Hemma i Eksjö, nummer 1, 2015
HEMMA I EKSJÖ NR 1 • 2015 • TIDNINGEN FÖR DIG SOM BOR I EKSJÖ KOMMUN Intensiv fiberutbyggnad Kvarnarp, Kaffekullen och Hult i kommande etapper Simhallen renoveras Byte av vattenreningsanläggning och helt ny plaskbassäng Unik satsning på förvaltare Alla fastighetsansvariga utbildas till förvaltare Cykelnätet byggs ut Ny cykelväg längs Kapellvägen planeras Furulundsskolan Nyinvigning med pompa och ståt Spara energi VAD ÄR DET BÄSTA man kan göra för att spara energi? Det är en vanlig fråga jag får. Är det att tilläggsisolera huset, byta elleverantör, sänka inomhustemperaturen, byta till en modernare frys eller köpa nya lågenergiglödlampor? Förslagen är många, och tidningar skriver en hel del om olika intressanta förslag. Speciellt populärt i tidningarna är förslagen om att byta elleverantör. Mitt svar brukar dock vara; kör mindre bil. I detta nummer 4 Unik satsning på förvaltare 5FR2000 6 Renovering av simhallen 8 Nyinvigning av Furulundsskolan är min förklaring. En genomsnittsvilla i Eksjö kommun förbrukar 20 MWh värme. Den enskilt största energibesparingen man kan göra är förmodligen att göra en tilläggsisolering på taket. Det sparar i absolut bästa fall 15 procent, det vill säga 3 MWh, vilket med fjärrvärme i Eksjö kommun motsvarar 2 469 kronor. 3 MWh är lika mycket energi som en bil förbrukar under 300 mil, men för 2 400 kronor kommer en bil bara cirka 80 mil om man räknar med en kostnad om 30 kronor/mil. Cyklar du åtta kilometer om dagen sparar du energi motsvarande en tilläggsisolering, men för att spara kostnader räcker det med att cykla två kilometer om dagen. Om vi istället analyserar besparing när det gäller att byta till lågenergilampor. En LED-lampa sparar 50 Watt per timme. Säg att du har en lampa tänd dygnet runt, året runt. Du sparar då 438 kWh. Med dagens elpris på 81,50 öre per kWh sparar du alltså 357 kronor. För den summan kommer man 12 mil, eller 330 meter per dag, med bil. 11 Framtidsplan i bokform Skedhultsdagen att spara energi med att spara pengar. Om man byter elleverantör sparar man ingen energi, möjligt - men inte troligt, är att man sparar lite pengar. Det är förhållandesvis lite pengar att spara på ett byte av elleverantör, så lägg din energi på att cykla istället för att ta bilen. Det räcker med ett varv runt kvarteret för att tjäna in en eventuell besparing man kan få med att byta elleverantör. 24 Vindkraft från Vetlanda VARFÖR SVARAR JAG SÅ? Följande EN DEL BLANDAR IHOP SÅ MITT ENERGISPARTIPS ÄR: Ta cykeln någon gång istället för bilen. Det sparar mycket energi, och även en del pengar. Med hopp om en bra framtid, Mårten Hermansson 12 Nya bostadsområden 13 Intensiv fiberutbyggnad 14Invitationsdepartementet 16 Ny pooltaxa Cykelnätet byggs ut 17 Olympic Day 18 Nya etableringar 20 Arbetet vid hemsjukvården 22 Nya chefer inom förskolan och grundskolan 25 Ventilen 26 Från ritning till 3D-modell 28 Eksjö kommuns bokslut 30 Stadsbiblioteket 100 år! 31 Utställningar på Eksjö museum Musik på Museigården 32 På gång i Eksjö kommun Eksjö kammarmusikfestival Vd Eksjö Energi AB HEMMA I EKSJÖ GES UT AV: HEMMA I EKSJÖ är en informationstidning för dig som bor, besöker och verkar i Eksjö kommun. ANSVARIG UTGIVARE: Stefan Elm, kommundirektör. REDAKTÖRER: Anette Stendahl, Eksjö kommun och Carina Engqvist, Bokstavligt. GRAFISK FORM: Anette Stendahl, Eksjö kommun. FOTON: Anette Stendahl, Carina Engqvist och Mostphotos (om inget annat anges). TRYCK: Ordförrådet. UPPLAGA: 8 700 exemplar. DISTRIBUTION: Posten. DAISY: Hemma i Eksjö finns även inläst på Daisy-skiva och skickas till dig som har valt att prenumerera på denna. För att anmäla dig som prenumerant, eller avbeställa skivan, skicka ett e-postmeddelande till [email protected] eller ring 0381-360 00. Daisy-skivor finns även att hämta på Eksjö Stadsbibliotek, Ingatorps och Mariannelunds bibliotek, samt hos Eksjö kommuns kontaktcenter. NÄSTA NUMMER av Hemma i Eksjö kommer i november 2015. 2 HEMMA I EKSJÖ | NR 1/2015 Regementets dag Klipp häcken! Du kan rädda liv. allt annat som skymmer sikten för trafikanterna! Följ de regler som gäller för fri sikt i kommunen! TA ÄVEN BORT MER INFORMATION finns på www.eksjo.se/klipphacken Stort intresse för Lunden välkomnar Göta ingenjörregemente Ing 2 i Eksjö till Regementets dag. Mellan klockan 11 och 14 har du möjlighet att träffa de anställda för att få mer information om regementet och deras uppdrag, samt testa utrustning, åka terrängbil och se hur soldaterna bygger broar och röjer ammunition. LÖRDAGEN DEN 12 SEPTEMBER MER INFORMATION om regementets dag finns på Försvarsmaktens hemsida, forsvarsmakten.se Eksjö kommun fortsätter att växa redovisade Statistiska centralbyrån, SCB, statistik över Sveriges folkmängd, och antalet invånare i Eksjö kommun visar sig fortsätta att öka. Det är fjärde året i rad som Eksjö kommuns folkmängd växer. På förra årets sista dag (2014-12-31) uppgick folkmängden till 16 598 invånare, vilket är 134 fler invånare jämfört med föregående årsskifte. Under 2014 föddes 181 nya invånare, vilket är tre fler än året innan. Samtidigt dog 206 invånare under 2014, vilket ger ett negativt födelsenetto om 25 invånare. Förklaringen till den positiva utvecklingen är istället att det flyttar in fler till vår kommun än ut, främst från utlandet, men även från övriga landet. Under det gångna året flyttade det in 1 156 invånare medan 995 lämnade kommunen. För Eksjö kommun, såväl som för många andra mindre kommuner i Sverige, är detta betydelsefulla siffror då det är viktigt att fler människor väljer att bosätta sig i kommunen. Fler kommuninvånare är en nödvändighet för att klara framtidens utmaningar i form av ekonomisk utveckling, arbetskraftsförsörjning och välfärd. I BÖRJAN PÅ ÅRET och redan innan byggstarten i slutet av maj hade Eksjöbostäder åtta undertecknade kontrakt. Sedan kön till Lunden uppdaterats under våren finns 68 intresserade på listan, plus dem som valt att avvakta till nästa etapp. – Uthyrningen går lätt och det känns väldigt roligt. Alla vi ringer är på hugget och bestämmer sig fort för vilken lägenhet de vill ha, säger uthyrare Louise Berglund, som tillsammans med kollegan Per Lennartsson kontaktar de potentiella hyresgästerna i turordning. Lägenheterna högst upp går först. Kön utgörs i huvudsak av Eksjöbor som i dag bor i villa, vilket innebär att det nästa vår borde bli ett flertal hus till salu. Lägenheterna i Lunden ska vara klara för inflyttning 1 maj 2016. UTHYRNINGEN GÅR BRA HEMMA I EKSJÖ | NR 1/2015 3 Unik satsning på förvaltare Eksjö Kommunfastigheter och Eksjöbostäder har, som de enda kommunala fastighetsbolagen i Sverige, utbildat samtliga fastighetsansvariga till förvaltare. I maj tog de fyra sista examen. anställdes som vaktmästare för 25 år sedan delade han flakmoped med en kollega. – Det är stora kontraster, konstaterar han och tänker inte bara på de ändamålsenliga och stripade företagsbilarna. Han syftar också på en minst sagt gedigen utbildning. Förvaltarutbildningen omfattar bland annat juridik, ekonomi, energi, fastighetsteknik samt inne- och utemiljö. De flesta fastighetsbolag i landet har en enda medarbetare med motsvarande utbildning, ofta en administrativ tjänst som också omfattar personalansvar. I Eksjö väljer fastighetsbolagen alltså att stärka hela arbetslaget. – Den som möter hyresgästerna och verksamheterna i lokalerna ska också ha befogenheter att fatta de beslut som rör fastigheten. Genom den här satsningen har medarbetarna fått ökad kunskap och ännu bättre förutsättningar, säger Gunnar Alm, arbetsledare för Eksjö Kommunfastigheters förvaltare. Både han och Lennart Hägglöf, arbetsledare på Eksjöbostäder, får successivt en alltmer stödjande roll gentemot förvaltarna. De fastighetsansvariga har sedan tidigare en genuin baskunskap, ett brett tekniskt kunnande och en god känsla för service och kundkontakter. De nya kunskaperna stärker yrkesrollen ytterligare och skapar möjligheter att fördela ut ansvaret i organisationen. Utbildningssatsningen går hand i hand med bolagets pågående arbete med att införa ett nytt ledningssystem. (Se artikel här intill.) Foton: Johan Lindqvist NÄR GEITON ENGSTRÖM 4 HEMMA I EKSJÖ | NR 1/2015 Sju intensiva år Thorbjörn Hammerth har slutat som vd för Eksjöbostäder och Eksjö Kommunfastigheter. Hans efterträdare väntas vara på plats i september. I mellantiden tar vice vd Margaretha Hedman över ledarrollen. EKSJÖBOSTÄDER och För förvaltarna inom Eksjö Kommunfastigheter handlar diskussionerna bland annat om gränsdragning mellan fastighetsägaren och verksamheterna som hyr lokalerna. En tydligare vardag med FR 2000 Vem gör vad? Kan vi göra annorlunda och vilka konsekvenser får det i nästa steg? Det är några av alla de frågor som Eksjöbostäders och Eksjö Kommunfastigheters medarbetare diskuterat under våren. Svaren ska leda fram till bolagens nya integrerade ledningssystem, FR 2000. samtliga medarbetare och alla processer i bolagen. Först ut är förvaltarna, bolagens främsta ansikte utåt. De är en samling allkonstnärer av kompetenta tekniker och praktiker, som dessutom måste vara både serviceinriktade och socialt begåvade. Genom förvaltarutbildningen (se artikel här intill) har de fått ytterligare kompetens för att ännu mer kunna styra sitt eget arbete. Helena Dunér är projektanställd för att samordna arbetet med FR 2000 och har i sin kartläggning konstaterat att alla gör ett jättebra arbete. Men också att de jobbar på ganska olika sätt. – Nu är tanken att vi ska hitta en gemensam struktur för att bli ännu mer välorganiserad, använda resurserna effektivare och säkerställa en jämn kvalitet för hyresgästerna, säger Helena. Processen inleddes efter nyår och innebär att medarbetarna metodiskt går igenom vardagens arbetsmoment. De diskuterar befintliga rutiner och hur ARBETET OMFATTAR man kan förändra och utveckla för att förbättra arbetsflödet. – Samtalen är öppna och kreativa, vi har högt till tak och använder energin i organisationen på rätt sätt. Genom att ventilera och vrida och vända på olika situationer kan vi enas om bästa lösningen med samsyn, säger hon. Resultatet blir tydliga arbetsbeskrivningar för vardagen. Ingen ska behöva fundera på vad som ska göras i en viss situation. Rutinerna och checklistorna finns i FR 2000, ett dokument som alla står bakom. Eksjö Kommunfastigheter kan se tillbaka på en intensiv sjuårsperiod. Under Thorbjörn