Problemområden inom smörjunderhåll
RICHARD WOLFFELT EXPERT PÅ SMÖRJUNDERHÅLL Smörjningen är som alla vet en oerhört viktig, men inte sällan eftersatt, del av underhållet inom industrin. Det finns ett antal viktiga problemställningar inom området och vi bad ”smörjgurun” Richard Wolffelt lista och kommentera de viktigaste. Detta är vad som kom fram och problemen listas i viktighetsordning. Peter Olofsson PROBLEMOMRÅDEN INOM SMÖRJUNDERHÅLL KUNSKAPSNIVÅN. Det är förvånande hur dåliga man är på kunskaper om tribologi och smörjning ute i industrin. Det finns enligt Wolffelt vissa företag som satsar på detta och blir allt duktigare och de är bara att gratulera. Men, det är betydligt fler företag vars tekniska personal aldrig varit på vare sig en smörjkurs eller underhållskurs. De har inte kunskapen om vad det handlar om och det är rent deprimerande. I dessa industrier förekommer mycket troende och tyckande som är helt felaktigt. Man kör ofta med fel smörjmedel, fel intervall etc. Dessutom är det ofta så att när ett företag väl skickar någon på smörjkurs är det oftast smörjarna själva som får åka. Produktions- och underhållschefer, förmän etc skulle ha lika stor nytta av sådana utbildningar, men de syns alltför sällan där. Möjligen hänger detta samman med smörjningens oförtjänt låga status. Richard Wolffelt menar att om man hanterar en maskinpark värd flera hundra miljoner kronor, kanske rent av miljardbelopp, så vill det ju till att man vet vad man håller på med. Chefer och ledningen måste helt enkelt börja intressera sig mer för detta. Jag brukar själv använda ett frågeformulär som slutar i ett spindeldiagram och som visar varje persons kunskapsnivå inom olika områden (oljor, fett, miljö, analyser, tribologi, dimensionering och datorvana) Sedan utbildar jag främst inom bristområdena. På detta sätt kvalitetssäkras smörjunderhållet på ett enkelt och bra sätt. 28 Underhåll & Driftsäkerhet(11)2005 www.maintenancenet.se HUR VÄLJER MAN RÄTT SMÖRJMEDEL OCH –INTERVALL? Även detta problemområde hänger ihop med kunskapsbrist. Kunskapen saknas ute i industrin och man litar ofta blint på maskintillverkarnas rekommendationer. Tyvärr är det dock så att inte heller maskintillverkarna kan detta alla gånger. De har vanligen inte heller gått några kurser i smörjteknik, utan besitter i de flesta fall samma bristfälliga kunskaper som ute i industrin. När det kommer till smörjfrågor kör man med samma rekommendationer som man alltid gjort och dessa kan ha hängt med sedan 50-talet! Utvecklingen har dessutom gått så pass långt att en maskin som köptes på 50-talet kanske går med fyrdubbel hastighet idag, utan att man ändrat på smörjspecifikationerna. Att man inte har förstånd att ta tag i detta är en gåta, menar Wolffelt och tillägger att industrin dagligen drabbas av haverier på grund av detta. ”Det brukar gå sönder” säger man och byter lager samt skyller på något annat än grundorsaken. Lösningen på detta problem är dels utbildning, dels att ge smörjpersonalen ett bra verktyg för detta. Programvaran Viskoteket, som Richard Wolffelt själv varit med och utvecklat, är ett exempel på ett sådant verktyg. Användaren matar in uppgifter om ett lagers inner- och ytterdiameter, varvtal och temperatur som mätts upp och får direkt en svar på vilken typ av olja som ska användas och hur ofta den ska bytas. Dimensioneringsprogrammet är gjort för praktiker, helt enkelt. Wolffelt kan räkna upp en rad företag som skaffat programmet, både stora och medelstora, främst för att de vill klara sig själva och inte hamna ”i knät” på maskintillverkarna och/eller smörjmedelsleverantörerna. SJUNKANDE SÄKERHETSFAKTOR. Detta är ett generellt problem. Vad som hänt är att maskinerna görs allt mindre samtidigt som de ska prestera lika mycket eller mera som sina ”klumpigare” föregångare. Sedan 50- och 60-talen har lasterna på kuggar i växlar tredubblats per ytenhet. Det ställer helt andra krav på smörjmedelsvalet. Förr var allt överdimensionerat, man tog i ordentligt när man dimensionerade. Nu är man mer förfinade med bättre hållfasthetsberäkningar, bättre material och metoder. Tre gånger högre laster på maskinelement gör att man måste ha tungan rätt i mun när det gäller smörjning. Men, man gör som man alltid har gjort…. Säkerhetsfaktorn i en kuggväxel var på 60-talet 4. Idag är den 1,3-1,5 säger Wolffelt och det måste man förstå när man väljer smörjmedel. Även här är lösningen utbildning och bra verktyg. Ändrar man driften måste man också följa med i smörjrekommendationerna. Det kan även gälla driftsmiljön. Står en maskin i väldigt fuktig och/eller dammig miljö kan det ställa speciella krav på smörjmedel och bytesintervall. UNDERHÅLLSPROGRAMMEN. Fokus i de flesta underhållsprogram och –system