STRUKTURPLAN FÖR KOPPARDALEN I AVESTA
STRUKTURPLAN FÖR KOPPARDALEN I AVESTA Underlag för planprogram 2015-05-21 Koppardalen Innehåll strukturplan Utgångspunkter - kvaliteter 3 Läge och samband 5 Idé 6 Illustrationsplan - alternativ 1 7 Illustrationsplan - alternativ 2 8 Struktur9 Gator Platser Park och natur Mötet med vattnet Kulturmiljö Innehåll och tyngdpunkter Etapper Västra delen 13 Östra delen 14 Centrala delen 15 Centrala entrén över järnvägen 18 Östra entrén 22 Ett förslag grundat i Koppardalens historia 24 Medverkande från Nyréns Arkitektkontor Sofia Westerlund, planeringsarkitekt Mårten Setterblad, landskapsarkitekt Urban Nilsson, byggnadsantikvarie Jörgen Åström, arkitekt Carlotta Basoli, landskapsarkitekt 2 2015-05-21 Koppardalen Utgångspunkter - kvaliteter Älven Naturen Vy från öster Gröna noder 3 2015-05-21 Koppardalen Utgångspunkter - kvaliteter Västra industrikärnan Östra industrikärnan Gamla byn Vy från norr 4 2015-05-21 Koppardalen Läge och samband 5 2015-05-21 Koppardalen Idé Stärk 3 tyngdpunkter och 3 karaktärer: • Centralt kulturkluster • A ktivt friluftsliv i blandstaden • A ttraktivt boende vid vattnet Sammankoppla med centrum och över älven Komplettera älvpromenaden längs hela Koppardalen Skapa nya platser och entréer Gör park och natur till påtagliga kvaliteter i Koppardalen Möjliggör aktivt friluftsliv och urban aktivitet i det offentliga rummet Tillgängliggör älvrummet och vattnet Tillför mer vatten Ta tillvara och vidarutveckla det unika kulturarvet i industrimiljöerna 6 2015-05-21 Koppardalen Illustrationsplan - alternativ 1 Skala 1:5000 7 2015-05-21 Koppardalen Utgångspunkter - alternativ Illustrationsplan kvaliteter 2 Skala 1:5000 8 2015-05-21 Koppardalen Struktur Gator Platser Övergripande gata Lokal gata Älvpromenaden Gång- eller cykelväg Järnvägen 9 2015-05-21 Koppardalen struktur Park och natur Natur Park Älvpromenaden Gång- eller cykelväg 10 Mötet med vattnet Naturfront Parkfront Kaj Byggnad 2015-05-21 Koppardalen Struktur Kulturmiljö Klassade byggnader och anläggningar Övriga byggnader och anläggningar av särskilt intresse (Nyréns bedömning) Belysningsmaster 11 2015-05-21 Koppardalen Struktur Eventplats vid vattnet Rekreation och badliv Urbana aktiviteter Park vid vattnet Parken vid vattnet Centrala entrén Ny entréplats med koppling till centrum Naturrum mm Naturupplevelse Läge för förskola Östra entrén Innehåll och tyngdpunkter Etapper Strukturen består av tre bebyggelsedelar. De kvartersblock som är redovisade har mått som medger flexibilitet i användning. Genom gatustrukturen är de tillgängliga för angöring. Varje delområde kan utgöra en eller flera etapper. Etappordningen kan vara flexibel men det är en fördel om varje etapp färdigställs som sammanhållande miljö. Yttre miljö, platser, parker och friluftsfunktioner kan färdigställas som egna etapper. Centralt kulturkluster. Användning företrädesevis: kultur, utbildning, centrumfunktioner, kontor, sport, fritid. Centralt kulturkluster. Blandstaden. Blandade verksamheter som ej är störande eller alstrar tung trafik: Lätt industri, kontor, utbildning, handel, sport, fritid, bostäder. Blandstaden. Attraktivt boende vid vattnet. Attraktivt boende vid vattnet. Företrädesevis bostäder eftersom läget har stora boendekvaliteter men kan även vara verksamheter. Stranden och naturen runt Döda fallen kompletteras med funktioner för friluftsliv. 