STRUKTURPLAN FÖR KOPPARDALEN I AVESTA
Underlag för planprogram
2015-05-21
Koppardalen
Innehåll strukturplan
Utgångspunkter - kvaliteter
3
Läge och samband
5
Idé
6
Illustrationsplan - alternativ 1
7
Illustrationsplan - alternativ 2
8
Struktur9
Gator
Platser
Park och natur
Mötet med vattnet
Kulturmiljö
Innehåll och tyngdpunkter
Etapper
Västra delen
13
Östra delen
14
Centrala delen
15
Centrala entrén över järnvägen
18
Östra entrén
22
Ett förslag grundat i Koppardalens historia
24
Medverkande från Nyréns Arkitektkontor
Sofia Westerlund, planeringsarkitekt
Mårten Setterblad, landskapsarkitekt
Urban Nilsson, byggnadsantikvarie
Jörgen Åström, arkitekt
Carlotta Basoli, landskapsarkitekt
2
2015-05-21
Koppardalen
Utgångspunkter - kvaliteter
Älven
Naturen
Vy från öster
Gröna noder
3
2015-05-21
Koppardalen
Utgångspunkter - kvaliteter
Västra industrikärnan
Östra industrikärnan
Gamla byn
Vy från norr
4
2015-05-21
Koppardalen
Läge och samband
5
2015-05-21
Koppardalen
Idé
Stärk 3 tyngdpunkter och 3 karaktärer:
• Centralt kulturkluster
• A
ktivt friluftsliv i blandstaden
• A
ttraktivt boende vid vattnet
Sammankoppla med
centrum och över älven
Komplettera älvpromenaden längs hela Koppardalen
Skapa nya platser och entréer
Gör park och natur till påtagliga
kvaliteter i Koppardalen
Möjliggör aktivt friluftsliv och urban aktivitet i det offentliga rummet
Tillgängliggör älvrummet och vattnet
Tillför mer vatten
Ta tillvara och vidarutveckla
det unika kulturarvet i
industrimiljöerna
6
2015-05-21
Koppardalen
Illustrationsplan - alternativ 1
Skala 1:5000
7
2015-05-21
Koppardalen
Utgångspunkter - alternativ
Illustrationsplan
kvaliteter 2
Skala 1:5000
8
2015-05-21
Koppardalen
Struktur
Gator
Platser
Övergripande gata
Lokal gata
Älvpromenaden
Gång- eller cykelväg
Järnvägen
9
2015-05-21
Koppardalen
struktur
Park och natur
Natur
Park
Älvpromenaden
Gång- eller cykelväg
10
Mötet med vattnet
Naturfront
Parkfront
Kaj
Byggnad
2015-05-21
Koppardalen
Struktur
Kulturmiljö
Klassade byggnader och
anläggningar
Övriga byggnader
och anläggningar av
särskilt intresse (Nyréns
bedömning)
Belysningsmaster
11
2015-05-21
Koppardalen
Struktur
Eventplats vid vattnet
Rekreation och badliv
Urbana aktiviteter
Park vid vattnet
Parken vid vattnet
Centrala entrén
Ny entréplats med
koppling till centrum
Naturrum mm
Naturupplevelse
Läge för förskola
Östra entrén
Innehåll och tyngdpunkter
Etapper
Strukturen består av tre bebyggelsedelar. De kvartersblock som är
redovisade har mått som medger flexibilitet i användning. Genom
gatustrukturen är de tillgängliga för angöring.
Varje delområde kan utgöra en eller flera etapper. Etappordningen kan vara flexibel men det är en fördel
om varje etapp färdigställs som sammanhållande miljö. Yttre miljö, platser, parker och friluftsfunktioner kan
färdigställas som egna etapper.
Centralt kulturkluster. Användning företrädesevis: kultur,
utbildning, centrumfunktioner, kontor, sport, fritid.
Centralt kulturkluster.
Blandstaden. Blandade verksamheter som ej är störande
eller alstrar tung trafik: Lätt industri, kontor, utbildning,
handel, sport, fritid, bostäder.
Blandstaden.
