Patrik Hansson Masteruppsats
EFFEKTER PÅ DROGBRUK OCH KRIMINALITET AV EN LIBERALISERAD LAGSTIFTNING AVSEENDE CANNABIS EN LITTERATURSTUDIE PATRIK HANSSON Examensarbete i kriminologi 90-120 hp Master i kriminologi Maj 2015 Malmö högskola Hälsa och samhälle 205 06 Malmö EFFEKTER PÅ DROGBRUK OCH KRIMINALITET AV EN LIBERALISERAD LAGSTIFTNING AVSEENDE CANNABIS EN LITTERATURSTUDIE PATRIK HANSSON Abstrakt Bakgrund: Liberaliseringen av cannabis sker för tillfället på olika områden i världen och är ett väldebatterat ämne. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka potentiella effekter liberaliseringen av cannabis kan ha för bruk av cannabis, bruk av tyngre droger samt kriminalitet. Metod: Studierna som användes i denna uppsats samlades in med hjälp av sökningar i databasen PubMed som anses vara en av de största databaserna för medicinsk– och substansrelaterad forskning. 18 studier inkluderades i litteraturstudiens resultat. 8 studerade hur liberaliseringen påverkade rekreationsbruk och 10 studerade hur legalisering av medicinsk cannabis påverkade bruk av cannabis, bruk av tyngre narkotika och kriminalitet. Resultat: 6 fann att prevalensen för bruk av cannabis ökade efter en liberalisering av cannabis, 8 fann ingen skillnad och 2 fann en minskning av prevalensen. 2 studier fann att bruk av tyngre droger ökade efter en liberalisering av cannabis, 2 fann ingen skillnad och 2 fann en minskning. 2 studier fann att kriminaliteten inte påverkades av liberaliseringen av cannabis och 2 fann att den minskades. Slutsatser: Studierna visar att prevalensen för cannabis troligtvis ökar något eller hålls oförändrat efter en liberalisering. Liberaliseringens påverkan på tyngre droger är oklart då ingen klar majoritet återfanns i resultatet. Studierna tyder även på att kriminalitet antingen hålls oförändrat eller minskar något efter en liberalisering av cannabis. Nyckelord: Cannabis, Crime, drugs, liberalization, legalization, prevalence Hansson, P. Effekter på drogbruk och kriminalitet efter liberaliserad lagstiftning avseende cannabis. En beskrivande litteraturstudie Examensarbete i kriminologi 30 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för kriminologi, 2015. 2 EFFECTS ON DRUG USE AND CRIMINALITY OF A LIBERALIZED LEGISLATION OF CANNABIS A LITERATURE REVIEW PATRIK HANSSON Abstract Background: Liberalization of cannabis is a highly debated subject and is happening around the world. The aim of this study is collecting all relevant studies investigating potential effects the liberalization have on prevalence of cannabis, hard drugs and criminality. Methods: The studies were collected by searching in the database PubMed which is the largest database for medical and substance journals. 18 studies were found to have appropriate quality to be presented as a result. 8 studies were conducted regarding liberalization of recreational use of cannabis and 10 were investigating the effects on prevalence from a medical cannabis legislation. Results: 6 studies found an increase of prevalence of cannabis after the liberalization of cannabis, 8 found no difference and 2 found a decrease of prevalence. 2 studies found an increase in prevalence for hard drugs after a liberalization of cannabis, 2 studies found no difference in use and 2 found a decrease of prevalence. Regarding criminality no studies showed an increase of criminality after liberalization of cannabis, 2 studies found no difference and 2 studies found a decrease of prevalence. Conclusions: The studies indicate that there will either be a small increase of prevalence regarding use of cannabis after liberalization or no difference. Unclear evidence regarding hard drugs since no majority in results were found. Criminality seems to either be stable or decrease after a liberalization of cannabis. Keywords: Cannabis, Crime, drugs, liberalization, legalization, prevalence 3 Innehållsförteckning Inledning .................................................................................................................. 7 Syfte ......................................................................................................................... 8 Frågeställningar ................................................................................................... 8 Avgränsningar ...................................................................................................... 8 Bakgrund .................................................................................................................. 9 Definition av narkotika ........................................................................................ 9 Olika typer av narkotika ...................................................................................... 9 Opioder ............................................................................................................ 9 Centralstimulantia .......................................................................................... 10 Cannabis och Cannabinoider ......................................................................... 10 Nikotin ........................................................................................................... 10 Teoretisk bakgrund ............................................................................................ 10 Gatewayteorin ................................................................................................ 11 Hur mäts bruk av narkotika? .............................................................................. 12 Hur vidsträckt är bruk av narkotika? ................................................................. 13 Bruk av narkotika i Sverige ........................................................................... 13 Bruk av narkotika i Europa ............................................................................ 13 Bruk av narkotika i USA ............................................................................... 13 Narkotikabrukets konsekvenser ......................................................................... 14 Fysiska konsekvenser .................................................................................... 14 Psykiska konsekvenser .................................................................................. 14 Sociala konsekvenser ..................................................................................... 14 Kriminella konsekvenser ............................................................................... 14 Missbruk och beroende .................................................................................. 15 Reglering av narkotika ....................................................................................... 15 Nollvision mot narkotika, den svenska narkotikapolitiken ........................... 15 Medicinsk användning av narkotika .............................................................. 16 Rekreationsbruk av narkotika ........................................................................ 16 Cannabis............................................................................................................. 17 Cannabis effekter ........................................................................................... 17 Leder bruk av cannabis till tyngre droger och kriminalitet? .......................... 18 Liberaliseringen av cannabis ......................................................................... 18 Tänkbara effekter av en liberalisering av cannabis ....................................... 20 Metod ..................................................................................................................... 21 Litteratursökning ................................................................................................ 21 Sökord ............................................................................................................ 21 Databaser ....................................................................................................... 21 4 Inklusionskriterier .......................................................................................... 22 Resultat från litteratursökningen .................................................................... 22 Val av inkluderade publikationer ....................................................................... 23 Urval .............................................................................................................. 23 Design ............................................................................................................ 23 Etiska aspekter ................................................................................................... 23 Bedömning av publikationer .............................................................................. 24 Presentation av resultat från valda publikationer ............................................... 27 Liberaliseringstyp .......................................................................................... 27 Undersökningsperiod / Plats .......................................................................... 27 Källa ............................................................................................................... 28 Bruk av cannabis ............................................................................................ 28 Bruk av tyngre droger .................................................................................... 28 Kriminalitet .................................................................................................... 28 Resultat .................................................................................................................. 29 Liberaliseringsform: Eget bruk av cannabis ...................................................... 29 Bruk av cannabis ............................................................................................ 29 Bruk av tyngre droger .................................................................................... 29 Kriminalitet .................................................................................................... 29 Liberaliseringsform: Medicinskt bruk av cannabis ........................................... 31 Bruk av cannabis ............................................................................................ 31 Bruk av tyngre droger .................................................................................... 31 Kriminalitet .................................................................................................... 31 Slutsatser ................................................................................................................ 33 Liberalisering av eget bruk av cannabis ............................................................ 33 Hur påverkas bruket av cannabis när eget bruk av cannabis liberaliseras? ... 33 Hur påverkas bruket av tyngre droger när eget bruk av cannabis liberaliseras? ....................................................................................................................... 33 Hur påverkas kriminaliteten när eget bruk av cannabis liberaliseras? ........... 34 Liberalisering av medicinskt bruk av cannabis.................................................. 34 Hur påverkas bruket av cannabis när medicinskt bruk av cannabis liberaliseras? .................................................................................................. 34 Hur påverkas bruket av tyngre droger när medicinskt bruk av cannabis liberaliseras? .................................................................................................. 34 Hur påverkas kriminaliteten när medicinskt bruk av cannabis liberaliseras? 34 Diskussion .............................................................................................................. 35 Resultatdiskussion ............................................................................................. 35 Metoddiskussion ................................................................................................ 36 Framtida forskning ............................................................................................. 37 5 Rekommendation för framtida forskning .......................................................... 38 Referenser .............................................................................................................. 39 Bilagor ................................................................................................................... 44 Bilaga 1 – Detaljbeskrivning av samtliga inkluderade publikationer avseende eget bruk av cannabis ......................................................................................... 44 Bilaga 2 - Detaljbeskrivning av samtliga inkluderade publikationer avseende medicinskt bruk av cannabis .............................................................................. 47 6 INLEDNING Narkotika har brukats av människan sedan flera tusen år tillbaka och påverkar individens sinnesstämning samt ger en känsla av eufori (Nylander, 2011). Narkotika är i större delen av världen olagligt då narkotika ofta har en skadlig effekt på individen samt att bruket kan övergå i ett missbruk eller beroende. En rapport av UNODC visade att år 2012 brukade ca 243 miljoner människor narkotika runt om i världen vilket är ca 5,2 % av jordens befolkning (UNODC, 2014). Rapporten uppskattar att av dessa 243 miljoner människor så brukar 177 miljoner cannabis. Opioder, som är den näst vanligaste narkotikan, uppskattas att ca 33 miljoner människor. Narkotika anses vara ett samhällsproblem för många länder vilket har lett till utvecklandet av olika metoder för att komma underfund med denna problematik. Den vanligaste metoden är att lagstifta allt bruk av narkotika. I exempelvis Sverige är all form av bruk lagstiftat och enligt en rapport från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning följer denna lagstiftning den svenska befolkningens opinion i frågan (CAN, 2014a). Enligt rapporten anser 88 % av urvalet att påståendet ”Sverige borde ha en mindre restriktiv hållning till narkotika, som det är i många andra europeiska länder” stämmer dåligt med deras uppfattning (a a). Lagstiftning har huvudsakligen två syften, dels ska den avskräcka individer från att begå en särskild handling genom hot om straff. Denna avskräckning skall därmed fungera som en sorts prevention som ska hindra individen från att bryta mot lagen. Lagstiftningen skall även fungera som en sorts moralisk kompass för befolkningen och om individen bryter mot denna lag innebär det att denne inte beter sig på ett accepterat vis i samhället. En annan metod som tillämpas är istället att liberalisera det egna bruket av narkotika och förhoppningen är att när rädslan för att stämplas som kriminell försvinner är individen mer benägen att söka hjälp för sitt missbruk (Greenwald, 2009). I Europa liberaliserade Portugal 1991 eget bruk av all narkotika men försäljning och tillverkning är fortfarande olagligt. Det medförde att individer var mer benägna att söka vård och spridningen av dödliga sjukdomar mellan missbrukare minskade (Greenwald, 2009). I USA och i delar av Europa debatteras det om cannabis fortfarande skall klassificeras som narkotika då det anses vara en mildare typ av drog. Detta motstånd till lagstiftning mot cannabis har successivt växt fram genom de senaste decennierna och i USA valde delstaten Kalifornien under 1990-talet att legalisera medicinskt bruk av cannabis (CDPH, 2015). Det påbörjade en liberaliseringsvåg i USA och i nuläget har totalt 24 delstater valt att legalisera medicinskt bruk av cannabis. Detta har lett till en mer avslappnad attityd gentemot cannabis och fyra delstater har valt att helt legalisera rekreationsbruk av cannabis. Liberaliseringen av cannabis motiveras främst av att drogen inte anses ha tillräckligt stora negativa konsekvenser, men motståndare menar att cannabis är en gatewaydrog (Vanyukov et al, 2012). En liberalisering kan, enligt motståndarna, leda till att fler individer väljer att bruka cannabis och att det i sin tur leder till bruk av tyngre narkotika. En annan aspekt av liberaliseringen är dess påverkan på kriminalitet då cannabis är den mest använda drogen i världen (a a). En liberalisering av cannabis bör rimligtvis leda till att en stor mängd individer inte längre klassificeras och stämplas som kriminella. Rimligtvis bör en liberalisering leda till att att kriminaliteten minskar om ruset av cannabis inte leder till kriminellt beteende. Det finns i nuläget ingen sammanställning om vilka effekter en liberalisering av cannabis har på bruket av narkotika och kriminalitet och denna uppsats har därmed syftet att fylla detta kunskapshål. 