Det ligger i luften_juni_2015_webb

Det ligger i luften
ETT NYHETSBREV JUNI 2015 FRÅN
Foto:Viktoria Viklander.
Mätstationen på femmanhuset.
Lägsta kvävedioxidhalterna
i taknivå på 40 år
H
alterna av kvävedioxid i taknivå är de lägsta
sedan mätningarna började på 1970-talet.
I gatunivå ligger däremot halterna på vissa
platser fortfarande över miljökvalitetsnormens gränsvärden. Det konstaterar miljöförvaltningen i årsrapporten om luftkvaliteten i Göteborg 2014.
Störst problem utmed stora trafikleder
– Problemen med kvävedioxidhalterna är störst utmed hårt trafikerade leder som Kungsbackaleden,
E 6:an. Men även på vissa gator i centrum som till
exempel Sprängkullsgatan i Haga behöver halterna
sjunka, säger Erik Bäck, enhetschef på miljöförvaltningen.
Vid flera mätstationer som ligger i gatunivå klarades inte miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid,
trots gynnsamma väderförhållanden förra året. 2014
var ett ovanligt varmt, regnigt och blåsigt år, vilket
är bra för luftkvaliteten.
Fler kör dieselbilar som släpper ut
mer kvävedioxid
Trots teknikutveckling och åtgärder för att minska
biltrafiken sjunker inte kvävedioxidhalterna i den
INFORMATION FRÅN LUFTVÅRDSPROGRAMMET I GÖTEBORGSREGIONEN
takt man skulle kunna förvänta sig i gatunivå. En
förklaring kan vara att allt fler kör på diesel, som ger
högre kvävedioxidutsläpp än bensin.
I taknivå ligger halterna under miljökvalitetsnormerna med god marginal
På Femmanhusets tak finns mätstationen som representerar bakgrundshalterna i luften. Här var halterna
de lägsta som mätts upp sedan miljöförvaltningen
började mäta i mitten på 70-talet. Miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid klaras med god marginal
i taknivå.
– Det kan vara ett tecken på att vi är på rätt väg och
att det inte bara handlar om gynnsamma väderförhållanden, säger Erik Bäck.
Partikelhalterna är de lägsta som uppmätts
Även halterna av partiklar (PM10) är de lägsta som
uppmätts sedan mätningarna började, 1990 på Femmanhusets tak och 2005 i gatunivå i Gårda. Halterna
ligger under miljökvalitetsnormerna.
– Vi tror att det är ett resultat av vi i staden arbetat
många år för att minska partikelhalterna i Göteborg,
bland annat genom att göra partikelbindande åtgärder på vissa vägar, säger Erik Bäck.
Aktuell och snabb luftinformation
till göteborgarna
På goteborg.se/luften kan göteborgarna få snabb och
aktuell information. Det får man även på mobilappen
Luften i Göteborg (iOS och android). Informationen
uppdateras varje timme och ger besked på hur luften är på en enkel skala – låga, måttliga, höga eller
mycket höga luftföroreningshalter. Man får också
veta om halterna är på väg upp eller ner.
Rapporten Luftkvaliteten i Göteborgsområdet
2014 presenterades för miljö- och klimatnämnden
i slutet av mars i år. Detta PM publicerades 26 mars
2015.
För ytterligare frågor kontakta Erik Bäck, enhetschef, 031-368 38 71, [email protected] l
Foto: Sture Alexandersson.
Höga partikelhalter i Alingsås
V
arje år genomför Luftvårdsprogrammet kortare
mätkampanjer i någon av Göteborgsregionens
medlemskommuner. Mätningarna genomförs av
miljöförvaltningen i Göteborgs Stad på uppdrag av
Luftvårdsprogrammet. Det görs mätningar av partiklar (PM10) och kvävedioxid (NO2), vanligen under en
tremånadersperiod. I år görs mätningarna i Alingsås.