Attraktivt boende vid vattnet.
Attraktivt boende vid vattnet. Företrädesevis bostäder
eftersom läget har stora boendekvaliteter men kan även
vara verksamheter. Stranden och naturen runt Döda fallen
kompletteras med funktioner för friluftsliv.
12
2015-05-21
Koppardalen
Västra delen: Kulturkluster - kopplat till centrum
Rest a
Verket
urang
Spor
thall
ny trappa
och hiss
Nytt stadsliv i äldre industrimiljö (Sickla, Nacka)
Skala 1:3000
gång
bro m
ot ce
ntrum
station
Nytt innehåll (Gasverksområdet, Amsterdam)
13
Multifunktionell byggnad (Dieselverkstaden Sickla, Nacka)
2015-05-21
Koppardalen
Östra delen: Attraktivt boende - vid vattnet
Park vid vattnet
Bostäder
Förskola
Bostäder
Bostäder
Trappa och gångbro
i grönstråk
Skala 1:3000
Stråk genomSulfatfabriken (Gasverksområdet, Amsterdam)
14
Boende vid vattnet (Täby)
Tillgängliggör vattnet.
Skala och struktur likt Gamla Byn
2015-05-21
Koppardalen
Centrala delen: Blandstaden - event, sport, bad, rekreation, handel, boende
Tillfälliga event
Urban aktivitet
Nytt bad (Köpenhamn)
15
Boule och servering (Sickla, Nacka)
Plats för möten och evenemang (Toronto)
2015-05-21
Koppardalen
plats vid
vattnet
ny g
ångb
ro öv
er äl
ven
Centrala delen: Blandstaden - event, sport, bad, rekreation, handel, boende - alternativ 1
bad
ny plats
park vid vattnet
ett e
ller fl
era k
varte
r
angö
r
läng ingsgat a
s jär
nv
för in
lastn ägen
ing
järnväg
Skala 1:3000
16
2015-05-21
Koppardalen
vatten leds öppet
genom park för fiske,
lek och bad
plats vid
vattnet
ny g
ångb
ro öv
er äl
ven
Centrala delen: Blandstaden - event, sport, bad, rekreation, handel, boende - alternativ 2
ny plats
bad
ett e
park vid vattnet
ller fl
era k
varte
r
angö
r
läng ingsgat a
s jär
nv
för in
lastn ägen
ing
järnväg
Skala 1:3000
17
2015-05-21
Koppardalen
Centrala entrén över järnvägen, alternativ 1
TRAPPA
+78
SCEN
TRA
PPA
1:12
1:12
+92
1:30
1:12
HISS
STATION
Skala 1:1000
18
2015-05-21
Koppardalen
Centrala entrén över järnvägen
Trappa (Sickla, Nacka)
19
2015-05-21
Koppardalen
Centrala entrén över järnvägen, alternativ 2
ENTRÉBALKONG
LÄKTARBALKONG
+79
HISS
1:12
SCEN
1:12
+92
TRA
PPA
STATION
Skala 1:1000
20
2015-05-21
Koppardalen
Centrala entrén över järnvägen, alternativ 2
Industriell struktur (Duisburg Nord, Tyskland)
Industriell struktur (Zeche Zollverein, Essen, Tyskland)
21
Bengt Lindroos förslag till svenska paviljongen i Sevilla
Naturrum (Vänerskärgården)
2015-05-21
Koppardalen
Östra entrén
Naturrum eller
fiskesportcentrum
Turbåtsbrygga
Utsiktsplats
Döda fallen
Torglik
markbeläggning
Entré till Döda fallen
Info Döda fallen
Toaletter mm
Torn
Lek
u
g,
in
er r
rk ila
pa usb
h
pp
st
äl
ln
in
g
Skala 1:2000
22
Vattenlek vid Naturrum
Naturrum (Vänerskärgården)
2015-05-21
Koppardalen
Östra delen: Outdoor - aktivt friluftsliv i staden
Älvpromenad (Linköping)
Öppet mot vattnet
Bad
Naturupplevelse
23
Lek
Aktivitet
2015-05-21
Koppardalen
Ett förslag grundat i Koppardalens historia
Avesta var från 1630-talet en av de första platser i Sverige där den
dyrbara kopparmalmen från Stora Kopparberget förädlades, i stället
för att gå på export. Kopparverket kom efterhand att avvecklas. I stället etablerades Avesta Jernverk där järnmalm förädlades till järn och
stål. Denna utveckling var däremot inte unik för Avesta utan spreds
i hela Bergslagen under 1700-talet som en följd av en brant ökande
efterfrågan på världsmarknaden.
