Modifierat trä – egenskaper och användning Bakgrund Trä och träbaserade produkter förknippas generellt med dålig beständighet samt ett dyrt och tidskrävande underhåll i samband med användningen i fuktutsatta miljöer. Den traditionella metoden för att öka trämaterialets beständighet är impregnering med toxiska träskyddsmedel som t ex kreosot eller CCA (koppar krom arsenik). I och med nya internationella restriktioner mot användning av CCAimpregnerat virke (i EU, Nordamerika och Norge), finns dock incitament för alternativet medkemiskt modifierat trä. Exempel på acetylering. Modifierat trä som fasadmaterial. Avsikten med kemisk modifiering omodifierat trä, redovisa fördelarna och nackdelarna med olika är vanligtvis ökad beständighet mot biologisk nedbrytning, dimetoder och sammanfatta det generella kunskapsläget, uttryckt mensionsstabilisering och/eller ökad hårdhet. på ett sätt som praktiskt verksamma förstår. I dagsläget finns det många olika sätt att modifiera trä men det saknas allmän kunskap om de möjligheter som olika trämodifieResultat ringsmetoder kan ge bygg- och anläggningsindustrin. Med bidrag från SBUF har detta projekt genomförts som ett samarbetsprojekt mellan Chalmers, SP Trätek och FoU-Väst. Syfte Projektet har resulterat i en rapport från FoU-Väst som på ett Syftet med detta projekt var att utföra en populärvetenskaplig lättbegripligt sätt beskriver hur de olika modifieringsmetoderna sammanställning av modifieringsmetoder, beskriva de viktigaste påverkar trävirkets egenskaper. I rapporten behandlas de viktiegenskaper hos modifierat trä som förändras i jämförelse med gaste modifieringsmetoderna för trä såsom acetylering, furfurylering, värmebehandling och oljebehandling. Uppgifterna kommer till viss del från företagen som tillverkar och marknadsför modifierat trä, men har även kompletterats med egna forskningsresultat, litteraturstudier och erfarenheter. Tyngdpunkten lades på egenskaper som är viktiga för byggsektorn som mekaniska, fysikaliska och bearbetningsegenskaper. Användandet av träprodukter tillverkade av modifierat trä kan öka kvaliteten på byggandet i allmänhet, men framförallt erbjuder dessa produkter möjlighet till ökad beständighet och livslängd samt minskade underhållskostnader i hus, broar och anläggningar som innehåller trä. Men man måste vara uppmärksamt på att man får väldigt skilda egenskaper hos träprodukter med olika modifieringsmetoder. Fönsterram med modifierat trä genom acetylering. SVENSKA BYGGBRANSCHENS UTVECKLINGSFOND The Development Fund of the Swedish Construction Industry Besök: Storgatan 19 Postadress: Box 5501, SE–114 85 Stockholm Tel: +46 8 783 81 00, Fax: +46 8 24 97 80 Internet: www.sbuf.se, Email: [email protected] Ett trätak som har modifierats genom furfurylering. Slutsatser Rapport FoU-Väst Rapport 0403 Det visade sig att modifierat trä 0403 har många fördelar jämfört med obehandlat trä men å andra sidan kan det ha nackdelar som delvis ännu inte är kända. Speciellt vad det gäller bärförmågan och långtidsegenskaper finns det kunskapsluckor som leder till att Egenskaper hos modifierat trä idag används modifierat virke enbart i icke bärande konstruktioner. Modifierat trä öppnar nya möjligheter som kan leda till ett nytt byggande med trä på grund av andra tekniska egenskaper och nya estetiska kvaliteter . Mindre fuktkänslighet och därmed mindre fuktrörelse och mindre påverkning av andra fuktrelaterade egenskaper (t ex styvheten) kan ge nya möjligheter till ett annat, okonventionellt byggande (t ex kan rörelsefogar minskas). Nya estetiska egenskaper kan inspirera arkitekterna att skapa byggnader med unika karaktärer. I rapporten identifieras också några risker eftersom modifierat virke har förändrade egenskaper jämfört med obehandlat trä. Tillverkarna bör sätta upp ”varningstrianglar” och tala om till vilka ändamål det inte får användas. Idag finns ingen märkning eller klassning för modifierat trä som det finns för konstruktionsvirke, andra träprodukter som till exempel limträ eller andra byggprodukter av stål eller betong. Man har inte heller utvecklat något sorteringssystem för någon av de beskrivna modifieringsmetoderna. Ett projekt inom FoU-VÄST Hannah Epmeier • Robert Kliger • Mat 1
© Copyright 2024