Bufff Verksamhetsberättelse 2014
1 Innehållsförteckning Ordföranden sammanfattar året............................................................................................................. 5 Bryggan i korthet ..................................................................................................................................... 5 Verksamhetens övergripande mål .......................................................................................................... 5 Därför behövs Bryggan ............................................................................................................................ 6 Ett kallare samhällsklimat.................................................................................................................... 6 Dagligen påverkas 30 000 barn ........................................................................................................... 6 Förebyggande arbete .......................................................................................................................... 6 Vår motivation ..................................................................................................................................... 6 Bryggans arbete....................................................................................................................................... 7 Historik ................................................................................................................................................ 7 Barnkonventionen basen för verksamheten ....................................................................................... 7 Barnets perspektiv............................................................................................................................... 7 Individuellt arbete ............................................................................................................................... 7 Samarbete med kriminalvården .......................................................................................................... 8 Samarbete med socialtjänsten ............................................................................................................ 8 Arbete på häkten och anstalter........................................................................................................... 8 Arbete med grupper ............................................................................................................................ 8 Samtalsgrupper ............................................................................................................................... 8 Olika former av gruppaktiviteter ..................................................................................................... 9 Ungdomsgrupp ................................................................................................................................ 9 Föräldragrupper på anstalt.............................................................................................................. 9 Familjeaktiviteter ................................................................................................................................ 9 Storhelger och lov............................................................................................................................ 9 Besök på anstalter och häkten .......................................................................................................... 10 Projekt för framtagande av föräldragruppsmaterial ......................................................................... 10 Information och kunskapsspridning .................................................................................................. 10 Medlemskap i organisationer och nätverk........................................................................................ 11 Studiebesök och medverkan vid konferenser och i nätverk ............................................................. 11 Medlemsregister – en bas för information och kunskap .................................................................. 11 Organisation och kvalitetssäkring ..................................................................................................... 11 Personalen ......................................................................................................................................... 12 Utbildning .......................................................................................................................................... 12 Kvalitetsarbete .................................................................................................................................. 12 2 Speciellt under året ........................................................................................................................... 13 Särskilt stora behov ............................................................................................................................... 13 Behov av geografisk spridning av stöd .............................................................................................. 13 Offentlig sektor hänvisar alltmer till lokalföreningarna. ................................................................... 13 Utökning av målgruppen ................................................................................................................... 13 Projektberoende................................................................................................................................ 14 Projektberoendets konsekvenser...................................................................................................... 14 Vår slutsats ........................................................................................................................................ 14 Året i förhållande till verksamhetsplanen ............................................................................................. 15 Riksorganisationen ............................................................................................................................ 15 Finansiering ................................................................................................................................... 15 Ekonomisk redovisning .................................................................................................................. 17 Styrelsens sammansättning under året......................................................................................... 17 Stockholm .......................................................................................................................................... 18 Året i siffror ................................................................................................................................... 18 Genomförda aktiviteter under året............................................................................................... 20 Finansiering ................................................................................................................................... 21 Ekonomisk redovisning .................................................................................................................. 21 Personal ......................................................................................................................................... 21 Styrelsens sammansättning under året......................................................................................... 21 Göteborg ........................................................................................................................................... 22 Året i siffror ................................................................................................................................... 22 Genomförda aktiviteter under året............................................................................................... 22 Lokaler ........................................................................................................................................... 23 Finansiering ................................................................................................................................... 23 Ekonomisk redovisning .................................................................................................................. 23 Styrelsens sammansättning under året......................................................................................... 23 Norrköping......................................................................................................................................... 