I år upptäckte miljöförvaltningen högre halter av
partiklar än väntat, därför förlängdes mätperioden
med två månader.
Mätvagnen står i ett trafikerat gaturum
Mätvagnen står på Västra Ringgatan i centrala
Alingsås. Gatan är en genomfartsled som binder
ihop E20 med de norra delarna av staden. Under
rusningstid är trafiken relativt intensiv och består av
både personbilar, stadsbussar och lastbilar. Vagnen
är placerad i ett slutet gaturum med byggnader på
bägge sidor om vägen.
Mätvagnen
i Alingsås.
Mätvagnen är utrustad med instrument för att
mäta partiklar (PM10) och kväveoxider (NO, NO2
och NOx). Även meterologiska parametrar som
temperatur, vindhastighet och vindriktning mäts
på platsen.
Högre partikelhalter än förväntat
Under framför allt mars månad noterades många
dagar med anmärkningsvärt höga PM10-halter på
mätplatsen. Många dagar var partikelhalterna till och
med högre än vid flera mätplatser i Göteborg. När gatorna sopades rena i slutet av mars, vilket även sammanföll med att många byter till sommardäck, sjönk
halterna överlag. Mätningarna pågår fortfarande,
därför återstår det att se om miljökvalitetsnormerna
och miljömålen kommer att uppnås på platsen.
När mätningarna avslutas i juni kommer resultatet
att presenteras i en rapport på
www.grkom.se/luftvardsprogrammet l
INFORMATION FRÅN LUFTVÅRDSPROGRAMMET I GÖTEBORGSREGIONEN
Nya mätningar av lättflyktiga kolväten
IVL
har under 2014, på uppdrag av Göteborgsregionens Luftvårdsprogram, genomfört
mätningar av lättflyktiga kolväten (VOC). Detta
gjordes för att studera haltutvecklingen av bensen i
luften i Göteborg samt för att få en bild av haltnivåerna på andra platser i Göteborgsregionen. Halterna
jämfördes sedan med Miljökvalitetsnormen (MKN).
IVL genomförde mätningar under tjugo veckor
fördelade på hela året på Sprängkullsgatan i Göteborg
och i Partille centrum. De mätte dessutom under tio
veckor vid en förskola i Haga i Göteborg. Veckomedelvärde mättes på åtta olika lättflyktiga kolväten;
bensen, toluen, oktan, butylacetat, etylbensen, m+pxylen, o-xylen och nonan. Halterna mättes upp med
diffusionsprovtagning, passiv provtagning.
bensen mäts upp på vintern eftersom det då blir en
ökad förbränning vid uppvärmning och kallstarter.
Den främsta källan är vägtrafiken
Syftet med mätningarna var också att se hur halterna
har förändrats. 1997 låg halterna av bensen 13 µg/m3
för vinterhalvsårsmedelvärde, vilket är 60 procent
över miljökvalitetsnormen. Dessa minskade rejält
till 2008 då man mätte 1,7 µg/m3, cirka 70 procent
under miljökvalitetsnormen.
Den främsta källan till lättflyktiga kolväten i centrala
Göteborg är vägtrafiken. Variationer i halterna påverkas av fordonsparkens sammansättning, bränsletyp,
körsätt. Kvoterna är generellt högre i gaturum än
den urbana bakgrunden som påverkas mer av den
regionala bakgrundsluften. De högsta halterna av
3,5
tempskillnad 2014-2008
bensen 2008
bensen 2014
3
Resultatet visade att årsmedelvärdet för bensen låg
på 0,8 µg/m3 för Sprängkullsgatan och 0,6 µg/m3
för Partille centrum och förskolan i Haga. Dessa
halter ligger under både miljökvalitetsnormen och
övre utvärderingströsklarna. Halterna låg dessutom
under preciseringen till miljökvalitetsmålet för bensen. Dock finns det en nedre utvärderingströskel på
2 µg/m3 som halterna översteg på Sprängkullsgatan.