12 2015-05-21 Koppardalen Västra delen: Kulturkluster - kopplat till centrum Rest a Verket urang Spor thall ny trappa och hiss Nytt stadsliv i äldre industrimiljö (Sickla, Nacka) Skala 1:3000 gång bro m ot ce ntrum station Nytt innehåll (Gasverksområdet, Amsterdam) 13 Multifunktionell byggnad (Dieselverkstaden Sickla, Nacka) 2015-05-21 Koppardalen Östra delen: Attraktivt boende - vid vattnet Park vid vattnet Bostäder Förskola Bostäder Bostäder Trappa och gångbro i grönstråk Skala 1:3000 Stråk genomSulfatfabriken (Gasverksområdet, Amsterdam) 14 Boende vid vattnet (Täby) Tillgängliggör vattnet. Skala och struktur likt Gamla Byn 2015-05-21 Koppardalen Centrala delen: Blandstaden - event, sport, bad, rekreation, handel, boende Tillfälliga event Urban aktivitet Nytt bad (Köpenhamn) 15 Boule och servering (Sickla, Nacka) Plats för möten och evenemang (Toronto) 2015-05-21 Koppardalen plats vid vattnet ny g ångb ro öv er äl ven Centrala delen: Blandstaden - event, sport, bad, rekreation, handel, boende - alternativ 1 bad ny plats park vid vattnet ett e ller fl era k varte r angö r läng ingsgat a s jär nv för in lastn ägen ing järnväg Skala 1:3000 16 2015-05-21 Koppardalen vatten leds öppet genom park för fiske, lek och bad plats vid vattnet ny g ångb ro öv er äl ven Centrala delen: Blandstaden - event, sport, bad, rekreation, handel, boende - alternativ 2 ny plats bad ett e park vid vattnet ller fl era k varte r angö r läng ingsgat a s jär nv för in lastn ägen ing järnväg Skala 1:3000 17 2015-05-21 Koppardalen Centrala entrén över järnvägen, alternativ 1 TRAPPA +78 SCEN TRA PPA 1:12 1:12 +92 1:30 1:12 HISS STATION Skala 1:1000 18 2015-05-21 Koppardalen Centrala entrén över järnvägen Trappa (Sickla, Nacka) 19 2015-05-21 Koppardalen Centrala entrén över järnvägen, alternativ 2 ENTRÉBALKONG LÄKTARBALKONG +79 HISS 1:12 SCEN 1:12 +92 TRA PPA STATION Skala 1:1000 20 2015-05-21 Koppardalen Centrala entrén över järnvägen, alternativ 2 Industriell struktur (Duisburg Nord, Tyskland) Industriell struktur (Zeche Zollverein, Essen, Tyskland) 21 Bengt Lindroos förslag till svenska paviljongen i Sevilla Naturrum (Vänerskärgården) 2015-05-21 Koppardalen Östra entrén Naturrum eller fiskesportcentrum Turbåtsbrygga Utsiktsplats Döda fallen Torglik markbeläggning Entré till Döda fallen Info Döda fallen Toaletter mm Torn Lek u g, in er r rk ila pa usb h pp st äl ln in g Skala 1:2000 22 Vattenlek vid Naturrum Naturrum (Vänerskärgården) 2015-05-21 Koppardalen Östra delen: Outdoor - aktivt friluftsliv i staden Älvpromenad (Linköping) Öppet mot vattnet Bad Naturupplevelse 23 Lek Aktivitet 2015-05-21 Koppardalen Ett förslag grundat i Koppardalens historia Avesta var från 1630-talet en av de första platser i Sverige där den dyrbara kopparmalmen från Stora Kopparberget förädlades, i stället för att gå på export. Kopparverket kom efterhand att avvecklas. I stället etablerades Avesta Jernverk där järnmalm förädlades till järn och stål. Denna utveckling var däremot inte unik för Avesta utan spreds i hela Bergslagen under 1700-talet som en följd av en brant ökande efterfrågan på världsmarknaden. Med industrialismens genombrott på 1870-talet etablerades också andra industrier vid forsen. 