Modifierat trä – egenskaper och användning
Bakgrund
Trä och träbaserade produkter
förknippas generellt med dålig
beständighet samt ett dyrt och
tidskrävande underhåll i samband med användningen i fuktutsatta miljöer. Den traditionella
metoden för att öka trämaterialets beständighet är impregnering med toxiska träskyddsmedel som t ex kreosot eller CCA
(koppar krom arsenik). I och
med nya internationella restriktioner mot användning av CCAimpregnerat virke (i EU, Nordamerika och Norge), finns dock
incitament för alternativet medkemiskt modifierat trä.
Exempel på acetylering. Modifierat trä som fasadmaterial.
Avsikten med kemisk modifiering
omodifierat trä, redovisa fördelarna och nackdelarna med olika
är vanligtvis ökad beständighet mot biologisk nedbrytning, dimetoder och sammanfatta det generella kunskapsläget, uttryckt
mensionsstabilisering och/eller ökad hårdhet.
på ett sätt som praktiskt verksamma förstår.
I dagsläget finns det många olika sätt att modifiera trä men det
saknas allmän kunskap om de möjligheter som olika trämodifieResultat
ringsmetoder kan ge bygg- och anläggningsindustrin.
Med bidrag från SBUF har detta projekt genomförts som ett
samarbetsprojekt mellan Chalmers, SP Trätek och FoU-Väst.
Syfte
Projektet har resulterat i en rapport från FoU-Väst som på ett
Syftet med detta projekt var att utföra en populärvetenskaplig
lättbegripligt sätt beskriver hur de olika modifieringsmetoderna
sammanställning av modifieringsmetoder, beskriva de viktigaste
påverkar trävirkets egenskaper. I rapporten behandlas de viktiegenskaper hos modifierat trä som förändras i jämförelse med
gaste modifieringsmetoderna för trä såsom acetylering, furfurylering, värmebehandling och oljebehandling. Uppgifterna
kommer till viss del från företagen som tillverkar och marknadsför modifierat trä, men har även kompletterats med egna forskningsresultat, litteraturstudier och erfarenheter. Tyngdpunkten
lades på egenskaper som är viktiga för byggsektorn som mekaniska, fysikaliska och bearbetningsegenskaper.
Användandet av träprodukter tillverkade av modifierat trä kan
öka kvaliteten på byggandet i allmänhet, men framförallt erbjuder dessa produkter möjlighet till ökad beständighet och livslängd samt minskade underhållskostnader i hus, broar och anläggningar som innehåller trä. Men man måste vara
uppmärksamt på att man får väldigt skilda egenskaper hos träprodukter med olika modifieringsmetoder.
Fönsterram med modifierat trä genom acetylering.
SVENSKA BYGGBRANSCHENS UTVECKLINGSFOND
The Development Fund of the Swedish Construction Industry
Besök: Storgatan 19
Postadress: Box 5501, SE–114 85 Stockholm
Tel: +46 8 783 81 00, Fax: +46 8 24 97 80
Internet: www.sbuf.se, Email: [email protected]
Ett trätak som har modifierats genom furfurylering.
Slutsatser
Rapport
FoU-Väst Rapport 0403
Det visade sig att modifierat trä
0403
har många fördelar jämfört
med obehandlat trä men å
andra sidan kan det ha nackdelar som delvis ännu inte är
kända. Speciellt vad det gäller
bärförmågan och långtidsegenskaper finns det kunskapsluckor som leder till att
Egenskaper hos
modifierat trä idag används
modifierat virke
enbart i icke bärande konstruktioner.
Modifierat trä öppnar nya möjligheter som kan leda till ett
nytt byggande med trä på grund av andra tekniska egenskaper och nya estetiska kvaliteter . Mindre fuktkänslighet och därmed mindre fuktrörelse och mindre påverkning av andra fuktrelaterade egenskaper (t ex styvheten) kan ge nya möjligheter till
ett annat, okonventionellt byggande (t ex kan rörelsefogar minskas). Nya estetiska egenskaper kan inspirera arkitekterna att
skapa byggnader med unika karaktärer.
I rapporten identifieras också några risker eftersom modifierat
virke har förändrade egenskaper jämfört med obehandlat trä.
Tillverkarna bör sätta upp ”varningstrianglar” och tala om till vilka ändamål det inte får användas.
Idag finns ingen märkning eller klassning för modifierat trä som
det finns för konstruktionsvirke, andra träprodukter som till exempel limträ eller andra byggprodukter av stål eller betong.
Man har inte heller utvecklat något sorteringssystem för någon
av de beskrivna modifieringsmetoderna.
Ett projekt
inom
FoU-VÄST
Hannah Epmeier • Robert Kliger • Mat
1