Källa: wpd offshore AG, Offshore Windpark Butendiek
Företagen har talat!
Workshop x 3, enkät och
en rad intervjuer har genomförts
Vad företagen berättade för oss…
…om vindturbiner
…om fundament,
bottenundersökning
& -förberedelse
…om flytande vindkraft
…om offshore nätstationen
…om det parkinterna elnätet
och om elnätet till havs
…om forskning & kompetens
…om internationellt samarbete
…om kontrakt med
underleverantörer
…om de politiska ramarna &
regelverken
…om logistik
…om ett innovationsprogramm
…om drift, underhåll
…om finansiella aspekter
…om HSE
Vad företagen berättade för oss…
…om beredskapen
...om andra företag i andra länder
…om havsbaserad vindkraft som exportmarknad
...om framgångsfaktorer
...om vilka branscher inspirerar
...om vilka som är de tre viktigast utmaningarna
...om ett innovationsprogram
...om insatser från samhället
...om havsbaserad vindkraft i framtiden
•
•
…om vindturbiner
Vissa pratar om 40 år
Historien visar att de
som finns snarare står
15 än 20 år i dag
•
•
•
Utöka livslängden
•
•
•
•
Nya material
Fokusområde inom FoU
Berör alla delar av VKV
Lättare
konstruktioner
Standardisering av
gränssnitt mellan
turbiner och
fundament
Flytta granssnitt upp till
maskinhuset
Bättre optimering bör
ge lägre kostnad
Standarder redan där
Ansvarsfrågan viktig
Förbättrad
fjärrstyrning
vindturbiner i stället
för dyra serviceresor
?
•
•
Högre kapacitsfaktor
Lägre krav på redundans
Turbin anpassad till
innanhavsmiljö
Nätstärkande
tjänster
Mindre
erosiva blad
•
•
•
•
•
•
Reaktiv effekt
Roterande massa
Prioritering av max
årstimmar framför max
produktion
Mindre inspektion
Mindre reparatur
Mindre säkerhetsrisk
…om fundament
Innovativa strukturer
Serietillverkning
Billigare metoder för
prep av havsbotten
Standardisering och
rationella
produktionsprocesser
med repetitiva element
•
?
Utöka livslängden
•
•
Is en utmaning för
fundament
•
•
Angöring när det är is på
boatlanding och stege
Drivis och packis
påverkar fundament
Lättare och mer
kostnadseffektiva
fundament som är
lättare att installera
•
•
•
Fackverkskonstruktion
Moduler
Enkel anpassning till
varje plats
Nyttogöra den längre
livslängden
Repowering med nya
turbiner
Historien visar att de
som finns snarare står
15 än 20 år i dag
…om bottenundersökning & -förberedelse
•
Bottenförhållanden
måste analyseras rätt
för en effektiv design av
konstruktionen
Lämpliga
bottenundersökningar
Förbättrade metoder att
förbereda botten för
gravitationsfundament
Effektiv mindetektion och röjning
Kostnadseffektiva scourprotection koncept
?
?
•
•
?
Nyttogöra erfarenhet
från fyrar
…
…om flytande vindkraftparker
•
?
Högre krav på kablarnas
hållfasthet
Flytande
kablar
Is
?
•
Accelerationstålig
elektronik behövs
Flytande
nätstationer
Beräkningsmodeller
och
beräkningsverktyg
Flytande
fundament
•
•
Coupled fluid-solid
models
Integrerade modeller
Integrera
energilagring
?
…om offshore nätstationen
•
•
Effektivare kylteknik
Komponenter som inte
behöver kylning
Mindre
utrymmeskrävande
kraftelektronik
Lättare
plattformskonstruktioner
Nya fundaments/strukturtyper
?
?
Modulärt byggande
•
•
Högre
standardiseringsgrad
Högre flexibilitet
Innovativ affärsmodell
?
?
…om det parkinterna elnätet
•
•
Bergig grund tillåter
ingen inspolning
Alternativ påvisa att
kabeln ligger säker på
havsbotten
Billigt och lättinstallerat
kabelskydd
Anpassade produkter för
Östersjön
?
?
…om ett elnät till havs
•
•
?