1894 lät Stockholms Superfosfat Fabriks AB bygga en fabrik vid Månsbo norr om forsen. På södra sidan, nedströms forsen, lät Avesta Sulfataktiebolag 1907 bygga en sulfatfabrik för tillverkning av pappersmassa, varför även timmerflottning pågick här. Intill låg även ett sågverk. Pappersmasseproduktionen lades ner 1920 då Avesta Jernverk köpte fabrikslokalerna och använde dem till att hysa kolugnar. Utöver det etablerades energiproduktion genom att två vattenkraftverk anlades dels järnverkets eget Avesta Storfors kraftverk 1898, dels nedströms vid Lilla forsen av Norbergs gruvaktiebolag 1896. Landskap Historia Dalälvens uråldriga flodfåra med tillgång till Avestaforsens vattenkraft var avgörande för den protoindustriella produktion som etablerades här redan vid 1600-talets början. Älvdalen består i detta avsnitt av höjdryggar både åt norr och söder nedanför vilka produktionsanläggningarna byggts upp på vattennära mark. Platsen för Kopparverket och sedermera Järnverket, söder om Stora forsen, var ett delta där en å med förgreningar flöt parallellt med älven och bildade en vik innanför verket. På 1700-talet låg verket på Bruksholmen som således var kringfluten av vatten med forsen åt norr och ån med viken på insidan. Även åns vattenkraft nyttjades av järnverket. Åt söder låg sågverket med sulfatfabriken och norr om forsen superfosfatfabriken, även den låglänt. Denna topografi är identifierbar långt in på 1900-talet men viken fylls igen och vattensambandet bryts, som en följd av att Dalälven reglerades i detta avsnitt. Förslag De utmaningar som topografin ger föreslås överbryggas med tre broförbindelser. Först en gångbro med trappa som överbryggar den stora barriäreffekt - mellan Avestas centrum, järnvägsstationen och Verket - som höjdskillnaden, landsvägen och järnvägen innebär. Där förbindelsen tar mark anordnas en platsbildning som blir Verkets nya knutpunkt. Brons utformning kan ses som en samtida tolkning av den grova mekanik som 1600 och 1700-talens metallframställning präglades av. Ytterligare en gångbro över järnvägen föreslås längre österut som förbinder grönområdet Sågbo med ny bostadsbebyggelse i anslutning till den f.d. Sulfatfabriken och Döda fallen. För att förbättra förutsättningarna för ett aktivt friluftsliv föreslås en tredje gång- och cykelbro över forsen mellan Koppardalen och Månsbo. Broarna ansluter till befintlig kulturmiljö på ett varsamt sätt samtidigt som de bidrar med en ny arkitektonisk kvalitet. Även historiskt har bruksmiljön präglats av broar – över älven, över viken och över ån. Detalj av karta över Avesta järnverk med titeln ”Avesta Krono-Bruk, Stora Kopparbergs Län, Grytnäs Sockn, til des Belägenhet, Vattenledningar, Dambygnader och Verkstäder afmätt 1759 af Er. Geuster.” Kartan är uppochnedvänd för att ha samma orientering som övrigt kartmaterial i denna presentation. Lägg märke till åns och vikens sträckning parallellt med älven. Källa: Avesta kommun 24 2015-05-21 Koppardalen Ett förslag grundat i Koppardalens historia Struktur Historia Utgångspunkten för den struktur som utvecklats på platsen över tid är älvdalens sträckning och bergsryggarnas form. Både landsvägens och järnvägens sträckningar längs höjdryggen söder om Dalälven understryker topografins ost-västliga orientering men fungerar därmed som en avskiljande barriär. Även Verkets