7 SYFTE Syftet med denna uppsats är att sammanställa tidigare forskning som undersökt vilka effekter olika former av liberalisering av cannabis har haft på själva bruket av cannabis, bruket av tyngre narkotika samt kriminaliteten. Frågeställningar (1) (2) (3) Hur påverkas bruket av cannabis efter en liberalisering av cannabis? Hur påverkas bruket av tyngre narkotika efter en liberalisering av cannabis? Hur påverkas kriminaliteten efter en liberalisering av cannabis? Avgränsningar Då syftet med denna uppsats är att undersöka vilka effekter en liberalisering av cannabis har på bruket av cannabis, bruket av tyngre droger samt kriminalitet är det viktigt att undersöka vilka typer av liberaliseringsformer det finns men även vilken effekt uppsatsen avser att mäta. Denna uppsats kommer inte att undersöka hur narkotikans effekt på individen då det är ett område som är väl utforskat samt att det saknar relevans till uppsatsens syfte. Det kommer inte göras några avgränsningar gällande typ av kriminalitet då det är beroende av vad för kriminalitet studierna valt att undersöka. 8 BAKGRUND Narkotika är substanser som vid bruk påverkar individens sinnesstämning på ett eller annat vis (Nylander, 2011). Det finns olika anledningar till varför individer väljer att bruka narkotika, framförallt då det finns en rad olika typer av narkotika vars effekt skiljer sig individer emellan. Det narkotika har gemensamt är att individen upplever någon form av positiv effekt, men oftast till följd av någon form av negativ konsekvens. Det är på grund av dessa negativa konsekvenser som en majoritet av länder väljer att lagstifta mot bruk av narkotika. Men vad är egentligen narkotika och hur påverkar den människan? Definition av narkotika Den officiella definitionen av narkotika är enligt Läkemedelsverket följande: ”Narkotika är ämnen med beroendeframkallande egenskaper eller euforiserande effekter, eller varor som lätt kan omvandlas till sådana ämnen. Läkemedelsverket för en förteckning över de ämnen som är narkotika i Sverige, se Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2011:10) om förteckningar över narkotika.” I Sverige är det läkemedelsverket som utreder vilka ämnen som sedan skall klassificeras som narkotika, det vill säga olagliga substanser. Läkemedelsverket utvecklar vidare att ”narkotika definieras i § 8 narkotikastrafflagen (1968:64) som läkemedel eller hälsofarliga varor med beroendeframkallande egenskaper eller euforiserande effekter, eller varor som med lätthet kan omvandlas till varor med sådana egenskaper eller effekter. Dessutom ska ämnet antingen finnas upptaget i en internationell överenskommelse (1961 års allmänna narkotikakonvention eller 1971 års psykotropkonvention) som Sverige biträtt eller vara narkotikaförklarat av den svenska regeringen.” Det som kännetecknar narkotika är, utöver de positiva effekter ruset ger individen, att konsumtionen av drogen ofta leder till ett så kallat problematiskt bruk. Ett problematiskt bruk innebär att individen upplever negativa konsekvensen som påverkar dennes sociala liv samt försvårar upprätthållandet av en normal livsstil. Olika typer av narkotika Narkotika omfattar alla typer av substanser som har en euforiserande effekt på individen samtidigt som substansen är beroendeframkallande. All narkotika har inte samma typ av effekt och konsekvenserna av bruket är olika beroende på vilken typ av narkotika det är. Narkotika delas därför in i olika grupper baserat på vilken typ av effekt drogen har på individen samt hur tung eller mild den är. Till tunga droger tillhör opioder samt centralstimulantia och till mildare narkotika tillhör cannabinoider (Nyberg, 2011), nikotin (Todd, 1987), koffein (Todd, 1987) samt debatteras det om socker även skall klassas som narkotika (SvD, 2011). Opioder Opioder är en typ av tung narkotika som påverkar kroppens centrala nervsystem och har används i smärtstillande syfte i flera tusen år (Hoffmann, 2011). Substanser som innefattar opioder är bland annat heroin samt opium. En kartläggning gjord 1998 visade att 47 % av de individer med tungt narkotikamissbruk använde opioder samt att för 28 % var det huvudpreparatet som brukades (Byqvist, 2011). Opioder är en av de mest effektiva substanserna mot smärta och påverkar även kroppens belöningssystem vilket ger en stark 9 känsla av eufori, men baksidan är att det är beroendeframkallande vilket ofta leder till ett missbruk (Hoffmann, 2011). Människokroppen utvecklar snabbt en tolerans mot drogen vilket gör att individen som brukar det måste successivt öka dosen för att uppnå samma, tidigare effekt. Det medför en ökad risk för att en överdos skall inträffa och kan i värsta fall leda till att individen dör (a a). Centralstimulantia Centralstimulantia är en annan typ av tung narkotika som ger individen ökad energi och vakenhet. Narkotika som innefattas av centralstimulantia är bland annat amfetamin, kokain, metamfetamin, kat och ecstasy. Amfetamin är den mest använda formen av centralstimulantia och det uppskattas att ca 70 % av individer med tungt missbruk använde drogen, och 32 % av dessa hade amfetamin som sin dominanta drog (Byqvist, 2011). Amfetamin är ett relativt vanligt läkemedel vid behandling av ADHD och individer med diagnosen självmedicinerar bort symptomen själva med hjälp av drogen (Franck, 2011). Cannabis och Cannabinoider Cannabinoida droger anses vara en mildare form av narkotika som inte påverkar människan i lika stor utsträckning som tyngre narkotika (Nyberg, 2011). Cannabis består av ämnet tetrahydrocannabinol (THC) som, vid inhalation, påverkar individen på en rad olika sätt samt i olika stor grad vilket till stor del beror på individuella faktorer (Nyberg, 2011). Individer som brukar cannabis upplever eufori och har en lugnande effekt på individen. Cannabis har även visat en positiv effekt på reumatism och smärta. Det finns flertalet negativa effekter, framförallt om individen brukar cannabis kontinuerligt under längre perioder. Exempelvis påverkas individens responstid på stimuli negativt vilket medför att en påverkad individ blir en förhöjd risk i trafiken. Individens kognitiva förmåga sänkts när denna är påverkad av cannabis och även individens minne försämras (a a). Det uppskattas att ca 60 % av de individerna med ett tungt missbruk brukar cannabis. Nikotin Nikotin klassificeras som centralstimulantia och påverkar individens perifera samt centrala nervsystem (Svensson, 2011). Nikotin är en laglig drog och säljs i livsmedelsaffärer förutsatt att köparen är över 18 år. Statistiska Centralbyrån uppskattade år 2007 att ca 24 % av den svenska befolkningen brukar nikotin dagligen (SCB, 2007). Individen påverkas såväl fysiskt som psykiskt och bruk av nikotin innebär exempelvis att individen får förhöjt blodtryck, ökad hjärtfrekvens, ökad ämnesomsättning. Positiva effekter som individen upplever efter bruk av nikotin är exempelvis en upplevelse av belöning, ökad vakenhet, minskad aptit samt förhöjt stämningsläge (Svensson, 2011). Teoretisk bakgrund Den teoretiska bakgrunden avser att bidra med verktyg som hjälper till att förstå en komplex verklighet (Jacobsen, 2007). Teorier kan därmed bidra till att en förståelse om ett särskilt fenomen uppnås genom att identifiera bakomliggande mekanismer. Det har utvecklats en mängd olika teorier inom olika vetenskapliga områden som har haft avsikten att förklara varför individer påbörjar ett bruk av narkotika (Goode, 2011). Inom psykologin har fokus legat på att identifiera riskoch skyddsfaktorer som påverkar individen genom att antingen öka eller minska risken för påbörja ett bruk (Wills et al, 1992). Det har genom åren utvecklats olika sociologiska och kriminologiska teorier som avser att förklara varför en individ 10 påbörjar ett bruk av narkotika. Den teorin som har uppmärksammats mest de senaste årtionden är den så kallade gatewayteorin. Gatewayteorin Teorin uppenbarade sig första gången under 1930-talet då det spekulerades att bruk av en ”mjukare” narkotika, som exempelvis cannabis, leder en individ till bruk av tyngre narkotika (Vanyukov et al, 2012). 1975 reviderade Kandel (1975) gatewayteorin och publicerade den i en mjukare form än den tidigare versionen. I denna nya version var det inte lika självklart att individer som brukade cannabis skulle missbruka även tyngre narkotika. Teorin menade istället att en individ först börjar bruka lagliga droger i form av tobak samt alkohol, detta leder i sin tur till ett bruk utav cannabis som sedan leder till bruk utav tyngre droger som exempelvis kokain (Vanyukov et al, 2012). Gatewayteorin anses få stöd då individer som brukar tyngre narkotika som exempelvis kokain och heroin oftast har haft ett missbruk utav cannabis tidigare. Även om majoriteten utav individer som brukar cannabis inte börjar använda tyngre narkotika som exempelvis kokain så finns det stark empiriskt stöd för att ca 90 % av kokainmissbrukare brukade cannabis innan kokain (Fergusson et al, 2005). Endast 1 % av de individer som missbrukar både cannabis och tyngre narkotika hade brukat tyngre narkotika före påbörjat bruk av cannabis (a a). Kandel (1975) ansåg att det inte gick att dra direkta kausala korrelationer mellan varje steg i gatewayteorin men konstaterade att ett bruk av en legal drog var ett krav för att bruket ska fortskrida till ett bruk i cannabis. Kandel utvecklar det genom att konstatera att även om ett av legala droger krävs är det inte tillräckligt för att kausal korrelation skall uppstå. Van Gundy & Rebellon (2010) menar att det krävs minst tre kriterier som måste uppfyllas för att det ska kunna fastställas en kausal korrelation mellan cannabisbruk och missbruk i tyngre narkotika. (1) Det krävs först och främst en korrelation mellan bruk av cannabis och bruk av tyngre narkotika. (2) Det krävs även att cannabis föregår annan typ av narkotika och slutligen (3) att det inte finns någon så kallad ”tredje variabel”, vilket betyder att variabler som exempelvis familjemiljö samt social kontext måste kontrolleras för (Van Gundy & Rebellon, 2010). De menar vidare att om dessa tre kriterier inte kan uppfyllas bör lagstiftare se över sitt tillvägagångssätt i kampen mot narkotika då gatewayteorin anses vara ett av deras huvudargument. Van Gundy & Rebellon (2010) fann i deras studie stöd för gatewayteorin ur ett livsförloppsperspektiv, även när dem kontrollerade för ålder och åldersrelaterade sociala roller. De fann däremot att gatewayeffekten minskade när individer erhöll ett arbete efter att dem avslutat skolan vilket betyder att det finns faktorer som kan agera som skyddsfaktorer. Pudney (2003) beskriver att det finns flertalet vägar en individ kan ta för att uppleva den så kallade gatewayeffekten, nämligen: (1) Bruk utav de lättare drogerna skapar ett sug och en vilja hos individen att få uppleva en starkare effekt och denne söker sig därmed till nästa, starkare drog. (2) Den andra vägen är att genom sociala interaktioner bli introducerad till tyngre droger då individen måste kontakta dessa personer för att erhålla sin narkotika. (3) Den tredje och sista vägen Pudney (2003) identifierar är att genom erfarenhet upptäcka att skräckexemplen som använts mot de lättare drogerna inte upplevs stämma när individen provar på drogen vilket leder till att argumenten mot de tyngre drogerna holkas ur. Gatewayteroin anses vara kontroversiell och har influerat lagstiftningar runt om i världen (Melberg et al, 2010). Den har även används som argument i den politiska debatten kring cannabis där motståndarna till en liberalisering menar att genom 11 lagstiftning stryps tillgången till cannabis vilket leder till att färre individer påbörjat ett bruk av tyngre narkotika (Melberg et al, 2010). Den andra politiska ställningen är att det är på grund av lagstiftningen mot cannabis som individer pressas in i den kriminella världen och blir pressade att bruka tyngre narkotika (a a). En konsekvens av att legalisera cannabis kan, om gateway-teorin stämmer, leda till att fler individer får tillgång till cannabis vilket i sin tur leder till att en större del av befolkningen börjar bruka tyngre narkotika. Hur mäts bruk av narkotika? Med hjälp av en teoretisk kunskapsram kan studier utformas som skall bidra med insamlandet av evidens som testar och undersöker varför individer påbörjar ett bruk av narkotika. Den vanligaste formen av metod för att samla in data är så kallade självrapporteringsstudier (Richter & Johnson, 2001). Självrapportering sker oftast i enkätform där populationen i studien får svara på ett antal frågor i en enkät och svaren sammanställs därefter i ett statistikformat. Fördelar med enkätundersökningar är att de är enkla och billiga att sammanställa. Forskaren kan således nå ut till en stor mängd människor och därmed erhålla ett stort urval (Jacobsen, 2007). Nackdelarna med självrapporteringsstudier är att det är svårt att kontrollera om respondenterna är ärliga i sina svar. Då frågor om narkotika och individens narkotikavanor kan upplevas som känsliga finns det en risk för att respondenterna väljer att svara oärligt (Richter & Johnson, 2001; Pudney, 2010; Jacobsen, 2007). Det krävs även att enkäten är enkelt utformad och formulerad för att minska risken för att respondenten skall missförstå frågan (Richter & Johnson, 2001). Det finns även en risk för att den målgrupp som är mest intressant att nå ut till inte vill svara på en enkät (a a). För att komplementera eller ersätta dessa självstudier kan forskaren använda sig av registerdata eller biologiska tester (Richter & Johnson, 2001). Registerdata innefattar exempelvis domar där det framkommit att individen varit påverkad av narkotika eller sjukvårdsregister som även den visar om individen varit påverkad. Då självstudier är beroende av att respondenten är ärlig när denne svarar på enkäten kan forskaren istället välja att utföra biologiska tester på sitt urval (a a). Det går idag att upptäcka narkotikabruk genom att testa individens urin, hår och/eller saliv. Dessa typer av tester är dock dyra vilket medför stora kostnader för studien och innebär att urvalet måste reduceras. För att styrka studierna som avser att mäta hur många som brukar narkotika kan forskaren vidta vissa åtgärder. Forskaren kan exempelvis använda sig av en föroch eftermätningar av ett specifikt fenomen (Jacobsen, 2007). I denna uppsats är syftet att undersöka vilka effekter en liberalisering av cannabis har på bruket av narkotika och kriminalitet, rimligtvis bör studierna undersöka hur bruket av narkotika och kriminalitet var innan liberaliseringen genomfördes. Det går även att använda kontrollgrupper, som innebär att fenomenet undersöks i liknande grupper för att kontrollera för tänkbara andra faktorer som kan påverka resultatet (Pithon, 2013). Exempelvis kan forskaren undersöka liberaliseringens effekter genom att jämföra två liknande delstater där enbart den ena delstaten har genomfört en liberalisering. Genom dessa metoder går det att fastställa hur stor andel av populationen som brukar narkotika samt leder till en ökad förståelse gällande narkotikabruk som problembild. I följande del av uppsatsen presenteras hur vidsträckt bruk av narkotika är i Sverige, Europa samt USA. 12 Hur vidsträckt är bruk av narkotika? Bruk av narkotika i Sverige Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, förkortat CAN, gör årliga undersökningar som kartlägger individers drogvanor (CAN, 2014b). Rapporten visar att det 2014 fanns ca 45000 individer som lider av ett narkotikaberoende och ca 10000 individer som lider av ett missbruk. Statistik hämtat från brottsförebyggande rådet visar att det inte finns några större skillnader mellan Sveriges fyra största regioner avseende eget bruk av narkotika. Västerbottens län har 542 antal anmälda brott per 100 000 invånare gällande eget bruk av narkotika. Stockholms län har 520 per 100 000, Västra Götalands län har 498 och slutligen har Skånes län 444 antal anmälda narkotikabrott avseende eget bruk (BRÅ 2015). Studier utförda i Sverige uppskattar att debutåldern för att prova på narkotika är 17,5 år vilket innebär att många ungdomar påbörjar sitt bruk när de går i gymnasiet, eller när dem valt att hoppa av (CAN, 2014b). Den vanligaste formen av narkotika är cannabis och studier visar att 60 % av de individer som brukar andra droger även brukar cannabis (Byqvist, 2011). Det uppskattas att ca 175000 svenska medborgare har använt cannabis någon gång under de senaste 12 månaderna, ca en tredjedel av dessa brukade drogen den senaste månaden (CAN, 2014b). En studie utförd av folkhälsomyndigheten uppskattar att ca 23 % av männen och 12 % av kvinnorna någon gång har provat cannabis (Folkhälsomyndigheten, 2010). Efter cannabis är amfetamin den näst vanligaste drogen som brukas av ca 7 % av männen och 4 % av kvinnorna. Därefter är det kokain, hallucinogener samt ecstasy där bruket är mellan 4-2 % (Folkhälsomyndigheten, 2010). Bruk av narkotika i Europa ESPAD (European School Survey Project on Alcohol and Other Drugs) sammanställer data över skolelevers substansvanor i Europeiska länder (Hibell et al, 2011). Medelåldern för urvalet 2011 var 15,8 år och datan samlades in med hjälp av enkäter. Resultaten visar att genomsnittlig prevalens för narkotika exklusive cannabis i Europa var ca 6 % och prevalensen för cannabis har ca 17 %. Monaco var det land med högst prevalens för narkotika exklusive cannabis (11 %) och Norge hade lägst prevalens (2 %). För cannabis var det Tjeckien som hade högst prevalens (42 %) och Albanien samt Bosnien som hade lägst (4 %). Bruk av narkotika i USA USA sammanställer årligen data på nationell nivå gällande befolkningens prevalens att bruka olika typer av substanser. I denna listas prevalens för individens bruk under deras livstid, senaste året samt senaste månaden. 