Ladda hem nummer 5
Foto: Hasse Hedström 20 kr NUMMER 1/2015 Så här blir skolägarna t g i l o otr rika Varför går SD framåt? RÖTT letar svar i Avesta. ”Röde biskopen” K G Hammar i RÖTT Ali Esbati: Vi måste ha lika villkor Christina Höj Larsen om V:s flyktingpolitik Nytt korsord. Bara RÖTT. Krönikan. EN TIDNING FRÅN VÄNSTERPARTIET Hasse Hedström 14 Mikael Forslund Losita Garcia EN TIDNING FRÅN VÄNSTERPARTIET, NR 1/2015 4 22 Höj Larsen om SD: RÖTT i Avesta Rik på friskolan ”V:s uppgift är att ständigt se till att det finns en debatt som drar bort partierna från mitten, så att vi får en tydlig konflikt på höger-vänsterskalan istället för SD:s falska konflikt.” Camilla Nordholm arbetar som hårfrisörska och har egen salong. Pojkvännen är från Chile. En av flera olika röster i staden där SD fick 20 procent i riksdagsvalet. Många har, likt Age Sanner Persson, blivit rika på att starta förskolor och skolor. De bekostas med skattemedel, men pengarna går lika ofta till det egna bankkontot. De flesta har sina skråmor, en skuren tumme, en ömmande armbåge, en rygg som kräver den märkligaste sovställning, men det är annorlunda nu. Stefan Slottensjö, Krönikan sidan 21. 3 Ledaren xxxxxxxxxxxx xxxxxxxx xxxxxxxxx xxxxxxx xxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxx 34 Omställningen & socialismen. Ny artikelserie i RÖTT som ska ge tankar och idéer kring framtiden. Hur löser vi klimatfrågan, skapar arbete, ett annat samhälle? 30 KG Hammar – Jag försökte uppdatera tolkningen av vad kristen tro är i dag. Man måste ta vår tids frågeställningar på allvar, säger han till RÖTT. 13 Bara RÖTT Med bland annat veckans horoskop, giriga bankchefer och en varning för bättre tider. 2 Rött 1/2015 Kalle Larsson Rött utges av Vänsterpartiet. Ansvarig utgivare: Aron Etzler. Redaktör: Losita Garcia. Form: Revoluform. Layout & repro: Losita Garcia. Adressändring & prenumeration: Pren: 200 kr/år. Helene Ekberg, 08-786 42 61, [email protected] Annonsera: Losita Garcia, 070-832 99 11, annonsprislista på www.vansterpartiet.se Kontakt: Rött, Vänsterpartiet, Riksdagen, 100 12 Stockholm, [email protected], 08-786 45 82 Utgivning: Fyra nummer/år. Tryck: Billes AB, Göteborg 2014 Upplaga: 20 000 ex. Beställningar av nr 2-2015 görs i Vänsterpartiets webshop före tryckning, se info i webshopen. Ledare När hörde du senast någon klaga på bosnier? S verigedemokrater hävdar gärna att alla ”egentligen” tänker som de själva och att det är Sveriges ”extrema” flyktingmottagande som lett till framgångarna för deras parti. Lyckligtvis tyder allt på motsatsen. Sverige är till att börja med ett av de länder i Europa som tar emot flest flyktingar. Ja, jag vet – det är länder som Jordanien och Pakistan som tar emot betydligt fler, men i vår världsdel sticker vi ut som ett land som tagit emot många. Men det som man kan förvänta sig – att det gjort den svenska befolkningen fientlig till flyktingar är precis tvärtom - vi är bland de länder som har mest positiv inställning till flyktingmottagande. Medan länder som Finland och Schweiz, som i stort sett inte tar emot några flyktingar har betydligt större flyktingfientliga partier. Svenskar är idag betydligt mer positiva till flyktingmottagande, mindre negativa till andra religioner eller människor med annan hudfärg än vi var på 1980-talet. Det beror inte på att vi har tagit emot få eller många flyktingar, utan på att vi haft lägre arbetslöshet, mindre klyftor och generellt bättre fungerande integration, ja att vår samhällsmodell varit mer framgångsrik än andra länders. Och att många partier stått emot rasism. Därför är inte en mer restriktiv flyktingpolitik eller att ständigt debattera flyktingar, invandring och islam lösningen på problemet med rasistiska partier. I länder som gått den vägen, som Danmark och Holland är högerextrema partier de största partierna just nu. Däremot finns det ett annat mönster: just när flyktingmottagandet ökar, då ökar kritiken från dem som inte är vänligt inställda till flyktingar. Nu ser vi den största flyktingkatastrofen i modern tid, Syrienkriget. Det finns byar i Sverige där invånarantalet fördubblas på grund av nya flyktingar, och det är inget konstigt med att människor blir oroade. Just därför är det bra att veta att det går över. Sverige har sett en liknande period tidigare, när kriget i forna Jugoslavien pågick och tiotusentals flyktingar, framförallt bosnier kom till Sverige. Flyktingfientligheten ökade, ett rasistiskt parti kom in i riksdagen och människor gafflade om nationens undergång. Men det skulle inte dröja länge innan oron sjönk undan. När hörde du senast någon klaga på att Sverige översvämmas av bosnier? Så vad kan Vänsterpartiet göra? För det första se till att Sverige återgår till lägre arbetslöshet och mindre klyftor, vilket är det som gör vårt samhälle starkt. För det andra att lyssna på berättigade klagomål som finns kring de problem som finns med flyktingmottagandet, och rätta till dem. För det tredje, att stå upp för att vi och andra länder tar sitt ansvar för att ta emot flyktingar. ”Vi är bland de länder som har mest positiv inställning” ARON ETZLER 1/2015 Rött 3 Reportage Fredrik Salomonsson är fackklubbsordförande på Näs verkstäder. 4 Rött 1/2015 RÖTT besöker Avesta I Avesta har Sverigedemokraterna nästan tredubblat sitt stöd sen förra riksdagsvalet. I dag röstar närmare tjugo procent på partiet. Men stödet för partiets in vandringspolitik sträcker sig utanför SD:s väljarkår. Fredrik Salomonsson ber mig att visualisera en petflaska, till hälften fylld med vatten. Sen frågar han retoriskt: – Vad händer om du fortsätter att fylla på? Det rinner över! Petflaskan är i denna liknelse Sveriges ekonomi och vattnet, som flödar in och till slut får flaskan att svämma över, är invandringen. Vi befinner oss på Näs Verkstäder i Horndal, två mil nordost om Avesta. Sen två år tillbaka är Fredrik Salomonsson fackligt förtroendevald för IF-Metallmedlemmarna på Näs Verkstäder. Han målar upp jobbet som spännande men oerhört krävande. Förståelsen från medlemmarna är ibland minimal när förhandlingar med arbetsgivaren inte landar precis som de förväntat sig. Den som får ta mest skit är fackklubbsordföranden, säger han. Kanske är det därför han behöver komma ut i naturen med jämna mellanrum, för att slippa tjatet och gnatet inne på fabriken? Fredrik Salomonssons Facebook-konto avslöjar ganska snabbt vilka hans största intressen är utanför jobbet: fiske och jakt. Det är bilder på honom med stora gäddor i famnen och fällda rådjur. Även en och annan delad artikel, som riktar udden mot vargkramande storstadsbor, dyker upp i flödet. Men det finns också en annan typ av inlägg och artiklar som är ständigt återkommande på Fredrik Salomonssons Facebook-vägg, de om invandringen. Han har bland annat gillat en artikel från den rasistiska sidan Exponerat med rubriken: ”Finland utvisade 20 lata kriminella somalier”. – Det där är ju bara på skoj! Jag gillade den artikeln för att den är helt sjuk, förklarar Fredrik Salomonsson. I en diskussion om de asylsökande som vägrade stiga av bussen efter att ha blivit körda till en flyktingförläggning i Grytan utanför Östersund, skrev 1/2015 Rött 5 Socialdemokrat, men… – En del tror att jag är rasist bara för att man delar eller skriver vissa saker på Facebook, men det är jag inte, säger Fredrik Salomonsson som arbetar på Näs verkstäder. 6 Rött 1/2015 Fredrik Salomonsson ”Skicka hem dom igen om det inte passar” och i en annan kommentar i samma ämne skrev han ”Skicka hem skiten igen”. Men Fredrik Salomonsson röstar inte på Sverigedemokraterna. Han är socialdemokrat. – En del tror att jag är rasist bara för att man delar eller skriver vissa saker på Facebook, men det är jag inte, säger han. Fredrik Salomonsson är väldigt kritisk till Sveriges invandringspolitik. – Vad det handlar om egentligen är att vi har massor av uteliggare och arbetslösa ungdomar i Sverige. Det finns sjuka som utförsäkras, de hamnar i det som kallas för Fas 3. Samtidigt har vi en stor invandring som kostar flera miljarder kronor. Jag är socialdemokrat, men jag tycker att vi måste börja bromsa in det här. Vi måste börja ta hand om våra egna istället. Jag frågar honom om han inte tycker att det är en förenklad bild, just en sådan som Sverigedemokraterna förmedlar, där allt ont i samhället faller tillbaka på invandringen? – Jag tycker inte att de har en rasistisk bild. De vill begränsa invandringen. Den är för dyr helt enkelt. Efter riksdagsvalet den 14 september förra året stod det klart att Sverigedemokraterna, med sina 12,9 procent av rösterna, var Sveriges tredje största parti. I Avesta, liksom i flera andra kommuner, gick Sverigedemokraterna starkt framåt. 2010 röstade 7,21 procent av Avestaborna på SD i riksdagsvalet. 2014 hade den siffran stigit till 19,36 procent. ”Min egen bror röstade på SD” – Värst av allt är att min egen bror röstade på SD! Jag trodde aldrig att han skulle bli sverigedemokrat. Det känns lite konstigt. Vi står i ett kontrollrum inne på Avestas största industri, Outokumpu, Avesta järnverk. Den annars leende operatören Kurt Eriksson får något tungt i blicken när han berättar att hans bror röstade på Sverigedemokraterna. Kurt Eriksson menar att man inte pratar så mycket politik på rasterna. Men jag har svårt att tro honom. När den fackliga ombudsmannen, Patrik Sundin, som leder mig runt på den gigantiska anläggningen, frågar om det stämmer att det är många av FU-teknikerna som röstar på Sverigedemokraterna (ett rykte som Läs mer om XXX på sid XX–XX går) börjar Kurt Eriksson genast rabbla förnamn och smeknamn på en handfull SD:are. – Va, han?! Det trodde jag aldrig, mumlar Patrik Sundin till svars. Vi lämnar Kurt Erikssons kontrollrum och sicksackar vidare mellan de stora värmeugnarna. Trots att de flesta maskinerna står stilla på grund av service är det ett öronbedövande ljud inne på verket. I en fabrikssal stöter vi på Nille. Han har ett grått, flätat vikingaskägg, och visar sig vara riktigt pratglad. – Jag tror att stödet för Sverigedemokraterna ofta beror på ett grupptryck. Om en person, som är ledande i en grupp, är SD:are så är det lätt att alla andra hakar på. Till slut finns det ingen som ifrågasätter. – Här inne kan man höra folk som tror att flyktingar som kommer till Sverige får 25 000 kronor i månaden och en gratis cykel. Jag vet ju att det inte är så. Min fru jobbar med ensamkommande flyktingbarn och själv har jag rest över hela jorden, säger han. I ett kontor en bit bort träffar vi Christian och Johan. De är 40 respektive 30 år gamla och har tillsammans ett kvartssekels arbetslivserfarenhet på järnverket. – Det är egentligen ganska enkelt. Det beror på in- vandringen, säger Christian, när jag frågar varför han tror att så många i Avesta lade sin röst på Sverigedemokraterna. Han är öppen med att han har röstat på SD i de två senaste riksdagsvalen. Innan dess var han moderat. Johan, som sitter på en stol längs med ena väggen, säger att det är hans ensak vilka han röstar på. ” Jag tror att stödet för Sverigedemokraterna ofta beror på ett grupptryck.” – Vi har massa problem i Sverige: uteliggare och folk som hamnat utanför systemet. Men för dem finns inga pengar. Samtidigt bara öser man in folk från andra länder. Vi i Sverige tycker att vi är så duktiga på att hjälpa människor. Men när de kommer hit har vi ingen plan för hur vi ska ta hand om dem, tycker Christian. Både han och Johan menar att den bristande 1/2015 Rött 7 Reportage Porträttfoton denna sida: Peter Leander. ”Långsiktigt kommer vi att tjäna på att fler vill bo här. Då spelar det ingen roll om de kommer från Sala eller Mogadishu.” Lars Isacsson, kommunalråd (S) På järnverket Nille och Kurt arbetar på Outokumpu i Avesta. Kurt Eriksson får något tungt i blicken när han berättar att hans bror röstade på Sverige demokraterna. 