De minst väntade
De minst väntade - En konstnärlig studie om kvinnoroller utgående från Edith Södergrans dikt Violetta skymningar Mira Luhtala Examensarbete för estenom (YH) Utbildningen för Skönhetsbranschen Vasa 2014 EXAMENSARBETE Författare: Utbildningsprogram och ort: Handledare: Mira Luhtala Skönhetsbranschen, Vasa Jaana Ylimartimo-Nybäck, Anna-Lotta Mörk Titel: De minst väntade - en konstnärlig studie om kvinnoroller utgående från Ediths Södergrans dikt Violetta skymningar Hösten 2014 Sidantal: 29 Bilagor: 1 Sammanfattning Examensarbetet handlar om poeten Edith Södergran och kvinnoroller i samhället. Syftet med arbetet är att använda Edith Södergrans dikt Violetta skymningar som inspirationskälla för att förmedla olika kvinnoroller, samt att genom diktanalysen visualisera kvinnans mognadsprocess. Studien är kvalitativ och har genomförts med datainsamlingsmetoderna makeup, fotografering och bildkomposition, och sammanställts med dataanalysmetoden bildanalys. I resultatet presenteras bilder på fyra olika kvinnoroller: den förtryckta, kvinnan som objekt, krigarinnan och xxxx. De olika kvinnorollerna är framtolkade ur färgernas egenskaper som framkommer i dikten, och de kvinnoroller som enligt tidigare forskning framkommer i samhället. Genomgående i alla bilder är att modellen utstrålar styrka trots de påklistrade rollerna, och framhäver därmed Södergrans diktarjag som är stark och osårbar, vilket framkommer i de teoretiska ugångspunkterna. Språk: Svenska Nyckelord: Edith Södergran, diktanalys, kvinnoroller, mognadsprocess, feminism, poesi BACHELOR’S THESIS Author: Degree Programme, heading/county: Supervisors: Mira Luhtala Beauty and cosmetics, Vaasa Jaana Ylimartimo-Nybäck, Anna-Lotta Mörk Title: The least expected - an artistic study of women's roles based on Edith's Södergran poem Violet twilights Autumn 2014 Pages: 29 Appendices: 1 Summary The purpose of this study is to visualize four women’s roles based on the authors poem analysis of Södergrans poem Violet twilights. The various female roles are interpreted from the characteristics of colors that emerge in the poem, and set against the female roles that according to previous research emerge in society. Throughout all the images, the model exudes strengthand thereby highlighting Södergran view of women as strong and invulnerable. In the theoretical background Södergran as a poet, and modernist poetry as method is presented. The theoretical approach clarifies the concepts of symbolism and feminism, and the analysis of the poem Violet twilights emerges. The study is qualitative and has been implemented with the methods makeup, photography and framing. Results show pictures of four different female roles: the Oppressed, the woman as object, the Warrioress and xxx. Language: Swedish Keywords: Edith Södergran, poemanalysis, women’s roles, feminsim, poetry ”Jag gör icke dikter utan jag skapar mig själv, mina dikter äro mig vägen till mig själv” Edith Södergran Innehållsförteckning 1. Inledning ............................................................................................................................. 1 2. Syfte ...................................................................................................................................... 2 3. Teoretisk bakgrund ........................................................................................................ 3 3.1 Poesi ............................................................................................................................................... 3 3.2 Edith Södergran ......................................................................................................................... 3 3.3 Modernistiska dikter och Södergrans poesi ................................................................. 4 4. Teoretiska utgångspunkter .......................................................................................... 5 4.1 Feminism ....................................................................................................................................... 5 4.2 Symbolik ....................................................................................................................................... 5 4.3 Violetta skymningar ................................................................................................................. 7 4.4 Diktanalys ..................................................................................................................................... 8 5. Tidigare forskning ........................................................................................................ 12 6. Undersökningens genomförande .......................................................................... 14 6.1 Fotograferingsmakeup............................................................................................................. 14 6.2 Fotografering och bildkomposition ................................................................................ 15 6.3 Bildanalys och tolkning ........................................................................................................ 16 6.4 Undersökningens praktiska genomförande ................................................................ 16 7. Resultatredovisning och tolkning .......................................................................... 19 7.1 Violetta skymningar ............................................................................................................... 20 7.2 De djupast röda ........................................................................................................................ 21 7.3 Krigarinna .................................................................................................................................. 23 7.4 Solens dotter ............................................................................................................................. 25 8. Kritisk granskning ...................................................................................................... 27 9. Diskussion ...................................................................................................................... 29 Bilagor Källförteckning 1. Inledning Med mitt examensarbete ämnar jag genom sminkningar karaktärisera olika kvinnoroller på en modell, med den finlandssvenska poeten Edith Södergrans dikt Violetta skymningar som inspirationskälla. Dikten talar ur ett feministiskt medvetande, vilket var något helt nytt för sin tid i början av 1900-talet, och som ännu idag används alltför lite som grund för olika projekt. En allmän uppfattning är att vi lever i en postfeministisk tid och inte behöver feminismen (vilket egentligen är att hävda att ojämställdhet mellan könen inom olika instanser i samhället inte finns), vilket jag vill påvisa att ännu behövs speciellt i det temat jag valt för arbetet; har du kommit att tänka på vad som händer med en ung kvinnas självbild i ett samhälle så utseendefokuserat som det är idag? Med vems ögon är det egentligen jag ser på mig själv då jag blickar in i spegeln – vems är min självbild? Vad säger jag att jag är som kvinna – och vems ord är det jag egentligen uttalar, samhällets eller mina egna? Med dessa frågeställningar vill jag uppmärksamma kvinnor (och män) om hur de iakttar sig själva och kvinnligheten i allmänhet, och påminna dem om att titta sig själv i spegeln med egna ögon, och inte genom de ”glasögon” kyrkan, samhället eller media bestämt åt oss. Dessa frågeställningar och tankegångar är den huvudsakliga problematiken i kvinnans identitetsskapande och framställandet av de olika kvinnorollerna som framkommer i mitt examensarbete. Kvinnorollerna som presenteras i arbetet är inte enbart olika roller, utan kan också ses som en mognadsprocess hos en enskild kvinna, att förstå att en och samma kvinna kan ha alla de roller, och inte kan kategoriseras i antingen det ena eller andra – som i historien då man såg på kvinnan som antingen den kyska Jungfru Maria eller skökan Maria Magdalena. Diktning och poesi har alltid varit nära hjärtat, och en rik inspirationskälla till olika projekt. Om man ser på modevärlden inspireras designers och modejournalister konstant av konst i olika former samt den tillfälliga situationen i världen. Modebranschen har dessutom ett stort inflytande vilket man som estenom ska vara medveten om och gärna använda sig av. Ett projekt blir direkt mycket intressantare då man genom att inspireras av konsten går in på djupet av ett samhälleligt problem. 