2013 var livstidsprevalensen för olagliga substanser ca 49 %, ca 16 % för senaste året samt ca 9 % för senaste månaden (SAMHSA, 2014). Individer i åldrarna 18-25 uppskattas ha störst andel brukare av narkotika där ca 57 % någon gång har använt narkotika. Cannabis är den vanligaste olagliga substansen som används och ca 44 % av befolkningen har någon gång brukat cannabis. Därefter är det kokain samt hallucinogena droger som ca 15 % av befolkning beräknas ha brukat (a a). 13 Narkotikabrukets konsekvenser Bruket av narkotika medför en risk för negativa konsekvenser för individen. Utöver den fysiska påverkan som drogen har på individen finns det även en risk för psykiska, sociala samt kriminella konsekvenser. Då narkotika har en stark fysisk effekt på individen och är beroendeframkallande innebär det att individen ofta känner ett sug efter drogen. Fysiska konsekvenser De fysiska effekter individen upplever är olika beroende vilken typ av narkotika som brukas. Opioder har en lugnande effekt på individen medan centralstimulantia istället gör individen mer aktiv (Hoffmann, 2011; Franck, 2011). Negativa fysiska konsekvenser av bruk kan exempelvis vara nedsatt luktsinne, näsblod, heshet, förlorad aptit, förhöjt blodtryck, samt motorisk oro (Franck, 2011; Hoffmann, 2011; Nyberg, 2011). Psykiska konsekvenser Bruk av narkotika har en stark psykologisk effekt på många individer och hur stark denna effekt varierar mellan individer. Positiva effekter som bruket av narkotika kan ge är en känsla av eufori och dämpad ångest men bruket kan även leda till en ökad känsla av paranoia, ångest, depression och framförallt en ökad risk att utlösa psykoser (Franck, 2011). Dessa psykoser har en förödande effekt för individen och dess omgivning då det ofta innebär att den psykosdrabbade upplever en förvrängd bild av verkligenheten och hallucinationer. Den mest kända psykossjukdomen är schizofreni (a a). Sociala konsekvenser Bruk av narkotika kan i många fall kopplas till en social kontext (McGregor et al, 2008). Motivationen att bruka narkotika har ofta en social bakgrund och exempel som ofta används i litteraturen är exempelvis att olika typer av substanser kan användas som socialt smörjmedel, ”party droger” och under ungdomsåren kan bruk påbörjas på grund av socialt tryck från omgivningen (a a). Sociala konsekvenser vid bruk av narkotika kan innefatta oförmågan att behålla sitt arbete, oförmåga att bibehålla relationer till andra människor, sämre förmåga att uppfostra barn samt ökas risken att utveckla ett antisocialt beteende (a a). Kriminella konsekvenser Narkotika är i de flesta länder reglerat av lagstiftningar. Bruket i sig självt är därmed kriminellt i en majoritet av länderna i världen, dock har det börjat diskuteras om bruk av framförallt cannabis ska liberaliseras. Utöver bruk finns det annan typ av narkotikarelaterad brottslighet som individer kan komma i kontakt med. Individer kan exempelvis välja att tillverka och smuggla narkotika vilket fortfarande är olagligt även om bruk är liberaliserat. Ruset av narkotikabruk kan även leda till rattfylleri, våldsamt beteende samt risken för våldsam psykos vilket kan leda till brottsligt beteende i form av våldsbrott och i värsta fall vållande till annans död (McGregor et al, 2008). Utöver dessa negativa konsekvenser som individen kan utsättas för finns även risken för att bruket leder till ett missbruk eller beroende, vilket innebär att individen tappar kontrollen över sin livssituation. 14 Missbruk och beroende I det amerikanska diagnostikverktyget DSM-IV delades problematiskt bruk av narkotika in i två olika grupper baserat på hur stark negativ påverkan individen upplevde (APA, 2015). Den mildare formen av bruk kallades missbruk som innebar att individen enbart behövde ha upplevt ett symptom det senaste året av elva möjliga symptom. Ett beroende krävde istället att individen upplevde minst tre av följande symptom. De elva symptom som DSM-IV listade var (1) ökad tolerans, (2) abstinensbesvär, (3) intag av större mängd substans än planerat, (4) ständig önskan att vilja sluta eller upprepat misslyckade försök att sluta, (5) Lång tid att införskaffa, bruka samt återhämta sig, (6) Misslyckas med att upprätthålla sociala aktiviteter samt klarar inte av att utföra uppgifter på sitt arbete, (7) fortsatt användande av substansen fast individer vet att det leder till negativa konsekvenser, (8) Kontinuerligt bruk av substanser har lett till misslyckade prestationer inom hem, skola eller arbete, (9) Fortsatt bruk av substans i farliga situationer, (10) Kontinuerliga problem med rättsväsendet pga sitt bruk samt (11) fortsatt bruk fast märkbara negativa konsekvenser i sitt sociala liv pga brukad substans (APA, 2015). 2013 reviderades DSM-IV och i den nya versionen, kallad DSM-V, kvarstår endast beroende som diagnos. I litteraturen används fortfarande begreppet missbruk för att diskutera problematiskt bruk som inte utvecklats till beroende. Det internationella diagnostikverktyget ICD-10 har endast en definition vad gäller beroende av substanser och även i detta fall krävs tre eller flera av följande symptom för att individen ska diagnostiseras med ett substansberoende: (1) en stark vilja eller tvång att ta substansen, (2) svårigheter att kontrollera substansbruket i form av start, avslutande och intensitet av bruk, (3) abstinensbesvär framkommer när bruket av substansen upphör, (4) individen har byggt tolerans för drogen vilket innebär att större doser behövs för samma effekt, (5) försummande av andra aktiviteter pga substansbruket samt (6) kontinuerligt bruk av substanser även efter att skadliga konsekvenser framkommit (WHO, 2015). Som tidigare nämnt riskerar individer med ett missbruk eller beroende av narkotika att utsättas för en rad olika negativa konsekvenser. Samhällen runt om i världen ser det som ett samhällsproblem som måste åtgärdas och sker med hjälp av någon form av reglering. Reglering av narkotika Regleringen gällande bruk av narkotika kan ses som en skala, där ena sidan innebär en fullständig lagstiftning mot bruket och andra sidan innebär en legalisering av bruket. Länder som reglerar bruket med lagstiftningar, som exempelvis Sverige, väljer att gå åt hårt mot narkotika och de individer som brukar det. Den andra sidan av regleringen är mer liberal och innebär att ansvaret för bruket av narkotika skall ligga hos individen själv. I exempelvis USA finns det två former av liberal narkotikapolitik, medicinskt- och rekreationsbruk. Narkotika med medicinska egenskaper kan skrivas ut av läkare åt individer med svåra sjukdomar. Nollvision mot narkotika, den svenska narkotikapolitiken Narkotikapolitiken i Sverige anses, av politiker, vara framgångsrik vad gäller att minska konsumtionen av narkotika hos den svenska befolkningen (Tham, 2003 s. 5). Målet med den svenska politiken har under flera decennier varit den så kallade nollvisionen gällande bruk av narkotika, det vill säga att ingen svensk medborgare 15 ska konsumera en drog som inte klassas som läkemedel. Denna vision och politik har enligt statliga utredningar lett till ett positivt resultat jämfört med andra länder (Tham, 2003). Studier gjorde av icke-statliga instanser har dock visar att detta mål inte har nåtts, utan istället har konsumptionen av narkotika ökat (Tham, 2003 s. 64). Den svenska regeringar har satsat mycket på informationskampanjer, behandling samt kontroll. Informationskampanjer används som ett medel för att utbilda allmänheten om farorna med narkotika, men även vilka tänkbara sociala konsekvenser ett bruk av narkotika kan frambringa (Jarlbro, 2008). Det har dock riktats kritik mot kampanjerna då effekten inte har kunnat styrkas med evidens, det vill säga att informationskampanjerna varken fungerar avskräckande eller förändrar individers attityd gentemot narkotika (Jarlbro, 2008; Tham, 2003). En viktig del av nollvisionen är att rätt behandling erbjuds till nuvarande missbrukare där målet är att befria dessa individer från deras missbruk av narkotika. Det är viktigt att behandlingen är riktad mot rätt sorts narkotika då det krävs olika typer av behandlingar baserat på vilken narkotikagrupp som drogen tillhör. Psykosocial behandling har exempelvis visat god effekt på de flesta typer av narkotika, med undantag av cannabis samt amfetamin (SBU, 2001). Den sista delen av nollvisionen är den så kallade kontrollen, det vill säga hur man politiskt valt att kontrollera bruket av narkotika i Sverige (Tham, 2003). Kontrollen sker framförallt med hjälp av lagstiftningar mot narkotikarelaterade brott, vilka polisiära satsningar som skall göras samt tvångsvård för individer med missbruk. Medicinsk användning av narkotika Nästa form av reglering har sitt fokus på det medicinska användande som vissa typer av narkotika, exempelvis cannabis, har på individen. Denna typ av lagstiftning gör det möjligt för sjukvården att använda sig av olika typer av narkotika för att minska symptom som individer kan känna av. I USA har 24 delstater valt att legalisera medicinskt användande av cannabis då det framförallt har visats kunna dämpa ångest och minskar symptom för reumatism (Nyberg, 2011). En vanlig form av denna reglering är även användandet av metadon för att lindra abstinensbesvären hos heroinmissbrukare (Grönbladh, 2011). Denna typ av behandling eller lindring kan endast ske med hjälp av sjukvården och finns inte tillgängligt för individen att införskaffa på egen hand. Det finns några undantag som exempelvis Valium som är ett narkotikaklassat läkemedel som är receptbelagt men får brukas på eget ansvar. Rekreationsbruk av narkotika Längst ut på andra sidan av regleringsskadan är så kallat legaliserat rekreationsbruk av narkotika. De länder som har en mer liberal syn på narkotika anser att kontroll av narkotika är fel väg att gå och menar att en avkriminalisering av konsumtionen av narkotika istället leder till en ökad hälsa för populationen då missbrukare inte längre behöver oroa sig för att bli stämplade som kriminella. Det betyder att det heller inte finns någon risk för dessa individer att bli tvångsbehandlande och det satsas istället på bättre behandling för de individer som vill bli av med sitt missbruk (Greenwald, 2009). Tillverkning och försäljning av narkotika regleras även i länder med en liberal syn på narkotika men det egna bruket sker på eget ansvar. Den potentiella regleringen dessa länder möjligtvis har kvar är åldersgräns, det vill säga att individen måste fyllt en viss ålder för att införskaffa substansen. Tobak som innehåller substansen nikotin har oftast en åldersgräns på 18 år, alltså när individen anses vara myndig. Amsterdam i Nederländerna anses ha en liberal syn när det gäller cannabis då drogen säljs 16 öppet i så kallade Coffeeshops (MacCoun, 2011). Bruket regleras dock genom en åldersgräns samt att bruket endast får ske inne i coffeeshopen. Kaffe som innehåller substansen koffein är däremot helt oreglerat och sker helt på eget ansvar. Det äger för närvarande rum en liberaliseringsförändring gällande cannabis i framförallt USA som nyligen har legaliserat eget bruk av cannabis i fyra delstater. Cannabis anses vara en mild drog och grupperas ofta i debatten tillsammans med alkohol och nikotin som endast regleras med ålder. Det är ett stort steg att liberalisera cannabis och ett sådant stort beslut bör inte tas utan tillräckligt med empirisk evidens som grund. Vad säger litteraturen om cannabis och finns det tillräckligt med stöd i litteraturen för att motivera denna liberalisering? Cannabis Cannabis är ett samlingsord för de droger som tillverkas ur växten Cannabis Sativa (Folkhälsoinsstitutionen, 2005). Andra namn för cannabis är bland annat marijuana, hasch och weed (gräs i Sverige). Marijuana används oftast som en beteckning på cannabis gjort på bladen från cannabis sativa medan cannabis som utvinns i kådform kallas för hasch och weed är ett slanguttryck för cannabis. Det finns tecken på att cannabis har funnits i över 5000 år och kommer ursprungligen från Centralasien. Det var inte förrän år 500 f.Kr som plantan spreds till Europa (Courtwright, 2003). Cannabis är en narkotikaklassad substans vilket innebär att all form av bruk är olagligt och kan, i värsta fall, leda till långa fängelsestraff. Genom att lagstifta bruket av cannabis hoppas lagstiftarna att påverka befolkningen inom fyra olika områden (Pudney, 2010b). Det första området avser att, genom en lagstiftning och hot om straff, avskräcka individen från att bruka drogen. Det finns en tanke att om kostnaden för att bryta mot lagen anses hög så avskräcks individen tillräckligt för att inte bryta mot lagen. Det andra området avser att utbilda allmänheten om potentiella faror med att bruka drogen, då en substans som är illegal bör rimligtvis ha negativa konsekvenser för individen. Det tredje området avser att skicka en moralisk signal till befolkning att det bryter mot normen att bruka substansen (Pudney, 2010b). Genom att etablera tanken att bruk av cannabis är emot den sociala normen kommer individer i framtiden att internalisera denna norm och därmed avstå ifrån att bruka drogen. Det fjärde och sista området är att genom en lagstiftning erhåller de grupper som är för ett förbud ett starkt argument att använda mot de grupper som istället är för en legalisering. Då majoriteten av befolkningen är laglydiga medborgare blir det därmed svårare att övertala individer att förespråka att bryta mot lagen (Pudney, 2010b). Cannabis effekter Cannabis har under historiens gång använts inom medicinska områden då drogen har en lugnande och smärtstillande effekt på den berusade individen. Det var dock inte förrän under 1800-talet som de faktiska effekterna av cannabis först började studeras och noteras (Courtwright, 2003). Cannabis påverkar en individ både psykologiskt samt fysiologiskt vilket innebär att dessa effekter måste studeras noggrant innan ett beslut om legalisering kan tas. Forskning visar att det är framförallt den euforiska och lugnande effekt cannabis har som brukarna vill uppnå (Novacek et al, 1991). Cannabis har sedan det upptäcktes för ca 5000 år sedan använts i någon grad som läkemedel (Courtwright, 2003), och i USA finns det idag flera stater som har legaliserat så kallat medicinskt bruk av cannabis. Ett starkt argument mot cannabis är att det ska leda till ökad risk för att utlösa en 17 psykos. Forskning visar att individer som brukar cannabis har en ökad risk att utveckla bland annat schizofreni och risken är att en större mängd individer utsätts för detta vid en liberalisering av cannabis (Houston et al, 2011). Dock finns det forskning som visar att när studien kontrollerat för barndomstrauman, framförallt av sexuell natur, så har denna korrelation mellan cannabis och psykos minskat eller försvunnit (a a). Det finns även hypoteser att bruk av cannabis leder till ökad risk för depression samt suicid (Agrawal & Lynskey, 2014). Det finns evidens för att tungt cannabisbruk, framförallt hos ungdomar, leder till en ökad risk för depression. Det är dock oklart hur stort stöd denna evidens får då det finns andra studier som motbevisar den när de kontrollerat för andra faktorer (Novacek et al, 1991). En studie fann starkt stöd för en koppling mellan cannabis och suicid, framförallt hos pojkar som brukat cannabis innan dem fyllt 17 år (Agrawal & Lynskey, 2014). Resultatet från studien visade att dessa individer hade en 3,49 gånger högre sannolikhet att försöka ta sitt liv gentemot icke-brukare. I studien kontrollerades det även för andra tänkbara individuella faktorer vilket ökar stödet för resultatet (a a), men en annan studie fann att cannabis inte ökade risken för fullbordad suicid (Rylander et al, 2014). Leder bruk av cannabis till tyngre droger och kriminalitet? En av de mest debatterade punkterna gällande cannabis är om bruket av cannabis leder till att individen blir mer benägen att prova på tyngre narkotika och därmed riskerar ett tyngre missbruk. Gatewayteorin menar att individer som först brukar tobak är mer benägna att sedan påbörja ett bruk av cannabis. Teorin utvecklar vidare att de individer som brukar cannabis har en högre risk att