Det politiska läget
26 juni 2015 Det politiska läget Av: Linus Adolphson, seniorkonsult och tidigare planeringschef åt Fredrik Reinfeldt på Statsråds beredningen och dessförinnan politiskt sakkunnig åt Anders Borg på Finansdepartement 070-206 66 57, [email protected] Sammanfattning n Våren har präglats av regeringens svaga ställning, Decemberöverenskommelsen och anklagelser om vallöftessvek. Till de sakfrågor som har dominerat hör bland annat avtalet med Saudiarabien, försvarsoch säkerhetspolitik, tiggeri samt regleringen av välfärdsföretag. n I opinionen är det relativt jämnt mellan de två blocken, som båda ligger runt 40 procent. Sverigedemokraterna har fortsatt att öka stadigt. n Ett flertal positionsförflyttningar har gjorts under de senaste månaderna. Ytterligare nya förslag är att vänta under Almedalsveckan, som hålls 28 juni till den 5 juli, varefter det blir sommarlov för Politiksverige. Kreabs Det politiska läget syftar till att beskriva, analysera och förstå det politiska läget i Sverige. Det politiska läget kommer från och med nu att skickas ut några gånger per år. Kreab är en världsledande rådgivare inom företagskommunikation, finansiell kommunikation och samhällskontakter/public affairs som bistår beslutsfattare inom näringsliv, organisationer och politik att hantera komplicerade och känsliga kommunikationsutmaningar. Kreab har 400 medarbetare av 40 nationaliteter, som ger råd till över 500 kunder i fler än 25 länder. Kreab | Stockholm Adress: Floragatan 13, SE- 114 75 Stockholm Telefon: +46 8 5064 5200 E-mail: [email protected] kreab.com instagram.com/kreabstockholm facebook.com/kreab twitter.com/Kreab_Stockholm 1 Det politiska läget 26 juni 2015 Den senaste tidens händelser Våren har bland annat handlat om anklagelser om vallöftessvek från regeringspartierna, Konstitutionsutskottets granskningsbetänkande med kritik samt riksdagens många tillkännagivanden till regeringen. Stora enskilda sakfrågor har varit avtalet med Saudiarabien, den säkerhetspolitiska utvecklingen mot bakgrund av Rysslands agerande, vissa EU-migranters tiggeri och boende samt regleringen av vinster och verksamhet i friskolor och vård- och omsorgsföretag. Decemberöverenskommelsen har debatterats en hel del och allra mest inom borgerligheten. Två av Moderaternas länsförbund har antagit motioner om att överenskommelsen bör brytas. Väljarnas syn på Decemberöverenskommelsen har undersökts ett antal gånger. Även om bilden inte är helt entydig och kännedomen om vad överenskommelsen går ut på är relativt svag, är kritiken utbredd. Samtidigt verkar detta inte påverka opinionen nämnvärt. Regeringens vårändringsbudget röstades igenom den 16 juni. Två moderata ledamöter röstade emot och ett större antal var utkvittade och deltog därför inte. De fyra Allianspartierna har sagt att de under 2015 kommer att lägga separata budgetmotioner.1 Det innebär att det i höst – om Allianspartierna inte mot förmodan lägger en gemensam höständringsbudget – inte kommer att finnas någon Alliansbudget som Sverigedemokraterna kan rösta på. Det gör frågan om hur enskilda Alliansledamöter ska rösta i budgetvoteringen betydligt mindre laddad. De ledamöter som inte kan tänka sig att följa överenskommelsen och lägga ner sina röster kan då i stället rösta på sitt partis budgetmotion. Detta talar för att debatten kring Decemberöverenskommelsen kommer att svalna framöver. Samtidigt testas gränserna för överenskommelsen kontinuerligt. Hittills har det gjorts markeringar från Alliansens sida om att regeringen ska följa riksdagens beslut och möjligheten att väcka misstroende har nämnts, utan att preciseras. Framöver kan det också komma att blottläggas olika uppfattningar angående vad man får lägga in i en budget och inte. Opinionsläget I den viktade sammanvägning av ett flertal opinionsmätningar som statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson sammanställer och kallar Mätningarnas mätning samlar per den 3 juni de två regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet 35 procent och tillsammans med Vänsterpartiet 41,7 procent. Det är en nedgång med 2,9 respektive 1,9 procentenheter jämfört med valresultatet. Allianspartierna samlar 40,6 procent, vilket är 1,2 procentenheter högre än valresultatet. Det är således relativt jämnt mellan de två blocken (eller ”partikonstellationerna”, som det kallas i Decemberöverenskommelsen). Sverigedemokraterna får 15,1 procent, en ökning med 2,2 procentenheter.2 Historien visar att det är vanligt att en regering tappar i opinionsstöd i början av mandatperioden, för att sedan återhämta sig något under det sista året. Samtidigt är den rådande politiska situationen på minst två sätt unik – Decemberöverenskommelsen och Sverigedemokraternas starka ställning – så jämförelser med historien är extra riskfyllda. Det kan dock konstateras att regeringspartiernas opinionssiffror är svaga. Att döma av den senaste Partisympatiundersökningen från SCB är orsaken främst att Socialdemokraterna har tappat väljare dels till Moderaterna, dels till Sverigedemokraterna. 1 DN Debatt 150408: ”Under 2015 kommer vi att var och en presentera egna budgetmotioner som svar på regeringens budgetproposition.” 2 Denna Mätningarnas mätning publicerades den 3 juni och har inte med de korrigerade SCB-siffrorna från den 5 juni. 2 Det politiska läget 26 juni 2015 Positionsförflyttningar Under våren meddelade regeringen att den vill att dagens överskottsmål på 1 procent av bnp ersätts av ett balansmål och Konjunkturinstitutet gavs i uppdrag att analysera konsekvenserna av en sådan förändring. Allianspartierna motsatte sig att någon förändring görs utan deras medverkan. Regeringen har nu tillsatt en parlamentarisk kommitté som ska göra en bedömning av om det finns anledning att ändra nivån på målet för det finansiella sparandet och i så fall föreslå en ny nivå. Kommittén ska vara klar i oktober 2016, men lämna ett delbetänkande i april samma år. Detta innebär att målnivån för den offentliga sektorns finansiella sparande med största sannolikhet kommer att sänkas. Det kanske mest omdebatterade området sedan valet har varit migration och integration. Inom Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna har det bland annat lagts förslag om tillfälliga uppehållstillstånd, och i Moderaterna även förslag om förbud mot organiserande av tiggeri. Nyligen öppnade även regeringen för en ändrad syn på tiggeri, med inriktning mot att göra det lättare att avhysa tillfälliga bosättningar och på att kriminalisera organiserat tiggeri där någon utnyttjas. Även på välfärdsområdet har positionsförflyttningar skett – särskilt vad gäller möjligheten för privata utförare att göra vinst. I frågan om vinster verkar Moderaterna vilja lägga sig någorlunda nära Socialdemokraterna för att undvika att ses som om man har en ytterkantsposition. Gemensamt för den moderata och socialdemokratiska positionen är framförallt betoningen på ordning och reda på välfärdsmarknaden. Detta menar de åstadkoms genom höjda kvalitetskrav, ökad genomlysning av verksamheterna samt höjda krav på utförarna. Finansutskottet har tillkännagivit att regeringen bör tillsätta en utredning med andra direktiv än den som nu arbetar med frågan om vinster i välfärden. Sedan Sverigedemokraterna ställt sig bakom Allianspartiernas förslag finns nu en majoritet för ändrade direktiv. Civilminister Ardalan Shekarabi (S) har på det svarat att regeringen inte är beredd att ta bort några frågor från utredningen. Vänsterpartiet har å sin sida svarat att några frågor inte behöver läggas till. Hanteringen av denna fråga är inte endast viktig för vinstregleringen i sig, utan också för hur långt regeringen ska tillåtas gå med att bortse från riksdagsmajoritetens uppfattning – det finns nu över hundra tillkännagivanden från riksdagen till regeringen. Båda de två regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet har haft kongress. Medierapporteringen inför S-kongressen handlade i hög grad om partiets