1 2. Syfte Syftet med arbetet är att använda Edith Södergrans dikt Violetta skymningar som inspirationskälla för att förmedla olika kvinnoroller, och att genom diktanalysen visualisera kvinnans mognadsprocess och sökandet efter den egna spegelbilden i ett utseendefokuserat samhälle. Läsaren vill medvetandegöras om vems ögon man ser på sig själv med som kvinna, och att man börjar tänka efter vems kvinnobild man egentligen formar sig efter. Arbetet skrivs också för att uppmana estenomer att använda sig av olika typer av konst, som här av poesi, och samhällsfrågor som inspirationskälla för sina projekt. Modebranschen har ett stort inflytande på unga människor, och som estenom måste man vara medveten att man påverkar och på vilket sätt man gör det. 2 3. Teoretisk bakgrund I den teoretiska bakgrunden definieras begreppet poesi och presenteras poeten Edith Södergran och hennes liv samt modernistiska dikter och Edith Södergrans poesi. För att läsaren bättre ska kunna följa diktanalysen i senare kapitel är det viktigt att få en inblick i skribentens, Edith Södergrans, liv och den miljö som format hennes tankar. Respondenten har också lagt upp en ordlista som bilaga ett (1) för att förklara konstformer och svåra begrepp. 3.1 Poesi Poesi är en litteraturform som har för avsikt att synliggöra det osynliga; man bygger upp meningar med bildspråk och symbolik för att överföra och uttrycka känslor, tankar och en viss stämning. Med bildspråk avser man liknelser, symbolers betydelse däremot är ”överenskomna”. (Hedlund, 2002, s. 22-23. Elleström, 1999, s. 90.) Det finns två olika typer av poesi; episk och lyrisk, där den förstnämnda är en berättande och beskrivande litteraturform och ofta kommer i en längre text; lyriska verk däremot är korta och koncentrerade, de ska uttrycka så mycket som möjligt med ett minimum av ord och endast de väsentliga orden med betydelse för sammanhanget är med. För att möjliggöra detta används bildspråk, metaforer och symbolik. (Elleström, 1999, s. 18-19.) 3.2 Edith Södergran Edith Södergran (4.4.1892-24.6.1923) var en finlandssvensk poet och en av föregångarna samt stilbildarna för modernismen i svensk litteratur. Påverkad av fransk symbolism, tysk expressionism och rysk futurism, blev hennes dikter till en helt ny tankevärld inom poesin. (Finland svenska litteraturhistoria II, 2000, s. 82, 88.) Södergran kom från en finlandssvensk medelklassfamilj. Hon hade en väldigt stark relation med sin mor, och som enda barn blev hon avgudad och överöst med kärlek, vilket troligen formade hennes (diktar)jag; det diktar-jag och den kvinnoroll som föreställs i Södergrans lyrik karaktäriseras av stark självkänsla, stolthet och tydliga kvinnliga drag. (Enckell, 1961, s. 21. Witt-Brattström, 1997, s. 12-13) Inom Södergrans familj har kvinnornas ställning alltid varit stark -Södergrans mor var bildad och kulturintresserad, och fungerade som familjens försörjare. Kontrasten mellan Ediths mor och hennes far som var illiterat och periodvis tog till flaskan pga. misslyckade affärer, kom att påverka Södergrans uppfattning om kvinnlighet. (Enckell, 1961, s. 21. Witt-Brattström, 1997, s. 12-13) Södergran har beskrivits som en väldigt originell person, hon var välvillig och intelligent, reserverad på ytan men hade ett ytterst passionerat inre. Hon var väldigt sexuell, men hade ett kritiskt kallt förhållningssätt till män. Södergran hade ett lekfullt, nästan lite barnsligt sätt att vara, dessa drag tros ha förstärkts av de hårda motgångarna hon haft redan från ung ålder. (Enckell, 1961, s. 145, 147.) Som tolv åring fick Södergran vittna sin far långsamt tyna bort i tuberkolos, några år senare blev hon själv diagnostiserad med sjukdomen och vårdad på sanatorium i Nummela och i Schweiz (1909-1914). Även om hon tillfrisknade och fick lämna 3 sanatoriet förblev rädslan för sjukdomen och döden närvarande. Vardagen blev inte lättare härefter, oktoberrevolutionen resulterade för Södergran och hennes mors del i att deras ägor blev värdelösa och tvingades leva i fattigdom och hungersnöd. Södergran led av svåra depressioner och isolerade sig deras hus i Raivola. (Enckell, 1961, s. 22, 160, 199-200.) Södergran studerade i Die Deutsche Hauptschule zu S:t Petri 1902-1908, där hennes huvudinriktning var moderna språk; undervisningen fokuserade på tyska, franska, engelska och ryska, med tyska som huvudspråk – detta var också det språk som talades mest också på fritiden. Modersmålets bortfall påverkade Södergrans kunskap i svensk grammatik och stavning, vilket man ibland kan lägga märke till i hennes poesi. (Enckell, 1961, s. 21, 25, 32, 91, 206, 293. Finlands svenska litteraturhistoria, 2000, s. 87-89, 392.) Vid 24-års ålder gav hon ut debutsamlingen ”Dikter” (1916), detta första modernistiska verk i Finland tar upp teman som kvinnlighet, könsrelationer och natur. Den associativt fria versen och att dikta utifrån ett kvinnligt medvetande var helt nytt i finsk lyrik. Södergran hann själv ge ut fyra stycken diktsamlingar. Eftersom hon dog ung, vid endast 31 års ålder, hann hon inte uppleva den uppskattning och berömmelse hennes poesi senare vann runtom Europa. (Enckell, 1961, s. 21, 25, 32, 91, 206, 293. Finlands svenska litteraturhistoria, 2000, s. 87-89, 392.) 3.3 Modernistiska dikter och Södergrans poesi Modernistiska dikter är ofta avskalade på ord, enbart de ord som är väsentliga för känslan eller budskapet i dikten används, detta gör att dikter i denna genre vid första anblick kan verka obegripliga. Lyriska texter är överlag korta och koncisa/koncentrerade, idén är att uttrycka så mycket som möjligt med så få ord man kan, därför används ofta ett rikt bildspråk. Genom symbolik ger författaren liv åt det abstrakta, som tankar och känslor. (Enckell, 1961, s.163. Finland svenska litteraturhistoria II, 2000, s. 81, 87-88) Som modernist skildrar man inte en yttre verklighet, utan ger uttryck åt det inre – diktandet kom att bli en trygghetspunkt för Södergran under de oroliga skolåren; en beständig tillflykt och en metod att hitta sig själv, och besegra känslan av utanförskap och rotlöshet. I dikten framhäver Södergran jagets oberoende, hon gör utanförskapet till en triumf, och skapar ett starkt och onårbart – därmed osårbart diktarjag (Enckell, 1961, s.163. Finland svenska litteraturhistoria II, 2000, s. 81, 87-88) Södergrans poesi karaktäriseras av transcendens, kampen mellan det världsliga och det andliga, längtan att leva utanför den fysiska kroppen begränsningar; att splittra/bryta upp gränsen mellan verklighet och fantasi; växlandet mellan närhet och avstånd. Det sensuella spelar också stor roll i Södergrans dikter, de är dock inte beskrivna som en erfarenhet utan riktas alltid med en längtan mot ett du/objekt. (Finlands svenska litteraturhistoria, 2000, s. 87, 89) Södergrans poesi som kännetecknas av den fria versen, varierande rytm och rikt bildspråk, samt att dikta ur ett kvinnligt synsätt, var så nytänkande för sin tid att hon kom att ge nya impulser till stilen och livssynen i den finska litteraturen, och har ännu idag ett starkt inflytande på författare. (Finlands svenska litteraturhistoria, 2000, s. 90, 91, 392.) 4 4. Teoretiska utgångspunkter I teoretiska utgångspunkter definieras begreppen feminism och symbolik, Södergrans dikt Violetta skymningar samt diktanalysen presenteras. Diktanalysen har gjorts genom att tolka mening för mening, respondenten har använt sig av historisk och biografik metod samt läst in sig på symbolik för att tolka dikten. Diktanalysen bygger på litteraturkällor samt respondentens egna tolkning. 