sedan påbörja ett bruk av tyngre narkotika. Det finns empiriskt stöd för gatewayteorin, framförallt avseende den del av teorin som menar att individer som brukar cannabis är mer benägna att prova på tyngre droger (Castaldelli-Maia et al, 2015; Haug et al, 2014; Secades-Villa et al, 2015; Mayet et al, 2012; Degenhardt et al, 2010; Fergusson et al, 2006; Van Gundy & Rebellon, 2010; Bretteville-Jensen & Jacobi, 2011). Då Cannabis klassificeras som narkotika är det i sig självt olagligt att inneha, bruka, tillverka och distribuera drogen. Om en liberalisering av cannabis innebär att innehav och bruk av drogen blir lagligt bör denna brottslighet rimligtvis sjunka. En legalisering innebär att individerna kan erhålla cannabis från legitima affärer istället för att utsätta sig själva för en kriminogen miljö, det vill säga miljöer som främjar kriminellt beteende. Det har studeras vilken effekt bruk av cannabis har på individens benägenhet att begå andra typer av ickenarkotikarelaterad brottslighet. Studier har exempelvis visat att individer påverkade av cannabis är mer benägna att utsätta sina partners för våld, dock är det oklart om det var cannabis ensamt som hade den påverkan på individen eller om det var i kombination av alkohol (Goldstick et al, 2015; Jennings et al, 2012; Feingold et al, 2008). När det gäller resterande brottslighet så finns det inga tecken på att cannabis skulle göra individer mer benägna att begå brott (McNaughton-Reyes et al, 2014; Kraanen et al, 2014; Temple et al, 2013; Pedersen & Skardhamar, 2010). Liberaliseringen av cannabis Cannabis har under de senaste decennierna blivit en mer accepterad drog att bruka och en av anledningarna är att drogen ofta jämförs med alkohol och att cannabis anses ha en mildare effekt på individen än vad alkohol har. Cannabis upplevs även ha positiva effekter utan några starka negativa konsekvenser. Denna syn på drogen har bidragit till att vissa länder har beslutat att påbörja en liberalisering av 18 cannabis och konkreta exempel på denna liberaliserande syn på cannabis återfinns i omvärlden. Portugal legaliserade 2001 allt bruk av narkotika och anses vara ett land med en liberal syn på narkotika. Denna liberaliseringsprocess startade under 70-talet när Portugiserna 1974 lyckades genomföra en demokratisk revolution (Greenwald, 2009). Efter revolutionen började populationen experimenterade med narkotika och anledningen till detta var att befolkningen upplevde en känsla av total frihet efter att lyckats avsätta diktatorn. Konsekvensen av detta experimenterande var att allt fler individer fastnade i missbruk vilket successivt ökade tills det ansågs vara ett stort samhällsproblem. Under tidigt 1980-tal växte det därmed politiskt fram en önskan om att satsa mer på behandling för individer i missbruk och målet var att bibehålla narkotika som illegalt men fokus skulle istället vara behandling kontra bestraffning (a a). Detta skulle därmed leda till att individer skulle våga be om behandling utan att riskera att åtalas. Portugal stod för en liberal syn på bruk av narkotika och att fokus istället skulle ligga på harmreduktion och behandling och 2001 beslutade den Portugisiska regeringen att bruk av narkotika skall vara legalt. Det upprättades program för harmreduktion samt öppnades kliniker som skulle minska risken för att skadliga sjukdomar spred sig mellan narkotikamissbrukare. Motståndare till denna legalisering menade att det skulle leda till att en större andel individer skulle börja konsumera narkotika, men en rapport från 2009 visar att prevalensen för bruk av narkotika inte har ökat sen legaliseringen trädde i kraft (Greenwald, 2009). Hälsan för missbrukare har även blivit avsevärt bättre och rapporten visar att allvarliga sjukdomar som tidigare spridits mellan dessa individer har minskat. Exempelvis har antal Hivsmittade missbrukare minskat från ca 1400 individer till ca 300 individer (a a). Nederländerna är ett annat land känt för sin liberala inställning till cannabis, framförallt i Amsterdam där bruk av cannabis är sedan 1970-talet legalt i så kallade Coffeeshops (NDM, 2007). Den holländska narkotikapolitiken består av följande fyra mål: (1) motverka rekreationsbruk av narkotika samt behandla individer som brukar narkotika. (2) Minska skadan som bruk av narkotika har på individen. (3) Minska effekten missbrukare har på samhällsordningen. (4) Bekämpa produktion och spridning av narkotika (a a). Nederländerna har en liknande syn på narkotika som i Portugal men i nuläget är det endast cannabis som liberaliserats. USA har sedan 1990-talet successivt legaliserat medicinskt bruk av cannabis. I USA sköts lagstiftningen på statlig nivå, vilket innebär att varje enskild stat lagstiftar själva vilken typ av narkotikapolitik som skall råda i staten. 1996 beslutade staten Kalifornien att individer skall kunna erhålla läkarordinerad cannabis, så kallad medicinsk marijuana. Denna lagstiftning klassificerades som proposition 215, även känd som ”Compassionate Use Act of 1996” (CDPH, 2015). Detta var starten på en rörelse för att avkriminalisera bruk av cannabis i USA då drogen ansågs vara mild samtidigt som den visade goda medicinska effekter. I nuläget är det totalt 24 av USAs stater som tillåter bruk av medicinskt marijuana, 4 av dessa har de senaste åren även legaliserat rekreationsbruk av cannabis (NCSL, 2015). Debatten som fortgår i USA just nu tyder på att fler stater kommer att folkomrösta angående legalisering av rekreationsbruk av cannabis. Det finns ingen stat i USA som legaliserat, varken rekreation eller medicinskt, bruk av någon annan narkotika än cannabis. 19 Ytterligare länder med en mer liberal syn på narkotika är Tjeckien, Argentina, Brasilien, Costa Rica, Ecuador, Mexiko samt Uruguay (UNODC, 2015). I dessa länder har personligt bruk av narkotika avkriminaliserats, vilket innebär att dem inte blir åtalade om de blir påkomna med den accepterade mängden narkotika. Det är viktigt att poängtera att även om länder har en liberal narkotikapolitik så anses produktion samt spridning av större mängder narkotika fortfarande vara olagligt då fokus ligger på att behandla missbruk och inte att få fler individer att konsumera narkotika. Tänkbara effekter av en liberalisering av cannabis Hur välmotiverad är liberaliseringen som ovannämnda länder genomfört? Effekterna som cannabis har på individen är väldokumenterade och även om individen upplever positiva effekter så finns det en rad negativa konsekvenser att ha i beaktande. Som tidigare nämnt i uppsatsen finns det stöd för att individer som brukar cannabis har en markant större risk att påbörja bruk av tyngre narkotika och därmed riskerar att hamna i ett tyngre missbruk eller beroende. Det saknas dock litteratur om vilka effekter en liberalisering av cannabis faktiskt leder till att fler individer brukar cannabis eller tyngre narkotika. En annan aspekt av debatten kring liberaliseringen av cannabis är att det antingen kan leda till en ökad brottslighet eller att en liberalisering skulle kunna leda till en minskad brottslighet då det spekuleras att många individer dömda för narkotikabrott endast har varit i kontakt med cannabis och inte tyngre narkotika. Det finns dock ingen sammanställning om vilka effekter en liberalisering av cannabis har på individers bruk av cannabis, bruk av tyngre narkotika eller kriminalitet. Målet med denna uppsats är därmed att sammanställa alla relevanta studier som undersöker hur en liberalisering av cannabis påverkar andelen individer som brukar cannabis och tyngre droger samt om kriminaliteten ökar eller minskar när cannabis legaliseras. 20 METOD Genomförandet av en beskrivande litteraturstudie kännetecknas av den höga noggrannhet som krävs vid sökandet och identifieringen av relevanta publikationen för det valda fenomenet som skall undersökas. Processen för uppsatsens beskrivande litteraturstudie är följande: (1) (2) (3) (4) (5) Sökning i databasen PubMed med hjälp av relevanta sökord Identifiering av relevanta publikationer med hjälp av inklusionkriterier Genomgång av utvalda publikationer där dess metod samt resultat bedöms Sammanställning av resultat från godkända publikationer Slutsatser Efter dessa fem steg sammanfattas och diskuteras resultatet i uppsatsens diskussion. Uppsatsens metodik kommer även att diskuteras där nuvarande metodikens fördelar samt svagheter presenteras. Slutligen kommer rekommendationer för framtida forskning att ges då förhoppningen är att den beskrivande litteraturstudien skall upptäcka och belysa brister inom området. Litteratursökning I följande stycke beskrivs processen för själva sökningen av relevanta publikationer som skall presenteras i uppsatsens resultat. Sökord Det vanligaste och mest effektiva sätt att söka efter litteratur är genom relevanta databaser. För att kunna söka i databaser krävs det att rätt sökord används och det är valet av dessa sökord som är det första steget för litteratursökningen. Uppsatsens syfte är att undersöka vilka tänkbara effekter liberalisering av cannabis har på bruk av cannabis, bruk av tyngre droger samt kriminalitet. För att undersöka vilken effekt liberaliseringen har på bruk av narkotika identifierades därmed följande sökord: cannabis, marijuana, hasch, legalize, legislation, legalization, liberalisation, prevalence, substance use och marijuana use. För att undersöka hur liberalisering av cannabis påverkar kriminaliteten identifierades följande sökord: cannabis, marijuana, hasch, legislation, legalization, legalize, liberalisation, crime, criminality, theft, robbery. Genom att använda logiska operatorer (AND, OR, NOT) går det att gruppera och särskilja sökord, exempelvis (cannabis OR marijuana OR hasch) söker på alla artiklar som innehåller antingen cannabis, marijuana eller hasch. Databaser Med hjälp av sökorden går det att använda databaser på ett effektivt sätt. Då uppsatsens syfte är inriktad på narkotika och dess påverkan på olika faktorer identifierades PubMed som den mest relevanta databasen. PubMed är en databas som söker i en mängd olika medicinska men även kriminologiska journaler. Genom att söka i PubMed minimeras risken att relevant litteratur förbises då andra databaser inte inkluderar denna mängd relevanta journaler. Det gjordes även sökningar med samma sökord i databaserna Jstor samt Wiley, men det resulterade endast i träffar som även återfanns i PubMed, vilket styrker valet att endast använda PubMed som källa för studier. Det bör dock poängteras att det kan finnas relevanta publikationer i andra databaser som inte inkluderas i denna litteraturstudie vilket kan påverka resultatet negativt. 21 Inklusionskriterier Sökningarna i PubMed generade 1236 sökträffar och det måste därmed upprättas någon typ av filtreringsprocess då samtliga sökträffar inte är relevanta för uppsatsen syfte. Genom att införa olika kriterier som sökträffarna innehar, så kallade inklusionskriterier, förenklas processen som identifierar vilka publikationer anses vara relevanta nog att presenteras i uppsatsens resultat. För att inkluderas i uppsatsens resultat skall följande krav uppfyllas: (1) Titeln på publikationen skall knytas till uppsatsens syfte. (2) Publikationens analys skall presenteras som antingen skillnad i prevalens eller odds ratio. (3) Publikationens metod skall vara tydlig och välformulerad. Det första steget vid sökningsprocessen är att koppla titeln från sökträffarna till uppsatsens syfte, det vill säga alla publikationer som på något sätt undersökt hur liberaliseringen av cannabis kan ha påverkat bruket av cannabis, bruket av tyngre droger samt kriminalitet. Narkotika och framförallt cannabis har undersökts i rad olika formen, allt från historik till medicinskt tillämpning. Detta innebär att en stor mängd av sökträffarna inte kommer vara relevanta och kan effektivt filtreras bort. Nästa steg är att filtrera bort de resultat som inte presenteras i antingen prevalens eller odds ratio. Odds ratio innebär att med hjälp av statistiska verktyg räkna ut hur större eller lägre sannolikhet det är att fenomenet inträffar jämfört med kontrollgruppen. I detta fall om det är en högre eller mindre sannolikhet att bruk av cannabis, bruk av tyngre droger eller kriminalitet påverkas av en liberalisering av cannabis. Om det förekommer undantag kommer det att presenteras vad och varför kravet inte tillämpades på den publikationen. Det tredje inklusionskriteriet kräver att publikationen har en tydlig och välformulerad metod. Om metoden är bristande försvåras möjligheten att bedöma publikationens validitet samt reliabilitet, vilket leder till att resultatet kan vara missvisande eller felaktigt. Resultat från litteratursökningen Genom att applicera inklusionskriterierna på sökresultaten kan samtliga sökträffar filtreras och endast publikationer som anses relevanta för syftet återstår. I följande tabell (Tabell 1) presenteras antal hittade sökträffar för respektive sökord samt hur många publikationer som kvalificerade för ytterligare kvalitetskontroll. Tabell 1: Presentation av sökträffar från Pubmed samt hur många som används i den beskrivande litteraturstudien. Hittade Publikationer Sökord cannabis, marijuana, hasch, legalize, legislation, legalization, liberalisation, prevalence, substance use och marijuana use cannabis, marijuana, hasch, legislation, legalization, legalize, liberalisation, crime, criminality, theft, robbery SUMMA 22 Använda publikationer 1087 19 149 6 1236 25 Litteratursökningen i PubMed resulterade i totalt 1236 sökträffar och efter att ha applicerat inklusionskriterierna återstod endast 25 publikationer. Val av inkluderade publikationer För att fastställa vilka av dessa 25 publikationer kvalificerar för att presenteras i uppsatsens resultat krävdes en djupare genomgång av publikationens syfte samt metod. Det läggs stor vikt vid publikationens metoddesign som exempelvis mätmetod, användandet av kontrollgrupp, för- och eftermätningar och eventuella andra faktorer som kan påverka resultatet. Mätmetoden, hur bruk av cannabis/tyngre narkotika/ kriminalitet mäts, ligger till grund för hur författarna analyserar deras data och en felaktig mätmetod kan påverka resultatet i form av missvisande prevalens eller odds ratio. Användandet av kontrollgrupper anses viktigt då om författarna enbart använder sig av för- och eftermätningar kan resultatet ha påverkats av faktorer som inte relaterar till liberaliseringsprocessen. Andra eventuella faktorer kan exempelvis vara om rättsväsendet inleder en storsatsning mot bruk av narkotika samtidigt som en liberaliseringsprocess inträffar vilket leder till en förvrängd bild av statistiken och i slutändan påverkar analysen. I tabell 2 och 3 presenteras samtliga 25 publikationer, vilken undersökningsperiod som användes i deras data, hur stort urval, kommenterar om deras metoddesign, vad som studeras samt om de blev inkluderade eller exkluderade från uppsatsens resultat. Tabell 2 innehåller samtliga publikationer som undersökte hur det egna bruket av cannabis påverkades efter en liberalisering av cannabis. Tabell 3 innehåller de publikationer som undersökte hur medicinskt bruk av cannabis påverkas av liberaliseringen. Urval Publikationens urval har stor betydelse då ett större urval innebär att analysen blir baserad på en större andel av populationen. En studie som exempelvis har 100 individer kommer inte kunna generalisera sina slutsatser i samma grad som en studie med 100000 individer. I denna uppsats kommer därmed publikationens faktiska urval att presenteras och i de fall där det saknas kommer det presenteras i form av ej specificerat (ej spec). Det finns olika anledning till varför en studie väljer att inte presentera hur stort urvalet är, den vanligaste orsaken är att författarna hänvisar till en nationell undersökning och inte specificerar hur stort urvalet i denna undersökning är. Design Metoddesignen innefattar vilka metodologiska val som författarna gjort i sin studie. Det innebär att urvalets storlek, val av undersökningsmetod, hur bruk eller kriminalitet mäts, val av kontrollgrupp samt analysmetod. I tabell 2 och 3 presenteras under Design det som anses vara relevant att veta från respektive studie. Där presenteras hur publikationerna valt att mäta fenomenet, exempelvis val av kontrollgrupp, för- och eftermätning etc. Det presenteras även vilken typ av undersökning det är och vad för data resultatet är baserat på, exempelvis registerdata. Etiska aspekter Denna uppsats undersöker ett område som är väldigt debatterat vilket innebär att resultatet kan ha särskilda följder beroende på vad det resultatet är. Uppsatsen rör potentiella konsekvenser av en liberalisering av cannabis, något som redan genomförts i vissa länder och genomförs just nu i USA. Om resultatet visar en 23 ökning av negativa konsekvenser innebär det att dessa länder genomfört en förändring som inte varit empirisk förgrundad. Denna uppsats berör ett politiskt