8 Rött 1/2015 integrationen tillsammans med en ”massinvandring” har lett till att vi i dag har ett samhälle som helt saknar solidaritet. – Samhället har förändrats enormt de senaste 15 åren. Förr, om någon blev skjuten, var det en stor grej i media. Idag är det en liten notis. Folk kommer inte in i samhället. Det finns ingen solidaritet längre. Grannens hus kan brinna och ingen bryr sig. Sverigedemokraterna säger att det ska vara som förr, man vill återinföra folkhemmet. Media har bevakat SD väldigt hårt och kartlagt partiets historiska kopplingar till både rasistiska och nazistiska organisationer. Flera politiker har gjort grova rasistiska uttalanden. Men det är inget som stör varken Christian eller Johan. – I så fall kan man ju inte rösta på något parti. Alla partier har ju något i garderoben. Spela roll om det var på femtiotalet eller mer nyligen, säger Christian. När Sverigedemokraterna fällde regeringens budget, var det flera förslag som skulle ha gynnat industriarbetare som Johan och Christian: höjd a-kassa och mer pengar till Arbetsmiljöverket exempelvis. – Ja, ja. Men de får ändå inte ihop det. De tog pengar från en hög och la i en annan. Vad gör det om man får 100 kronor mer i a-kassa? Ingenting, anser Johan. Folk är missnöjda med välfärden När jag pratar med invånare i Avesta om vad Sveri gedemokraternas framgångar i kommunen beror på, får jag två svar: folk är missnöjda med de etablerade partierna. Kritiken riktas främst mot att skolan har blivit sämre, ”vi halkar efter”, som många uttrycker det, att sjukvården går på knäna och att arbetslöshe ten är hög, framförallt bland de unga. Men de som säger så beskriver inte nödvändigtvis alltid situationen i just Avesta. Istället tycks det handla om en mer generell upplevelse – hur det är i Sverige. Arbetslösheten i Avesta är 10,4 procent, bland den högsta i Dalarnas län. Ungdomsarbetslösheten är högst i länet och ligger på 22,1 procent. Kommunen är starkt beroende av hur det går för tillverkningsindustrin: Outokumpu och Stora Enso är tillsammans med kommunen de största arbetsgivar- Läs mer om SD på sid 12 & 20 na. Sen 2011 har tillverkningsindustrin på orten tappat 917 arbetstillfällen. Men vill man enbart förklara det ökade stödet för Sverigedemokraterna med dålig ekonomi och hög arbetslöshet blir det snabbt problematiskt. I Karlbo fick Sverigedemokraterna 21,57 procent av rösterna, den högsta andelen i hela Avesta. Men Karlbo är ett välmående villaområde. Här bor inga flyktingar. De enda invandrare man ser där, står bakom disken på någon av ortens två pizzerior. En man i 60-årsåldern, som jag träffar på bensinmacken i Karlbo, berättar att han har röstat på Sverigedemokraterna i de senaste fyra riksdagsvalen. Den andra orsaken till SDs ökade stöd i Avesta är en irritation över att de etablerade partierna inte ”vågar” ta i det som en del tror är den verkliga orsaken till att allt faller: invandringen. Fler flyktingar från Syrien I Avesta stavas invandringen Krylbo. För bara ett par år sedan stod hela huskroppar tomma i det bostads området. Ingen ville flytta dit. Men i takt med att kriget i Syrien förvärrades och att terrororganisatio nen IS flyttat fram sina positioner i Irak, har antalet flyktingar i Avesta ökat. Idag bor 688 asylsökande i Avesta. Samtidigt har kommunen ett avtal med Mig rationsverket om att också ta emot människor som just fått uppehållstillstånd. Innan 2013 bodde de flesta invandrare och asylsökande en bra bit utanför Avesta centrum. I och med att allt fler bosatt sig i Krylbo har det förändrat stadsbilden. Idag möter de infödda Avestaborna nysvenskarna i betydligt större utsträckning. En del säger att de är positiva till att Avesta hjälper flyktingar. Andra är inte lika glada. En man, som arbetar på en större industri, där han också är ordförande i IF-Metallklubben, uttryckte sig så här när jag talade med honom: – När jag cyklar kan ”de” gå mitt på cykelbanan. Plingar man flyttar ”de” inte på sig. Då blir man ännu mer förbannad. ”De” har liksom inget hyfs. Jag tycker det är lite läbbigt att man nästan ser fler mörkhyade människor i stan än vad man ser svenskar. Oemotsagda kan de växa Avestas kommunalråd Lars Isacsson (S) suckar när jag frågar honom om han blev förvånad över att näs tan var femte Avestabo lade sin röst på Sverigedemo kraterna i senaste riksdagsvalet. – Om man låter dem ha sina förenklade åsikter oemotsagda är det klart att de kan växa. Kanske är det Jimmie Åkessons polerade budskap som folk har tagit till sig. Avesta är en industristad och Sverigedemokraterna driver en väldigt antifacklig politik. När SD fällde regeringens budget satte de stopp för flera satsningar på arbetsmiljö och stärkt a-kassa. Det är tydligt att partiet bara drivs av en fråga, nämligen invandringen. ”Sverigedemokraterna driver en väldigt antifacklig politik.” Lars Isacsson menar också att en kommun som Avesta på sikt tjänar på invandring. – Många av de som varit asylsökande vill stanna kvar här. Vilket är bra. Vi har varit en kommun som stadigt minskat sin befolkning sen 1960. När vi har en positiv befolkningsutveckling gör det att vi kan ha kvar skolor i alla delar av kommunen. Vi kan ha kvar idrottsanläggningar eftersom vi har folk som är med i idrottsföreningarna. Långsiktigt kommer vi att tjäna på att fler vill bo här. Då spelar det ingen roll om de kommer från Sala eller Mogadishu. Camilla och Daniel Jag har stämt träff med Camilla Nordholm och hen nes pojkvän Daniel Vargas. Vi ses på Camilla Nord holms frisersalong, Salong Gaiaa, ett stenkast från Köpmangatan i Avesta centrum. Frisörsalongen har en ekologisk nisch. Kundkretsen består av människor som är beredda att betala lite extra för ekologiska produkter och ett bra hantverk, menar Camilla Nordholm. Daniel Vargas kom till Sverige från Chile som 17-åring. I dag börjar han så sakta närma sig medelåldern och har bara ett år kvar till 40. Efter gymnasiet fick han jobb på järnverket och har arbetat där sen dess. Camilla Nordholm säger att Sverigedemokraternas framgångar på sätt och vis skrämmer henne: – Visst känns det lite obehagligt att Sverigedemokraterna fick så många röster i Avesta. Men jag tycker inte att det är någon skillnad på Avesta före och efter valet. Det är inte som att det plötsligt är massa nazister här. Vi har slagit oss ner i ett par mörkbruna lädersoffor. Daniel Vargas berättar att flera av hans yngre ar betskompisar på järnverket är Sverigedemokrater. 1/2015 Rött 9 Reportage Ekologisk hårvård Camilla Nordholm har en ekologisk frisersalong ett stenkast från Köpmangatan i Avesta centrum. – Det är alltid samma fråga som dyker upp: varför tar Sverige emot så många fler invandrare än resten av EU? Det kostar pengar. De tänker att vi måste ta hand om vårt eget folk först. Jag tar inte illa vid mig. Så länge jag betalar skatt är vi på samma nivå. ”Inte flyktingarnas fel” Daniel Vargas säger att han röstade på Socialdemo kraterna i senaste valet. Men han har viss förståelse för Sverigedemokraternas framgångar. Ett land mås te byggas på arbete, inte bidrag. De som kommer hit måste jobba, annars blir folk irriterade. – Det är det som killarna på jobbet blir störda på. De gillar inte att de nyanlända bara lallar runt på stan. Det är inte flyktingarnas fel. Det är politikernas. Samhället bygger på jobb, inte bidrag. Jag är inte förvånad över att SD har vuxit, säger han. När Daniel Vargas pratar är det tydligt att han lägger ett större ansvar på sig själv som invandrare än på ”svenskarna”. Att betala skatt, ha ett arbete och göra rätt för sig är enda vägen till integration, menar han. Känns det inte provocerande att du som invandrare måste anstränga dig hårdare för att inte bli dömd som bidragstagare? 10 Rött 1/2015 Daniel menar att han alltid har blivit bra bemött i Avesta. Han känner sig som svensk. – Jag tror det beror på mitt namn. Folk tror att jag är adopterad. Sen heter jag inte Abdullah i efternamn. Det är annorlunda för de som kommer från exempelvis Somalia. ”Något inom politiken som inte funkar” Han gör en tankepaus och fortsätter: – Jag tänker att de unga killarna på mitt jobb som röstar på SD, deras föräldrar är säkert socialdemokrater. Någonting har hänt, någonting som de är missnöjda med. Jag kan tycka att det är något inom politiken som inte funkar. Det känns svagt. Camilla flikar in: – Sen tror jag att SD vann mycket på att de lyfte frågan. Det var inget annat parti som vågade göra det. Du menar invandringen? – Ja, de tog i frågan. Hade något annat parti sagt något hade de också vunnit jättemycket på det. TEXT: PETER LEANDER FOTO: MIKAEL FORSLUND Läs mer om AVESTA på sid 12 Foto på par i soffan: Peter leander Pojkvännen Daniel Vargas jobbar på järnverket. Daniel Riazat, riksdagsledamot & distriktsordförande för Dalarna, kommenterar till RÖTT: Bakgrunden är besvikelse och högerpolitik Teorierna om varför rasismens världsbild vunnit allt mer stöd är många. Det går inte att komma undan det mest centrala som handlar om en ekonomisk högerpolitik där klyftorna har ökat och därmed lagt grogrunden för rasismens frammarsch. Det gäller såväl på landsbygden som i större städer. Men det finns fler förklaringar. Det handlar också om besvikelsen över att landsbygden under många år lämnats i sticket. Detta märks i Dalarna. Känslan av att det mesta centreras till storstäder och att man inte lever med likvärdiga förutsättningar har fått delar av väljarkåren att lyssna till enkla svar på svåra utmaningar. När statens resurser till landsbygden minskar ställs helt plötsligt invandring mot en levande landsbygd. Vad gäller den klassiska förklaringen så är även den tydlig, allra mest på bruksorter där det varit en del varsel de senaste åren. Dessa varsel i kombination med en försvagad facklig rörelse, och på sina håll svag vänsterorganisering, har gjort det enklare för de rasistiska krafterna att ta sig in och vinna mark. När arbetare varslas pratas det helt plötsligt om hur vi kan ha råd med invandring samtidigt. Vi vet att dessa slutsatser leder bort folkets fokus från de verkliga problemen i samhället. Enbart tillsammans och med en tydlig vänsterpolitik kan vi förändra situationen. 1/2015 Rött 11 Främlingsfientligheten är inget urtillstånd, utan har etablerats som konfliktlinje av SD, i brist på andra. Fakta Jonas Wikström, Vänsterpartiets valanalysgrupp Vem röstar på SD? Avesta Fakta Antal invånare (2013): 21 582 Genomsnittlig förvärvsinkomst (2012) t kr: 254 Arbetslösa totalt (dec 2014): 10,4% Ungdomsarbetslöshet totalt (dec 2014): 22,1% Antal med ekonomiskt bistånd (2011): 697 Andel utrikes födda (2013): 11,9% Antal mottagna flyktingar 2013 (med uppehållstillstånd): 259 Antal asylsökande (januari 2014): 688 Största arbetsgivarna (antal anställda): Avesta kommun: 1800, Outokumpu: 700, Stora Enso: 600, Landstinget: 300. Så styrs Avesta (andel av rösterna): S: 49,05 M: 12,9 SD: 9,98 C: 8,22 AIL(lokalt parti): 6,32 V: 4,82 MP: 2,74 FP: 2,7 KD: 2,08 Så röstade Avesta i riksdagsvalet 2014 (andel av rösterna): S: 41,77 SD:19,36 M: 15,45 C: 5,63 V: 5,6 MP: 3,58 FP: 3,09 KD: 3,0 FI: 1,51 Rättelse I förra numret fanns en mening där det framställs som att VLindesberg har ”en svag organisation”. Detta vill V-föreningen dementera. RÖTT gör det gärna samt ber om ursäkt för felet! 