4.1 Feminism Feminism enligt Svenska Akademins Ordlista (2013) är en ”rörelse för kvinnors jämställdhet med män”. Det är en ideologi som vill nå ekonomisk, politisk och social jämlikhet mellan könen. Femisismen, kvinnobefrielserörelsen, formades i slutet av 1960-talet och är både ett sätt att tänka och ett sätt att handla. (Andersen, 1988, s. 9-10) Feminism påpekar att kvinnor och mäns ställning i samhället är ett resultat av sociala, inte naturliga, faktorer. Meningen med feminism har utvecklats och förståts på olika sätt, men grundidén är att sociala attityder och konventioner är grunden för kvinnors ställning i samhället. (Andersen, 1988, s. 8) Vissa känner sig obekväma med att kalla sig feminist, eftersom media har framställt radikala stereotyper för hur en feminist är, och vill inte låta som fanatiker eller manshatare. Vissa tänker också att vi lever i en postfeministisk värld där feminism inte längre behövs, detta grundar sig dock på falska antaganden om att könsdiskriminering har blivit eliminerat och att kvinnor och män är jämställda i bl.a. arbetslivet. (Andersen, 1988, s. 8-9) 4.2 Symbolik En symbol är ett tecken eller en bild som representerar något annat, vanligen ett konkret ting som står för något abstrakt, som exempelvis en idé, tanke, känsla, begrepp. Symbolik är ofta använt inom konsten för att kommunicera med och visualisera innebörden med konsten för mottagaren. (Tecken & Symboler, 2008, s. 6, 9-10. Foley, 1993, s. 6) Violett: står för kunglighet. stolthet, vishet och helande. Inom kristendomen förknippas den violetta färgen med religiös hängivenhet, och ses också som färgen på offerblodet. (Cooper, 1978, s. 59. Bidermann, 1993, s. 417, Bruce-Mitford, 1997, s. 107) Röd: är en laddad färg och förknippas med starka känslor som passion och ilska. Den röda färgen används som symbol för alla krigsgudar, fara, kärlek och sexuell upphetsning. Man har även använt röd färg för att illustrera ”omoraliska” kvinnor. (Cooper, 1978, s. 58, Bidermann, 1993, s. 284, Bruce-Mitford, 1997, s. 106.) Gul: är guldets och solens färg, och symboliserar intuitionen, intellektet, ljus, och godhet. Inom kristendomen ser man den gula färgen som den uppenbarade sanningen. I Europa förknippas gult vanligen med avund. (Cooper, 1978, s. 57-58. Biedermann, 1993, s. 120. Bruce-Mitford, 1997, s. 106.) 5 Vit: är en färg som inte döljer något och är därmed förknippat med sanning och oskuld. Den vita färgen används i samband med liv och kärlek, död och begravning. (Cooper, 1978, s. 57-58, Bidermann, 1993, s. 393. Bruce-Mitford, 1997, s. 106.) Jungfru: representerar ett kvinnoideal och står för själens urtillstånd, oskuldsfullhet och renhet. (Cooper, 1978, s. 89. Bidermann, 1993, s. 239.) Kentaur: symboliserar kampen mellan människans djuriska böjelser och den förnuftiga, välvilliga själen. Kentaurer användes på medeltiden som motsatts till den ädla riddaren, eftersom kentauren inte vunnit över sin sjuriska natur. Kentauren är kraftfullt, manligt och villt, och förknippas med stolthet, arrogans och fördärv. (Cooper, 1978, s. 93. Bidermann, 1993, s. 121.) Sol: står för rättvisa, intellekt, och odödlighet. Inom religioner förknippas har den högsta guden avbildats som en sol. En sol med strålar symboliserar upplysning. (Cooper, 1978, s. 173. Biedermann, 1993, s. 29.) Klippa: symboliserar beständighet, pålitlighet, och orubblighet. (Cooper, 1978, s. 94. Bidermann, 1993, s. 109.) Fågel: är en bild för själen och tanken. Fåglar symboliserar kraften som får människan att tala med eftertanke, och används också som budbärare människor emellan. Inom norden ses fågeln som symbol för anden som är frigjord från kroppen. (Cooper, 1978, s. 55. Biderman, 1993, s. 196. Bruce-Mitford, 1997, s. 64.) Tiger: står för mod, styrka och kunglighet, och används som symbol för både månen och solen, skaparen och förgöraren. Tigern anses också som en symbol för moderskärlek och är därför en uppenbarelseform för moder jord. (Cooper, 1978, s. 199. Bidermann, 1993, s. 371. Bruce-Mitford, 1997, s. 62.) Stjärna: symboliserar det högsta som kan nås, det eviga, och gudomlighet. Stjärnor förknippas med alla himmelsgudinnor. (Cooper, 1978, s. 183. Biedermann, 1993, s. 29.) 6 4.3 Violetta skymningar Violetta skymningar bär jag i mig ur min urtid, nakna jungfrur lekande med galopperande centaurer... Gula solskensdagar med granna blickar, endast solstrålar hylla värdigt en ömsint kvinnokropp... Mannen har icke kommit, har aldrig varit, skall aldrig bli... Mannen är en falsk spegel den solens dotter vredgad kastar mot klippväggen, mannen är en lögn, den vita barn ej förstå, mannen är en skämd frukt den stolta läppar försmå. Sköna systrar, kommen högt upp på de starkaste klipporna, vi äro alla krigarinnor, hjältinnor, ryttarinnor, oskuldsögon, himmelspannor, rosenlarver, tunga bränningar och förflugna fåglar, vi äro de minst väntade och de djupast röda, tigerfläckar, spända strängar, stjärnor utan svindel. (Dikter, Edith Södergran, 1916) 7 4.4 Diktanalys Diktanalysen är alltid subjektiv, då det kommer till dikter fyllda med symbolik och bildspråk blir tolkningarna olika beroende på vem som tolkar eftersom man associerar begrepp enligt egna erfarenheter. (Hedlund, 2000, s. 42) Beroende på vad man vill komma fram till med en diktanalys kan man välja olika metoder att ta stöd av. De mest använda metoderna är att läsa flera olika dikter av samma poet, eller att fokusera på det historiska och biografiska runt poeten. Respondenten har valt att ta fasta på det historiska och samhälleliga, själva miljön runt Södergran som påverkat hennes åsikter och tankesätt, och som gett upphov till innehållet i hennes dikter. (Hedlund, 2000, s. 22-23, 27-28, 42, 81-83, 103, 114-115. Elleström, 1999, s. 18-19, 82, 114, 123. Lindberg & Ekner, 1965, s. 5, 59, 71, 147) Violetta skymningar bär jag i mig ur min urtid Violett är kyrkans färg och symboliserar religiös hängivenhet och prästerlig överhöghet, violett är också Maria Magdalenas färg. Genom historien har kyrkan haft ett rådande inflytande på människors världsbild och tankesätt, så också på uppfattningen om kvinnan. Det var naturligt att tänka att kvinnan och mannen hade lika värde, men var av helt olika natur. Detta har gett upphov till att kyrkan, i dess försök att hålla pli på folket, kom att diktera synder typiska för de olika könen, vilket senare lett till stereotypier och en allmän uppfattning om att det var naturligt med en bestämd hierarki mellan könen. Kyrkan stödde naturligen den allmänna uppfattningen i stället för att motivera varför kvinnan och mannen är lika inför Gud. (Cooper, 1978, s. 59. Katajala-Peltomaa, Toivo, 2009, s. 13-14, 17-18. Hedlund, 2000, s. 105, 108.) nakna jungfrur lekande med galopperande centaurer... Genom dikten har Södergran använt sig av dubbla synonymer för att understryka innehållet, exempelvis att använda orden naken och jungfru efter varandra – jungfru som står för oskyldighet och renhet, naken som beskriver något som är blottat och sårbart, framhävs kontrasten till kentauren vilket symboliserar människans djuriska natur. Den här satsen beskriver den inre kampen mellan människans fientliga sida med djuriska böjelser, och den välvilliga, avhållsamma själen. (Cooper, 1978, s. 89, 93. BruceMitford, 1997, s. 128) Gula solskensdagar med granna blickar, endast solstrålar hylla värdigt en ömsint kvinnokropp... Åter en ordföljd med dubbla synonymer: gul är en färg som i symbolism främst förknippas med solen och ljus, färgen brukar också förknippas till intellektet och intuitionen. Solskensdagar – ljusa lätta dagar, med granna blickar – vackra blickar, blickar som ser skönhet i andra, endast de(n) kan uppskatta kvinnokroppen. (Cooper, 1978, s. 57, 173. Biedermann, 1993, s. 29, 120. Bruce-Mitford, 1997, s. 106, 113.) 8 Mannen är en falsk spegel den solens dotter vredgad kastar mot klippväggen, mannen är en lögn, den vita barn ej förstå, mannen är en skämd frukt den stolta läppar försmå En falsk spegel – en felaktig bild av sig själv som kvinnan blivit visad, den modell som hon ska se sig själv som och försöka gjuta sig enligt, som ”solens dotter”, en guds dotter, kastar sönder mot en en klippvägg – klippa som står för beständighet. Alltså säger meningen att förgått splittra den chauvinistiska synen på kvinnan. (Cooper, 1978, s. 94.) Vita barn – barn är oskyldiga och naiva, Södergran understryker detta ytterligare genom att kombinera ordet barn med vitt, som står för renhet och oskuldsfullhet, för att framhäva oskyldigheten hos den mannen ljuger till, ger den felaktiga bilden till. Sista meningen kan Södergran eventuellt syfta till Gamla Testamentets syndafall. Syndafallet berättar om de första människorna som Gud skapat, en man och en kvinna, Adam och Eva, där de vandrar i paradiset och kommer till ett äppelträd som är kunskapens träd. Det har blivit sagt att inte äta av frukterna i trädet, men Eva trotsar detta och tar en bit av äpplet, varpå de båda utvisas ur paradiset. Försmå är ett gammalt ord som betyder att avvisa något. Meningen avser att man ska avisa den kunskap mannen ger. (Cooper, 1978, s. 54; Biedermann, 1993, s. 393; Bruce-Mitford, 1997, s. 106.) Sköna systrar, kommen högt upp på de starkaste klipporna, vi äro alla krigarinnor, hjältinnor, ryttarinnor Andra stycket i dikten blir lite av en hyllande och samlande kampsång, och en uppmaning till kvinnor att vara starka. (Luhtala, 2014.) Klippa står för beständighet, orubblighet. Ryttarinnor kan ha något att göra med kentaurer, eventuellt avse att ta kontroll över sin djuriska natur och inte låta den föra en, eller konkret att ta kontroll över kentauren – mannen. (Cooper, 1978, s. 76, 94. Biedermann, 1997, s. 109.) tunga