon och syror som kan finnas i luften. FMV kan bistå med val av lämpliga material. • Avfuktningsanläggningar för flygfarkoster ska vara utformade enligt krav i Regler för Militär Luftfart -RML och TO AF för avfuktning av flygfarkoster. Utgåva 10 Sida 118 7 7.1 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Förvaringsförsök Materiel i förråd FMV har utfört omfattande förvaringsförsök med materiel i mobiliseringsförråd. Målet med försöken var att se hur materielen påverkades under långa perioder. Med erfarenheterna som man fått har FMV nu möjlighet att ställa krav på vilka material som ska användas, när industrin utvecklar ny försvarsmateriel, för att vidmakthålla hög tillgänglighet till låga kostnader. Ett försök pågick under åtta år och ett annat försök under fyra år. Kontinuerliga miljömätningar gjordes varje minut under åtta år för följande parametrar: • Relativ fuktighet • Svaleloxid • Svavelväte • Kvävedioxid • Ozon • Solens intensitet • Luftföroreningar • Nedfallande stoft • Vindriktning Materielen förvarades i följande miljöer: • Utomhus • På öppna hyllor i ett oavfuktat förråd • I ett avfuktat förråd • Objektvis avfuktad materiel Följande materiel och material undersöktes: • Stridsvagnar • Terränggående lastbilar • Radiosändare • Reservdelar • Packningar - • Gummi och plast Textilier Utgåva 10 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 119 FÖRSVARETS MATERIELVERK • Medicinska artiklar • Stålplåt - • Aluminiumplåt - • Obehandlad Gummi - • Obehandlad Kopparplåt - • Obehandlad Silverplåt - • Obehandlad och förzinkad 14 olika kvaliteter Plast - 7 olika kvaliteter Försöken och analyser gjordes tillsammans med ett antal svenska industrier. 7.2 7.2.1 Erfarenheter från förvaringsförsöken Gummimaterial Försöken visar att det är mycket viktigt att välja rätt gummikvalité när man tillverkar ny materiel för Försvarsmakten. Om man bara ser på gummimaterial från lägsta pris när man väljer material kan det ge höga reparationskostnader och materiel med låg tillgänglighet. Man måste se hur känslig materialet är för den omgivande miljön. Huvuddelen av gummikvalitéerna fick snabbt försämrade egenskaper utomhus och vid förvaring utan avfuktning. Gummi i t.ex. däck fick kraftiga skador utomhus eller i oavfuktade förråd, alltifrån sprickor till ökad hårdhet. I avfuktade miljöer var det det inga skador. Man kan med detta som grund, rekommendera att dynamiskt avfuktad luft ska användas för all materiel. Det är heller ingen risk att materielen torkar ut, när den förvaras i avfuktade förråd. Prov gjordes vis så låg RF som 15%. 7.2.2 Plastmaterial Ett antal olika plaster har undersökts. Utan avfuktning uppstod skador på alla plaster. Bara polypropen uppvisade försämrade egenskaper i avfuktad förvaringsmiljö, medan övriga sorter inte uppvisade några negativa förändringar. Utgåva 10 Sida 120 7.2.3 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Kretskort och kontaktmateral Uppvisade inga skillnader oavsett förvaringsmiljö. 7.2.4 Kondensatorer Metalkapslade kondensatorer visade en hel del skador utomhus. Undersökningen visar inga alarmerande avbrott. Emellertid kan vibrationer och korrosion orsaka en del mekaniska förändringar i utomhusmiljöer. Korrosion kan alltså orsaka en del störningar. 7.2.5 Packningar Nitrilgummi är det vanligaste när man ser på olika gummimaterial. Försöket visar att nitrilgummi skadas mycket av det ozon som finns i miljön. Det gummikvalité som visar bäst resultat är Fluorgummi. Skadorna är mycket begränsade i avfuktad miljö. 7.2.6 Medicinsk utrustning Materielen förvaras i särskilda militära emballage när den finns i militära förråd. Materielen förvaras i avfuktade förråd, med en relativ fuktighet på ca 50%. Den förvaras i påsar av polyetylen. Medicinsk utrustning innehåller mycket elektronik och ska förvaras i avfuktad luft för att förhindra att gaspartiklar orsakar skador. Det gäller både materiel i förband och i förråd. Sprickor på gummi materiel har konstaterats. Naturgummi och styrengummi är mycket känsligt för ozon och bör ersättas med etenpropen och klorpropen i framtida utrustningar, då båda har bra motstånd mot ozon påverkan. 