12 Rött 1/2015 Två-klasser-i-ett-partiet Är det en MedelSvensson som bara avviker när det gäller en enda fråga eller en marginaliserad del av arbetarklassen ? Både före och efter valet har flera undersökningar gjorts, men slutsatserna om vem SD-väljaren är ser ganska olika ut. Små skillnader? en stark rädsla eller fientlighet mot muslimer. Så här kommenterade Jonas Wikström, (V), undersökningen på Twitter, när den kom: ”Främlingsfientlighet är inte något man bara har vaknat med en dag. Främlingsfientligheten är inget urtillstånd, utan har etablerats som konfliktlinje av SD, i brist på andra.” ”En halv miljon SDväljare tyckte ganska nyligen att det var viktigare med andra konfliktlinjer – de röstade ju på S och M i förra och förrförra valet. ”Att vara främlingsfientlig är ingen slut station. Det främlingsfientliga i SD-väljaren konkurrerar med andra tankar som kan få överhanden i nästa val. Om övriga partier gör ett bättre jobb.” I en undersökning från Linköpings universitet får panelen ta ställning till hur de ställer sig till att ha en muslim som granne, en muslimsk skötare till sina äldre eller som ingift i familjen. Frågeställningen gör att man kommer runt mer ”politiskt korrekta” svar. Det visar sig att de som är allra mest negativa till förslagen är SDs Etablerad? väljare. Men samtidigt I en annan undersökfinns i denna undersökning små skillnader i det ning, från SOM-institutet, som gjordes före valet man kallar främlingsär SD-väljaren oftast fientlighet/rädsla vad arbetare, jordbrukare/ gäller klass. Arbesmåföretagare tare, tjänsteeller pensionär. män och De finns ganska arbetslösa jämnt fördeär ungefär lade inom alla lika positiva inkomstskikt upp eller negativa. till 600 000 kr per Den enda SD på orter verkligt gemen- i periferin? år. SD-väljaren här är samma nämnaren oftast etablerad i denna bland SD:s väljare, tycks undersökning. De flesta vara det undersöksäger att de klarar sig ningen beskriver som bra eller ganska bra ekonomiskt. De flesta är ”nöjda eller mycket nöjda med sitt liv”. Arbetare? I Katalys rapport, Institut för facklig idéutveckling, är SD-väljaren ofta en LO-arbetare som gått till SD via Moderaterna. För dessa är flykting/ invandringsfrågan den allra viktigaste. Katalys nämner också de mindre bruksorterna, där folk upplever sig vara långt ifrån centrum och där orten präglas av utflyttning och avveckling. Katalys om SD: ”Samtidigt som SD representerar en antiliberal och rasistisk höger har de borgerliga partierna, möjligen med undantag av (KD), positionerat sig i det nyliberala hörnet. Detta har skapat ett tomrum som utnyttjats av SD.” Och: ”En tydlig vänsterhögerkonflikt i politiken minskar utrymmet för radikala högerpartier. ” Stiftelsen Expo, om SD: ”Hög arbetslöshet eller högt flyktingmottagande, eller ens båda två faktorerna tillsammans, betyder inte automatiskt framgångar för Sverigedemokraterna. Faktum är att SD i många av de kommuner som finns med på listan över högsta flyktingmottagande per invånare och andel arbetslösa inte ens når upp till riksgenomsnittet i riksdagsvalet.” Utbildning? En beskrivning som återkommer i media om SD-väljaren är att hen har låg utbildning. Som om låg utbildning i sig skulle vara orsak till rasism eller främlingsrädsla. Detta leder fel. Arbetarklassen har i stort sett alltid lägre utbildning, oavsett om de är socialister eller röstar på SD. Men som klass har den historiskt sett varit den som tydligast ställt upp mot fascismen. Medan överklassen (med oftast gedigna utbildningar) många gånger fungerat som medlöpare. Utbildningsnivå kan alltså inte vara en orsak i sig. Att SD-väljaren framstår som både etablerad och marginaliserad, kan bero på att det är två klasser i ett parti; en etablerad småborgerlighet, ofta mindre företagare, samt mer eller mindre marginaliserade arbetare. Den gemensamma nämnaren för SD:s väljare är framför allt synen på invandrare och flyktingar. Och att majoriteten är män. LOSITA GARCIA Läs också mer på www.katalys.org Bara RÖTT Det nya arbetslivet har visat sig medföra nya risker. Organisation & framtidstro ♥ ”Syftet (med denna kampanj) är att fler ska inse att vårt välstånd är ett resultat av konkurrenskraftiga företag.” Svenskt Näringsliv Påstående 2 ”Syftet med denna kampanj är att fler ska inse att vinst/ välstånd skapas av arbete. Kapitalisten/företagaren bidrar med kapital, men enbart kapital kan inte skapa något Bevis: Om arbete vore onödigt för att skapa vinst/välstånd skulle inte kapitalisten anställa någon alls.” Bettan Marx Bankchefer tar ingen risk om abdikering. Ledare inom socialdemokratin har gått den nyliberala vägen. Det har inte funnits någon vision om ett bättre eller annat samhälle på årtionen. Det saknas hopp. Vänstern måste skapa ett samhällsalternativ som går att lita på, tro på och kämpa för. Det handlar också om organisation. Partiet behöver bli mycket starkare i folks vardag, I det här numret synar vi SD på olika sätt. RÖTT intervjuar också Christina Höj Larsen om Vänsterpartiets syn på flyktingpolitiken. Vi berättar dessutom om de miljontals skattekronor som inte går till elever utan skolägare. Och RÖTT publicerar en första artikel i en serie om framtiden och socialismen. Ett politiskt vårtecken! LOSITA GARCIA, RED. Bara en hopplös förlorare i damstrumpa skulle komma på tanken att råna en bank utifrån, skriver Andreas Cervenka i Svenska Dagbladet. Ett proffs gör det inifrån. Efter den senaste finanskrisen i USA har uppdagats allvarliga brott som systematisk påverkan av styrräntan, (vilket påverkar kontrakt för 350 000 miljarder dollar), systematisk riggning av den internationella valutamarkna- den, marknaden för olika råvaror, samt bolånebedrägeOkunnig rånare. rier, penningtvätt, skatteflykt, och brott mot FN-sanktioner… Antal åtalade bankchefer: noll. Antal fällande domar: noll. Däremot har bankerna fått betala böter. Dessa kan dock fiffigt nog dras av på skatten. Källa SvD Veckans röda horoskop Stenbocken: Du vinner kärlek eller trisslott. Vattumannen: Kapitalismen drabbar dig. Igen. Fiskarna: Simma lugnt hela veckan. Väduren: En han/hen/hon/katt älskar ev. dig! Oxen: Du träffar en Skorpion/Chef/Överordnad. Tvillingarna: Make my dreams med Daryl Hall och John Oates. Kräftan: Se upp för en blå Volvo 740. Lejonet: Maximera din popularitet. Fråga hur andra mår. Jungfrun: Tillfälle att utmana patriarkatet! Vågen: Lägg dig inte i något alls denna vecka. Mima. 1/2015 Rött 13 Foto: Colourbox Att arbetarrörelsen organiserade sig är ju grunden till alla våra stora framgångar, allt ifrån löner och arbetsrätt, till hela välfärdsbygget. Lika viktigt och självklart är det därför för motparten, kapitalet, att splittra. Ju större klyftor och motsättningar inom folket, desto större vinster och tillgångar kan de som har makten roffa åt sig. ”Varför inte lägre skatt och några extra hundralappar i plånboken till dig som har jobb. Inte ska du väl slita för snyltare som bara är arbetslösa eller sjukskrivna?” Så skapas sprickor mellan människor som i grunden har samma intressen. Vilket är meningen. Tillsammans är vi nämligen otroligt starka även om det kan vara svårt att se det och överklassens intresse är därför att hela tiden blanda bort korten. Själva eller via ombud. Ingen borde alltså förvånas över att turen nu kommer till flyktingar och tiggare när nedmonteringar ska förklaras. Men det handlar också Påstående 1 RÖTT Du är bra! – Sannolikheten att Grekland lämnar euron tycks öka.. Om det skulle ske skulle den grekiska ekonomin stärkas rejält, säger Handelsbankens chefsekonom Jan Häggström. – Det ger en stimulans för ekonomin som man inte har i dag. Vi skulle kunna räkna med en betydande ekonomisk återhämtning för Grekland. Risken är att det skulle stärka den grekiska ekonomin så mycket att andra länder skulle vilja gå samma väg, enligt Jan Häggström. Ja, huga, säger vi på RÖTT. Källa Ekot Foto: Colourbox Varning för bättre tider Intervju Christina Höj Larsen är Vänsterpartiets talesperson i migrations- och flyktingfrågor. En splittring efter etniska gränser försvagar arbetarklassen. Det tjänar högern på, säger hon. Står vi eniga och tillsammans, blir vi istället en enorm kraft att räkna med. 14 Rött 1/2015 Bara tillsammans är vi starka Christina Höj Larsen har utsikt över en gränd i Gamla stan. Husen står tätt och inte mycket ljus sipprar in. Här arbetar hon med frågor som gäller människor på flykt. Den största flykting strömmen sedan andra världskriget påverkar även Sverige. F Foto: Losita Garcia lyktingen har plötsligt hamnat i politikens fokus. ”Invandringsfrågan” har klättrat till sjunde plats, när det gäller vilken fråga väljarna anser viktigast. SD har länge framställt flyk tingar som en kostnad och ett ”problem.” KD har gjort utspel där de närmar sig SDs beskrivning. De borgerliga beskyller samtidigt Socialdemokraterna för att inte ha någon integrationspolitik och Socialdemokraterna anklagar de borgerliga för samma sak. I krisens Europa pekas också ”den främmande” ut som orsaken till det ekonomiska eländet. De högerextrema partierna växer. Att dölja verkliga problem genom att peka finger åt en eller annan minoritet är förstås inget nytt. Nazisterna pekade ut judarna som roten till allt ont. Också då handlade det om hög arbetslöshet, om ekonomisk och politisk kris i Tyskland. Skickligt avleddes folkets vrede och storkapitalet kunde i lugn och ro rusta för ett nytt krig, samtidigt som de gjorde sig av med politiska konkurrenter. Fascismen tog makten. I Sverige, ett samhälle där välfärden och arbetsvillkoren faktiskt har försämrats finns också en grogrund för SD att verka i. Utan välfärdens nedmontering hade SD haft en mycket liten damm att simma i. I den verkliga verkligheten är det förstås helt andra än flyktingar och tiggare från Rumänien som skor sig; en överklass som blir allt rikare, arbetsgivare som blir allt starkare, allt färre som äger allt mer av de samlade inkomsterna. Men dessa angrips aldrig av SD. Deras mål är inte att utmana makten, deras mål är splittring. Jag ber Christina Höj Larsen att berätta om bakgrunden till den stora flyktingströmmen. – Det är den största flyktingkatastrofen sedan andra världskriget, det är drygt 50 miljoner människor på flykt. Den största gruppen just nu är de som flyr slakthuset Syrien, säger hon. De flesta till grannländerna: 1,1 miljoner till lilla Libanon, Jordanien 600 000, Turkiet har drygt en miljon, Egypten 140 000. Det kan man jämföra med att EU, USA och Kanada totalt har tagit emot 170 000 flyktingar. Dessutom flyr folk från Irak, Eri trea, Afghanistan… Stormakterna slåss i många länder direkt eller genom ombud och det kommer att vara så under lång tid. Idag syns ingen lösning på problemen, säger hon. Sverige har tagit ansvar Men Sverige har tagit emot 47 000 syriska flyktingar och där med tagit ett stort ansvar, säger Christina. – Och vi har gjort det förr, säger hon. Vi tog emot 60 000 under Balkankriget. Vi tog emot flyktingar efter Ungern 1956, och danska judar under andra världskriget. I Dublinförordningen, som alla EU-länder skrivit på, stadgas att flyktingar måste söka asyl i det första landet som de kommer till i EU. Något som blir en orimlig börda för länderna norr om Medelhavet. Grekland, Italien och Spanien gör en stor insats som första land, även om de inte klarar av det på ett bra sätt, säger Christina. Grekland gör det definitivt inte. Om Grekland skulle hantera alla sina asylansökningar skulle det ta 26 år. Och Italien ligger på gränsen, menar hon. Idag löser man det så att man inte tar ”Den största flykting- katastrofen sedan andra världskriget.” 1/2015 Rött 15 Flyktingar och invandrare måste ha samma arbetsvillkor som infödda svenskar. Allt annat är ett slag mot arbetarrörelsen, anser Christina Höj Larsen. SD röstar Innan riksdagen tog ställning till statens budget för 2015 sa SD att de skulle rösta för den budget som ”var minst skadlig för Sverige.” De röstade sedan för de borgerliga partiernas budget. Det betyder att de efterlängtade förbättringarna för till exempel pensionärer och arbetslösa inte blir av eller svårare att genomföra. Det samma gäller satsningar på äldreomsorg och sjukvård. 16 Rött 1/2015 fingeravtryck av alla, utan de kan söka sig vidare till andra länder. Italien har också räddat tiotusentals flyktingar från att drunkna. – Vänsterpartiet anser att flyktingana ska få söka asyl i det land som de önskar, säger Christina Höj Larsen, och Vänsterpartiet anser också att alla EU:s länder ska ta emot fler flyktingar. – Vi är emot Dublinförordningen för att den kränker asylrätten. Om jag vet att jag har större möjlighet att få skydd i ett visst land måste jag ha rätt att söka skydd där, säger hon. Vänsterpartiets förslag Hon förklarar hur Vänsterpartiet ser på flyktingmot tagandet i Sverige. Det ska vara ett nationellt ansvar, säger hon. Det är staten som ska se till att det finns bra mottagarförhållanden och samtliga kommuner ska vara skyldiga att ta emot, enligt lag. – Att respektera asylrätten och ge människor skydd är ju något vi har bestämt tillsammans att vi ska göra och då är det viktigt att alla är med och hjälper till. Precis som man inte kan välja bort skola eller äldreomsorg så ska man inte kunna välja bort flyktingmottagande, förklarar hon. Och det låter ju rimligt. När intervjun gjordes var Vänsterpartiet det enda partiet som tagit fram förslag på hur detta ska gå till rent praktiskt. (Se förslagen på sidan 19) Under början av året har dock frågan om flyktingmottagande och integration fullständigt exploderat. FP och KD har presenterat förslag som huvudsak ligen fiskar i SD-vatten. Men samtidigt har också en del bra förslag kommit på bordet och Christina Höj Larsen menar att regeringen nu närmar sig Vänsterpartiets synsätt. Vänsterpartiet anser exempelvis att ett statligt fastighetsbolag ska ansvara för att ta fram anläggningsboenden, även i modulform. Det senare eftersom det finns en hel del kommuner som väljer att inte bygga hyresrätter, enligt Christina Höj Larsen, helt enkelt för att de inte vill ha den typen av invånare. Det handlar framför allt om rika och borgerliga kommuner. – Men vi vill att även Danderyd och Vellinge tar emot. Det är viktigt, säger hon med eftertryck. Det här förslaget skulle