24 Året i siffror ................................................................................................................................... 24 Genomförda aktiviteter under året............................................................................................... 24 Ekonomisk redovisning .................................................................................................................. 25 Se bilaga......................................................................................................................................... 25 Styrelsens sammansättning under året......................................................................................... 25 Karlstad.............................................................................................................................................. 26 3 Året i siffror ................................................................................................................................... 26 Genomförda aktiviteter under året............................................................................................... 27 Finansiering ................................................................................................................................... 28 Ekonomisk redovisning.................................................................................................................. 28 Styrelsens sammansättning under året......................................................................................... 28 Skåne ................................................................................................................................................. 29 Året i siffror ................................................................................................................................... 29 Genomförda aktiviteter under året............................................................................................... 29 Lokaler ........................................................................................................................................... 30 Finansiering ................................................................................................................................... 30 Ekonomisk redovisning .................................................................................................................. 31 Styrelsens sammansättning under året......................................................................................... 31 Nyköping............................................................................................................................................ 31 Verksamhetsberättelse 2014 – se bilaga....................................................................................... 31 Sala .................................................................................................................................................... 31 Verksamhetsberättelse 2014 – se bilaga....................................................................................... 31 Örebro ............................................................................................................................................... 31 Verksamhetsberättelse 2014 – se bilaga....................................................................................... 31 4 Ordföranden sammanfattar året I en ideal värld skulle Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter inte behöva finnas. Det skulle vara självklart att alla barn hade samma rättigheter och lika värde, oavsett var på jorden de befinner sig. De skulle ha rätt till information och få uttrycka sina åsikter i alla frågor som rörde dem, rätt till hälsa, utbildning och så vidare. I det ideala Sverige skulle Bryggan, eller några andra Bryggan-föreningar, inte heller behöva finnas. Barn till frihetsberövade föräldrar skulle inte behöva straffas för förälderns brott genom att möta generell okunnighet och fördomsfullhet. De skulle inte heller behöva hamna i utanförskap. Men det är inte en verklighet vi lever i och behovet av Bryggan är stort och bara ökar. Bryggan i korthet Bryggan är en politisk och religiöst obunden organisation vars syfte är att hjälpa och stötta barn och ungdomar som separerats från sin förälder på grund av en kriminalvårdsåtgärd. Föreningen arbetar på en mängd olika sätt, från olika sorters opinionsarbete till råd och stöd på individuell nivå. Utgångspunkt för allt arbete inom Bryggan är Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. Verksamhetens övergripande mål Organisationens övergripande mål är att barn och ungdom med familjemedlem i fängelse, häkte och/eller frivård ska synliggöras som grupp och erbjudas adekvat stöd oavsett etnicitet, kön, religionstillhörighet eller geografisk ort. Riksorganisationen tillsammans med lokalföreningarna ska arbeta för att stärka organisationens profil och synlighet i sociala medier, i syfte att bli starkare som påverkansaktör och underlätta för målgruppen att hitta stöd. Organisationen ska arbeta opinionsbildande för att öka myndigheters kännedom om målgruppens behov och rättigheter. Organisation ska säkerställa att varje medarbetare inom organisationen ska kunna ge ett stöd som är åldersanpassat och adekvat, kunna motverka stigmatisering och ge barnen möjlighet att stärka sina egna inre resurser. Organisationen ska arbeta för att förbättra levnadsvillkoren för målgruppen och skapa förutsättningar för en god psykisk hälsa hos barn och ungdom, stärka målgruppens inflytande i riksorganisationen samt öka allmänhetens förståelse för att barnen är oskyldiga och därmed motverka stigmatisering. 5 Därför behövs Bryggan Ett kallare samhällsklimat Ett kärvare ekonomiskt läge leder till hårdare attityder i samhället. Pressen på våra offentliga institutioner ökar, barn- och ungdomspsykiatrin är ett exempel där köerna växer och tiden för hjälp till varje enskild individ blir minimal. Konkurrensen mellan olika media gör rapporteringen mer avslöjande än tidigare. Internet och olika sociala medier gör att information sprids snabbare och i fler kanaler än någonsin. Möjligheten för vem som helst att dela egna åsikter om olika händelser leder allt oftare till personliga tragedier för barn och deras föräldrar. Dagligen påverkas 30 000 barn De barn vars föräldrar är frihetsberövade upplever idag en stark känsla av utanförskap och risken för stigmatisering är uppenbar. Enligt Kriminalvårdens egna siffror är det så många som 30 000 barn i Sverige som dagligen påverkas av att de har en förälder som är i fängelse eller dömd till en frivårdspåföljd. Aktuell forskning visar att så mycket som en fjärdedel av barnen i den här gruppen löper högre risk att utveckla psykisk ohälsa. Förebyggande arbete Det har sedan länge kunnat påvisas att barn med en frihetsberövad förälder, själva löper stor risk att utveckla missbruk och/eller kriminalitet. Glädjande är att forskning visar att tidiga stödinsatser för dessa barn har en skyddande och positiv effekt. Stöd och hjälp ger både humana och samhällsekonomiska vinster. Vår motivation Att kunna förbättra situationen i vardagen för barn till frihetsberövade är vår största drivkraft. Det bidrar också till att förhindra att barnen utvecklar psykisk ohälsa och/eller eget missbruk samt kriminalitet. Aktuell forskning visar att ideella organisationers insatser har positiv effekt (Coping*) och visar att vi är på rätt väg. Det bekräftas också av att allt fler idag söker sig till de ideella organisationerna för stöd och hjälp. I många fall blir man även hänvisad dit av den offentliga sektorn – något som också vi har erfarenhet av. Vi tror på att hjälpa barnen att bli sedda och hörda. De måste få svar på frågor och få känslomässigt stöd. Genom våra föräldrastödjande insatser får föräldrar ökad förståelse för deras behov. Detta är också barnens rättighet enligt FN:s barnkonvention. Barn har rätt till eget anpassat stöd oavsett ekonomiskt läge i samhället. Det blir allt tydligare att när samhällets rustar ner, måste vi anstränga oss ytterligare och även arbeta på att försöka utöka vår verksamhet. * COPING, dvs Children of Prisoners, Interventions and Mitigations to Strengthen Mental Health var ett EU-finansierat projekt. Coping undersökte psykisk hälsa, välbefinnande och motståndskraft hos barn med föräldrar i fängelse i syfte att förstå hur frihetsberövandet av föräldern påverkat barnet samt dess förmåga att hantera detta i vardagen. 