bränningar och förflugna fåglar, Fågel symboliserar själen, anden frigjord från kroppen vilket passar in i Södergrans återkommande tankar om transcendens. Man kan läsa det som att ryttarinnan som i förra stycket tog kontroll över kentauren - den djuriska naturen, därmed släppts fri från kroppens begränsningar – och varför inte att lösgöra sig från stereotypin och den felaktiga kvinnosynen. (Cooper, 1978, s. 55; Biedermann, 1993, s. 196; Bruce-Mitford, 1997, s. 64) oskuldsögon, himmelspannor, rosenlarver, Oskuldsögon, att se utan fördomar, skuggor, normer. (Luhtala, 2014) Himmelspanna kan ses konkret som en hög panna som i t.ex. karaktärsmakeup ses som barnslighet, vilket igen påvisar Södergrans användande av dubbelsymbolik, båda orden 9 syftar på oskyldighet och att se och tänka utifrån ett rent och öppet medvetande. (Cooper, 1978, s. 173, 183. Biedermann, 1993, s. 29. Luhtala, 2014.) Himmelspanna kan också avse det att man i antiken ofta avbildade högt uppsatta personer så som kejsare och präster med höga huvudbonader, i antikens Egypten bar man också höga huvudbonader, för att man då skulle vara närmare himlen, ses som en gudomlighet, eller vara närmare Gud. (Cooper, 1978, s. 173, 183. Biedermann, 1993, s. 29. Luhtala, 2014.) Rosenlarver kan avse en larv som ska kläckas till en fjäril, vilket kan bli enbart då man ser kvinnan – och sig själv, utifrån ett öppet medvetande. Det som också är intressant i tolkningen av just ordet rosenlarver, är att larv är en gammal tysk synonym för ansikte (tidigare nämnt att Södergran fram till 1908 diktade på tyska, men bytte till svenska efter hennes depression). Rosen symboliserar visdom och jungfrulighet, och står också för jordisk lidelse samt himmelsk fulländning - ordet rosenansikten kommer då att understryka kvinnans intellekt; och hela meningen framhäver kvinnligheten som något gudomligt. (Enckell, 1961, s. 21-22, 25. Cooper, 1978, s. 104) vi äro de minst väntade och de djupast röda, Så djupt i historien är bilden av den nedtryckta kvinnan att ingen kunde tro att man iom modernismen skulle komma fram till en jämställdare nivå... De djupast röda – rött krigsgudarnas, sexualitetens, blodets, farans och varningens färg. (Cooper, 1978, s. 58; Biedermann, 1993, s. 284; Bruce-Mitford, 1997, s. 106) tigerfläckar, spända strängar, stjärnor utan svindel Tigern förknippas med solen och månen, skaparen och förgöraren, tigern ses också som Moder jords uppenbarelseform, och symboliserar styrka. Här tror jag att man igen kan läsa in dilemmat transcendens, kampen mellan kroppen och det djuriska, och själen och det andliga. Att det inom alla personer finns både maskulint och feminint, både jordiskt och andligt, både den djuriska sidan och den kyska sidan, att man inte kan kategorisera kvinnan som kyrkan genom tiderna gjort: att man antigen är kysk och god som Jesus’ mor Jungfru Maria eller ”oren” som Maria Magdalena. (Cooper, 1978, s. 119. Biedermann, 1993, s. 371. Bruce-Mitford, 1997, s. 62. Finlandssvenska litterauturhistoria II, 2000, s. 87) Spända strängar talar för sig själv: att vara i beredskap för kamp. (Luhtala, 2014) Stjärnor utan svindel; högt på himlavalvet, lysande, detta kan ha att göra med den kvinnoroll som Södergran ofta har i sina dikter som onåbar och osårbar. (Cooper, 1978, s. 119; Biedermann, 1993, s. 371; Bruce-Mitford, 1997, s. 62; Finlandssvenska litterauturhistoria II, 2000, s. 87) 10 Violetta skymningar är en feministisk dikt. Dikten är delad i två olika stycken, där det första stycket beskriver hur kvinnan ser på sig själv genom någon annans ögon; hon har kommit att forma sin självbild utgående från någon annans syn – kyrkans, samhällets eller mannens. Den andra delen är en uppmaning att våga vara och att se sig själv inte i skuggan av kyrkans eller samhällets idealkvinna, utan att se sig själv och kvinnor utan ”violetta skymmningar”. Dikten var för sin tid väldigt radikal och talade ur ett kvinnligt medvetande, vilket var helt nytt. Tidigare har diktare beskrivit kvinnan och kvinnligheten utifrån. (Luhtala, 2014) 11 5. Tidigare forskning Tidigare forskning har sökts i Nelliportalen, Yrkeshögskolan Novias databas samt Google Scholar med sökorden feminism, kvinnoroller, genusforskning, kön i kombination med orden självbild, identitet, samhälle, media. Forskningar hittades på theseus.fi, avhandlingar.se och uppsattser.se. samt Google Scholar. Almnäs och Johansson (2013) undersökte i sin kandidatavhandling hur män och kvinnor framställs i media, och fokuserade på den svenska tidningen Café. I arbetet poängteras medias roll som en huvudsaklig informationskälla och hur stor inverkan den har på människors uppfattning om världen och idén om vad som avses normalt. I undersökningen kom man fram till att typiska normativa idéer som länge varit kopplade med de olika könen ännu framhävs i media, och speciellt i tidningen Café: män är porträtterade som starka och självständiga och får den huvudsakliga uppmärksamheten, medan kvinnan framställs som ett skört och osjälvständigt sexobjekt, och har enligt artiklarna inte förmåga att lyckas på egen hand, utan finns till enbart för att behaga och lyda mannen. Rieman (2014) har i sin kandidatavhandling påvisat problematiken med utseendefokuserade sociala medier, som Instagram, och hur det inverkar på unga kvinnors självbild. I studien framkommer att omgivningen, i kombination med den egna uppfattningen om sitt utseende, har en stor inverkan på individens självbild och hur den utvecklas under ungdomsåren. Bekräftelsebehovet är som starkast bland kvinnor i ungdomsåren då de söker sin identitet, och det framkommer att deras självbild påverkas av sociala medier där bekräftelsebehovet då det kommer till utseendet är starkt. Undersökningen hävdar att utseendefokuserandet som ses i sociala medier, speglar attityden i samhället vi lever, och verkar starkt objektifierande på kvinnor. Det framkommer att man överlag förknippar ett snyggt utseende till ett framgångsrikt liv och positiv personlighet. Kujala (2012) skriver i sin gradu om unga kvinnors skapande av självet, och hur starkt rådande skönhetsideal påverkar och formar en individs självförtroende, kropps- och självbild, och därmed individens hela identitet. Unga personer har benägenhet till att jämföra sig själv med den socialt acceptabla normen, med målet att ändra på sig själv för att uppfylla den, och lyckas de inte anser man sig själv som misslyckad. Rådande skönhetsideal och stereotypier i samhället och media har negativa psykologiska och fysiska effekter, så som dålig självbild, lågt självförtroende, ätstörningar, depression, skam och stark självkritik, bland unga kvinnor. Dagens kroppskultur leder till en benägenhet att sammanlänka ett attraktivt utseende till makt, framgång och ett lyckligt liv. Det framkommer också att flickor och unga kvinnor omedvetet börjar objektifiera och nervärdera sig själva som en påföljd av den kulturellt främjade mansdominerade ideologin. Möller-Sibelius (2007) har i sin gradu analyserat kvinnan och skapandet av självet i den finlandssvenska, post-modernistiska författaren Solveig von Schoultzs poesi. Att vara kvinna, i von Scholutz poesi, är att vara del av en kontinuerlig utvecklings process men att man inom sig bär en sanning som vägleder jaget att inse sitt öde och sin roll i de olika skedena av livet. Skapandet av självet samt att förstå sig själv och andra är en livslång process, och sker i samspel med omvärlden och påverkas starkt av tidsandan och attityderna i den kultur man lever i. Poeten von Scholutz ser varje dikt som en pusselbit i processen att skapa av sig själv, men att denna process aldrig blir färdig. 