1. No category

Anna Sjölund
www.autismpedagogik.se
I vilken utsträckning man upplever:
Enligt Antonovsky behöver tillvaron
upplevas begriplig, hanterbar och
meningsfull för att vi ska uppleva en känsla
av sammanhang.

inre och yttre stimuli som
förnuftsmässigt gripbara

information
som sammanhängande,
strukturerad, ordnad och tydlig (snarare
än som brus- dvs. kaotisk, oordnad,
slumpmässig, oväntad, oförklarlig).
I vilken utsträckning man känner att livet
har en känslomässig innebörd
Att åtminstone en del av de problem och
krav som livet ställer en inför är VÄRDA
att:
1. Investera energi i
2. Engagemang
3. Utmaningar att ”välkomna”

Den grad till vilken man upplever att det står
resurser till ens förfogande, med hjälp av vilka
man kan möta de krav som ställs av de stimuli
man bombarderas av.
”Står till ens förfogande” kan syfta på resurser
som är under ens egen kontroll eller som
kontrolleras av andra man känner att man kan
räkna med och som man litar på.
Antonovsky menar att hög hanterbarhet är starkt
beroende av hög begriplighet.
När man ställs inför olika krav så krävs det en klar
bild av vad dessa krav består av för att man ska
kunna uppleva sig ha resurser för att klara av
dem.
Det blir svårt att tro att man kan klara sig bra om
man lever i en värld som upplevs kaotisk och
oförutsägbar.
1
Ta emot, bearbeta och uppleva
sinnesintryck annorlunda










Komma i tid (och gå hem…)
Vara flexibel – hantera förändringar
Kunna samarbeta med andra
Planera och organisera arbetet
Prioritera
Ta initiativ
Klara deadlines (tidsbestämma)
Lösa problem som uppstår
Sociala förväntningar
Klädkoder
Planera/organisera,tidsuppfatta,l
lösa problem i stunden,
, komma ihåg ,se orsakssamband
Bygga sin sammanhangsförståelse utifrån
detaljer/ha svårt att uppmärksamma och
registrera ”det ögonen ser och öronen hör”
Social sammanhangsförståelse,
ömsesidig social kommunikation
Konsekvenser av annorlunda perception
Känselsinne Smak och luktsinne
2
”Helikopterperspektiv”
”Detaljperspektiv”

Tar in omvärlden fragmentariskt

Långsam informationsbearbetning

Sammanhangskedjan går ofta inte ihop…



Förstå mer ”bokstavligt”

Missförstånd

Svårare att hantera snabba förändringar
Processa ljud, rörelser, kroppsspråk samtidigt
svårt (Ju fler som deltar – desto svårare)
”Människor är det svåraste som finns att
förstå sig på…
”Man kan likna en Aspergares naturliga arbetsstil, vid
hur en pråm uppför sig i Hollands kanaler. Den går
att belasta tungt, men den vill gå sin givna rutt.
Skulle det plötsligt komma kontraorder, ”idag
svänger vi till vänster om 25 meter”, blir det problem.
Så fort svänger inte en pråm…”
/Gunnel Norrö
3
När det gäller vissa typer av arbetsuppgifter kan en
svag central koherens vara fördelaktig och till och
med en förutsättning för ett väl utfört arbete.
Det gäller t ex uppgifter där noggrannhet och
uppmärksamhet på detaljer är viktigare än
snabbhet, t ex vissa forskningsuppgifter,
kvalitetsgranskning, korrekturläsning och liknande
•Svårt att rikta uppmärksamhet
• Svårt att skifta uppmärksamhet
• Svårt att koncentrera uppmärksamhet

Skriva under papper

Fredagsfikat

Bli mer självständig

Slänga allt

Kaffetermos
4








Svårt ta andras perspektiv och förstå andras
avsikter
Svårt att se sig själv ur andras perspektiv
Svårt att reflektera kring sitt eget och
andras beteende
Exemplet om Lasse
Svårt att förstå ”oskrivna regler”
Svårt att förstå ”andras arbetsrevir”
(exempel handduken &handväskan)
Att försöka räkna ut på egen hand – inte
alltid framgångsrikt …(men ibland så…)

Exempel- ”Vad gjorde du i helgen…

Tisdagsfeedback…

Svårigheter att initiera, prioritera, organisera:

Svårigheter att skifta fokus och slutföra




Svårt att komma ihåg

Svårt att överblicka saker med tanken

Svårt med tidsuppfattning - orealistiska
planer


Svårt att förstå att ”andra inte vet vad
personen själv vet”
Svårt att lyssna på någon och samtidigt tänka ut
eget svar (hålla kvar i arbetsminnet).
Hink kontra espressokopp
Processa och minnas talad info – jämför med
egen processtid vid annat språk…
Minnas långa muntliga instruktioner (ex
papperskorgen…)
”Det är så svårt att leva i direktsändning utan
pausknapp…”
5
Att lösa problem kräver förmågan att hålla tre
filer öppna samtidigt.
1. Problemdefinition
- identifiera problemet
- hur har jag löst liknande
problem tidigare?
3. Förutseende – Vilken av de möjliga
lösningarna kommer fungera bäst nu?
2. Eftertanke
Källa: Ross Greene – Explosiva barn
•Känslan för tid- hur lång tid tar något?
• Anpassa sin tid till andras i
teamarbete
• Svårt att planera själv –
kräver förmågan att förhålla
sig till tiden
• Nedsatt förmåga att komma ihåg det man
ska göra - prospektivt minne
• Nedsatt förmåga att komma ihåg det man
har gjort – retrospektivt minne

Inte klar med ”att göra –listan…

Glömmer saker….

