4. Förutsättningar
4.1.
Markanvändning
Mindre ortsbebyggelse finns för etapp 1 i Talinen, Ylikenttä, Niskanlehto, Männikkö och
Vaenvaara och för etapp 2 i Saittarova.
Övervägande del av bebyggelsen som finns längs sträckan är permanentbostäder
koncentrerade till Männikkö, Vaenvaara, Saittarova och Talinen. Framförallt i Männikkö
och Saittarova finns hus nära väg 867. Ett antal fritidsbostäder och stugor finns främst i
närheten till Kalix älv.
Både etapp 1 och 2 går genom områden som används för vinterbete av samebyarna Tärendö,
Laevas och Gabna.
Stora delar av området längs vägen (etapp 1 och 2) omfattas av kärnområden av riksintresse
för rennäringen, se figur 5. Tärendö samebys kärnområden Hirvirova och Männikkö
beskrivs på Sametingets hemsida inneha mycket goda betesmöjligheter såväl sommar som
vintertid. Kursuvaara vinterbetesland disponeras av Tärendö och Laevas samebyar. Där är
tillgången på lav goda, speciellt runt Kaakkurirova. Gabna samebys kärnområde
Vuostokangas beskrivs som ett mycket viktigt vinterbetesland på grund av dess
sammanhängande lavrika barrskogar. Två flyttleder korsar även väg 867, i höjd med
Vaenvaara respektive vid Naturreservatet Jylkkyvaara.
Det finns inga aktiva jordbruk längs den aktuella vägsträckan men byarna Männikkö,
Vaenvaara och Saittarova ingår i Länsstyrelsens bevarandeprogram för odlingslandskapet.
Skogsbruk bedrivs i området.
Strax söder om etapp 1, i Talinen, finns ett sågverk i drift på den östra sidan av vägen där
tryckimpregnering tidigare utförts, verksamheten har i Länsstyrelsens inventering erhållit
riskklass 2 (stor risk) enligt metod för inventering av förorenade områden (MIFO). I
Saittarova finns en äldre, nedlagd drivmedelsstation invid vägen som enligt SPI
Miljösaneringsfond AB (SPIMFAB) är sanerad av annan entreprenör (Pajala kommun
uppger att uppgifter om årtal för eller omfattning av saneringen saknas). På samma fastighet
som drivmedelsstationen finns även en nedlagd avfallsdeponi och kommunens
slamavvattningsanläggning, dock på avstånd från väg 867. Ett av kommunens identifierade
MIFO-objekt, som i deras inventering erhållit riskklass 3 (måttlig risk), är också lokaliserat i
Saittarova, men inte i närområdet till väg 867.
Längs den aktuella vägsträckans närområde finns inga husbehovstäkter eller tillståndsgivna
grus-, berg- eller sandtäkter.
4.2.
Kommunala planer
För området gäller Pajala översiktsplan från år 2010.
Det finns inga detaljplaner eller områdesbestämmelser längs den aktuella vägsträckan.
11
4.3.
Skyddade områden
Skyddade områden redovisas i tabell 1 och Figur 5.
Tabell 1. Skyddade områden som berörs av väg 867.
Etapp
1
Typ av skydd
Kort beskrivning
Riksintresse för
Kalixälven. För beskrivning se
naturvård, 3 kap. 6 §
avsnitt 4.5 Naturmiljö.
miljöbalken.
1
1,2
Riksintresse friluftsliv,
Kalix-Kaitum älvar. För beskrivning
3 kap. 6 § miljöbalken.
se avsnitt 4.6 Rekreation.
Natura 2000, 7 kap. 27-
Torne- och Kalix älvsystem
29 §§ miljöbalken.
SE0820715. För beskrivning se
avsnitt 4.5 Naturmiljö.
1, 2
Riksintresse för
Kärnområden, Hirvirova,
rennäringen, 3 kap. 5§
Männikkö, Kursuvaara och
miljöbalken.
Vuostokangas. För beskrivning se
avsnitt 4.1 Markanvändning
2
Naturreservat, 7 kap. 4
Jylkkyvaara. För beskrivning se
§ miljöbalken.
avsnitt 4.5 Naturmiljö.
Sammanfaller delvis med Natura
2000 området Kurkkionvuoma.
2
Natura 2000, 7 kap. 27-
Kurkkionvuoma SE0820715. För
29 §§ miljöbalken.
beskrivning se avsnitt 4.5
Naturmiljö. Sammanfaller delvis
med naturreservatet Jylkkyvaara.
12
Figur 5. Skyddade områden.
13
4.4.
Kulturmiljö
Männikkö (etapp 1), Vaenvaara (etapp 1) och Saittarova by (etapp 2) ingår i Länsstyrelsens
bevarandeprogram för odlingslandskapet och Männikkö omfattas även av Länsstyrelsens
kulturmiljöprogram, för beskrivning se avsnitt 4.7 Landskap.
Inne i Saittarova by (etapp 2) finns en äldre, nedlagd drivmedelsstation som är klassad som
ett värdefullt vägmiljöobjekt (Vägverket, Länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbottens län
2001.).
En kulturmiljöarvsanalys har utförts (LK konsult 2015) som visar att det förekommer
fornminnen i närheten av vägsträckan, se Tabell 1. Kulturmiljöintressen för respektive etapp
redovisas i Figurer 6 och 7.
Vägsträckan omfattas inte av riksintresse för kulturmiljövård och upptas inte av
Länsstyrelsens inventering som en värdefull väg (Vägverket, Länsstyrelserna i Norrbotten
och Västerbottens län 2001).