12 Abazi och Karlsson (2014) har analyserat symboliken och medias framställning av muslimska kvinnor och slöjan. Utgående från kristendomens syn på slöjan och medias framställning av den muslimska kvinnan, har det västerländska samhället översatt den beslöjade kvinnan som en symbol för ett förtryckt offer underordnad mannen, och islam som en bakåtsträvande ideologi. Det framkommer att en ny form av feminism formats som motpol till den västerländksa feminismen, vilken menas ha framställt den muslimska kvinnan som maktlös och underlägsen, och att man bortser från att hon faktiskt är ”ett handlande subjekt medskapande i den kultur hon lever i”. Då slöjan blir en vanligare syn i det offentliga suddas föreställningen om slöjan som symbol för förtryck ut, och förknippas mer med ett sätt att utrycka sin kulturella identitet. Staffas (2013) skriver i sitt examensarbete om skönhetsideal och påvisar att inre och yttre skönhet går hand i hand. Skönhetsidealen presenteras och en intervju av tonåriga flickor har gjorts. Resultaten visar att skönhetsidealen är svåra att uppnå, och att de omedvetet påverkar individer både negativ och positivt; den negativa aspekten handlar om självkritik – främst negativitet till det egna utseendet, press att vara och se ut på ett visst sätt; den positiva verkan handlar om att man tar hand om sin fysiska hälsa i och med ökad motion och hälsosammare kostvanor. Boussir (2009) har i sitt examensarbete undersökt om tonåriga flickor påverkas av dagens skönhetsideal. I studien framkommer att skönhetsideal påverkar både direkt och indirekt, samt att sociala relationer har ett samband med individens självkänsla – skola och vänner påverkar flickornas attityd gentemot skönhestideal och deras självförtroende. Almnäs och Johansson (2013) kommer i sin undersökning fram till att män i media framhävs som starka och självständiga, medan kvinnan framställs som ett sexobjekt. I Riemans (2014) studie framkommer att utseendefokuset i sociala medier inverkar på individens självbild, och verkar starkt objektifierande på kvinnor. Kujala (2012) skriver om hur starkt rådande skönhetsideal och stereotypier i samhället och media påverkar och formar en individs självförtroende, kropps- och självbild, och därmed individens hela identitet. Möller-Sibelius (2007) arbete behandlar skapandet av självet som en kontinuerlig process som sker i samspel med omvärlden och påverkas starkt av tidsandan och attityderna i den kultur man lever i. Abazi och Karlsson (2014) skriver att det västerländska samhället översatt den beslöjade kvinnan som en symbol för ett förtryckt offer underordnad mannen, samt att detta gett upphov till en ny form av feminism som formats som motpol till den västerländksa feminismen – vilken menas ha framställt den muslimska kvinnan som maktlös och underlägsen. Staffans (2013) examensarbete visar att inre och yttre skönhet går hand i hand och att skönhetsideal påverkar både negativt i form av självkritik och press att forma sig enligt en acceptabel norm, och positivt i att individen väljer hälsosammare levnadsvanor. Bousir (2009) kommer fram till att skönhetsideal påverkar unga flickor dirket och indirekt, och att skolan samt vänner påverkar flickornas attityd till skönhetsideal och det egna självförtroendet. 13 6. Undersökningens genomförande I undersökningens genomförande beskrivs datainsamlingsmetoderna makeup, fotografering och bildkomposition, och dataanalysmetoden bildanalys; det praktiska genomförandet presenteras. 6.1 Fotograferingsmakeup Då det kommer till makeup för färgfotografering är grunden det viktigaste, hyn ska se jämn ut för att ge ett rent slutresultat och inte stjäla uppmärksamhet från det man vill betona i sminket (oftast antingen ögon, kinder eller läppar). Viktigt är att grunden matchar hudtonen och att ansiktet ser ut att vara i samma ton som resten av kroppen, bästa valet för färgfotografering är en gulbaserad grund, och då det kommer till valet av puder ska man helst välja ett puder med en varm nyans istället för en transparent, eftersom denna lätt ger ett platt och maskliknande resultat. (Brown, 2011, s. 146, 176. Vaara, 2001, s. 132.) Det finns ingen enskild regel på vilket det rätta sättet att göra en fotograferingsmakeup är, det beror helt och hållet på stilen och slutresultatet man strävar efter. Mörkhetsgraden på sminket beror mycket på ljuset – ju starkare ljus, desto starkare makeup, dock måste man hålla det eftersträvda resultatet i tanken och vara öppen för att testa olika variationer på hårdheten och tjockleken i sminket. Viktigt är att definiera dragen i modellens ansikte och kolla upp hur sminket reagerar med det ljus som används till fotograferingen – idealförhållande skulle vara att man hade möjlighet att göra sminket i det ljus som slutresultatet plåtas i; annars bör sminket alltid kontrolleras och justeras enligt det man ser genom kameralinsen. (Brown, 2011, s. 145, 176. Vaara, 2001, s. 131-132.) Innan appliceringen av foudation återfuktas hyn med en kräm, för appliceringen används en lätt fuktig svamp och jobbar från pannan neråt och utåt längs ansiktet, och noggrant sudda ut färgen under hakan. Grunden fästs med puder. Rouge appliceras mitt på kinden, man kan känna på hur kinden är formad för att hitta det rätta stället. Man börjar med svag färg och sätter till om det behövs efter att man sminkat ögon och läppar. Den rätta färgen för ögonbryn är en nyans lika mörka som håret eller ett steg ljusare, ögonbrynen borstas innan de målas för ett jämt resultat. Ögonsminket appliceras rakt framifrån, för att få skuggor och highlights på rätt ställen ber man modellen höja o sänka ögonbryn, blunda och se upp etc. Då man sminkar ögat ska man uppmärksamma ögats form, distans till det andra ögat, och hur definierat ögonlocket är. En ljus färg appliceras mitt på ögonlocket, och en mörkare skuggning vid globlinjen, ögonen definieras ytterligare mha. eyeliner som appliceras genom att dra en linje från yttre sidan av ögat och inåt. Mörka fransar definierar och ramar in ögat, maskaran appliceras genom att be modellen blicka neråt, ju tjockare resultat man vill ha desto fler lager appliceras. Läppstiftet måste appliceras precist, formen på läpparna ska jämnas ut vid behov. Med läppenna skissar man konturerna för det önskade resultatet innan man fyller i med läppstiftet. (Vaara, 2001, s. 73-74, 78-79, 84-86, 102-103. Delamar, 2003, s. 28-31.) 14 6.2 Fotografering och bildkomposition Ett fotografi är en gestaltning av verkligheten. Förutsättningen för ett bra fotografi hänger mycket på ljuset – om man belyst modellen på rätt sätt. Ljuset kan förenkla, förtydliga och skapa stämning (Lindberg, Åberg, 1995, s. 72, 74.) Färger spelar också stor roll i bildkomposition eftersom de påverkar betraktarens känslormässiga upplevelse av stämningen i bilden. Färger tar mycket av en betraktares uppmärksamhet, därför är det eftersträvansvärt att försöka använda så få färger som möjligt i en bild (Lindberg, Åberg, 1995, s. 121, 122.) För att tydliggöra budskapet i bilden använder man sig av bildkomposition. Bildkomposition grundar sig på ögonens lägen och hur de rör sig: På samma sätt som en text läses från vänster till höger läses också en bild och bildkomposition handlar om att leda åskådarens blick över bilden och få den att stanna till och fånga upp de väsentliga elementen i bilden. För att direkt fånga uppmärksamheten till det man vill betona, sätts ett avvikande mönster eller en avvikande form in i bilden, detta eftersom blicken söker sig till det avvikande. En horisontell bild avses allmänt lugnande, mycket på grund av att ögonens placering är i en linjen; medan en stående bild uppfattas aktiv och dynamisk. (Lindberg, Åberg, 1995, s. 144-146, 154.) Då man vet hur människan ser en bild, använder man sig av olika tekniker som förenklar ögats väg till budskapet i bilden. Som exempelvis det gyllene snittet som går ut på att man delar in bilden i tre lika delar både på den horisontella och vertikala, och där linjerna korsar ska det viktigaste motivet i bilden befinna sig. En regel som den ryska fotografen Alexander Rodchenko myntade lyder: ”Allting till vänster, det vanliga-alltong till höger, det ovanliga-och allting i mitten, det mystiska”. (Lindberg, Åberg, 1995, s. 136, 155. Zucker, 2011, s. 98. Nilsson, Sjöstedt, 1999, s. 113.) Det är viktigt att vara medveten om alla element i bilden vid fotograferingsögonblicket samt då man beskär och editerar bilden, alla detaljer och element blir viktiga för helheten samt betydelsen. En visuellt estetisk bild gör att budskapet blir mera tillgängligt. (Lindberg, Åberg, 1995, s. 82, 136) Vid val av vinkel för fotografiet måste man vara medveten om hur olika vinklar påverkar modellen och vilket uttryck den färdiga bilden då ger. En bild tagen nerifrån gör modellen större och ett intryck av makt, medan en bild uppifrån gör modellen mindre och symboliserar mindre status. Direkt ögonkontakt gör att betraktaren får en starkare relation till modellen i bilden. (Freeman, 1995, s. 134, 146. Zucker, 2011, s. 32, 39, 100. ) 15 6.3 Bildanalys och tolkning Bilden förmedlar ett budskap och får mening först i sociala processer, som när den tolkas – infallsvinkeln i tolkningen är grundläggande för meningen med bilden. (Aspers, s. 14. Fuehrer, Sverrison, s. 67, 69.) Då man gör en bildanalys börjar man med att betrakta den, varefter man kortfattat beskriver vad man ser innan man skapar en tolkning av den. Vem eller vilka är sändare i bilden och vad är deras avsikt, budskapet med bilden. En bild är uppbyggd av olika symboler och lämnar