1. No category

}
ALGOLAND
DEGERHAMN
O
C ARBON
KO
LD
IO
2
industri och ekologi i samverkan
industry and ecology together
E
D
I
X
O
DI
C
/
D
I
X
RENINGSVERK
SEWAGE PLANT
CEMENTA
S
U
HOR
Växtplankton/Phytoplankton
Cleaning the air
The mill in front of you is one of many industrial
plants discharging huge amounts of carbon dioxide
into the air and thus accelerating climate change.
Cementa Degerhamn is starting to prevent this in
co-operation with researchers from Linnaeus
University. The air emissions from the mill is being
transported through ”green walls” of microalgae,
feeding on carbon dioxide to grow. The air becomes
clean and the algae grow. One kilo of algae can tie
up two kilos of carbon dioxide. The result is biomass
that can be converted into bioenergy.
Mikroalger blir miljöhjältar
Microalgae – environmental heroes
Forskningsprojektet ALGOLAND syftar till att få bort koldioxid från fabrikens
rökgaser och samtidigt rena det kommunala reningsverkets avloppsvatten
från övergödande näringsämnen. Spelets hjältar är miljontals mikroalger
som ”äter” koldioxiden och övergödningen och blir till nyttig biomassa
– vilken i sin tur kan bli förnybar energi i fabriken.
The research project ALGOLAND aims at reducing carbon dioxide from the air
emissions of the mill as well as nutrients from the local sewage treatment. The
heroes of the game are millions of microalgae feeding on the carbon
dioxide and the nutrients while growing into biomass, which can be converted
into bioenergy and brought back to the mill.
Projektet är ett unikt samarbete mellan Linnéuniversitetet och Cementa.
The project is a unique co-operation between Linnaeus University and Cementa.
+P
FOS
FO
N
/
E
V
Ä
KV
N
Green Wall
GE
N+
Cementa i Degerhamn försöker nu göra något
åt saken i samarbete med forskare vid Linnéuniversitetet. Rökgaserna får bubbla igenom
”gröna väggar” av odlingsvatten fulla av mikroalger,
som behöver koldioxid för att växa. Luften renas
och algerna växer. Ett kilo mikroalger kan binda
två kilo koldioxid. Resultatet blir biomassa som
kan konverteras till bioenergi.
Bioenergi / Bioenergy
IT
RO
Fabriken du står vid är ett av många exempel på
anläggningar som släpper ut stora mängder
koldioxid i sina rökgaser och därmed påskyndar
klimatförändringen.
R/PHOSP
Vi renar luften
Vi renar vattnet
Övergödning har utvecklats till det största miljöhotet
mot södra Östersjön. Utsläpp från enskilda och
kommunala avlopp, från jordbruk och fabriker
innehåller ett näringsöverskott av kväve och fosfor
som får stränder och vikar att växa igen av vass och
grönslick. Sommarens algblomningar göds av näringsöverskottet och när all växtlighet ska brytas ner på
hösten uppstår syrebrist på Östersjöns bottnar.
Mikroalgerna i de ”gröna väggarna” här på Cementas
område hjälper till att förbättra situationen. De renar
avloppsvattnet från det kommunala reningsverket
genom att ”äta upp” näringsöverskottet.
Cleaning the water
Eutrophication is the most serious environmental
threat to the south Baltic Sea. Discharges from
private and municipal outlets, from agriculture and
from industrial plants contain a surplus of nitrogen
and phosphorus, making shores and bays become
overgrown by reed and river weed. The algal blooms
in summer feed on the nutrition surplus. In the
autumn the sea water plants decompose and cause
a lack of oxygen on the sea bed.
The micro algae in the ”green walls” here at Cementa
help to improve the situation. They clean the sewage
from the municipal treatment plant by ”eating” the
surplus of nutrients.
Läs mer/Read more
Övrig finansiering/Other funding
KK-stiftelsen • ÅF Forskningsstiftelse
Regionförbundet Kalmar Län • Tillväxtverket
Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälsa och Livsvetenskap
När du dyker i Östersjön
Diving into the Baltic Sea
Växtplankton/Phytoplankton
VASS/REED
GÄDDA/PIKE
STRÖMMING/BALTIC HERRING
Växtplankton – havets gräs
ABBORRE/PERCH
Djurplankton
Zooplankton
Dju
A sensitive food web
The Baltic Sea is a unique inland sea with brackish
water of different salinities from marine waters in the
south to freshwater in the north. This is challenging
for all life in the sea; only the most adaptable species
from both environments survive.