6 Bryggans arbete Historik Bryggan Stockholm är den äldsta nu existerande lokalförening och ursprunget var ett arvsfondsprojekt 2001. Projektidén kom sig av att de tidigare gjorts försök i Göteborg. Efter Stockholm bildades föreningen i Karlstad med flera efterföljande lokalföreningar. Det skapade ett behov av en sammanhållande förening och 2002 bildades därför riksorganisationen. Utgångspunkten i verksamheten var, och är, Förenta Nationernas (FN) konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den kallas. Den slår fast att barn, oavsett bakgrund, har rätt att behandlas med respekt och ska få möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör dem. Barnkonventionen basen för verksamheten Barnkonventionen är basen i all verksamhet inom Bryggan och det betyder att barnens bästa alltid ska vara i fokus. Vi arbetar med att ge röst åt, och stöd till, barn som har frihetsberövade föräldrar. Barnet ska inte behöva straffas för förälderns brott genom att möta fördomar och/eller riskera att hamna i utanförskap. Barnkonventionen har också slagit fast rätten till egen information och eget stöd. Det handlar om att göra barnen synliga. Även föräldrarna, både de på anstalt och de på utsidan, behöver stöd. Idag klarar inte samhället av att ge alla barn det stöd som faktiskt är deras rättighet. Många ideella föreningar verkar som komplement till socialtjänsten och där fyller också Bryggan en viktig funktion. Arbetet sker på många olika sätt, direkt och indirekt, vilket vi beskriver nedan. Barnets perspektiv Barnens behov är alltid i centrum för Bryggan. De lever ofta i komplicerade familjeförhållanden. Deras vardag kan innehålla konflikter mellan vuxna och separationer. Det är inte ovanligt med missbruk och/eller våld. Det föder osäkerhet, sorg, skuld och skam hos dem. Det är vanligt att de har motstridiga känslor som ilska/längtan och kärlek/hat. Oavsett omständigheterna har föräldrar alltid en stor betydelse i ett barns liv. Barn till frihetsberövade är inget undantag och därför måste vi också arbeta med föräldrarna. Både de som är frihetsberövade och de som inte är det. Genom att ge stöd och hjälp till de vuxna i deras föräldraskap, kan vi indirekt via dem verka för en tryggare vardag och bättre förhållanden för barnen. Vårt förhållningssätt att alltid ha barnets behov i centrum, innebär också att vi arbetar med barnets rätt till skydd från förälder eller annan när så krävs. Individuellt arbete Det är viktigt att komma ihåg att barn till frihetsberövade föräldrar inte är en homogen grupp med samma situation och samma problematik. Den gemensamma nämnaren är att de har en förälder som är, eller har varit, frihetsberövad. I övrigt kan förhållandena variera stort. Av den anledningen är vi noga med att lyssna på det enskilda barnet. Mycket av vårt arbete görs därför på en individuell nivå. Även professionella söker råd hos Bryggan. Telefonsamtal från både stödjande och rådgivande (socialt, juridiskt, mm) karaktär är en stor del av det individuella arbetet. Lokalföreningarna tar emot ett flertal sådana samtal varje vecka. Samtal från omsorgsföräldern dominerar, men även samtal från förskole- och skolpersonal, socialtjänst, polis m fl. förekommer ofta. 7 Många telefonsamtal leder till personliga möten för stödsamtal och de som kommer uttrycker ofta att de skulle vilja komma upprepade gånger. Vi gör vårt bästa att tillgodose behoven men tvingas konstatera att efterfrågan under året varit större än de resurser Bryggan haft till sitt förfogande. Samarbete med kriminalvården När en förälder har en tillsynspermission, samarbetar vi med Kriminalvården på så vis att umgänget mellan barn och föräldrar kan ske i Bryggans lokaler med vår personal närvarande. Det underlättar ofta kontakten, särskilt om barn och förälder inte setts på länge. Barnet känner ofta redan Bryggans verksamhet och kan därför känna sig trygg. Även om så inte är fallet bidrar vår barnvänliga lokal till att underlätta kontakten. Samarbete med socialtjänsten Av samma skäl är våra lokaler och vår personal en bra plats för möten mellan barn och förälder i de fall en förälder inte får umgås ensam med sina barn, eller där föräldrarna inte får träffas. I denna form av möten mellan barn och föräldrar samarbetar vi med socialtjänsten. Det förekommer också andra former av möten kring barnen som t ex omsorgsföräldern föreslår. De känner ofta, liksom barnen, en trygghet med Bryggan. Av den anledningen föredrar de att ha möten i Bryggans lokaler och ibland medverkar också Bryggans personal. Arbete på häkten och anstalter På häkten och anstalter arbetar Bryggan mest med grupper, men enskilda samtal förekommer också i allt högre utsträckning. En stor efterfrågan finns också från restriktionsavdelningarna. Vi vet att det är en extra svår tid för barnen när föräldern/familjemedlemmen har restriktioner. Kriminalvården värnar också om den isoleringsbrytande åtgärd som det innebär att få besök av Bryggan. Arbete med grupper Behovet av en trygg mötesplats är stort för barn till frihetsberövade och deras föräldrar. Tryggheten består i att alla vet att alla närvarande har en frihetsberövad anhörig och därför behöver man inte vara rädd att försäga sig, känna skam, etc. Det är också en trygghet i att alla arrangemang är drogfria. En annan anledning till denna del av verksamheten är att barn till frihetsberövade föräldrar också ska få göra aktiviteter som många andra barn gör. Det kan vara at gå på bio, besöka lekland eller sportanläggningar. Förutom allt annat som drabbar barn vars föräldrar frihetsberövas, förändras ofta dessa familjers ekonomi drastiskt. Plötsligt kan det vara omöjligt för dessa barn att få uppleva saker som deras kompisar pratar om på dagis och i skolan. Detta arbete kan skilja något mellan de olika lokalföreningarna allt beroende på besöksunderlag och ekonomiska möjligheter. Samtalsgrupper Syftet med stödgrupper och helgträffar är att erbjuda barn till frihetsberövade föräldrar möjlighet att få träffa andra barn i liknande situation. Under ledning av två stödgruppsledare får barnen upptäcka att de inte är ensamma. De får också möjlighet att dela sina egna upplevelser och erfarenheter med andra barn. Ett viktigt verktyg i arbetet med stödgrupperna är en egenproducerad, animerad film från 2009. Filmen heter ”Emilia” och bygger på ett större antal intervjuer med barn till frihetsberövade som sedan har bearbetats till en historia om en flicka och hennes lillebror. I samtal i stödgrupperna talar man sedan om personerna i filmen istället för den egna situationen. Det gör att frågor kan ställas 8 utifrån Emilias situation och blir därför mindre laddade. Till filmen finns också en instruktion och en mötesplan för ledarna. Under senare år har stödgruppsledarna upptäckt att det är lättare att rekrytera barn till kortare samtalsgrupper på helgerna än till samtalsgrupper som pågår terminsvis på vardagkvällar. Förklaringen är att många föräldrar som tillfälligt blivit ensamstående har svårt att få ihop vardagen. För de föräldrarna kan det vara lättare att se till att barnen får komma till en stödgrupp över helgerna istället. Dessa ersätter inte stödgruppsverksamheten i sin helhet men är ett bra komplement. Olika former av gruppaktiviteter Gruppaktiviteterna arrangeras främst som Öppet Hus och Familjeaktiviteter som beskrivs nedan. Öppet Hus i de egna lokalerna är oftast pyssel, lek, umgänge och en enkel måltid. Precis som namnet säger är det bara att komma oanmäld till Öppet Hus. För en del blir det första kontakten med oss. Ansvaret och plikterna vilar tungt på den enda omsorgsföräldern. Vetskapen om att alla är i samma situation och möjligheten att få en lugn stund för att t ex måla tillsammans med sina barn är otroligt värdefullt. Ungdomsgrupp Ungdomsgrupperna har regelbundna träffar och alternerar mellan vardag och helg. Under vardagkvällar äter man en måltid och samtalar om olika frågor i den egna lokalen. På helgträffarna gör man olika aktiviteter, t ex bio, bowling och klättring – allt efter ungdomarnas egna önskemål. När en ny tonåring vill börja i ungdomsgruppen är det rutin att han/hon först kommer och talar ensam med en av ledarna, oftast en timme före den ordinarie träffen. Då får han/hon en mindre introduktion som underlättar inträdet i gruppen. Föräldragrupper på anstalt Frihetsberövade föräldrar har ett stort behov av stöd i sin föräldraroll. De behöver få kunskap om barnens perspektiv och hur frihetsberövandet påverkar deras barn. Självförtroendet är ofta lågt hos dessa föräldrar. Därför är det viktigt att de får veta att en pappa eller mamma, trots situationen, alltid är en oerhört viktig person i barnens liv. Det är också väsentligt att förmedla att man kan vara en bra förälder för sina barn trots att man finns på avstånd. Att det är viktigt att hålla kontakten med