Hammerths tid som vd har bostäder och verksamhetslokaler renoverats som aldrig förr, samtidigt som flera nya fastigheter har byggts. För att finansiera investeringarna har verksamheter renodlats, noga utvalda fastigheter sålts och arbetet strukturerats. Många av investeringarna har strategiskt genomförts i lågkonjunktur, vilket gjort att bolagen fått mycket för pengarna. har nu god ekonomi, ett starkt varumärke och en klar och tydlig organisation. – Thorbjörn har betytt väldigt mycket för den utvecklingen, konstaterar Håkan Dufva och Rolf Abelsson, ordförande för Eksjö Kommunfastigheter respektive Eksjöbostäder. – Nu behöver vi få in en ny person i organisationen som kan komplettera styrelsens visioner för framtiden med egna tankar, säger Håkan Dufva. Eksjöbostäder fortsätter att renovera i oförminskad takt samtidigt som nya bostäder byggs i Lunden. Dessutom strävar bolaget efter ökad närvaro i hela kommunen. Eksjö Kommunfastigheter projekterar Storegårdsområdet efter politikens beslut och fortsätter underhållsarbetet. BÅDA BOLAGEN THORBJÖRN HAMMERTH beskriver de sju åren i Eksjö som de bästa i hans yrkesverksamma liv. – Här har jag mött människor, idéer och entreprenörer som jag aldrig tidigare stött på, säger han, och betonar också värdet av att verka i den unika kulturmiljön. THORBJÖRN HAMMERTH blir nu vd för Vätterhem i Jönköping. HEMMA I EKSJÖ | NR 1/2015 5 Renovering av Präst Plexiglasväggen, mellan den lilla och stora bassängen, kommer att bytas ut och ett mer vattentåligt fundament kommer att muras upp en bit från golvet. Den lilla plaskbassängen, som idag har en del slitage, kommer att bytas ut mot en helt ny med pirattema. 6 HEMMA I EKSJÖ | NR 1/2015 tängshallens simhall FRÅN OCH MED DEN 6 APRIL har Prästängshallens simhall i Eksjö stängt för byte av vattenreningsanläggning och ett flertal renoveringar. – Simhallen är 30 år gammal och det finns ett stort behov av att göra både större och mindre renoveringar, berättar Annika Fyhr, anläggningschef vid Eksjö kommun. Under den tid som simhallen är stängd kommer det att hända en hel del i anläggningen. Förutom byte av vattenreningsanläggning kommer innertaket och belysningen i taket att bytas ut, och det kommer att renoveras och iordningsställas ett omklädningsrum för funktionshindrade på både herr- och damsidan. – I dessa omklädningsrum kommer det att finna toalett, dusch, en brits som går att fälla ut från väggen, samt en lift i taket för att underlätta förflyttning från rullstol till duschbrits. Här kommer det även att finnas skåp där man som assistent och funktionshindrad kan låsa in sina kläder, berättar Annika. Längs den lilla och stora bassängen kommer man att byta ut plexiglasväggen till en vägg som är mer vattentålig. – Ett fundament kommer att muras upp en bit från golvet, som sedan övergår i en plexiglasvägg, och längs väggen kommer vi sedan att skapa ännu fler sittplatser, förklarar Annika. DEN LILLA PLASKBASSÄNGEN, som har en hel del slitage, kommer att bytas ut mot en helt ny plaskbassäng med pirattema med många nya funktioner. Annika förklarar att plaskbassängen kommer att vara unik i sitt slag i Sverige, och har utvecklats utifrån idéer från personalen. – Den nya plaskbassängen kommer att ha en rutschkana, olika funktioner för vattensprutning och vattenfall, och även utrymme för de barn som kanske inte vågar eller vill vara i vattnet att styra en piratbåt från ”torra land”. Omklädningsrummet för damerna fick en uppfräschning under 2014, och under den pågående renoveringen kommer personalen vid simhallen att arbeta med att fräscha upp omklädningsrummet för herrarna. Annika förklarar att hon får en del frågor om vad personalen gör under den tid som simhallen är stängd. – Vi kommer att lägga mycket tid på renoveringen av omklädningsrummen och fortbildning av personalen. Nu har vi även möjlighet att hjälpa till en del i Olsbergs Arena och vid övriga anläggningar i kommunen när det behövs. SIMHALLEN ÖPPNAR IGEN måndagen 31 augusti. den Den nya plaskbassängen med pirattema har utvecklats av personalen i samarbete med ett företag som specialiserar sig på att leverera lekmiljöer. Bassängen kommer att ha rutschkana och många andra roliga funktioner som personalen hoppas att både barn och föräldrar kommer att uppskatta. HEMMA I EKSJÖ | NR 1/2015 7 En modern la Elever och personal vid Furulundsskolan mottog flera gåvor, bland annat en specialdesignad skrivbok med träomslag. 8 HEMMA I EKSJÖ | NR 1/2015 Under invigningen bjöds det på saft och muffins som eleverna vid skolan själva hade bakat. andsbygdsskola Tal, musik, dans, presenter, fika och fotografering av alla elever och lärare. Den nya Furulundsskolan i Mariannelund invigdes med pompa och ståt. RENOVERINGEN AV Furulundsskolan är den största i Eksjö Kommunfastigheters historia. Arbetet har pågått under flera år och har i princip omfattat varenda kvadratcentimeter på skolan. Nu står den nya moderna Furulundsskolan klar, med klassrum byggda för dagens teknik och pedagogik och gemensamma utrymmen anpassade efter skolans specifika behov. En överflödig byggnad har rivits och nästan alla ytor har disponerats om. – Det är en stor dag för Eksjö kommun och en ännu större dag för er elever och personal, sa Eksjö Kommunfastigheters ordförande Håkan Dufva, som medgav att Furulundsskolan varit en plump i protokollet. – Efter en lång väntan på ekonomiska resurser och dialoger om hur verksamheten vill ha lokalerna har Mariannelund nu fått ett fantasiskt monument i samhället som ska vårdas väl, sa Dufva. Bo-Kenneth Knutsson, ordförande i barn- och ungdomsnämnden talade bland annat om skolans värde för kunskap, men också för trygghet och trivsel. Och för en levande landsbygd. – Med den här fina skolan har ni elever fått förutsättningar för en bra uppväxt och en bra start i livet. Han överlämnade en specialdesignad skrivbok med träomslag till eleverna som också tog emot basketbollar från barn- och utbildningschefen, samt ett symboliskt äppelträd från rektorerna på Prästängsskolan och gymnasiet. Här ska många äpplen mogna och många elever få värdefull kunskap. Invigningen bjöd på sång, musik och dansuppvisning. på den stolthet som finns på skolan, både hos lärare och DET GÅR INTE ATT TA MISTE Isak Johansson och Christian Tälth tycker att det har blivit väldigt fint på skolan. elever. De nya cykelställen, den ljusa matsalen, de fina utbildningslokalerna, den nya tekniken och de genomtänkta utomhusmiljöerna. Miljontals kronor har satsats för att deras vardag ska bli enklare och bättre. Skoldagen har utan tvekan fått en högre status. – Det har blivit väldigt fint, det bästa är att vi har fräscha lokaler, sa Isak Johansson och Christian Tälth i sjuan, och tillade att de gärna sett lite mer gräs och träd på skolgården. Även Håkan Dufva hade önskat se mer gräs på invigningsdagen, men lovade att gräset i slänterna är på gång, liksom träden som ska planteras på skolgården. Läraren Annika Andersson är mest nöjd med de öppna ytorna på högstadiet, som till skillnad från den gamla skolans prång och vrår skapar en mer naturlig kontakt både mellan eleverna och mellan elever och lärare. – Dessutom har vi fått helt andra möjligheter att använda modern teknik i undervisningen. Vi märker tydligt att alla är mer rädda om lokalerna och värnar om sin skola, säger hon. HEMMA I EKSJÖ | NR 1/2015 9 Allmän information till anhöriga och närstående EKSJÖ KOMMUN VILL gärna nå ut med allmän information till dig som är anhörig eller närstående till någon inom hemtjänsten, särskilt boende, dagverksamheten Talgoxen, Träffpunkt Bobinen eller Träffpunkt Elvings. INFORMATION OCH DIALOG är grundläggande och viktigt i alla sammanhang, och samtliga former av personliga möten, relationer och tillfällen till dialog är viktiga. Även om inget kan ersätta det personliga mötet önskar Eksjö kommun att nå ut med information av allmän karaktär till dig som är anhörig eller närstående till någon inom hemtjänsten, särskilt boende, dagverksamheten Talgoxen, Träffpunkt Bobinen eller Träffpunkt Elvings. Med ”allmän karaktär” menas information som i första hand rör den verksamhet som bedrivs. Det kan vara information om vilka blommor som är lämpligast i julgrupper på grund av allergier, om midsommarfiranden eller hur personalbemanningen under sommaren ser ut. Ibland kan informationen också vara en uppmaning om att till exempel vänta med att besöka en avdelning inom särskilt boende några dagar om det förekommer vinterkräksjuka. Den allmänna informationen kommer att skickas ut via e-post. VILL DU BLI MOTTAGARE av denna information? På Eksjö kommuns hemsida, under Socialt stöd & omsorg, finns mer information och en blankett för anmälan. Det går även bra att anmäla sig som mottagare genom att kontakta Eksjö kommuns kontaktcenter. 10 HEMMA I EKSJÖ | NR 1/2015 Hitta närmaste återvinningsstation på webben och tidningsinsamlingen, FTI, har till uppgift att se till att förpackningar och tidningar i Sverige samlas in och återvinns. Runt om i landet finns uppemot 6 000 återvinningsstationer och andra insamlingspunkter där hushåll kan lämna sina förbrukade förpackningar och tidningar. I Eksjö kommun finns 12 stycken återvinningsstationer. Som återvinnare kan du hitta var närmaste återvinningsstation finns på FÖRPACKNINGS- FTI:s webbplats. Där finns även information om när tömning och städning sker på återvinningsstationerna. Om du anser att en återvinningsstation behöver extra tömning eller städning går det också bra att anmäla direkt på FTI:s webbplats, www.ftiab.se. är inte förpackningar och ska därför lämnas på någon av återvinningscentralerna i Eksjö eller Ingatorp. GROVSOPOR Värmeljuskoppen ska till återvinningscentralen i Eksjö eller Ingatorp ENLIGT NYA EU-DIREKTIV betraktas värmeljuskoppar inte längre som förpackning och får därmed inte lämnas på återvinningsstationerna. De tomma ljusbehållarna ska från och med nu sorteras som metall på återvinningscentralen i Eksjö eller Ingatorp. Förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI, som ansvarar för återvinningsstationerna runt om i landet, tar enbart ansvar för förpackningar. Eftersom EU-kommissionens och producentorganisationerna nu enats om att värmeljuskoppen inte är en förpackning betraktas den med automatik som hushållsavfall. Ansvaret att samla in dem ligger därmed på kommunerna. – Miljöbelastningen att producera aluminium är stor och det är viktigt att materialet återvinns, säger Eksjö Energis renhållningschef Bo Axelsson, som hoppas att kommuninvånarna samlar värmeljuskopparna hemma och tar med till återvinningscentralen med jämna mellanrum. Framtidsplan i bokform I EKSJÖ KOMMUNFASTIGHETERS och Eksjöbostäders nyskrivna framtidsplan finns bolagens principer, vägval och strategier för de kommande fem åren. Den inbundna boken på 120 sidor innehåller förutom historiska återblickar och en summering av perioden 2009-2014 också en rad råd inom området företagsutveckling. Framförallt innehåller den visionen för 2019 och styrelsens åtta mål för perioden. VISION ”Vi ska bli Sveriges bästa arbetsgivare inom fastighetssektorn. Där vi tillsammans utvecklar Eksjö så att våra boendemiljöer och verksamhetslokaler är det som främst stärker tillväxten och förnyelsen i kommunen.” som utvecklar och stödjer medarbetarnas egen vilja till förkovran. Vi är positiva till utbildning, bra friskvård, gemensamma personalaktiviteter och en god löneutveckling om vi når våra mål. Även här är NMI-indexet bland de högsta i landet. MÅL 3: GOD LÖNSAMHET Vi ska årligen ligga på fem procents avkastning på eget kapital som innebär en vinst på 3,2 miljoner kronor för Eksjöbostäder och fyra procents avkastning på eget kapital för Eksjö Kommunfastigheter som innebär 1,2 miljoner kronor på sista raden. Vinsterna stärker soliditeten eller används för att amortera lån (dessa nivåer baseras på gällande ägardirektiv). 