Dämmet i Tollarp saknar tillstånd Vad är vattenverksamhet? Därför
Så här fungerar samrådet Dämmet i Tollarp saknar tillstånd Dämmet i Tollarp saknar vattendom och tillstånd enligt äldre vattenlagstiftning eller enligt miljöbalken. Därför kan länsstyrelsen kräva att kommunen som fastighetsägare måste vidta åtgärder. Vad är vattenverksamhet? Verksamheter eller åtgärder som vidtas i vattenområde till exempel •anläggningar i vatten såsom en damm •fyllning och pålning •bortledande av vatten och grundvatten •grävning i vattenområde •markavvattning. Utgångspunkten i miljöbalken är att det krävs tillstånd för vattenverksamhet. Tillstånd söker man hos mark- och miljödomstolen. För vissa mindre verksamheter räcker det med en anmälan till länsstyrelsen. Om det är uppenbart att varken enskilda eller allmänna intressen påverkas behövs varken anmälan eller tillstånd. Länsstyrelsen ansvarar för tillsynen av all vattenverksamhet i respektive län. Därför har vi samråd Att samråda betyder överlägga, konferera eller i vardagligt tal ”slå sina kloka huvuden ihop”. Syftet med samrådet är att: •beskriva sökt åtgärd och förutsedd miljöpåverkan •skapa dialog och möjlighet till diskussion •få ett förbättrat underlag för bedömning av påverkan och för beslut. När vi färdigställer ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen tar vi hänsyn till de synpunkter som kommit in. Tidplan och synpunkter Att söka tillstånd Under prövningsprocessen kan allmänhet och sakägare lämna synpunkter vid följande tidpunkter: •före ansökan lämnas in under samrådstiden •när mark- och miljödomstolen bedömt att ansökan är komplett. När beslut är fattat kan detta överklagas. Den som sökande bedömt vara sakägare har rätt att överklaga domstolens beslut. I övrigt avgör domstolen vilka som har rätt att överklaga. Dina synpunkter Viktiga datum Kan du lämna på följande sätt: •genom att använda vår blankett •www.kristianstad.se/dammettollarp •med post till: Kristianstads kommun Kommuneldningskontoret/Fredrik Lager 291 80 Kristianstad •15 september – 14 oktober 2015 - samrådstid •14 oktober 2015 - sista dag att lämna synpunkter •30 oktober 2015 - sista dag för kommunen att lämna i ansökan till mark- och miljödomstolen. Dämmet idag Dammen består av: •överfallet i den högra delen i strömfallsriktningen •kvarnlämningen i den vänstra delen i strömfallsriktningen. Cirka 40 meter långt överfall mellan Mölleön och den södra stranden. Överfallet utgörs av en jordvall med stenlagt ytterliv och dammkrön i betong. Mitt i dammvallen finns en fisktrappa som anlades runt år 1980. Kvarnlämning mellan ön och den norra stranden. Här finns två luckintag med träsättar. Vid dammen finns ytterligare ett utskov till en ålkista på Mölleön. Ålkistan är raserad. Utrivningen •Dammen rivs ut ner till naturlig botten •vattenspegeln ersätts med strömmande vatten •åfåran återställs till ursprunglig fallprofil •en helt fri och naturlig fiskväg skapas •en underhållsfri faunapassage skapas. Varför? •stärka den biologiska mångfalden i vattendraget •åtgärden är en förutsättning för en gynnsam bevarandestatus för de arter och naturtyper som är upptagna i Natura 2000-området Vramsån •åtgärden bidrar till att miljökvalitetsnormen god ekologisk status kan uppnås för vattenförekomsten Vramsån: Ryabäcken. Hur? • levande musslor flyttas • 35 meter av dammen tas bort med maskiner • betong tas om hand som avfall • stenarna i dämmet läggs tillbaka i ån • justering av åfåran sker under ett par år efter utrivningen •skyddsåtgärd vidtas vid kvarnlämningen för att förhindra att lämningen förstörs av höga flöden och igenväxning • utrivningen sker när det är lågt vattenflöde. Exempel på hur kvarnlämningen kan skyddas. Nollalternativ Dammen rivs inte utan behålls i sin helhet och kommunen söker om tillstånd. Vattennivåerna - framtida klimat Vad händer med vattennivåerna vid framtida klimatförutsättningar, år 2100? •Ingen förändring av vattenutbredningen nedströms dammen. •Minskad yta som översvämmas uppströms dammen vid höga flöden. MHQ år 2100 – medelhögvattenföring, medelvärdet av varje