1995 - 1999 genomfördes nya försök, härvid undersöktes främst modern elektronik, konservering av motorer och drivmedel. Försöken visade följande: 7.2.7 Blyfri bensin Proven visade att blyfri bensin även efter 4 år har godtagbar kvalitet. Före försöken fanns farhågor för att den blyfria bensinen inte skulle kunna klara långtidslagring i fordon. Proven visar även att blyfri bensin med kaliumtillsats inte åldras mycket snabbare än bensin utan kalium. Kaliumtillsatserna vilka förvaras i plastflaskor klarar också fyra års förvaring utan kvalitetsförsämring. Även plastflaskorna klarar sig fyra års förvaring utan problem. Försöken har givit en viktig erfarenhet. Vatteninnehållet var avsevärt lägre i bensinen på de fordon som förvarats i avfuktade förråd. Genom att vatteninnehållet inte ökar under förvaringen åldras inte bensinen, vilket minskar risken för korrosion i bränslesystemet. Utgåva 10 FÖRSVARETS MATERIELVERK 7.2.8 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 121 Miljödiesel Proven visade att ingen kvalitetsförsämring skett efter fyra års förvaring. Försöken har givit en viktig erfarenhet. Vatteninnehållet var avsevärt lägre i dieseloljan på de fordon som förvarats i avfuktade förråd. Genom att vatteninnehållet inte ökar under förvaringen åldras inte dieseloljan, vilket minskar risken för korrosion i bränslesystemet. 7.2.9 Syntetiska oljor Undersökningen visade att den syntetolja som försvaret använder bibehåller sina egenskaper efter fyra års förvaring. Försvarets syntetolja är dock inte lämplig att använda vid konservering av motorer. Oljan är tunn och har dålig vidhäftningsförmåga, vilket medför att oljefilmen försvinner snabbt från på de ytor den ska skydda, varpå korrosion snabbt uppkommer. Försöken har givit en viktig erfarenhet. Vatteninnehållet i oljorna ökade inte när fordonen förvarades i avfuktade förråd. Ett högt vatteninnehåll försämrar de smörjande egenskaperna. Försöket visar också att oljebyte ska ske före förrådsställning, på grund av att gammal olja har för högt vatteninnehåll redan före förvaringen. Redan under försöket beslutades att mineralolja 15W/40 ska användas vid motorkonservering. Vidare har redan beslutats att motorkonservering inte behöver utföras på de fordon som förvaras i avfuktade förråd. 7.2.10 Break Free oljor Undersökningen visade att metoden att smörja in eldrör med vapenfett före förrådsställning kan ersättas med insmörjning med Break Free-oljor, om vapnen förvaras i avfuktad miljö. Härigenom sparas mycket tid vid förrådsställning och ibruktagande. 7.2.11 Telesystem 9000 och skjutelementräknare Idag finns lite kunskap om hur modern elektronik klarar långa förrådsställningsperioder, d.v.s. mer än under fyra år. Man har diskuterat vad som kommer att hända med minnet i datautrustningar, liksom vad som kommer att hända med flytande kristaller i displayer på utrustningarna. Försöket visade att inget negativt inträffar under fyra års förvaring, under förutsättning att materielen förvaras i avfuktade förråd. 7.2.12 Pbv 401 Dessa begagnade pansarfordon klarar förrådsställning lika bra som motsvarande svensktillverkade stridsfordon, under förutsättning att de förvaras i avfuktad miljö. Utgåva 10 Sida 122 7.2.13 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Gummi och plastmateriel -Vattencisterner - Drivband av gummi Denna materiel har varit förrådsställd i sex år. Försöket visade, liksom tidigare försök med gummi- och plastmaterial, att dessa åldras vid förvaring utan avfuktning. Åldringen visar sig i form av sprickbildning och ökad hårdhet. Gummi och plastmaterial ska förvaras i avfuktade förråd, vilket möjliggör förvaring under åtta år. 7.2.14 Avfuktningsutrustning Försöket visade att avfuktarna endast arbetat under ca 18 % av den totala försökstiden, Det innebär att de varit i funktion ca 5900 timmar under fyra år, samtidigt som den relativa fuktigheten varit lägre än kravet på 50%. Avfuktarna fungerade helt utan problem 7.3 Försök med avfuktning av materiel ibruk Försök gjordes på tre förband, ett stridsfordons-, ett stabs- och ett luftvärnsförband. Dessa förband har mycket kvalificerad och högteknologisk materiel. Materielen var vanligtvis uppställd utomhus, såsom radarstationer, sambandsfordon och stridsfordon. Det kan finnas flera anledningar till att de förvaras utomhus: • Uppehåll mellan övningsperioder • Förvaring på övningsområden, långt från respective garnisonsområde • Väntan på reparationer • Brist på föråd och garage • I väntan på långtidsförvaring Modern materiel är utrustad med elektronik, som är mycket känslig för fukt och föroreningar. Gaser och substanser,som naturligt finns i vår miljö, eller orsakas av industrier, jordbruk och trafik. När dessa faktorer finns i flera kombinationer, har det uppstått fel på många materielsystem, redan efter kort tids utomhusförvaring, när materielen inte använts. När den relative fuktigheten - RF, är högre än 50%, börjar felutfallen öka. Många tror att RF är låg på sommaren, men det är den bara några timmar mitt på dagen. I övrigt är den högre. Det beror på att varm luft kan bära mycket mer fukt än kall luft. Genom temperaturväxlingarna, mellan natt och dag uppstår kondens, på och i materielen. 