1. No category

Demokratitorg våren 2015
- En redaktionell sammanställning av ungdomars tankar
och åsikter från samtliga Demokratitorg våren 2015
1
Inledning
Demokratitorg är en metod som ger förutsättningar för möten
och god dialog mellan beslutsfattare och unga i regionen.
Metoden utgör en plattform där unga får formulera sina åsikter
och lyfta dessa direkt till beslutsfattare. Politikerna i sin tur
får pröva sina tankar och idéer mot en viktig målgrupp, samt
lyssna av hur unga människor tänker om regionen och dess
verksamhetsområden.
Ett Demokratitorg består av fem stationer där varje station
bemannas av minst en politiker. Höstens Demokratitorg har
kretsat kring fyra återkommande teman: 1. Framtid, jobb, och
utbildning, 2. Kollektivtrafik och infrastruktur, 3. Hälsa och
vård samt 4. Fritid och kultur. Alla teman har anknytning till
regionens verksamhetsområden. Det femte temat har varierat
från skola till skola och berott på vad eleverna själva önskat få
diskutera. Alla teman har haft de ungas perspektiv som utgångpunkt.
Om Demokratitorg
På uppdrag av Västra Götalandsregionen har Pedagogiskt Centrum vid GR Utbildning genomfört Demokratitorg runtom i
regionen sedan 2007. Under årens lopp har 103 Demokratitorg
genomförts vid 68 gymnasieskolor i 39 kommuner. 5085 gymnasieelever och 271 regionpolitiker har deltagit i Demokratitorg.
Projektledare: Sofia Reimer
Redaktör: Karin Johansson
Text: Johan Borvén, Christina Hedén Danielsson, Rasmus
Jonsson, Ingela Lundh, Åsa Nilsson, Linéa Svensson, Thomas
Lidén, Karl Johannesson, Björn Jansson, Josefin Claesson, Kristoffer Creutz, Karin Johansson.
Foto: Sofia Reimer
Alla samtal dokumenteras av en sekreterare. Det här materialet
är en redaktionell bearbetning av de diskussioner som fördes
under de tio Demokratitorg som genomfördes under våren
2015. Sammanställningen lyfter genom citat och direkta förslag
fram elevernas åsikter och kan beröra både regionala frågor
och frågor som inte är direkt kopplade till regionalt beslutsfattande.
Diskussionernas karaktär och fokus skiljer sig åt beroende på
skola. För att kunna överblicka diskussionerna efter intresseområde fungerar stationernas teman som rubriker i det här
materialet. Varje tema inleds med en kort inledande text om
vilka generella diskussioner som engagerat de unga. Därefter
sammanfattas varje skola separat.
Det här materialet kan med fördel användas som underlag för
vidare diskussioner av politiker och deltagande skolor.
2
Medverkande skolor
De la Gardiegymnasiet, Lidköping
Gullmarsgymnasiet, Lysekil
De la Gardiegymnasiet är en kommunal gymnasieskola
centralt belägen i Lidköping. Med över 2000 elever och cirka
300 anställda är det Skaraborgs största gymnasieskola. Med ett
stort utbud av program och kurser, modern teknik, nytänkande
och fräscha lokaler är det gymnasieskolan för framtiden. Här
finns möjlighet att välja bland ett stort utbud av individuella
val och en mängd olika språk. Skolans elevkår är stark och
driver bland annat frågor för att öka elevernas trivsel på skolan.
På demokratitorget deltog cirka 60 elever från årskurs ett på
samhällsvetenskapsprogrammet.
Campus Väst - Gullmarsgymnasiet är en kommunal gymnasieskola i Lysekil med cirka 650 elever fördelade på 14
program, såväl studieförberedande och yrkesförberedande.
Under samma tak som gymnasiet finns den kommunala
vuxenutbildningen. I personalen finns cirka 100 personer.
Sedan våren 2012 är skolan belägen i nya lokaler med vackert
havsnära läge. Gullmarsgymnasiet erbjuder utöver nationella
program riksrekryterande utbildning med inriktning mot
marinbiologi och marint naturbruk. I demokratitorget deltog
50 elever från årskurs ett på samhällsvetenskapsprogrammet
och ekonomiprogrammet.