göra stor skillnad. – Som det är nu placeras oftast flyktingar i kommuner där Bert Karlsson och ”Frasse Fixare” hittar tomma bostäder och där det ofta inte heller finns arbetstillfällen. Därför är det viktigt att vi hittar en bättre fördelning. Ingen sak för ”marknaden” – Det ska inte vara marknaden som planerar flyk tingmottagandet, det blir aldrig bra. Vi vill att det ska vara staten som planerar och vi vill inte heller att det ska kunna göras vinst på människor som söker asyl. RÖTT har tidigare berättat om hur Migrationsverket upphandlar flyktingförläggningar. Som alla upphandlingar är de hemliga och oftast är det den billigaste som vinner. Övergivna hotell, vandrarhem eller liknande anläggningar i glesbygd. Det är den här ”affärsverksamheten” som Bert Karlsson specialicerat sig på. Kommunerna har inte getts möjlighet att planera för fler barn i skolan eller se till att det finns bussar som går till skolan. Sådana basala saker har kommunerna fått klara av själva i en hast. Liksom när det gäller skola, sjukvård och annan service överlät den borgerliga regeringen flyktingmottagandet till Läs mer om flyktingar på sid 18-19 Foton denna sida: Colourbox 50 miljoner är just nu på flykt i den största flyktingkatastrofen sedan andra världskriget. De allra flesta hamnar i grannländerna. ”marknaden”. Och det blev ungefär lika bra som bredbandsutbyggnaden eller järnvägsspåren. En tillgång för många orter Samtidigt vill Christina Höj Larsen berätta att det finns många glesbygdskommuner i Norrland som är mycket glada över flyktingarna. – De bryr sig inte om varifrån folk kommer, utan ser att det är flyktingarna som gör att de kan behålla skolan, sjukstugan och annan service. Även om allt kunnat planerats bättre. Flyktingar ses alltså som en tillgång och en möjlighet på många avfolkningsorter. Med bättre framförhållning och information, ja, varför inte delaktighet, hade kanske helt onödiga motsättningar kunnat förhindrats på andra? – Idag tittar Migrationsverket på hur man ska kunna göra undantag och välja bort orter där man inte kan ta emot på ett bra sätt eller där det blir för tätt. Likaså funderar man på hur kommunerna ska kunna bli informerade tidigare. Vad är Vänsterpartiets uppgift nu? Vi byter perspektiv och jag ber Christina berätta om hur hon ser utvecklingen i stort. – Historiskt sett vet vi i Vänsterpartiet att både rasismen och fascismen splittrar oss och hindrar oss att nå våra mål. Det är inte de som flyr som ska bekämpas, säger hon. Frågan är inte om vi ska ge dem skydd som flyr – utan hur. SD ser hon som mycket farligare än 1990-talets Ny Demokrati. SD har lyckats knyta an till allmänna värderingar och gjort sig viktiga i människors vardag på ett sätt som Ny Demokrati aldrig klarade av. – Så jag är mycket, mycket orolig. Det är två saker som Christina pekar ut som spe- ciellt viktiga frågor för Vänsterpartiet att diskutera: – För det första att högern kan komma att använda flyktingmottagandet som slägga mot vår arbetsrätt och våra arbetsvillkor och föreslå lägre löner, de facto baserad på etnicitet. Att högern vill splittra oss ytterligare. Det enda det kommer att leda till är att arbetare ställs mot arbetare och det kommer verkligen att göda rasismen. – Det andra är att etablerade partier tror att de kan tränga undan SD genom att tävla på deras planhalva. Det kan man inte! Det enda som händer är att man bekräftar SD:s världsbild och att ännu fler ansluter sig till dom. – Vänsterpartiets uppgift är att ständigt se till att det finns en höger-vänsterdebatt som drar bort partierna från mitten, så att vi får en tydlig konflikt på höger-vänsterskalan. Därmed görs den konflikt som SD vill föra in i människors liv, oviktig. – När vi pratar om inkluderingspolitiken så är högerns lösningar alltid att vi ska ha ”lägre trösklar”, det vill säga lägre ingångslöner, att vi ska luckra upp LAS och andra viktiga framsteg som vi har gjort som arbetarrörelse. Det är absolut inte lösningen! Det enda det kommer att leda till är att arbetare ställs mot arbetare och det kommer verkligen att göda rasismen. TEXT: LOSITA GARCIA 1/2015 Rött 17 Problemet i Sverige är ju inte att vi är för många, utan att vi inte har någon politik för full sysselsättning. Fakta Christina Höj Larsen Flyktingar, myter & fakta Vilka och hur många är det som kommer till Sverige? Under år 2014 kom det cirka 81 000 asylsökan de till Sverige. Syrier var den största gruppen asylsökande, därefter följer eritreaner och statslösa. Under året har sedan totalt 33 500 personer beviljats skydd i landet. Cirka hälften av de asylsökande som beviljats uppehållstillstånd kom från Syrien. Att förenas med familjemedlemmar fortsätter att vara det vanligaste skälet för uppehållstillstånd. Drygt 30 procent var anhöriga till flyktingar. Resterande var anhöriga till svenska medborgare och andra som är bosatta i landet. Arbetskraftsinvandringen till Sverige minskar. Under året beviljades 15 800 personer arbetstillstånd. De vanligaste yrkena var bärplockare och dataspecialister. Uppehållstillstånd för studenter ökar kraftigt. I år beviljades nästan 9 200 uppehållstillstånd. Källa: Migrationsverket 18 Rött 1/2015 6 FRÅGOR TILL HÖJ LARSEN (V) Är det bättre att hjälpa där är här? – Det är en falsk motsättning. Man blandar ihop bistånd och flyktingmottagande. Det hjälper ju inte en familj som flytt hit om det finns bra latriner i Jordanien. Det krävs både bistånd på plats och att människor kan få skydd. Om vi inte gör det måste vi lämna de FN-konventioner som vi skrivit under. Hur kan andra länder strunta i FN:s konventioner? – FN påtalar detta ofta och kräver att fler länder tar ansvar. Men FN har inga sanktionsmöjligheter idag. – Men att andra gör fel gör det inte mer rätt. Tar vi emot ”fel” eller ”för många” flyktingar? – Asylskäl är individuella. Det bygger på att varje individs sak ska prövas. Det gör att man inte kan jämföra en människas asylskäl med en annans, man kan inte jämföra eller gradera flyktingskälen som en flykting vid gränsen har, med en annan i ett flyktingläger. Har man asylskäl så har man. Den rätten ar absolut, antingen har man det eller inte. I annat fall hade vi kunnat säga till de danska judarna som kom under andra världskriget att deras skäl inte var lika ömmande som för de judar som befann sig i Tyskland. – Vi kan inte heller gradera mänskligt lidande. Uppfyller du asylkraven så får du skydd. Vi kan inte säga att ”vår mängd av mänskligt lidande är uppnådd i år, var vänlig återkom med ditt lidande nästa år.” Hur många som flyr kommer att variera beroende på situationen i världen. Hur ska flyktingar få jobb och bostad? – Vi har problem i Sverige idag med bostadsbrist och arbetslöshet. – Men det är ju saker som vi tagit itu med förut. Det gjorde vi som arbetarrörelse. Inte genom att säga att några av oss inte ska finnas här, utan genom att jobba starkt för en välfärdsstat. Det gjorde vi exempelvis genom att bygga bostäder, Vi lyckades bygga en miljon bostäder på tio år, för det fanns en politisk vilja att göra det. Bild: Max Gustafson På samma sätt måste det finnas en politisk vilja att ha full sysselsättning och i vår budget så är vårt mål att alla ska ha rätt till arbete. Då spelar det ingen roll om vi kommer från Karlstad eller Kigale. Alla ska ha rätt till arbete och bostad. – Problemet i Sverige är ju inte att vi är för många, utan att vi inte har någon politik för full sysselsättning, arbete och utbildning. Ser du arbete åt alla som en realistisk möjlighet? – Självklart kan vi skapa arbete! Hela vår ekonomiska politik syftar ju till det. Knappast någon skulle säga att vi ”inte kan ha” ungdomar på grund av ungdoms arbetslösheten. – Man måste hitta en politisk lösning på det. Och det har Vänsterpartiet eftersom vi har en politik som skapar just arbete. ”Vi lyckades bygga en miljon bostäder på tio år, för det fanns en politisk vilja att göra det.” Vänsterpartiet om flyktingmottagande Staten bör ha det övergripande ansvaret för att ta emot flyktingar och migranter till Sverige. Flyktingmottagandet ska därför ha en tydlig nationell styrning och tillräcklig statlig finansiering. Kommunerna ska stå för genomförandet av introduktionen av nyanlända, mot tillräcklig ersättning från staten. Introduktionen av nyanlända ska starta från dag ett. Har flyktingar särskilda behov för att komma i arbete? Losita Garcia Staten ska äga anläggningsboenden som Migrationsverket ska förfoga över. På så vis drivs vinstintresset ur verksamheten. Det ska finnas anläggnings boenden i modulform som snabbt kan byggas där behov uppstår. Ingen kommun ska kunna säga att det inte går att ordna fram bostäder. Rätten till eget boende. Vänsterpartiet är för att asylsökande ska ha rätt att välja var man vill bosätta sig under asyltiden. Rätten att arbeta under asyltiden. I och med de nya reglerna för utomeuropeisk arbetskraftsinvandring, har möjligheten att arbeta under asyltiden begränsats. Det tycker vi är dåligt. Vänsterpartiet vill att Migrationsverket i betydligt högre utsträckning än i dag bör använda sig av möjligheten som finns att bevilja asylsökande undantag från kravet på arbetstillstånd. Höj kvaliteten på Sfi: tydligare individualisering av undervisningen och fler undervisningstimmar per vecka. Sfi ska kunna läsas i kombination med praktik, arbetslivsorientering, annan utbildning eller förvärvsarbete. Lärarkompetensen inom Sfi behöver stärkas. Det handlar dels om satsningar på vidareutbildning, dels om att ställa tydliga behörighetskrav. Snabba på processen kring validering och kompletteringsutbildningar. Validering handlar om att synliggöra en persons kompetens, oberoende av på vilket sätt man har lärt sig. Höj dagersättningen för asylsökande. Dagens nivå är skamligt låg och går inte att klara sig på. Ersättningsnivån har inte ändrats sedan 1994. (Något nedkortat, Red.) Foto: Colourbox – Det som behövs är en bättre och effektivare Sfi med lärare som är specialiserade att lära vuxna tala svenska, vi behöver ha en bra validering så att människors utbildningar från hemlandet kommer till nytta här. – Det behövs kompletterande utbildningar för att bygga på det som saknas. Vi ser behov redan idag på arbetsmarknaden, men vi har inte möjligheter att möta dem. Alla ska ta emot. En lagstiftning ska genomföras som gör samtliga kommuner i Sverige skyldiga att ta emot flyktingar. Det innebär att alla kommuner ska förbereda för mottagande av nyanlända flyktingar och anhöriga vad gäller bosättning, Sfi, skola, förskola och så vidare. Det antal personer som varje kommun ska ordna bosättning för ska vägas mot kommunens invånarantal. En del av välfärden ”Precis som man inte kan välja bort skola eller äldreomsorg så ska man inte kunna välja bort flyktingmottagande.” 