ligger på ekonomifrågor, arbetstimmar på personalen etc. Systemen är väldigt bra på sådant, men praktiska frågor som exempelvis när, var och hur man ska utföra underhållet är i många fall satta på undantag. Många underhållsprogram är helt enkelt dåliga på rondering. När man köper underhållsprogram bör de vara anpassade för golvet menar Richard Wolffelt. Ett ekonomistyrningssystem på verkstadsgolvet fungerar inte, det gör bara folk irriterade. RENHET OCH FILTRERING. De flesta förstår inte hur viktig renhet och filtrering är när det gäller smörjning. De senaste rönen visar www.maintenancenet.se Underhåll & Driftsäkerhet (11) 2005 29 Programvaran Tribologen/Viskoteket är ett användarvänligt verktyg för bedömning av smörjintervall och val av smörjmedel. att om man kan hålla renheten på smörjmedlet så är livslängden på ett lager i det närmaste oändlig. Smuts förstör helt enkelt maskinerna. Smuts är i det här fallet oftast partiklar som är så små att de inte går att se, de är små som vita och röda blodkroppar. (25 och 8 mikron) De minsta partiklarna som vi kan se är 30 till 40 mikron stora och smörjfilmen i ett kullager är cirka 1 mikron tjock! En partikel på 25 eller 8 mikron kan vi inte se, men kommer en sådan in i ett kullager är den som en jättesten. Det blir en intryckning i lagerbanan. Detta budskap är inte så lätt att förmedla ute på golvet. Oljan ser fin ut säger man, utan att veta att den är full av partiklar som inte går att se. Det finns teknik för att plocka bort föroreningar ner till 1-2 mikron, men det kostar en hel del pengar. Generellt kostar det tio gånger mer att filtrera bort föroreningar som kommit in i oljan jämfört med att se till att de inte kommer in i oljan. Det gäller alltså att förstå var man ska sätta in insatserna. Också inom filtrering behövs det utbildning. Bland annat är det många som inte vet att oljorna de ibland köper inte är filtreringsbara. Det finns i en del oljor additiver som har så höga molvikter att de därför är svåra att filtrera och som därför sätter igen filtren. Förutom att man då tvingas byta filter onödigt ofta minskar också additivernas nytta när de fastnar i filtret istället för att göra nytta ute i maskinen. Ofta är dessa additiv viskositetsindexförbättrare av typen PIB (Polyisobutylen)och PMA (Polymetaakrylater). REBRANDING/OMMÄRKNING. Ett problem hos många kunder är att de får ett allt större smörjmedelssortiment att hålla reda på, ofta utan att de märker det. Det kommer en ny maskin och till den kommer en dunk med en ”specialolja” som man måste använda för att garantin ska gälla. Men, den oljan har maskintillverkaren köpt av en smörjmedelstillverkare och sedan tappat i egna dunkar. Det är inget speciellt med den, förutom priset och sådant bör man naturligtvis undvika, säger Richard Wolffelt. Håll emot, säg nej och envisas de fortfarande, säg nej till vidare affärer. Köp inte ompackade produkter, utan köp direkt från smörjmedelstillverkare, bland annat för att ni då vet vilket ursprung produkten har. 30 Underhåll & Driftsäkerhet(11)2005 Ett exempel från Viskoteket på ett rullningslager. STATUS. Smörjning har ingen hög status idag, men det håller på att bli bättre. Många stora företag inom stålindustri, papper- och massaindustrin etc har förstått att detta är viktigt och skickat personal på smörjkurser. Det blir så dyrt om något går snett och stillestånd på grund av smörjfel är helt enkelt oacceptabla där. På de medelstora industrierna har man dock inte börjat tänka så ännu. Men, de företag som har tagit tag i detta och lyft upp vikten av såväl smörjning som underhåll generellt har lyckats bra. TPM /TPU- och operatörsunderhåll t.ex. hjälper ofta till att engagera. Utbildning på flera nivåer i företaget hjälper till att väcka intresset även för smörjfrågor. Tekniska hjälpmedel som datoriserade smörjsprutor och andra nyheter är välkomna och har sitt berättigande. De kan till och med bidra till att höja smörjningens status. Det finns dock många saker man kan och bör göra innan man kommer så långt som att införa sådan teknik. Ett exempel är att komma till rätta med de grundläggande frågorna som att UH personalen använder rätt smörjmedel och använder rätt intervall till dagens driftförhållanden. I stadiet ”vi byter inte olja, vi bara fyller på” hjälper ingen teknik i världen. Frågar man varför oljan inte byts blir svaret ofta ”oljorna är så bra nuförtiden att det inte behövs”. Jaså? Det är enligt Richard Wolffelt som att ha tio väldigt sjuka personer i ett rum. De blir inte friskare för att du släpper in en elfte, kärnfrisk person. Det enda som händer är att han också blir sjuk. Olja som är oxiderad och har partiklar i sig skall bytas ut, så är det. www.maintenancenet.se
© Copyright 2024