93 procent av våra kunder ska vara nöjda med oss som hyresvärd och 85 procent av kommunens verksamheter ska vara nöjda med oss som fastighetsägare. Dessa nivåer är de högsta i Sverige. Eksjöbostäder ska ha 25 procent i soliditet vid periodens utgång och Eksjö Kommunfastigheter ska ha en soliditet på 13 procent för att ha buffert mot sämre tider. MÅL 5: NYPRODUKTION MÅL 2: NÖJDA MEDARBETARE 90 procent av medarbetarna ska vara nöjda med oss som arbetsgivare. Målsättningen är att bli en mönsterarbetsgivare Eksjöbostäder ska lägga minst 130 miljoner kronor i renoveringar/ investeringar och Eksjö Kommunfastigheter minst 100 miljoner kronor i renoveringar/investeringar under perioden. MÅL 7: ENERGIEFFEKTIVISERINGAR MÅL 4: EKONOMISK STYRKA MÅL 1: NÖJDA KUNDER MÅL 6: AVSLUTA RENOVERINGSPROGRAMMEN Eksjöbostäder ska bygga 110 nya bostäder under perioden och Eksjö Kommunfastigheter ska lokaloptimera befintliga ytor och inte bygga nya lokaler. Vår genomsnittliga energiförbrukning ska ligga på 110 kWh per kvadratmeter i hela fastighetsbeståndet. MÅL 8: CERTIFIERADE ARBETSPROCESSER Alla våra arbetsprocesser ska vara dokumenterade och certifierade enligt FR 2000 och vi ska maximalt ha sju anmärkningar per granskning. Vi ska ha fem certifieringssystem: miljösystem, kvalitetssystem, arbets- miljösystem, brandsystem och kompetenssystem. Skedhultsdagen 6 septemberr SÖNDAGEN DEN 6 SEPTEMBER kommer Eksjö kommun tillsammans med nio föreningar, att för tredje året i rad, bjuda in till Skedhultsdagen i Skedhults friluftsområde. Under Skedhultsdagen kommer många olika aktiviteter för såväl barn som vuxna att anordnas, och de aktiva föreningarna inom området kommer att finnas på plats. Bland annat kommer det att erbjudas ridturer, hästskjuts, naturvandringar och olika prova-på-stationer. ligger väster om Eksjö centrum, och sträcker sig mellan Nässjövägen och Breviksvägen, SKEDHULTS FRILUFTSOMRÅDE samt Gyesjön och Norra Vixen. Området omfattar cirka 700 hektar skogs- och naturmark, och erbjuder många möjligheter till aktiviteter, inte minst för barnfamiljer och andra friluftsintresserade. Tillsammans med de aktiva föreningarna inom området arbetar Eksjö kommun med att utveckla området ytterligare. Några av de åtgärder som hittills har genomförts är en ny brygga, en renovering av bryggan vid Borgmästarängen, samt uppförande av en isättningsplats för kajaker. Under 2015 kommer även en grillplats med vindskydd att iordningsställas vid Borgmästarängen. HEMMA I EKSJÖ | NR 1/2015 11 Nya bostadsområden Vägtisteln och blandad bebyggelse i Kvarnarp finns det i höst åtta tomter lediga i det nya kvarteret Vägtisteln utmed Dukers väg. Här finns närhet till både skolor och förskolor, samt lekplats, och i direkt anslutning till området finns gång- och cykelvägar som leder till bland annat Eksjö centrum. För mer information, kontakta Eksjö kommun. I REDAN BEFINTLIG Sjöhagen Karta över Eksjö tätort med de nya bostadsområdena Sjöhagen och Vägtisteln utmarkerade. 12 HEMMA I EKSJÖ | NR 1/2015 FÖR NÄRVARANDE PÅGÅR arbetet med att ta fram en ny detaljplan för området Sjöhagen. På området, som ligger nordost om I12-området intill Sjöängen, kommer plats att lämnas för bostadsbebyggelse i form av villor och radhus eller kedjehus i max två plan. Bostadsområdet kommer att angränsa till I12-området med flertalet arbetsplatser och bostäder, andra befintliga bostadsområden, samt med närhet till skolor, förskolor och parkområdet Sjöängen. För mer information, kontakta Itolv AB. Intensiv fiberutbyggnad Villor i Kvarnarp, Kaffekullen och Hult, samt nya lägenheter i Lunden och kvarteret Banken. Eksjö Energi ELIT:s utbyggnad av fibernätet är intensivare än någonsin och bolaget har nu anställt två nya medarbetare. ÄNDA SEDAN STARTEN 2001 har Eksjö Energi metodiskt byggt ut fibernätet i kommunen och samtidigt framgångsrikt skapat ekonomi för nya utbyggnader. Nu intensifieras arbetet, målet är att ansluta 400–500 fiberkunder per år. – Vi har fått styrelsens medgivande att gasa, säger IT-chef Kjell Ljunggren som nyligen anställt de två nya supportteknikerna Anne Kling och Jonas Bennelid. Därmed har arbetslaget som helhet mer tid för nya fiberkunder och fler installationsprocesser. Under året räknar Eksjö Energi ELIT med att färdigställa hela Kvarnarp. Området omfattar 350 hus och de allra flesta väljer att ansluta sig till fibernätet. I Kaffekullen är den första etappen i princip klar. Här valde 50 av 55 hushåll att koppla in fiber. Resten av området projekteras och arbetet delas upp i en eller två etapper. I Hult planeras fyra etapper under två år. Den första etappen, norr om järnvägen, är snart klar och därefter väntar ett mindre område i östra delen av Hult, vid Smedhemsgatan. Tredje etappen blir en samgrävning med gång- och cykelvägen till Movänta och sist ansluts det stora området, söder om järnvägen. I EKSJÖ STAD ANSLUTS HSB-fastigheterna Verkmästaren och Målaren vid Stockholmsvägen och därmed är samtliga stora hyresfastigheter fibrerade. I samband med nyproduktion är fiber numera en självklarhet och på listan över aktuella fiberprojekt finns också 28 lägenheter i Lunden och åtta lägenheter i kvarteret Banken. – Vi gör stora investeringar nu. I takt med att vi ökar belastningen på nätet rustar vi också nätet och uppgraderar linan, säger Kjell Ljunggren. PÅ UPPDRAG AV mobiloperatören Net4Mobility (Telenor och Tele2) fiberansluter Eksjö Energi ELIT samtidigt ytterligare mobilmaster i Mariannelund, Ingatorp, Hult och Eksjö för 4G-täckning. Vid Valbacken i Ingatorp innebär detta att ett villakvarter får möjlighet att ansluta sig till fibernätet. HEMMA I EKSJÖ | NR 1/2015 13 Foton: Privata bilder Nya möten runt middagsbordet På Eksjö kommuns enhet för hälsa, integration och arbete, HIA, arbetar man idag aktivt med att få till ett strukturerat samarbete mellan kommunen, det lokala föreningslivet och andra samhällsorganisationer för att de nyanlända från utlandet enklare ska komma in i civilsamhället. DET ÄR MYCKET som löser sig om man får svenska kontakter och får kontakt med människor med gemensamma intressen förklarar Birgitta Eek, integrationshandläggare på HIA vid Eksjö kommun. – Det finns väldigt många olika typer av föreningar som vill hjälpa till, och de har en viktig nyckelroll då det ofta är genom fritidsaktiviteter som man på riktigt kommer in i ett samhälle. Under våren har HIA bjudit in till olika möten och aktiviteter för att få igång diskussionerna, och inspirera till vad man tillsammans kan åstadkomma och bidra med. Man har även påbörjat arbetet med att kartlägga vad civilsamhället erbjuder idag och vad som skulle kunna komplettera det befintliga 14 HEMMA I EKSJÖ | NR 1/2015 Birgitta Eek, integrationshandläggare vid Eksjö kommun, startade upp en version av nätverket Invitationsdepartementet i Eksjö kommun. EN BETYDELSEFULL DEL i arbetet med integration i civilsamhället är nätverket Invitationsdepartementet. Birgitta startade upp en lokal förgrening av nätverket i kommunen på ideell basis, men arbetet ingår nu i hennes tjänst som integrationshandläggare där hon ska verka för integration i civilsamhället. Invitationsdepartementet handlar kort och gott om att bjuda hem någon man kanske annars inte skulle ha träffat på middag. Nätverket Invitationsdepartementet startades i Stockholm av SFI-läraren Ebba Åkerman. Hon märkte att SFI-eleverna ofta saknade tillfällen att prata svenska, och träffa etablerade svenskar, och började fundera över hur segregerat vi egentligen lever. Idén med Invitationsdepartementet är att nya och gamla svenskar, som inte känner varandra sedan tidigare, ska äta middag tillsammans och på så vis öva att prata svenska och helt enkelt umgås en stund. – Under middagarna skapas möten och samtal i vardagen mellan människor som annars kanske inte skulle ha träffats. Det är ingen som gör någon en tjänst utan båda får en upplevelse, förklarar Birgitta. Sedan september 2014, då Birgitta startade upp Invitationsdepartementet i Eksjö kommun, har hon hittills arrangerat 30-40 middagar och 150 personer har varit delaktiga. – Det var lite trögt i början att få ihop anmälningar från intresserade som ville bjuda eller bli bjudna på middag, men sakta men säkert har det lossnat. Det är en underbar känsla när man vet att man har sammanfört människor, säger hon. När en middag är avslutad är det upp till familjerna att bjuda tillbaka. Vill du också bjuda och/eller bli bjuden på middag? Kontakta invitationsdepartementet via e-post [email protected]. Skriv vad du heter, var du bor, om du är själv eller om du har familj, och i så fall hur många ni är och ålder på barnen. Ange också gärna förslag på datum då du/ni kan tänka er att bjuda eller bli bjudna på middag. Mer information finns även på facebooksidan ”Invitationsdepartementet Eksjö”. – Det kan vara olika vem som bjuder in först, men det viktiga är att det är ett jämbördigt möte över en bit mat och