Rena Rum - Hygiene Diagnostics AB

Eliminera och förebygga
Grundprinciperna för städvalidering kommer
från hur man arbetar med processvalidering
och ”cleaning validation” inom läkemedelsindustrin. Valideringen handlar om eliminera och
förebygga risker. Dålig rengöring skulle kunna få
katastrofala följder om exempelvis aktiva rester
lämnas kvar och kan korskontaminera andra
läkemedel.
Den viktigaste principen är att det finns verifierbara krav att validera mot. Ospecifika önskemål av typen ”det ska vara kliniskt rent” får inte
förekomma om städprocessen ska kunna valideras. Vid kravformulering är det således viktigt att
alltid ha en verifieringsmetod i åtanke. Av samma
anledning är det en bra idé att numrera kraven
då det ger spårbarhet.
Bild 1. EnsureClean© flödeschema
Dokumentera och rapportera
En annan viktig grundprincip är att alla kontroller måste dokumenteras och rapporteras. Enkelt
uttryckt kan man säga att om något inte dokumenteras så har det inte hänt. Syftet är att det ska
gå att bevisa att en process eller metod fungerar
effektivt och reproducerbart utifrån bestämda
förutsättningar. Avvikelser måste kunna kommuniceras uppåt i en organisation. Åtgärder och
förbättringar behöver i regel också ett beslutsunderlag. Allt detta kräver att saker skrivs ner i
samband med när det sker.
Det personliga ansvaret visas genom att signera
dokumenten. Det låter lite byråkratiskt, men
idag finns många bra IT-verktyg som effektiviserar dokumentationen och sparar papper.
Valideringsprocessen
Själva valideringsprocessen består av ett antal
steg och faser. För att komma igång behöver en
valideringsgrupp sättas ihop med ett mandat från
sjukhusets ledning. Gruppen bör bestå av en projektledare, vårdhygienansvarig, ansvarig servicechef samt städkontrollanter och städledare från
landsting och städföretag. Alla krav som behöver
valideras gås igenom i gruppen. Saknas underlag
kan det behövas riskanalys.
Städprocessen kartläggs i detalj och det fastställs vilka metoder, frekvenser och material
som ska användas. Valideringsledaren skriver
sedan en plan med testprotokoll tillsammans
med gruppen som beskriver vad som ska göras
och vilka acceptanskriterier som ska gälla för
kontrollerna.
IQ, OQ och PQ
Valideringskontrollerna delas in i tre faser i
kronologisk ordning som brukar kallas kvalificeringsfaserna IQ, OQ och PQ. Under installationsfasen IQ kontrolleras grundförutsättningar
som instruktioner, utbildning och material. När
detta är avklarat går man vidare med funktionskvalificeringen OQ. I denna fas verifieras att de
funktioner och metoder som ingår i städprocessen verkligen fungerar. Funktionskontroller kan
t.ex. vara att kontrollera städmetodens utförande, rapporteringssystem, förvaringsutrymmen
och tvättprogram.
Den sista och mest komplicerade fasen är
processkvalificeringen PQ. Under denna fas
kontrolleras genom mätningar att städprocessen
RenaRum 8/2015
23