1. No category

Gunnar Tonnquist
61:2 Trolle
kyrka. Vid sjön Flårens norra ände spärrades
den smala vägen av ett brudfölje. I spetsen
kom en fager brud riddaren till mötes och
drack honom till ur ett förgyllt horn. Men riddaren, som sett en svans sticka fram under
brudens kjol, tog hornet med vänster hand och
tömde innehållet över sin axel. Med den högra
handen drog han sitt svärd och högg raskt
huvudet av bruden, som mycket riktigt visade
sig vara ett förklätt troll. När de övriga trollen
såg detta, rusade de förskräckta rakt in i berget, som än idag kallas Trolleklippa.
Riddaren fortsatte till kyrkan, där han satte
hornet på altaret. När han på hemväg från
mässan passerade mötesplatsen, var alla trollen borta utom det som utan huvud låg livlöst
på vägen.
Det gyllene hornet visades i Växjö
domkyrka, tills både den och staden
brändes av danskarna i kriget 1570.
Sägnen - i olika varianter – har
gett upphov till Trolleättens namn
och vapen. Den äldsta versionen är
den i biskop Petrus Andraee likpredikan över Arvid Trolles sondotter fru
Anna Turesdotter Trolle i Växjö domkyrka den 28 februari 1618. Anna
hade själv berättat den för biskopen.
Ed I Våxtorps socken med Trolleborgg, Trollebo och
Trolleklippa.
Kyrkan ligger ett par km norr om kartan.
Väster om Flåren ligger Tånnö socken.
Striden med trollen
Trolleättens tidigast kända sätesgård I
Småland var Eddvid sjön Flåren I Våxtorps
socken. Därifrån härstammar också legenden om riddarens möte med trollen:
TTrolleättens svenska huvudsäte – med det huvudlösa
En juldagsmorgon var riddar Herved på väg trollet på muren - är nu Trolle-Ljungby i Bäckaskog
öster om Kristianstad.
från sin gård Ed på vög till julottan i Våxtorps
<tonnquist.se>
Sidan 1
2015-04-16
Gunnar Tonnquist
Ättem Trolles första släktled
Birger ”den gamle”
________________________?____________________
Knut Trolle
Håkan Trolle
Peder Dudde
|
Sjösås>Vreta kloster
_ ____ __________|_______________
______________|___________________
____________|_____________________
Birger Knutsson (Trolle)
Sune Håkansson Margareta Håkansdotter & Björn Dudde
Margareta Dudde †1406
&1 Katarina Vastesdotter
n.1375-1410
|
&1? Bengt Lindormsson
&2 Katarina Pedersdotter
Prebendat.Linköping
Cecilia Björnsdotter
&2 Ebbe Pik
______________|___________________________________________
&1 NN, † 1377
&3 Abraham Brodersson
1? Kristina
1? Elin
1?Cecilia
2.Birger Trolle d ä (till Bo)
&2 NN, † 1402
& Jösse Skytte
& Ingeborg Arvidsdotter
&3 >1402 Anders Fellason
† 1392
båda levde 1413-11-26
|
KÅSE
|
Olof Jönsson Stenbock ää
Birger Trolle d y (Bergkvara)
&1 Sestrid Knutsdotter
& Kristina Knutsdotter
&2 Margareta Krumme
|
Arvid Birgersson Trolle (till Ed o Bergkvara)
&1 Kristina Johansdotter (till Fånö)
&2 Beata Ivarsdotter Tott
&3 Brita Turesdotter Bielke
_______________________________________________|_______________________________________
1) Erik Johan 2) Anna Kristina Elisabet Margareta Jakob Anna Ivar Birger Ture 3) Arvid Beata Anna
Trolle Gädda
_____ ____________|_________
|
&1Ingeb.Filipsd.
Anna
&2Karin Eriksd.Vasa
Turesdotter
_______ |______________________
Trolle
1)Gustav Trolle 2) Beata Eriksdotter
1488-1535
Trolle
Ärkebiskop & Gabriel (Oxenstierna)
Källor:
Innehåll
Birger ”den gamle”
3
Knut och Håkan Trolle
3
Knut Trolle ................................................................ 3
Håkan Trolle ............................................................. 3
Birger Knutsson Trolle
4
Katarina Vastesdotter .............................................. 4
Katarina Pedersdotter .............................................. 4
Barn .......................................................................... 4
Trolleborg ................................................................. 5
Birger Trolle d ä
5
Birger Trolle d y
6
Arvid Trolle
6
Erik Trolle ................................................................. 7
Ture Trolle ................................................................ 7
Biskop Brasks släktbok – kommenterat
referat av Stig Östensson, PHT 1975, s.