7.3.1 Genomförande av försöken Hälften av försöksmateriel förvarades kopplad till avfuktningsanläggningar, eller förvarades i s.k. objektvis avfuktning, eller förvarades i avfuktade utrymmen, såsom förråd och containrar, s.k. sluten avfuktning. Den andra hälften av materielen, förvarades utan avfuktning och utgjorde då referensmateriel. Utgåva 10 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 123 Den objektvisa avfuktningen gjordes på två sätt, antingen via slangar och rör i garage, eller skärmtak, eller via slangar kopplade till små avfuktare, som fanns i små kärror. Kopplingen måste vara väldigt enkel, annars "struntar" soldaterna att göra inkopplingarna. Den måste även vara enkel att demontera. På materiel som ska långtidsförvaras i förråd, kan man använda täckdukar och täta luftintag och ventiler, stänga fönster, luckor och dörrar, öppna eller stänga hål för luftcirkulation och ansluta slangar med avfuktad luft. Anledningen till att man gör mer åtgärder på långtidsförvarad materiel är att man vill spara på avfuktad luft och elenergi. När man inte kan täta materiel i bruk lika omsorgsfullt, kompenserar man detta med att öka mängden avfuktad luft. I princip kan man säga att man använder tre gånger mer luft vid avfuktning av materiel i bruk än vid långtidsförvaring. Försöksmetoder vid de tre förbanden Luftvärn Försöket omfattade radarstationer och måldatamotagare, totalt 20 objekt. 10 st. som anslöts till avfuktning och 10 st. som utgjorde referensobjekt och inte anslöts till avfuktningssystem. Omfattande feluppföljning gjordes under försöket: • - Med hjälp av dataloggrar som matte relative fuktighet och temperatur kontinuerligt under försöket. Inne i både avfuktade objekt och referensobjekt, samt i luften. • - Soldater och befäl rapporterade alla typer av fel och vilka åtgärder som vidtogs och hur lång tid som användes för underhåll och väntetid för reparationer. • - Reservdelar, underhållsåtgärder och kostnader följdes upp. • - Under försöksperioden gjordes omfattande inspektioner vid militära verkstäder. Det är viktigt att materielen alltid avfuktas när den inte används. Därför utrustades även militära verkstäder med avfuktare, så att man kunde avfukta materielen i "repkön", eller när de var klara för avhämtning. Efter bara en kort tids försök, såg man stor skillnad mellan avfuktade objekt och referensobjekt, vad avsåg tillgänglighet. Tidigare, när man inte hade avfuktning,hade det ofta uppstått fel som måste åtgärdas innan materielen kunde användas för utbildning. Mycket ofta fick man byta en eller flera säkringar. Underhållsåtgärderna var nödvändiga och tog ofta flera timmar. När man börjat använda avfuktare på uppställningsplatserna, försvann alla "morgonfel". Man behövde bara ta bort anslutningsslangarna med avfuktad luft och direkt därefter börja dagens övningar. Man ansåg att man fick klart mer tid för utbildning. Utgåva 10 Sida 124 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Kompanierna hade gjort en mycket intressant iakttagelse, man såg att man fångade målet mycket snabbare när utrustningarna hade varit anslutna till avfuktning innan de användes! Anledningen var att materielen var mycket torrare, vilket innebar att elektroniken fungerade mycket bättre. Antalet fel hade reducerats avsevärt, vilket gjorde att tiden för kontroller och reparation minskade. Underhållskostnaden för referensobjekten var ca 30% högre än för de avfuktade objekten och MTBF hade ökat med ca 40%. Stridsvagnsbataljonen Försöket omfattade totalt 30 stridsfordon, varav 15 av dem avfuktades. De flesta av dem hade garageplatser, vilket gjorde att det var rationellt att bygga avfuktningsanläggningar i garagen. Den militära verkstaden hade inga avfuktare, så