Havsbaserad stamnät
•
•
•
•
•
•
Kompatibilitet av
komponeneter från flera
tillverkare
Inom HVDC
Inom AC
Inom LFAC
•
Gemensamt nät för ett
antal parker
Nätstruktur för flera
parker istället för
enskilda anslutningar
Koppla parken till en
befintlig
exportledning/havsbase
rad nät
Standardiserade nät och
smartare nät till havs
Spänningsnivå
Standardisering
Nätstärkande tjänster
•
•
•
Reaktiv effekt
Roterande massa
Prioritering av max
årstimmar framför max
produktion
…om affärsmodeller
Förbättrad
kontraktsmodell
Effektivare upphandling
Utveckla bättre
metoder/upplägg att
sammarbeta i
byggprojekten
Utarbeta former för hur
mindre företag kan vara
lägga anbud
?
?
…om logistik
•
Klassificering av fartyg för
östersjön - kan kraven slimmas
till "inland waterways"
Innovativ klassning av marin
logistik
•
Regelverken för
klassificering av fartyg
kan anpassas
?
Gemensamma logistikkoncept
(bland fler perker, med andra
verksamheter, etc)
Utveckling av angöringsteknik,
bättre o säkrare än boatlanding
men mer kostnadseffektiv
Landstigning och särskilt
landstigning under isiga
förhållanden är ett område där
det finns mycket kvar att
utveckla.
Servicebåtar som klarar av
isförhållanden
•
•
Strukturer som är så lätt
som möjligt men hållbar
igenom
planerad
Anpassade servicefartyg för
livslängd…Östersjön
Montera allt på land
Självinstallerande
konstruktion
Fartygskoncept utan kran för
fundament
Minimalisera arbetet till havs
Logistiksimulation av alla
parametrar som kostnader,
väder-vind-våg-förhållanden,
feeder-concept jmf med
transport med hjälp av instfartyg
Effektivare abetsmetoder till
havs för att undvika stillestånd
och andra liknande problem.
Effektivare metoder att göra allt
jobb på en gång när vi ändå är vid
en turbin för att dra ned på
antalet resor.
Att få fram metoder för billigare
åtgärder (både byggnation och
underhåll) på havet är viktigt för
det är ett område som sannolikt
går att kapa kostnader mot hur vi
arbetar i dag
Effektivare arbetsmetoder under
vattenytan är viktigt (ROW,
bättre verktyg för planering
innan de går ned etc)
Samverkan => gemensamma
lösningar för flera parker eller
andra verksamheter, så att fartyg
som ligger på vintern utnyttjas
optimalt - Problem: juridisk
utformning
Långsiktig investering i
tillverkning, hamnar, montering
=> effektivisering
Säker tillgång till
installationsfartyg => dyrt
?
?
•
•
…om logistik
Klassificering av fartyg för
östersjön - kan kraven slimmas
till "inland waterways"
Innovativ klassning av marin
logistik
?
Gemensamma logistikkoncept
(bland fler perker, med andra
verksamheter, etc)
Utveckling av angöringsteknik,
bättre o säkrare än boatlanding
men mer kostnadseffektiv
?
Effektivare abetsmetoder till
havs för att undvika stillestånd
och andra liknande problem.
Samverkan => gemensamma
lösningar för flera parker eller
andra verksamheter, så att fartyg
som ligger på vintern utnyttjas
optimalt - Problem: juridisk
utformning
Landstigning och särskilt
landstigning under isiga
förhållanden är ett område där
det finns mycket kvar att
utveckla.
Högre tillgänglighet
Att undvika is eller att
hantera is
Servicebåtar som klarar av
isförhållanden
Anpassade servicefartyg för
Östersjön
Fartygskoncept utan kran för
fundament
Minimalisera arbetet till havs
Logistiksimulation av alla
parametrar som kostnader,
väder-vind-våg-förhållanden,
feeder-concept jmf med
transport med hjälp av instfartyg
Effektivare metoder att göra allt
jobb på en gång när vi ändå är vid
en turbin för att dra ned på
antalet resor.
Att få fram metoder för billigare
åtgärder (både byggnation och
underhåll) på havet är viktigt för
det är ett område som sannolikt
går att kapa kostnader mot hur vi
arbetar i dag
Effektivare arbetsmetoder under
vattenytan är viktigt (ROW,
bättre verktyg för planering
innan de går ned etc)
•
•
Långsiktig investering i
tillverkning, hamnar, montering
=> effektivisering
Säker tillgång till
installationsfartyg => dyrt
?
•
Så lite som möjligt att
göra på plats
När en insats pågår ska
det vara effektivt!