Stora minskningar av
bensenhalterna
Mellan 2008 och 2014 minskade halterna med ungefär 50 procent till de 0,8 µg/m3 som uppmättes.
Förändringarna kommer framför allt från minskad
mängd fordon, minskad mängd bensinbilar samt
meterologiska förhållanden.
Läs hela rapporten på:
www.grkom.se/luftvardsprogrammet l
2
1,5
1
december
november
oktober
september
maj
april
augus
-1
mars
-0,5
februari
0
juli
0,5
juni
°C, µg bensen/m3
2,5
Halterna ligger under
miljökvalitetsnormen
Skillnad i månadsmedelvärden av temperatur mellan
2014 och 2008 (staplar) och halter av bensen vid Sprängkullsgatan under 2008 (blå linjer) och 2014 (röda linjer)
(IVL – Mätningar av lättflyktiga kolväten i Göteborg 2014)
INFORMATION FRÅN LUFTVÅRDSPROGRAMMET I GÖTEBORGSREGIONEN
Svårt att nå målet
Frisk luft i Göteborg
G
öteborgs Stad har precis avslutat den årliga uppföljningen av de lokala miljömålen.
Under kapitlet ”Frisk luft” konstateras det
att 2014 var ett bra luftår, delvis på grund av det
gynnsamma vädret. Så låga halter av kvävedioxid och
partiklar har inte uppmätts på miljöförvaltningens
mätplats Femman sedan mätningarna började i mitten av 1970-talet. Halterna vid de två gatustationerna
var även lägre än tidigare år.
Årsmedelvärde för partiklar (PM2,5) ska underskrida
10 mikrogram/m3 år 2020. Värdet avser halten i
taknivå. Se figur nedan.
µg/m3
12
8
Målet är uppbyggt av tre delmål:
- Halter av partiklar
- Halter av kvävedioxid
- Utsläpp av VOC
6
Uppföljningen av delmålen visar att vi klarar partikelmålet, men för kvävedioxider och VOC:er ser det
lite dystrare ut.
0
4
2
Halter av partiklar
Det förra delmålet som rörde partiklar gick ut 2013.
Målet har därför reviderats och skärpts från och
med år 2014. Delmålet består av uppföljning av både
PM10- och PM2,5-halterna.
Dygnsmedelvärde för partiklar (PM10) ska underskrida 30 mikrogram/m3 år 2020. Värdet får
överskridas högst 37 dygn per år i marknivå. Se figur
nedan.
µg/m3
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Lokalt delmål
10
2010
2011
2012
2013
2014
Målet för PM2,5 uppnåddes under 2014 och de två
föregående åren.
Halter av kvävedioxid
Årsmedelvärdet för kvävedioxid (NO2) ska underskrida 20 mikrogram/m3 vid 95 procent av alla förskolor och skolor i Göteborg samt vid bostaden hos
95 procent av göteborgarna senast år 2020.
Andelen förskolor och skolor som klarar det lokala
miljömålet har sakta men säkert ökat sedan 2007.
Beräkningarna för år 2013 visar att 82 procent av alla
skolor och förskolor klarade målet. Andelen bostäder
som klarade målet är 79 procent.
Utsläpp av flyktiga kolväten
Lokalt delmål
2010
2011
2012
2013
2014
Målet uppnåddes alltså redan under 2013 och 2014.
Utsläppen av flyktiga organiska kolväten (VOC) i
Göteborg, exklusive metan, har minskat till under
10 000 ton/år till år 2015, vilket motsvarar en minskning med 25 procent jämfört med år 2005. Se figur
på nästa sida.
I uppföljningen av målet ingår utsläpp från vägtrafik,
industri, energisektor, lösningsmedelanvändning,
sjöfart och arbetsmaskiner. Raffinaderierna och
energihamnen står för den största delen av VOC-
INFORMATION FRÅN LUFTVÅRDSPROGRAMMET I GÖTEBORGSREGIONEN
utsläppen i Göteborg. Mätningarna av
VOC:er i energi­hamnen under 2014 visade
på de lägsta utsläppen sedan mätningarna
startade år 2003.