p.g.a. detta så stod stridsfordonen på ordinarie garageplats i väntan på reparation. Innan försöket påbörjades genomfördes grundtillsyn på sambandsutrustning, sikten med elektronik och laser. Samtliga objekt hade godtagbar tillgänglighet. Efter två månader utfördes liknande tillsyn. Den elektroniska utrustningen i referensobjekten visade vissa tillgänglighetsbegränsningar. Registrering av fukt och temperatur, gjordes på samma sätt som vid luftvärnsförbandet. Sambandsregemente Försöket omfattade stabshytter, stabsfordon och kärror med sambandsutrustning, totalt ca X objekt. Liksom ovan var hälften av materielen referensobjekt utan avfuktning. Det fanns 16 avfuktningsanslutningar i garaget, så man kunde ansluta till vilken plats som helst. Utrustnigen visade samma resultat som vid ovanstående förband. D.v.s. problem vid uppstart på morgnarna, beroende på korrosion och oxidation., vilket krävde byte av säkringar och reläer. Under försöket följde man upp underhållskostnaderna. Året före försöket var kostnaderna för denna typ av materiel 6,3% högre vid försöksförbandet än för armén i övrigt. Efter försöksåret var underhållskostnaderna vid försöksförbandet 15% lägre än för armén i övrigt. Slutsats och förslag HKV beslöt 1987 att materiel med elektronik skulle kopplas till avfuktningssystem, eller förvaras i avfuktat utrymme. Systemet skulle vara infört i hela försvarsmakten 1992. Utgåva 10 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 125 FÖRSVARETS MATERIELVERK 8 Kontrollbok med blanketter Kontrollboken finns i två format, A5 respektive A6. Kontrollboken i A6format är i första hand avsedd för viss vapenmateriel, t.ex. tung ksp. Innehållet i A6-formatet är något begränsat och är anpassat efter materielens komplexitet och behov. Kontrollboken består av följande delar (flikregister med tolv flikar): 1 Felrapport Ifylld felrapport lämnas till närmaste chef 2 Vårdkort Anger intervallbundna tillsyner. Plats för att markera utförd tillsyn. 3 Materielvårdschema Daglig och särskild tillsyn. Anger vilka kontroller som ska göras och när. Plats för att markera utförd vård. 4 Smörjschema Smörning och oljebyten. 5 Uppföljningslista Skjutna skott, drifttimmar, m.m. 6 Bevakningskort Notera tid för förrådsställning, tagen i bruk, grundtillsyn och smörjning. 7 Reparationsjournal Notera större reparationer, tillsyner och tekniska ändringar. 8 Tillbehörslista Anger vilken materiel som ingår. 9 Registreringsbevis Uppgifter om fordonet. Komponentförteckning Uppgifter om monterad utrustning, t.ex. lyftdon. 10 Besiktningsprotokoll Kopia på senast gjorda kontrollbesiktning. 11 Ledig flik För kommande behov 12 Åtgärder vid olycka Skadeanmälan: Fylls i vid krock, m.m. En hjälpande hand: Information om hur man hjälper en person som skadats. Utgåva 10 Sida 126 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Bild 75. Kontrollboken innehåll Förutom de olika typer av materielvårdsscheman som behandlats ovan i denna handbok, innehåller kontrollboken föjlande information. Bild 76. Reparationsjournal Utgåva 10 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 127 Bild 77. Uppföljning av matererielunderhåll Bild 78. Tillbehörslista Utgåva 10 Sida 128 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Bild 79. Registreringsbevis/Komponentförteckning Bild 80. Registreringsbevis/Komponentförteckning Utgåva 10 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2015-09-23 Sida 129 FÖRSVARETS MATERIELVERK 9 Akronymer och begrepp Förklaring av använda förkortningar i publikationen. AL Anskaffning och logistik (verksamhetsområde vid FMV) ATH Avfuktningsteknisk materielhandbok DT Daglig Tillsyn ELVK Elverk EMILIA FM system för digitala publikationer och skrivelser F-ben Förrådsbenämning F-bet Förrådsbeteckning FMV Försvarets Materielverk Gof REG Försvarsmaktens förnödenhetsregister GT Grundtillsyn H UH FRED Handbok för försvarsmaktens underhållstjänst i fred HKV Högkvarteret MVIF Materielvård i Försvarsmakten MVSCHDS Materielvårdsschema daglig- och särskild tillsyn MVSCHF Materielvårdsschema förrådstillsyn MVSCHG Materielvårdsschema grundtillsyn ROSKSCH Rostskyddsschema SMSCH Smörjschema SPSCH Spolschema ST Särskild Tillsyn TO Teknisk Order UAV Obemannade flygfarkoster Vård FM Vårdsystem Försvarsmakten Utgåva 10 Sida 130 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Utgåva 10
© Copyright 2024