Så här fungerar samrådet
Dämmet i Tollarp saknar tillstånd
Dämmet i Tollarp saknar vattendom och tillstånd enligt äldre vattenlagstiftning
eller enligt miljöbalken. Därför kan länsstyrelsen kräva att kommunen som
fastighetsägare måste vidta åtgärder.
Vad är vattenverksamhet?
Verksamheter eller åtgärder som vidtas i vattenområde till exempel
•anläggningar i vatten såsom en damm
•fyllning och pålning
•bortledande av vatten och grundvatten
•grävning i vattenområde
•markavvattning.
Utgångspunkten i miljöbalken är att det krävs tillstånd för vattenverksamhet.
Tillstånd söker man hos mark- och miljödomstolen. För vissa mindre verksamheter
räcker det med en anmälan till länsstyrelsen. Om det är uppenbart att varken enskilda eller allmänna intressen påverkas behövs varken anmälan eller tillstånd.
Länsstyrelsen ansvarar för tillsynen av all vattenverksamhet i respektive län.
Därför har vi samråd
Att samråda betyder överlägga, konferera eller i vardagligt tal ”slå sina kloka
huvuden ihop”.
Syftet med samrådet är att:
•beskriva sökt åtgärd och förutsedd miljöpåverkan
•skapa dialog och möjlighet till diskussion
•få ett förbättrat underlag för bedömning av påverkan och för beslut.
När vi färdigställer
ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen
tar vi hänsyn till de synpunkter som kommit in.
Tidplan och synpunkter
Att söka tillstånd
Under prövningsprocessen kan allmänhet och sakägare lämna synpunkter vid
följande tidpunkter:
•före ansökan lämnas in under samrådstiden
•när mark- och miljödomstolen bedömt
att ansökan är komplett.
När beslut är fattat kan detta överklagas. Den som sökande bedömt vara sakägare har rätt att överklaga domstolens
beslut. I övrigt avgör domstolen vilka
som har rätt att överklaga.
Dina synpunkter
Viktiga datum Kan du lämna på följande sätt:
•genom att använda vår blankett
•www.kristianstad.se/dammettollarp
•med post till:
Kristianstads kommun
Kommuneldningskontoret/Fredrik Lager
291 80 Kristianstad
•15 september – 14 oktober
2015 - samrådstid
•14 oktober 2015 - sista dag
att lämna synpunkter
•30 oktober 2015 - sista dag för
kommunen att lämna i ansökan
till mark- och miljödomstolen.
Dämmet idag
Dammen består av:
•överfallet i den högra delen i strömfallsriktningen
•kvarnlämningen i den vänstra delen i strömfallsriktningen.
Cirka 40 meter långt överfall mellan Mölleön och den södra stranden. Överfallet utgörs av en jordvall med stenlagt ytterliv och dammkrön i betong.
Mitt i dammvallen finns en fisktrappa som anlades runt år 1980.
Kvarnlämning mellan ön och den norra stranden. Här finns två luckintag med
träsättar. Vid dammen finns ytterligare ett utskov till en ålkista på Mölleön. Ålkistan är raserad.
Utrivningen
•Dammen rivs ut ner till naturlig botten
•vattenspegeln ersätts med strömmande vatten
•åfåran återställs till ursprunglig fallprofil
•en helt fri och naturlig fiskväg skapas
•en underhållsfri faunapassage skapas.
Varför?
•stärka den biologiska mångfalden i vattendraget
•åtgärden är en förutsättning för en gynnsam bevarandestatus för de arter
och naturtyper som är upptagna i Natura 2000-området Vramsån
•åtgärden bidrar till att miljökvalitetsnormen god ekologisk status kan uppnås
för vattenförekomsten Vramsån: Ryabäcken.
Hur?
• levande musslor flyttas
• 35 meter av dammen tas bort med
maskiner
• betong tas om hand som avfall
• stenarna i dämmet läggs tillbaka i ån
• justering av åfåran sker under ett par
år efter utrivningen
•skyddsåtgärd vidtas vid kvarnlämningen för att förhindra att lämningen förstörs av höga flöden och igenväxning
• utrivningen sker när det är lågt vattenflöde.
Exempel på hur kvarnlämningen kan skyddas.
Nollalternativ
Dammen rivs inte utan behålls i sin helhet och kommunen
söker om tillstånd.
Vattennivåerna - framtida klimat
Vad händer med vattennivåerna vid framtida klimatförutsättningar, år 2100?
•Ingen förändring av vattenutbredningen nedströms dammen.
•Minskad yta som översvämmas uppströms dammen vid
höga flöden.
MHQ år 2100 – medelhögvattenföring, medelvärdet av varje års högsta
dygnsvattenföring
Så har vi beräknat flödena
Vattenståndsberäkningarna
är genomförda i modellverktyget HEC-RAS 4.1.0.
