DAGEN torsdag 12 februari 2015 Debatt Redigering: Beatrice Harknäs Smedman 13 DAGEN torsdag 26 februari 2015 åsikt Redigering: Martin Einald Det är lätt att se andras fel och påpeka dem. Svårare att se sina egna och göra nånting åt dem. L i s e lot t e B j ö r k , Sto c k h o l m, på T w i t t e r Redaktör: Carl-Henric Jaktlund 08-619 24 94, [email protected]. Mest läst på Dagen.se op a r b e t e . Varje vecka träffar vi ett 80–90-tal asylsökande och nyanlända som frågar och frågar varför de får vänta på att börja skolan och varför de inte får praktik. Alla som talat sig uppehållstillstånd har inte konkret kunnat berätta hur arbetstillfällena ska kunna öka, skriver Bengt Sjöberg. Flyktingarna vill integreras Debatt jag hoppas att alla de asyl- och integrationsförslag som nu förs fram ska djupgranskas och bidra till en breddad debatt. Det skriver flyktingpastorn Bengt Sjöberg. Bengt SjöBerg, flyktingpastor och KDordförande i Filipstad. Sv e r i g e d e m o k r at e r n a använder uttrycket massinvandring och KDU-ordföranden Sara Skyttedal kallade nyligen i SVT:s Agenda vår invandring för skogsbrand! Jag reagerar starkt emot detta synsätt. När det ägde rum en skogsbrand i Västmanland ställde för övrigt tusentals personer spontant upp med att erbjuda hjälp, till och med boendemöjligheter. Jag är även oroad över hur flera partier nu vill ge asylsökande från exempelvis Syrien tillfälliga uppehållstillstånd. Så gjorde vi först i förhoppningen att konflikten skulle ta slut inom kort men har sedan gjort en annan bedömning. utvisningar och en mer polariserad debatt. Tänk på att en del av våra flyktingar är svårt traumatiserade och att integrationen i deras fall kan ta längre tid än för övriga. de har jobb och egen försörjning, för att få permanent uppehållstillstånd, anser jag är att skuldbelägga dem och utsätta dem för utpressning. Det är inget fel på flyktingars vilja att integreras. v i få r väg l e d n i n g och råd genom Migrationsverkets rättsliga ställningstaganden och Kammarrättens/Migrationsöverdomstolens vägledande beslut när det gäller bedömningen av skyddsbehov och frågor om det råder väpnad konflikt el- va r j e v ec k a t r ä f fa r vi ett 80–90-tal asylsökande och nyanlända som frågar och frågar varför de får vänta på att börja skolan och varför de inte får praktik. Alla som talat sig varma för tillfälliga uppehållstillstånd har inte konkret kunnat berätta hur arbetstillfällena ska kunna öka. Moroten att slippa skatt de fem första åren är möjligen bra, men jag skulle vilja se fler tips på hur vi kan sätta folk i arbete, speciellt här på landsbygden. KD:s förslag om direktavvisning eller extra snabba avslag per automatik för dem som kommer från ”säkra länder” anser jag också är diskutabelt. Asylrätten bygger på en individuell bedömning av skyddsskäl och dessa kan uppstå till exempel undantagsvis i ett demokratiskt och i övrigt stabilt land. Svenska medborgare har även fått asyl i ett annat land. Tänk på kvinnan vars öde skildras i boken ”Gömda” av Lisa Mark- lund som fick asyl i USA för att svenska myndigheter inte klarade av att skydda henne mot före detta mannens våld. Jag har träffat flera kvinnor som varit utsatta för hedersvåld enligt medeltida så kallade ”kanonlagstiftning” i Albanien. De börjar berätta om sin situation först efter en tid inne i asylprocessen, då de fått förtroende för vårt rättssystem och myndigheter. De flesta får avslag med motiveringen att deras problem är en fråga för landets eget rättsväsen att hantera, det vill säga bland andra polisen. I sitt hemland får de ingen hjälp utan blir till och med skändade och ibland våldtagna av poliserna. Tidigare artikel 25 feb i n S e r m a n i n t e att integrationen motverkas med förslag om tillfälliga uppehållstillstånd? Tänker man inte på barnens situation? Man brukar i andra sammanhang säga att två år är en lång tid för barn, ska då barnen utvisas efter tre? Dessutom sker det sällan efter tre år eftersom man söker asyl på nytt och har rätt till en prövning av Migrationsverket och Förvaltningsrätten. Det kommer att ytterligare belamra Migrationsverket och domstolarna, vilket även leder till fler som engagerar sig mot Tänk på att en del av våra flyktingar är svårt traumatiserade och att integrationen i deras fall kan ta längre tid än för övriga. d e t ä r r ät t att de absolut flesta asylansökningarna från dessa så kallade säkra länder inte leder till uppehållstillstånd, men tänk om man missar några som senare misshandlas och dödas? En grundlig utredning bör göras för alla som söker asyl. Men vi måste trycka på genom EU, så att länder som Serbien och Rumänien tar sitt ansvar för romer och andra utsatta människor. Efter att i nästan 30 år ha engagerat mig för asylsökande och flyktingar hoppas jag att alla de förslag som nu förs fram ska djupgranskas och bidra till en breddad debatt. Det goda samtalet måste få fortsätta kring frågor om asyl och integration. Dagen den 12 februari 20 ler svåra inre motsättningar. Att antyda att de nyanlända skulle vara mer motiverade om de efter tre år måste kunna visa att n y t t l i v. De som kommer ska inte bara överleva, de ska få möjlighet att bygga sig ett nytt liv och bidra i bygget av vårt gemensamma samhälle. Att möjliggöra för fler att gå från utanförskap till är att sätta barnens bästa i centrum, skriver Emma Henriksson. Foto: BJÖRN LARSSoN R Sluta jämföra IS med Breivik Hon leder KD-kampen – kan bli ny partiledare 3 ) Fobistämplarna är problematiska 4 ) ”Jag fickvialdrig längtade efter” som intedet vill sejag stängda gränser måste ta ett större Debatt ansvar troende för att erbjuda och lösningar. 