barnen på ett sätt som är bra för dem. Detta och mycket annat är ämnen som behandlas i studiecirklar om föräldraskap, som Bryggan håller ute på anstalterna i samarbete med Kriminalvården. Familjeaktiviteter Familjeaktiviteter, som utflykter, bio, m.m., sker på lördagar. För samhörighetens skull träffas man först i lokalen och tar en fika eller lätt lunch före gemensam avfärd. Aktiviteterna annonseras i förväg och sänds ut i form av ett program till medlemmarna. En av anledningarna till den goda framförhållningen är att frihetsberövade föräldrar ska hinna ansöka om permission och kunna delta tillsammans med sina barn. Anmälan är nödvändig för att kunna beställa biljetter och platser men är gratis. Innehållet varierar mycket och självklart kan medlemmarna komma med önskemål om vad de skulle vilja göra. Storhelger och lov Vid jul anordnas en julfest med julmat, lekar, tomte och klappar till barnen. Alla som vill får vara med. Så långt resurserna räcker anordnas aktiviteter under andra helger och skollov samt under somrarna. Det har varit lite festligare sammankomster och särskilt pyssel med helgtema. Många barn och 9 föräldrar berättar att de känner sig särskilt ensamma under helger. Det skulle självklart uppskattats om det funnits utrymme ekonomiskt och med personal för ännu fler aktiviteter under storhelger. Besök på anstalter och häkten En betydande del av landets anstalter, häkten och frivårdskontor, får regelbundet besök av personal från Bryggan. Informationen som ges handlar dels om föräldraskap och dels om Bryggan och verksamheten ute på lokalföreningarna. Besöksschemat läggs upp tillsammans med Kriminalvården. För det mesta får vi träffa en grupp men vid vissa tillfällen kan enbart en person komma till mötet. Då förändras innehållet i samtalet åt det mer personliga hållet. Besöken utförs av två anställda på Bryggan, eller alternativt en anställd från Bryggan tillsammans med till exempel Barnombud på anstalten. Viktigt är att det företrädesvis är samma personer som återkommer för att ge en kontinuitet och trygghet för dem de möter. Under året har Bryggan gjort hundratals besök i häkten och träffat föräldrar och samtalat med dem om deras barns behov och hur de kan underlätta för dem. Avsikten är att informationen som ges ska göra intryck och bidra till att den intagna kan vara ett mer adekvat stöd för sina barn, samt stärka dem att ge ärliga svar på barnens frågor. Besöken kan också leda till att omsorgsföräldern och barnen får information om aktuell lokalförening och söker sig dit för vidare stöd. Bryggans riksorganisation erhåller en summa som bidrag av Kriminalvården för att dessa besök ska genomföras i landet. Efter utförd verksamhet av lokalföreningarna redovisar de till riksorganisationen som sedan fördelar pengarna. Projekt för framtagande av föräldragruppsmaterial Ovan beskrivs arbetet med föräldracirklar som genomförs ute på anstalterna. Mycket erfarenhet har samlats hos Bryggan genom åren och det ska nu komma till användning samt dokumenteras. Under tre år har ett projekt med särskilda medel från Allmänna arvsfonden, i samarbete med kriminalvården och Bryggan Stockholm pågått. Syftet har varit att ta fram ett nytt föräldragruppsmaterial som ska användas av häkten, anstalter och inom frivården över hela landet. Projektet har under 2014 resulterat i en handbok och implementeringsarbete samt utbildning av Kriminalvårdspersonal som fortsätter under 2015. Anställda på Bryggan kommer löpande att utbildas tillsammans med Kriminalvårdspersonal. Information och kunskapsspridning Många vänder sig till Bryggan för att få information om ämnesområdet och lokalföreningarnas verksamhet. Det är allt ifrån kortare eller längre information per telefon till att man vill komma på studiebesök, eller vill få underlag för olika sorters arbeten. Vi blir också inbjudna till att medverka på olika seminarier och utbildningar. Inom organisationen finns massor av idéer om vad som borde och kunde göras på området men dessvärre räcker inte resurserna till. Vår absoluta prioritet här är att hitta fler kanaler för att kommunicera direkt med barnen. Vi vill skapa möjligheter som gör att de, i högre utsträckning än idag, själva kan nå oss utan någon medverkan från förälder eller annan vuxen. Med anledning av detta inleddes ett arbete med att ta fram en ny hemsida och en ny profil under året och detta arbete kommer att fortsätta under 2015. Reklambyrån Anfang har sponsrat verksamheten i framtagandet av ny profil. 10 Medlemskap i organisationer och nätverk Bryggan är medlem i ”Children of Prisoners Europe”, Bryggan är också medlemmar i andra organisationer som arbetar för barns bästa, ex: Nätverket för barnkonventionen och Samarbete för barnen, Samba. Studiebesök och medverkan vid konferenser och i nätverk Riksorganisationen har medverkat vid Socialchefsdagarna i Göteborg samt Barnrättsdagarna i Örebro. Vi deltog i NKA (Nationellt kompetenscenter för Anhöriga) nordisk konferens i Oslo. Syftet vara att samverka med andra organisationer, delta i debatten och lyfta fram målgruppen. Ett annat syfte var att samla erfarenheter och information gällande framtida jourtelefon/chattstöd då det fanns flera goda exempel på plats. Bryggan var också med på den internationella konferensen ”Child friendly justice” i Stockholm, där barnperspektivet inom rättssystemet diskuterades. Vi deltog i 24timmars, ett Nordiskt forum 24 timmar för barn till frihetsberövade, som hölls i Stockholm. Bryggans representanter både föreläste och deltog i debatten. Bryggan representerades vid Cope-konferensen i Edinburgh, där vår representant både föreläste och deltog i årsmöte för COPE. Under året har lokalföreningarna bland annat tagit emot studiebesök från bland annat Kriminalvården, Polisen, Socialtjänsten, personal från barn- och ungdomspsykiatrisk klinik, BUP och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, SIDA. Vidare har organisationen också erbjudit flera seminariedagar för att sprida resultaten från forskningsprojektet Coping (Children of Prisoners, Interventions and Mitigations to Strengthen Mental Health). Slutligen har vi medverkat i Nätverket för barnkonventionen och deltaget under anordnad hearing med barn, - äldre,- och jämställdhetsminister Åsa Regnér . Medlemsregister – en bas för information och kunskap Medlemsregistret i lokalföreningarna är en värdefull källa till statistik som skulle kunna ge oss ännu större kunskap om vår målgrupp. Målet är att vi lätt ska kunna ta fram uppgifter som t.ex. åldersgruppernas storlek. Vi vill också skapa bättre rutiner för att lättare kunna hålla registret aktuellt och för att det ska bli enklare att administrera. Arbetet med medlemsregistret är påbörjat, program för bäst anpassade medlemsregister har provats, men det finns mer kvar att göra innan vi är i mål och de personella resurserna skall räcka till mycket. Organisation och kvalitetssäkring Med anledning av att organisationen under 2014 granskat det egna arbetet och gjort en genomlysning av hela organisationsstrukturen, föreningens syfte och ambitioner, har denna strategiska plan tagits fram. Arbetet med att genomlysa organisationen har pågått sedan årsmötet 2014. Årsmötet konstaterade då att lokalföreningarna önskade ett utökat och avlastande stöd från riksorganisationen, för att kunna fokusera bättre på kärnverksamheten och på så sätt möta det ökande antalet hjälpsökande. Lokalföreningarna har tillsammans med riksorganisationen sedan länge uppmärksammat att barn och unga i målgruppen behöver få tillgång till ett adekvat*1) och nationellt stöd. Både den forskning*2), som riksorganisationen själva deltagit i, och våra samlade erfarenheter visar på behov av stöd till barn inom målgruppen samt att det i dag inte finns ett riktat stöd utanför ideell sektor. 