ingen välgörenhet, förklarar Birgitta. – I grund och botten ska det handla om en vilja från båda parter att träffa nya människor och utveckla nya relationer, fortsätter hon. Birgitta berättar att de allra flesta är spända inför den första middagen, och nervösa för att hitta samtalsämnen. – Alla säger dock att det har varit en fantastisk upplevelse! Foto: Cathrine Jansson utbudet. – Vi vet att det är många som vill vara med och bidra, både föreningar och privatpersoner, men det kan ibland vara svårt att veta hur man ska gå tillväga, berättar Birgitta. FAMILJEN JANSSON I VÄRNE är en av familjerna som har tagit vara på möjligheten att lära känna nya människor. (Bilden ovan.) I februari bjöd de familjen Askari-Mehdizade från Afghanistan på lunch och sedan blev de hembjuda till familjens lägenhet i Eksjö. – Vi tyckte alla att det var väldigt spännande och givande att träffa en familj från ett annat land. Våra barn går i landsortsskola och möter inte utländska ungdomar i sin vardag naturligt, säger Cathrine. Vill du bli en flyktingguide/ språkvän? Bli en flyktingguide/språkvän och berika ditt och andras liv! Kontakta Eksjö kommuns enhet för integration, hälsa och arbete, HIA, via [email protected] alternativt 0381-360 00, om du vill engagera dig och göra en personlig insats som flyktingguide/språkvän. HEMMA I EKSJÖ | NR 1/2015 15 Värm poolen med fjärrvärme EKSJÖ ENERGI har infört pooltaxa på fjärrvärme i Eksjö. Det innebär att du som har villa med fjärrvärme kan välja ett fast månadspris på 500 kronor under sommaren. Erbjudandet förutsätter fjärrvärme från avfallspannan i Eksjö. – Vi har fått förfrågningar om poolvärme och har nu beslutat att införa en prismodell där våra kunder kan värma sin utomhuspool utan att riskera att fjärrvärmeräkningen springer iväg, säger fjärrvärmechef Bo Axelsson. Detta är möjligt tack vare att fjärrvärmeanläggningen i Eksjö eldas med avfall. – Vi eldar i princip lika mycket sopor Cykelnätet byggs ut En förutsättning för att fler ska välja cykeln är att det finns säkra cykelleder. Eksjö Energi har nu påbörjat arbetet med en gång- och cykelväg längs Kapellvägen. Om allt går i lås planeras även en cykelled mellan Hult och Movänta. prioriterade Eksjö kommun i slutet av 2012 en rad objekt. Senast i raden tillkom den flitigt använda leden mellan Ingatorp och Hjältevad samt gång- och cykelvägen mellan Furulundsskolan och Slättvallen i Mariannelund. Nu står alltså två nya objekt på tur. Den nya cykelvägen längs Kapellvägen sträcker sig från Upplandavägen till Furustigen och binder därmed samman de centrala cykellederna med cykelvägen mot Lyckeberg och Persö. – Från Lyckeberg kan man ta sig vidare in mot centrum vilket innebär att vi genom den här förhållandevis korta I GÅNG- OCH CYKELPLANEN 16 HEMMA I EKSJÖ | NR 1/2015 sträckan får ett sammanhållande gångoch cykelnät i västra delen av staden, säger Lars-Erik Spaak, Eksjö kommuns handläggare i trafikfrågor. En säkrare väg till Movänta för oskyddade trafikanter har efterlysts länge. Eksjö kommun har nu sökt statligt bidrag ur regional fond och har också inlett dialogen med markägarna. Om alla bitar faller på plats inleds arbetet under året. Den nya gång- och cykelvägen börjar där bebyggelsen slutar och fortsätter på västra sidan av Försjövägen ända ut till campingen. Eksjö kommuns cykelplan kommer nu att uppdateras inför 2016. oavsett om det är sommar eller vinter. I stället för att fläkta bort värmen på sommaren väljer vi att låta Eksjöborna ta del av överskottet. Pooltaxan gäller under juni, juli och augusti för samtliga villakunder i Eksjö. Olympic Day Foto: SOK – chans att prova på olika idrotter och träffa olympier! Lördagen den 19 september går Olympic Day av stapeln i Eksjö – en aktivitet med syfte att barn och ungdomar ska få prova på olika idrotter som finns att utöva i kommunen och inspireras av olympier. idrotter som man vill prova på under dagen. – Barnen kommer sedan att delas in i olika grupper, och utifrån sina önskemål kommer man att få prova på två stycken idrotter under längre pass, och i slutet av dagen kommer det att finnas möjlighet att prova ytterligare idrotter. kommer att äga rum i Olsbergs Arena, Prästängshallen, Storegårdshallen och på Storegårdsområdet i Eksjö, vilket ger utrymme för att många olika typer av idrotter kan utövas. – I dagsläget är det klart att man kommer att kunna lämna önskemål om att få prova på fotboll, badminton, cykling, skidor, orientering, handboll, friidrott, hockey, gymnastik, golf, ridning och innebandy, men fler kan tillkomma berättar Gun. – Detta är ett utmärkt tillfälle för kommunens idrottsföreningar att visa upp sin verksamhet och försöka rekrytera nya idrottsutövare, fortsätter hon. Olympic Day kommer att pågå mellan klockan 10.00–15.00, och under dagen kommer de deltagande barnen och ungdomarna att serveras lunch. Gun berättar att det krävs mycket logistik och organisation för att dagen ARRANGEMANGET ska kunna fungera. – För att klara detta kommer vi att få hjälp från en klass på Eksjö gymnasium som kommer att fördela grupperna och sedan vara med under hela arrangemanget, vilket känns jättebra. Även föräldrar till deltagarna har möjlighet att bli inspirerande av en olympier under Olympic Day genom en föreläsning då en av olympierna berättar om sitt idrottsliv och vad som kan vara viktigt när man är ett idrottande barn. – Dagen avslutas sedan med att vi tillsammans släcker den olympiska elden, och förhoppningsvis har vi då väckt många nya idrottsintressen, avslutar Gun. Foto: SOK står Sveriges Olympiska Kommitté, och arrangemanget genomförs på många olika orter i Sverige tillsammans med lokala arrangörer och idrottsföreningar. I Eksjö är det Eksjö kommun tillsammans med Smålandsidrotten, samt ett flertal idrottsföreningar från hela kommunen, som står bakom arrangemanget. – Tanken med Olympic Day är att vi ska inspirera våra barn- och ungdomar att prova på olika idrotter och utmana sig själva, förklarar Gun Henriksson, fritidsassistent vid Eksjö kommun. – Hela dagen kommer att ha en olympisk inramning, där vi tänder en olympisk eld och sjunger vår nationalsång, och deltagarna kommer också att få träffa olika olympier vilket vi hoppas ska ge extra inspiration och öka intresset för de olika idrotterna, fortsätter hon. Till Olympic Day, som är en kostnadsfri dag, kommer alla barn i årskurs 1 till årskurs 9 att bjudas in. För att kunna delta måste man först anmäla sig, vilket man gör på Olympic Days hemsida från och med den 1 augusti. Antalet deltagare är begränsat, och det är först till kvarn som gäller. Gun förklarar att man i sin anmälan kommer att få lämna önskemål om fyra BAKOM OLYMPIC DAY HEMMA I EKSJÖ | NR 1/2015 17 Nya etableringar vid Abborraviken I Abborraviksrondellen passerar det cirka 12 000 fordon per dygn vilket gör det till ett attraktivt läge för etablering. Sedan tidigare finns här bland annat Materialmännen Interiör, Dollarstore, Abborravikens Värdshus med motell, samt Magnussons Däckservice. Förutom Preem och OKQ8 finns numera Ingo som alternativ för tankning av drivmedel vid Abborraviken. 18 HEMMA I EKSJÖ | NR 1/2015 Gulfs självservicetvätt för bilar invigdes vid Abborraviken för cirka ett år sedan. Under april invigdes två nya etableringar i Abborraviken i Eksjö, bensinmacken Ingo och restaurangen Burger King. Ett resultat av ett långsiktigt arbete med att utveckla området. EKSJÖ KOMMUNS tillväxt- och utvecklingssektor verkar för nya etableringar och för att utveckla området kring Abborraviken. Marcus Axelsson, sektorschef för tillväxt- och utvecklingssektorn vid Eksjö kommun, menar att etableringarna bör följa den strategi som finns för området. – Det är oerhört positivt med nya etableringar generellt sett, och vid Abborraviken finns ett attraktivt läge med cirka 12 000 fordon som passerar rondellen per dygn, berättar Marcus. Vid alla typer av etableringar är det dock viktigt att se till helheten, och Marcus betonar att centrumhandeln i Eksjö ska finnas i fokus när det handlar om butiker som vill etablera sig. – Balansgången mellan vilka butiker som bör etablera sig var är oerhört viktig. I Abborraviken finns det dels möjlighet för butiker som hanterar varor med stora volymer, och som därför kräver vissa ytor och en viss lastkapacitet att etablera sig, och dels för de typer av etableringar som vi nyligen har haft, till exempel bensinmackar, biltvätt och matservering. Intropris flyttar in i lokstallarna INDUSTRIBYGGNADSBOLAGETS anrika lokstallar, med bra parkeringsmöjligheter och strategiskt läge vid väg 40, stod högst på önskelistan när Intropris såg sig om efter lokaler i Eksjö. – Det blev en bra lösning eftersom Family House så lägligt ville minska sin butiksyta, säger Industribyggnadsbolagets vd, Margaretha Hedman, som gläds åt att så snabbt kunna erbjuda butikskedjan attraktiva lokaler. Butiksytan är drygt 500 kvadratmeter och har plats för det breda sortimentet inom jakt, fiske, hemelektronik och data. Intropris startade som en webbutik 2005 men redan 2008 öppnade den första fysiska butiken i Vimmerby. Numera finns också en butik i Ronneby. Kedjan etablerar sig enbart på orter som inte har någon stor elektronikkedja och där det inte finns någon uppenbar konkurrent inom jakt och fiske. – Vi tror starkt på den traditionella fackhandeln. Produkterna är fortfarande komplicerade och många kunder behöver hjälp att förstå hur de fungerar. Däremot är e-handel ett utmärkt komplement, säger vd Marcus Andersson. Butikschef blir Eksjöbon Mats Karlsson och butiken får inledningsvis fyra anställda. Butiken öppnar i juli. HEMMA I EKSJÖ | NR 1/2015 19 Ett omväxlande och utvecklande arbete Inom hemsjukvården vid Eksjö kommun hanterar man patienter, ung som gammal, som på grund av sjukdom och/eller funktionsnedsättning inte på egen hand, eller med stöd, kan uppsöka en vårdcentral. Hemsjukvårdens medarbetare har därmed ett utmanande och spännande arbete där de får möjlighet att möta många olika människor med olika typer av vårdbehov. SEDAN 1 JANUARI 2013 har Eksjö kommun ansvaret för hemsjukvården som tidigare tillhörde dåvarande landstinget. Patient inom hemsjukvården blir man när man inte längre kan ta sig till sin läkare och vårdcentral på egen hand, eller med hjälp av andra, och samtidigt har ett vårdbehov av sjukvårdsinsatser som måste tas omhand av legitimerad personal. Utifrån en brukares specifika behov