Missar bussen – går hem…

Inga rena strumpor….
6
Svårigheter i ömsesidig social
kommunikation…

Hur svarar man i telefon?

Hur ofta ska man hälsa och hur?

Vad säger man till vem?

Hur nära kan man vara på olika nivåer?

I vilken ”relationscirkel” gör man vad?

















Undvika bakgrundsljud
Fånga uppmärksamheten först
Kortare meningar
Om muntlig instruktion- en sak i taget
Undvika sådant som kan tolkas bokstavligt
Undvika ”luddiga uttryck” som ”lagom” ”snart”
Förbereda övergångar ”när vi har… ska vi…
Vara en sammanhangsförklarare
Ge svar på de frågor personen inte själv
kommer på att ställa…
Dataprat
Seriesamtal
Sammanhangskartor
Sociala berättelser/Sociala manus/menyer
Skalor och påståendeformulär
Problemlösning/ Informerade val
Motiverande samtal (MI)
Kat-kittet
7
8
Social stress


Hur ofta ska man hälsa på varandra ?

Vilken kaffemugg kan jag använda?

Förmåga att rikta och skifta uppmärksamhet

Hantera en mängd olika sinnesintryck

Planera och organisera, lösa problem flexibelt

Känna av tid, vad hinner man, komma i tid
”När en av mina föräldrar skulle begravas, drabbades jag av
panik vid tanken på möta hela min släkt. Jag fick då hjälp
av min psykolog att göra ett socialt manus. Hon sa till mig
att när mina släktingar skulle ta kontakt med mig i kyrkan,
så skulle jag säga:
” Det här är en mycket allvarlig och betydelsefull stund för
mig och jag vill inte bli störd”.
Det fungerade bra, jag sa precis som hon sagt att jag skulle
göra. Jag satt ensam i en bänk längst bak i kyrkan och
gick därifrån i slutet av ceremonin, Hade jag inte kunnat
vara med på begravningen så skulle det ha varit en evig
sorg för mig. Med hjälp av denna enkla strategi, som jag
själv aldrig hade kunnat tänka ut, kunde jag delta på min
förälders begravning.
Hellre får de tro att jag har IBS än att jag
utsätter mig för fikarummet….


Hantera mycket information samtidigt och hålla kvar den i
”minnesbanken”
Hantera ömsesidig social kommunikation
”/kvinna med AST



Var överstiger situationens krav personens
hanteringsförmåga? (Kommunikativt? Exekutivt?
Perceptuellt? Annat?)
Hur behöver vi anpassa miljön, vårt bemötande,
vårt sätt att kommunicera utifrån situationens
överkrav på personens hanteringsförmåga?
Vilket stöd, struktur, hjälpmedel eller strategi
skulle kunna kompensera för personens
svårigheter i den aktuella situationen?
Mat
t
Sömn
Trygghet
(förebygg stress)
”Må- bra saker”
9
Sömn



Perceptuella faktorer? (Ljud, syn,
hörselintryck…)
Sociala/kommunikativa faktorer (att inte förstå
hur man uppfattats i en social situation, ”ligga
och spela om filmen”)
Exekutiva faktorer (inte ha koll på sin
morgondag, fundera på vad man måste komma
ihåg, sakna tidsuppfattning, ha svårt att avsluta
en aktivitet, skifta mellan aktiviteter, komma
igång med nästa, organisera sina ”nattrutiner”)
Sömn
Hjälp att avsluta
aktivitet innan
sänggående?
(Xrools, föäkontrollen i
windows,stay focusd.
Påminnelseappar,tidshjälpmedel)
Antecknings
block på
sängbordet?


(Möblera om?)
Mörkläggningsgardiner?
Bolltäcke ?

Ljudisolering?
Medicin?
Perceptuella faktorer ( konsistens, smak,
lukt, känselintryck, känna av hunger och
mättnadskänslor)
Sociala/kommunikativa faktorer
(överkrav på att samtidigt vara social och
kommunikativ)
Exekutiva faktorer ( kunna avsluta
aktivitet och gå till mat, kunna organisera
eget matlagande etc…)
”När jag var liten sa min mamma att om jag duschade & luktade gott skulle jag få vänner.
Nu är jag 42 år och har fortfarande inte fått några vänner- därför har jag slutat att duscha”
/anonym man med AS
10
◦ Annorlunda perception- gör det ont att duscha?
◦ Pedagogisk fråga - vet han hur man gör?
◦ Pedagogisk fråga - vet han hur andra uppfattar
honom när han inte duschar?
◦ Pedagogisk fråga- vet han vad konsekvenserna
kan bli?
◦ Materiell fråga- har han förutsättningarna för att
duscha?
◦ Psykiatrisk fråga - har han för mycket
tvångshandlingar för att kunna duscha?
◦ Pedagogisk fråga - vet han vilka ”vinster”
duschande medför?