Gustaf Elgenstierna: Den introducerade
sSvenska Adelns Ättartal SAÄ, VIII: 369-377.
Riksarkivet, Svenskt Diplomatarium
(medeltida pergamentsbrev) SDHK nr…
Folke Wernstedt, Pontus Möller: Äldre
Svenska Frälseätter I, Stockholm 1957-1989
Curt Härenstam: Finnveden under medeltiden, Lund 1946.
Paul Sjögren: Släkten Trolles historia intill år 1505, Uppsala 1944.
<tonnquist.se>
Sidan 2
2015-04-16
Gunnar Tonnquist
Trollesläktens äldsta kända antavlor
finns som anteckningar i en lagbok som på
1400-talet tillhörde riksrådet och lagmannen i Östergötland Arvid Trolle. Anteckningarna - och Riksarvkivets medeltida pergamentsbrev - har använts av genealogerna Gusaf Elgenstierna1 och Paul Sjögren23.
Senare inom ätten upprättade antavlor
har– i syfte att förgylla släktens ursprung försetts med uppdiktade förfäder, t ex en
orimlig härstamning från marsken Torgils
Knutsson.
En släkttavla i biskop Hans Brasks släktbok4 visar Birger Knutssons (eller Trolle)
första hustru Katareina Vastesdotter som
anmoder till ätterna Stenbock, Kåse, Galle
och Stolpe genom sina döttrar, men i avsaknad av patronymika blir omfattningen
av Birger Knutssons roll som anfader osäker. Å andra sidan visas här sannolika
kopplingar mellan Knut Trolles måg och
Lindormssläkten5.
Birger ”den gamle”
I Arvid Trolles lagbok ges två något
skiljaktiga uppräkningar av de äldsta släktleden. Den ena - med fem led före Arvid
Trolle själv – börjar med ”then gamble bergiæ (Börje, Birger) Trolle”, som i SAÄ kallas
Birger Trolle, i andra tavlor Birger Knutsson,
son till en underförstådd Knut. Båda namnem saknar dock stöd i källorna. Ingen
hustru är heller känd, men en son Knut
Trolle är i senare fantasifulla antavlor son
till den Herve, som slogs mot trollen!
1
G Elgenstierna: Den introducerade svenska adelns
ättartavlor (SAÄ), bd VIII sid 369 ff.
2
Paul Sjögren Ätten Trolles histora intill år 1505,
ULppsala 1944.
3
Riksarkivets medeltida pergamentsbrev i nutida
svensk tolkning kan sökas på Internetsajten
Svenskt Diplomatarium under sitt SDHK-nummer
4
5
Kommenterad av Stig Östensson i PHT 1975 s. 175.
Undantagsvis har även Birger Trolle d ä (se nedan)
kallats ”Birger den gamle” för att skilja honom
från sonen med samma namn.
<tonnquist.se>
Den Birger Knutsson, som den 27 febr.
13186 skall ha beseglat kung Birger Magnussons pantsättning av Småland och Visingsö till den danske kungen Erik Menved,
står i dokumentet7 som ”skälig man” Birger
Knutsson bland ett femtiotal närvarande
biskopar, riddare och andra stormän. Identieten är osäker, och Sjögren kallar ättens
stamfar enbart Birger.
Knut och Håkan Trolle
Den andra listan i lagboken börjar med
bröderna ”her knut och hokon (Håkan) i
öön i werend”, i SAÄ visade som Birger
Trolles söner Knut Trolle och Håkan Trolle.
Knut Trolle är endast känd från Arvid
Trolles lagbok, där han var far till ”Birger
Knutsson eller Birger Trolle” (se nedan).
Han kan också ha haft två döttrar.
Inger var gift med Olof Mårtensson,
vars bror Erland Mårtensson (sparre) är
känd 1365-1380 som Birger Knutssons systerson.
Alfrid var gift med Tord Ingason.
Håkan Trolle har identifierats med
både Håkan i Ön i Värend 8 (nu Lidboholm i
Sjösås) och den Håkan som 1356 bodde i
Hornstave i Vreta klosters sn och dog där
13799. Den senare adressen kan sammanhänga med, att sonen Sune Håkansson var
prebendant i Linköping åtminstone från
den 2 febr 1375 till den 22 dec 1410.