1/2015 Rött 19 Fackligt SD vill försämra LAS Ali Esbati, arbets marknads politisk talesperson, V ”Om debatten skulle handla om välfärd och fackliga frågor, så skulle SD ha svårt att hävda sig. Många vet helt enkelt inte om vilket utpräglat högerparti det är.” SD går framåt inom vissa branscher inom LO, men inte inom andra trots att de också kan bestå av många invandrare. Det är i de branscher där arbetskraften har olika villkor som man röstar på SD, som inom Transport och Byggnads. Vad kan man göra åt det? RÖTT ber Ali Esbati, arbetsmarknadspolitisk talesperson att berätta om hur Vänsterpartiet ser på det. Samma mönster – Vi ser samma mönster internationellt och rent generellt i samhället, säger Ali Esbati. Det är inte som SD påstår i länder eller områden dit det kommer många flyktingar som det uppstår motsättningar. Det stämmer oftast inte alls. Utan det är där det uppstår en social konflikt av något slag. När det gäller att få bort de villkor som skapar motsättningar, säger Esbati att det inte finns någon quick fix för att lösa problemen. Men att det finns en hel del man kan göra. Bindande kontrakt En viktig sak är ta tag i arbetskraftsinvandrarnas villkor. Det är oftast de som drabbas hårdast, de får jobba för usla villkor och det i sin tur skapar den största pressen nedåt på löner och villkor i de branscherna. Anställningskontrakten som ges till dem som ska komma hit för jobb, måste vara bindande. Idag kan arbetsgivaren lova en sak, även på ett papper, och sedan 20 Rött 1/2015 helt ändra villkoren när arbetaren väl kommer till Sverige. Abetare som utnyttjas måste också kunna anmäla det utan att de sparkas ut. Kriminella företag ska hindras ta in arbetskraftsinvandrare. – Tack vare bland annat Vänsterpartiets tryck i frågan har det blivit en faktisk förbättring i hur Migrationsverket bedömer ansökningar. Men det krävs mer och det krävs tydligare regler, säger Ali Esbati. När det gäller transportbranschen så tog den borgerliga regeringen fram en del regler i sista stund, som gör det lättare att stoppa åkeriföretag som kör olovligt eller som inte betalat skatt etcetera. Också här utnyttjas förare av skrupellösa åkeriföretag, som dessutom konkurrerar ut de schysta. Men reglerna har stora luckor. Vänsterpartiet kommer att jobba hårt för att täppa till dom. Helt avgörande Lex Laval måste också rivas upp. Det är helt avgörande för att facken ska kunna försvara kollektivavtal och villkor. Lavaldomen är den som gör att fackföreningar inte får eller kan kräva samma villkor och löner för utländsk arbetskraft som för inhemsk. Detta gör att arbetare från andra länder ofta har mycket lägre löner på svenska byggarbetsplatser. Fler arbetsmiljöinspektioner är också helt akut. – SD är ett parti som pratat mycket om det här, men när man valde om det var viktigast att det kom 100 miljoner till arbetsmiljöarbetet eller om Mattias Karlsson skulle få vara med mycket på TV, så valde man det senare och röstade nej till de här helt nödvändiga pengarna. – Det säger en del om vad SD är för typ av parti, säger Esbati. Att huvudentreprenören ska vara ansvarig för hela kedjan av underentreprenörer är ett annat av Vänsterpartiets krav för att motverka olika villkor. Exempelvis har dessa kedjor av underentreprenörer också lett till att många arbetsplatser blivit farligare än förr. (Se även krönikan här intill). Ali Esbati nämner också bemanningsföretagen. De samverkar i denna soppa av försämringar till att hota eller dumpa löner och villkor. Helt enkelt för att de fast anställda kan bli utbytta om de säger ifrån. Och idag kan företag ta in extra bemanning i åratal. – Det måste bort, säger Esbati. Bemanningsföretag ska inte kunna vara inne år efter år. Helst vill Vänsterpartiet förbjuda bemanningsföretag så att folk kan bli anställda direkt av arbetsgivaren, men så länge vi är med i EU, kan vi inte det. Däremot reglera bättre. ”Lägre trösklar” – Och det som kallas ”lägre trösklar” för flyktingar betyder i praktiken sämre villkor. Olika villkor rycker sönder arbetarkollektivet. Det är en grogrund för mer rasism. Ali Esbati återgår till frågan om SD:s agerande i budgetomröstningen: – Man måste komma ihåg att det fanns ett konkret förslag att höja både golv och tak i A-kassan. Något som är oerhört viktigt för arbetarkollektivet. Men SD tyckte annat var viktigare. – SD:s retorik låter på ett visst sätt, men både programmatiskt och i verkligheten är det ett rent högerparti, menar han. SD:s hela utgångspunkt är att det inte finns motsättningar mellan arbete och kapital, mellan arbetare och arbetsköpare. Till exempel har de gått längre än den borgerliga regeringen vad gäller Lagen om anställningstrygghet, de vill försämra LAS ytterligare, genom att låta företag undanta fem anställda. Det skulle betyda att LAS inte skulle fungera alls vid uppsägning på många mindre arbetsplatser. Om debatten skulle handla om välfärd och fackliga frågor, så skulle SD ha svårt att hävda sig, menar Esbati. Många vet helt enkelt inte om vilket utpräglat högerparti det är. – Ska man möta SD, ska man röra sig kring frågor som har med välfärd och fackliga villkor att göra. Det är det svåra, men helt nödvändiga sättet, säger Ali Esbati. Losita Garcia Krönika När började egentligen framtiden? Stefan Slottensjö Byggnadsarbetare & ledamot i styrelsen Byggnads Stockholm-Gotland V Plus! Att arbetsmark nads- och villkors frågorna äntligen blivit politik igen. Minus! Att den nyliberala politiken fortfaran de biter sig fast och att marknaden t.ex. genom TTIP skaffar sig mer makt. i sitter vid fikabordet i vår byggbod och tittar ut över arbetsplatsen där kranar svänger runt med last, ställningsbyggare bygger ställning och montagekillarna tar emot ännu ett nytt väggblock av betong från kranen. – Så allt har blivit, suckar en av mina jobbarpolare högt medan han försiktigt sörplar på sitt heta kaffe. Se hur de gör, säger han och pekar genom bodfönstret på några av montörerna som drar en överlastad vinglig materialkärra över gårdsplanen. – Ja, det där har man sett förut, säger Stoffe som också kikar ut. Ett sånt jävla skräp de måste jobba med, den kan ju för fan välta när som helst. Men de vågar väl inte säga ifrån för då åker de hem på direkten, sen tittar han ner i sin tidning igen. Som inget märkvärdigt har hänt. Och det hade det ju inte heller. En nedlastad pumpvagn med en stor stuv femmeters stålreglar för innerväggar transporteras över bygget. En ställningsbyggare försöker samtidigt hiva upp ställningsspiror till sin kollega fem våningar upp och en annan gestikulerar vilt till sin jobbarpolare eftersom de varken hör eller förstår varandra. En dag som andra. Men inte som alla andra dagar. På väg ut från fikat muttras det lite. ”Stackars jävlar.” ”Snart är vi där allihop”. Så skingras gänget på väg mot olika delar av bygget. Så här var det inte förr, tänker vi. Byggena har visserligen aldrig varit en plats för kontemplation, riskfyllt har det varit och olyckor har hänt. De flesta har sina skråmor, en skuren tumme en ömmande armbåge, en rygg som kräver den märkligaste sovställning, men det är annorlunda nu. Speciellt för några – och de några blir bara fler. I vår nya sköna värld har många människors inflytande över sitt jobb förändrats. Vi i byggbranschen har tidigare haft ett stort inflytande över vår vardag och hur vi utför våra jobb. Och byggjobbarna har varit ganska så stolta, sammansvetsade i laget och facket. Kunnande och yrkesstolthet har gått hand i hand med respekt. Vi har behövt varandra. Någonstans, någon gång, förändrades det. Men när vi försöker hitta det speciella tillfället, den speciella dagen, det särskilda bygget där framtidens förändringar började, löser det upp sig i dimma. ”I dimridåerna har man lyckats döpa om kapitalismen till ’marknaden” Sanningen är säkert att det inte finns något specifikt tillfälle, ingen exakt plats för samhällsutvecklingen. Nu måste vi söka svaret i dimman av misstag vi själva gjort, alla dagar vi inte brytt oss om att säga nu får det vara nog. Men också i det grundläggande – pengarna styr. De som verkligen styr över samhällsutvecklingen, våra liv och villkor har lyckats få oss att tro att de inte finns och att de, om de nu ändå finns, i vart fall inte vill något ont. I dimridåerna har man lyckats döpa om utsugningen, utnyttjandet, kort sagt kapitalismen – till ”marknaden”. Marknaden som med något slags låtsat gemensamt intresse vrider utvecklingen mot sämre villkor genom att splittra arbetslivet, skapa osäkrare anställningar i så små enheter det bara går, som uppmuntrade processen i EU för att kunna starta huggsexor om priset på arbete, säkra jobb och schyssta villkor. Den här osynliga väsendet har förstås både hjärna, ansikte och vilja. Och därför pågår också hela tiden en maktkamp om utgången av framtiden. Idag, och varje dag, i det nya Sverige. 1/2015 Rött 21 Skolan Ingen vill prata om vinsten Efter riskkapitalbolagens intåg på skolmarknaden har debatten om vinstnivån i mindre skolor och förskolor kommit i skymundan. Men många av dessa har gjort sina ägare till mångmiljonärer på några år. Som lilla Labanskolan i Uppsala som på fem år gjort en vinst på 21 miljoner kronor. A tt göra vinst på förskolebarn och ungdomars ut bildning och fostran har varit problematiskt för alla inblandade allt sedan starten. För Social demokraterna och Miljöpartiet – som svängt lite hit och dit genom åren beroenden på opinionen – för de bor gerliga partierna och för skolbolagsdirektörer som fått allt svå rare att för medborgarna visa på fördelarna med den så kallade valfrihetsrevolutionen inom skolan. Efter att som skolreporter följt utvecklingen från de första Pysslingenförskolorna till riskkapitalbolagens framväxt och intervjuat många nya skolföretagare framkommer ett tydligt mönster: ingen vill tala om vinst. Vinster, inget man vill skylta med Företagare i andra branscher är ofta stolta när de går med vinst. De sätter gärna upp diplom på väggarna från ratinginstitut som visar soliditet och vinstmarginaler. Men under alla år har jag inte mött någon ägare till förskolor eller skolor som inte vridit sig besvärat när frågan om företagets vinst förts på tal. En av de allra första skolbolagsdirektörer som jag intervjuade var Jan-Åke Ahlström som startade Utvecklingspedagogik AB 1993. Jan-Åke var ursprungligen slöjd lärare och avancerade inom särskolan, som på den tiden hade landstingen som huvudman. Det här var i början av det som den borgerliga regeringen kallade val frihetsrevolution. För att få fart på revolutio- nen knoppades förskolor och skolor av till rektorer och förskole chefer. Oftast billigt, långt under marknadsvärdet. Många helt nystartade företag kunde därför gå med höga vinster redan första verksamhetsåret. Det hände att första årets vinst var högre än vad de fått betala för hela skolföretaget. Jan-Åke Ahlström tog chansen och övertog särskolan i Sollentuna. På frågan om den höga vinsten redan från starten ville Jan-Åke knappt tillstå att det var någon egentlig vinst. Den såg han främst som en buffert om något oförutsett skulle inträffa, om någon lärare skulle bli sjuk. Sedan dess har företaget haft drygt 20 vinstrika år. Bara under åren 2011 till 2013 har Utvecklingspedagogik Sverige AB haft en sammanlagd vinst på omkring 17 miljoner. Det här är en vinstnivå som har varit ganska konstant allt sedan starten och som tickat in år efter år. Så visst finns det en buffert i dag om en lärare skulle bli sjuk. Mycket av pengarna har i dag samlats i det bolag som kort och gott heter Jan-Åke Ahlström AB. Här finns tillgångar på drygt 75 miljoner och mycket lite skulder. Skolverksamheten fortsätter i Utvecklingspedagogik AB där sönerna i dag är VD och vice VD. Slöjdlärare tog över särskola. Idag har företaget 75 miljoner i tillgångar. 22 Rött 1/2015 Vinstnivå på topp Det är främst riskkapitalbolagen som fått klä skott för vinstjakt. Men många mindre skolföretag har en vinstnivå som inte ens riskkapitalbolagen kan drömma om. Jag ska återkomma till de riktigt vinst rika företagen, men först en liten återblick Många mindre skolföretag har en vinstnivå som inte ens riskkapitalbolagen kan drömma om. 1/2015 Rött 23 Skolan – Jag har inte startat skolan för vinsternas skull. Det har bara blivit så, säger Age Sanner Persson, t.h. ägare till Labanskolan, som dragit in nästan 35 miljoner i vinst på 14 år. Skolägare behåller pengar som ska gå till barnen. om hur en alldeles unik skolmarknad kunnat växa fram i Sverige på bara 20 år. Mellan 1998 och 2012 har den skattefinansierade välfärden som drivs i privat regi ökat från 7 till 17 procent och omfattade 2012 över 100 miljarder. Privatiseringsvågen startades 1992 av regeringen Bildt. Kommunerna blev då tvungna att betala skolpeng till privata företag som ville starta en skola. När Socialdemokraterna återtog makten 1996 så skärptes reglerna, men samtidigt höjdes skolpengen från 85 procent – av vad en elev i den kommunala skolan kostar – till 100 procent. Nu dyker riskkapitalbolagen upp Drygt tio år dröjde det innan det första riskkapitalbolaget träd de in på skolmarknaden. Det var danska Axcel som köpte upp den vinstrika JB-koncernen. Det här var en tid när riskkapi talbolagen letade nya marknader. Efter finanskrisen fanns det många billiga företag som var öppna för uppköp. Riskkapital bolagen köpte upp företag, sparkade personal, höjde vinsterna och sålde dem vidare efter några år. När det blev svårare att hitta företag att köpa upp så vände sig riskkapitalbolagen mot välfärdsmarknaden. Affärsmodellen 24 Rött 1/2015 är att bara gå in med en mycket liten andel egna pengar. Lånade pengar ger en mycket högre utväxling på det satsade kapitalet när företagen säljs vidare. Nackdelen är att skolor som blir uppköpta blir sårbara eftersom belåningsgraden blir mycket hög. Belåningsgraden för Academedia – den i särklass största skolkoncernen – som ägs av riskapitalbolaget EQT, är 130 procent. Det är cirka tre gånger så hög belåningsgrad som företagen på Stockholmsbörsen har. Under 2012 tilltog kritiken mot riskkapitalbolagens strategi att gå in i välfärdsbolag och skolor med siktet att snabbt sälja dem vidare. Den framtid