görs en bedömning om hemsjukvård är aktuellt. – I dag har vi cirka 450 inskrivna patienter vid hemsjukvården. Tiden som en patient är inskriven hos oss kan variera beroende på vilken insats man är i behov av, förklarar Christina Bråkenhielm Persson, hälso- och sjukvårdschef vid Eksjö kommun. Hemsjukvården har 67 anställda inom olika yrkeskategorier. Den stora gruppen är legitimerade sjuksköterskor med olika 20 HEMMA I EKSJÖ | NR 1/2015 specialistutbildningar som arbetar i pass dygnet runt, årets alla dagar. Vid hemsjukvården arbetar även arbetsterapeuter, sjukgymnaster med olika specialområden, samt hjälpmedelstekniker som stöttar i olika hjälpmedelsfrågor, till exempel monterar taklyftar och reparerar sängar. – Den större delen av våra medarbetare är placerade i Eksjö, och sedan har vi en mindre enhet som är placerad i Mariannelund och som arbetar med patienter i den östra kommundelen, berättar Christina. HEMSJUKVÅRDENS ARBETE bedrivs dygnet runt, året runt, men är framförallt förlagd till dagtid på vardagarna då arbetet i stort handlar om planerade vårdinsatser. – Även om det inte finns en typisk arbetsdag hos oss, så börjar arbetsdagarna med att en av dagsjuksköterskorna tidigt på morgonen stämmer av med nattsjuksköterskorna om vad som har hänt under natten och hur läget är. Därefter har vi ett morgonmöte med samtliga medarbetare som ska arbeta under dagen, berättar Christina. – Då går vi igenom vad som behöver göras under dagen och eventuellt behöver lösas, och därefter fördelas dagens arbete utifrån geografiska områden, fortsätter hon. Varje sjuksköterska arbetar efter sin egen lista på patienter, och stämmer under förmiddagen av med resten av medarbetarna ifall arbetet eventuellt behöver omfördelas. Under eftermiddagen arbetar man främst med dokumentation gällande det man har gjort under dagen innan en överlämning görs till de som ska arbeta kvällspasset. – Senare under kvällen, vid kl. 21.00, görs sedan en överlämning till de som arbetar nattpasset, förklarar Christina. Det är under dagturerna som alla planerade insatser sker. Under kvälls- och nattetid, samt under helger, sker endast akuta insatser eller planerade nödvändiga insatser. På grund av detta är man till störst del bemannande dagtid under vardagarna och något lägre under kvällar och helger. – Vi har generellt sett en bra schemaläggning för de anställda med utrymme för fritid vilket kan vara svårt om man ofta arbetar under kvällar och helger. Våra sjuksköterskor arbetar till exempel endast var femte helg, berättar Christina. Förutom vårdinsatser arbetar medarbetarna även med vårdplanering, administration, och utvecklingsfrågor. – För närvarande arbetar vi till exempel med ett utvecklingsprojekt som ska höja kunskapen närmare patienten. Det innebär att vi utbildar undersköterskor för att de ska kunna göra en första bedömning av en patient, samt kunna utföra vissa vårdinsatser på delegation, berättar Christina. – Genom utbildningssatsningen får vi ett bättre samarbete och kunskapsöverföring mellan undersköterskor och sjuksköterskor, vilket i sin tur är bättre även för patienten, fortsätter hon. är det som de flesta som arbetar inom hemsjukvården tycker är det mest givande med sitt arbete. – Att göra skillnad för en individ, och att finnas där för någon som behöver en, är det de flesta framhäver som det som är det mest givande med sitt arbete, förklarar Christina. – Vi har också förmånen att få träffa våra patienter i deras egna hem, och får då också möjlighet att se hela människan och möta den sårbarhet som kan finnas, och som kan påverka en hel familj, fortsätter hon. Christina berättar att ett arbete inom hemsjukvården är oerhört utvecklande och utmanande. – Det finns ingenting som är givet inom hemsjukvården. Vi har inga stora förråd att tillgå vid undersökningar och behandlingar, och måste därför vara kreativa och ha förmågan att lösa situationer i patienternas egna hem och som passar dem som individer, berättar hon. Att arbeta inom hemsjukvården inne- KONTAKTEN MED PATIENTERNA bär att man måste kunna arbeta självständigt och vara driven. – Mina medarbetare är starka individer, och du måste kunna fatta många beslut på egen hand, även om du också har kontakt med läkare. Du behöver därför vara självständig och våga göra en egen bedömning och ta självständiga beslut i vårdfrågor. Att man arbetar så självständigt innebär också en oerhörd frihet och en större variation menar Christina. – Här får du möta olika typer av vårdbehov och är inte inriktad på något speciellt. Du möter gammal som ung, och det kan handla om allt från vård mot tillfrisknande, till vård i livets slutskede. Christina menar att kommunen är en stark konkurrent som arbetsgivare i dagens läge då det kan vara svårt att rekrytera medarbetare. – Vi ligger bland annat bra till lönemässigt, även inom länet, menar Christina, och det finns en fantastisk kollegial känsla i arbetsgruppen. Det är alltid nära att fråga en kollega om man undrar något, och man lär sig ständigt något nytt. HEMMA I EKSJÖ | NR 1/2015 21 Ny ledningsorganisation inom barn- och ungdomssektorn VÅREN 2015 har en ny ledningsorganisation trätt i kraft inom barn- och ungdomssektorn. Den nya organisationen har inneburit att Eksjö kommuns skolor och förskolor har delats upp i samarbetsområden där tre till fyra rektorer/ förskolechefer nu ska samarbeta mot en högre måluppfyllelse. När Tord du Rietz, Eksjö kommuns barn- och ungdomschef, under sin första månad som ny sektorschef besökte kommunens skolor och förskolor var det framförallt två saker som han fick med sig från sina nya medarbetare. Många rektorer kände sig ensamma i sin yrkes- roll och arbetet på småskolorna upplevdes som spretigt. Detta är grunden för den omorganisation som har genomförs. – Ju mer vi kan samarbeta, desto starkare blir vi och desto bättre kommer det att gå för oss, konstaterar Tord, som har delat in samtliga enheter i grupper som naturligt kan ha ett nära samarbete med barnen och eleverna i fokus. Förskolor samarbetar exempelvis med de grundskolor som de försörjer med barn. För att renodla verksamheten på småskolorna har varje grundskola nu en egen rektor. SOM EN DEL i den nya ledningsorganisationen har samtliga rektorer och förskolechefer fått önska vilken tjänst de ville ha, vilket har gjort att flera utav dem har bytt tjänster med varandra. Dessutom har en extra tjänst tillsatts, och två nya rektorer, samt en ny förskolechef har anställts; Tomas Erazim, är ny rektor för Furulundsskolan, Mats Hagbranth, är ny rektor för Höredaskolan, och Susanne Lindström är ny förskolechef för förskolorna Slottet, Baronen, Sunnanäng och familjedaghemmet i Värne. Susanne Lindström, ny förskolechef för Slottet, Baronen, Sunnanäng och familjedaghemmet i Värne Efter lång erfarenhet som förskolechef i Ydre kommun kände Susanne Lindström att det var dags att gå vidare och prova något annat, och är nu sedan tre månader tillbaka föreskolechef för förskolorna Slottet, Baronen, Sunnanäng, samt ett familjedaghem i Värne. SUSANNE UTBILDADE SIG till förskollärare i Norrköping i mitten på 1980-talet, och har sedan 1988 arbetat i ledningsfunktion. Under 2001–2004 gick hon även rektorsutbildning. – Jag trivdes oerhört bra i Ydre kommun, men kände att det var dags att prova på något annat, och lockades av 22 HEMMA I EKSJÖ | NR 1/2015 möjligheten av att vid Eksjö kommun få samverka med fler förskolechefer, förklarar Susanne. Susanne menar att hon i sitt uppdrag som förskolechef ska driva förskoleverksamheten tillsammans med sina medarbetare, och att hon vill vara en tydlig och synlig ledare. – För mig är det väldigt viktigt att driva verksamheten genom dialog och delaktighet, vilket jag tror skapar störst engagemang och arbetsglädje. – Arbetet är en stor del av en persons liv, och mitt mål är att mina medarbetare ska känna att det är roligt att gå till arbetet och att de har en möjlighet att påverka, fortsätter hon. hon har tagit över mycket väl fungerande verksamheter, men att det alltid finns förbättringsområden och utvecklingsmöjligheter. – Framöver ska vi bland annat tillsätta en utvecklingsgrupp som ska titta på hur vi kan arbeta med den pedagogiska utvecklingstiden, och utveckling av verksamheten. Varje avdelning ska även arbeta med vilka kvalitetsförbättringsområden som de vill arbeta med, förklarar hon. Att barnens lärande och trygghet ska vara i fokus är viktigt för Susanne. – Mitt mål är att vara synlig ute i verksamheterna, och träffa och vara lyhörd inför både personalens, föräldrarnas och barnens behov och förväntningar, säger hon. SUSANNE TYCKER ATT Tomas Erazim, ny rektor för Furulundsskolan Efter drygt fem år som kommunalråd i Eksjö kommun ska nu Tomas Erazim som nytillträdd rektor för Furulundsskolan i Mariannelund återigen arbeta med barn- och ungdomsfrågor. varit intresserad av att arbeta med barn och unga, och började redan efter gymnasiet att ta vikarieuppdrag inom skolan. – Mitt första uppdrag var faktiskt som vikarie i franska i en klass på Furulundsskolan, berättar han. Efter att ha läst statsvetenskap på högskolan, tillbringat en tid i Kanada, samt arbetat med informations- och TOMAS HAR ALLTID utbildningsfrågor för Moderaterna i Jönköpings län, insåg Tomas att det var utbildningsfrågor han ville arbeta med. – 2002 hoppade jag på ett vikariat på Grevhagsskolan för en femteklass, berättar Tomas, och under min tid där studerade jag parallellt vid Göteborgs Universitet för att bli behörig lärare, fortsätter han. 2005 slogs högstadiet vid Grevhagsskolan och Prästängsskolan ihop, och Tomas flyttade med till Prästängsskolan där han arbetade fram till att han tog tjänstledigt år 2010 för att kunna arbeta som kommunalråd. Tomas berättar att han har trivts oerhört bra som kommunalråd, och tycker att uppdraget har varit väldigt utmanande och spännande. – Jag har dock alltid velat prova en ledartjänst inom skolan, och har många tankar kring verksamhetsutveckling där. Eftersom jag känner starkt för Mariannelund föll det sig därför naturligt att söka tjänsten som rektor för Furulundsskolan när den utlystes, fortsätter han. har Tomas ett övergripande ansvar för samtliga anställda och elever och skolans verksamhet. Han ska vara skolans pedagogiska ledare och utveckla dess pedagogiska verksamhet. På Furulundsskolan vill Tomas nu fortsätta sina företrädares arbete med att utveckla skolan till en av