ER- hörselskydd (www.bellman.se)
Öronproppar/Hörselkåpor/Ipod
Tunga sammetsgardiner,gardiner i lager
Placeringen viktig på arbetsplatsen
•
•
•
•





Färgade glasögon/ Solglasögon
Tröjor med huvor/Keps
Placering på arbetsplatsen
Skärmar/Vikväggar
Belysning
Glesare möblering
Badkar - skruva av munstycket på duschen
Bekväma kläder – arbetskläder (färdiga
klädkit)
Specialkost
11
Hjälpmedel för att organisera sin tid och
göra den överskådlig
Tidmätare Timstock/ tjugominutersstock
Röstinmatning med Google Docs
- Westersstrands urfabrik
Läs in text i stället för att använda
tangentbordet.
 Funktionen aktiveras genom att man
klickar på en mikrofonsymbol och
därefter är det bara att prata på.
 (Se instruktionsfilm på youtube)

Sigvart dagplan - Falck Vital
Att hitta bland sina saker….
Mobiltelefon
Mobilappar – www.assistapp.se
Vanlig almanacka –
Googlealmanacka




















Vår förmåga i ömsesidig social kommunikation
hjälper oss ställa frågor
Vårt arbetsminne hjälper oss att hålla flera
alternativ i minnet om vi behöver lösa problem

Vår tidsuppfattning hjälper oss känna av tiden

Vår orienteringsförmåga hjälper oss hitta

Lägg fram rena kläder (strumpor, trosor, BH, tröja och jeans) på stolen i
badrummet
Ta av kläderna du har på dig – lägg dem i smutskorgen
Ställ dig under duschen och duscha av dig så att hela kroppen och håret blir
vått.
Ta fram schampoflaskan. Häll ut en klick schampo i handflatan.
Smörj in hela håret med schampo.
Ta fram tvålflaskan. Häll ut en klick tvål i handflatan.
Smörj in armarna med tvål.
Häll ut en ny klick tvål i handflatan och smörj in armhålorna med tvål.
Häll ut en ny klick tvål i handflatan och smörj in benen och fötterna med
tvål.
Häll ut en ny klick tvål i handflatan och smörj in underlivet och rumpan med
tvål.
Ställ dig under duschen så att hela kroppen blir våt och så att tvål och
schampo försvinner.
Stäng av duschen och gå ut ur duschen.
Torka dig över hela kroppen med handduken. Börja med huvudet, sedan
armarna, sedan fötter och ben, sedan mage och rygg, sedan rumpan och
underlivet.
Sätt på deodorant i båda armhålorna. och ställ in deodoranten i
badrumsskåpet.
Sätt på dig de rena trosorna och BH:n
Sätt på dig de rena strumporna
Sätt på dig den rena tröjan och de rena jeansen
Gå ut från badrummet, släck och stäng dörren
Vår perceptuella förmåga hjälper oss att sålla bland
intryck
12

Måndag : Städa 60 %
Tisdag : Nätverksmöte 90 %
Onsdag : Friskis och Svettis 50%
Torsdag : Fotvård 20%

Yttrar sig olika mellan individer och hos en
och samma individ i olika skeden i livet
Kan inte förstås som ”begrepp” – man måste
förstå de bakomliggande orsakerna
till funktionsnedsättningarna !
Fredag : Storhandla 95 %
Lördag : Bara slappa hemma…
Söndag: Stort släktkalas 85%
”Har man haft en ansträngande dag, är det
skönt att koppla av med matematik, studera
dammsugarmodellers tekniska data, kemiska
experiment eller att fördjupa sig i en diger
lunta om oätliga små bruna svampar eller
spindlar.
Andra tycker oftast, att det intresse man
valt, är en smula udda. Men vad är det som
säger att det är okej att gilla sport, men inte
spindlar…?”
/Gunnel Norrö
[email protected]
Vardagsstöd (2009) Sjölund, A Pedagogiskt perspektiv
Boendestödsboken (2009) Sjölund, A, Bejerot.S RFA
Vardagskompassen (2015) Sjölund, A, W Henrikson, L Gothia förlag
Skolkompassen (2015) Sjölund, A, W Henrikson, L Gothia förlag
Förkolekompassen (2015) Sjölund, A, W Henrikson, L Gothia förlag
Motiverande samtal vid autism och ADHD (2015) ,Ortiz, L ,Sjölund, A (Natur & Kultur)
ResLedaren – Holmberg,J, Sethfors,H & Sjölund, A www.resledaren.se
Boendestödsfilmen – se youtube –Humble,O & Sjölund,A
Kartläggning och Validering Aspergers syndrom, Gladh,L,Norrö, G &Sjölund, A www.autism.se
llustrationer :Ossian Humble och Maria Torstensson
13