1. No category

Nya sätt att organisera räddning
och respons
Åsa Weinholt
[email protected]
Avdelningen för Kommunikations- och transportsystem (KTS)
2015-02-18
Om mig
• Jag påbörjade mina doktorandstudier mars 2012.
• Jag har en magisterexamen i nationalekonomi från
Linköpings universitet som avslutades januari 2010.
• Undervisar i TNSL03, TEIE83 och TNK103 samt handleder exjobb.
• CARER- Centre for Advanced Research in Emergency
Response.
2
Dagens föreläsning
• Tidsfaktorns betydelse
• Problem/utmaningar
• Nya sätt att organisera räddningssystem
• Kostnads-nyttoanalys
3
Olyckor kostar samhället pengar
KOSTNADER (MILJARDER KRONOR)
4
Brand
Direkta
5,2
Indirekta
0,6
TOTALT
5,8
Vägtrafik
Drunkning
Fall
12,2
0,1
12,6
8,7
0,6
9,4
20,9
0,7
22
Övriga
olyckor
TOTALT
4
5,6
9,6
34,1
24,9
59
Dödsfall Svårt
Lindrigt
skadade skadade
Brand
5
109
604
1058
Vägtrafik 440
14 063
42 233
Drunkni 120
ng
320
-
Fall
1527
74 875
192 000
Övriga
olyckor
814
19 372
263 200
Totalt
3010
109 234 498 491
Kostnaderna är beräknade
på dödsfall, svårt skadade
och lindrigt skadade.
Så genom att minska antalet
dödsfall, svårt skadade och
lindrigt skadade sparar
samhället också resurser.
Exemplet med hjärtstopp
Hjärtstopp
6
3 minuter
5 minuter
15 minuter
tid
Tidsfaktorns betydelse vid räddningsinsatser
(Juås & Mattsson 1997, Jaldell 2004)
Ingen åtgärd
Ordinarie styrka
anländer vid tidpunkt T.
Någon anländer vid
tidpunkt t och bryter
händelseförloppet.
Ordinarie styrka
anländer vid tidpunkt T.
7
8
Lösningen?
• Fler brandmän ?
• Fler ambulanser?
• Fler poliser ?
9
Vad har vi för förutsättningar
att reducera insatstider med givna
resurser?
10
Glesbygdskommuner:
Tätortsgrad under
70% och mindre än 8
invånare/km2
11
Responstid för ambulansen i
glesbygdskommuner
12
Kommun
2009
2010
2011
2012
Bräcke
Dals-Ed
Ljusdal
Nordanstig
Nordmaling
Pajala
Ragunda
Robertsfors
Sollefteå
Sorsele
Strömsund
Torsby
Vansbro
Vilhelmina
Vindeln
Ånge
Årjäng
Åsele
Överkalix
Övertorneå
18.0
18.8
14.6
15.7
18.1
24.6
20.6
19.4
15.6
15.4
23.7
15.5
14.5
16.0
18.0
17.8
15.6
12.1
14.9
24.1
18.4
14.1
14.4
15.8
16.0
29.1
20.4
18.7
12.7
16.3
24.9
14.8
16.2
16.2
17.4
18.3
16.1
12.2
14.5
22.3
20.1
17.6
14.6
16.0
16.8
28.9
25.7
20.0
15.1
18.5
24.1
16.0
13.4
15.6
21.4
17.3
16.8
12.3
16.7
19.5
24.3
17.3
15.9
15.4
18.1
32.7
24.4
20.4
13.8
13.8
24.7
17.9
15.7
20.9
15.3
17.1
15.4
11.7
18.0
18.6
13
Responstid för
räddningstjänsten i
glesbygdskommuner
14
Kommun
2009
2010
2011
2012
Bräcke
Dals-Ed
Ljusdal
Nordanstig
Nordmaling
Pajala
Ragunda
Robertsfors
Sollefteå
Sorsele
Strömsund
Torsby
Vansbro
Vilhelmina
Vindeln
Ånge
Årjäng
Åsele
Överkalix
Övertorneå
16.2
16.6
12.5
17.1
15.9
39.9
15.6
16.4
16.2
13.9
18.8
14.2
10.9
19.5
17.3
18.1
17.7
19.1
21.2
39.9
19.7
15.3
13.8
17.0
16.2
43.9
15.8
15.9
18.5
18.7
19.7
15.6
11.5
18.1
13.3
18.7
15.4
18.9
18.9
32.2
16.8
30.8
13.4
18.0
16.9
29.9
16.5
15.8
14.5
24.5
20.8
14.1
11.6
15.6
17.9
17.4
16.1
22.9
18.6
13.5
17.2
13.2
15.6
18.3
15.8
34.2
18.1
15.6
13.8
19.3
19.0
15.5
13.0
12.7
17.0
14.8
15.9
18.5
23.2
15.2
Jämför med
storstadskommunerna
16
2009
2010
2011
2012