kommunens bästa. – Mitt mål är att skapa en verksamhet som både personal, elever och föräldrar känner sig stolta över, som de upplever som trygg och skapar en bra start i livet att bygga vidare på, förklarar han. SOM REKTOR Mats Hagbranth, ny rektor för Höredaskolan Efter att ha arbetat som rektor i både Sävsjö och Nässjö kommun har nu Mats Hagbranth sökt sig till sin hemkommun för att arbeta som ny rektor vid Höredaskolan, skolan där han själv gick i årskurs 4-6. inom skolan sedan 1992. Han påbörjade sin karriär som elevassistent på Grevhagsskolan, och utbildade sig sedan till lärare för cirka 10 år sedan. Därefter arbetade han som lärare och biträdande rektor vid Bredängsskolan i Stockholm, och som rektor i både Sävsjö och Nässjö kommun. – När tjänsten som rektor i Eksjö kommun utlystes kändes det som ett bra tillfälle att söka, en möjlighet att få arbeta i sin hemkommun, förklarar han. Att arbeta med skolfrågor tycker Mats generellt sett är väldigt spännande, då det händer väldigt mycket som rör väldigt många. – Att få vara med och utveckla och förbättra skolans verksamhet är spännande, menar Mats, och mångfalden i både det kommunala och statliga uppdraget är utmanande, fortsätter han. MATS HAR ARBETAT I rollen som rektor ser Mats att den stora utmaningen är att tillsammans med övrig personal hjälpa varje elev att nå målen. – Att arbeta med barn och unga är väldigt roligt, och att tillsammans med övrig personal skapa rutiner och utveckla verksamheten är oerhört motiverande. MATS SER FRAM EMOT att i den nya organisationen för barn- och ungdomssektorn få utveckla nära samarbeten med rektorerna i hans samarbetsområde, och hitta former för samverkan och utveckling. – Det känns roligt att tillsammans med andra skapa ett helhetstänk kring barnen, och kontinuerligt utbyta både kunskap och erfarenheter, berättar han. HEMMA I EKSJÖ | NR 1/2015 23 Vindkraft från Vetlanda Nu är den formellt invigd, vindparken i Erikshester utanför Vetlanda. Därmed är Eksjö Energi ägare till sitt allra första vindkraftverk – och Vetlanda kommun är självförsörjande på el! i Erikshester mäter 146 meter från fundament till vingspets. Tittar man för länge får man nackspärr. Det vet Eksjö Energis styrelse och medarbetare som, nästan samtliga, fanns på plats vid foten av vindkraft nummer fem på invigningen i slutet av april. Detta var en stor och symboliskt viktig dag i bolagets strävan efter ökad lokal elproduktion. – Det gäller att ha visioner, sa Mårten Hermansson i sitt invigningstal och lyfte fram den lokala förankringen i projektet. Förutom Eksjö, Vetlanda och Nässjö kommuner har en rad företag och privatpersoner i området investerat i parken. – Det är helt unikt att alla intressenter är lokala, sa Jan Lundberg, styrelseordförande i Smålands Miljöenergi, som varit med på hela resan. Det är flera år sedan vindkraftsspecialisten Jonathan Hjort pekade ut Erikshester som en lämplig plats för en mindre vindkraftpark. På invigningsdagen blåste han trumpetfanfaren när Henrik Tvarnö, kommunstyrelsens ordförande i Vetlanda, klippte bandet. – Att skapa ett hållbart samhälle är vår främsta uppgift. I dag inviger vi vindkraftverk nummer 51 till 56 i Vetlanda kommun. Vi är en av få kommuner VINDKRAFTVERKEN 24 HEMMA I EKSJÖ | NR 1/2015 som är helt självförsörjande på förnybar energi, sa Henrik och tillade att ibland, någon riktigt blåsig söndag, har det också hänt att kommunen exporterat el. Eksjö Energi, som genom turbinerna på kraftvärmeverket i Eksjö producerar 16 GWh per år ökar genom vindkraftverket i Erikshester sin egen elproduktion med 6 GWh. – Det är helt klart en spännande utveckling. Att verket finns i grannkommunen spelar ingen roll. Det här är ett viktigt steg för bolaget. Dessutom är det en bra affär rent ekonomiskt, sa Emeli Olaison, styrelseordförande i Eksjö Energi ELIT. EKSJÖ ENERGI äger en sjättedel av Erikshester Vindpark. Vetlanda Energi och Teknik äger en tredjedel. Resterande 50 procent ägs av andra investerare. Trygg och säker i sommar Ventilen BADA SÄKERT - en ny samtalsgrupp för barn I april startade en ny aktivitet upp i Eksjö kommun - Ventilen. Ventilen är till för barn- och ungdomar mellan 7-20 år som har en förälder med beroende eller psykisk ohälsa. JASMIN BJÖRK, behandlingsassistent, och Sandra Allarvéus, familjepedagog, som leder Ventilen, förklarar att det finns många barn som mår dåligt och som behöver träffa fler som känner likadant. – Barnen behöver få veta att det inte är barnets fel att de vuxna har problem, och att det inte är barnets ansvar och uppgift att få slut på problemen, förklarar Jasmin. – Det är också viktigt att barnen får veta att de inte är ensamma om sin situation, att det är många barn och ungdomar som lever i en familj där en vuxen inte mår bra, berättar Sandra. Beroendeproblematik och psykisk ohälsa är mycket vanligare än man tror. Generellt så handlar det om cirka tvåtre barn per klass som lever i en familj där någon vuxen har ett beroende eller psykisk ohälsa. – Det är viktigt att få bort myten om beroende och missbruk, att det bara handlar om personen som sitter på parkbänken. Beroenden och psykisk ohälsa finns i alla sociala skikt, berättar Jasmin. VENTILEN INNEBÄR att barnen träffas i grupp en eftermiddag i veckan. Varje träff kommer att ha olika teman där utgångspunkten är hur det är att vara barn i en familj där någon vuxen har ett beroende och/eller har psykisk ohälsa. – Under träffarna kommer barnen få möjlighet att dela erfarenheter med varandra, och lära sig att sätta ord på sina känslor, berättar Sandra. – Vårt mål är att barnen ska gå härifrån stärkta, med större självkänsla, och en känsla av att man inte är ensam, fortsätter Jasmin. Det är viktigt att föräldrarna vet om att barnet deltar i gruppträffarna, och därför krävs det också en anmälan innan barnet startar. – För att barnet inte ska få ytterligare en hemlighet att bära på är det mycket viktigt att föräldrarna är informerade om att barnen deltar i dessa träffar, och att vi tillsammans diskuterar deras medverkan, förklarar Jasmin. Att arbeta med anhörigstöd är ett prioriterat område, och att starta upp en sådan här grupp har diskuterats under en längre tid. – Det känns bra att vi har kommit igång med detta samarbete mellan familjecentralen och beroendeenheten där vi kan nyttja de samlade kompetenser som finns, det här är en grupp som verkligen behövs, säger Jasmin. – En positiv effekt av detta arbete kan också vara att vi får upp ögonen för fler familjer och barn som behöver hjälp, menar Sandra. Varje år omkommer cirka 150 människor av drunkning. En klar majoritet av dessa är medelålders och äldre män, troligtvis på grund av att män är benägna att ta större risker, men också dricker mer alkohol och ogärna använder flytväst. Bland barn mellan ett och sex år är drunkning den vanligaste dödsorsaken i kategorin oavsiktliga skador. Genom förebyggande åtgärder som uppsikt, flytvästar och inhägnade pooler kan dock olyckor undvikas. Alla barn bör också övervakas medan de är i, på eller nära vatten. Flyttbara pooler bör skyddas av staket eller lock. Eksjö kommun jobbar för ”en vattensäker kommun” och som ett led i detta erbjuder kommunen medborgarna att hyra flytvästar och livbojar på två platser i kommunen, Prästängshallens simhall i Eksjö och på Emilkraften i Mariannelund. GRILLA SÄKERT Varje år skadar sig ungefär 500 personer allvarligt vid grillning. Drygt hälften av skadorna är brännskador efter att man har tagit i heta galler, heta stenar och verktyg, eller trampar på het grillkol, briketter eller engångsgrillar. Skador kan också uppstå genom att man blåser på glöden eller på annat sätt får heta flagor i ögonen. Tänk på att grillning kan resultera i gräsbränder och andra bränder som sprider sig snabbt. Räddningstjänsten i Eksjö kommun avråder från att grilla i Gamla stan och förordar användning av el-grillar. DIN SÄKERHET.SE För att ge privatpersoner information och svar på frågor om risker och säkerhet i vardagen finns Dinsäkerhet.se där du kan lära dig mer. HEMMA I EKSJÖ | NR 1/2015 25 Från ritning till 3D-modell För den som är kreativ, intresserad av arkitektur och av att skapa digitala modeller, finns det möjlighet att vid Campus i12 i Eksjö utbilda sig till 3D-projektörer och teknisk visualiserare vid yrkeshögskoleutbildningen Teknisk visualisering – BIM (Building Information Modelling). PÅ CAMPUS I12 i Eksjö bedrivs ett flertal olika tvååriga yrkeshögskoleutbildningar; Digital Design – Surface Designer, Behandlingspedagog, Energieffektiv driftteknik, Visuell design – Arkitektur och inredning, samt Teknisk visualisering – BIM. Yrkeshögskoleutbildningarna är utvecklade i nära samarbete med arbetslivet, och ska motsvara arbetsmarknades efterfrågan och kompetenskrav. – Utbildningen Teknisk visualisering – BIM startade hösten 2014 och de studerande som påbörjade utbildningen då har nu snart genomfört sitt första år, berättar Karolina Eriksson, utbildningsledare för yrkeshögskoleutbildningarna Visuell design – Arkitektur och inredning och Teknisk visualisering – BIM. Karolina förklarar att det kan vara svårt att förklara vad teknisk visualisering och BIM handlar om, men att behovet av kunskap kring BIM ökar i olika typer 26 HEMMA I EKSJÖ | NR 1/2015 av samhällsbyggnads-, stads- och byggprojekt. – BIM kan beskrivas som en virituell 3D-modell eller prototyp som byggs upp av de olika komponenterna i till exempel ett byggprojekt. Genom dessa 3D-modeller finns det möjlighet att förtydliga kommunikationen mellan olika entreprenörer och konsulter, och åstadkomma kostnadseffektivitet, tidsvinster och minskat antal fel. I ett projekt finns det flera samordnare och tekniska visualiserare, både hos beställare, konsulter och hos entreprenörer. Karolina berättar att vi i Sverige ligger långt efter när det gäller detta, och att både till exempel Danmark och Finland har arbetat länge med BIM-samordning i olika byggprojekt och processer. – Det är alltså inte bara en teknisk visualiserare som är verksam i ett projekt, utan samtliga involverade entreprenörer behöver medarbetare som har kunskap inom dessa områden, och eftersom vi börjar använda oss av BIM-samordning i allt större utsträckning ökar också behovet av personer som har kompetens att arbeta med dessa frågor. UNDER UTBILDNINGEN får de studerande kunskap kring konstruktion, projektering, arkitektur och byggprocesser. Karolina