11 För att organisationen ska kunna erbjuda detta långsiktigt behöver vi hitta nya lösningar, ta fram en tydligare profil, öka de gemensamma insatserna, utveckla närvaron på sociala medier och i opinionsbildande sammanhang. Vidare har organisationen noterat att målgruppsdefinitionen behöver utökas, då barn i lika stor utsträckning riskerar stigmatisering av att ett syskon, en bonusförälder eller annan viktig anknytningsperson frihetsberövats. För att uppfylla önskemålen från lokalföreningarna och för att riksorganisationen ska nå målen, att lokalföreningarna ska kunna erbjuda ett adekvat och kvalitetssäkert nationellt stöd till en vidare målgrupp, barn och ungdom som har en familjemedlem i fängelse/ häkte och eller frivård, tillsatte årsmötet en arbetsgrupp från styrelsen. Uppdraget för arbetsgruppen var att genomföra en genomlysning och utredning av organisationens framtida behov och arbetssätt. Som ett resultat av arbetsgruppens utredningsarbete kallades samtliga lokalföreningar till en organisationskonferens, i Katrineholm september 2014 Då tidigare arbete med att etablera fler lokalföreningar inte gett det resultat vi önskat, har vi nu i den nya styrelsen arbetat med att ta fram en ny medlemsstruktur som kan öppna upp för filialverksamhet och alternativa medlemskap, detta med förhoppning om att hitta stödpersoner/föreningar på orter där lokalföreningar ej är etablerade. Förslag på ny medlemsstruktur läggs fram på årsmötet i april 2015. Personalen Pga organisationens ansträngda ekonomi, gällande personal, tvingades vi under året 2014 friställa den organisationssekreterare som varit anställd. Organisationen har pga svårigheter med långsiktig finansiering funnit det svårt att ha anställd personal och samtidigt förhålla sig enligt de kollektivavtal som gäller för organisationen, därav har det arbete som gjorts under året till största del lagts ut på befintlig anställd personal inom lokalföreningarna inklusive ideellt arbetande styrelse. För att lösa situationen har också organisationen, där kompetens saknas, köpt in tjänster. Utbildning Lokalförningarna erbjuder sin personal handledning och utbildning. Riksorganisationen ombesörjer i mån av resurser kvalitetshöjande utbildningar. Vår önskan är att erbjuda fler och medel söks för detta. För att säkerställa att verksamhetsledarna i lokalföreningarna får handledning och blir uppdaterade i frågor som rör dem, anordnar riksorganisationen regelbundna möten per Skype var fjortonde dag. Kvalitetsarbete Organisationen har under 2014 genomfört ett stort kvalitetsarbete med start att ta fram en strategisk plan för följande 2 år som beskrivs under rubriken organisation och kvalitetssäkring. 12 Speciellt under året Är det stora kvalitetssäkrande arbetet som genomförts under 2014 i riksorganisationen. En genomlysning av organisationen, kvalitetssäkringsarbete och behovsanalyser mm. Dessa insatser har lett oss till ett strategiskt arbete att utveckla organisation, skapa mer delaktighet och bli mer tillgängliga och nåbara för såväl målgrupp som professionella. Vidare fick organisationen en förfrågan av CRC att lämna synpunkter inför den kommande granskningen av Sverige. Det ledde till att CRC lyfte fram målgruppen och rekommenderade förbättringar för målgruppen i Sverige. Dessa rekommendationer kommer att följas upp vid nästa granskningstillfälle. Organisationen har vidare genom lokalföreningen Stockholm, skrivit och lanserat ett nytt föräldragruppsmaterial till Kriminalvården. Detta var möjligt genom både ett väletablerat samarbete samt Arvsfondens projekt medel. Projektet beräknas vara klart under 2015. Organisationen har också genom lokalföreningen Norrköping, fått möjlighet att arbeta för att ta fram en samverkansmodell för skolor, Socialtjänst, Kriminalvård och Bryggan gällande målgruppen. Även detta möjliggjordes genom projektanslag från Arvsfonden. Projektet väntas bli klart under 2015. Särskilt stora behov Behov av geografisk spridning av stöd Det är tydligt att det finns ett stort behov av Bryggan runt om i hela landet och att en satsning på chatt och telefonjour är högst motiverad . Under året har därför organisationen påbörjat ett stort arbete med att ta fram en ny webbplats som möjliggör chatt samt att vi ser över möjlighet till inköp av ett 020 nummer. En dialog med Kriminalvården har hållits och gemensamt med deras önskan om att Bryggan skall finnas representerad inom alla enheter och regioner har vi nu startat ett arbete med nyetablering på anstalter och häkten vi tidigare inte samarbetat med. Detta ligger också i linje med vår ambition att få en större geografisk spridning av stöd insatser. Offentlig sektor hänvisar alltmer till lokalföreningarna. Under året har vi observerat att offentlig sektor såsom förskola - skola, Polis, Landsting och Socialtjänst i allt högre utsträckning hänvisar till Bryggan för råd och stöd. Detta innebär för riksorganisationen att vi än mer behöver fokusera på att finna medel och resurser för att på sikt kunna avlasta lokalföreningarna. Utökning av målgruppen En annan mycket tydlig tendens under året, som orsakats av en ändrad hållning från samhällets sida, är det utökade antalet frihetsberövade 15 – 18-åringar vilka påverkar sina yngre syskons liv. Det äldre syskonet, särskilt om föräldern är ensamstående, har varit förebild och inte sällan haft ett föräldraliknande ansvar. Det yngre syskonet upplever sin situation exakt på samma sätt som de barn som har föräldrar som frihetsberövats. För att möta det behovet har riksorganisationen under året 13 gjort förändringar i stadgarna, genom att utöka målgruppsdefinitionen till att innefatta såväl förälder som familjemedlem. Projektberoende Extra resurser i form av projektmedel möjliggör för flera lokalföreningar att tillfälligt skapa fler grupper för att möta aktuella behov, ha mer personal vilket ger större chans till flexibelt schema överlag osv. Kort sagt, över huvud taget aktuell anpassning och improvisation i verksamheten. Projektberoendets konsekvenser Samtidigt ger detta en ”ryckighet” i verksamheten. Internt får vi svårigheter med personal, organisation och behov av arbetsledning. Externt med besvikelser och nya anpassningsproblem när vi måste lägga ner, alternativt säga nej till, uppskattade tjänster och grupper. Särskilt betungande är det sistnämnda. Det ställer också frågor kring vad som är etiskt försvarbart. ”Är det ansvarsfullt av oss att skapa förväntningar vi kanske inte kan uppfylla på sikt?” Vår slutsats Den samlade bilden av 2014 har gjort oss ännu mer övertygade om att det finns ett behov av Bryggans arbete i hela landet. En nödvändighet är att arbeta ännu mer för att få en säker och stabil finansiering av vår basverksamhet. Det behövs för att kunna garantera en acceptabel lägstanivå för det stora behov vi möter. Den stora utmaningen för oss framöver kommer att bli var gränsdragningar ska ske och hur dessa ska hanteras. Det är en oroande utveckling att den offentliga sektorn allt mer kommer att luta sig emot den ideella. Förhållandet borde självklart vara det omvända. 14 Året i förhållande till verksamhetsplanen Här beskrivs och kommenteras verksamheten för året i förhållande till Verksamhetsplanen 2014. Aktiviteter och siffror redovisas separat för Riksorganisationen samt de åtta lokalföreningarna; Riksorganisationen Riksorganisationens uppgift är att fungera som samhällspåverkare och opinionsbildare samt delta i forskningsprojekt. Riksorganisationen ska också verka sammanhållande för de olika lokalorganisationerna och stödja dem med utbildning och avlastning från administrativa uppgifter. Syftet är att lokalföreningarna, så långt det är möjligt, ska kunna fokusera på att erbjuda ett adekvat stöd till sina medlemmar. Riksorganisationen är också ansvarig för att utarbeta övergripande plattformar; webbplats och nationellt stöd i form av chatt och telefonjour, informationsmaterial m.m. Finansiering Riksorganisationen förvaltar och fördelar de medel som endast riksorganisationer har rätt att söka. Organisationen har under året fortsatt att arbeta med att hitta hållbar finansiering för lokalföreningarnas verksamhet. Statsbidrag från Kriminalvården Styrelsen har samlat lokalföreningarnas ansökningar till Kriminalvården. Kriminalvården beviljade 1 528 000 kronor av de sökta medlen. De lokala medlen har använts till frigivningsföreberedande insatser på anstalter och häkten och frigivningsföreberedande insatser på lokalförningen i samband med permissioner. Tillsammans har Bryggorna haft samtal med 2 780 föräldrar på 52 enheter under 2014. Statsbidrag från Socialstyrelsen Bryggan fick för året ett ökat anslag, 700 000 kronor, för att främst arbeta med Att barn i hela Sverige ska få möjlighet till adekvat stöd när en förälder häktas eller döms till fängelse och att barnen ska uppleva att det finns andra i en liknande situation. Att professionella som möter barn ska få en ökad kunskap om barn till frihetsberövade, och därigenom ges barn som har föräldrar inom kriminalvården ökade möjligheter till adekvat stöd. I ett första steg skola, barnomsorg och socialtjänst på de orter som har lokalföreningar. Att barn uppmärksammas och tas hänsyn till genom hela rättssystemet av de myndigheter som kan eller ska möta barnen och att stödet till barnen säkerställs genom strukturer, rutiner, riktlinjer och på lång sikt även lagförändringar. Arbetet behöver göras lokalt, regionalt och nationellt för att förutsättningar för förändring ska kunna skapas. Stöd till nya lokalföreningar, Uppsala Under året togs beslut om att stötta Uppsala i att starta och etablera en ny förening, arbetet har framskridit väl, motion finns inne för beredning i Uppsala kommun, där etableringsstöd söks för tjänst och lokal. Konkret resultat är att vi till nästa år ser över medlemsstrukturen för att möjliggöra filialer till redan etablerade föreningar. 