Optimal planering av
insats på plats!
…om logistik
Klassificering av fartyg för
östersjön - kan kraven slimmas
till "inland waterways"
Innovativ klassning av marin
logistik
•
Samarbete mellan flera
parker och genom
många år!
?
Gemensamma logistikkoncept
(bland fler perker, med andra
verksamheter, etc)
Utveckling av angöringsteknik,
bättre o säkrare än boatlanding
men mer kostnadseffektiv
Landstigning och särskilt
landstigning under isiga
förhållanden är ett område där
det finns mycket kvar att
utveckla.
sSrvicebåtar som klarar av
isförhållanden
Anpassade servicefartyg för
Östersjön
Fartygskoncept utan kran för
fundament
Minimalisera arbetet till havs
Logistiksimulation av alla
parametrar som kostnader,
väder-vind-våg-förhållanden,
feeder-concept jmf med
transport med hjälp av instfartyg
Effektivare abetsmetoder till
havs för att undvika stillestånd
och andra liknande problem.
Effektivare metoder att göra allt
jobb på en gång när vi ändå är vid
en turbin för att dra ned på
antalet resor.
Att få fram metoder för billigare
åtgärder (både byggnation och
underhåll) på havet är viktigt för
det är ett område som sannolikt
går att kapa kostnader mot hur vi
arbetar i dag
Effektivare arbetsmetoder under
vattenytan är viktigt (ROW,
bättre verktyg för planering
innan de går ned etc)
Samverkan => gemensamma
lösningar för flera parker eller
andra verksamheter, så att fartyg
som ligger på vintern utnyttjas
optimalt - Problem: juridisk
utformning
Långsiktig investering i
tillverkning, hamnar, montering
=> effektivisering
Säker tillgång till
installationsfartyg => dyrt
?
?
…om drift & underhåll
•
•
•
Förutsäga skador och
planera service-insats
Fundament, t.ex. svetsar
Turbin, t.ex. blad
•
•
Automatiserade metoder för
inspektion
Utökad fjärrstyrning av
vindturbiner
•
•
Bättre systemstöd för
drift&underhåll
Tillhörande rutiner
•
•
•
•
Dykare & ROV är
kostsamma
Underlättnad av
undervattenjobb
Det måste bli säkrare
Det måste gå snabbare
•
•
Förbättrad CMS
Bättre prognoser
Smartare och effektivare
metoder, system och rutiner
för drift och underhåll
Minskat antal inspektioner
Prognosticera
drift & underhåll
på ett bättre sätt
Effektivare metoder &
rutiner för drift & underhåll
Förbättrad
energiproduktionsplanering
med förbättrade
meteorologiska prognoser
?
Minska antal
serviceresor
Har rätt kompetens vid
besöken för ett flertal
åtaganden
…om HSE (health, safety and environment)
Källa: wpd offshore AG, Offshore Windpark Butendiek
•
Även här är
vinterförhållanden
en speciell faktor
Evakuering av skadade
personer från
vindturbiner till havs
Evakueringssystem för
(landbaserade)
turbiner för offshore
applikation
?
?
Smartare och
effektivare metoder,
system och rutiner för
drift och underhåll
?
•
Forskning sker i
samband
Forskning inte
ansvarig men viktig
för speciella frågor
…om forskning & kompetens
•
Minska vikt med nya
material
•
•
•
Interna rutiner
Metoder
?
Logistikprocesser
Mer tillämpad forskning
nödvändigt
•
•
Kanalisera genom
företag
Kan en ändrat
finanseringsmodell
speeda up processen
Framgångsrikt: Projekt
med industri, konsulter
och underleverantörer
Skapa system för ständiga
förbättringar
• Arbetsprocesser
• Hantering
• Planering
Forskningssamarbeten
•
•
Mindre teoretiskt
Mer industrirelevanta
•
•
Fokus på kundnytta
Förnyelse för ökad
konkurrenskraft
Riskanalys och
riskmitigation
Kunskapsöverföring
• Från:
kustbevakning,
lotser, fyrer,…
• Om: islaster,
arbetsmiljö,…
•
Förstå affärsmodeller,
affärsuplägg och
riskfördelning
Utbilda kunden
Industridoktorander för
innanhavsteknik
Utbildning för industrins
behov
•
Akademi och företag
måste samarbeta för att nå
resultat
?