Dottern Margaretas make Björn kallas i
SAÄ Dadde och av Sjögren Dadda, men är
sannolikt en hittills förbisedd bror till denMargareta Dudde, som i andra genealogier
antagits vara enda barnet till Peter Dudde
(Dida) och gift med 1) Bengt Lindormsson,
6
Medan bröderna låg döende i Nyköpings fängelsehålor?
7
En översättning finns på Internet.
8
Idag Lidboholm vid sjön Örken i Sjösås fs.
9
En flyttning från Värend till Östergötland är fullt
möjlig, men identiteten har ändå iffågasatts.
Sidan 3
2015-04-16
Gunnar Tonnquist
2) Ebbe Pik och 3) Abraham Brodersson.
Alla tre makarna visar sig ha koppling till
Håkan Trolles släktgren:
1. Björns dotter Cecilia var i sitt andra
äktenskap gift med Anders (Abjörn?10)
Fellason,, vars far kan ha varit den Felle Abjörnsson, som 1341 sigillerade åt
Abjörn Nockason och Ragnhild Lindormsdotter, vars bror Bengt skall ha
varit gift med Margareta Dudde11
2. År 1360 ”sköter” Björns kusin Birger
Knutsson (se nedan) en halv gård till
Ebbe Pik.12
3. Den 16 okt. 1402 sålde Cecilia Björnsdotter en (efter farfadern Peter Dudde
ärvd?) gård till faderns nye svåger riddaren Abraham Brodersson.13
Varken den nämnde prästmannen Sune
Håkansson eller hustru Cecilia Björnsdotter
efterlämnade några arvingar, varför Cecilia
ärvdes av sin syssling Birger Trolle d ä (se
nedan).
Birger Knutsson Trolle
Knut Trolles son Birger Knutsson - även
kallad Birger Trolle utan ytterligare epitet anses av Härenstam och Sjögren vara den
förste i Trolleätten, som är dokumentariskt
belagd utanför Arvid Trolles lagbok. Han
nämns första gången den 29 juli 136014
som ”skälig man” i ett brev från sin frände
Nils Erlandsson, men när han den 11 nov.
136515 pantsätter jord till abboten i Nydala
kloster, kallas han riddare16. Härenstam
menar (sid 360), att han – tillsammans med
Ebbe Pik, Nanne Abjörnsson och Peter Por10
I Diplomatiariet har namnet tolkats som Anders,
vilket kan varar en felläsning.
11
Se släktbokens kap. 64a Lindormsätten
12
SDHK 8809
13
SDHK 15979
14
SDHK 7818, Sjögren s.22
15
SDHK 8785, Sjögren s. 22
16
Sjögren har påpekat, att ’uppgraderingen’ kanvara en artighetsgest av brevskrivaren.
<tonnquist.se>
se - kan ha fått riddarslaget av Håkan Magnusson inför slaget i Gataskogen den 3
mars 1365, där folkungarna led sitt avgörande nederlag mot mecklenburgarna under kung Albrekt.
Ett senare brev till klostret den 13 januari 136717 är sista gången Birger Knutsson
nämns i livet. Arvegodset dokumenterades
av svågrarna i ett brev den 3 maj 1381.
Katarina Vastesdotter
Enligt biskop Brask var Birger Knutsson
först gift med Katarina Vastes(Västens)dotter i hennes fjärde äktenskap - efter 1)
Eskil, 2) Nils Lerike (Lärka) och 3) Gislo
Bäck. Men (omkring) 1369 blev Birger och
Katarina av biskop Nils i Linköping kallade
till förhör; man hade upptäckt, att Katarinas tidigare män var alltför nära släkt med
Birger. Den sistnämnde var dessutom avsevärt yngre än sin hustru, som skall ha burit
honom till dopet! Äktenskapet förklarades
olagligt och måste upplösas.
Katarina Pedersdotter
Birger Knutsson gifte snart om sig (omkring 1370) - synbarligen mer respektabelt
- med Katarina Pedersdotter (båt, Erengisle
Sunasons ätt). Hon är inte namngiven av
Brask, men var enligt andra källor tidigare
gift, dels 1355 med Nils Dannes Turesson
(Bielke av Åkerö) och 1361 med väpnaren
och häradshövdingen i Östbo Nils Bengtsson (lejonansikte), som gav henne Bo (Trollebo) i morgongåva18 och levde ännu 1364
men var död 1373.