Fridagymnasiet, Vänersborg
Fridagymnasiet är en liten fristående gymnasieskola med 145
elever och 20 medarbetare. Skolan erbjuder 4 studieförberedande program, humanistiska-, naturvetenskapliga-, ekonomiska- och samhällsvetenskapliga programmet. Här finns
möjlighet att bli diplomerad gymnasieekonom, en examen
som visar att du har de kunskaper som arbetsliv och högskola
kräver. På det naturvetenskapliga programmet erbjuds inriktningarna natur/natur och natur/samhälle. Skolan har funnits
i Vänersborg sedan hösten 2006 och eleverna kommer framförallt från Vänersborg och Trollhättan men här finns även
elever från närliggande kommuner. På Demokratitorget deltog
40 elever från årskurs ett och två på ekonomiprogrammet,
samhällsvetenskapsprogrammet och humanistiska programmet.
Ingrid Segerstedts Gymnasium,
Göteborg
Ingrid Segerstedts gymnasium är en relativt liten friskola med
cirka 300 elever och 25 medarbetare. Skolan grundades 2000
och finns i centrala Göteborg. Här bedrivs studier inom det
samhällsvetenskapliga programmet med speciell inriktning på
internationella studier och journalistik. Skolan arbetar med
rollspel, projekt och ämnesövergripande teman och lägger stor
vikt vid elevinflytande och elevdemokrati. Eleverna kommer
främst från Göteborgsregionen. På Demokratitorget deltog 45
elever från samhällsvetenskapsprogrammet.
Katedralskolan, Skara
Katedralskolan i Skara är en väletablerad kommunal gymnasieskola med anor tillbaka till första hälften av 1600-talet.
Idag erbjuder skolan ett varierat utbud av såväl studieförberedande som yrkesprogram. Verksamheten omfattar omkring
800 elever och upptagningsområdet är framförallt området
runt Skara och Götene. På Demokratitorget deltog cirka 60
elever från samhällsvetenskapsprogrammet, music and produktion och introduktionsprogrammet.
3
Lindholmens Tekniska Gymnasium,
Göteborg
Lindholmens tekniska gymnasium i Göteborg är en kommunal skola med cirka 850 elever. Av dessa studerar runt 180 på
teknikprogrammet, som har fyra inriktningar; samhällsbyggande och miljö, produktionsteknik, informations- och medieteknik samt teknikvetenskap. Eleverna på teknikprogrammet
läser samhällskunskap i årskurs ett och därifrån deltog ett
sextiotal elever på demokratitorget.
Marks gymnasieskola, Mark
Marks Gymnasieskola är en stor kommunal gymnasieskola
med cirka 850 elever och drygt 100 pedagoger och övrigt
personal. Skolan är belägen i kommunens utbildningscentrum Kunskapens Hus och lockar förutom kommunens egna
elever även elever från kringliggande kommuner och från
hela Sverige, eftersom här också finns riksidrottsgymnasium.
Eleverna kan välja mellan fem olika högskoleförberedande
program och sex yrkesprogram, introduktionsprogram och
gymnasiesärskola. På Demokratitorget deltog 50 elever från
årskurs tre vid barn- och fritidsprogrammet samt årskurs ett
och tre vid samhällsvetenskapsprogrammet.
Mimers hus, Kungälv
Nils Ericsonsgymnasiet, Trollhättan
Nils Ericsonsgymnasiet är en kommunal gymnasieskola med
cirka 650 elever och 70 medarbetare. På skolan finns programmen barn- och fritid, industriteknisk, naturvetenskap,
teknik, VVS- och fastighet, vård- och omsorg samt introduktionsprogrammen. Skolan har funnits i Trollhättan sedan
1963. Eleverna kommer framförallt från Trollhättan men även
ungdomar från bland annat Vänersborg, Grästorp, Lilla Edet
och Nossebro går på skolan. På demokratitorget deltog cirka
60 elever från årskurs tre vid vård- och omsorgsprogrammet,
VVS- och fastighetsprogrammet och teknikprogrammet.
Tranemo Gymnasieskola, Tranemo
Tranemo Gymnasieskola är en liten kommunal gymnasieskola
med cirka 300 ungdomselever och cirka 120 studerande på SFI
och Komvux. Skolan har nio nationella program, varav fem
yrkesprogram och fyra högskoleförberedande, program samt
introduktionsprogrammet. Skolans upptagningsområde är i
första hand den egna kommunen men här finns även en del
elever från grannkommuner. På demokratitorget deltog cirka
60 elever från årskurs ett vid naturvetenskapsprogrammet
och teknikprogrammet samt elever i årskurs två vid bygg- och
anläggningsprogrammet, ekonomiprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet
Mimers Hus Gymnasium är en kommunal skola i centrala
Kungälv. Skolan ligger i Mimers Hus, som även rymmer bland
annat kulturskolan, teater, konsthall och stadsbiblioteket. I
dagsläget har skolan över 1500 elever och cirka 300 lärare och
övrigt personal. Ungefär hälften av skolans elever kommer från
Kungälvs kommun, resterande från andra kommuner i Göteborgsregionen. Skolan erbjuder de flesta nationella programmen varav det estetiska programmet samt skolans idrottsprofil
har riksintag. På Demokratitorget deltog 50 elever från årskurs
två vid samhällsvetenskapsprogrammet.