som målats upp när Bildtregeringen startade sin välfärdsrevolution visade allt större sprickor. Privata förskolor och skolor skulle få nya pedagogiska modeller att blomstra och ge lärare och föräldrar små lokala alternativ till den allmänna skolan. Så blev inte fallet. Det blev framför allt aktiebolagsskolorna som ökade. I samma takt som valfrihetsrevolutionen brett ut har skolresultaten fallit som en sten. Skolverket har samtidigt konstaterat att ojämlikheten ökat. En SOM-undersökning 2012 visade att 62 procent tyckte att det var en bra idé att förbjuda vinstutdelning i vård, skola och omsorg. Bara 16 procent tyckte att det var en dålig idé. De Vilka föräldrar kan och orkar jämföra olika skolors bokslut? förändrade opinionsvindarna skakade även om borgerligheten. Jan Björklund och Fredrik Reinfeldt började tala om att införa regler som garanterade långsiktigt ägande, men mötte motstånd från bland annat Annie Lööf. På grund av oenigheten sköts Ägarprövningsutredningen upp till efter valet 2014. Ytterligare en motgång för friskoleförespråkarna var JBkoncernens konkurs våren 2013, bara någon månad före skolavslutningarna. Skolinspektionen hade flera gånger riktat stark kritik mot kvalitén på många av koncernens 36 skolor. De tidigare ägarna hade lämnat skolorna mycket förmögna. Enligt SVT:s dokumentär Skolfesten lyfte de 250 miljoner ur företaget innan det överläts till det danska riskkapitalbolaget Axcel. Till tidningen Dagens Industri säger konkursförvaltaren att JB Educations tidigare ägargrupp tjänat nästan en halv miljard. I april i fjol valde Axcel att inte rädda skolan från konkurs och koncernen föll ihop som ett korthus och lämnade efter sig en miljard i obetalda räkningar och elever som stod utan skola. Nästan 70 procent emot En SOM-undersökning från 2014 visade att opinionsvindarna mot vinstuttag i välfärden nu hade ökat till nästan 70 procent. Medan striden om riskkapitalisternas intåg på skolmarknaden pågick kunde många av de mindre företagen inom förskola och skola fortsätta att ha ännu högre vinstnivåer utan att det skapade någon större debatt. Jan-Åke Ahlströms särskola och skola för elever i behov av särskilt stöd fortsatte i såväl låg- som högkonjuktur att samla stora vinster på hög. Att starta skolor för barn som behöver extra stöd innebär en möjlighet att göra mycket stora vinster. Om man ser till vinstnivån så är Utvecklingspedagogik AB inte ens en av de vinstrikaste skolorna. Vanliga fristående aktiebolagsskolor har i allmänhet i betydligt lägre grad tillgång till speciallärare, specialpedagoger och skolpsykologer än offentligt drivna skolor. Joacim Ramberg, doktorand i specialpedagogik vid Stockholms universitet, har undersökt tillgången på specialpedagoger och speciallärare på kommunala gymnasieskolor. Studien visar att i 90 procent av de kommunala gymnasieskolorna har eleverna tillgång till speciallärare eller specialpedagog, jämfört med bara drygt 30 procent i de fristående. I vanliga skolor ligger ersättningen för att erbjuda specialpedagogiskt stöd ofta med i den allmänna elevpengen. När det gäller specialskolor så utgår särskilda medel. Ofta ser man att en del av detta stöd snarare hamnar hos skolans ägare än i extra resurser till eleverna. Några exempel: Labanskolan är en liten privatägd särskola i Uppsala som hade 14 elever när jag besökte skolan för drygt ett år sedan. De se naste fem åren har företaget gjort en sammanlagd vinst på drygt 21 miljoner kronor. Varje elev på skolan har alltså inne burit omkring 300 000 kronor per år i ren vinst. Under 2010 delade bolaget ut sex miljoner från företaget, som då fortfarande hade två ägare. Från starten 1999 till och med 2013 hade företaget sammanlagt dragit in nästan 35 miljoner kronor i vinst. Av bolagsvinsten har ägaren Age Sanner Persson och den förre delägaren Annika Isaksson sedan starten delat ut nästan tio miljoner kronor till sig själva i aktieutdelning. Labanskolan har även varit frikostig med pensionsavsättningar. Fram till och med 2010 hade företaget avsatt nästan 8,5 miljoner i pension till ägarna. Vid reportaget på Labanskolan frågade jag ägaren om hon förstod att företagets höga vinster kunde ifrågasättas. – Det är okej om verksamheten får det den ska ha och om föräldrarna är nöjda, sa Age Sanner Persson. 1/2015 Rött 25 Skolan Efter tre och ett halvt år med den nya skollagen, har ännu inte en enda vite betalats av någon privatskola eller kommun. För några år sedan köpte hon ut den andra delägaren. Köpesumman är hemlig. Hon säger sig inte bry sig om utomståendes synpunkter på skolans höga vinster, utan framhåller att det viktiga är verksamhetens kvalitet, som hon menar inte påverkas av vinstuttagen. – Jag har inte startat skolan för vinsternas skull. Det har bara blivit så, menar hon. Tomas Hjelström är ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm och specialiserad på företagsvärdering och redovisningsfrågor. Han säger att Labanskolans vinstnivå är hög, men att det inte är ovanligt med mycket lönsamma företag inom den sektor som delvis har privatiserats. Hans uppskattning är att ett företag som Labanskolan kan säljas för 20-25 miljoner kronor. Magitaskolan i Liljeholmen är en resursskola som vänder sig till barn med bland annat neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och har ett trettiotal elever. Skolan har under flera år haft vinstmarginaler på omkring 70 procent. Av varje hundralapp som kommit in i företaget har 70 kronor alltså varit vinst – bara 30 kronor har använts till barnens verksamhet. Ägarna plockade under 2013 ut nästan 17 miljoner i aktieutdelning, innan de sålde företaget för en okänd summa. I december hotade Skolinspektionen med att stänga skolan om inte en rad allvarliga brister åtgärdades. Eleverna får bland annat inte rätt stöd och det finns inga specialpedagoger. Eftersom skolans profil är just specialpedagogik är denna brist särskilt allvarlig, menar Skolinspektionen. Skolan ägs i dag av Team Olivia, som köpte Magitaskolan av Margareta Melander och Bengt Eckerrot under 2013. Skolans 26 Rött 1/2015 rektor menar att kritiken om vinstuttagen borde riktas mot dem. Men en blick på den senaste årsredovisningen visar att vinstnivån fortfarande är mycket hög. Vinstmarginalen har visserligen sjunkit under andra halvan av 2013 – då Olivia tog över Magitaskolan – men den var fortfarande på drygt 40 procent. Vinsten var på nästan 2, 7 miljoner kronor under den del av året då Olivia drivit skolan. Och Skolverkets kritik riktar sig mot hur verksamheten ser ut i slutet av 2014. Att Team Olivia inte har något emot att tjäna mycket pengar på ungdomar med Aspergers syndom visar ett annat företag i koncernen. Viljan Asperger Centrum hade en vinst på drygt sex miljoner och en vinstmarginal på 25 procent under 2013. Led brist på det mesta Kristinaskolan i Täby vänder sig till barn med autismspekt rumstörning. För några år sedan konstaterade Skolinspektio nen att Kristinaskolan led brist på det mesta. I en mycket lång rapport konstaterades att lärare var obehöriga, att det var oklart vem som var rektor och till och med vilka elever som gick på skolan. Ett par veckor efter Skolinspektionens besök tömdes bolaget på pengar, nästan 10,5 miljoner. Pengarna har ägaren Ove Åstrand samlat i Foped AB, där även hans hustru Berit Åstrand sitter i styrelsen. Hon har varit rektor för Kristinaskolan genom åren. Sedan 2006 har en femtedel av omsättningen – totalt 31 miljoner kronor – gått till aktieutdelningar och koncernbidrag. Under 2013 fanns omkring 27 miljoner överförda till Foped AB och nästan inga skulder. Skolan ska enligt uppgift fått nya ägare i fjol, men Skolin- Så här kan våra skattepengar användas: 70 kronor av varje hundralapp blev vinst – bara 30 kronor gick till barnen. spektionen konstaterade att Kristinaskolan för bara drygt ett halvår sedan hade allvarliga brister som måste åtgärdas. En annan skola med specialpedagogisk inriktning är Move och Walk i Sverige AB som driver särskola. Vinstmarginalen var nästan 40 procent och vinsten efter finansnetto var drygt 3,5 miljoner 2013. Aspdammskolan AB i Stockholm, vänder sig till elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Skolan har 2011 till 2013 haft rörelsemarginaler på mellan 27 till 40 procent. Företagets resultat före finansnetto var 2012 nästan 2,7 miljoner på en omsättning på drygt 6,8 miljoner kronor. Det fanns då sju anställda enligt årsredovisningen, vilket innebar att varje anställd drog in en vinst till företaget på drygt 380 000 kronor. budgeten bara fanns nio kronor per dag och barn till mat, att det knappt fanns några leksaker och det sparades in på blöjor. Ibland fick barnen vatten och knäckebröd till frukost. En rad anmälningar kom in till stadens inspektörer. Grundare och styrelseordförande är Bijan Fahimi som har suttit i styrelsen för Folkpartiet, Almega och Svenskt Näringsliv. I en artikel i Dagens Samhälle berättar företagets VD att de gått med cirka sju miljoner i vinst efter skatt sedan starten. Men inget annat hände efter kritiken än att ägarna fick förnyat förtroende och förlängda kontrakt. Det är mycket ovanligt att förskolor eller skolor stängs trots uppenbara brister. Företagen kan ofta strunta i påpekanden utan att något händer eller skriva att man är på väg att ändra det som man fått kritik för. Som på många andra orter i landet så ville allianspartierna i Stockholm skynda på privatiseringen genom avknoppning av förskolor. Till exempel fick förskolechefen i Årsta – Lena Ström – ta över fyra förskolor för drygt 600 000 kronor. Första verksamhetsåret gjorde förskolan – Kulturkrabaten AB – en vinst på 3 228 000 kronor. Lena Ström tog samma år ut 3 200 000 i vinst, gav sig själv en lön på en halv miljon samt avsatte 900 000 i pensionsavsättningar och styrelsearvoden. Under åren 2008 till 2013 har vinsten per år varit mellan cirka två miljoner till drygt 5, 5 miljoner. Den sammanlagda vinsten under dessa år är cirka 20 miljoner kronor. Ända sedan övertagandet 2008 har föräldrar anmält fel och brister i verksamheten och stadens inspektörer har flera gånger beslutat om förelägganden och varningar. ”Mycket ovanligt att skolor stängs trots uppenbara brister.” Det startade med förskolan Men även vanliga förskolor kan vara mycket lönsamma för sina ägare. Stora ekonomiska klipp gjorde de chefer inom för skolor som i starten fick ta över kommunala förskolor. De fristående förskolorna har under senare år i debatten om vinster hamnat lite i skuggan av skolorna – trots att det var i förskolan som valfrihetsrevolutionen startade. Kanske beror detta på att det inte på samma sätt framgår om förskoleföretagen uppfyller det de lovat. När det gäller skolor kan föräldrar åtminstone delvis jämföra kvalitet på olika skolor. Men förskolans läroplan är mind re detaljerade och det finns inga direkta mål som eleverna ska uppfylla. Liksom i skolan är det personalkostnader som är den stora kostnaden. Privata förskolor – liksom skolor – har generellt både lägre personaltäthet och färre med lärarutbildning. En annan större kostnad i förskolan är mat och förbrukningsartiklar som blöjor. Det kan vara svårt att som förälder värdera vikten av personaltäthet och utbildade förskollärare. Men ingen förälder tolererar att deras barn får bristfällig mat eller att barnen får gå i blöta blöjor. Det var möjligtvis därför upprördheten blev stor när Uppdrag granskning i fjol avslöjade en rad missförhållanden vid Hälsans förskola i Stockholm. I reportaget framkom att det i Man ”väljer” den som finns ledig Maria, som heter något annat, har haft sitt barn på en av Kul turkrabatens förskolor. När hon och hennes man flyttade till Stockholm var Kulturkrabaten enda förskolan där det fanns en ledig plats. – Så är det nog för många föräldrar. Det är inte frågan om att välja och vraka, man tar den förskoleplats som finns ledig, säger hon. Hon besökte förskolan och försökte få reda på vilken pedagogik de använde. Hon hade svårt att få svar på sina frågor samtidigt som de försäkrade att de följde läroplanen. 