Barn
Biskop Brask visar fyra döttrar till Katarina Vastesdotter, men endast Kristina Gisladotter, gift med Magnus Väling, har fått
ett patronymikon. Sådant saknas för 1)
Kristina (Kerstin), som 1379 fick morgongå-
17
18
Sidan 4
SDHK 9041, Sjögren s.23.
SDHK 8009 - morgongåva
2015-04-16
Gunnar Tonnquist
va19 av väpnaren Johan/Jösse Skytte i
Ekornarp, 2) Elin med okänd make men
angivna ättlingar Kåse, Galle och Stolpe, 3)
Cecilia, gift med ’Olof’ utan angivna bafn.
Det finns inga belägg för att medlemmar
av Trolleätten bodde där. Men att som
Sjögren kalla Trolleborg slott, är nog en
överdrift.
Kerstin, som 1379 fick morgongåva av
Jösse Skytte, kan knappat vara född efter
’äktenskapsprocessen’ mot Katarina Vastesdotter och kallas ofta ”Birgersdotter”.
Troligen (men mera osäkert) var även Elin
och Cecilia döttrar till Birger Knutsson.
Den 10 september 1434 nämns Trolleborg i Engelbrekt Engelbrektssons kungörelse från Axvall angånende de borgar i
Småland (förutom Trolleborg även Piksborg
och Rumlaborg) och Västergötland, som
hans trupper hade bränt ner22.
Släkttavlan namnger inte Katarina Pedersdotter, som från sina tidigare giften
hade sönerna Erik Nilsson i första giftet
med Nils Dannes Turesson (Bielke) och
Bengt Nilsson i andra giftet med Nils
Bengtsson. Vi får endast veta, att Birger
Knutsson i ett senare gifte blev Trolleättens
stamfar.
Birger Trolle d ä
Birger (Birgersson) Trolle den äldre var
enda kända barnet till Birger Knutsson Trolle i dennes andra äktenskap med Katarina
Pedersdotter (båt). Epitetet ”d ä” skiljer
honom från sonen med samma namn. När
han i SAÄ kallas ”den gamle” är detta uppenbarligen en förväxling med den ca 100
år tidigare Birger (se ovan) 23.
Trolleborg
Birger Knutsson ägde flera gårdar i Ed
vid sjön Flåren i Våxtorps socken (och kan
även ha bott där). På en holme uppfördes –
sannolikt på 1360-talet – ett fäste, som fick
namnet Trolleborg efter legenden om riddarens strid med trollen, som utspelade sig
i borgens närhet.
Trolleborg omtalas första gången den
10 februari 1370, då hövitsmannen Björn i
Mjäryd (Södra Ljunga?) där intygade, att
Magnus Gislason givit morgongåva till Kristina Jönsdotter (tinnskura) i Tovaryd20.
Trolleborg kan då ha varit residens för
hövitsmannen i Östbo, men att döma av de
där utfärdade breven21 var den också en
mötesplats, där både bönder och frälse
gjorde upp sina affärer. Detta utesluter
inte, att Trolleborg i orostider kunde ha en
mer krigisk funktion, troligen i dansk tjänst.
19
SDHK 11371 – morgongåva. Se även SAÄ suppl.
Trolle. Deras son Olof Jönsson blev stamfar för
äldre och yngre Stenbockätterna.
20
SDHK 9637 1370-02-10 Björn i Mjäryd, se även
Abjörn Nockasons ätt
21
SDHK 13332, 14328, 14932
<tonnquist.se>
Birger Trolle d ä antas vara född i
början av 1370-talet och var den
förste som förde trollet i sitt vapen.
Han gifte sig den 24 januari 1400
med Ingeborg Arvidsdotter, som var
dotter till väpnaren och häradshövdingen i Uppvidinte Arvid Bengtsson
(lejonansikte). Efter ett tidigare gifte
med Karl Magnusson
(stjärna) ägde Ingeborg Bergkvara, som
gick i arv till sonen
Birger Trolle d y.
Birger Trolles sätesgård
var
Bo,
Lemnhults sn i Vetlanda kommun, dvs
Nils
Bengtssons
morgongåva till modern, nu känt som Trollebo.
22
SDHK 22430 1434-09-10 Engelbrekt
23
Sjögren citerar dock ett enstaka brev, dar Birger
Trolle d ä kallas ”gamble Birger Trolle”. I övrigt
har både Elgenstierna och Sjögren gjort sig skyldiga till sammanblandningar och förväxlingar av de
olika generationerna Birger Trolle.