15 Kompetens och fortbildning Som en kompetenshöjande insats inom organisationen erbjöds medarbetare i lokalföreningarna en utbildning i Bryggans egen stödgruppsmodell, 20 personer erhöll utbildningen. En utbildning i Emilia träffar, 15 personer erhöll utbildningen. Verksamhetsledarträffarna utökades också till varannan vecka för kontinuerlig avstämning och delaktighet. Som ett resultat av ovanstående finns idag utbildad personal vid 6 av 8 lokalföreningar för att erbjuda stödgrupper och eller helg träffar. Geografisk utökning av stöd. Under åren har det blivit tydligt att Bryggan behöver kunna erbjuda stöd till de barn som bor utanför orter där lokalföreningar finns, vi har därför kartlagt och genomfört en behovsanalys för implementering av stödtelefon, chatt och eller nätbaserat stöd. anordnat gemensamma familjeläger, Malmö o Göteborg samt Karlstad och Örebro. genomfört en utvärdering av barnhemsidan Min Fria Plats, som stärker vår övertygelse om att vi behöver komplettera med chat och 020. Förberett för att ta fram en ny profil i syfte att förenkla och öka möjligheten för barn att finna eget stöd. En ny hemsida kommer därför att lanseras den 22:a maj 2015. Öka kunskapen om målgruppen hos professionella. 7 Regionala föreläsningar har anordnats där forskningsresultat redovisats i Härnösand, Stockholm, Malmö, Linköping, Örebro två tillfällen, Göteborg. Ca 150 personer fick del av dessa. Tilldelade programpunkt på Barnrättsdagarna för att föreläsa om forskningsresultat Coping. Deltagande i nordisk konferens NKA i Oslo, uppdatering om pågående forskning och arbete inom området i våra nordiska grannländer. Deltar i arbete på Regeringskansliet ”en flexibel och effektiv kriminalvård” 10/12. Deltagande i den internationella Child Friendly Justice conference i Stockholm där forskningsresultat från projektet Cope presenterades. Lobbying och påverkansarbete på beslutsnivå Almedalen; ungdomar deltog som representanter och närvarade på seminarier. 24 timmar för barn till frihetsberövade, 2 föreläsningstillfällen. COPE Edinburgh, deltog och föreläste. Etablerade nya kontakter och tog del av internationell forskning, kunskap och erfarenhet. TV4 God morgon, Lokalradio i Skåne, Örebro, Värmland mfl. 16 Kriminalvårdens personaltidning RuntiKrim, Allas veckotidning och Tidningen Mama, Debattartiklar skrivna och publicerade i Närkes Allehanda samt Norrköpingstidning, Organisationskonferens genomförd i oktober 2014 för att säkerställa delaktigheten och enas i gemensamma opinionsbildande insatser. Utställning på socialchefsdagarna i GBG Flera slutna Facebookgrupper finns Ny hemsida framarbetats för ökad tillgänglighet. Ekonomisk redovisning Bryggans riksorganisation redovisar överskott på 18.888 kr för året 2014. Styrelsen föreslår att, av förfogande stående överskott 118.383 kr, balanseras i ny räkning. Styrelsens sammansättning under året Bengt Ericsson, ordförande Annika Altnäs, vice ordförande Peter Kutzner, ledamot Madelein Löfgren, ledamot Annica Zetterholm, ledamot/sekreterare Petra Westerling, ledamot Karin Pütger, ledamot, tillträdde vid extra årsmöte 141026 Gilda Romero, ersättare, tillträdde vid extra årsmöte 141026 Lena Karlsson, ersättare från 141026, tidigare ledamot Lotta Gustavsson, ersättare från 141026, tidigare ledamot 17 Stockholm Året i siffror I detta avsnitt både beskrivs, samt kommenteras, verksamheten som varit i förhållande till vad som var avsikten och sades i Verksamhetsplanen för 2014. Inledningsvis kan sägas att bas- och uppsökandeverksamheten för året genomfördes i enlighet med vad som planerats. Den öppna verksamheten, dvs Öppet Hus och familjeaktiviteterna, har haft 629 antal besök gjorda av 108 barn med förälder. Det ger ett genomsnitt om ca 6 besök per barn men självklart är besöksfrekvensen högst varierande barnen emellan. Som framgår av nedanstående tabell domineras Öppet Hus aktiviteter av barn mellan 0-6år. Antal barn besök vid ÖH o Aktiviteter 2014 av totalt 629 barn barnbesök fördelat på 108 individer 84 barn 13% 0-6 år 205 barn 33% 340 barn 54% 7-12 år 13-18 år Antal gruppdeltagare, 56 individer 2014 Ungdomsgrupp Skrivargrupp Helggrupper 18 Antal aktiviteter arrangerade av Stockholm, totalt 108 st 21 Öppet Hus Stockholm 3 4 45 Öppet Hus Södertälje Familjeaktiviteter 12 Fester 19 Lunchpyssel UG träffar Antal omsorgsföräldrar /anhöriga som fått stödsamtal , totalt 484 st *) Stödsamtal = Individuella samtal, ofta erbjuds individen flera samtal, vanligast är 3 per person. 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 29 utanför län 412 sthlms län 0 72 Telefon Lokalen *) Ett 20 tal familjer har också fått omfattande stödinsatser under året, dvs att personal från Bryggan följt med barn på besök, anordnat särskilda besök ofta bevakade, deltagit i nätverksmöten och haft kontakt med alla berörda myndigheter runt familjen. Antal frihetsberövade föräldrar som fått stöd och information på anstalter/häkten. 565 föräldrar har fått samtal med Bryggan personal på 18 olika anstalter/häkten 19 Genomförda aktiviteter under året Bas- och uppsökandeverksamheten för året genomfördes i högre utsträckning än planerat, så extra satsning gjordes för att nå nya enheter i främst region Norr. Öppet Hus i lokalerna på Södermalm har genomförts varje vecka under hela året, förutom under juli månad. Öppet Hus i Södertälje har genomförts varannan vecka, förutom under juli månad. Familjeaktiviteter, har erbjudits varje månad och även målet med att de skulle innefatta en dags skidåkning i Romme, har uppfyllts. Extra lovaktiviteter, en höstmaskerad samt två julfester har genomförts. Ungdomsgruppen har träffats varannan vecka hela året. Varvat vardagar och helger Stödgruppsverksamhet har genomförts, exempelvis fyra stycken i ”helg-variant”. Stödsamtal till frihetsberövade och deras anhöriga har erbjudits kontinuerligt i så lång utsträckning som resurserna har tillåtit, totalt 484 st. Den uppsökande besöksverksamheten på häkten, anstalter och Frivårdsenheter har genomförts enligt plan. En extra satsning har också genomförts mot region Norr, och besök har gjorts både i Härnösand, Sundsvall och Gävle. Föräldracirklarna genomfördes både enligt tidigare modell och genom medverkan i pilot av ny modell. 4 stycken grupper under året. Skrivargrupp genomfördes enligt plan en vardag per vecka. Stöd genom ”Facebook”-grupper ökar och administreras av anställda. Vi har kontaktat olika kommuner, föreningar etc, som har naturlig kontakt med vår målgrupp i syfte att få hjälp av dem att sprida information om Bryggan Stockholm. Det sker sedan genom att de på sina hemsidor har en länk till vår hemsida och/eller tryckt information i sin reception eller liknande. Vi har identifierat en kontakt som kan hjälpa oss få ut viss information till kuratorer och förskolor som ett första led i att genomföra en strukturerad och riktad skolkampanj. Vi har lyckats få fler kranskommuner att förstå behovet av vår verksamhet och på så vis erhållit föreningsstöd från Botkyrka, Tyresö, Sollentuna, Järfälla, Nacka och Upplands Väsby. Pågående samarbetsprojekt med Kriminalvården, ”Nytt föräldrastödsmaterial inom Kriminalvården” har utökats med ett år och ska vara klart september 2015. Under året har en första manual färdigställts och pilotgrupper har genomförts samt utbildning av utbildare inom Kriminalvården. Arbete fortgår med utveckling av häktesmaterial, anhörigmaterial och översyn av mammadel i enlighet med projektplan. 20 Finansiering Intäkter /Finansiering 2014, Stockholm 671678 16% 1 165 452 28% Statligt stöd KV Kommunaltstöd 802000 20% 137617 3% 275882 7% 908 000 22% Fonder o Stiftelser Sponsoring Övriga bidrag Försäljning 150000 4% Projekt Bryggan Stockholm erhåller kommunal finansiering från: Stockholms Stad, Botkyrka, Tyresö, Sollentuna, Nacka, Järfälla, Upplands Väsby, Värmdö. Stiftelser och fonder: Gålö Stiftelsen, Timmermansordern, Åhlén Stiftelsen, Ulf Lundahls minnesfond, Elsa och Sigvard Gojes Minne, Dahlströmska Stiftelsen, Stiftelsen Frimurar barnhuset, Byggnadsstiftelsen S:t Erik, Stiftelsen Lars Hiertas Minne, Hiertas, Danellis. Sponsring och Övrig finansiering: Aberdeen, Odd Fellow och Rebecca loger, Södertälje Pastoriat, Övriga Församlingar Ekonomisk redovisning Bryggan Stockholm redovisar överskott på 365 397 kr för året 2014. Kommentar; årets överskott kommer från sponsring och försäljning av tjänster och avsikten är att med dessa medel utveckla vår verksamhet med ny hemsida och profil, detta arbete färdigställs under 2015, varför överskottet för 2014 blir avsevärt högre än under tidigare år. Personal Under året har föreningen haft 6 tillsvidareanställda + vid behovsanställda motsvarande en halvtid. Personalgruppen är mycket engagerad och noga utvald, också för sina personliga kvaliteter. De ger mycket av sig själva trots den osäkerhet som organisationens ekonomi innebär för deras anställningsförhållanden. Styrelsens sammansättning under året Irene Blom, ordförande, Christina Lindgren, Vice ordförande och sekreterare, Mona Lillkåll Kassarp, kassör, Andres Castaneda Ledamot, Lotta Pettersson, Ledamot, Ersättare: Sara, Jennifer, Ella Under verksamhetsåret har Inger Stark avgått och ersatts av Christina Lindgren. Kenneth Elton är revisor och valberedningens sammankallande är Björn Lindvall. Madelein Löfgren, verksamhetschef på Bryggan Stockholm, har adjungerats på alla styrelsemöten. Antal protokollförda möten för styrelsen under verksamhetsåret har varit 6 stycken. Arbetet har huvudsakligen handlat om utveckling av verksamheten. 