Med industrialismens genombrott på 1870-talet etablerades också
andra industrier vid forsen. 1894 lät Stockholms Superfosfat Fabriks
AB bygga en fabrik vid Månsbo norr om forsen. På södra sidan, nedströms forsen, lät Avesta Sulfataktiebolag 1907 bygga en sulfatfabrik
för tillverkning av pappersmassa, varför även timmerflottning pågick
här. Intill låg även ett sågverk. Pappersmasseproduktionen lades ner
1920 då Avesta Jernverk köpte fabrikslokalerna och använde dem till
att hysa kolugnar. Utöver det etablerades energiproduktion genom
att två vattenkraftverk anlades dels järnverkets eget Avesta Storfors
kraftverk 1898, dels nedströms vid Lilla forsen av Norbergs gruvaktiebolag 1896.
Landskap
Historia
Dalälvens uråldriga flodfåra med tillgång till Avestaforsens vattenkraft
var avgörande för den protoindustriella produktion som etablerades här
redan vid 1600-talets början. Älvdalen består i detta avsnitt av höjdryggar både åt norr och söder nedanför vilka produktionsanläggningarna
byggts upp på vattennära mark. Platsen för Kopparverket och sedermera Järnverket, söder om Stora forsen, var ett delta där en å med
förgreningar flöt parallellt med älven och bildade en vik innanför verket.
På 1700-talet låg verket på Bruksholmen som således var kringfluten
av vatten med forsen åt norr och ån med viken på insidan. Även åns
vattenkraft nyttjades av järnverket. Åt söder låg sågverket med sulfatfabriken och norr om forsen superfosfatfabriken, även den låglänt. Denna
topografi är identifierbar långt in på 1900-talet men viken fylls igen och
vattensambandet bryts, som en följd av att Dalälven reglerades i detta
avsnitt.
Förslag
De utmaningar som topografin ger föreslås överbryggas med tre broförbindelser. Först en gångbro med trappa som överbryggar den stora
barriäreffekt - mellan Avestas centrum, järnvägsstationen och Verket
- som höjdskillnaden, landsvägen och järnvägen innebär. Där förbindelsen tar mark anordnas en platsbildning som blir Verkets nya knutpunkt.
Brons utformning kan ses som en samtida tolkning av den grova mekanik som 1600 och 1700-talens metallframställning präglades av. Ytterligare en gångbro över järnvägen föreslås längre österut som förbinder
grönområdet Sågbo med ny bostadsbebyggelse i anslutning till den
f.d. Sulfatfabriken och Döda fallen. För att förbättra förutsättningarna
för ett aktivt friluftsliv föreslås en tredje gång- och cykelbro över forsen
mellan Koppardalen och Månsbo. Broarna ansluter till befintlig kulturmiljö på ett varsamt sätt samtidigt som de bidrar med en ny arkitektonisk kvalitet. Även historiskt har bruksmiljön präglats av broar – över
älven, över viken och över ån.
Detalj av karta över Avesta järnverk med titeln ”Avesta Krono-Bruk, Stora Kopparbergs Län, Grytnäs Sockn, til des Belägenhet,
Vattenledningar, Dambygnader och Verkstäder afmätt 1759 af Er. Geuster.” Kartan är uppochnedvänd för att ha samma orientering som
övrigt kartmaterial i denna presentation. Lägg märke till åns och vikens sträckning parallellt med älven. Källa: Avesta kommun
24
2015-05-21
Koppardalen
Ett förslag grundat i Koppardalens historia
Struktur
Historia
Utgångspunkten för den struktur som utvecklats på platsen över tid
är älvdalens sträckning och bergsryggarnas form. Både landsvägens och järnvägens sträckningar längs höjdryggen söder om Dalälven understryker topografins ost-västliga orientering men fungerar
därmed som en avskiljande barriär. Även Verkets fysiska tillväxt har
följt dessa expansionsriktningar, dikterade av forsens riktning.