Sidan 5
2015-04-16
Gunnar Tonnquist
Ur levnadsbeskrivningen: 12/5 1402
köptes Gummatorp i Korsberga (Jönk),
23/8 1402 var han väpnare och sålde gods i
Bolmsö och Femsjö, 20/4 1403 fick han
urfejdsbrev av Karl Storkarsson för våldgästning, 15/10 1404 köptes Mölletorp i
Lemnhult, 19/3 1412 avstod han hustruns
tredjedel i arvet efter jarlen Erengisle Sunason till Vadstena kloster, 1413 avstod
jämte riddaren Erik Ummereise sin rätt till
Muggebo, Korsberga, som jarlen pantsatt,
24/6 1414 var han en av utfärdarna av Växjö stadga. / SAÄ VIII:370a.
Bergkvara av konung Kristians anhängare.
Död deb 4 april 1471. / (SAÄ VIII:370)
Levnadsbeskrivningen nämner ingenting om de sista trettio åren av Birger Trolles d ä liv. Det var dock år 1434, som Engelbrekts trupper brände Trolleborg.
Arvid Trolle var sin tids störste private
jordägare i Norden med närmare 1 000
gårdar i Sverige. Vid svärfadern Ivar Axelssons död 1487 ärvde han över 475 danska
gårdar i nordöstra Skåne. Han innehade
tidvis Nyköpings, Stegeborgs och Borgholms län samt ett område vid Bergkvara.
1497 blev han lagman i Östergötland
Vid sin död omkring 1446 efterlämnadeBirger Trolle d ä sonen Birger Trolle d y
samt en dotter Katarina, som ärvde Ed i
Våxtorp. På 1450-talet bebyggde hon Ed till
en sätesgård, vilken hon som änka efter
maken Laurens Haraldssons (snedbjälke)
död 1481 gav till brorsonen Arvid Trolle.
Birger Trolle d y
Birger Trolle den äldres son Birger Trolle den yngre föddes troligen omkring 1401.
Ur levnadsbeskrivningen: 1425 väpnare,
1436 riksråd, 1438 beseglade unionsakten,
1440 hövidsman på Kalmar slott, 1442 riddare vid konung Kristoffers kröning, 1448
överbefälhavare för den till Gotland avsända hären, som intog
Visby; 1452 ledde en
expedition till Blekinge och intog Lyckå
slott, där han var
ståthållare
14521454; 1463-1464 hövidsman på Åbo slott.
Birger Trolle var anhängare av konung Karl Knutssons; 1467
och 1469 blev han av dennes fiender två
gånger tillfångatagen, och 1467 brändes
<tonnquist.se>
Birger Trolle d y gifte sig den 9 januari
1424 med Kristina Knutsdotter, dotter till
väpnaren Knut Bengtsson (blå) och Sofia
Gertahrdsdotter (Snakenborg).24 Två söner:
Erik, domprost i Linköping, död 1459, och
Arvid Trolle (se nedan). Han bodde på det
efter modern ärvda Bergkvara i Bergunda
socken utanför Växjö.
Arvid Trolle
Sannolikt född i mitten av 1430-talet
Arvid Trolle sympatiserade under 1460talet med Karl Knutsson (Bonde), men efter
äktenskapet med Ture Turessons dotter
hade han en klart unionsvänlig hållning.
Trolle var en av ledarna bakom upproret
1497 mot Sten Sture d.ä., men sedan upproret mot kung Hans 1501 slagits ned
tvangs Trolle att fly till Danmark, där han
bosatte sig på Lillö. (SAÄ, Wikipedia)
Ed i Våxtorp kan ha varit ättens ursprungliga sätesgård. Genom giften tillkom
först Bo och sedan Bergkvara, men Arvid
Trolle synes ha återvänt till Ed, åtminstone
till faderns död.
Som lagman hade han en lagbok med
införda notiser om släktens tidiga historia.
Arvid Trolle var gift tre gånger: 1) 1459
med Kristina Johansdotter till Fånö, dotter
24
Sidan 6
Kristina hade 1420-1422 varit gift med Knut
Stensson (ett blad). Henness syster Ingeborg var
gift med Magnus Pik (mussla), som var son till riddaren på Herborum i S:t Anna Sven Fjällarsson Pik
och dotterdon till ruddareb Gise van Helpten.