debatterat område och kan användas av politiker för att antingen styrka valet av lagstiftning eller liberalisering. Resultatet riskerar därmed att vara känsligt och det är viktigt att resultatet är tydligt och välmotiverad för att minska risken för misstolkningar. Då uppsatsen är en beskrivande litteraturstudie innebär det att all data är sekundär och det behövs inget godkännande från ett etikråd. Alla publikationer som presenteras har granskats innan de publicerades i de vetenskapliga journalerna. Bedömning av publikationer Som tabell 2 och 3 illustrerar var det totalt 7 av 25 publikationer som inte ansågs hålla tillräckligt hög kvalité för att presenteras i uppsatsens resultat. Samtliga 25 publikationer hade en relevant titel som kunde kopplas till uppsatsens syfte men endast 18 publikationer ansågs ha en tillräckligt bra metod och analys. De resterande 7 bedömdes bristande på grund av följande: Barratt et al (2005) valde att testa teorier om avskräckning och hur legitima de är gällande liberalisering av cannabis. Studien ansågs inte kunna kopplas till uppsatsens syfte då författarna inte presenterade något relevant resultat. Blachly (1976) undersökte effekten av en avkriminalisering av cannabis i Oregon USA, genom enkätundersökningar som skickades till olika instanser inom rättsväsendet. Studien ansågs även i detta fall inte presentera något giltigt, användbart resultat. Clayton & Leukefeld (1992) undersökte vilka effekter en legalisering av cannabis kan ha på ungdomar. Studien bedömdes i detta fall inte tillräckligt relevant för att presenteras på grund av att den riktade sig mot preventionsstrategier och vilka svårigheter legaliseringen innebär inom området. Kepple & Freisthler (2012) studerade hur densiteten av apotek som säljer medicinsk cannabis påverkar kriminalitet. Studien saknade signifikanta resultat vilket medför att det inte går att dra några slutsatser. Det bedömdes därmed att studien inte presenteras i uppsatsens resultat. Pacula & Sevigny (2014) går igenom vad litteraturen säger avseende medicinsk cannabis i USA och hur den kan påverka bruk. Tyvärr presenteras inga resultat utan det sker enbart i form av diskussion och bedöms därmed inte uppnå tillräckligt hög kvalité för att presenteras. Palamar et al (2014) undersökte hur avsikt att bruka cannabis påverkas av en liberalisering av cannabis. Studien bedömdes otillräckligt på grund av avsikt inte kan anses som konkret bevis för att bruket hade påverkats. Det kan anses som ett mått på attityd gentemot cannabis men det tillhör inte uppsatsens syfte. Turnbull (2009) undersökte hur bruk av cannabis påverkades när England och Wales avkriminaliserade bruk av cannabis under en period. Turnbull presenterar inga konkreta resultat vilket medför att publikationen inte kan inkluderas i denna uppsats resultat. Resterande 18 publikationer bedömdes uppnå tillräckligt hög kvalité för att presenteras i denna uppsats resultat. 24 10 9 8 7 6 5 3 4 2001 och 2007, Nederländerna 2002 och 2004, Europa 2012, Kalifornien USA 2004-2009, Storbritannien 2007-2011, USA 1985, USA 1975, Oregon USA 1984 och 1996, Nederländerna 1970-talet, USA 1988, 1991, 1993, 1995 och 1998, Australien 2002-2003, Perth Australien Undersökningsperiod, Plats MacCoun, 2011 Greenwald, 2009 Vuolo, 2013 Miech et al, 2015 Turnbull, 2009 Palamar et al, 2014 Clayton & Leukefeld, 1992 Blachly, 1976 Williams, 2004 Barratt et al, 2005 MacCoun & Reuter, 1997 Single, 1989 Källa 2521 Ej Spec Ej Spec 15191 320809 Ej Spec 9945 Ej Spec 224 15468 100 Ej Spec Ej Spec Urval (n) 1 2 Jämför prevalens mellan studenter i Kalifornien och övriga USA. Prevalensen mättes genom bruk senaste 30 dagar, senaste året samt livstid. Logistisk regressionsanalys genomförs för att undersöka skillnader mellan länders straffskala för narkotika och bruk. Bruk mäts för senaste 30 dagarna vid två tillfällen. Mäter prevalensen genom nationella undersökningar vid två tillfällen. Bruk mäts genom livstidsprevalens. Undersökte hur prevalensen påverkas baserat på tillgänglighet, dvs antal coffeeshops. För- och eftermätningar utfördes. Enkät samt registerdata används för analysen. Bruk och kriminalitet mäts årsvis. För- och eftermätning genom nationella enkätundersökningar. Resultat jämförs med USA och Norge. Sammanfattning av 4 olika studier. Regressionsanalys undersöker korrelationen mellan liberalisering och bruk av cannabis. Semi-strukturerade intervjuer Enkäter skickades till olika instanser inom rättsväsendet. För- och eftermätning genom nationella enkätundersökningar. Enkätundersökning som undersöker avsikt att bruka cannabis om det legaliseras. Analys av statistisk data under perioden då cannabis dekriminaliserades och sedan åter kriminaliserades. Design Tabell 2: Presentation samt bedömning av samtliga publikationer avseende liberalisering av eget bruk. 11 1998-2009, Nederländerna Braakmann & Jones, 2014 Liberalisering 12 2003-2006, Storbritannien Eget bruk 13 SUMMA: Cannabis X X Studerar Tyngre droger Kriminalitet X Bedömning Inkluderat X X Exkluderat X X X X X X X X X X X X X X X X 8 X X X 4 5 X X 2 X X X X X 12 25 Tabell 3 : Presentation samt bedömning av samtliga publikationer avseende liberalisering av eget bruk. 3 2 1 2004, USA Period saknas, USA 2009, Kalifornien USA 2010, USA Cerdá et al, 2012 Pacula & Sevigny, 2014 Kepple & Freisthler, 2012 Friese & Grube, 2013 Medicinsk cannabis 4 Choo et al, 2014 Wall et al, 2011 Harper et al, 2011 Ej Spec 1991-2011, USA 2002-2008, USA 2002-2009, USA Pacula et al, 2015 Ej Spec 5 7 8 1997-2011, USA Lynne-Landsman et al, 2013 Ej spec Anderson & Rees, 2014 9 2003-2009, USA Gorman & Huber Jr, 2007 850 1993-2011, Kalifornien USA 10 1995-2011, USA Morris et al, 2014 6 11 1990-2006, USA Enkätundersökningar insamlade från alla delstater. Analysen är baserad på jämförelser mellan delstater med medicinsk legalisering och de utan någon legalisering. Bruk mätes över livstid, månadsvis, veckovis samt dagligt bruk. Undersökte registerdata gällande arresteringar av individer påverkade av cannabis, samt sjukhuspatienter påverkade av cannabis. Analysen gjordes genom för- och eftermätningar av legalisering. För- och eftermätningar av grov brottslighet i alla delstater. Värdet kopplades till respektive delstat och jämfördes sedan delstater emellan. Enkät- samt registerdata. Bruk mäts baserat på livstidsprevalens. 17482 Undersökte hur antalet apotek som säljer medicinsk cannabis påverkar kriminalitet Ej spec Snabbgenomgång av nuvarande litteratur, ingen konkret studie. Ej spec Logistisk regressionsanalys undersöker om bruk senaste åren påverkats av legalisering av medicinsk cannabis. Delstater med legalisering jämförs med ca 45000 delstater utan en sådan legalisering. För- och eftermätning genomfördes vid legaliseringsprocessen. Resultatet 11703100 jämfördes med närliggande delstater utan legalisering. Årliga mätningar av cannabisbruk de senaste 30 dagarna genomfördes i Los Angeles. Resultatet jämfördes med 4 andra städer där legalisering inte har genomförts. En mindre genomgång av litteraturen gällande potentiell effekt av legaliseringens påverkan på kriminalitet genomfördes. Ej spec Årliga enkätundersökningar om individers bruk av cannabis de senaste 30 dagarna genomfördes. Delstater med legaliserad medicinsk cannabis jämfördes med delstater utan legalisering. 23000 Replikation av Wall et al (2011) metod. 23000 Undersöker legaliseringens effekt på två olika nationella dataset. En nationell enkätundersökning som undersöker bruk senaste 30 dagar och registerdata från behandlinginstanser. 12 SUMMA: X X X X X X X X X X X X X X X X X X X 10 X X 2 X 1 X 9 X X 2 26 Presentation av resultat från valda publikationer För att undersöka uppsatsens syfte på ett konkret och tydligt sätt måste presentationen av de valda publikationernas resultat vara välstrukturerad samt tydligt kopplat till uppsatsens syfte. Resultatet värderas och diskuteras i uppsatsens diskussion och om möjligt kommer även konkreta slutsatser att presenteras. Det som anses relevant att presentera är publikationens liberaliseringstyp, undersökningsperiod och plats, författarna för studien samt hur bruk av cannabis, bruk av tyngre droger samt kriminalitet påverkas efter en liberalisering. Liberaliseringstyp Som tidigare nämnt i uppsatsens inledning finns det en rad olika typer av liberaliseringen avseende cannabis och narkotika överlag. Liberaliseringen kan dock delas in i två större grupper, Eget bruk och Medicinskt bruk. Eget bruk avser all typ av liberalisering som gör det möjligt för individen att bruka drogen på sina egna villkor, alltså inga särskilda krav behövs upprätthållas. Det krävs inte att det egna bruket är helt legaliserat för att inräknas i denna variabel, utan även avkriminaliserat eget bruk ingår. Avkriminalisering är ofta det första steget som lagstiftas och innebär att individer inte aktivt åtalas för små mängder narkotika. Om individen blir påkommen med en större mängd narkotika som inte kan motiveras som enbart eget bruk kommer denna fortfarande åtalas för narkotikabrott. Legalt rekreationsbruk innefattar liknande förhållanden där eget bruk oftast regleras med hjälp av en maximal innehavsgräns, det vill säga att om individen blir ertappad med en mängd större än den tillåtna kan individen fortfarande bli åtalad. Länder med en liberal narkotikapolitik lagstiftar fortfarande emot produktion samt otillåten försäljning av drogen. Medicinskt bruk innebär att individen måste få cannabis ordinerat av läkare, detta då cannabis har visat god effekt på en mängd olika sjukdomssymptom. Liberaliseringen för medicinsk cannabis innebär ett hinder för att tillhandahålla cannabis, men svårigheten att få det ordinerat av läkare kan diskuteras. I denna uppsats görs därmed bedömningen att publikationer som undersöker eget bruk och medicinskt bruk separeras men samma effekter studeras. Undersökningsperiod / Plats Publikationerna kommer att ha inhämtat sitt data från olika tidsperioder och platser. Detta har betydelse då det påverkar i hur stor grad det går att generalisera resultatet. Studier som exempelvis har gjort en longitudinell undersökning över flera decennier kommer att kunna göra bättre analyser än studier som enbart gör en för- och eftermätning vid liberaliseringstillfället. En longitudinell studie kan se förändringar över en längre tid samt bättre förklara eventuella anomalier i analysen medan studier som enbart mäter före och efter liberaliseringen kommer att löpa en större risk att bli påverkad av andra faktorer, som exempelvis polisiära insatser. Undersökningsperioden kan även spela roll gällande attityd hos befolkningen och hur det speglar användandet av narkotika. Det finns även kulturella skillnader att tänka på då undersökningar utförda på en amerikansk befolkning inte innebär att samma faktorer spelar roll på en europeisk befolkning. Det är även tydligt att opinionen angående cannabis har förändrats de senaste åren, framförallt i USA där fyra delstater har gått ifrån en liberalisering av medicinskt bruk till liberalisering av eget bruk. Det kan därför vara olämpligt att generalisera resultat baserat på data från flera decennier tillbaka. Det kommer därmed i denna uppsats presenteras vilka år undersökningen baserade sin studie på samt vilken plats/land. 27 Källa Författarna för publikationen som presenteras i denna uppsatsens resultatdel kommer att redogöras under källa. Bruk av cannabis Den första frågeställningen som denna uppsats försöker besvara är om liberaliseringen av cannabis har någon effekt på själva bruket av cannabis, det vill säga om användandet av cannabis har ökat, minskat eller förblir oförändrat efter en liberaliseringsprocess. Inklusionskriterierna fastställer att endast resultat som presenterats i form av prevalens eller odds ratio kommer att inkluderas då det är tämligen simpelt att dra en slutsats utifrån det. Om prevalensen eller oddset för bruk av cannabis ökar kommer det i resultatet presenteras som ett + -tecken (Plustecken). Om resultatet förblir oförändrat illustreras detta med hjälp av ett = tecken (likhetstecken). Om resultatet istället tyder på en minskning av bruk av cannabis resulterar det i ett - -tecken (minustecken). Slutligen om publikationen inte undersöker bruk av cannabis kommer det illustreras som SU (saknar uppgift). Bruk av tyngre droger Den andra frågeställningen som denna uppsats försöker besvara är om liberaliseringen av cannabis har någon effekt på själva bruket av tyngre droger, det vill säga om användandet av tyngre droger har ökat, minskat eller förblir oförändrat efter en liberaliseringsprocess. Inklusionskriterierna fastställer att endast resultat som presenterats i form av prevalens eller odds ratio kommer att inkluderas då det är tämligen simpelt att dra en slutsats utifrån det. Om prevalensen eller oddset för bruk av tyngre droger ökar kommer det i resultatet presenteras som ett + -tecken (Plustecken). Om resultatet förblir oförändrat illustreras detta med hjälp av ett = -tecken (likhetstecken). Om resultatet istället tyder på en minskning av bruk av tyngre droger resulterar det i ett - -tecken (minustecken). Slutligen om publikationen inte undersöker bruk av tyngre droger kommer det illustreras som SU (saknar uppgift). Kriminalitet Den tredje frågeställningen som denna uppsats försöker besvara är om liberaliseringen av cannabis har någon effekt på kriminalitet, det vill säga om kriminaliteten har ökat, minskat eller förblir oförändrat efter en liberaliseringsprocess. Inklusionskriterierna fastställer att endast resultat som presenterats i form av prevalens eller odds ratio kommer att inkluderas då det är tämligen simpelt att dra en slutsats utifrån det samt att det är den vanligaste formen som används vid denna typ av undersökningar. Om prevalensen eller oddset för kriminalitet ökar kommer det i resultatet presenteras som ett + -tecken (Plustecken). Om resultatet förblir oförändrat illustreras detta med hjälp av ett = tecken (likhetstecken). Om resultatet istället tyder på en minskning av kriminalitet resulterar det i ett - -tecken (minustecken). Slutligen om publikationen inte undersöker kriminalitet kommer det illustreras som SU (saknar uppgift). Med hjälp av ovanstående variabler presenteras resultatet från de utvalda publikationerna i tabellform. 28 RESULTAT Genom en litteraturstudie återfanns totalt 18 publikationen som ansågs lämpliga för att undersöka hur liberaliseringen av cannabis påverkar bruk av cannabis, bruk av tyngre narkotika samt kriminalitet. Resultatet från dessa 18 publikationen presenteras i form av två tabeller, tabell 4 och tabell 5, och delades in efter typ av liberalisering. Liberaliseringarna delades upp efter eget bruk samt medicinskt bruk då det är de former liberaliseringen exisisterar. Tabell 4 presenterar resultatet för individers egna bruk av cannabis medan tabell 5 presenterar för medicinskt bruk av cannabis. Det återfinns även en vidare beskrivning av samtliga inkluderade studier i bilaga 1 och 2. Bilaga 1 innehåller samtliga studier som undersöker liberaliseringens effekt på eget bruk och bilaga 2 innehåller de studier som undersökte effekten på medicinskt bruk. Liberaliseringsform: Eget bruk av cannabis Totalt 8 publikationer undersökte hur bruket av cannabis och tyngre droger samt kriminalitet påverkades när liberaliseringen gick mot en avkriminalisering av eget bruk av cannabis. Tabell 4 illustrerar vad dessa 8 publikationen fann för resultat för respektive kategori samt vilka kategorier de inte undersökte. Bruk av cannabis 7 av de 8 publikationerna undersökte om liberalisering av eget bruk av cannabis ledde till en förändring av prevalensen/risken för bruk av cannabis. 3 studier fann att bruket ökade, 3 studier fann ingen förändring och endast 1 studie fann att bruket av cannabis minskade efter liberaliseringsprocessen. Miech et al (2015) fann att efter liberaliseringen ökade bruket av cannabis med ca 25 %. MacCoun & Reuter (1997) fann en liknande ökning i sin studie där ökningen var 29 %. MacCoun (2011) är något mer svårtolkad då studien fann att ökningen var korrelerat med antalet coffeeshops i Amsterdam, en minskning av antalet coffeeshops ledde istället till en minskning av bruket. Bruk av tyngre droger 5 av 8 publikationer studerade hur liberalisering av eget bruk av cannabis påverkade bruket av tyngre droger. 1 studie fann att bruket ökade, 2 studier fann ingen förändring av bruket och slutligen fann 2 studier att bruket av tyngre droger minskade när eget bruk av cannabis legaliserades. Greenwald (2009) fann att efter liberaliseringen gällande bruk av all narkotika i Portugal ökade bruket av tyngre droger med ca 2 %. MacCoun (2011) fann att bruket minskade något, dock angavs inga exakta procentenheter. Vuolo (2013) fann att efter liberalisering utav eget bruk av cannabis minskade risken för att individer ska bruka tyngre droger med 79 %. Kriminalitet Endast 2 av 8 publikationer studerade om kriminalitet påverkas av liberaliseringsprocessen av eget bruk av cannabis. Både studierna fann att kriminalitet inte påverkades av processen. Ingen studie undersökte hur liberaliseringen påverkade narkotikarelaterad brottslighet, vilket är en stor brist i litteraturen. En liberalisering av cannabis bör leda till ett minskat antal åtalade individer som endast har innehav/bruk som sitt brott. 