Koppardalen ramas in av den äldre Kyrkbron i väster som ansluter till
Avestas äldsta centrum och åt öster landsväg 68 med högbron vid
Döda fallen.
Förslag
Verket har successivt byggts ut åt öster. Denna riktning tas som
utgångspunkt för placering av ny bebyggelse mellan Verket och
Sulfatfabriken.
I öster angörs Koppardalen från väg 68 där naturområdet Döda
fallen möter besökaren. Såväl en ordnad entrépunkt, som vandringsstigar och ett naturrum vid Dalälven lyfter fram naturupplevelsen och
gör den mer tillgänglig. Detta kan också vara utgångspunkten för
de gång- och cykelbanor som går kontinuerligt längs båda älvstränderna.
”Motiv från Avesta, Dalarna.” Osignerat fotografi 1925. Järnverket och kraftverken vid stora forsen. I förgrunden syns en del av verket som inte finns
kvar i dag. I förgrunden syns också den vik som senare utfylldes. Källa: Jernkontoret
Avesta Bruk 1877. Foto Låebsson. Källa: Jernkontoret
25
2015-05-21
Koppardalen
Ett förslag grundat i Koppardalens historia
Byggnader och anläggningar för produktion
Historia
Fysiska rester i form av byggnader, kanaler och anläggningar finns
kvar efter två av de tre industrierna. Dessa två låg som två tyngdpunkter, skilda åt av viken mellan dem. 1900-talets industriella utveckling med en expanderande stålindustri, som följd av branschens
strukturrationalisering, ledde b.la. till att området mellan industriernas
fylldes ut och hårdgjordes. Detta för att tillgodose behovet av ytor för
upplag och hantering av gods.
Förslag
Befintliga f.d. produktionsbyggnader är både kulturhistoriska och
funktionella resurser och kan med fördel återbrukas för olika funktioner – företagande, handel och bostäder. Det centralt belägna f.d.
Kallvalsverket är genom sitt strategiska läge ”mitt i byn” ett exempel
på en generell byggnad som kan vara multifunktionell – kulturhus,
företagshotell, kommunal förvaltningsbyggnad etc.
”Avesta - parti av järnverket med Avestaforsen.” Vykort från 1920-talet. Källa: Jernkontoret
Foto från 1895. ” Avesta Järnverk. Närmast taket på Månsbo klorat fabrik, på andra sidan även
valsverket, hyttan m.m.” Lägg märke till stadsbebyggelsen i bakgrunden. Källa: Jernkontoret
Avesta 1895. I bilden syns viken till vänster med timmer. Bilden är tagen uppströms med verket och
kyrkan i fonden. Källa: Jernkontoret
”Avesta Forssen”, vykort från 1920-talet. I fonden syns Sulfatfabriken med sina skorstenar. Källa:
Jernkontoret
I det alternativa förslag, där den igenfyllda viken och ån återskapas
som en förlängning på den befintliga ån, kan ytterligare variationer på
det ovan nämnda temat bro tillämpas. Genom att anlägga ett vattendrag, för lekande harr, i den stora hårdjorda ytan på utfyllnad skulle
en rad nya upplevelser kunna tillföras i miljön. På så sätt återskapas
flera värden – både med avseende på natur- och kulturmiljö.
För att förstärka karaktären av två tyngdpunkter kan en ny by med
bostäder anläggas i anslutning till Sulfatfabriken, detta som en pendang till järnverket med dess äldre bostadsbebyggelse i Gamla byn
vid kyrkan. Tyngdpunkterna Verket och Sulfatfabriken förstärks båda
av älvnära grönområden - parken vid Gamla byn respektive naturområdet Döda fallen med de nya bostäderna.
26
2015-05-21