Lösningsmedelsanvändningen är den
andra stora källan, som uppskattats ha
ökat något de senaste åren. Det gäller alltså
användningen av målarfärg och lösningsmedel från produkter som spolarvätska och
tändvätskor.
Det uppskattades att 2014 års VOC-utsläpp
var drygt 11 100 ton, vilket är en minskning med 17 procent jämfört med år 2005.
Utsläppen måste alltså minska med ytterligare drygt 1 000 ton under 2015 för att vi
ska klara målet under nästa år.
ton
16000
14000
Totala
12000
10000
VOC- u
tsläpp
Lokalt delmål 2015
8000
6000
4000
2000
0
2005
Vad krävs för att nå målet?
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Utsläppen av luftföroreningar måste minska från alla
källor i Göteborg. I Göteborgs Stads miljöprogram
och trafikstrategi finns ett antal åtgärder utpekade
för hur detta ska gå till. Några exempel på vad vi
kan göra är:
- Optimera varudistributionen till olika handelsområden genom att val av lastfordon anpassas
till platsen. Leveranser till smala gator i centrala
staden kan till exempel göras med elfordon eller
packcyklar istället för tunga diesellastbilar.
- Minska hastigheterna i centrala staden och på
infartsleder.
- Minska antalet äldre dieselfordon, eftersom de
släpper ut mycket kväveoxider.
- Verka för att fler väljer dubbfria vinterdäck
antingen genom en dubbdäcksskatt eller att
området för dubbdäcksförbud utökas.
- Raffinaderierna måste fortsätta att jobba för att
minska sina läckage av VOC.
- Minska antalet tunga fordon i centrala staden
eftersom de bidrar med betydligt större utsläpp
än lätta fordon.
- Konvertera befintliga väg- och gatustråk till kollektivtrafikkörfält.
- Införa fler gång- och cykelfartsgator.
- Bygga ett separerat pendlingscykelnät.
- Flytta tunga godsterminaler som till exempel
färjeterminalerna i centrala staden till externa
lägen.
- Alkylatbensin bör användas i gräsklippare och
utombordare eftersom det ger upphov till betydligt lägre utsläpp av VOC:er än vanlig bensin.
Positiv trend men mycket kvar att göra
Vi ser en generellt positiv trend för att nå Göteborgs
lokala miljömål för Frisk luft. Dock finns mycket
kvar att göra, speciellt för att minska halterna av
kvävedioxid. l
INFORMATION FRÅN LUFTVÅRDSPROGRAMMET I GÖTEBORGSREGIONEN
Foto: Emma Björkman.
Låga halter av kvävedioxid
och partiklar i Ale
L
uftvårdsprogrammet gör varje år indiktiva
mätkampanjer i en av Göteborgsregionens
medlemskommuner. Mätningarna utförs av
miljöförvaltningen i Göteborgs Stad på uppdrag av
Luftvårdsprogrammet. 2014 föll turen på Ale där
mätningar gjordes i Bohus centrum. Man mätte
kvävedioxid (NO2) och partiklar (PM10) samt de
meterologiska parametrarna vindriktning, vindhastighet och temperatur.
Mätningar vid den största källan till
luftföroreningar – E45:an
Mätningarna genomfördes under fyra månader, från
januari till april. Europaväg 45 (E45) anses vara den
största källan till luftföroreningar i Ale kommun.
Anledningen till att just Bohus centrum valdes ut
är på grund av att trafikintensiteten på E45 bedöms
vara som störst här. Mätvagnen placerades mellan
Bohus centrumbyggnad och de första flerbostadsbyggnaderna närmast E45:an. Det gjordes även diffusionsprovtagningar på fem platser i de östra delarna
av Bohus. Mätningarna pågick under den period då
partikelhalterna normalt är som högst.
Mobil mätstation i Ale.