21 Göteborg Året i siffror Antal betalande medlemmar vid årets slut: 57st; 39 kvinnor och 18 män med 53 barn. På föreningens aktiviteter har dessutom flera familjer ur målgruppen med barn deltagit utan att ha varit registrerade medlemmar. Antal intagna som fått stöd: På anstalter har föreningen träffat 104 föräldrar. Antal anställda: Under 2014 har två deltidsanställda haft delat ansvar över verksamheten, verksamhetsledare respektive vikarierande verksamhetsledare som varit tillförordnad vid ordinarie verksamhetsledares sjukskrivning. Utöver dessa har två personer arbetat timmar vid anstaltsbesök och föreningen har också haft hjälp av 2-5 volontärer samt av styrelsen. Genomförda aktiviteter under året BrygganPressen: Tidningen är utformad av barn och unga på Bryggan Göteborg som har bestämt innehållet. Vi har under hösten 2014 arbetat med tidning nr 3. Projektet avslutades i slutet av november 2014 och tidningen publiceras 2015. Öppet hus: Vi har haft Öppet Hus 1 gång/vecka förutom under sommaruppehåll i 6 v. Då har det varit öppet i lokalen för våra medlemmar och vi erbjuder middag, hjälp med läxor, pyssel, samtal samt en möjlighet att få träffa andra inom målgruppen. Fester vid högtider: Under 2014 hade vi påskfest och halloweenfest. Vi fick tyvärr ta beslutet att ställa in vår årliga julfest som vi brukar ha i december då utflyttningen från lokalerna var tvungen att prioriteras. Sommarläger: Under sommaren hade vi ett uppskattat sommarläger då familjerna får vara tillsammans under en semestervecka på sommaren. Helgläger: Ett helgläger anordnades under hösten i oktober med Vara folkhögskola och fritidsledarlinjen Kunskapsspridning: Föreläsningar på Göteborgs Universitet vid Institutionen för socialt arbete tillsammans med Vägen ut kooperativen och på Vara Folkhögskola. Bryggan Göteborg bemannade en monter vid Socialchefsdagarna på Svenska mässan för Bryggans riksorganisation tillsammans med Solrosen. Informationsträffar på Bryggan i form av sopplunch för skolkuratorer och skolsköterskor från Västra Hisingen samt Kriminalvården, Behandlingshemmet Villa Solberg m fl. Emiliaträffar på Bryggan. Samverkan: Med Kriminalvården, Vägen Ut, Solrosen. Deltagit i olika nätverk t ex. RIO nätverket på Institutionen för Socialt Arbete, Göteborgs Universitet. Kriminalvården: Bryggan har under 2014 bedrivit uppsökande verksamhet på ett par olika anstalter inom Kriminalvårdens Västra Region. Vi har besökt anstalten Sagsjön i Göteborg och anstalten Rödjan i Mariestad. Rödjan har vi besökt tillsammans med Bryggan Örebro. 22 Lokaler Föreningen Bryggan Göteborg har fram tills slutet av 2014 haft sina lokaler i stadsdelen Västra Hisingen. Vid årsskiftet flyttade Bryggan Göteborg till nya lokaler belägna i stadsdelen Östra Göteborg i ett område som heter Södra Kortedala/Kviberg. De nya lokalerna har tidigare varit en förskola och är mycket väl lämpade för att bedriva barnverksamhet i. Finansiering Under 2014 har Bryggan Göteborg fått bidrag från kommunen, staten, Åhlén stiftelsen, Skandia: Idéer för livet, Bångs stiftelse, Odd Fellow samt mindre donationer från privatpersoner. Ekonomisk redovisning Det ekonomiska målet under 2014 var att avsluta året med ett positivt resultat vilket har uppnåtts. Styrelsens sammansättning under året Ordförande: Lotta Gustavsson Vice Ordförande: Christina Xenos Kassör: Christina Castana Övriga ledamöter: Gudrun Månsson, Hanna-Sara Kristensson, Julia Dahlgren Suppleanter: Lars Björk och Conny Andersson Under året har styrelsen haft 11 styrelsemöten. Verksamhetsledare Thaimi Bolander och vikarierande verksamhetsledare Therese Utbult har närvarat som adjungerade vid samtliga styrelsemöten, antingen båda eller någon av dem. På uppdrag av styrelsen 2015-04-01 Therese Utbult Socionom, Bryggan Göteborg 23 Norrköping Året i siffror Under 2014 har Bryggan Norköping haft 96 st medlemmar. Under 2014 genomfördes 142 stycken besök på anstalterna Skenäs, Kolmården, Skänninge och Västervik samt häktet på Stockholmsvägen. Totalt träffade Bryggan 751 intagna under dessa besök, de flesta av dessa är fäder. Under årets Öppet hus och familjeaktiviteter har sammanlagt 33st barn och 28 vuxna deltagit. Bryggan anordnade även en del större aktiviteter under 2014. Familjeaktiviteter som gjordes var bland annat, adventsbad och julfest där alla barnen fick julklappar från tomten. Genomförda aktiviteter under året Ungdomsgrupp har under våren varit en mycket uppskattad aktivitet. Besök på Busfabriken, badhuset, och folkparken. Traditionsenligt ordnade Bryggan även en bussresa till Stockholm med besök på Gröna Lund under augusti. Kunskapsspridning och samarbeten - Föreningen har även deltagit i nätverket kring ”Barnens dag” i Norrköpings kommun. Nätverket består av Bryggan, kommunala instanser samt representanter från Landstinget. ”Barnens dag” är en informations- och kunskapsdag för att uppmärksamma och sprida information till landstings- och privatanställda kring barn som har det svårt i kommunen. Bryggan deltog i allt från planering till genomförande. Bryggan är den enda ideella föreningen i det nätverket. Bryggan har under året haft informationstillfällen/utbildning för Bris, Kriminalvården (KRUT-utbildningen)Barnombuden, Frivården, Rädda barnen, lärare, skolor samt olika föreningar, loger och församlingar. Bryggan har även tagit emot ett stort antal studiebesök från studerande, främst från Linköpings universitet.Bryggan har haft femton informationstillfällen med 500 personer som tagit del av föreningens kunskapsspridning. Projekt Jarro - Bryggan har ett treårigt arvsfondsprojekt som är inne på det sista året. Syfte och övergripande mål med projektet är att alla barn och unga, med en frihetsberövad förälder ska uppmärksammas och få det adekvata stöd som samhället är skyldig att ge från ideell eller offentlig sektor i samarbete med socialtjänst och kriminalvård. I projektet ska man dels se över, ta fram och föreslå hur hållbara strukturer för samarbete mellan föreningen, socialtjänsten och kriminalvården kan se ut, så att respektive resurs utnyttjas maximalt, dels utveckla metoder och hållbara strukturer för att informera personal inom barnomsorg, skola och socialtjänst om föreningens verksamhet. Inom projektet så har Bryggan fått möjlighet att ha stödgrupper, den andra stödgruppen pågår med 7 st pojkar som är 8-år. Under året har volontärerna varit verksamheten behjälplig på öppet hus. Det nya för i år är att vi har rekryterat volontärer bland våra ungdomsmedlemmar. 24 Ekonomisk redovisning Se bilaga. Styrelsens sammansättning under året Annika Altnäs, ordförande Annelie Johansson, vice ordförande Per Wingren, kassör/ekonomiansvarig Maria Blomqvist,ledamot Karin Svensson, sekreterare Pernilla Lexhagen, suppleant Ingegerd Zetterholm Ankarstrand suppleant Styrelsen har haft 6 protokollförda sammanträden under året. 25 Karlstad Året i siffror Antal barn som fått stöd Totalt har Bryggan Karlstad haft 469 besök av barn och ungdomar på Öppet Hus och Familjeaktiviteter under året. Antal barn på Öppet Hus och Aktivteter/fester 2014 i Karlstad, Totalt 469 st 96 20% 125 27% 248 53% Öppet hus Aktiviteter Fester Antal vuxna på Öppet Hus, 172st Antal vuxna på Fester, 54st Antal vuxna på Familjeaktiviteter, 67st (Totalt har 125 barn och 67 vuxna har deltagit i årets familjeaktiviteter. (Av dessa är det 41 olika barn och 32 olika vuxna.) Antal Stödsamtal 225 stödsamtal via telefon (ungdomsgruppen ej inkluderad). 34 stödsamtal på Bryggan (ungdomsgruppen ej inkluderad). 