5 ) Tillåt attsvar vara olika Det skriver kD:s Emma 1) Flyktingar ska mer än överleva 2) Henriksson i ett svar till Bengt Sjöbergs debattinlägg (Dagen 12/2). Emma HEnrikSSon, riksdags ledamot och gruppledare Kristdemokra terna. Åsik Läs fler från läs på sidan Vill du debatte ◆ Debatt och insänd skickas till debatt@d Dagen de 105 36 St Glöm inte namn, adr telefon. ◆ För icke da manus ej. Redakt behåller si att korta t S l ava r u n d e r k ä n slo r n a? När Anders Borg offentliggjorde sin relation med Dominika Peczynskis sa han bland annat: ”Man kan inte alltid styra över känslor.” Är det så? undrar Micke Gunnardo. Livslånga kärleken finns inom räckhåll D e t va r n o g många som höjde på ögonbrynen när nyheten om Anders Borgs och Dominika Peczynskis relation blev offent‑ lig. Själva nyheten lämnar jag därhän, men jag fastnade för vad Anders Borg sa i sitt press‑ meddelande: ”Man kan inte all‑ tid styra över känslor. Vad som nu sker får framtiden utvisa.” Ä r d e t på stå e n d e t sant? Är det så att vi kan bli hjälplösa och slavar under våra egna känslor? Jag spekulerar inte i huruvida det är sant i Anders Borgs fall, det intresserar mig egentligen inte. Jag tänker på dig och mig. Kan vi människor hamna i situationer som äventyrar äktenskap och familj på grund av känslor som spelar oss spratt vi inte kan kontrollera? Det är en fråga allt för stor och viktig att inte försöka besvara. Vi är många som har erfarenhet av att skilsmässor smittar, att när par i omgivningen separerar kan an‑ dra uppfatta signaler om att det är en möjlig utväg (och okända) människor förklarar otrohet och/eller separationer med att känslorna för en annan männi‑ ska blev så starka att de inte gick att tygla, ger det indirekt legitimitet för många att tänka och handla på liknande sätt. N ä r då k ä n da Gör ni detta har ni skapat ett effektivt skydd för er relation mot frestelser från annat håll. Frågan är alltså om det är möjligt att hamna i en situation då jag inte kan tygla mina känslor till en annan människa? Svaret är ett självklart och stort JA! Självklart kan jag för‑ sätta mig själv i situationer allt för svåra att kontrollera käns‑ lomässigt – det gäller oss alla. Frågan är ju vad vi gör då? Uppmuntrar vi kontakt? Tar vi initiativ till kontakt? Gör vi oss tillgängliga för kontakt? Be‑ svarar vi kontakt? Träffas vi på tu man hand? Har vi kontakt via sociala medier? Jag v i ll på stå att vi har ett ansvar som är svår att bort‑ förklara. Borde det inte alltid vara möjligt att bestämma sig för att inte utsätta sig för situ‑ ationer som kan äventyra äk‑ tenskap/förhållanden? Finns det inte alltid en tidsrymd, om än så liten, då jag hinner tänka och reflektera över de val jag faktiskt har – innan skadan är skedd? Jag t r o r at t den livslånga kärleken finns inom räckhåll! När vi lever i en relation, kan‑ ske allra helst i ett äktenskap, är den tydliga ambitionen för de allra flesta att kärleken ska bli livslång. Men ödmjukt bör vi konstatera att vägen dit går via både rosor och törne. Vi får varken ta relationen eller var‑ andra för givna. Vi är mycket sårbara i de nära relationerna. M e n d e n l i v sl å n g a kärleken finns inom räckhåll om vi kon‑ tinuerligt underhåller relatio‑ nen. Sluta aldrig att prata med varandra, stäm helst varje dag av läget med varandra och frå‑ ga hur ni mår. Rör vid varan‑ dra, låt pussar och kramar vara en naturlig del av vardagen. Se till att ofta ha roligt/trevligt/ mysigt på tu man hand, om det så bara skulle handla om en fika vid köksbordet eller en 20 minuters kvällspromenad. Tala om och visa hur mycket ni älskar varandra. Gör ni detta har ni skapat ett effektivt skydd för er relation mot frestelser från annat håll. D e n b e stä m da v i l j a n och ambitionen med relationen bör alltid väga tyngre än vad känslorna för en annan män‑ niska säger vid ett specifikt tillfälle. Då kan man till och med styra över starka känslor för en annan människa. Då kan man påverka det närmsta ske‑ endet i stället för att låta fram‑ tiden utvisa det. Den livslånga kärleken är ingen utopi utan en i allra högsta grad realitet. Micke Gunnardo, Parvägledare, föreläsare, skolkurator