•
•
En kompetent kund är
en bra beställare
Ny industri
Skapa
sysselsättning
Vad behöver
industrin för kompetens
om 15-30 år?
Förbättrad projekt- och
produktionsledning
•
Vi kan lära av t.ex.
fartygsproduktion i
Sydkorea
…om internationellt samarbete
?
Optimerad fysisk placeringar
av vindparker ur ett
europeiskt perspektiv.
Kombinera havsbaserade
vindkraftparker med nät
mellan länder
Samverkan mellan länder och
dess ekonomiska
förutsättningar
Samverkan med andra
kraftslag i energisystemet
En park i Sverige med kabel
till Tyskland
Affärsmodell som gör det
möjligt att leverera elen till
ett helt annat land
Kabelförbindelser mellan
flera länder
Optimerad innanhavsteknik
•
•
Överbrygga nationella
tariffsystem och
stödsystem
•
?
Större hemmamarknad
Finland, Baltikum, Polen
och Sverige
Utbildning och kunskap
…om de politiska ramarna & regelverken
•
•
Harmoniserad
tillståndsprocess vindpark
och elanslutning
Ny teknik eller demoprojekt
bör testas genom
utvidgningar av befintliga
parker i befintliga projekt
•
•
Snabb process för
utökad / ändrad
tillstånd nödvändig
Befintlig infrastruktur
utnyttjas
•
•
Vissa pratar om 40 år
Historien visar att de
som finns snarare står
15 än 20 år i dag
•
Förstå tekniska problem
Förstå vad som driver /
reducerar kostnader
Beslut kan vara
kostnadsdrivande
Längre livslängd i tillstånd
(teknisk/ekonomisk)
Referens-/demoprojekt i
Sverige för att utveckla
svensk industri
Reglerande myndigheter bör
förstå teknik och affärsmodell
och anpassa regelverket
(tillstånd, teknikutvecklingsstöd, grid codes, etc.)
?
Effektivisering av
tillståndsprocessen
Reglerna ska vara tydliga 20
år framåt
•
•
•
Kortare handläggningstid
Förbättrad möjlighet till
förlängning av tillstånd
Förbättrad möjlighet till
anpassning av tillstånd till
state-of-the-art teknik
…om ett innovationsprogram
•
Ett innovationsprogram kring
havsbaserad vindkraft skulle sätta
Sverige på kartan igen:
Förnyelsebar energi
•
•
•
Inte enbart
teknikperspektiv
•
•
Öka ömsesidig
beroende av näringsliv
och akademi
Öka därmed kontakt,
samarbetet, förtroendet
Forska kring och lyft
samhällsnytta, miljöförbättringar
och andra mervärden
Ge en del öronmärkta
forskningspengar till företag
?
Referens-/demoprojekt i Sverige
för att utveckla svensk industri
Större legitimitet
Bättre samarbete med
akademi & institut
Stärkt svensk
konkurrenskraft
?
•
•
Förebered för att skapa
förutsättningar i svenska
företag
Undvik att enbart andra
europeiska aktörer levererar
Det är nästan dyrare att
köpa pengar än att köpa
fundament
…om finansiella aspekter
•
Offshore wind Accelerator
program har varit framgångsrikt i
att fördela och hantera
teknologirisker i investeringarna
Technology demonstrators är ett
bra sätt att få testa ny teknik där
risker kan fördelas mellan flera
aktörer
(t.ex. sugfundament, vibro piling)
Statlig innovations-garanti eller
finanserings-försäkring eller
villkorslån eller innovationsstöd
skulle ge innovationer en chans
Det behövs bättre system för att
stötta investeringar i nyutvecklad
teknik
Allt nytt är risk och det kostar i
riskpremie när man skaffar
kapital.
Svårt för små innovationsföretag
att få riskvillig finansiering
?
Utbilda finansiella institutioner
och andra finansiärer av
industriell utveckling i värdering
av industriell verksamhet,
riskhantering av stora
industriprojekt etc.