utrymme för fantasin då man tolkar in en berättelse i bilden. (Lindberg, Åberg, 1995, s. 142-143. Aspers s. 11-12; Eriksson & Göthlund, 2004, s. 1112, 19-20) Tiden man lever i påverkar starkt hur mottagaren tolkar budskapet i bilden, eftersom det avläses utgående från sociala, kulturella och historiska perspektiv. Den mentala bilden – som formas av den kulturella normen samt personliga och individuella erfarenheter, påverkar starkt bildanalysen. Hjärnan är programmerad till att först av allt notera välkända mönster – allt man nån gång upplevt väcks till liv i betraktandet av en bild. I bildanalysen måste tolkaren fråga sig vad ens föreställning om något grundar sig på, och hur det tankemönstret är relaterat till ens förståelse och värderingar. En bild är fylld av symboler, och innebörden med bilden blir meningsfull först genom betraktarens tolkningsprocess (Lindberg, Åberg, 1995, s. 142, 163. Aspers, s. 13. Eriksson, Göthlund, 2004, s. 22, 101) I bild spelar ansiktet och ögonen en viktig roll i hur personen i bilden uppfattas, att modellen tittar tillbaka från bilden gör att hen har en viss makt och framstår som ett subjekt, medan man genom att neka modellen en egen blick gör hen till ett objekt. (Eriksson, Göthlund, 2004, s. 59.) Genom historien har den objektifierade kvinnosynen haft århundraden på sig att etableras i och med att kvinnor avbildats med huvudet böjt eller på sned – vilket uppfattas som underkastelse; och utan blick – därmed ingen röst. De viktigaste aspekterna i feministisk bildeteori är hur kvinnan framställs – vilken betydelse har hon getts i bilden och den hur påverkar representationen av kvinnan i nuläget. (Eriksson, Göthlund, 2004, s. 22, 59, 61.) 6.4 Undersökningens praktiska genomförande Utgående från min tolkning av dikten Violetta skymningar har jag plockat fram fyra stycken kvinnoroller: den förtryckta, kvinnan som objekt, krigarinnan, och slutligen hon som är ett med sig själv, har bra självförtroende och ser på sig själv utan att påverkas av samhällets normer och ideal. Dessa roller är inte enbart enskillda roller, utan kan också ses som en utveckling- och mognadsprocess i en enskild kvinnans självbild. Jag började med att kolla upp symboliken i de olika färgerna varefter jag kombinerade dem med olika kvinnoroller som förekommit och förekommer i samhället. En studio byggdes upp inför plåtningen, sminket gjordes och ändrades efter varje färgtema till det nästa. Temat på färgerna var: violett – den underkastade kvinnan, historiens kvinnobild; röd – den sexualiserade bilden på kvinnan som objekt; gul – krigarinnan, feminismen; vit – kvinnan utan påklistrade roller, bara sig själv. 16 Draperingen av tygerna ville jag ha hjälp med eftersom jag redan hade fullt upp med sminket och fotograferandet, och tyckte att jag inte hade de färdigheter som krävdes för att uppnå det resultat jag ville ha. Åsa Backman som gått Yrkeshögskolan Novias beklädnadslinje assisterade mig i det. Jag förklarade de olika kvinnorollerna åt henne, och varefter att makeupen och hårstylingen var gjord fick hon göra draperingen över modellen. Jag ville att hon draperade tygerna i den still att man kunde förkippa klädseln med antikens gudar, eftersom Södergran i sin dikt liknar kvinnan vid gudinna. Som modell hade jag Jessica Nylund, som tidigare varit verksam i teatersammanhang och tydligt kan uttrycka sig och få fram de olika karaktärerna genom sitt kroppspråk. Under fotograferingen gav jag henne direktiv om hållningen och kroppspråket, och vi bollade mycket med olika tankar och roller som hon kunde ta till sig i modellarbetet. Jag tog fotografierna själv, i efterhand skulle jag ha velat ha en skild fotograf eftersom jag då bättre skulle ha kunnat koncentrera mig på hur jag egentligen vill ha bilden, och mera på bildkompositionen, än som det nu var att jag koncentrerade mig på tekniska detaljer så som ljus och skärpa, samt att ge modellen direktiv och kolla hennes kroppspråk. Här var det till stor hjälp att ha med sig ett extra ögonpar som också kunde kolla efter hur tyget runt modellen föll och såg ut i bild, samt tips om hur modellen kunde stå. Som bakgrund valde jag en vit duk för att det inte skulle stjäla uppmärksamheten från själva modellen, jag ville att uppmärksamheten främst skulle vara på modelens kroppspråk, i efterhand skulle jag ha velat tillägga enkel rekvisita för att få fram detaljer ur dikten, för att läsaren bättre ska kunna koppla ihop bilderna med dikten. Den första kvinnan är underkastad, färgen är lila som symboliserar kyrkans färg. Jag sminkade modellen i en naturlig look med mjuka skuggor och lätta bruna toner, endast läpparna var mörka i en lila ton. Modellen är stylad med ett lila tyg över huvudet för att åskådaren ska förknippa henne till historiska målningar på helgon. Den första bilden ska gestalta den första meningen i dikten Violetta skymningar: ”Violetta skymningar bär jag i mig ur min urtid”. Den andra kvinnan är objektifierad, den röda färgen symboliserar sexualitet. Håret stylade jag i rufsiga lockar, för att det ska se ut som hon just kunde ha varit i sängkammaren. Makeupen gjorde jag lite dockaktig, eftersom man i media och mycket i västvärlden uppskattar ett ungt utseende och med alla möjliga knep försöker bevara sitt utseende; dock looken är också med tanke på objektifierande av kvinnan i media. Röd liten, hjärtformad mun – ingen talan, eller ytterst liten och stora oskuldsfulla ögon – hjälplös. Det röda tyget draperades runt modellen och formades som en hjärtform över bröstet för att upprepa formen på läpparna. Den tredje kvinnan är stark, den gula färgen förknippade jag med ordet krigarinna. Stylingen av klänningen och håret är inspirerat av gladiatorer. Det gula tyget draperades runt modellen över ena axeln som en mantel, och det vita tyget gjordes till en kortare klänning med ojämna kanter. Håret satte jag upp i en lös uppsättning och tvinnade slingor runt pannan. Sminket ville jag ha vasst, över munnen drog jag ett svart streck som krigsmålning, men istället för att dra det över kinderna ville jag dra det över munnen för att hon vill kriga för att få sin röst hörd. Karaktären är inspirerad av den andra delen av dikten som är lik en kampsång, samt orden krigarinna och hjältinna. Den fjärde kvinnan är avklädd allt smink, hon gömmer sig inte längre bakom en roll utan visar sig själv. Den vita färgen symboliserar sanning, och då ville jag ha en väldigt enkel och naken makeup. Jag valde att göra ögonen ljusa för att framhäva dem, läpparna naturella och håret bakåtstruket för att inte täcka ansiktet, över pannan strök jag ett 17 puder i guld för att få fram det Södergran nämner i slutet av dikten, himmelspanna. Den sista karaktären har jag döpt till solens dotter, och i dikten är det hon som kastar bort den falska spegelbilden, och är avklädd alla roller. 18 7. Resultat redovisning och tolkning I detta kapitel presenteras slutresultaten bild för bild och analyseras enligt dataanalysmetoden bildanalys och tolkas till tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. Resultatet består av bilder på fyra olika kvinnoroller: den förtryckta, kvinnan som objekt, krigarinnan och solens dotter. De olika kvinnorollerna är framtolkade ur färgernas egenskaper som framkommer i dikten, och satta mot de kvinnoroller som enligt tidigare forskning framkommer i samhället. Genomgående i alla bilder är att modellen utstrålar styrka trots de påklistrade rollerna, och framhäver därmed Södergrans syn på kvinnan som stark och osårbar. 19 7.1 Violetta skymningar Figur 1. Den fötrycktas styrka På bilden ser man en kvinna som är lätt vänd från kameran, hon blickar mot vänster (det förflutna) med en bister min, åskådaren ser hennes ansikte i profil. Kvinnan har en violett sjal över sitt huvud som hon håller i med båda händerna, sjalen hänger över hennes axlar och den mörka färgen ger en illusion av att tyget är tungt. Tyget som utgör modellens klänning är draperat som ett kryss över hennes bröst. Modellens läppar går i samma violetta färg som hennes sjal och formen är rak som ett sträck och ger ett sammanbitet uttryck; mörk färg förminskar, vilket här kan ses som att förminska eller tysta ner kvinnans röst. Även om modellen är förtryckt utstrålar hon styrka; armbågarna pekar utåt vilket ger ett uttryck av styrka och att ta plats; positionen på händerna som håller sjalen och öppnar kanterna utåt ger en idé om att hon kanske är på väg att klä av sig sjalen. Som Abaxi och Karlsson (2014) skriver har den beslöjade kvinnan inom västvärlden kommit att ses som en symbol för ett förtryckt offer underordnad mannen, denna symbol har använts i första bilden och återspeglar den underkastade kvinnobilden Södergran behandlar i sin dikt. Cooper skriver att den lila färgen symboliserar prästerlig överhöghet, och är kyrkans färg; att både sjalen och läppstiftet går i samma färg symboliserar tyngden kvinnan bär med sig från historien och det att hon genom historien blivit nertystad. 