fysiska tillväxt har följt dessa expansionsriktningar, dikterade av forsens riktning. Koppardalen ramas in av den äldre Kyrkbron i väster som ansluter till Avestas äldsta centrum och åt öster landsväg 68 med högbron vid Döda fallen. Förslag Verket har successivt byggts ut åt öster. Denna riktning tas som utgångspunkt för placering av ny bebyggelse mellan Verket och Sulfatfabriken. I öster angörs Koppardalen från väg 68 där naturområdet Döda fallen möter besökaren. Såväl en ordnad entrépunkt, som vandringsstigar och ett naturrum vid Dalälven lyfter fram naturupplevelsen och gör den mer tillgänglig. Detta kan också vara utgångspunkten för de gång- och cykelbanor som går kontinuerligt längs båda älvstränderna. ”Motiv från Avesta, Dalarna.” Osignerat fotografi 1925. Järnverket och kraftverken vid stora forsen. I förgrunden syns en del av verket som inte finns kvar i dag. I förgrunden syns också den vik som senare utfylldes. Källa: Jernkontoret Avesta Bruk 1877. Foto Låebsson. Källa: Jernkontoret 25 2015-05-21 Koppardalen Ett förslag grundat i Koppardalens historia Byggnader och anläggningar för produktion Historia Fysiska rester i form av byggnader, kanaler och anläggningar finns kvar efter två av de tre industrierna. Dessa två låg som två tyngdpunkter, skilda åt av viken mellan dem. 1900-talets industriella utveckling med en expanderande stålindustri, som följd av branschens strukturrationalisering, ledde b.la. till att området mellan industriernas fylldes ut och hårdgjordes. Detta för att tillgodose behovet av ytor för upplag och hantering av gods. Förslag Befintliga f.d. produktionsbyggnader är både kulturhistoriska och funktionella resurser och kan med fördel återbrukas för olika funktioner – företagande, handel och bostäder. Det centralt belägna f.d. Kallvalsverket är genom sitt strategiska läge ”mitt i byn” ett exempel på en generell byggnad som kan vara multifunktionell – kulturhus, företagshotell, kommunal förvaltningsbyggnad etc. ”Avesta - parti av järnverket med Avestaforsen.” Vykort från 1920-talet. Källa: Jernkontoret Foto från 1895. ” Avesta Järnverk. Närmast taket på Månsbo klorat fabrik, på andra sidan även valsverket, hyttan m.m.” Lägg märke till stadsbebyggelsen i bakgrunden. Källa: Jernkontoret Avesta 1895. I bilden syns viken till vänster med timmer. Bilden är tagen uppströms med verket och kyrkan i fonden. Källa: Jernkontoret ”Avesta Forssen”, vykort från 1920-talet. I fonden syns Sulfatfabriken med sina skorstenar. Källa: Jernkontoret I det alternativa förslag, där den igenfyllda viken och ån återskapas som en förlängning på den befintliga ån, kan ytterligare variationer på det ovan nämnda temat bro tillämpas. Genom att anlägga ett vattendrag, för lekande harr, i den stora hårdjorda ytan på utfyllnad skulle en rad nya upplevelser kunna tillföras i miljön. På så sätt återskapas flera värden – både med avseende på natur- och kulturmiljö. För att förstärka karaktären av två tyngdpunkter kan en ny by med bostäder anläggas i anslutning till Sulfatfabriken, detta som en pendang till järnverket med dess äldre bostadsbebyggelse i Gamla byn vid kyrkan. Tyngdpunkterna Verket och Sulfatfabriken förstärks båda av älvnära grönområden - parken vid Gamla byn respektive naturområdet Döda fallen med de nya bostäderna. 26 2015-05-21
© Copyright 2024