Eriksson, utbildningsledare. – Utbildningen är också väldigt programintensiv där de studerande får lära sig flera olika program som används av branschen, bland annat Revit, AUTO-CAD, Sketchup, Naviswork och Solibri, menar Karolina. Karolina framhåller vikten av att man har en teknisk förståelse och bakgrund, och att man är noggrann, strukturerad och kreativ för att kunna arbeta som 3D-projektör eller teknisk visualiserare. För att läsa vid utbildningen krävs också att man har examen från Teknik- programmet på gymnasiet eller motsvarande kunskaper. – Motsvarande kunskaper kan innebära att man har relevant arbetslivserfarenhet som man kan tillgodoräkna sig, att man har arbetat i AUTO-CAD och har byggt upp en portfolio, eller om man på något annat sätt kan uppvisa grundläggande kunskaper inom ämnet, förklarar Karolina. – Det är viktigt att man kontaktar oss om man är intresserad av att gå utbildningen men saknar viss behörighet. I vissa fall kan ledningsgruppen besluta om dispens om man kan uppvisa att motsvarande kunskaper finns, fortsätter Karolina. Teknisk Visualisering – BIM startar hösten 2015. Ansökan till utbildningen har stängts, men det går bra att göra en sen ansökan. Sena ansökningar behandlas i den ordning de kommer in, och om det finns platser över så kan det finnas möjlighet att komma in. En utbildning för den kreativa och tekniskt intresserade är en av de studerande som går utbildningen Teknisk visualisering, BIM, vid Campus i12. Anders berättar att BIM, Building information model, är ett arbetssätt inom byggbranschen som innebär att man har en 3D-modell (BIM-modell) som central punkt som kan finnas med och vara till ANDERS HULTBORN hjälp i hela byggnadens livscykel. – En 3D-modell är ett utmärkt redskap när man ska kommunicera hur en byggnad kan komma att se ut för utomstående som ofta inte kan ta till sig och helt förstå en ritning, förklarar Anders. – Med en 3D modell kan man i ett väldigt tidigt skede gå runt i byggnaden och föreställa sig hur den kommer att fungera, och även förutse problemområden som gör att man kan korrigera eventuella misstag i ett tidigt skede långt innan byggnaden byggts, vilket sparar pengar, fortsätter han. Anders berättar att utbildningen även består av totalt 20 veckors praktik på arbetsplats. – Jag gör min praktik på Yellon i Jönköping som är både ett arkitektkontor, en designstudio och en reklambyrå i ett. Hittills har jag suttit och modellerat upp A6 köpcenter i en 3D-modell som senare kommer att användas för kommande uppdrag åt dem. A6 är en relativt stor modell med cirka 4 000 väggelement, 600 dörrar, 25 trappor och 1 300 pelare/ balkar, och då är plan 2 och Coop-delen borträknade. En stor del av praktiken är att ta in vardagsproblem som man ställs inför och hur man arbetar i praktiken. – Praktiken är ovärderlig, det är omöjligt att i en skolmiljö få den erfarenhet det ger att vistas ute i arbetslivet, menar Anders. Enligt Anders är utbildningen intressant för den som har ett tekniskt intresse, och samtidigt är kreativ med ett estetiskt sinne. – Jag skulle vilja säga att det är en klar fördel om man har en förmåga att kunna tänka praktiskt, är organiserad och kan ta ansvar för ditt eget arbete i och med att man arbetar självständigt i många projekt. Anders Hultborn, studerande vid utbildningen Teknisk visualisering – BIM. HEMMA I EKSJÖ | NR 1/2015 27 Eksjö kommuns bokslut 2014 För 100 kronor inbetalade skattemedel fick du som kommunmedborgare bland annat vård och omsorg för cirka 33 kronor, förskola och fritids för cirka 12 kronor, utbildning för cirka 28 kronor, fritid och kultur för cirka 4 kronor och underhåll på gator, vägar och parker för cirka 3 kronor. VART GICK KOMMUNENS PENGAR 2014? I diagrammet nedan har du möjlighet att se hur organisationens nettokostnad på 819 miljoner kronor fördelades mellan kommunens olika verksamheter. för kommunens förvaltning var 819 miljoner kronor, vilket var 3,1 miljoner kronor mindre än budgeterat, varav 1 miljon kronor NETTOKOSTNADEN var beviljade åtgärder finansierade med tidigare återbetalda AFA-premier. Eksjö kommun gjorde ett överskott med 17,9 miljoner kronor för 2014, vilket är 0,9 miljoner kronor högre än det budgeterande resultatet på 17,0 miljoner kronor. Koncernen Eksjö kommun redovisade ett mycket starkt resultat för 2014 med ett överskott på 79,2 miljoner kronor. Det ovanligt starka resultatet beror på att Eksjöbostäder har sålt fastigheter. kommunen för cirka 34 miljoner kronor, vilket är 7-10 miljoner kronor högre än nivån på investeringar de senaste åren. Detta beror på att kommunen har använt tidigare överförda budgetanslag för sprinkleranläggningar på särskilda boenden, inventarier inom barn- och ungdomssektorn samt investeringar på Campus i12. Beloppsmässigt har de största investeringarna har skett i gator och vägar. De kommunala bolagen investerade för 92 miljoner kronor. UNDER 2014 INVESTERADE En positiv drivkraft i Eksjö kommun bedriver en verksamhet som har stor betydelse för våra medborgare. Arbetet styrs utifrån Vision 2020, Eksjö kommun – Småland som bäst. Visionens övergripande mål återspeglas i en rad olika program som är kopplade till våra specifika verksamheter. Det politiska arbetet under 2014 präglades av valrörelse och resulterade i många nya ledamöter i kommunfullmäktige. Nya kunskaper och erfarenheter tillsammans med våra målprogram kommer att ge Eksjö kommun en fortsatt positiv utveckling en lång tid framöver. Det finns många exempel i Eksjö kommun på hur samverkan mellan kommun, näringsliv och föreningsliv har bidragit till kommunens utveckling. Eksjö kommun har cirka 270 olika föreningar, ett aktivt näringsliv och en bra samverkan mellan olika aktörer genom bland annat Emilkraften, Eksjö Stadsutveckling och EKSJÖ KOMMUN 28 HEMMA I EKSJÖ | NR 1/2015 Eksjö.nu. Vid en tillbakablick på 2014 ser vi ett otroligt engagemang som lett till många olika evenemang såsom till exempel 10-Mila i orientering, Vaktparaden, Visit14, Tattoo och Eksjö stadsfest och många fler evenemang i hela vår kommun. Vi har fått nya etableringar inom näringslivet och företagare som kunnat satsa och utveckla sina verksamheter. mellan Stiftelsen Högskolan i Jönköping och Campus i12 har tecknats för att bidra till utvecklingen av forsknings- och utbildningsnoden i vår kommun och för att stärka näringslivet och arbetsmarknaden med utbildad arbetskraft. Campus i12 utökar successivt sin verksamhet och ska till hösten 2015 ha cirka 300 studenter antagna. Under året har en långsiktig plan EN AVSIKTSFÖRKLARING för förskole- och grundskoleplatser i Eksjö kommun fram till 2024 arbetats fram, likväl som en utvecklingsplan för 2015–2018 för Storegårdsområdet med syfte att utveckla det till en modern kunskapsmiljö. Inom äldreomsorgen har vi under året satsat på ökad bemanning inom särskilt boende, och vi har enligt vår brukarundersökning nöjda äldre. UNDER 2014 utvecklades planerna på byggnation av fler bostäder i vår kommun. Eksjöbostäder och privata aktörer står för nyproduktion av bland annat fler hyresrätter, helt enligt den företagsplan som antogs i början av förra mandatperioden. Itolv AB har framskridna planer för ett nytt bostadsområde. Områden som Lunden och Sjöhagen står för stadsnära bebyggelse inom tre-kilometersstaden, och nya områden diskuteras ständigt för att kunna öka tillgången på Koncernresultaträkning (mnkr) KommunenKommunenKoncernenKoncernen 2014 2013 20142013 Intäkter278,2 262,0 568,7 533,1 Kostnader 1 102,0 1 078,6 1 234,6 1 252,7 Återbetalda AFA-premier 0,0 17,9 0,0 -74,2 Avskrivningar-16,0 -15,2 -81,1 16,9 Verksamhetens nettokostnader -839,8 -815,0 -747,0 -776,9 Skatteintäkter686,9 678,9 686,9 678,9 Kommunala utjämningbidrag 163,6 147,7 163,6 147,7 Finansiella intäkter 7,5 7,8 2,8 3,2 Finansiella kostnader -0,2 -0,9 -27,0 -28,1 Resultat efter finansiella poster 17,9 18,5 79,2 24,8 Extraordinära poster 0,0 Skattekostnader0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -5,2 1,5 bostäder. Inom den offentliga verksamheten har vi upplevt ett turbulent år för Höglandssjukhuset trots planer på stora investeringar. Verksamheten har genomgått en organisationsförändring som föranletts av stora diskussioner och mycket oro. Eksjö Garnison har klarat att rekrytera sin personal enligt plan, och tillsammans med goda förutsättningar för övningar står sig verksamheten väl mot övriga garnisoner. Den nedåtgående trenden gällande befolkningen kan anses vara bruten då vi för fjärde året i rad ser en ökad befolkningstillväxt. På förra årets sista dag, 2014-12-31, uppgick befolkningen till 16 598 invånare, en ökning med 134 personer jämfört med föregående årsskifte. Ökningen beror främst på ökad inflyttning från utlandet. En ökad befolkningstillväxt är oerhört viktig för 17,9 18,5 att klara framtidens utmaningar i form av ekonomisk utveckling, arbetskraftsförsörjning och välfärd. För att möta utmaningen att integrera våra nya medborgare har bland annat kommunens enhet för hälsa, integration och arbete, HIA, startat upp två helt nya projekt med syfte att skapa beredskap och mottagningskapacitet, och för att främja regional samverkan för nyanlända. Vi har under många år arbetat för att Eksjö kommun ska vara en attraktiv plats att leva och verka i. Detta kräver att vi ständigt arbetar med frågor som bra pendlingsmöjligheter, goda förutsättningar för näringslivet, fortsatt bostadsbyggande och en god kvalité i våra verksamheter. I Eksjö kommun finns en genuin anda och vi är inte rädda för att ta vara på vår drivkraft för att fortsätta utveckla vår kommun. Det är vår främsta styrka. 