Långsiktiga politiska spelreglarna
för att trygga investeringarna
Attrahera riskkapital
Affärsmodell / konsortium av
leverantörer för byggnation
Nya PPA-modeller
•
•
Reducera risker
Effektivare projekt
Rätt kontraktsmodell
•
•
Traditionella affärsmodeller på
elmarknader behöver förändring
Trygga investeringar
Öka investeringsvilja
Teknikvänlig affärsmodell
•
•
Gynnar teknikutveckling
Gynnar innovation
Engagera modiga kraftfulla
aktörer
•
Revolutionera
affärsmodeller i ägandet
och på sälj-sida
Det är nästan dyrare att
köpa pengar än att köpa
fundament
…om finansiella aspekter
•
Offshore wind Accelerator
program har varit framgångsrikt i
att fördela och hantera
teknologirisker i investeringarna
Technology demonstrators är ett
bra sätt att få testa ny teknik där
risker kan fördelas mellan flera
aktörer
(t.ex. sugfundament, vibro piling)
Statlig innovations-garanti eller
finanserings-försäkring eller
villkorslån eller innovationsstöd
skulle ge innovationer en chans
Det behövs bättre system för att
stötta investeringar i nyutvecklad
teknik
Allt nytt är risk och det kostar i
riskpremie när man skaffar
kapital.
Svårt för små innovationsföretag
att få riskvillig finansiering
?
Utbilda finansiella institutioner
och andra finansiärer av
industriell utveckling i värdering
av industriell verksamhet,
riskhantering av stora
industriprojekt etc.
Långsiktiga politiska spelreglarna
för att trygga investeringarna
Attrahera riskkapital
Affärsmodell / konsortium av
leverantörer för byggnation
Nya PPA-modeller
•
•
Reducera risker
Effektivare projekt
Rätt kontraktsmodell
•
•
Traditionella affärsmodeller på
elmarknader behöver förändring
Trygga investeringar
Öka investeringsvilja
Teknikvänlig affärsmodell
•
•
Gynner teknikutveckling
Gynner innovation
Engagera modiga kraftfulla
aktörer
•
Revolutionera
affärsmodeller i ägandet
och på sälj-sida
Backupp
Vindenergi till havs – agendan skall
‐ handla om elproduktion och eltransmission till havs samt produkter
och tjänster som stödjer denna utveckling, t.ex. inom installation,
service, underhåll och logistik.
‐ visa hur vindenergi till havs kan bidra till ökad förnybar elproduktion
‐ visa hur svensk industri kan utveckla såväl en konkurrenskraftig
hemmamarknad som konkurrenskraftig export inom segmentet.
‐ visa på effekter för annan industri och för samhället
‐ peka mot mål år 2030 och vision år 2050
Vindenergi till havs – tar sin utgångspunkt i …
Produkter och Tjänster anpassade till:
‐ Planering och Projektering
‐ Byggnation och Installation inklusive Bygglogistik
‐ Drift och Underhåll inklusive Underhållslogistik
‐ Ägande och Förvaltning
‐ Avveckling
och knyter an till forskning, utbildning och kommersiell potential
Vindenergi till havs – agendan kan leda till
ett strategiskt innovationsprogram, SIP, som stödjer genomförandet
av det som de strategiska innovationsagendorna tagit fram.
‐ Stödet ges till genomförandet av de innovationsagendor som är av
störst vikt för Sverige och bedöms ha störst potential att bidra till det
övergripande syftet. F.n. 16 beslutade.
‐ Strategiska innovationsområden är en del i regeringens forskningsoch innovationspolitik. Ansvariga myndigheter är VINNOVA,
Energimyndigheten och Formas.
Agenda Workshop Vindenergi till havs
13:00 - 13:05
13:05 - 13:15
13:15 - 14:00
14:00 - 14:15
14:15 - 14:30
14:30 - 15:15
15:15 - 15:30
15:30- 16:00
Inledning SIA Projektledning
Inledning
Workshop 1
Presentation av resultat
Paus
Workshop 2
Presentation av resultat
Sammanfattning och avslutning
Frågeställning 1
Vad kan svenska företag inom havsbaserad vindkraft - alltså vi göra för att på 10 års sikt …
1. nå en KOSTNADSREDUKTION på 40% för produktion av vindenergi till
havs jämfört med dagens kostnader
2. nå minst 50% SVENSKT innehåll av produkter och tjänster i de
havsbaserade projekten som byggs i Sverige
3. öka den svenska EXPORTEN av produkter och tjänster inom vindenergi
till havs
Frågeställning 1
‐
‐
‐
‐
‐
Indelning i grupper
Representanter från samma företag får gärna dela på sig
Gruppdiskussioner fram till kl. 14:00
Redovisning av samtliga grupper fram till 14:15
Alla tankar och åsikter är välkomna och viktiga
Frågeställning 2
Vilka områden måste vi prioritera för att de kommande 10 åren skapa en svensk marknad
för produkter och tjänster inom havsbaserad vindkraft?