20 7.2 De djupast röda Figur 2. Det sexuellas maktspel Kvinnan i bilden står vänd nästan rakt mot kameran med armarna pressade mot sidorna, hon håller upp sin haka och blottar halsen, och lutar övrekroppen lätt mot kameran, hennes blick tittar förföriskt ner mot betraktaren och hon har ett litet leende på läpparna. Detta ger ett sensuellt intryck av att ge sig hän åt betraktaren. Klänningen sitter ganska långt nere och en stor del av hennes hals och dekolletage blottas – i djurvärlden ses det som att kasta sig i underläge då man blottar sin hals. Modellens hår är rufsigt, nästan slitet, hennes läppar har målats till en liten röd hjärtform, samma hjärtform upprepar sig i hennes klänning vid bröstet. Formen på eyelinern utgör en båge med en svans uppåt i yttre ögonkanten, vilket ger ett flirtigt uttryck. Skuggningen i sminket är gjord med rouge och ramar in modellens ansikte. Almnäs och Johansson (2013) påvisar i sin studie att män och kvinnor ges olika roller i media, där mannen är den starka och självständiga, och kvinnan det sköra, sexualiserade objektet. I både Riemans (2014) och Kujalas (2012) undersökningar framkommer det 21 att den unga kvinnan i sitt identitetsskapande starkt påverkas av omgivningen, och jämför sig själv med rådande skönhetsideal och den acceptabla normen. I ett utseendefokuserat samhälle som framställer kvinnan genom ett patriarkaliskt perspektiv kommer den unga kvinnan omedvetet att objektifiera sig själv, vilket den andra bilden visualiserar genom att modellen lutar huvudet bakåt och bröstet lätt mot betraktaren; att blotta sin kropp och ge sig hän till betraktarens blick. Bruce-Mitford skriver att den röda färgen använts för att visualisera omoraliska kvinnor, vilket i denna bild är passande för att skildra den objektifierade kvinnosynen genom att använda den röda färgen på modellens läppar och bröst. 22 7.3 Krigarinna Figur 3. Feministen Kvinnan på bilden är vänd rakt mot kameran och möter åskådarens blick. Hennes huvud är en aning sänkt och hennes min bister. Huvudet är i en framåtlutande position och ger ett något hotfullt uttryck, som ett djur som är på väg till attack. Positionen på hennes armar indikerar att hon håller dem vid midjan, vilket framhäver muskulaturen i hennes övrekropp och ger ett starkt, aningen maskulint uttryck. Kvinnan har en råddig uppsättning, stora lösögonfransar med en mjuk bågform fästa under ögonen och ett svart sträck målat lodrätt över läpparna. Hon är iklädd en mantel som är fäst över hennes ena axel. Håret och klädseln för tankarna till gladiatorer, och modellens uttryck samt kroppshållning ger en bild av en stark kvinna. Som framkommer i Möller-Sibelius verk att kvinnan i von Shoultz poesi genom alla livskeden, trots att hon påverkas av omgivningen, har en kunskap inom sig som vägleder henne till den sanna identiteten, kan i bilden ses som en kamp för att hitta till sig själv och en egen identitet yttre skönhetsideal och kvinnobilder till trots. 23 I en enskild kvinnas mognads process till att hitta sitt jag och sin roll som kvinna, förstår man att det måste komma en motreaktion till den underkastade och den objektifierade kvinnorollen, feministen som vägrar anamma sig medias och samhällets patriarkala kvinnoroll. Som framkommer i både Riemans (2014) och Kujalas (2012) studier hör det till identitetsskapandet att ta sig an och pröva ut olika roller, men viktigt är också att kvinnan tar till sig feminismen och förstår att se sig själv med egna ögon och inte genom den modellen media matat ut. Cooper skriver att den gula färgen förknippas med intuition och den uppenbarade sanningen, vilket i bilden framkommer som en mantel som modellen bär tvärs över sin axel, som en kämpe för den egna bilden. 24 7.4 Solens dotter Figur 4. Att klä av sig alla roller Kvinnan i bilden är vänd snett från kameran, hennes huvud är aningen på sned och gör att halsen blir aningen blottad, blicken är rakt mot betraktaren. Sminket är avklätt, och går i ljusa och lätta färger, håret är bortstruket från ansiktet. Modellen har ett lugnt uttryck och ett litet leende på läpparna. Ett vitt tyg är draperat från hennes bröst, placerat över hennes axlar och fortsätter längs ner med ryggen. Modellens armar är placerade på ett sätt som skjuter de bara axlarna framåt. Möller-Sibelius (2007) beskriver kvinnans identitetsskapande i von Schoultz poesi som en kontinuerlig utvecklings process, där man inom sig bär en sanning om det egentliga jaget i de olika skedena av livet, och att skapandet av självet sker i samspel med omvärlden och påverkas starkt av tidsandan och attityderna i den kultur man lever i. Den vita färgen förknippas enligt Cooper, Biderman och Bruce-Mitford med sanning, och är enligt Copper en färg som inte döljer något – vilket i bilden kan ses som att modellen inte döljer sig själv bakom makeup och olika roller, utan visar sitt sanna jag. 25 Den förtryckta visueliserar det Södergran syftar till med ”violetta skymningar” – skuggor som kyrkan kastat över kvinnan och att tvinga henne till underkastelse genom att hylla ett så ouppnåeligt ideal som Jungfru Maria. Kvinnan som objekt tar upp medias framställning av kvinnan, hur blind man som åskådare blir till alla de bilder som framställer kvinnan ur ett manligt perspektiv, och hur kvinnan med eller mindre omedvetet tar till sig den kvinnosynen och objektifierar sig själv – eftersom det är den bild som i vissa sammanhang blir norm. Krigarinnan behandlar feminismen och syftar till diktens andra del som är en uppmaning att inte se sig genom mannens (eller medias) ögon, och slutligen Solens dotter som står för det äkta jaget och att se sig själv som man är utan någon annans syn eller ideal som modell. Genomgående i alla bilder är att modellen utstrålar styrka trots de påklistrade rollerna, och framhäver därmed Södergrans syn på kvinnan som stark och osårbar. Tolkar man bilderna som en serie i en enskild kvinnas mognadsprocess, och har i tankarna det Rieman (2014) i sin avhandling skriver om att den unga kvinnan prövar ut olika roller i sökan på sin identitet, kan man se det som den blyga och osäkra som faller för grupptryck; till att pröva ut den sexualiserade kvinnorollen man ser i media och spela ut den i tron om att kroppen är den bästa egenskapen man innehar och enbart på sättet kan vinna bekräftelse; vidare till en slags trots och protest mot samhälleliga institutioner och normer; till att slutligen hitta sig själv och förstå att man inte behöver forma sig enligt ett specifikt ideal. 26 8. Kritisk granskning I den kritiska granskningen synas examensarbetet enligt Larssons (1994) idé om kriterier i kvalitativa studier. Kvalitativ metod är en systematiserad kunskap om hur man ska gestalta en egenskap i något. I kvalitativ forskning strävar man autenticitet i förhållande till det man forskar i, och är därför en lämplig metod i kvinnoforskning. De kriterier som valts är perspektivmedvetenhet, innebördesrikedom och det pragmatiska kriteriet. Perspektivmedvetenhet innebär enligt Larsson (1994, 165-166) att man redan innan tolkningen av ett arbete har en förförståelse för det som ska klarläggas, men att den hela tiden ändras under tolkningsprocessen. Viktigt är att avgränsa sig till relevant information för att göra tydliggöra utgångspunkterna för tolkningen. Min förförståelse för diktanalys, feminism och samhälleliga frågor var relativt bred innan arbetets början, dock har olika synvinklar till hur kvinnosynen och kvinnoroller genom tiderna bildats gett mig en djupare förståelse för ämnet feminism och hur forskares kön inverkar på historien. Diktanalys är något jag jobbat med tidigare och gav mig inte större problem under arbetets gång, men att tillämpa diktanalys till detta ändamål var nytt och lärorikt – skulle jag idag ha gjort arbetet, skulle jag ha gjort bilderna mer komplicerade och använt mig mera av symbolik för att tydligare framhäva och konkretisera diktanalysen Innebördesrikedom i kvalitativa studier innebär enligt Larsson (1994, 172-173) att framställa ett ämne med syftet att nya betydelser uppstår. Grundläggande är att sätta fokus på hur innebörden åskådliggörs och att redogörelsen är tillräckligt omfattande, på så sätt håller analysen sin betydelse. Ett ämne ska beskrivas utan teorier och