74,0 26,3 Foto: Hasse Bengtsson/Focalfoto Årets resultat Annelie Hägg Kommunstyrelsens ordförande HEMMA I EKSJÖ | NR 1/2015 29 Eksjö stadsbibliotek fyller 100 år! testa sina kunskaper i en tipspromenad. På kvällen bjöds det på snittar och alkoholfritt bubbel, och Marcus Axelsson, chef för tillväxt- och utvecklingssektorn, jubileumstalade. Under kvällen framträdde även Bob Hansson, författare och poet, med en föreläsning på temat ”Vuxna hjältar och viktiga möten”. Föreläsningen handlade om viktiga förebilder i hans liv och om hjältar man möter i vardagen. Utöver firandet under själva jubileumsdagen erbjuder biblioteket flera aktiviteter för både barn och vuxna under jubileumsåret. I år firar stadsbiblioteket att det har gått hundra år sedan Eksjö fick ett bibliotek som var öppet för allmänheten med fria boklån. i Eksjö invigdes den 20 april 1915 och var inhyst i Templarhuset på Mejerigatan. Böckerna hade donerats av bland annat Eksjö föreläsningsförening, nykterhetsrörelsen och Eksjö arbetarkommun. Genom åren har biblioteket huserat i ett flertal fastigheter, bland annat i ”hönshuset” i hotellträdgården, COOP:s fastighet på Södra Storgatan, det gamla polishuset, samt i det nuvarande Hemtjänstens hus på Regementsgatan. Längst tid fanns stadsbiblioteket i huset DET FÖRSTA BIBLIOTEKET på Regementsgatan, som när det invigdes 1959 kallades ”Sydsveriges modernaste bibliotek”. Slutligen hittade stadsbiblioteket upp till nuvarande lokaler på Itolv-området där det också fungerar som gymnasiebibliotek. DEN 15 APRIL firade stadsbiblioteket sitt 100-årsjubileum. Under jubileet arrangerades barnteater med clownen Molly, det serverades kaffe och tårta, och besökarna fick möjlighet att ta del av en utställning om bibliotekets historia och Från det gamla polishuset, där biblioteket var inhyst 1940–1959. 30 HEMMA I EKSJÖ | NR 1/2015 I BÖRJAN PÅ 2015, det vill säga i början av jubileumsåret, antog Eksjö kommuns kommunfullmäktige en biblioteksplan som förväntas driva på utvecklingen inom biblioteksområdet. Biblioteksplanen är ett politiskt styrande dokument som kartlägger behoven för folk- och skolbiblioteken i kommunen, och den är också tänkt att stimulera verksamheterna. De områden som särskilt lyfts fram i planen, som ska gälla fram till 2018, är barn och ungas läsning, utveckling av skolbiblioteken, samverkan mellan folkoch skolbibliotek, samt ett attraktivt folkbibliotek med generösa öppettider. Störst prioritet läggs på att alla barn ska ha tillgång till ett språk. Jubileumstårta. Foto: Eksjö stadsbibliotek Det så kallade ”hönshuset” i hotellträdgården där Eksjös bibliotek låg mellan 1925 och 1931. Sommarens utställningar på Eksjö museum LP – VINYLOMSLAG 1955-2015 Några av namnen från denna period är Peter Blake, Roger Dean och designföretaget Hipgnosis. I utställningen på Eksjö museum visas vinylomslag som nominerats av personer inom branschen - Ulf Dageby, Ebbot Lundberg, Ulf Lundell, Lars Nylin, Monica Eskedahl, Nils Hansson, Petter Karlsson, Lars Bernfalk, Pontus Sillrén, Kjell Andersson, Jesper Ståhl, KarlMagnus Boske och många fler. Curator för utställningen är Erik Mohlin. LP vinylomslag 1955-2015 visas på Eksjö museum 15 maj – 20 september 2015. Den urartade svensken EFTER SEX ÅRTIONDEN snurrar LP-skivan fortfarande på vinylspelarens skivtallrik. Rockmusiken fyller sextio år 2015. Året var 1955 då Chuck Berry och Bill Haley dök upp på scenen och på allvar började sprida sitt rebelliska musikbudskap över världen. Skivomslagsdesignen berättar om hur rocken blev vår tids unga kultur. De första rockomslagen är sedan länge klassiker. Under 1960- och 70-talen utvecklades skivomslagsdesign till en avancerad konstform med eget uttryck. Skivomslagsdesigner blev ett yrke och fick en egen yrkeskår, med hög status. ENTARTETE KUNST benämndes den konst som Hitler förbjöd under Tredje rikets tid i Tyskland. Det Tredje riket skulle renas från degenererade konstnärssjälar som Picasso, Van Gogh, Gauguin, Munch… Bland dem som kom att ”dansa med de stora elefanterna” fanns en idag bortglömd svensk konstnär, som kom att bli en aktiv del av den internationella konsthistorien. Han tillhörde de politiskt röda konstnärsgrupperna i det kaotiska Tyskland under 1910- och 1920-talen, och han stod ytterst på barrikaderna i kampen och visionen om ett bättre sam- hälle, skuldra mot skuldra med de stora tyska expressionisterna. Hans namn var Eric Johansson. Genom konstexperten Claes Moser visar Eksjö museum i sommar en unik samling av Eric Johanssons kvarvarande målningar, teckningar och träsnitt. Utställningen ”Den urartade svensken” visas på Eksjö museum 23 maj – 6 september 2015. Förbjudet! ETT PROGRAM under Eksjö kammarmusikfestival. I denna unika föreställning får vi möta konstexperten Claes Moser som tillsammans med kammarmusikerna Johannes Thorell – saxofon och Magnus Sköld – piano gestaltar konst och musik som av olika anledningar förbjöds och förnedrades innan och under andra världskriget. Varför i Eksjö? ERIC JOHANSSONS mor var en svensk sångerska som turnerade i Tyskland under artistnamnet Sonya Royahn. Eric och hans tvillingsyster placeras i fosterhem i Dresden och växer upp här. På somrarna hälsar dock Eric på sin mor vid den ärvda gården i Kråkshult, i Eksjö kommun, presenterad som hennes brorsbarn. Musik på Museigården Musik på Museigården är för många ett efterlängtat och återkommande sommararrangemang. Vad kan väl vara mer avkopplande, idylliskt och roligt, än att ta med sig släkt och vänner till museigården någon av de fyra tisdagskvällarna i juli? Årets upplaga går i bluesens, jazzens och världsmusikens tecken. Först ut den 7 juli är jazzsystrarna Rigmor och Christina Gustafsson. Rigmor är en av Skandinaviens ledande jazzsångerskor och Christina är etablerad på den svenska jazzscenen, hon har bland annat fått stor uppmärksamhet som låtskrivare. Sven Zetterberg, sveriges blueskung med sin lidelsefulla sångstämma och sitt fantastiska gitarrspel, intar scenen med sitt band på museigården den 14 juli. Den 21 juli kommer Gunhild Carling Big Band, världsartisten som aldrig lämnar någon oberörd, och sist ut är Ale Möller som spelat med artister från världens alla hörn. Den 28 juli uppträder han tillsammans med Olle Linder och Mats Öberg, som bland annat spelat med legenden Frank Zappa. HEMMA I EKSJÖ | NR 1/2015 31 Eksjö kammarmusikfestival DEN 5-9 AUGUSTI är det dags för andra upplagan av Eksjö Kammarmusikfestival som i år arrangeras gemensamt av Eksjö kommun och Smålands Musik & Teater. Att festivalen håller hög professionell kvalité är lika viktigt som att attrahera en bred publik som får möjlighet att upptäcka kammarmusiken. Därför erbjuds föreställningar för barn och unga, musikaliska stadsvandringar och happenings, kammarmusikbruncher och naturligtvis ett stort antal rena konserter i spännande miljöer. FESTIVALEN FORTSÄTTER även i år att hämta inspiration i den unika trästadens anda, och i år kommer publiken bland annat få vandra i de vackra innergårdarna kring Aschanska gården, Forsellska gården och Krusagården och uppleva en musikteater som avslutas på Lilla Torget framför Societetshuset som en gång var Eksjös teater. De får möta både sanna och osannolika karaktärer från stadens historia i ett spel som handlar om livet i stort som smått. Detta är naturligtvis bara en flisa ur ett gediget program. Eksjö Kammarmusikfestival kommer man att göra en extra satsning på barn och unga genom att erbjuda tre föreställningar riktade till just denna målgrupp. En av festivalens grundtankar är att tillgängliggöra kvalitativ kammarmusik för så många som möjligt och att då lägga en del av detta fokus på just barn ser man som en självklarhet. UNDER ÅRETS Eksjö kammarmusikfestival, dess program och om biljetter på eksjokammarmusikfestival.se LÄS MER OM 32 HEMMA I EKSJÖ | NR 1/2015 På gång i Eksjö kommun Visit 15, Mariannelunds Station 1/6 – 15/8 Entusiastfordonsträff, Olsbergs arena 2/6 – 25/8 Den urartade svensken, utställning på Eksjö museum 2/6 – 6/9 LP, utställning på Eksjö museum 2/6 – 20/9 Musik i vårtid, Kråkshult kyrka3/6 Musik på terrassen: One Way Brothers, Eksjö camping 3/6 Nationaldagsfirande, Bruzaholms bruk6/6 Nationaldagsfirande, Mariannelund Herrgårdsparken 6/6 Veteran moped- och MC-träffar, Nostalgimacken i Boda 7/6 – 6/9 Musik på terrassen: Lyckans Trio, Eksjö Camping 10/6 Marknadsmusik i Eksjö kyrka 13/6 – 22/8 Musik på terrassen: Eva Cederblad & Maikel Solaas, Eksjö Camping 13/6 Sommarmusik i Eksjö kyrka: Ralph Gustafsson14/6 Musik på terrassen: Ulf Bergstrand, Eksjö Camping 17/6 Eksjö Vaktparad, Stora Torget19/6 – 22/8 Midsommarfirande, Mariannelund Herrgårdsparken 19/6 Midsommarfirande på Eksjö Camping19/6 Musik på terrassen: Frisk, Eksjö Camping20/6 Visning av Aschanska gården, Eksjö 21/6 – 20/8 Allsångskvällar på Museigården, Eksjö 24/6 – 15/7 Musik på terrassen: Stefan Zelvin, Eksjö Camping 24/6 Sommarmusik i Eksjö kyrka: Lena-Maria 25/6 Lions sommarteater: Sagogården, Kyrkbacksgården27/6 Albert Engströmspelen i Hult: Husförhöret 27/6 – 28/6 Musik på terrassen: Peter Johansson, Eksjö Camping 27/6 Ränneslättsturen 201528/6 Musik på terrassen: Elin- & Emiliajazz, Eksjö Camping 1/7 Turisttåget Kulturen1/7 – 31/7 Barnens torsdag, Eksjö museum 2/7 – 6/8 Sommarmusik i Eksjö kyrka: ”Från Venedig till Wien” 2/7 Lions sommarteater: Scooby Doo, Kyrkbacksgården4/7 Musik på terrassen: Janische Börjesson, Eksjö Camping 4/7 Krusagården loppmarknad och våffelservering 4/7 – 1/8 Musik på Museigården: Rigmor & Christina Gustafsson 7/7 Musik på terrassen: Mikael Järlestrand, Eksjö Camping 8/7 Sommarmusik i Eksjö kyrka: Bleckout 9/7 Lions sommarteater: Sabelsara och den hemliga skatten, Kyrkbacksgården 11/7 Musik på terrassen: Frida & Christina, Eksjö Camping 11/7 Stadsvandring i Gamla stan 14/7 – 30/7 Musik på Museigården: Sven Zetterberg Blues Band 14/7 Musik på terrassen: Erling Lundberg, Eksjö Camping 15/7 Sommarmusik i Eksjö kyrka: Fairytale16/7 Musik på terrassen: Jazzin Dukes, Eksjö Camping 18/7 Musik på Museigården: Gunhild Carling Big Band 21/7 Musik på terrassen: Hila med vänner, Eksjö Camping 22/7 Sommarmusik i Eksjö kyrka: Per Tengstrand 23/7 Diggiloo, Sjöängen i Eksjö24/7 Ungdomskväll på Eksjö Camping 24/7 Musik på terrassen: Intakt, Eksjö Camping25/7 Musik på Museigården: Ale Möller Trio 28/7 Musik på Museigården: Årets Gatumusikanter 29/7 Musik på terrassen: AnnaMaria Bergqvist, Eksjö Camping 29/7 Sommarmusik i Eksjö kyrka: Fredrik Albertsson 30/7 Musik på Museigården: The Eminent East Coast Dixie Stompers 30/7 Albert Engströmspelen i Hult: Nödåret 1/8 – 2/8 En kväll med Hoppets Stjärna, Eksjö Camping 1/8 Musik på terrassen: Nenne & Ted med team, Eksjö Camping 5/8 Eksjö kammarmusikfestival5/8 – 9/8 Musik på terrassen: Kullbergs Kapell, Eksjö Camping 8/8 Sommarmusik i Eksjö kyrka: Henningsson & Glans 13/8 Bagageloppis, Hotellträdgården i Eksjö 15/8 Trästadsrallyt Europé, Stora Torget i Eksjö 15/8 Söndagsvandring: Trädvandring, Eksjö museum 23/8 Eksjö Stadsfest28/8 – 29/8 Utdrag ur turistbyråns evenemangskalender. För fler tips se www.visiteksjo.se. Med reservation för tryckfel och eventuella förändringar.
© Copyright 2024