Trafik och industri stora
föroreningskällor
Kvävedioxider kommer framför allt från förbränningsprocesser då syre och kväve reagerar med
varandra vid hög temperatur. I stadsmiljö är trafiken
den största källan, men även annan förbränning från
till exempel kraftvärmeverk och andra industrier.
Partikar i luften kommer från flera olika källor, dels är
de långdistanstransporterade, dels kommer de från
lokala industrier men även direkt och indirekt från
trafiken. Direkta emissioner kommer från avgaspartiklar och från slitage av däck och vägbana. Indirekta
emissioner kommer från uppvirvlade partiklar.
Föroreningshalten är starkt kopplad
till källan
Enligt diffusionsmätningarna är det tydligt att föroreningshalten avtar snabbt ju längre ifrån vägen man
mäter. På en sträcka från 500 meter från E45:an har
halten halverats.
INFORMATION FRÅN LUFTVÅRDSPROGRAMMET I GÖTEBORGSREGIONEN
Miljökvalitetsmålen klaras för både
partiklar och kvävedioxid
Normen för dygnsmedelvärde gällande kvävedioxid
överskreds endast en gång under mätperioden, därmed anses att både norm och trösklar klarades under 2014. Även miljökvalitetsmålet för kvävedioxid
klarades enligt bedömningen.
Sannolikheten för att MKN för partiklar har överskridits är liten, då MKN för dygn inte överskreds
en enda gång under perioden. Den nedre utvärderingströskeln hade dock större risk att överskridas
då den under mätperioden överskreds 30 gånger (av
maximalt 35) dygn på ett år. Risken att miljökvalitetsmålet Frisk luft överskreds bedöms också som liten.
Resultatet visar att Ale kommun inte behöver göra
några kontinuerliga mätningar. Detta eftersom Ale
kommun är med i Luftvårdsprogrammet och därmed
endast behöver göra kontinuerliga mätningar om
MKN riskerar att överskridas.
Risk att miljökvalitetsnormen
överskrids under ett normalår
Slutsatsen blir att luften i Bohus låg långt under MKN
och överskreds därför inte för varken kvävedioxid
eller partiklar. Dock har vädret varit gynnsamt och
miljöförvaltningen tror därför att partikelhalterna
skulle överskrida normerna för dygn under ett normalår i Bohus.
Hela rapporten hittar du på
www.grkom.se/luftvardsprogrammet l
Boka in Luftvårdsdagen redan nu!
G
öteborgs universitet är värd för årets luftvårdsdag och Håkan Pleijel är moderator. Vi återkommer med program och anmälan efter sommaren.
Program och anmälan: Kommer efter sommaren.
Avgift: Medlemmar gratis, icke medlemmar 700 kr.
Boka in den 3 december redan nu!
Frågor? Kontakta Viktoria Viklander,
[email protected]
Moderator: Håkan Pleijel från Institutionen för
biologi och miljövetenskap på Göteborgs universitet.
Telefon 031–368 38 36
Tid: Torsdag 3 december kl. 08.30–cirka 15.00.
Mer information om Luftvårdsdagen, klicka här
Plats: Wallenbergscentrum/Lyktan, Medicinaregatan 20 a.
Vi finansierar luftvårdsprogrammet:
Kommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) samt
Västtrafik Göteborgsområdet, Trafikverket Region Väst, Stena Line,
Göteborg Energi, Göteborgs Hamn, Swedavia Göteborg Landvetter
Airport, Mölndal Energi, Nynäs Refining, Preem AB, Renova, St1
Refinery AB, Tefco, Volvo Group Sweden AB samt Volvo Personvagnar
Göteborgsregionens luftvårdsprogram, c/o Miljöförvaltningen i Göteborg
Adress: Box 7012, 414 59 Göteborg • Tel: 031–368 37 94
www.grkom.se/luft
INFORMATION FRÅN LUFTVÅRDSPROGRAMMET I GÖTEBORGSREGIONEN