29 För ytterligare detaljer om inkluderade studier se bilaga 1. Undersökningssperiod, Plats Källa +* + = - SU + - - SU SU = = 2 0 6 SU SU SU SU SU SU Tabell 4: Valda studiers resultat gällande förändring av eget bruk av cannabis, tyngre droger samt kriminalitet vid legalisering av eget bruk av cannabis. Tyngre droger Kriminalitet Cannabis Ökning Oför. Minskn. SU Ökning Oför. Minskn. SU Ökning Oför. Minskn. SU Liberaliseringstyp Eget bruk Williams, 2004 MacCoun, 2011 Miech et al, 2015 Vuolo, 2013 Greenwald, 2009 1 2 3 4 1998-2009, Nederländerna 2012, Kalifornien USA 2002 och 2004, Europa 2001 och 2007, Portugal 1988, 1991, 1993, 1995 och 1998, Australien 5 = + 1984 och 1996, Nederländerna MacCoun & Reuter, 1997 6 SU = Single, 1989 1970-talet, USA 7 = = 2003-2006, Storbritannien Braakmann & Jones, 2014 8 0 2 3 1 1 1 2 3 3 SUMMA Eget bruk: 8 + står för ökat bruk efter liberalisering. = står för oförändrat bruk efter liberalisering. - står för minskat bruk efter liberalisering. SU står för Saknar uppgift. * Ökningen påverkades av antalet coffeeshops, större antal coffeeshops ledde till ökat antal brukare 30 Liberaliseringsform: Medicinskt bruk av cannabis I USA har 25 delstater legaliserat medicinskt bruk av cannabis och Kalifornien var den första delstaten att 1996 legaliserade det medicinska bruket. All litteratur som undersökte hur liberaliseringen av medicinsk cannabis påverkade bruket av cannabis, tyngre droger och kriminalitet har sitt ursprung i USA. Totalt 10 publikationer ansågs uppfylla samtliga inklusionskriterier för denna uppsats. Tabell 5 nedan presenterar resultatet från alla 10 studier för respektive kategori samt vilka kategorier de inte studerade. Bruk av cannabis 9 av 10 publikationer undersökte hur bruket av cannabis påverkades när medicinsk cannabis legaliserades. 3 av 9 studier fann att bruket ökade, 5 av 9 studier fann ingen förändring av bruket och slutligen enbart 1 studie fann att bruk av cannabis minskade när medicinskt bruk av cannabis legaliserades. Cerdá et al (2012) fann en 92 % ökad risk för bruk av cannabis. Wall et al (2011) fann att bruket av cannabis ökade med ca 2 % efter att medicinskt bruk legaliserats. Även Pacula et al (2015) fann i sin studie en ökning med 2 % för bruket av cannabis. Harper et al (2013) fann däremot att bruket minskades med ca 0,53 %. Bruk av tyngre droger Endast 1 av 10 publikationer undersökte hur bruket av tyngre droger påverkades när medicinskt bruk av cannabis liberaliserades. Denna publikation av Anderson et al (2014) fann att bruket ökade efter liberaliseringen men anger ingen exakt effekt. Detta resultat stämmer överens med gatewayteorin dock är det svårt att presentera något konkret resultat då endast 1 publikation undersökte fenomenet samt att denna studie inte fastställde hur stark påverkan liberaliseringen hade. Kriminalitet 2 av 10 publikationer undersökte hur kriminalitet påverkades när liberaliseringen av medicinsk cannabis genomförts. Båda studierna fann att kriminaliteten minskade men presenterade inte något tydligt resultat. Anderson et al (2014) fann en minskning men presenterade det endast som att det tyder på att kriminaliteten minskade. Morris et al (2014) fann att det skedde en marginel minskning av kriminaliteten efter att medicinsk cannabis legaliserats. För ytterligare detaljer om inkluderade studier se bilaga 2. 31 Tabell 5: Valda studiers resultat gällande förändring av eget bruk av cannabis, tyngre droger samt kriminalitet vid legalisering av medicinskt bruk av cannabis. Tyngre droger Kriminalitet Cannabis Ökning Oför. Minskn. SU Ökning Oför. Minskn. SU Ökning Oför. Minskn. SU Liberaliseringstyp Underssökningssperiod, Plats Källa Medicinskt bruk SU SU + Cerdá et al, 2012 2004, USA 1 SU = Choo et al, 2014 1991-2011, USA 2 + = 1993-2011, Kalifornien USA Anderson & Rees, 2014 3 SU SU + Wall et al, 2011 2002-2008, USA 4 SU SU Harper et al, 2012 2002-2009, USA 5 SU SU + Pacula et al, 2015 1997-2011, USA 6 SU SU = Lynne-Landsman et al, 2013 2003-2009, USA 7 SU SU = Gorman & Huber Jr, 2007 1995-2002, USA 8 SU SU = Friese & Grube, 2013 2010, USA 9 SU SU Morris et al, 2014 1990-2006, USA 10 SUMMA Medicinskt 10 bruk: 2 8 0 0 0 9 1 0 1 1 3 5 + står för ökat bruk efter liberalisering. = står för oförändrat bruk efter liberalisering. - står för minskat bruk efter liberalisering. SU står för Saknar uppgift. 32 SLUTSATSER Denna uppsats har genom utförandet av en beskrivande litteraturstudie undersökt vilka effekter en legalisering av cannabis har på själva bruket av cannabis, tyngre narkotika samt kriminalitet. I debatten kring legalisering av cannabis hävdar motståndarna att en legalisering kommer innebära att fler individer kommer att börja bruka cannabis och att detta bruk sedan kommer leda till tyngre narkotika. Det finns även en tanke att individer som kommer i kontakt med narkotika leder till kriminalitet utöver själva bruket av drogen. Litteraturen är uppdelad i två grupper, eget bruk samt medicinskt cannabis, då liberaliseringen oftast rör individers egna bruk av cannabis eller en legalisering av medicinsk cannabis. Efter en genomgång av totalt 1236 sökträffar återstod endast 25 relevanta publikationer att kvalitetsgranska. Av dessa 25 studier fastställdes att 18 var av tillräckligt hög kvalité samt relevans för att presenteras i denna uppsats. Liberalisering av eget bruk av cannabis Sökningarna i databasen PubMed resulterade i sammanlagt 8 inkluderade publikationer som undersökte huruvida liberaliseringen av eget bruk av cannabis hade någon påverkan på populationens bruk av cannabis, bruk av tyngre droger samt kriminalitet. Hur påverkas bruket av cannabis när eget bruk av cannabis liberaliseras? Det var totalt 7 av 8 publikationer som undersökte om bruket av cannabis påverkades när en liberaliseringsprocess inträffade. 3 av 7 fann en ökning av bruket, 3 av 7 fann istället att bruket var oförändrat och den sista publikationen fann att bruket istället minskade efteråt. Det är problematiskt att dra några konkreta slutsatser då det saknas en klar majoritet gällande effekten på bruket efter en liberalisering av eget bruk. Litteraturen tyder dock på att bruket av cannabis kommer att antingen vara oförändrat eller öka, endast en publikation fann att det minskade. Det krävs mer forskning för att kunna dra en konkret slutsats. Hur påverkas bruket av tyngre droger när eget bruk av cannabis liberaliseras? Som tidigare nämnts i inledningen finns det ett stöd för den så kallade gatewayteorin. Denna teori förespråkar att individer som brukar cannabis har en markant högre risk att påbörja ett bruk av tyngre narkotika än dem som inte har brukat cannabis. Det är därmed intressant att undersöka hur prevalensen för tyngre droger påverkas när en liberaliseringsprocess för eget bruk av cannabis har genomförts. Totalt 5 av 8 publikationer undersökte hur bruket av tyngre droger påverkades när eget bruk av cannabis liberaliserades. 1 publikation fann att bruket ökade efter liberaliseringen, 2 publikationer fann att bruket var oförändrat och slutligen fann 2 publikationer att bruket istället minskade efter att eget bruk av cannabis liberaliserdes. Det är begränsad mängd studier som undersökte detta vilket gör det problematiskt att dra konkreta slutsatser. Litteraturen tyder dock på att liberaliseringen inte har någon effekt på bruket av tyngre droger eller att det skulle minska, vilket strider mot gateway-teorin. Det krävs mer forskning för att förtydliga vilken effekt en liberalisering har på tyngre droger. 33 Hur påverkas kriminaliteten när eget bruk av cannabis liberaliseras? Det var endast 2 publikationer av 8 som undersökte om kriminaliteten påverkades när en liberaliseringsprocess av eget bruk av cannabis genomfördes. Samtliga fann att kriminalitet hölls oförändrat, det vill säga varken minskning eller ökning. Detta är förutsatt att själva innehavet och bruket av cannabis inte längre räknas in som en kriminell handling då det i sig självt innebär en minskning av cannabisrelaterad brottslighet. Även i detta fall krävs det mer forskning för att kunna dra konkreta slutsatser, dock tyder litteraturen på att kriminaliteten inte påverkas av liberaliseringsprocessen. Liberalisering av medicinskt bruk av cannabis Sökningarna gällande liberalisering av medicinskt bruk av cannabis resulterade i totalt 10 godkände publikationer. Nedan följer slutsatserna som går att dras gällande liberaliseringens påverkan på bruk av cannabis, bruk av tyngre narkotika samt kriminalitet. Hur påverkas bruket av cannabis när medicinskt bruk av cannabis liberaliseras? Av 10 publikationer var det 9 som undersökte hur bruket av cannabis påverkades när medicinskt bruk legaliserades i USA. 3 publikationer fann att bruket ökade, 5 publikationer fann däremot ingen förändring och endast 1 publikation fann att bruket minskade efter liberaliseringsprocessen genomförts. Då majoriteten utav studierna fann att bruket förblev oförändrat efter en liberalisering, går med stor sannolikhet att dra slutsatsen att en liberalisering av medicinskt bruk av cannabis inte leder till någon förändring av bruket för cannabis. Hur påverkas bruket av tyngre droger när medicinskt bruk av cannabis liberaliseras? Endast 1 publikation av 10 undersökte hur bruk av tyngre droger påverkades efter att en liberaliseringsprocess genomförts. Bristen på studier som undersöker hur bruket av tyngre droger påverkas efter en liberalisering av medicinsk cannabis gör det svårt att dra några konkreta slutsatser. Gatewayteorin menar att bruk av cannabis ökar sannolikheten att individen börjar bruka tyngre narkotika, men då bruket av cannabis inte påverkas efter en liberalisering av medicinsk cannabis bör bruket av tyngre narkotika i varje fall inte öka. Hur påverkas kriminaliteten när medicinskt bruk av cannabis liberaliseras? 2 publikationer av 10 undersökte hur kriminaliteten påverkades när en liberalisering av medicinsk cannabis genomfördes. Även i detta fall är det för få studier för att dra någon konkret slutsats och det krävs mer forskning inom området. Det finns inga entydiga svar på vilka effekter en liberalisering av antingen eget bruk av cannabis eller medicinskt bruk av cannabis har på själva bruket av cannabis, bruket av tyngre droger eller narkotika. Det återfanns totalt 18 publikationer som undersökte liberaliseringens effekt och även om det är ett tillräckligt stort antal för att kunna dra slutsatser utifrån så saknades det en 34 majoritet gällande vilken effekt som var mest trolig. Litteraturen tyder dock på att när det gäller bruk av cannabis kommer en liberalisering av cannabis leda till antingen en ökad andel individer som brukar cannabis eller så kommer det vara oförändrat. Det fanns inte tillräckligt med publikationer som undersökte liberaliseringens effekt på bruk av tyngre droger samt kriminalitet. DISKUSSION Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka tänkbara effekter en liberalisering av cannabis kan ha på dels själva bruket av narkotika men även hur kriminaliteten kan tänkas påverkas. För att undersöka detta gjordes valet att genomföra en beskrivande litteraturstudie, det vill säga att genom databassökningar samla in all relevant litteratur inom området och sedan dra slutsatser utifrån det samlade resultatet från de utvalda publikationerna. Cannabis och framförallt legalisering av drogen är ständigt debatterad och debatten har fått en ökad intensitet sedan fyra delstater i USA legaliserat cannabis. Det finns två sidor av debatten, den enda sidan är helt för en legalisering och menar framförallt att cannabis är en mild drog som bör beaktas på liknande sätt som nikotin och koffein, samt att individer har svårt att utveckla ett missbruk. Den andra sidan som istället är emot all typ av legalisering menar exempelvis att cannabis är en gatewaydrog och kommer innebära att individer förr eller senare börjar konsumera andra, tyngre narkotika vilket i sin tur leder till ett svårt missbruk. Missbruket kommer innebära att dessa individer inte kommer att fungera i samhället och en legalisering gör att staten aktivt bidrar till att fler individer kommer att bli missbrukare. Resultatet från den litteraturstudien som gjorts i denna uppsats tyder på att i värsta fall kan en legalisering av cannabis innebära en ökning av prevalensen med ca 8 %. Den större delen av litteraturen tyder dock på legalisering inte leder till något ökat bruk eller att det sker en minimal ökning. Resultatdiskussion Resultatet från denna beskrivande litteraturstudie visar delvis att det är ett outforskat område som har undersöks. Endast 18 publikationer undersökte vilka effekter en liberalisering av cannabis har på populationens bruk av cannabis, bruk av tyngre droger samt kriminalitet. När det gäller effekter på själva bruket av cannabis tyder litteraturen på att det antingen kommer vara oförändrat eller att en ökning kommer att inträffa. Dock finns det ingen klar majoritet över vilket utfall som kommer att inträffa. Det är därmed inte fastställt vilka effekter liberaliseringen faktiskt har och det tål att diskuteras vilket underlag de fyra amerikanska delstater som legaliserat eget bruk av cannabis haft för att motivera denna liberalisering. Ett sådant stort beslut borde inte tas utan stöd från konkret forskning, vilket det inte finns. 6 studier utav 18 möjliga fann att bruket av cannabis ökade och 8 publikationer fann ingen förändring av bruket efter att en liberaliseringsprocess av cannabis genomförts. Det är dock ingen klar majoritet vilket innebär att det, i de länder och delstater där en liberaliseringsprocess genomförs eller har genomförts, kan finnas en risk för att bruket ökar. Cannabis är narkotikaklassad och har skadliga effekter på individen som måste tas i beaktande. Framförallt finns det en risk för individer som har en genetisk svaghet för psykoser att vid intag av cannabis uppleva en psykos. Endast 6 av 18 studier undersökte vilken påverkan liberaliseringen av cannabis har på bruk av tyngre droger. 2 av dessa 6 studier fann en ökning av bruket av tyngre droger, ytterligare 2 fann ingen förändring av bruket och slutligen fann 2 35 studier att det skedde en minskning av bruket. Enligt gateway-teorin är det en signifikant högre risk för individer som brukar cannabis att påbörja ett bruk av tyngre narkotika. Enligt tidigare forskning finns det ett stöd för gateway-teorin att bruk av cannabis leder till en markrant högre risk att påbörja bruk av tyngre narkotika. Det kan innebära att det inte finns tillräckligt med forskning för att visa denna gatewayeffekt när en liberalisering av cannabis har genomförts då det inte finns någon majoritet gällande utfall. Liberaliseringens effekt på kriminalitet är gravt outforskat och det återfanns endast 4 studier. 