Vi vill att ni ger oss exempel inom områdena:
Frågeställningar för att underlätta diskussionen:
‐ Vad vill vi göra?
‐ Vad kan vi göra?
‐ Hur måste vi prioritera de närmaste åren för att lyckas
med förnyelsen inom havsbaserad vindkraft?
- Teknik
- Produktion
- Affärsmodell
- Samarbete
- Övriga områden
Frågeställning 2
‐ Indelning i nya grupper beroende på företag
‐
‐
‐
‐
Projektägare och projektutvecklare
Teknikleverantörer (komponent eller system)
Leverantör av logistik och transporttjänster
Leverantör av drift och underhållstjänster
‐ Gruppdiskussioner fram till kl. 15:15
‐ Redovisning av samtliga grupper fram till 15:30
‐ Alla tankar och åsikter är välkomna och viktiga
Sammanfattning och avslutning
- Vad var det viktigaste som har utarbetats idag?
- Har vi förstått rätt?
- Vad kommer att hända nu?
Vindenergi till havs – agendan skall visa
‐ vad industri och näringsliv kan göra
‐ vad industri och näringsliv vill göra
‐ vad industri och näringsliv måste göra
och knyter an till rambetingelser och samverkan med andra aktörer i
samhället
Vindenergi till havs – arbetet genomförs
• genom intervjuer, workshops, enkät och seminarier
• omvärldsanalys
• genom avstämning mot en ”advisory group”
• genom löpande kommunikation på hemsida
Vindenergi till havs – agendaarbetet
‐ avslutas i november med ett lanseringsevent
‐ kan följas på webben via www.vindenergitillhavs.se
‐ kan kontaktas via
- Kerstin Hindrum, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
[email protected]
- Stefan Ivarsson, Scandinavian Wind AB
[email protected]
- Tanja Tränkle, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
[email protected]
Vindenergi till havs – aktörer bakom agendan
OffshoreVäst (konsortium bestående av ca 70 företag, universitet och institut)
Technetwork (företagsnätverk bestående av 30 medlemsföretag)
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
NetPort Sceinecepark AB
Innovatum AB
Scandinavian Wind AB
NetPort Energy Cluster (konsortium bestående av företag, universitet och
institut)
Göteborg Energi AB
Svenskt Marintekniskt Forum
Blekinge Offshore AB
HM Power AB
WPD Offshore AB
Straits International AB
ABB AB
AB SKF
DNVGL Sweden AB
Svenskt Vindkraftstekniskt Centrum vid Chalmers Tekniska Högskola och Luleå
Tekniska Universitet
Büro Veritas Sweden AB
Stand up for wind vid Kungliga Tekniska Högskolan, Uppsala Universitet samt
Högskolan på Gotland
Karlshamns Hamn AB
Svensk Vindenergi (branschorganisation med 138 medlemsföretag)
Bassoe Technology AB
Hexicon AB
SSAB
NCC Construction AB
NDE Offshore AB
Vindenergi till havs – på inbjudningslistan
Vattenfall
EON
Vindin AB
Trelleborg AB
GVA Consultants AB
Northern Offshore Services AB
SAAB Kockums
Svensk Sjöentreprenad AB
Svensk Naturenergi (Wallenstam)
Roxtech AB
Peab
Skanska
Trinda Energi AB
Vindpark Vänern AB
Energiforsk
SeaTwirl AB
MoorLink AB
Alstom Power AB
Eolus Vind AB
Scanergy AB
Universal Wind Offshore AB
Favonius AB
Oskarshamns Hamn AB
Göteborgs Hamn AB
Gävle Hamn AB
Blekinge Högskola
Linnéuniversitetet i Kalmar
Riksorganisationen Swedish Asset Management Society (SAMS)
Havsvindforum (regionalt intresseforum)
Västra Götalandsregionen
Region Skåne
Region Blekinge
Regionförbundet i Kalmar
Region Gävleborg
Marcon Windpower AB
Inocean Sweden AB
Öresund Heavy Industries AB
K-E Stenborg AB
Klätterteknik AB
Rope Access Sverige AB
Abyss AB
Extremeworks AB