5/2014 Rött 27 Skolan Hennes barn är tryggt och glad till sin natur så hon var egentligen aldrig orolig för barnets utveckling. – Men det var mycket svårt att framföra synpunkter. På föräldramötena var personalen passiv. De hänvisade till ledningen. Samtidigt fick vi aldrig träffa ägaren – Lena Ström. Hon gjorde sig osynlig. Inte ens när det stormade som värst informerades föräldrarna. När förskolan fick svidande kritik efter en inspektion och massmedia samtidigt redovisade miljonvinster var det ingen som kunde berätta vad som pågick. Det ledde till att hon tyckte synd om personalen. Hon förstod att de saknade makt att påverka något i sin vardag. Hon såg att många mådde dåligt. Det var smutsig, slitet och stökigt på förskolan. Föräldrar förstod inte hur det gick ihop med företagets höga vinster. Hon tror få föräldrar klarar att sätta sig in i förskolans bokslut innan de väljer förskoleplats, de studerar det nöjdindex som finns på Stockholms stads hemsida. – Men många kan ändå inte välja, de är i akut behov av en förskoleplats, säger Maria som i dag är mycket nöjd med sin nya förskoleplats i en kommunal förskola. TEXT & FOTO: HASSE HEDSTRÖM Det finns många fler förskolor bara i stockholmsområdet som gjort sina ägare till mångmiljonärer på några år. Här ett axplock: Upptäckarna AB I Älvsjö, sålde Stockholm fyra förskolor för 805 000 kronor till två förskolechefer som startade Upptäckarna AB. Fram till 2012 har de två ägarna plockat ut 9 miljoner av de 16,9 miljoner som företaget haft i vinst. Förskolan Fyrtornet Förskolan Fyrtornet i Kista har under sex år fram till och med 2013 gjort en sammanlagt vinst på cirka 20 miljoner kronor. De senaste tre åren har företaget varje år levererat en stadig vinst på omkring 3,5 miljoner kronor. Vinstmarginalen på 25 procent innebär alltså att var fjärde skattekrona som kommer in i företaget är vinst. Förskolan Kul AB Ägarna till Förskolan Kul AB kan skratta hela vägen till banken. De tre åren 2011 till 2013 låg vinstmarginalen på mellan 14 till drygt 30 procent. Den sammanlagda vinsten sedan starten är cirka 15 miljoner. Excolere AB Excolere AB bedriver förskolor i Fittja, Hässelby och Bredäng om sammanlagt cirka 100 barn. Företaget är mycket lönsamt med en vinstmarginal på omkring 30 procent under åren 2011–13. Sammanlagd vinst dessa tre år blev nästan 7 miljoner. Förskolan Solåsen AB Förskolan som ligger i Kista har bara åtta anställda och en omsättning på omkring 5 miljoner. Vinstnivån har legat stadigt på omkring en miljon per år 2011–13. VD-lönen har legat på 750 000–800 000 kronor per år och drygt 1,3 miljoner har delats ut som vinst under perioden. Förskolan Drömmarnas gård Förskolan Drömmarnas gård i Hjulsta. På en omsättning på cirka 9 miljoner 2011–13 var 2,3 miljoner vinst, en vinstmarginal på omkring 25 procent. Förskolan Vetenskaparna AB Startade 2013. På första årets omsättning på drygt fyra miljoner var vinsten drygt 900 000. En vinstmarginal på drygt 30 procent. De två aktieägarna beslutade också om en aktieutdelning på 200 000 kronor. 28 Rött 1/2015 TVÄRAR KÅK PÅ ALLI1600 ANSFRIPENNSYLHETEN VANIA AV. FYLGIA DEPPIGT KRITTER STÄLLER IN Korsord STUNDOM PÅ SJÖPRICKAR SLAGET MEN INTE BESEGRAT “EN HAMBOSTINTA I ...” PLAFOND KÖRTELMYNNING KAN ANIARA VARA GJORDE VÄL INTE DEN TIMIDE VÄRMER UPP FÖLJDE DIONYSOS FÅR SINA PIKAR INTE KONTANT SKÄR MEN INTE ROSA VARDAGSSLOTT ÄR ETT PROPÅPREMISS MEDGIVUMANDE GÄLLAR Colourbox KAN STÅ FÖR SÅ FLUGA BAKOM SKENVERKSAMHET HÅLLER IHOP ALT. STAVSTAVNING BYST MED KAVITETER Aurgrunn DIVERTISSEMANGSARBETARE FÅGELJYCKE CHRISI DET RIKSSNYFTTIES SVENSKA STATSURVALS VAR FRÅN GAMMAN TUNIS BERGET GÖT ASK UTAN GRENAR DETEKTIVSYSSLA FÖRESTÄLLER SIG GE EN FINGERVISNING BÄVAR I DET BLÅ? AVLÄGGARE STOPPTOPP SOM PÄRT TJÄNSTEVÄRN ZJIVAGOS TJEJ TJI ANTECIPERAD PLÅTAR GUSTAVS GRABB FÖRÖKA IKA I RUTAN SMÅRÄTTER INTERNATIONELLA FINNAR MER OTÄT KORSORD HALV SILVERFLODSJÄTTE SKILJER AGNARNA FR. VETET FRÖVITAMIN LIGGER FÖRST SKAPA STANDARD TAR FÖRHOPPNINGSVIS LÄRDOM DOMEIJ? REAGERANDE ORD LJUSETS STAD TORKAT SÄD SLOG VISS? FATTAS FRÖ I BLEV ÖVER GICK I SPETSEN BLÖTER BERN HÅRDEL. OKOKT BERÄTTANDE STANG SOM BI HÅLLER HOV ALGER HELGAR GÖRAN VIMSIGA VÄRRE INITIALT AVTRÄDE SPOLA VÅRD CATO KANSKE AD-ID & FÖRSLAVANDE SLAVER SMYGS PÅ ZEUS MÄTRESS ALGERISKT SVÄNG KALLET PÅ WINDHOEK-VW KAN VARA SKAMLIG BRYTER ISEN FICK LOV INACKORDERINGAR SES SIG PROCENTARE OJÄMNHET AURGRUNN Tack för alla rätta lösningar! Tots ett fel i korsordet lyckades många lösa det. De flesta verkar nu också tycka att det är ”lagom” svårt. Få se vad du/ni tycker denna gången. Nästan tio läsare fick också en bok, en pocketdeckare eller ett seriemagasin, vilket jag hoppas inspirerar till att lösa ännu fler. Vanliga brev har ju nästan avskaffats, därför är det extra roligt och spännande att sprätta upp era papperskuvert! Skriv gärna också en rad om vad ni vill läsa mer om, saknar eller vad ni uppskattar i RÖTT, när ni ändå är i farten. Red. 1/2015 Rött 29 Intervju KG Hammar menar att en och en halv miljard fattiga säljer sitt arbete billigt. ”Den ekonomiska strukturen är inte särskilt förtjust i alla människors lika värde.” 30 Rött 1/2015 En biskop med hjärta rött En gång var hans arbetsplats den gråa 900-åriga domkyrkan i Lund. Nu har den kontroversielle ärkebiskopen emeritus, KG Hammar, draperat sig över en stol i besökscentrat bredvid. Ett hypermodernt bygge med ett uppnosigt ljusinsläpp. S å kan man också beskriva KG Hammar själv. Fast förankrad och tydlig i tro och tanke, stän digt i rörelse utan att hindras av form och tradi tion. Med nästan varje mening utrycker KG Hammar ytterligare en. Med ödmjukt ordval och en mild, lite knarrig, stämma formulerar han grundliga, genomtänkta svar som först efteråt avslöjar helheten: För den 71-åringen är tron aldrig färdig utan i ständig rörelse med människan och samhället. – Som samhällsvarelse kan man rota sig i något som är rörligt. Så gjorde Jesus. Hans radikalitet var rotad i något som var på väg. Under de nio år han var ärkebiskop (1997-2006) blåste det friskt kring honom. – Jag försökte uppdatera tolkningen av vad kristen tro är i dag. Man måste ta vår tids frågeställningar på allvar och inte bara lyssna på vad traditionen har sagt. Portad i Rom När han stödde Uppsalas domprosts beslut att upp låta kyrkorummet för Elisabeth Ohlson Wallins kontroversiella utställning Ecce homo 1998, fullkomligt stormade det. Särskilt när på ven ställde in hans besök i Vatikanstaten. – Det var smått historiskt. Det hade aldrig tidigare hänt att en kyrkoledare blev portad i Rom, säger KG Hammar och mungiporna krusar sig till ett snabbt leende. Men jag fick mycket stöd också. – Det var ingen stor sak att bejaka de homosexuellas rätt när jag var biskop i Lund. Det var ingen som brydde sig så mycket om vad som hände där. Men att göra det som ärkebiskop var en helt annan sak eftersom jag då representerade hela kyrkan med alla dess olika åsikter. KG Hammar undviker att sätta sitt engagemang för den utsatta människan i en partipolitisk kontext. Politik uttrycker han som våra gemensamma angelägenheter. Något som ska sträva efter att inkludera. Västvärldens självbild av sin egen överhöghet imponerar inte. Han är starkt kritisk till tankar om att marknadsekonomi och kapitalism per definition skulle innebära demokrati. – Nyliberalismen upphöjer girigheten till något som är bäst för alla. En och en halv miljard fattiga säljer sitt arbete billigt. Den ekonomiska strukturen är inte särskilt förtjust i alla människors lika värde. Han definierar hellre sin politiska övertygelse i begreppen frihet och solidaritet. – Vi har frihet på den ena sidan och solidaritet på den andra. Solidariteten kommer i första hand även om den inte får gå ut över den individuella friheten. – Vänsterhållningen är ett uttryck för min religiositet. KG Hammars samhällsengagemang är genomgripande och globalt. För KG Hammar har krig och konflikter sällan sin grund i religion. Orättvisor föder våld. – Konflikter handlar om orättvisor, om landområden och tillgängligheten till maktapparaten, men får ofta en religiös överbyggnad. – Världens skarpaste hjärnor används ”Nyliberalismen upphöjer girigheten…” 1/2015 Rött 31 XX XXX Gaza är vår planets största fängelse, säger KG Hammar. En och en halv miljon människor bor på en yta stor som en fjärdedels Öland. till att hitta sätt att använda våld. De näst skarpaste används till att övertyga oss om nödvändigheten. – En uppgift för kyrkan är att förhålla sig till brännbara frågor. Som troende har man en särskild förpliktelse att stävja alla tolkningar som väger in våld i religionen. 2004 blev ärkebiskopens julbrev upprinnelsen till en namninsamling för en humanare asylpolitik. – Diakonerna i Svenska kyrkan slog larm om att de inte fick hjälp med de gömda flyktingarna och de apatiska barnen. Jag fick sätta mig på skolbänken och lära mig om flyktinglagstiftning och asylpolitik för att kunna samtala med politikerna. Påsken 2005 överlämnades en namninsamling omfattande 160 000 namn av KG Hammar och företrädare för SKR, Sveriges Kristna Råd, till dåvarande migrationsministern Barbro Holmberg. Namninsamlingen förespråkade flyktingamnesti och fick betydelse för den förändrade flyktingpolitik som sjösattes 2006. KG Hammar växte upp i Norra Rörum, en liten by norr om skånska Höör, som ett av fyra barn i en prästfamilj. Som 15-åring inackorderades han i Lund för att läsa till studenten och 1965 prästvigdes KG Hammar i ett Lund vars studentliv närmast var knallrött. 32 Rött 1/2015 ”Konflikter handlar om orättvisor…” – Jag är starkt präglad av vänstervågen som rådde då. 60-talet ifrågasatte etablerade föreställningar och traditioner. – Många tror det inte, men många unga präster i svenska kyrkan började luta åt vänster då. Samma år gifte han sig med Inger Hammar som han träffat i studentvimlet 1962. Paret fick 45 år och fem barn tillsammans innan hon dog 2007. – Vi var en klassisk 68-familj. Först uppfyllde vi världen med det första och andra barnet, sedan var vi solidariska med den och adopterade trean och fyran och femman är sladdis. Gaza – planetens största fängelse Hans stöd för Ship to Gaza manifesterade sig bland annat i Göteborg 2010: – Gaza är vår planets största fängelse. En och en halv miljon människor bor på en yta stor som en fjärdedels Öland. Instängda, utan möjlighet att ta sig därifrån. Brottet är att några bland Gazas befolkning, på grund av den obalans i makt och tillgång till livsresurser som råder mellan grannarna, i frustration skickar iväg några raketer över gränsen. Brottet är att befolkningen i fria demokratiska val har valt fel regering. På det brottet utdelas straffet. En kollektiv bestraffning i fängelse. KG Hammar betonar att hans kritik riktar sig mot Israels politiska ledning. Vad gäller Israel-Palestinakonflikten har KG Hammar en expert i familjen i systern, tillika stiftsadjunkten i Uppsala, Anna-Karin Hammar som haft kyrkans uppdrag att uttala sig i de frågorna. KG Hammar anser att en tvåstatslösning måste komma till stånd. Han menar att det inte stämmer att Israel skulle vara den enda demokratin i Mellanöstern och jämför till dels den av staten förda politiken med Sydafrikas apartheid. I botten lurar dessutom omvärldens antisemitism och en kollektiv skuld från Förintelsen. Men ämnet är känsligt. 