2 studier fann en minskning av kriminaliteten efter liberaliseringen och de 2 resterande studierna fann ingen förändring. Förhoppningen med en liberalisering av cannabis är att en stor mängd människor inte längre behöver vistas i kriminogena miljöer vilket innebär att dem inte pressas in i kriminella situationer. Att legalisera en drog innebär även att de individer vars innehav och bruk var deras kriminalitet inte längre kan anses vara kriminella. Det bör innebära att antal dömda för narkotikarelaterade brott minskas avsevärt, framförallt då cannabis är den vanligaste använda narkotikan. Det är problematiskt att dra några konkreta slutsatser inom detta område då det saknas studier. En annan aspekt är att forskare har börjat undersöka vilken effekt liberaliseringen utav cannabis har på själva bruket av alkohol. Alkohol är relaterad till en stor mängd våldsbrott och ett fåtal studier har funnit att när cannabis har legaliserats har bruket av alkohol minskat, vilket bör leda till ett minskat antal våldsbrott (Anderson & Rees, 2011). Metoddiskussion Den mest omfattande varianten av en litteraturstudie är den så kallade systematiska litteraturstudien. En systematisk litteraturstudie har avsikten att samla in all relevant information inom ett område, något som denna uppsats inte kunde säkerhetsställa. Då denna litteraturstudien inte fullständigt nådde kriterierna som krävs för att klassificera studien som systematisk gjordes därmed valet att endast klassificera uppsatsen som en litteraturstudie. Det ansågs inte tidsmässigt möjligt att söka igenom samtliga databaser och valet gjordes istället att fokusera på den största databasen, nämligen PubMed. Valet att endast använda PubMed gjordes dels för att det är en av de större tillgängliga databaserna men även att när sökningar gjordes i bland annat Jstor och Wiley återfanns publikationer som även fanns i PubMed. Slutsatsen blev därmed att PubMed inkluderar en majoritet av de relevanta publikationerna inom det valda ämnet. Valet att endast använda PubMed innebär att det finns en risk att relevant litteratur inte har återfunnits. För en systematisk litteraturstudie krävs att författaren är systematisk i sitt sökande efter relevant litteratur och presenterarar det tydligt för att bibehålla en hög validitet samt reliabilitet. Validitet syftar på att författarna i sin studie mäter det som studien avsåg att mäta, det vill säga att resultatet tydligt kan kopplas till det huvudsakliga syftet (Jacobsen, 2007). God validitet innebär att studiens teoretiska referensram har tydligt kopplats med studiens operationalisering av fenomenet den avser att undersöka. Reliabilitet syftar på om författaren valt rätt typ av instrument för att undersöka fenomenet, i detta fall om en litteraturstudie var korrekt tillvägagångssätt för att undersöka vilka tänkbara effekter en liberalisering av cannabis kan ha (a a). Det är därför viktigt att författaren tydligt motiverar valet av undersökningsmetod genom att dels diskutera varför den valda metoden var rätt i detta fall, men även att författaren diskuterar vad andra metoder hade kunnat leda till. 36 Innan själva valet att genomföra en beskrivande litteraturstudie gjordes så var det viktigt att först undersöka hur kunskapsbasen inom området var. Om det exempelvis skulle visa sig att det fanns en stor brist på relevant litteratur inom området är det svårt att motivera genomförandet av en litteraturstudie. För att undersöka detta gjordes ett flertal sökningar i olika databaser som exempelvis PubMed, Jstor, Wiley m.fl. Dessa sökningar resulterade i, vid första inblick, en stor mängd relevant litteratur att granska och eventuellt sammanställa och på så sätt främja kunskapsläget gällande effekter av en legalisering av cannabis. Alternativt hade en kvantitativ studie kunnat utföras i ett område där en liberalisering av cannabis har genomförts och på så sätt stärka empirin, men då det saknades en sammanställning av befintlig forskning gjordes bedömningen att en litteraturstudie kommer tillföra mer. En annan intressant studie är att undersöka hur och om attityden kring cannabis och narkotika har förändrats efter liberaliserings genomslagskraft i omvärlden. Framtida forskning Forskningen inom detta är långt ifrån entydig vilket är ett tecken på att fenomenet dels inte är tillräckligt utforskat men också ett tecken på att metoden för att undersöka liberaliseringens effekt behöver förbättras. Resultatet visar att bruket av cannabis antingen kommer att hållas oförändrat eller kommer öka något. Framtida studier inom området bör fokusera på att särskilja vilket resultat som gäller. Det är viktigt att poängtera att resultaten kan skilja sig på grund av kulturella skillnader eller att det är graden av liberalisering som påverkar. 10 studier i denna uppsats undersökte hur liberaliseringen av medicinsk cannabis påverkade bruket och liberalisering i sig självt är en svaghet då även om cannabis inte är fullt reglerat så krävs det ändå tillstånd från läkare. Detta innebär att eget rekreationsbruk fortfarande är olagligt och denna reglering kan ha påverkat resultatet. Framtida forskning bör även undersöka vilka sidoeffekter en liberalisering kan innebära. Studier har exempelvis börjat undersöka hur bruket av alkohol hos ungdomar påverkas i områden där rekreationsbruk har blivit liberaliserat och har funnit att bruk av alkohol minskar när bruket av cannabis ökat. Det kan därmed vara ett intressant ämne att undersöka vidare, framförallt hur brottsligheten påverkas när alkohol istället ersätts med cannabis. Alkohol är starkt korrelerat med våldsamt beteende och om denna korrelation med brott inte finns hos cannabis kan det vara ytterligare ett argument för en liberalisering (Anderson & Rees, 2011). Metodiken i undersökningarna som mäter bruk av cannabis bör förbättras i framtiden. Majoriteten av studierna mäter livstidsprevalens vilket inte ger några uppgifter om hur stort och kontinuerligt detta bruk har varit. Individer som exempelvis endast provat på cannabis en gång grupperas ihop med individer som missbrukar drogen. Ett bättre mått hade varit frågor som undersöker om och hur mycket individen har brukat under sin livstid. Exempelvis kan självrapporteringsenkäterna fråga om individen någon gång i sitt liv har brukat cannabis kontinuerligt i 3 månader. Då särskiljer man individer som endast har provat på drogen och dem som faktiskt brukat drogen. Det bör även forskas om liberaliseringens effekt på kriminalitet. Det fanns endast ett fåtal studier som undersökte detta och de missade en viktig aspekt, nämligen vad som händer när den mest brukade drogen blir legal. Rimligtvis borde det leda till att fler individer inte blir stämplade som kriminella och brottsligheten minskar. Individer utsätts heller inte för kriminogena miljöer och kan därmed inte pressas in i tyngre kriminalitet. Forskningen i nuläget fokuserar endast på hur icke- 37 narkotikarelaterat brott påverkas men det kan vara intressant att se om dessa individer helt slutar med kriminalitet när deras drog blir legal. Rekommendation för framtida forskning Fler studier som undersöker liberaliseringen av cannabis och dess effekt på bruk av cannabis, tyngre droger och kriminalitet. Det krävs framförallt mer forskning om hur tyngre droger och narkotikarelaterad brottslighet påverkas. Bättre forskningsmall vid undersökandet av individers bruk. Livstidsprevalens som är den mest använda formen grupperar ihop en alldeles för stor mängd individer. En bättre metodik ökar validitet och reliabilitet för framtida forskning. Det bör även forskas om potentiella sidoeffekter som en liberalisering kan innebära. Exempelvis kan fler individer våga söka vård och hjälp om dem inte behöver oroa sig för rättsväsendet vilket leder till en ökad hälsa. Det saknades forskning som undersökte hur kriminaliteten påverkades efter en liberalisering. Det finns många intressanta aspekter som kan påverkas, exempelvis kan en liberalisering leda till att en mindre mängd människor exponeras och dras in i den kriminella världen. 38 REFERENSER Agrawal, A., & Lynskey, M. T. (2014). Cannabis controversies: how genetics can inform the study of comorbidity. Addiction, 360-370. Ahmed, S. H., Guillem, K., & Vandaele, Y. (2013). Sugar addiction: pushing the drug-sugar analogy to the limit. Current Opinion in Clinical Nutrition & Metabolic Care, 434-439. Akers, R. L. (1998). Social Learning and Social Structure: A General Theory of Crime and Deviance. Boston: Northeastern University Press. Anderson, D. M., & Rees, D. I. (2014). The Legalization of Recreational Marijuana: How Likely Is the Worst-Case Scenario? Journal of Policy Analysis and Management, 221-232. Anderson, M. D., & Rees, D. I. (2011). Medical marijuana laws, traffic fatalities, and alcohol consumption. Bonn: IZA. APA. (2015, Maj 14). DSM. Retrieved from American Psychiatric Association: http://www.psychiatry.org/practice/dsm Barratt, M. J., Chanteloup, F., Lenton, S., & Marsh, A. (2005). Cannabis law reform in Western Australia: an opportunity to test theories of marginal deterrence and legitimacy. Drug and Alcohol Review, 321-330. Blachly, P. H. (1976). Effects of Decriminalization of Marijuana in Oregon. Annals of the New York Academy of Sciences, 405-415. Braakmann, N., & Jones, S. (2014). Cannabis depenalisation, drug consumption and crime - Evidence from the 2004 cannabis declassification in the UK. Social Science & Medicine, 29-37. Bretteville-Jensen, A., & Jacobi, L. (2011). CLIMBING THE DRUG STAIRCASE: A BAYESIAN ANALYSIS OF THE INITIATION OF HARD DRUG USE. Journal of Applied Econometrics, 1157-1186. Byqvist, S. (2011). Förekomsten av alkohol och narkotika i Sverige. In J. Franck, & I. Nylander, Beroendemedicin (pp. 17-24). Lund: Studnetlitteratur. CAN. (2014). Drogutvecklingen i Sverige 2014. Stockholm: Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning. Castaldelli-Maia, J. M., Martins, S. S., de Oliveira, L. G., de Andrade, A. G., & Nicastri, S. (2015). The role of drug use sequencing pattern in further problematic use of alcohol, tobacco, cannabis, and other drugs. Journal of Mental Health, 9-14. CDPH. (2015, Maj 14). Proposition 2015. Retrieved from California Department of Public Health: http://www.cdph.ca.gov/programs/MMP/Pages/CompassionateUseact.asp x Cerdá, M., Wall, M., Keyes, M. K., Galea, S., & Hasin, D. (2012). Medical marijuana laws in 50 states: Investigating the relationship between state legalization of medical marijuana and marijuana use, abuse and dependence. Durg and Alcohol Dependence, 22-27. Choo, E. K., Benz, M., Zaller, N., Warren, O., Rising, K. L., & McConnell, K. J. (2014). The Impact of State Medical Marijuana Legislation on Adolescent Marijuana Use. Journal of Adolescent Health, 160-166. Clayton, R. R., & Leukefeld, C. G. (1992). The Prevention of Drug Use Among Youth: Implications of "Legalization". The Journal of Primary Prevention, 289-302. Courtwright, D. T. (2003). Vanans makt - Drogernas Historia och den moverna världens födelse. Riga: Preses nams. Degenhardt, L., Dierker, L., Chiu, W. T., Medina-Mora, M. E., Neumark, Y., Sampson, N., . . . Kessler, R. C. (2010). Evaluating the drug use 39 “gateway” theory using cross-national data: Consistency and associations of the order of initiation of drug use among participants in the WHO World Mental Health Surveys. Drug and Alcohol Dependence, 84-97. Feingold, A., Kerr, D. C., & Capaldi, D. M. (2008). Associations of Substance Use Problems With Intimate Partner Violence for At-Risk Men in LongTerm Relationships. Journal of Family Psychology, 429-438. Fergusson, D. M., Boden, J. M., & Horwood, L. J. (2006). Cannabis use and other illicit drug use: testing the cannabis gateway hypothesis. Addiction, 556569. Folkhälsoinstitutionen. (2005). Är cannabis ofarligt? Forskning till stöd för narkotikapolitiken. Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut. Folkhälsomyndigheten. (2010). Narkotikabruket i Sverige. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Franck, J. (2011). Centralstimulantia. In J. Franck, & I. Nylander, Beroendemedicin (pp. 183-194). Lund: Studentlitteratur. Friese, B., & Grube, J. W. (2013). Legalization of medical marijuana and marijuana use among youths. Drugs, 33-39. Goldstick, J. E., Lipton, R. I., Carter, P., Stoddard, S. A., Newton, M. F., Reischl, T., . . . Cunningham, R. M. (2015). The Effect of Neighborhood Context on the Relationship Between Substance Misuse and Weapons Aggression in Urban Adolescents Seeking ED Care. Substance Use & Misuse, 1-11. Goode, E. (2011). THE SOCIOLOGY OF DRUG USE. 21st Century Sociology, 415-424. Gorman, D. M., & Huber Jr, J. C. (2007). Do medical cannabis laws encourage cannabis use? International Journal of Drug Policy, 160-167. Gottfredson, M. R., & Hirschi, T. (1990). A General Theory of Crime. Stanford: Stanford University Press. Greenwald, G. (2009). Drug Decriminalization in Portugal: Lessons for creating fair and successful drug policies. Washington D.C: CATO Institute. Grönbladh, L. (2011). Heroinberoende. In J. Franck, & I. Nylander, Beroendemedicin (pp. 205-218). Lund: Studentlitteratur. Harper, S., Strumpf, E. C., & Kaufman, J. S. (2012). Do Medical Marijuana Laws Increase Marijuana Use? Replication Study and Extension. Annual Epidemiol, 207-212. Haug, S., Núñez, C. L., Becker, J., Gmel, G., & Schaub, M. P. (2014). Predictors of onset of cannabis and other drug use in male young adults: results from a longitudinal study. Biomedical Central Public Health, 1-15. Hibell, B., Guttormsson, U., Ahlström, S., Balakireva, O., Bjarnason, T., Kokkevi, A., & Kraus, L. (2012). The 2011 ESPAD Report. Lisbon: The European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction. Hirschi, T. (1969). Causes of Delinquency. Berkeley: University of California Press. Hoffmann, O. (2011). Opiater och opioider. In J. Franck, & I. Nylander, Beroendemedicin (pp. 195-204). Lund: Studentlitteratur. Houston, J. E., Murphy, J., Shevlin, M., & Adamson, G. (2011). Cannabis use and psychosis: re-visiting the role of childhood trauma. Psychological Medicine, 2339-2348. Jacobsen, D. I. (2007). Förståelse, Beskrivning och Förklaring. Lund: Studnetlitteratur. James, J. E., Kristjánsson, A. L., & Sigfúsdóttir, I. D. (2011). Adolescent substance use, sleep, and academic achievement: Evidence of harm due to caffeine. Journal of Adolescence, 665-673. 40 Jarlbro, G. (2008). Knark är bajs. Att driva narkotikaförebyggande informationsarbete. In S. Andréasson, Narkotikan i Sverige: Metoder för förebyggande arbete (pp. 236-254). Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Jennings, W. G., Reingle, J. M., Staras, S. A., & Maldonado-Molina, M. M. (2012). Substance Use as a Risk Factor for Intimate Partner Violence Overlap: Generational Differences Among Hispanic Young Adults. International Criminal Justice Review, 139-152. Kandel, D. (1975). Stages in adolescent involvement in drug use. Science, 912914. Kepple, N. J., & Freisthler, B. (2012). Exploring the Ecological Association Between Crime and Medical Marijuana Dispensaries. Journal of Studies on Alcohol and Drugs, 523-530. Kraanen, F. L., Vedel, E., Scholing, A., & Emmelkamp, P. M. (2014). Prediction of intimate partner violence by type of substance use disorder. Journal of Substance Abuse Treatment, 532-539. Levine, D. N. (1991). Simmel and Parsons Reconsidered. Chicago: University of Chicago. Lynne-Landsman, S. D., Livingston, M. D., & Wagenaar, A. C. (2013). Effects of State Medical Marijuana Laws on Adolescent Marijuana Use. American Journal of Public Health, 1500-1506. MacCoun, R. J. (2011). What can we learn from the Durch cannabis coffeeshop system? Addiction, 1899-1910. MacCoun, R., & Reuter, P. (1997). Interpreting Dutch Cannabis Policy: Reasoning by Analogy in the Legalization Debate. Science, 47-52. Mayet, A., Legleye, S., Falissard, B., & Chau, N. (2012). Cannabis use stages as predictors of subsequent initiation with other illicit drugs among French adolescents: Use of a multi-state model. Addictive Behaviors, 160-166. McGregor, I. S., Callaghan, P. D., & Hunt, G. E. (2008). From ultrasocial to antisocial: a role for oxytocin in the acute reinforcing effects and longterm adverse consequences of drug use? British Journal of Pharmacology, 358-368. McNaughton Reyes, H. L., Foshee, V. A., Bauer, D. J., & Ennett, S. T. (2014). Proximal and time-varying effects of cigarette, alcohol, marijuana and other hard drug use on adolescent dating aggression. Jorunal of Adolescence, 281-289. Melberg, H. O., Bretteville-Jensen, A. L., & Jones, A. M. (2007). Is cannabis a gateway to hard drugs? Health, Econometrics and Data Group, 1-34. Miech, R. A., Johnston, L., O'Malley, P. M., Bachman, J. G., Schulenberg, J., & Patrick, M. E. (2015). Trends in use of marijuana and attitudes toward marijuana among youth before and after decriminalization: The case of California 2007–2013. International Journal of Drug Policy, 336-344. Morris, R. G., TenEyck, M., Barnes, J. C., & Kovandzic, T. V. (2014). The Effect of Medical Marijuana Laws on Crime: Evidence from State Panel Data, 1990-2006. PLOS one, 1-7. NCSL. (2015, Maj 14). State Medical Marijuana Laws. Retrieved from National Conference of State Legislatures: http://www.ncsl.org/research/health/state-medical-marijuana-laws.aspx NDM. (2007). Report to the EMCDDA by the Reitox National Focal Point: The Netherlands Drug situation 2007. Utrecht: Reitox. Novacek, J., Raskin, R., & Hogan, R. (1991). Why Do Adolescents Use Drugs? Age, Sex, And User Differences. Journal of Youth and Adolescence, 475492. 41 Nyberg, F. (2001). Cannabis och cannabinoider. In J. Franck, & I. Nylander, Beroendemedicin (pp. 169-182). Lund: Studentlitteratur. Nylander, I. (2011). Beroendemekanismer. In J. Franck, & I. Nylander, Beroendemedicin (pp. 51-66). Lund: Studentlitteratur. Pacula, R. L., & Sevigny, E. L. (2014). Marijuana Liberalizations Policies: Why We Can’t Learn Much from Policy Still in Motion. Journal of Policy Analysis and Management, 212-221. Pacula, R. L., Powell, D., Heaton, P., & Sevigny, E. L. (2015). Assessing the Effects of Medical Marijuana Laws on Marijuana Use: The Devil is in the Details. J Policy Anal Manage, 7-31. Palamar, J. J., Ompad, D. C., & Petkova, E. (2014). Correlates of intentions to use cannabis among US high school seniors in the case of cannabis legalization. International journal of Drug Policy, 424-435. Pedersen, W., & Skardhamar, T. (2010). Cannabis and crime: findings from a longitudinal study. Addiction, 109-118. Pudney, S. (2010). Drugs policy: what should we do about cannabis? Economic Policy, 165-211. Richter, L., & Johnson, P. B. (2001). Current Methods of Assessing Substance USE: A Review of Strengths, Problems, And Developments. Journal of Drug Issues, 809-832. Rylander, M., Valdez, C., & Nassbaum, A. M. (2014). Does the legalization of medical marijuana increase completed suicide? The American Journal of Drug and Alcohol Abuse, 269-273. SAMHSA. (2014). Substance Use and Mental Health Estimates from the 2013 National Survey on Drug Use and Health: Overview of Findings. Rockville: Substance Abuse and Mental Health Services Administration. SBU. (2001). Behandling av alkohol- och narkotikaproblem: En evidensbaserad kunskapssammanställning. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering. SCB. (2007). Alkohol- och tobaksbruk. Stockholm: Statistiska Centralbyrån. Secades-Villa, R., Garcia-Rodríguez, O., Jin, C. J., Wang, S., & Blanco, C. (2015). Probability and predictors of the cannabis gateway effect: A national study. International Journal of Drug Policy, 135-142. Single, E. W. (1989). The Impact of Marijuana Decriminalization: An Update. Journal of Public Health Policy, 456-466. SvD. (2011, oktober 31). Sött och fett som knark för hjärnan. Retrieved from Svenska dagbladet: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/socker-liknas-vidnarkotika_6594828.svd Svensson, A.-L. (2011). Nikotin. In J. Franck, & I. Nylander, Beroendemedicin (pp. 147-156). Lund: Studnetlitteratur. Temple, J. R., Shorey, R. C., Fite, P., Stuart, G. L., & Le, V. D. (2013). Substance Use as a Longitudinal Predictor of the Perpetration of Teen Dating Violence. Journal of Youth Adolescence, 596-606. Tham, H. (2003). Narkotikapolitiken och Missbrukets Utveckling. Stockholm: Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet. Todd, B. (1987). Cigarettes and caffeine in drug interactions. Geriatric Nursing, 97-98. Turnbull, P. J. (2009). The great cannabis classification debacle:What are the likely consequences for policing cannabis possession offences in England and Wales? Drug and Alcohol Review, 202-209. UNODC. (2014). World Drug Report 2014. Wien: United Nations Office on Drugs and Crime. 42 Wall, M. M., Poh, E., Cerdá, M., Keyes, K. M., Galea, S., & Hasin, D. S. (2011). Adolescent Marijuana Use from 2002 to 2008: Higher in States with Medical Marijuana Laws, Cause Still Unclear. Annual Epidemiol, 714716. Van Gundy, K., & Rebellon, C. J. (2010). A Life-course Perspective on the "Gateway Hypothesis". Journal of Health and Social Behavior, 244-259. Vanyukov, M. M., Tarter, R. E., Kirillova, G. P., Kirisci, L., Reynolds, M. D., Kreek, M. J., . . . Ridenour, T. A. (2012). Common liability to addiction and “gateway hypothesis”: Theoretical, empirical and evolutionary perspective. Drug and Alcohol Dependence, 3-17. WHO. (2015, Maj 14). International Classification of Diseases (ICD). Retrieved from World Health Organization: http://www.who.int/classifications/icd/en/ Williams, J. (2004). The e¡ects of price and policy onmarijuana use: what can be learned fromthe Australian experience? Health Economics, 123-137. Vuolo, M. (2013). National-level drug policy and young people’s illicit drug use: A multilevel analysis of the European Union. Drug and Alcohol Dependence, 149-156. 43 BILAGOR Bilaga 1 – Detaljbeskrivning av samtliga inkluderade publikationer avseende eget bruk av cannabis Källa: MacCoun, 2011 Titel: What can we learn from the Dutch cannabis coffeeshop system? Syfte: Att undersöka vilka konsekvenser legalt köp av cannabis har på prevalens, behandling, påföljder, priser samt renhet på cannabis. Design: Kvantitativ studie. Datainsamling: Statistik gällande individers prevalens för bruk av narkotika baserat på nationella studier. Det samlades även in data gällande antal tillgängliga coffeeshops. Mätmetod avseende bruk: Livstidsprevalens samt antal coffeeshops. Resultat: Studien visar att bruket av cannabis påverkas av antalet coffeeshops. Fler tillgängliga coffeeshops innebar ett ökat bruk, men när coffeeshops stängde ner minskade prevalensen. Studien fann även att när coffeeshops öppnade minskade bruket av tyngre droger. Källa: Miech et al, 2015 Titel: Trends in use of marijuana and attitudes toward marijuana among youth before and after decriminalization: The case of California 2007-2013 Syfte: Att undersöka vilka effekter en avkriminalisering av cannabis har på ungdomars attityd och användande av cannabis. Design: Kvantitativ studie. Datainsamling: Data gällande ungdomars narkotikavanor hämtades från årliga nationella enkätundersökningar. Data som användes var från tre år före och efter avkriminaliseringen i Kalifornien ägde rum. Mätmetod avseende bruk: Prevalens för senaste 30 dagars bruk av cannabis. Resultat: Studien visar att ungdomar i Kalifornien hade 25 % högre sannolikhet att ha brukat cannabis de senaste 30 dagarna än i delstater utan en avkriminalisering. Källa: Vuolo, 2013 Titel: National-level drug policy and young people’s illicit drug use: A multilevel analysis of the European Union Syfte: Att undersöka om narkotikapolitiken påverkar ungdomars narkotikabruk. Design: Kvantitativ studie Datainsamling: Data om ungdomars bruk av narkotika samlades in från olika europeiska länder. Datan var från 2002 samt 2004 och hämtades från enkätundersökningar utförda av individer fyllda 15-24 år. Mätmetod avseende bruk: Prevalens för narkotikabruk senaste månaden. Resultat: Resultatet presenteras i form av logistisk regression. Studien fann att individer från länder utan restriktioner gällande innehav av droger var 79 % mindre sannolika att bruka narkotika. 44 Källa: Greenwald, 2009 Titel: Drug Decriminalization in Portugal: Lessons for creating fair and successful drug policies Syfte: Rapport som avser att undersöka vilka effekter Portugals avkriminalisering av narkotika har haft. Design: Kvantitav studie Datainsamling: Data gällande ungdomars narkotikavanor inhämtades för åren 2001 och 2006. Mätmetod avseende bruk: Livstidsprevalens för bruk av alla narkotika. Resultat: Studien fann att prevalensen för bruk av cannabis har minskat med 6 % för ungdomar i åldrarna 16-18 samt 5 % för ungdomar i åldrarna 13-15. Prevalensen för bruk av tyngre droger har ökat med ca 2-3 % för åldrarna 15-24. Källa: Williams, 2004 Titel: The effects of price and policy on marijuana use: what can be learned from the Australian experience? Syfte: Att undersöka hur pris och narkotikapolitik påverkar bruket av cannabis. Design: Kvantitativ studie. Datainsamling: Data inhämtad från nationella studier från åren 1988, 1991, 1993, 1995 samt 1998. Studierna kartlägger individers narkotikavanor. Mätmetod avseende bruk: Livstidsprevalens gällande cannabisbruk. Resultat: Studien fann att män under 25 års ålder samt kvinnor inte påverkades av narkotikapolitiken. Däremot fann studien att prevalensen för bruk av cannabis ökade med ca 5 %. Källa: MacCoun & Reuter, 1997 Titel: Interpreting Dutch cannabis policy: Reasoning by analogy in the legalization debate Syfte: Att undersöka om den holländska modellen för liberaliserat bruk av cannabis har en påverkan på prevalensen för narkotikabruk i populationen. Design: Studien jämför prevalensen för bruk av narkotika i Nederländerna med andra länder. Datainsamling: Data gällande prevalens av narkotikabruk samlades in från nationella undersökningar. Författarna matchar områden i Nederländerna med Tyskland, Danmark, Norge samt USA. Mätmetod avseende bruk: Prevalens gällande bruk av narkotika över individens livstid, bruk senaste året samt bruk senaste månaden. Resultat: Studien fann att liberaliseringen påverkade i viss grad prevalensen gällande bruk av cannabis. Hur mycket den påverkade skiljer sig beroende på jämförelselandet, men en majoritet av resultaten visar en ca 2 % ökning. Bruk av tyngre narkotika visade sig dock förbli oförändrat. 45 Källa: Single, 1989 Titel: The impact of marijuana decriminalization: An update Syfte: Att undersöka om avkriminalisering av cannabis har en effekt på ungdomars samt vuxnas prevalens gällande bruk av cannabis. Design: Kvantitativ studie, sammanställning av resultat från 4 studier. Datainsamling: Data insamlad från nationella undersökningar från åren 1972, 1974, 1976 samt 1977. Mätmetod avseende bruk: Livstidsprevalens för bruk av cannabis. Resultat: Studien visar att prevalensen för bruk av cannabis förblir oförändrat vid en avkriminalisering av cannabis. Källa: Braakmann & Jones, 2014 Titel: Cannabis depenalisation, drug consumption and crime – Evidence from the 2004 cannabis declassification in the UK Syfte: Att undersöka vilka effekter avkriminaliseringen av cannabis hade på bruk av narkotika samt kriminalitet. Design: Kvantitativ studie, longitudinell Datainsamling: Data samlades in över 4 års tid genom nationella undersökningar. Dessa undersökningar innefattade individers narkotikavanor. Individerna i studien undersöktes även ifall dem återfanns i brottsregistret. Mätmetod avseende bruk: Prevalens gällande bruk av narkotika det senaste året. Resultat: Studien fann att bruk av cannabis, bruk av tyngre droger samt kriminalitet hölls oförändrat vid avkriminaliseringen av cannabis. 46 Bilaga 2 - Detaljbeskrivning av samtliga inkluderade publikationer avseende medicinskt bruk av cannabis Källa: Cerdá et al, 2012 Titel: Medical marijuana laws in 50 states: Investigating the relationship between state legalization of medical marijuana and marijuana use, abuse and dependence Syfte: Att undersöka kopplingen mellan delstaters reglering av cannabis och dess effekt på bruk, missbruk samt beroende av cannabis. Design: Kvantitativ studie. Datainsamling: Data samlades först in från en nationell undersökning som mätte individers alkohol- och drogvanor. Datan kompletterades med en annan nationell undersökning. Det gjordes sedan en jämförelse mellan delstater som har liberaliserat medicinsk cannabis och de som saknar en sådan liberalisering. Mätmetod avseende bruk: Prevalens gällande bruk av cannabis det senaste året. Resultat: Studien visar att individer i delstater med liberaliserat medicinskt bruk av cannabis har 92 % högre sannolikhet att bruka cannabis. Källa: Choo et al, 2014 Titel: The impact of state medicial marijuana legislation on adolescent marijuana use Syfte: Att undersöka hur ungdomars bruk av cannabis påverkas av liberalisering av medicinsk cannabis. Design: Kvantitativ studie. Datainsamling: Longitudinell insamling av data från enkäter utförda av ungdomar på nationell nivå. Data samlades in mellan åren 1991- 2011. Delstater med en liberalisering av medicinsk cannabis parades ihop med delstater i dess geografiska närhet. Mätmetod avseende bruk: Prevalens gällande bruk av cannabis den senaste månaden. Resultat: Studien fann ingen skillnad i bruk av cannabis efter en liberalisering av medicinsk cannabis. Källa: Anderson & Rees, 2014 Titel: The legalization of recreational marijuana: how likely is the worst-case scenario? Syfte: Att undersöka vilka effekter en potentiell liberalisering av rekreationsbruk av cannabis har på bruket av cannabis. Design: Litteraturinsamling Datainsamling: Data samlades in från 4 studier och resultatet presenterades. Studiernas data baserades på nationella undersökningar gällande tonåringars narkotikavanor. Mätmetod avseende bruk: Prevalens gällande bruk av cannabis den senaste månaden. Resultat: Studien fann att bruk av cannabis förblev oförändrat. Studien fann även att våldsbrott minskade samt att en efterfråga för tyngre narkotika ökade, docj presenteras inga faktiska siffror. 47 Källa: Wall et al, 2011 Titel: Adolescent marijuana use from 2002 to 2008: Higher in states with medical marijuana laws, cause still unclear Syfte: Att undersöka hur ungdomars bruk av cannabis påverkas efter en liberalisering av medicinsk cannabis. Design: Kvantitativ studie. Datainsamling: Data samlades in från årliga enkätundersökningar utförda nationellt i USA mellan åren 2002-2008. Delstater med liberaliserad medicinsk cannabis jämfördes med delstater utan liberalisering. Mätmetod avseende bruk: Prevalens gällande bruk av cannabis senaste månaden. Resultat: Studien visar att individer i delstater med liberaliserad medicinsk cannabis hade ca 2 % högre prevalens jämfört med individer i delstater utan liberalisering. Källa: Harper et al, 2012 Titel: Do medical marijuana laws increase marijuana use? Replication study and extension Syfte: Att replikera resultatet från Wall et al, 2011. Studiens syfte är att undersöka om liberalisering av medicinsk cannabis påverkar bruket av cannabis. Design: Kvantitativ studie, replikationsstudie. Datainsamling: Data samlades in från årliga enkätundersökningar utförda nationellt i USA mellan åren 2002-2008. Delstater med liberaliserad medicinsk cannabis jämfördes med delstater utan liberalisering. Denna studie kontrollerade för fler faktorer för att fastställa kausala effekter av liberaliseringen. Mätmetod avseende bruk: Prevalens gällande bruk av cannabis senaste månaden. Resultat: Studien fann att i delstater med liberaliserad medicinsk cannabis minskade bruket av cannabis med 0,53 procentenheter. Källa: Pacula et al, 2015 Titel: Assessing the effects of medical marijuana laws on marijuana use: The devil is in the details Syfte: Att undersöka vilken effekt liberalisering av medicinsk cannabis har på bruket samt missbruket av cannabis. Design: Kvantitativ studie. Datainsamling: Data samlades in från en kohortstudie som följdes årligen sedan 1997. Studien använder sig av data insamlad från 1997-2011 och om urvalets cannabisvanor. Författarna analyserar skillnader mellan delstaters liberalisering av medicinsk cannabis och ställer dem mot varandra. Mätmetod avseende bruk: Prevalens gällande bruk av cannabis senaste 30 dagarna. Resultat: Studien visar olika resultat beroende på hur delstaterna valt att liberalisera medicinsk cannabis. Delstater med apotek som säljer medicinsk cannabis visade en ökad prevalens men ett fåtal stater visade istället en minskning. Författarna menar att resultatet är beroende av datasetet men överlag innebär en liberalisering en ökad risk för utökat bruk av cannabis. 48 Källa: Lynne-Landsman et al, 2013 Titel: Effects of state medical marijuana laws on adolescent marijuana use Syfte: Att undersöka vilken effekt liberalisering av medicinsk cannabis har på ungdomars bruk av cannabis. Design: Kvantitativ studie. Datainsamling: Data insamlad från nationella enkätundersökningar riktade mot ungdomar. Författarna undersökte hur liberaliseringen av medicinsk cannabis i fyra olika delstater påverkade bruket av cannabis. Mätmetod avseende bruk: Prevalens gällande bruk av cannabis under individens livstid, senaste år samt senaste 30 dagar. Resultat: Studien fann att bruket av cannabis förblev oförändrat efter en liberalisering av medicinsk cannabis. Källa: Gorman & Huber Jr, 2007 Titel: Do medical cannabis laws encourage cannabis use? Syfte: Att undersöka hur liberalisering av medicinsk cannabis påverkar bruket av cannabis. Design: Kvantitativ studie. Datainsamling: Data samlades in från domslut som involverande individer påverkade av cannabis samt sjukhusdata från åren 1995-2002. Analysen baserades på för- och eftermätning efter liberalisering av medicinsk cannabis. Mätmetod avseende bruk: Antal påverkade gärningsmän samt påverkade patienter på sjukhus. Resultat: Studien fann inga tecken på skillnad i bruk av cannabis efter en liberalisering av medicinsk cannabis. Källa: Friese & Grube, 2013 Titel: Legalization of medical marijuana and marijuana use among youths Syfte: Att undersöka hur bruket av cannabis bland ungdomar påverkades av antalet utfärdade medicinsk cannabis tillstånd. Design: Kvantitativ studie. Datainsamling: Data från enkätundersökningar samlades in samt registerdata på antal utfärdade tillstånd att köpa medicinsk cannabis. Antalet tillstånd ställdes mot bruk av cannabis för att se om det hade någon påverkan. Mätmetod avseende bruk: Prevalens gällande bruk av cannabis under individens livstid och senaste 30 dagar. Resultat: Studien fann att antalet utfärdade tillstånd, till följd av en liberalisering av medicinsk cannabis, inte hade någon påverkan på bruket av cannabis. Det vill säga att liberaliseringen inte påverkade bruket. 49 Källa: Morris et al, 2014 Titel: The effect of medical marijuana laws on crime: Evidence from state panel data, 1990-2006 Syfte: Att undersöka om liberalisering av medicinsk cannabis har någon påverkan på kriminalitet. Design: Kvantitativ studie, longitudinell. Datainsamling: Data samlades in från amerikanska databaser gällande typ I brottslighet (Mord, våldtäkt, rån, misshandel, inbrott, tillgreppsbrott). Den insamlade datan jämfördes sedan med brottsligheten i delstater med en liberalisering av medicinsk cannabis. Mätmetod avseende bruk: Bruk mättes ej. Resultat: Studien fann att mord och misshandel minskade i delstater med liberaliserad medicinsk cannabis. All annan brottslighet förblev oförändrad. 50
© Copyright 2024