HQ50 år 2100 – högvattenföring med en återkomsttid av 50 år
HQ100 år 2100 – högvattenföring med en återkomsttid av 100 år.
En hydraulisk modellering har
gjorts för att belysa nulägessituationen och konsekvenser
av utrivningen med avseende
på vattennivåer och vattenytans utbredning.
Vattennivåerna - dagens klimat
Vad händer med vattennivåerna vid dagens
klimatförutsättningar?
•Nedströms dammen kommer
vattenutbredningen inte att
påverkas av utrivningen.
Dagens MQ – medelvattenföring, medelvärdet av dygnsvattenföringen
•Uppströms dammen kommer
vattenspegeln ersättas med
strömmande vatten och vattenutbredningen minskar.
•Den största minskningen är
direkt uppströms dammen ungefär
fram till gångbron vid skolan.
•Uppströms gångbron är skillnaden inte lika stor.
Dagens MLQ – medellågvattenföring, medelvärdet av varje års lägsta
dygnsvattenföring.
Exempel på hur kvarnlämningen
kan skyddas.
Dagens LQ50 – lågvattenföring med återkomsttid av 50 år
Landskapsbilden förändras
Dämmet idag vid lågvatten.
Illustration hur det kan se ut när dämmet tas bort.
Ån får ett ökat flöde, mer vegation och vattenspegeln förändras.
•Vattenytan uppströms dammen
ersätts med strömmande vatten.
•Stenar från dammen placeras ut
uppströms för att skapa strömkoncentrationer och boplatser för de vattenlevande arterna.
•Sten, vass och, så småningon,
grövre växlighet kommer tillbaka vid
strandkanten.
Befintliga nivåer vid normalflöde
Befintliga nivåer vid normalflöde
B1
Vattennivåer efter utrivning vid normalflöde
Vattennivåer efter utrivning vid höga flöden
B2
Vramsån – ett av kommunens
viktigaste vattendrag
Sen 80-talet har kommunen jobbat
med att bevara och utveckla de
biologiska värdena i ån.
Foto:Patrik Olofsson
En mycket rik fiskfauna
Ål
Backnejonöga
Elritsa
Gädda och kräfta
Lax
Sutare
Öring
Mal
Målarmussla
Så påverkas fiskar om
dämmet avvecklas
• Det bedöms få mycket positiv
påverkan på samtliga
fiskarter och därmed för de
hotade musslorna.
• Återskapade strömsträckor
blir lekområde för öring.
• Svagsimmande fiskar och
andra vattenlevande
organismer får bättre
möjlighet att transportera sig
på en längre stäcka av ån.
Musslor
• Samtliga sju arter av
stormusslor som förekommer i
Sverige.
• Vid inventeringen runt dämmet
har vi hittat:
–
–
–
–
flodpärlmussla
tjockskalig målarmussla
stor dammussla
allmän dammussla
• Om dämmet avvecklas flyttas
musslor tillfälligt för att inte
skadas under rivningen.
Jättemöja
• Finns på två platser i
landet varav Vramsån är
en.
• Växten är fridlyst och
rödlistad.
• Ett stort bestånd finns
nedströms Tollarps
samhälle.
• Påverkas inte om
dämmet avvecklas.
Foto: Patrik Olofsson
Utter, fladdermöss och fågelliv
•
•
•
•
Utter vistas frekvent i området och
påverkas inte om dämmet
avvecklas.
Fransfladdermus,
mustaschfladdermus och
vattenfladdermus finns i området.
Ett rikt och varierat fågelliv med
bland annat forsärla, strömstare
och kungsfiskare.
Fladdermöss och fåglar får troligtvis
bättre förutsättningar att hitta föda
om dämmet tas bort.
Foto: Patrik Olofsson
Så skyddas Vramsån
• Natura 2000-område
• Nationellt särskilt
värdefullt fiskevatten
• WWF
• Miljömål
• Biosfärområde
Kristianstads
Vattenrike
Utveckling av Vramsån
Vad?
Att utveckla ett hållbart Vramsån.
Varför?
När Kristianstads kommun har diskuterat avvecklingen av dämmet med Tollarpsbor, byalag och intressenter har det visat sig att det finns engagemang
och vilja att se helheten och utveckla möjligheterna runt Vramsån.
Hur?
Kristianstads kommun har beslutat att inom ramen för det nya landsbygdsprogrammet söka projektmedel för att göra investeringar i Vramsån.
Vi ska på ett konstruktivt sätt arbeta med hållbarhet inom:
•de kulturhistoriska värdena
•det unika djur & växtlivet
•bevara riksintresset
•vattentäkten
•rekreation
•friluftsliv
•turism
När?
Beräknat 2016-2017.
Vill du vara med?
Kontakta Fredrik Lager, landsbygdssamordnare, Kristianstads kommun,
0733-13 64 00, [email protected]