10.8
9.0
11.4
11.3
9.7
10.9
11.8
10.3
11.0
12.3
9.9
11.2
Göteborg
Malmö
9.9
7.3
10.0
7.4
9.8
8.0
9.8
7.8
Stockholm
10.0
9.6
9.5
8.9
Ambulans
Göteborg
Malmö
Stockholm
Räddningstj
änst
17
Lagen om skydd mot olyckor
SFS 2003:778
”Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela
landet bereda människors liv och hälsa samt
egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala
förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd
mot olyckor.”
”Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så
att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar
tid och genomföras på ett effektivt sätt.”
18
Räddningssystem….
• Personalintensiva!!!
• Svårt att effektivisera genom att byta kapital mot
arbetskraft
19
Åldrande befolkning
20
21
Hur kan vårt räddningssystem bli mer effektivt?
Diskutera två och två
vilka lösningar NI ser på
det här problemet.
22
Sambruk
• Idén om sambruk handlar om att vissa åtgärder kan
utföras av en jour-eller beredskapsresurs som befinner
sig på närmare håll än den ordinarie resursen.
• Det som uppnås med ett fullt utvecklat sambrukssystem
är en ökning i antalet personer som finns tillgängliga för
att ta ett larm som förstainsatsperson.
• Genom en snabbare insats kan såväl liv, hälsa, material
och miljö besparas, men systemet ställer även krav på
utrustning och utbildning.
24
Vilka jour-och beredskapsresurser finns?
• Räddning
• Teknisk verksamhet
-
-
Brandman heltid, brandman deltid,
förstinsatsperson (FIP)
• Bevakning
-
Väktare, dörrvakt
• Omsorg
-
Sjuksköterska, undersköterska
• Fastighet
-
25
fastighetstekniker, hantverkare
maskinist, rör, vatten, avlopp
• Energi
-
elektriker, linjekontroll, röjning
• Ambulans, sjukvård
-
Ambulanssköterska, paramedic
Exempel på en kommuns
beredskapsresurser i ett geografiskt
perspektiv
A B
R O
O
26
R
E F
R O
T A B
R
R = Räddning
B = Bevakning
O= omsorg
O
T= teknisk verksamhet
E= energi
A= ambulans/sjukvård
Nya aktörer/ nya förstainsatspersoner
Befintliga eller helt nya aktörer som inte officiellt är en
integrerad del av den löpande räddningsverksamheten
men som skulle kunna hjälpa till vid en olycka eller en
allvarlig händelse för att korta svarstider eller kompensera
för begränsat antal traditionella aktörer.
De kallas nya, inte på grund av sina identiteter eller
funktioner utan för att de hittills inte varit del av befintligt
räddningssystem. Samt pga. att deras behov och egenskaper
i räddningsarbete är ett relativt nytt forskningsområde.
27
Nya aktörer- vilka är de?
Typ av ny aktör
Semiprofessionella
För specifika uppdrag
Volontärer
Rekryterade
Spontana
“Digitala”
Privatpersoner
28
Vad kan nya aktörer göra?
• Släckning av brand med
handbrandsläckare
• Varna personer i fara
• Begära förstärkning i tidigt
skede, eller vända resurser som
inte behövs
• Orientera och bedöma
• Skapa fria luftvägar vid
situationen samt lämna
trafikolyckor samt annan första
förberedande order till
hjälp
ankommande styrkor
• Biträda med flytboj vid
• Säkra trafikolyckor
drunkningsolyckor
• Lämna lägesrapporter till SOS • Genomsöka lokaler
• Defibrillering
• etc.