nedgång i opinionsmätningarna. Kongressen beslutade om en ”jobbagenda”, med fokus på vad man kallade investeringar, näringspolitik och kunskapsreformer. Man slog även fast att partiet ska verka för så kallad individualiserad föräldraförsäkring, dvs. att ingen av föräldrarna kan ta ut mer än hälften av det totala antalet månader.4 Miljöpartiets kongress hade temat klimatsmart bostadsbyggande. Kongressen antog en skrivning om att partiet ska verka för att Vattenfalls tyska brunkolsverksamhet inte ska säljas, utan behållas och fasas ut, något som partiet skulle få svårt att få Socialdemokraterna att ställa upp på. Det formella beslutet om detta fattas dock av Vattenfall och inte av regeringen, även om Vattenfall i praktiken behöver förankra detta vägval i regeringen och S och MP därmed kommer att behöva enas. 3 Se Henrik Ekengren Oscarssons blogginlägg 150514 på Politologerna och på sin egen blogg 091009. 4 Apropå föräldraförsäkringen har en arbetsgrupp i FP föreslagit att den ska vara tredelad. Förslaget avvisas dock av partistyrelsen, men sägs komma upp på landsmötet i höst. (Ekot 150618) 3 Det politiska läget 26 juni 2015 Den närmaste framtiden Den 28 juni till den 5 juli är det Almedalsveckan i Visby. Där kan vi förvänta oss nya förslag från samtliga partier. Regeringspartierna kan ta detta tillfälle i akt att presentera det de vill se i höstens budgetproposition. De kan välja två olika strategier. Antingen kan de föreslå sådant som de bedömer att de inte kommer att få med eller sådant som de i praktiken redan har eller med stor säkerhet vet att de kommer att få igenom i förhandlingarna. Om det som föreslås är sådant som sedan kommer med i budgeten kan partiet vinna trovärdighet vad gäller förmågan att få sina egna förslag förverkligade. Syftet med att föreslå sådant som sannolikt inte kommer med är snarare att visa vad man har stridit för och kommer att fortsätta att strida för (varvid förhandlingens motpart indirekt framstår som en bromskloss). Motsvarande valmöjlighet har även regeringens samarbetspartner Vänsterpartiet. Vilket alternativ ett parti väljer beror på hur det vill framstå: som en ständigt stridbar pådrivare eller som ett parti som får sina förslag genomförda. Generellt kan mindre partier ha något lättare att gynnas av att lägga förslag som sedan inte förverkligas. Det är svårast för det stora regeringspartiet Socialdemokraterna, som i kraft av sin storlek antas kunna få igenom det mesta. För Allianspartierna och Sverigedemokraterna är syftet med utspel i Almedalen mer entydigt: att visa på nytänkande och reformiver, för att förtydliga vad en röst på partiet betyder. Särskilt stort är detta behov sannolikt för Allianspartierna, som i ljuset av kritiken mot att de ”lägger sig platt” och ibland tvingas lägga ned sina röster (en konsekvens av Decemberöverenskommelsen) behöver visa att de faktiskt är i opposition mot regeringen. För Allianspartierna handlar det också om att visa att de efter valnederlaget förändrar sin politik. Höstbudgeten ska lämnas till riksdagen senast den 20 september. Det är dock en söndag, varför den bör komma någon av vardagarna i den veckan. Moderaterna har partistämma 15-18 oktober. Kristdemokraterna har riksting 8-11 oktober. Folkpartiet har landsmöte 20-22 november. Centerpartiet har partistämma i 24-27 september. Sverigedemokraternas landsdagar hålls 27-29 november. Ett flertal konsulter från Kreab kommer att finnas på plats i Almedalen, för att bistå kunder med aktiviteter, för att nätverka och för att spana på den politiska utvecklingen. Kontakta oss gärna! Anders Frostell Birgitta Stål Carl-Wilhelm Guilotte David Erixon Fredrik Johansson [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] Kristina Scharp Linus Adolphson Marcus Hallberg Markus Uvell Martinus Rönnerman [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] Mikael Söderlund Peter Sellgren Robert Noord Ylva Mozis [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] 4
© Copyright 2024