26 250 0 200 150 utanför län 225 Värmlandslän 100 50 0 34 0 Telefon Lokalen Antal intagna som fått stöd 328 intagna föräldrar inom Kriminalvården har fått stöd och information under året. Antal anställda Under 2014 har Bryggan Karlstad haft 5 personer anställda på antingen heltid, deltid och timmar. Vi hade också ideell personal till viss del. Genomförda aktiviteter under året 42 tillfällen med Öppet Hus har genomförts. 3 olika familjefester har anordnats, Julfest, Midsommarfest och Halloweenfest. 6 familjeaktiviteter såsom Lekland, Badhus, Hockey mm, i enlighet med barnens önskemål. 23 Ungdomsträffar inklusive av ungdomarna önskad Kickoff och Avslutning. Stöd till ungdomar genom besök, telefon, sms. Stadigt ökande behov som kräver ökade resurser. Vi har haft 9 umgängesbesök på Bryggan, där barn har fått möjlighet att träffa sin/sina föräldrar antingen tillsammans med familjehem eller kontaktperson från socialtjänsten samt personal från Bryggan. 225 stödsamtal via telefon (ungdomsgruppen ej inkluderad) 34 stödsamtal på Bryggan (ungdomsgruppen ej inkluderad) FöräldraFritt har erbjudits vid ett tillfälle varje skollov FöräldraCafé har erbjudits parallellt med FöräldraFritt under loven. En Pappagrupp har genomförts innebärande 3 träffar á 2 timmar, kvällstid med pappor. Föräldramys med möjlighet till barnpassning, för både mammor och pappor vid ett tillfälle. Familjeläger Barnkollo Ungdomsläger; skidresa till Sälen Klassrumssamtal och informationsträffar med högstadieelever på ett flertal högstadieskolor i Värmlands län. Emiliaträff på Bryggan. 27 Tagit emot ett flertal studiebesök från grundskola, kommunal vuxenutbildning, universitet och folkhögskola. Samverkan och informationsträffar med olika avdelningar inom socialtjänst, elevhälsa och skola/förskola. Samverkan med ett flertal andra ideella verksamheter såsom Brottsofferjouren, Rädda Barnen, Alla Kvinnors Hus, Allan och Ellen (Rädda Barnen) m fl. Deltagande i nätverksarbete såsom Se Mig (verkar för alla barn i Värmland som lever i olika former av riskmiljö), Länsstyrelsens politiska referensgrupp för ANDT-frågor (förebyggande i frågor gällande Alkohol Narkotika Doping och Tobak), FREDA-gruppen (samverkan i frågor kring relationsvåld och barn som upplevt våld), Nätverket för Stödgruppsledare i Värmland m fl. Medverkande i Rädda Barnens projekt ”Det handlar om Kärlek”. Finansiering Bryggan Karlstad erhåller kommunalt stöd, stöd från Landstinget i Värmland och statliga bidrag. Utöver detta är vi beroende de gåvor, bidrag och fondmedel vi får in. Ekonomisk redovisning Den ekonomiska redovisningen visar att vi i stora drag genomfört verksamhetsåret 2014 i enlighet med den budget som antogs för året. Styrelsens sammansättning under året Ordförande IngaLill Fallqvist Vice ordförande Niclas Lindhé Kassör Ruth Berglund Sekreterare Anette Berggren Ledamot Eva-Marie Haster Ersättare Peggy Axelsson Revisor Inga-Lill Vikström Revisor Monica Swensån Verksamhetsledare Petra Westerling adjungerad vid samtliga styrelsemöten. Valberedning Ordinarie Ordinarie Ersättare Anette Sahlin Karin Husberg Bettina Cederberg 28 Skåne Året i siffror Antal barn som fått stöd Antal intagna som fått stöd Antal grupper 47 Öppet hus med 262 barn Antal Konferenser Antal anställda Genomförda aktiviteter under året Under året har det tillkommit flera nya familjer som ofta behöver stöd och rådgivning. Några bor långt från Malmö och har ingen möjlighet att komma till Öppet Hus. De får hjälp genom att prata per telefon med någon hos oss. Vi ger dem vägledning i vilka kontakter de kan ta med myndigheter, socialtjänst, åklagare och polis samt hur man kan informera förskola/skola, etc. Vi har också haft ett utökat antal samtal från socialtjänst, kriminalvårdsinspektörer och intagna. Kontakter som vuxit i takt med att vi varit ute och informerat och genom att personer berättat för andra som sina erfarenheter att få hjälp från Bryggan. Vi har under året haft 47 Öppet Hus-träffar med 262 barnbesök, (165 barnbesök 2013). Just nu 14 aktiva familjer med 32 barn. Ofta kommer familjerna mest i början. När de skaffat sig en grundtrygghet så väljer barnen ofta att återuppta sina vanliga fritidsaktiviteter, stärkta av att de inte är ensamma. De har en egen identitet som kan vara stark trots förälderns agerande. Utöver detta tillkommer 10 familjer som vi gett vägledning och råd per telefon. Veckosommarläger i Bohuslän: 19 personer fördelat på 4 familjer med 11 barn samt 3 volontärer. Heldag på Tosselilla samt Cirkuskväll. Onsdagsträffar enligt plan med olika aktiviteter; fotbollsmatcher, bowling, grillning, bakning, matlagning, filmkvällar samt olika teman av myskvällar. På skolloven har vi arrangerat extra aktiviteter. Besök av Indira Ranamagar (vinnare av barnens Nobelpris 2014, World Childrens Price) lockade 3 familjer med 8 barn. Vi har genomfört Halloweenfest, julfest och en pysselträff inför julen. Julfesten blev snabbt fulltecknad med 20 barn och ungdomar, dessutom föräldrar och volontärerd. Vi började med att äta julmat, därefter diverse lekar och dans runt granen i väntan på tomtemor och tomtefar som kom med julklappar. Opinionsbildning och kunskapsspridning i form av 27 presentationer för myndigheter, skolor och organisationer där vi mött över 300 personer. I samband med presentationerna visar vi ofta filmen ’Emilia’. Vi har även medverkat i paneldebatter, TV4 Skåne, Radio Fontänhuset, presenterat oss på Malmöfestivalen, pratat med politiker och besökt Landshövdingen. 29 Skola: utbildning för gymnasieklass med inriktning ’Barn och Fritid’ om barnens situation då en förälder blir frihetsberövad. För blivande socionomer har vi haft föreläsningar på Malmö Högskola. Kriminalvården. Utökat samarbete med besök i fler häkten och anstalter i Skåne för enskilda samtal med intagna föräldrar. Informationsträffar med personalen. Syftet har varit att göra föräldrar och personal uppmärksamma på barnens situation och den intagnas ansvar som förälde. För barnen är föräldern lika viktig även om den är frihetsberövad. Som ett led i detta besöker vi alltid anstalterna i samband med deras Föräldracirklar och ’Godnattsagor’, där föräldern läser in en saga och sänder hem till sina barn. Vi har utrustat anstalter med barnvänliga besöksrum och besökslägenheter. Erfarenheterna och kunskapen som finns hos volontärer och styrelsemedlemmarna har gjort att vi med endast en anställd har klarat av den ökade efterfrågan under året. Vår anställde Johan Ternblad har i första hand ansvar för Öppet Hus och våra aktiviteter. Detta innebär mycket kontakter med familjerna och många personliga samtal. Det fina sammarbetet som vi har inom Bryggan Skåne har gjort att vi tillsammans har kunnat ta nya steg i kontakter med myndigheter, kriminalvård, skolor och andra organisationer. Nya volontärer har tillkommit med olika inriktningar, dessa bereds möjlighet till att genomgå diverse kurser och utbildningar. Volontärerna träffas regelbundet för planering samt lösa eventuella uppkomna problem. Vi uppdaterar ständigt aktuella handelser på var hemsida samt ger ut nyhetsbrev. Lokaler Möllevången-Sofielunds församling inom Svenska kyrkan som ställer sina ungdomslokaler gratis till vart förfogande. De är belägna i deras församlingshem på Lantmannagatan 8, centralt i Malmö. Där finns två trevliga barn- och ungdomsrum samt kök som Bryggan har till förfogande som är väl anpassade till målgruppen. Barnen kan inte fullt ut känna att detta är deras lokal. P.g.a. sekretessen måste vi vara aktsamma med vilka bilder eller teckningar vi sätter upp eftersom lokalerna även används av andra organisationer övriga kvällar i veckan. Vi måste värna om sekretessen för medlemmarna. Vi är i stort behov av lokaler anpassade till vår ökade verksamhet, men tyvärr sätter ekonomin stopp for detta. Vi kan i dagsläget inte binda oss för en lokal och riskera att inte ha medel for att kunna ge barn och unga en positiv gemenskap eller kunna betala Iön till våra anställda. Finansiering Verksamheten finansieras genom bidrag från bland annat Malmö Stad. Bland övriga bidragsgivare kan nämnas: Odd Fellow, Rotary Västra Hamnen, Crafoordska stiftelsen, Svenska kyrkan, Lions mfl. I samband med våra externa presentationer får vi ofta ett värdefullt bidrag till verksamheten. Vi har även fatt in medlemsavgifter från 148 medlemmar. Konstnären Håkan Ranelid har skänkt grafiska tavlor som vi erbjudit till dem som ger oss större gåvor. 30 Ekonomisk redovisning Se bilaga. Styrelsens sammansättning under året I styrelsen för Bryggans riksorganisation har en representant från var styrelse deltagit i 4 möten. Bryggan Skånes styrelse har under året haft 10 protokollförda möten förutom planeringsmöte inför våra olika aktiviteter mm. Nyköping Verksamhetsberättelse 2014 – se bilaga. Sala Verksamhetsberättelse 2014 – se bilaga. Örebro Verksamhetsberättelse 2014 – se bilaga. *** 31
© Copyright 2024