fördomar, bara som det verkligen visar sig, respondenten ska reflektera över egna erfarenheter om ämnet för att kunna ge en neutral beskrivning av det. Min skrivprocess har varit väldigt snabb och innebördesrikedomen har därför kommit att lida, som läsare kunde man önska sig mer djup och mer omfattande text inom varje kapitel. Jag tycker dock att jag lyft fram det mest relevanta och skapat ett koncist arbete, som – även om det för läsaren snabbt framåt, tydliggör olika teman som framkomer i arbetet. Det pragmatsika kriteriet innebär enligt Larsson (1994, 185.) att analysera hur man i praktiken lyckats med att uttrycka sina resultat, och vad dessa har för betydelse i verkligheten. Syftet med detta kriteriet är att man genom sina tolkningar bidrar till att förbättra kommunikationen och förståelsen människor emellan. Även om jag försökt vara objektiv i mitt arbete framkommer det att jag själv också undermedvetet påverkas av stereotypier. Den sista bilden, Solens dotter, som skulle karaktärisera kvinnan som inte är underkuvad någon stereotypi eller skönhetsideal, har jag framställt med huvudet på sned. Eriksson & Göthlund (2004) skriver att man genom historien framställt kvinnan med huvudet böjt eller på sned vilket symboliserar underkastelse. Jag har alltså inte lyckats med att visualisera en kvinnobild utan påverkan av den patriarkala kvinnosynen, och inte heller den starka kvinnan som utgör Södergrans kvinnoideal. Även om jag inte kom fram till detta syfte, är det intressant att se detta resultat då jag i hela mitt arbete behandlar och jobbar mot det motsatta, resultatet gör mig mer medveten och jag vet att denna medvetenhet kommer att finnas kvar som riktlinje i framtida arbeten. 27 Den pragmatiska nyttan och det nya med mitt examensarbete är metoden jag använt för att nå mitt resultat, dvs. att inspireras av och visualisera litteratur som ny arbetsmetod till estenomlinjen. Skönhetsbranschen kunde framöver använda sig av olika konstformer som motivering och underlag för sina arbeten. 28 10.Diskussion I diskussionen går jag igenom och bedömer examensarbetet i sin helhet, syftet och resultatet jämförs och diskuteras utgående från teoretiska utgångspunkter och bakgrunden, och utvecklingsidéer föreslås. Syftet med mitt examensarbete har varit att gestalta olika kvinnoroller genom diktanalysen av Södergrans dikt Violetta skymningar, och göra läsaren medveten om omvärldens inverkan på den egna kvinnosynen. Jag har också velat inspirera andra estenomer till att använda sig av olika typer av konst, exempelvis poesi, och samhällsfrågor som inspirationskälla för sina projekt. Onekligen har jag fått framlyft problematiken i identitetsskapandet hos unga kvinnor i ett utseendefokuserat samhälle, och säkerligen fått läsaren att fundera över den egna kvinnosynen och självbilden. Jag är nöjd med diktanalysen och tycker att jag hittat väsentliga tankar och ledord i dikten som kunnat användas i skapandet av de fyra kvinnorollerna. Jag kunde ha gjort en mera fantasifull och kreativ sminkning, istället för att som det nu blev att lägga mera vikt på den teoretiska delen av examensarbetet. Jag tycker att jag lyckats med ett koncist arbete där det väsentligaste kommer fram, dock kunde jag ha byggt upp mer utföriska kapitel om teman i exempelvis teoretiska utgångspunkter. I det stora hela är jag nöjd med mitt examensarbete och har kommit över ytterst intressanta teman. Svagheten i anser jag vara tidigare forskning och avsaknaden av bredd och variation i dem. Som utvecklingsförslag skulle jag vilja se en modeshow som visualiserar en dikt, det kunde vara en idé till den årliga modeshowen som hör till läroplanen; att jämföra Södergrans poesi med samtida diktare runtom i världen – och inte bara västvärlden; att visualisera och jämföra kvinnoideal och kvinnoroller olika kulturer och världsdelar emellan. 29 Ordlista Fransk symbolism konstgenre och ideologi om att befria konsten och litteraturen från industrisamhällets materialistiska intressen, samhällsmoral och nyttotänkande. Skapa ett jagfokus för att nå det undermedvetna själslivet. Brytningen mellan romantiken och modernismen. Industrialism ett samhälles modernisering från jordbrukssamhälle till industrisamhälle, industrialismen började i Storbritannien under 1700-talet och spred sig till västvärlden under 1800-talet Modernism experimenterar med den människliga upplevelsen och självmedvetenheten; att vika från normen och sträva efter förändring; att hålla sig kritisk till traditionella typer av konst. En kulturell rörelse inom västvärlden i brytningskedet av 1800 och 1900 talet Rysk futurism en radikal och provocerande riktning inom konsten som strävar efter uppbrott med allt traditionellt. Att framställa ting så som man upplever dem i sitt inre medvetande och inte som man upplever med sinnena. Transcendens tecknar det som är bortom det mänskliga vetandets och kroppens begränsningar. Överskridande på latin. Tysk expressionism term inom konsten som avser att ge uttryck för sina egna känslor och den egna föreställningsvärlden i avbildandet av det yttre. Källförteckning: Abazi A. Karlsson S. (2014) Den muslimska kvinnan – en diskursanalys av medias framställning av den muslimska kvinnan och slöjan. Halmstad. Högskoleuppsatts. Högskolan i Halmstad. Religionsvetenskap. (http://hh.divaportal.org/smash/get/diva2:699690/FULLTEXT01.pdf) Almäns L. Johansson Stina. (2013) Män har superkrafter & kvinnor har sexappeal. Kalmar. Högskoleuppsatts. Linnéuniversitetet. Journalistik och medieproduktion. (http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:688283/FULLTEXT01.pdf) Andersen M. L. (1988) Thinking about women, sociological perspectives on sex and gender. New York. Mavmillian Publishing Company. Aspers P. Fuehrer P. Sverrison Á. Bild och samhälle, visuell analys som vetenskaplig metod. Biedermann H. (1993) Suuri symbooli kirja.toimittanut. Helsingfors. WSOY. Brown B. (2011) Bobbi Brown Makeup Manual. New York. Grand Central Life& Style. Bruce-Mitford M. (1997) Viestivät merkit & paljastavat symboolit. Helsinki. Media Company Oy. Cooper J.C.. (1978) Symboler en uppslagsbok. London. Thames and Hudson ltd. Delamar P. (2003) the Comlete Make-Up Artist, Workning in film, fashion, television and theatre. Illinois. Northwestern University Press. Elleström L. (1999) Lyrikanalys, en introduktion. Lund. Lars Elleström och Studentlitteratur. Enckell O. Edith Södergrans dikter 1907-1909. Helsingfors. Svenska Litteratursällskapet i Finland. Eriksson Y. Göthlund A. (2004) Möten med bilder. Lund. Stundetlitteratur. Finlands svenska litteraturhistoria II (2000) Stockholm. Bokförlaget Atlantis. Foley J. (1993) Tecken, märken och symboler. Forum. Freeman J. (1995) Käytännön valokuvaus, Kuinka valokuvat onnistuvat aina. Gummerus. Hedlund T. (2000) Att förstå lyrik. Stockholm. Ordfront förlag. Katajala-Peltomaa S. Toivo R-M (2009) Noitavaimo ja neitsytäiti, Naisten arki keskiajalta uudelle ajalle. Keuruu. Otavan kirjapaino Oy. Kujala P. (2012) Women and body culture - Life stories, advertising experiences and cultural context in women's identity construction processes. Helsingfors. Aatlo University School of Business. Marketing, (https://aaltodoc.aalto.fi/bitstream/handle/123456789/8929/hse_ethesis_13123.pdf? sequence=1) Lindberg S. F. Åbers L. (1995) Medie boken, fotografisk bild. Liber Hermods. Lindberger-Reidar E. Ö. (1965) Att läsa poesi. Stockholm. Bonniers boktryckeri. Magda (2006) Smink. Västerås. ICA bokförlag. Möller-Sibelius Anna (2007) Människoblivandets läggspegel, En tematisk ananlys av kvinnan och tiden i Solveig von Scholutz poesi. Åbo. Åbo Akademis förlag. (http://bibbild.abo.fi/ediss/2007/MollerAnna.pdf) Nilsson L. Sjöstedt U. (1999) Porträtt fotografering. Författarna och natur och kultur. Rieman R. (2014) ”Man skulle ju aldrig lägga upp en ful bild på sig själv liksom”. Göteborg. Göteborgs Universitet. Medie- och kommunikationsvetenskap (https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/36681/1/gupea_2077_36681_1.pdf) Staffans H. (2014) Skönhetsideal 2013 – en kvalitativ undersökning om några unga flickors upplevelser kring skönhetsideal. Examensarbete. Vasa. Yrkeshögskolan Novia. Skönhetsbranschen. (http://www.theseus.fi/bitstream/handle/10024/67253/Staffans_Heidi.pdf?sequence= 1) Tecken & symboler (2008) Tukan förlag. Vaara R. (2001) Meikistä maskiin. Helsingfors. Oy Edita Ad. Witt-Brattström E. (1997) Ediths jag, Edith Södergran och modernismens födelse. Stockholm. Norstedsts förlag AB. Zucker M. (2011) Porträttsfotografi, så fångar du personlighet på bild. New York. Amherst Media.
© Copyright 2024