års högsta dygnsvattenföring Så har vi beräknat flödena Vattenståndsberäkningarna är genomförda i modellverktyget HEC-RAS 4.1.0. HQ50 år 2100 – högvattenföring med en återkomsttid av 50 år HQ100 år 2100 – högvattenföring med en återkomsttid av 100 år. En hydraulisk modellering har gjorts för att belysa nulägessituationen och konsekvenser av utrivningen med avseende på vattennivåer och vattenytans utbredning. Vattennivåerna - dagens klimat Vad händer med vattennivåerna vid dagens klimatförutsättningar? •Nedströms dammen kommer vattenutbredningen inte att påverkas av utrivningen. Dagens MQ – medelvattenföring, medelvärdet av dygnsvattenföringen •Uppströms dammen kommer vattenspegeln ersättas med strömmande vatten och vattenutbredningen minskar. •Den största minskningen är direkt uppströms dammen ungefär fram till gångbron vid skolan. •Uppströms gångbron är skillnaden inte lika stor. Dagens MLQ – medellågvattenföring, medelvärdet av varje års lägsta dygnsvattenföring. Exempel på hur kvarnlämningen kan skyddas. Dagens LQ50 – lågvattenföring med återkomsttid av 50 år Landskapsbilden förändras Dämmet idag vid lågvatten. Illustration hur det kan se ut när dämmet tas bort. Ån får ett ökat flöde, mer vegation och vattenspegeln förändras. •Vattenytan uppströms dammen ersätts med strömmande vatten. •Stenar från dammen placeras ut uppströms för att skapa strömkoncentrationer och boplatser för de vattenlevande arterna. •Sten, vass och, så småningon, grövre växlighet kommer tillbaka vid strandkanten. Befintliga nivåer vid normalflöde Befintliga nivåer vid normalflöde B1 Vattennivåer efter utrivning vid normalflöde Vattennivåer efter utrivning vid höga flöden B2 Vramsån – ett av kommunens viktigaste vattendrag Sen 80-talet har kommunen jobbat med att bevara och utveckla de biologiska värdena i ån. Foto:Patrik Olofsson En mycket rik fiskfauna Ål Backnejonöga Elritsa Gädda och kräfta Lax Sutare Öring Mal Målarmussla Så påverkas fiskar om dämmet avvecklas • Det bedöms få mycket positiv påverkan på samtliga fiskarter och därmed för de hotade musslorna. • Återskapade strömsträckor blir lekområde för öring. • Svagsimmande fiskar och andra vattenlevande organismer får bättre möjlighet att transportera sig på en längre stäcka av ån. Musslor • Samtliga sju arter av stormusslor som förekommer i Sverige. • Vid inventeringen runt dämmet har vi hittat: – – – – flodpärlmussla tjockskalig målarmussla stor dammussla allmän dammussla • Om dämmet avvecklas flyttas musslor tillfälligt för att inte skadas under rivningen. Jättemöja • Finns på två platser i landet varav Vramsån är en. • Växten är fridlyst och rödlistad. • Ett stort bestånd finns nedströms Tollarps samhälle. • Påverkas inte om dämmet avvecklas. Foto: Patrik Olofsson Utter, fladdermöss och fågelliv • • • • Utter vistas frekvent i området och påverkas inte om dämmet avvecklas. Fransfladdermus, mustaschfladdermus och vattenfladdermus finns i området. Ett rikt och varierat fågelliv med bland annat forsärla, strömstare och kungsfiskare. Fladdermöss och fåglar får troligtvis bättre förutsättningar att hitta föda om dämmet tas bort. Foto: Patrik Olofsson Så skyddas Vramsån • Natura 2000-område • Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten • WWF • Miljömål • Biosfärområde Kristianstads Vattenrike Utveckling av Vramsån Vad? Att utveckla ett hållbart Vramsån. Varför? När Kristianstads kommun har diskuterat avvecklingen av dämmet med Tollarpsbor, byalag och intressenter har det visat sig att det finns engagemang och vilja att se helheten och utveckla möjligheterna runt Vramsån. Hur? Kristianstads kommun har beslutat att inom ramen för det nya landsbygdsprogrammet söka projektmedel för att göra investeringar i Vramsån. Vi ska på ett konstruktivt sätt arbeta med hållbarhet inom: •de kulturhistoriska värdena •det unika djur & växtlivet •bevara riksintresset •vattentäkten •rekreation •friluftsliv •turism När? Beräknat 2016-2017. Vill du vara med? Kontakta Fredrik Lager, landsbygdssamordnare, Kristianstads kommun, 0733-13 64 00, [email protected]
© Copyright 2024