The food web of the Baltic Sea contains less species
than marine waters as of the Swedish West Coast
and the North Sea. This makes the food web of the
Baltic Sea sensitive to environmental pollution and
excessive fishing. If one fish species goes extinct, no
other fish species can take its place in the food web.
Plankton driver fritt med havsströmmarna och
är ofta små, många av dem mikroskopiska.
Fisk
Fish
ton
Det gör att Östersjöns näringskedja innehåller färre
arter än vad som är fallet i marina vatten på Sveriges
västkust och i Nordsjön. Det innebär också att
Östersjöns näringskedja är känslig för miljöförstöring
och för överfiske. Fiskas en art ut finns ingen annan
som kan ta dess plats i näringskedjan.
l
n
/
o
Z
t
o
k
o
p
n
la
a
nk
Östersjön är ett unikt innanhav med brackvatten
som varierar i salthalt från havsvatten i söder
till sötvatten i norr. För livet i havet innebär det
utmaningar och endast de mest anpassningsbara
arterna från båda miljöerna överlever.
SPIGG/STICKLEBACK
rp
En känslig näringskedja
Växtplankton
Phytoplankton
BLÅSTÅNG/BLADDERWRACK
BLÅMUSSLA/BLUE MUSSEL
Växtplankton är havets gräs, encelliga växter av
en otrolig mångfald som betas av små kräftdjur djurplankton. Djurplankton är i sin tur viktig föda
åt fiskyngel, strömming och skarpsill.
TORSK/COD
Phytoplankton
– the grass of the sea
Plankton drift freely with the seacurrents and are often
too small to be seen with the naked eye.
Phytoplankton is like the grass of the sea, tiny crops
of an incredible diversity grazed by zooplankton, like
crustaceans. Zooplankton is an important food source
for fry, herring and sprat.
ÖSTERSJÖMUSSLA/BALTIC CLAM
Havets bakterier livnär sig på organiskt spillmaterial från näringskedjans alla nivåer. Genom att
bryta ner organiskt material återvinner bakterierna näringsämnen som tas upp igen av växtplankton.
The bacteria of the sea support themselves with organic matter from all levels of the
food web and recycle inorganic nutrients that are consumed by phytoplankton.
FLUNDRA/FLOUNDER
RÖDALG/RED SEA WEED
Läs mer om livet under ytan
Read more about life
under the surface
Innovativ forskning för hållbarhet i Östersjön
Innovative research for a sustainable Baltic Sea
En forskningsgrupp – många projekt
One research group – various projects
Akademi / Academy
h
c
r
a
e
s
e
r
Our
Näringsliv / Industry
Samhälle / Society
Östersjön behöver dig
ALGOLAND
ECOCHANGE
Undersöker mikroalgers potential att rena
rökgas från koldioxid, återvinna närsalter
från avloppsvatten och producera bioenergi
för södra Östersjöregionen.
CYANOFISH
Undersöker hur klimatförändringen påverkar
Östersjöns näringskedja, från bakterier till fiskar.
Undersöker blågrönalgers effekt på
rekryteringen av fisk i kustnära områden
– allt med framtidens klimat för ögonen.
Investigating how the climate change affects the
food web of the Baltic Sea, from bacteria to fish.
Investigating the potential use of microalgae
for industrial CO2-capture, for recycling
nutrients from waste water and for producing
bioenergy in the South Baltic region.
ALLELOBACT
Undersöker hur bioaktiva ämnen, producerade
av mikroalger, påverkar strukturen i den
mikrobiella födoväven i havet.
Investigating the role of bioactive substances,
produced by microalgae, in structuring
microbial food webs in the sea.
På Biologiprogrammet kan du ta del av och
aktivt tillämpa den senaste forskningen.
Med Östersjön precis runt knuten ges
optimala förutsättningar för profilering
inom marin biologi.
Investigating the effect of cyanobacteria
on coastal fish recruitment in the
perspective of future´s climate.
ZOOPLANKTON
Undersöker vilka faktorer som påverkar
produktionen av vitaminer och pigment hos
djurplankton för att därigenom bland annat
kunna höja näringsvärdet på odlad fisk.
Välkommen till ett universitet
där allt är möjligt.
Investigating which factors affect zooplanktons
production of vitamins and pigments
and thereby, among other things,
enable an increase of the nutritional
value in cultivated fish.
Marine phytoplankton
– ecology and applications
Läs mer om
Biologiprogrammet