2015-04-16
Gunnar Tonnquist
till riksrådet Johan Gädda till Fållnäs och
Katarina Bingtsdotter Königsmarck, 2) den
21 sept. 1466 i Nyköping25 med Beata
Ivarsdotter till Lillö, dotter till riddaren och
riksrådet Ivar Axelsson Tott och Margareta
Laxmand, 3) 1488 med Brita Turesdotter,
dotter till marsken, riddaren och riksrådet
Ture Turesson Bielke (av Åkerö) och Ingegärd Körningsdotter.
Arvid Trolle hade 15 barn, varav 2 i första giftet och 9 i det andra. Här behandlas
endast de mest kända; se i övrigt Elgenstierna, Svenska adelns ättartal.
Erik Trolle
Var Arvid Trolles äldste son, född i 1:a
giftet. Student i Rostock 1480, i Köln 14821483. Innehade kanonikat och prebenden i
Uppsala och Linköping men blev aldrig
prästvigd. Väpnare 1485, riksråd 487 och
lagman i Närke1493.
Tillhörde liksom fadern oppositionen
mot Sten Sture dä och deltog 1495-1497 i
ryska kriget, svenskt sändebud till Livland.
1497 anslöt han sig till upproret mor riksföreståndaren och dubbades till riddare vid
konung Hans' kröning. Stod vid drottning
Kristinas sida 1501 vid försvaret av Stockholms slott. Efter slottets fall den 9 maj
1502 försonade han sig med Sturarna och
stannade i landet¶ Övertog Bergkvara efter
faderns död 1505, hhvd i Trögd, Uppland.
Fängsdlades 1516 vid striden mellan
sonen Gustav Trolle och Sten Sture och
anslöt sig 1520 till Kristian II:s invasion.
Blev 1521 medlem av den tillförordnade
regeringen i Stockholm. 1522 flydde han till
Danmark under Gursv Vasas befrielsekrig¶
1528 tilläts Erik Trolle återvända och
återfick sina gods och sin rådsplats. Han
levde 29 aug 1529 men dog strax därefter.
25
Ett pampigt dubbelbröllop, där brudens far samtidigt gifte om sig med Karl Knutsson Bondes dotter Matgdalena.
<tonnquist.se>
Erik Trolle gifte sig första gången 1474
med Ingeborg Filipsdotter, vars far var
danskt riksråd och andra gången med Karin
Eriksdotter (Vasa). I det första giftet föddes
sonen Gustaf Trolle.
Gustaf Trolle, Erik Trolles äldste
son, föddes den 25 sept. 1488. Han blev
domprost i Linköping 1512 och utnämndes
1514 till ärkebiskop, invigd i Rom följande
år. 1516 ledde han försöken att sörta Sten
Sture d y; men belägrades på Stäket s.å.
och avsattes 1517. Fängslad men frigiven
1518, anslöt han sig 1520 till Kristian II,
vilket ledde till att han i sept. 1521 måste
lämna Sverige.
Ture Trolle
Yngste son i Arvid Trolles andra gifte.
Född omkr. 1490. 1515 i tjänst hos ärkebiskopen i Lund, bodde 1517 på Bergkvara.
Flydde till Danmark under Gustav Vasas
befrielsekrig, där han 1524 blev riddare vid
Fredrik I:s kröning, återvände till Sverige.
1526 nämns han åter i Sverige dom
mönsterherre över frälset i Småland och
riksråd1534. Han avled i Bergkvara 1555.
Anna Turesdotter Trolle föddes
1534. Gift 1564 med översten och
ståthållaren på Älrvsborg Christer de
Monray, som avrättades på Stortorget
i Stockholm den 4 sept. 1474.
Anna avled 1617 på Helgerum i
Västrum (Halland). Jordfästningen
förrättades den 28 febr.1618 i Växjö
domkyrka av biskop Petrus Jonae
Angermannus, som i sin likpredikan
nedtecknat den första kända versionen av legenden om riddarens strid
med trollen (se kapitlets första sida),
enligt uppgift efter vad Anna berättat
för biskopen.
Det faktum, att antavlorna i Arvid
Trolles lagbok inte nämner varken
riddar Herve (eller Arvid Ulv) på Ed
eller hans son Knut den gamle, trots
att legendem uppenbarligen berättats
Sidan 7
2015-04-16
Gunnar Tonnquist
i släkten redan på Birger Trolle d y:s
tid, har tagits till intäkt för att lagbokens släktbeskrivning torde ha hög
trovärdighet.
För mer information om Arvid Trolles ättlingar, se t ex Elgenstierna, Svenska Adelns Ättartal, bd VIII.
<tonnquist.se>
Sidan 8
2015-04-16