2009 avstod han en offentlig diskussion i ämnet med orden: ”Det är för komplicerat”. Då svarade han på den massiva kritik han fick för sitt beslut att skrinlägga planerna på att tala på Kulturen i Lund till minnet av Förintelsedagen eftersom kriget i Gaza blossade upp. – Man väljer sina ord för att inte bli anklagad för antisemitism, säger han. TEXT: MARIA KÅLLBERG KG Hammar: Född: I Hässleholm 18 februari 1943 Bor: I Lund Familj: Nuvarande hustrun Lotta Fång, präst i Hässleholm, fem barn, barnbarn. Yrke: Teolog, gästprofessor i Lund Intressen: Natur, vandringar, fjällen, litteratur. Fotnot: Ecce Homo var en utställning som bestod av tolv fotografier med bibliska motiv. Domkyrkoprosten Tuulikki Koivunen Bylund upplät domkyrkan som utställningshall. Bilderna hade en sexuell laddning och dessutom använde fotografen homosexu ella modeller och i något fall transvestiter för att förstärka budskapet om utsatthet, utanförskap och Jesus solidaritet med utstötta. Utställningen startade i Stockholm och Uppsala och var sedan på turné i hela Sverige. FOTO: HELGE RUBIN 1/2015 Rött 33 34 Rött 1/2015 Omställningen & socialismen Bild: Digital Vision RÖTT startar serie om : Omställningen & socialismen I Vänsterpartiet pågår just nu det tyngsta program arbete som bedrivits i partiet på årtionden. Det här är den första i en serie artiklar som syftar till att föra ut denna debatt i partiet och få fler att delta i den. Programdebatten initierades av kongressen 2012 och består dels i programkommissionens arbete med att ta fram en ”socialistisk strategi för 2000-talet”, dels i partistyrelsens arbete med att ta fram ett ”eko logiskt-ekonomiskt program som på ett trovärdigt sätt visar hur social välfärd och global rättvisa kan uppnås inom ramen för ekologiskt hållbara gränser”. Perioden fram till kongressen i maj 2016 kommer att präglas av dessa debatter, som kommer synas i form av artiklar i både RÖTT och på hemsidan, av studier, seminarier och diskussioner på parti arrangemang som Vänsterdagarna. Denna första artikel är inget sammandrag av partistyrelsens ekologisk-ekonomiska arbetsgrupps arbete, utan ett av flera kommande inlägg i debatten från arbetsgruppen, som pekar ut och diskuterar möjliga lösningar på några knäckfrågor som finns att reda ut i det arbetet. Den berör perspektiv och frågor som gruppen diskuterat men undertecknarna står själva för slutsatserna. Flera sådana inlägg från olika ledamöter i gruppen kommer att publiceras på olika håll under våren för att bidra till debatten. JOHN HÖRNQUIST 1/2015 Rött 35 Omställningen & socialismen Den ekonomiska krisen som bröt ut 2007/2008 har visat sig vara den svåraste att ta sig ur. Samtidigt djupnar en helt annan kris: den som rör de livsuppehållande ekosystemen som omger oss. D en ekonomiska krisen som bröt ut 2007/2008 är inte bara den djupaste sedan 1930-talet, utan också den som har visat sig svårast att ta sig ur. Ännu sju-åtta år senare befinner sig södra Europa i djup kris medan resten av västvärlden är oförmögen att etablera en stadig tillväxt. Samtidigt djupnar en helt annan kris: den som rör våra samhällens relation till de livsuppehållande ekosystemen som omger oss. Mest akut är klimatförändringen, där det finns överväldigande bevis för att utsläppen av växthusgaser, främst koldioxid, måste minska drastiskt för att undvika rent katastrofala miljöförändringar. Många verkar tro att det går att skjuta upp klimatfrågan tills andra problem, som den ekonomiska krisen, är avklarade. Men det går tyvärr inte. I alla fall inte om vi vill efterlämna en beboelig planet till våra barn. Det är därför nödvändigt att formulera en politik som minskar utsläppen – och samtidigt skapar social och ekonomisk rättvisa. I början av krisen, omkring 2008-2009, skedde en comeback för traditionell krispolitik: stater gick in med omfattande räddningspaket, investeringsprogram och ekonomiska regleringar alltmedan centralbanker 36 Rött 1/2015 hällde ner miljarder dollar i de finansiella institutionernas gapande hål. Dessa aktioner avvärjde en fullständig ekonomisk kollaps, men misslyckades likafullt att skapa stabil ekonomisk tillväxt och ledde till stora underskott i statsbudgetar. Fas 2: Åtstramning Det har kallats för ”den keynesianska episoden”. Omkring 2010 skedde en övergång till krisens andra fas: en åtstramningspolitik med besvärliga sociala konsekvenser. Den enda vägen ut var nu att minska underskotten genom att skära ner de offentliga utgifterna och införa strikt finansiell disciplin, det vill säga att lassa över krisbördan på vanliga människor. Varken klassisk keynesianism eller nyliberal åtstramningspolitik har fått ny fart på ekonomin. Båda är dessutom dåliga redskap för minskad miljöpåverkan. De är på olika sätt inriktade på att få igång tillväxten, men utan hänsyn till att tillväxt nästan alltid ökar resursförbrukningen och utsläppen. Kanske är vi nu på väg in i en tredje fas. Kritiken av åtstramningspolitiken har blivit så stark att nya vägar måste prövas. Det märks inte minst genom framgången för radikala vänsterpartier i södra Europa. En politik för denna tredje fas behöver formuleras, och vi menar att de flesta tidigare försök att ”lösa” krisen har glömt en viktig lärdom från kapitalismens ekonomiska historia: behovet av att förstöra eller devalvera kapital för att ge plats åt en ny uppgångscykel. Det är inte bara en av Marx’ käpphästar, utan har även betonats av borgerliga ekonomer som Schumpeter. Visserligen skapar dagens åtstramningspolitik också omfattande kapitalförstörelse. Fabriker och butiker slår igen. Offentlig välfärd skärs ner eller övergår i privata händer. Löner, pensioner och andra förmåner minskar. Det stora problemet är att det är ”fel” kapital som förstörs – fel av sociala skäl men också av ekologiska. För mitt i krisen blomstrar många av de industrier som ägnar sig åt massförstörelse av våra livsbetingelser: oljebolag, kolkraftverk, fordonstillverkare och så vidare. Klimatet Detta för oss in på hur den ”andra” krisen – klimatkrisen – behöver lösas. Klimatåtgärderna i både Sverige och andra länder är alldeles otillräckliga, men det finns ändå vissa ljuspunkter. Inte minst gäller det expansionen av förnybar energi. Produktionen av exempelvis solceller och vindkraft har ökat kraftigt på senare nivå, om än från låga nivåer. Problemet är bara att dessa inte leder till minskade utsläpp: de kompletterar gamla energislag snarare än ersätter dem. Studier visar att undanträngningseffekten är så liten som tio procent. En nytillförd megawatt förnybar energi ersätter alltså inte 1 megawatt fossil energi, utan bara 0,1. Det är bra, men… Visst behövs förnybar energi – men för att den ska göra någon klimatnytta måste samtidigt den fossila energin fasas ut. Samma resonemang kan föras över på transporter. Visst är det bra med tåg och kollektivtrafik. Men samtidigt måste flygtrafik och privatbilism minska, annars fortsätter klimatförändringen. Vi har alltså den på sätt och vis gyllene situationen att både den ekonomiska krisen och den ekologiska krisen kräver att vi förstör kapital. Frågan är då om vi med politiska medel kan se till att ”rätt” kapital – det kapital som förstör planeten – förstörs. Vi tror att det finns politiska möjligheter för att åstadkomma det. Ett närliggande exempel är den ständiga strukturomvandling som fanns inbyggd i den svenska modellen. Den ”solidariska lönepolitiken” – lika löner för liknande arbeten oavsett företagens betalningsförmåga – handlade inte bara om rättvisa, utan även om att tvinga bort mindre lönsam produktion och gynna de sektorer och företag med hög produktivitet. Samtidigt fanns en omfattande arbetsmarknadspolitik som såg Bild: Digital Vision Förstör det som förstör planeten Visst behövs förnybar energi – men för att den ska göra någon klimatnytta måste samtidigt den fossila energin fasas ut, skriver artikelförfattarna. till att lindra de sociala effekterna: kompensera arbetetslösa för inkomstbortfallet och skola om dem till yrken som efterfrågades. Syftet var att värna Sveriges internationella konkurrenskraft och därmed se till att löner kunde öka och välfärden byggas ut. Nu behöver de målen utökas till att omfatta en grön omställning, men principen är densamma: vissa verksamheter måste bort, andra gynnas. Det kan ske genom: Ekonomiska instrument som höga koldioxidskatter och särskilda garanterade feed intariffer för förnybar el. Regleringar som till exempel påbjuder energistandarder för bilar och hus och förbud av kolkraft, och offentliga investeringar i till exempel järnvägar, biogasproduktion och energi effektiviseringar. Omställningen bör även kompletteras med ekonomisk trygghet och omskolningsmöjligheter för dem som jobbar i utsatta branscher. Detta påminner om keynesianism, men med två förbehåll. För det första att det inte räcker med att satsa på det nya, förnybara– vi måste också tvinga bort det gamla, det fossila. För det andra att offentliga stimulanser måste ha två syften. Inte bara få igång sysselsättningen och ekonomin, utan också leda till minskade utsläpp av växthusgaser. Ett stort framsteg En sådan grön-röd strukturomvandling vore ett stort framsteg. Ändå tror vi att det på sikt inte räcker för att skapa ett socialt och ekologiskt hållbart samhälle. Det skulle styra vissa nyckelsektorer mot minskade utsläpp, men samtidigt få hela ekonomin att växa – vilket gör att pengarna med nödvändighet sprider sig från den gröna sektorn till de grå och svarta sektorerna. Vi behöver inse att evig materiell tillväxt är en fysisk omöjlighet, och vi behöver hitta vägar för att växla in produktivitetsökningar i andra vinster än rent ekonomiska. Som i ökad välfärd, rikare fritid och mer tid, alltså en generell arbetstidsförkortning. TEXT: RIKARD WARLENIUS & STÅLE HOLGERSEN Rikard Warlenius är doktorand i humaneko logi vid Lunds universitet, ledamot i Stockholms stadsfullmäktige och i Vänsterpartiets ekologisk-ekonomiska programkommitté. Ståle Holgersen är kulturgeograf vid Uppsala universitet och medlem i Vänsterpartiet. Denna artikel grundar sig på en längre artikel publicerad i Socialistisk debatt 209/2014. 1/2015 Rött 37 Detta uppslag är en annons från GUE/NGL SKROTA Dublinförordningen Dublinförordningen gör att asylsökande måste söka asyl i det första EU-land man kommer till. Oftast gränsländer som Spanien, Grekland, Italien och Bulgarien. Det leder till att ansvaret för flyktingmottagandet snedfördelas och är en viktig kugge i militariseringen av yttre och inre gränser i EU. Utan lagliga vägar in i eller genom Europa finns bara olagliga vägar. De flesta asylsökande som kommer till Sverige måste ta sig hit på olagliga vägar och med hjälp av människosmugglare. Vänstern jobbar just nu hårt för att få bort Dublinförordningen. ”EU:s flykting politik är omänsklig. Vi måste skapa en ny politik där mänskliga rättigheter sätts i centrum. Asylvisum och lagliga vägar in i Europa är ett första steg. Fästning Europa måste rivas och Dublinförordningen skrotas. Vänstern är den starkaste rösten för en sådan politik.” Malin Björk, Europaparlamentariker (V) Foto: Kalle Larsson Malin Björk, EU-parlamentariker för Vänsterpartiet och vice ordförande för GUE/NGL, den gröna vänstern i EU-parlamentet. ** European United Left/Nordic Green Left Posttidning Rött, Vänterpartiet, Box 12 660, 112 93 Stockholm BOKA IN Vänsterdagarna 12–13 september 2015 Platsen är Stadionmässan i Malmö. Alla Vänsterpartister är välkomna att delta, politiker på alla nivåer såväl som helt nya medlemmar. Kom och delta i två dagars samtal och seminarier om vår tids mest angelägna politiska frågor! Info om aktiviteter även fredag 11/11 kommer senare. Spännande föredragshållare som: Anneli Jordahl, författare. Kajsa Ekis Ekman, journalist. Asbjörn Wahl, Velferdsstaten (norska fackföreningar & kvinnoorg.). Annelie Nordström, ordförande Kommunal. AnnaKlara Bratt. Feministiskt perspektiv. Mattias Gardell, religionshistoriker. Bob Hansson, författare. Sven-Eric Liedman, idéhistoriker. Ben Gordon, kampanjexpert. Med flera! Seminarieprogrammet kommer att presenteras senare i vår, du som är medlem kommer att få mer information om detta senare. Den 23 februari öppnar informationssidan vansterdagarna.vansterpartiet. se som kommer att fyllas på med info vartefter. Kostnaden för Vänsterdagarna kommer att vara 1 290 kr per deltagare. För det får man mat, fika och ett femtiotal högintressanta seminarier att välja bland. Till det kommer en avgift på 1 200 kr per person i reseavgift (alla betalar samma för att jämna ut kostnadsskillnaderna för resor från olika landsändar). Boende fixar du själv, men vi kommer att förhandla fram bra hotellpriser och även ordna budgetboende hemma hos malmöaktivister för den som önskar. För att så många vänsterpartister som möjligt ska ha möjlighet att träffas i Malmö så uppmanar vi alla att redan nu börja fundera över finansieringsmöjligheter. Är du politiker bör du undersöka möjligheten att få ditt del- tagande betalt av kommun och landsting, de flesta har någon form av bidrag för kompetensutveckling eller liknande. Är du aktiv i partiföreningen eller distriktet så titta över vilka ekonomiska möjligheter ni har att hjälpa så många medlemmar som möjligt att komma iväg. Inte minst är det ju ett gyllene tillfälle att ge våra många nya medlemmar en skjuts in i partiarbetet. Är du medlem som är sugen på att åka, hör med din partiförening om hur det skulle kunna gå att finansiera. Det går självklart också bra att delta på helt egen bekostnad. Frågor kring ovanstående skickas till vansterdagarna@ vansterpartiet.se Funderar du på om Vänsterdagarna är något för dig så kan du sluta fundera. Vänsterdagarna är för alla vänsterpartister och du vill inte missa det (prata gärna med någon som var med förra gången). Tillsammans möts vi och slipar våra tankar och idéer om hur vi vrider samhället åt vänster och skapar ett bättre Sverige. Vi ses i Malmö! vansterdagarna.vansterpartiet.se
© Copyright 2024