Tabell 1. Fornminnen i närheten av väg 867.
Etapp
1
1
RAÄ-
Antikvarisk bedömning
nummer
2015
Tärendö
Övrig kulturhistorisk
22:1
lämning
Tärendö
Övrig kulturhistorisk
35:1 och
lämning
Lämningstyp
Avstånd till väg
Tjärdal
Tangeras av befintligt
släntkrön till väg 867
Tjärdal
befintligt släntkrön, den
andra 8 m S om släntkrön
35:2
1
Tärendö
En tjärdal kantskadad av
Fornlämning
Boplatsgrop
27 m N om vägkant
Fornlämning
Kokgrop
60 m N/NNO om vägkant
Rengärda
Berörs ej
Boplatsgrop
Kunde ej återfinnas
Tjärdal
7 m NNO om vägkant
Boplatsgrop
Kunde ej återfinnas
37:1
1
Tärendö
38:1
1
1
1
2
2
Tärendö
Övrig kulturhistorisk
88:1
lämning
Tärendö
Bevakningsobjekt (kunde
147:1
ej återfinnas)
Tärendö
Övrig kulturhistorisk
149:1
lämning
Tärendö
Bevakningsobjekt (kunde
148:1
ej återfinnas)
Tärendö
Naturbildning och övrig
Naturbildning och
Naturbildning 15 m OSO
150:1
kulturhistorisk lämning
tjärdal
om väg 867, tjärdal
tangeras av väg 867
2
14
Tärendö
Bevakningsobjekt,
Område med
151:1
sannolik fornlämning
skogsbrukslämningar
Beskurna av väg 867
Figur 6. Kulturmiljöintressen, etapp 1.
15
Figur 7. Kulturmiljöintressen, etapp 2.
16
4.5.
Naturmiljö
Naturmiljöintressen för respektive etapp redovisas i Figurer 8 och 9.
En naturvärdesinventering har genomförts under hösten 2015. I det fortsatta arbetet
kommer hänsyn tas till slutsatserna från denna.
Samtliga sjöar och vattendrag i området ingår i Natura 2000-nätverket för Torne och Kalix
älvsystem. I höjd med Saittarova (etapp 2) finns två större sjöar, Saittajärvi och Ruokojärvi
samt vattendraget som sammanbinder dem, Ruokojoki. Längre norrut korsar ytterligare två
vattendrag väg 867, Hietajoki och Vuostojoki. Därtill finns ett antal mindre vattendrag och
diken som inte är namngivna eller upptagna som vattenförekomster i
Vatteninformationssystem Sverige (VISS). Länsstyrelsen i Norrbottens län har under 2011
och 2013 inventerat sex stycken vattendrag längs den aktuella vägsträckan, resultatet visade
på att inga vandringshinder förekom med undantag av en mindre dammanläggning
uppströms Ruokojoki, i höjd med sjön Ruokojärvis utlopp i vattendraget. En inventering av
vandringshinder har utförts under hösten 2015 där sammanställning och analys av resultat
pågår, preliminära resultat visar dock att det kan förekomma ett par vandringshinder utmed
vägsträckan.
I Kalixälven har fångst av ädelfisk som lax och öring registrerats i elfiskeregistret såväl som
elritsa, simpa, harr, gädda och lake. Även i Vuostojoki har typiskt strömlevande fiskarter
registrerats såsom öring, harr och simpa. I Vuostojoki har även spår av utter påträffats.
Stora delar av sträckan omfattas av riksintresse för friluftsliv och naturvård i anslutning till
Kalix älv.
Naturreservatet Jylkkyvaara följer västra sidan av väg 867 (etapp 2) längs en sträcka av ca
fem km. Naturreservatet i den här delen består av våtmarkskomplexet Kurkkionvuoma som
även ingår i Natura 2000-nätverket och beskrivs på Länsstyrelsens hemsida som: ”Myren
uppvisar stor artrikedom och mångformighet med flera olika myrtyper. Här finns flera
rödlistade arter som exempelvis myrbräcka och käppkrokmossa. I anslutning till myren och
på myrholmarna, dominerar gammal urskogsartad granskog. Här finns riklig tillgång på död
ved och ett stort inslag av gammal sälg”.
Ungefär fem km söder om Saittarova by har Sveaskog Förvaltnings AB identifierat ett ca 10
ha stort nyckelbiotopområde (tallskog).
I höjd med Männikkö (etapp 1) finns två myrar som ingår i den nationella myrskyddsplanen,
Unnasenlevä och Ylikoanvuoma. I höjd med Saittarova och ca fem km N om Saittarova
(etapp 2) finns därtill två myrar inkluderade i myrskyddsplanen, Liivavuoma respektive
Kurkkionvuoma. Samtliga innehar mycket höga naturvärden (högsta naturvärdesklass)
enligt Länsstyrelsens våtmarksinventering. Samma naturvärdesklass uppvisar också
våtmarken vid Jukkasjoki, ca sju km NNV om Tärendö samt Maununvuoma, på östra sidan
om vägen ca 10 km N om Saittarova. Isonahonvuoma, i anslutning till våtmarken vid
Jukkasjoki, innehar enligt samma inventering höga naturvärden (näst högsta
naturvärdesklass).
Längs vägsträckan har Skogsstyrelsen två registrerade sumpskogar (ej klassade) som består
av fuktskog, mosseskog, översilningsskog samt strandskog vid vattendrag. Skogarna
domineras av tall.
17