29
Vad behöver nya aktörer?
• Utrustning
• Utbildning
- förstahjälpen, brand etc
30
Vad ger nya aktörer för nytta?
• Förkortning av insatstiden
Ökad överlevnad, reducerade skadevärden etc
• Lugnande effekt
• Trygghetsaspekten av att ha fler resurser
• Andra nyttor?
31
Vilka svårigheter/utmaningar innebär nya
aktörer?
• Vilka svårigheter ser ni?
• Implementeringssvårigheter
• Kommunikation
• Lagliga aspekter
• Nytta vs. kostnad
32
Hur vet vi att räddningssystemet blir
effektivare?
Kostnads- nyttoanalys
33
Kostnads-nyttoanalys
Utgångspunkten för en kostnads-nyttoanalys är att man vill
välja de åtgärder som ökar välfärden för samhället och
undvika dem som minskar den.
Utgångspunkter:
- Varje individ är den bästa bedömaren av sin egen välfärd
- Samhällets välfärd beror på medborgarnas individuella
välfärd
- Om välfärden hos en individ ökar utan att den minskar för
någon annan så ökar samhällets välfärd.
34
Alternativkostnadsprincipen
• Med alternativkostnad menas värdet av det man
förlorar, när man inte kan använda resursen i ”bästa
alternativa användning”.
• Måste finnas ett alternativt sätt att använda resursen,
finns inte det finns ingen kostnad.
• Ett samhälle har begränsade resurser till sina
investeringar/åtgärder. Om vi investerar i nya aktörer
kommer vi kanske gå miste om något annat.
• Värdet av ”det andra” speglar kostnaden för projektet.
35
Steg i CBA
1. Definiera samhället
2. Identifiera relevanta alternativ
3. Identifiera effekterna
4. Kvantifiera effekterna
5. Värdera effekterna
6. Diskontera framtida nyttor och kostnader
7. Genomför känslighetsanalys
8. Utföra rekommendation/ dra slutsatser
36
Definiera samhället
• Vilkas nytta/kostnader ska räknas?
• Teoretiskt: Alla människor i hela världen + framtida
generationer.
• Oftast används nationen som avgränsning
• Problem vid globala effekter samt effekter som påverkar
under lång tid (oftast antas att människor imorgon
kommer att ha samma preferenser)
37
Identifiera relevanta alternativ
• Valet av utredningsalternativ är viktigt
• Jfr. med alternativkostnadsbegreppet
• Nollalternativ (nollalternativet innebär sällan att saker är
som idag- prognoser krävs även där!)
• Potentiellt oändligt antal alternativ
• Välj med hjälp av experter
38
Identifiera effekter
• Identifiera vilka effekter som uppstår i olika alternativ
• Allt som påverkar människors välfärd (nytta) samt allt
som kräver resurser (kostnader)
• I räddningssystem:
39
-
Responstid
- Utbildning
-
Överlevnad
- Utrustning
-
Trygghet/Säkerhet
- Utryckning
Viktiga frågor att ställa…
1. Hur mycket snabbare kan nya aktörer nå olycksplatsen
än traditionella resurser?
2. Vad kan de nya aktörerna göra innan traditionella
resurser anländer?
3. Vilka extra resurser krävs för att nya aktörer ska kunna
svara på larm?
40
Kvantifiera effekter
• Hur stora är olika effekter?
• Gör prognoser!
• SVÅRT!
41
Värdera effekter
• Effekter värderas utifrån människors betalningsvilja för
en specifik vara eller tjänst.
• Använd marknadspriser så länge det finns tillgängligt.
• Kostnader är enklare att värdera då det oftast finns
fungerande marknader för den utrustning som behövs,
lönekostnader etc.
• Det är desto svårare att värdera nyttan.
