Plats för utemiljö
i den förtätade staden
Andreas Johansson
Landskapsarkitekt, Liljewall Arkitekter
URBANISERING
FÖRTÄTNING
3 TRENDER
URBAN NATUR
”POP-UP-LANDSKAP”
SOCIAL HÅLLBARHET
UTMANINGAR & MÖJLIGHETER
Om 30 år har jordens bebyggelsemassa fördubblats.
Om 50 år finns fler stadsbor än vad det finns människor på jorden idag.
”To provide for expanding city populations and avoid
uncontrolled urban expansion and its environmental impacts,
Urban planners should prioritise densification.”
UN Habitats president Joan Clos
URBANISERINGEN GLOBALT
(Källa: FN)
URBANISERINGEN I SVERIGE
Sveriges befolkningsutveckling 1970-2040 (Källa: Boverket)
SVERIGES STADSSTRUKTURER
Medeltid
1600-1700-tal
1800-tal
ca 1900
Gamla Stan
Göteborgs centrum
Östermalm
Gamla Enskede
SVERIGES STADSSTRUKTURER
1940-tal
1960- 1970-tal
1990- 2000-tal
2010-tal
Abrahamsberg
Tensta
Hammarby sjöstad
Årstadal
STADENS SKALA
Vasastaden, Göteborg: 4–5 våningar
STADENS SKALA
Kvillebäcken, Göteborg: 8-10 våningar
STADENS SKALA
Liljeholmen, Stockholm: 8-25 våningar
STADENS SKALA
6000 bostäder, 50 000 arbetsplatser, 1500 förskolebarn
Hagastaden, Stockholm: 8-15 våningar
HAR GRÖNSKAN NÅGOT VÄRDE?
PSYKISK HÄLSA:
Upplevd livskvalitet
Mental återhämtning
Minskad stressnivå
Sociala kontakter
FYSISK HÄLSA:
Minskad risk för inaktivitet & övervikt
Snabbare rehabilitering
MILJÖ:
Bättre mikroklimat (vind, temperatur)
Renar luftföroreningar
Minskad belastning på dagvattensystem
Upplevd bullerdämpning
EKONOMI:
Ökat fastighetsvärde
HAR GRÖNSKAN NÅGOT VÄRDE?
Dagvattenhantering till ett värde
av 5,9 miljoner USD per år.
(Källa: The Gotham Gazette)
Philadelphias samlade grönytor
HAR GRÖNSKAN NÅGOT VÄRDE?
Kostnad etapp 1: 75 miljoner USD
Effekter:
4 miljarder USD i fastighetsinvesteringar
Beräknas generera 900 miljoner USD
i vinst under de kommande 30 åren
(Källa: The New York Times)
The High Line, New York
HAR GRÖNSKAN NÅGOT VÄRDE?
Doughnut-effekten; Houston (we have a problem)
GRÖNYTA INOM BOSTADSKVARTERET
”Folkhemmet” - 1940- & 50-talen:
ca 15 kvm grönyta per boende
(Källa: P G Berg, SLU)
GRÖNYTA INOM BOSTADSKVARTERET
2000-talets ”innerstad”:
ca 2 kvm grönyta per boende
(Källa: P G Berg, SLU)
TILLGÄNGLIGHET TILL PARKER
Stockholms innerstad
1 av 6 boende upplever brist på parker
(Källa: A Ståhle, KTH)
TILLGÄNGLIGHET TILL PARKER
Enskede, Stockholm
1 av 3 boende upplever brist på parker
(Källa: A Ståhle, KTH)
TILLGÄNGLIGHET TILL PARKER
Vad påverkar upplevelsen av grönska i staden?
1. Närhet
2. Orienterbarhet
3. Grönytans kvalitet
4. Grönytans storlek
(Källa: A Ståhle, KTH)
3 TRENDER
URBAN NATUR
”POP-UP-LANDSKAP”
SOCIAL HÅLLBARHET
URBAN NATUR
VI ÄLSKAR NATUREN!
Svenskarnas skogsbesök har minskat med
30% de senaste 20 åren.
Barns besök i friluftsområden har under samma
period halverats.
(Källa: Lars Kardell, SLU)
URBAN NATUR
DÅ:
Natur och stad avskilda.
Var sak har sin plats!
URBAN NATUR
NU:
Natur och stad integrerade.
Mer grönska, mer vatten, mer upplevelser!
EKOSYSTEMTJÄNSTER
(Källa: U&We)
DAGVATTENHANTERING
BIOLOGISK MÅNGFALD
URBAN NATUR
(Arkitekt: SLA)
URBAN NATUR
(Arkitekt: URBIO)
URBAN NATUR
Ljungaviken, Sölvesborg
NATUR INOM KVARTERET
Charlottehaven, Köpenhamn, Arkitekt: SLA
NATUR INOM KVARTERET
Winnenden, Tyskland, Arkitekt: Atelier Dreiseitl
UTMANINGAR
SLITAGE & SKÖTSEL
UTMANINGAR
PLATS FÖR BILAR & GARAGE UNDER MARK
”POP-UP-LANDSKAP”
TEMPORÄRA STRUKTURER
POP-UP-PARKER
PARIS PLAGE
URBAN ODLING
TRÄDGÅRD ”PÅ SPÅRET”, STOCKHOLM
POP-UP-MARKNADER
FOOD TRUCKS
PLACE BRANDING MED TEMPORÄRA INSTALLATIONER
CARLSBERGBYEN, KÖPENHAMN
UTMANINGAR
KOMMUNIKATION OCH PAKETERING
UTMANINGAR
PLANERA FÖR FLEXIBILITET
SOCIAL HÅLLBARHET
VEM FÅR PLATS I DEN TÄTA STADEN?
VEM FÅR PLATS I DEN TÄTA STADEN?
”UTSLÄPPSGÅRD”, STOCKHOLM
VEM FÅR PLATS I DEN TÄTA STADEN?
JOHANNESLUST, MALMÖ
VEM FÅR PLATS I DEN TÄTA STADEN?
KOMMERSIALISERING AV OFFENTLIGA MÖTESPLATSER
VEM FÅR PLATS I DEN TÄTA STADEN?
NYA OFFENTLIGA RUM
SLUTSATSER
Trycket på stadens grönytor ökar
Grönska på fastighetsmark blir allt viktigare
Grönskan blir en konkurrensfördel – branding
Ökat behov av planering och initial investering i utemiljön
Behov av strukturtänk och samarbete över fastighetsgränser
TACK!
[email protected]