42
Värdera effekter
KÖ
Utbudskurvan visar hur
mkt producenterna är
villiga att bjuda ut vid
olika P
PÖ
Efterfrågekurvan visar
konsumenternas
betalningsvilja vid olika
Q
P
P*
Q
Q*
43
Att värdera nyttor i räddningssystem
• Tidsfaktorns betydelse
- 1 minut snabbare insats vid brand i byggnad värderas till 30 862 kr.
• Värdet av ett statistiskt liv ~ 22,3 miljoner kronor
-Om varje person i en befolkning på 100 000 är villig att betala 210 kr för
en åtgärd som kommer att minska risken för dödsfall med 0,00001, är
den sammanlagda betalningsviljan 21 000 000 kr för en riskreduktion
som i statistisk mening kommer att rädda ett liv.
• Hur värderar vi trygghetsaspekten?
• Optionsvärde = ett ”icke-brukarintresse”
• Om vi inte kan värdera nyttorna bör de beskrivas och bedömas
kvalitativt.
44
Andra metoder för värdering
- när marknader saknas
Indirekt metod- Revealed Preferences (RP)
• Marknadsanalogi
• Intermediär vara metoden
• Tillgångsvärdemetoden
• Hedoniska priser
Direkt metod- Stated Preferences (SP)
• CVM
• Stated choice
45
Utför känslighetsanalyser
Olika typer av osäkerheter
• ”States of the world”- osäkerhet kring
omgivningsfaktorer.
• Osäkerhet kring parametervärden.
Diskontering
Kostnader och nytta som infaller vid olika tidpunkter kan ej
jämföras direkt:
• Otålighet: Val mellan att få något idag eller om 5 år väljer
de flesta att få det idag
• Katastrofrisk: Du kan dö idag och missa en framtida
intäkt
Vad används då?
• Marknadsräntor visar jämvikt mellan sparande och
lånande
• Riskfri marknadsränta speglar den rena tidspreferensen
47
Generellt ges nuvärdet av en nytta B (alt. kostnad) som
infaller en tidsperiod fram n med diskonteringsräntan 𝑟 av:
𝐵𝑛
𝑁𝑉(𝐵𝑛 ) =
(1 + 𝑟)𝑛
Nuvärdet av återkommande nytta som upphör i period 𝑛
(annuitet) ges av:
1
1
𝑁𝑉 = 𝐵 × (1 −
𝑟
(1 + 𝑟)𝑛
49
Varierar stort mellan länder
• 3,5% i Sverige
• 3% i Tyskland,
• 8% i Frankrike
• Gör känslighetsanalys!
Exempel på nya aktörer
51
52
”Förstärkt medmänniska”
53
SALSA-projektet
54
Hemtjänsten åker på ”I väntan på ambulans”
55
”I väntan på räddningstjänst”
56
Väktare som nya förstainsatsaktörer
•
Söderköping räddningstjänst i samarbete
med LA Jour & Säkerhet AB
•
Södertörns brandförsvarsförbund - Botkyrka
och Södertälje räddningstjänst i samarbete
med Securitas
57
Nyttor
Kostnader
Resultat - intervjuer
Nyttor
Kostnader
Tidsbesparingar
Släckutrustning
Lägesbilder
Påfyllning av
släckmaterial
Radio/personsökare
Nycklar och
lokalkännedom
Preventivt arbete
Allmänt behjälpliga
Sjukvårdsväskor
Utbildning
Andra resultat från intervjuerna.
• Väktarna utför socialt och preventivt arbete och
har fått en ny roll.
• Väktarna tycker att de nya arbetsuppgifterna gett
en ny dimension till arbetet.
• Mer utbildning och utrustning skulle kunna
effektivisera insatsarbetet.
Kvantitativ analys
Väktarrapporter
Brand i byggnad
Brand ej i
byggnad
Automatlarm
Trafikolycka
Förmodad brand
Övrigt*
Totalt
Väktare först på
plats
2010
1
5
2011
3
5
2012
2
2
Totalt
5
12
6
3
3
2
20
11
9
4
1
2
24
15
3
3
2
3
15
8
18
10
6
7
60
40
Först på
plats i
60% av
fallen
Kostnader
KOSTNADSUPPFATTNING
Material
Handbrandsläckare
Personmottagare
Sjukvårdsväska
Kastlina och livboj
Utbildning
Kostnad rtj
Kostnad väktare
Utryckningskostnad
väktare
INVESTERING
DRIFTKOSTNAD
800 kr/styck 350
kr/omladdning
2500 kr/styck
500 kr/styck
1000 kr/styck
3264 kr per
utbildningstillfälle
1632 kr per väktare
112
kr/utryckningstillfälle
Utryckningskostnader
Alternativkostnaden för utryckning bör normalt kunna ses som
värdet av den förlorade produktionen under tiden som individen är
ute på larmet. Detta representeras av individens lön inkl. sociala
avgifter under motsvarande tid.
Ex. I genomsnitt är varje man ute 0,817 timmar per sjukvårdslarm
till en ersättning av 171 kr/timme (inkl. sociala avgifter). Om tre
man rycker ut blir utryckningskostnaden 3 * 0,817 * 171 = 419
kr/larm.
Samma princip kan användas för att beräkna utbildningskostnader!
Årliga kostnader
Kostnadsuppfattning
Investeri Driftkostn Annuitetsfa Annuitetsvä
ng
ad ktor
rde
Material
Handbrandsläckare
Personmottagare
Sjukvårdsväska
Kastlina och livboj
1600
5000
1000
2000
Utbildning
Kostnad rtj
Kostnad väktare
7320
9792
Utryckningskostnad
väktare
Summa
Total årlig kostnad
2520
2,354
2,354
2,354
2,354
679
2124
425
850
2,354
2,354
3110
4160
2693
28 080
5110
11348
21395
Nyttan
𝑛
𝑖=1 ∆𝑡𝑖
•
× 𝑝𝑖 × 𝑣𝑖 = 𝐵𝑖
Risk för spridning till
Byggnad
Container
Farlig
Fartyg
Fordon
Skog
Tåg
Terräng
Antal
Värde för 1 minut
2
3
0
0
0
0
0
2
30 862
0
44 792,5
22 396
16 797
2 620
107 614
0
•
Två insatser med betydande spridningsrisk som upptäcks i god tid av väktare.
•
•
Insats 1. 11 minuter x 30 862 kr x 1 = 339 482 kronor
Insats 2. 3 minuter x 30 862 kr x 1 = 92 586 kronor
•
Årlig nytta från projektet = 172 827 kronor.
Slutsatser
• Samarbetet mellan väktare och räddningstjänst är
sannolikt lönsamt.
• Varje investerad krona ger åtta kronor tillbaka.
• Kostnaderna är låga.
• Nyttan är svår att kvantifiera, underskattar den totala
nyttan.
• Kostnader på kommunal nivå.
• Bättre rapportering av väktarinsatser hade gett en
mer heltäckande och generaliserbar bild av
samarbetet.
Sammanfattning av dagens föreläsning
• Tidsfaktorns betydelse
• Utmaningar
• Nya aktörer/samarbeten
• Kostnads-nyttoanalys
Uppgift 5. En effektivare responsorganisation
• Nya typer av resurser?
• En ekonomisk konsekvensanalys.
• Beräkning av kvantitativa effekter. Tid, räddade
liv etc.
• Diskussion av kvalitativa aspekter av
förändringarna
I praktiken..(frågor ni kan fundera över i er uppgift.)
1. Hur ofta och hur mycket kommer de nya
aktörerna fram tidigare än traditionella aktörer?
2. Vad kan de nya aktörerna göra innan
traditionella aktörer kommer fram?
3. Vilka effekter får dessa insatser på överlevnad,
trygghet, skadereducering etc?
4. Vilken ökad resurstillgång kräver insatserna
(brutto)?
69
Tips på ytterligare läsning
• En samhällsekonomisk utvärdering av samarbete mellan
väktare och räddningstjänst (Weinholt, Andersson
Granberg 2013)
• Tidsfaktorns betydelse vid räddningsinsatser. (Jaldell,
2004)
• Sambruk är lönsamt. (Sund, 2006)
• Insats av räddningstjänstpersonal vid hjärtstopp- en
kostnads-nyttoanalys. (Sund, 2004)
www.liu.se