4
Innehåll
Framtid, jobb och utbildning������������������������������� 6
Fridagymnasiet, Vänersborg������������������������������������������������������ 7
Gullmarsgymnasiet, Lysekil������������������������������������������������������� 7
Ingrid Segerstedts Gymnasium, Göteborg������������������������������� 8
Katedralskolan, Skara������������������������������������������������������������������ 8
Lindholmens Tekniska Gymnasium, Göteborg����������������������� 8
Marks gymnasieskola, Mark������������������������������������������������������� 9
Mimers hus, Kungälv����������������������������������������������������������������� 10
Nils Ericsonsgymnasiet, Trollhättan��������������������������������������� 10
Tranemo Gymnasieskola, Tranemo����������������������������������������� 11
Fritid och Kultur�������������������������������������������������� 12
De la Gardiegymnasiet, Lidköping������������������������������������������ 12
Fridagymnasiet, Vänersborg���������������������������������������������������� 12
Gullmarsgymnasiet, Lysekil����������������������������������������������������� 13
Ingrid Segerstedts Gymnasium, Göteborg����������������������������� 13
Katedralskolan, Skara ��������������������������������������������������������������� 14
Lindholmens Tekniska Gymnasium, Göteborg��������������������� 14
Marks gymnasieskola, Mark����������������������������������������������������� 15
Mimers Hus, Kungälv���������������������������������������������������������������� 15
Nils Ericsonsgymnasiet, Trollhättan��������������������������������������� 16
Tranemo Gymnasieskola, Tranemo����������������������������������������� 16
Mimers Hus, Kungälv���������������������������������������������������������������� 25
Nils Ericsonsgymnasiet, Trollhättan��������������������������������������� 26
Tranemo gymnasieskola, Tranemo����������������������������������������� 26
Valbara teman����������������������������������������������������� 28
De la Gardiegymnasiet, Lidköping
– Jämställdhet och jämlikhet���������������������������������������������������� 28
Fridagymnasiet, Vänersborg
– Integration������������������������������������������������������������������������������� 28
Gullmarsgymnasiet, Lysekil
– Jämställdhet och jämlikhet���������������������������������������������������� 29
Ingrid Segerstedts Gymnasium, Göteborg
– Integration������������������������������������������������������������������������������ 29
Katedralskolan, Skara
– Jämställdhet och jämlikhet���������������������������������������������������� 30
Lindholmens Tekniska Gymnasium,
Göteborg – Miljö och klimat���������������������������������������������������� 31
Marks Gymnasieskola, Mark
– Jämställdhet och jämlikhet���������������������������������������������������� 31
Mimers Hus, Kungälv
– Jämställdhet och jämlikhet���������������������������������������������������� 32
Nils Ericsonsgymnasiet, Trollhättan
– Trygghet����������������������������������������������������������������������������������� 32
Tranemo gymnasieskola, Tranemo
Kollektivtrafik och infrastruktur������������������������ 17
- Miljö och klimat���������������������������������������������������������������������� 33
De la Gardiegymnasiet, Lidköping������������������������������������������ 17
Fridagymnasiet, Vänersborg���������������������������������������������������� 17
Gullmarsgymnasiet, Lysekil����������������������������������������������������� 18
Ingrid Segerstedts Gymnasium, Göteborg����������������������������� 18
Katedralskolan, Skara���������������������������������������������������������������� 19
Lindholmens Tekniska Gymnasium, Göteborg��������������������� 19
Marks Gymnasieskola, Mark���������������������������������������������������� 20
Mimers hus, Kungälv����������������������������������������������������������������� 20
Nils Ericsonsgymnasiet, Trollhättan��������������������������������������� 21
Bilaga 1.Tankar och åsikter från post it-lappar����������������� 34
Tranemo Gymnasieskola, Tranemo����������������������������������������� 21
Mimers hus, Kungälv����������������������������������������������������������������� 36
Hälsa och vård ��������������������������������������������������� 22
De la Gardiegymnasiet, Lidköping������������������������������������������ 22
Fridagymnasiet, Vänersborg���������������������������������������������������� 23
Gullmarsgymnasiet, Lysekil����������������������������������������������������� 23
Ingrid Segerstedts Gymnasium, Göteborg����������������������������� 24
Katedralskolan, Skara���������������������������������������������������������������� 24
Lindholmens Tekniska Gymnasium, Göteborg��������������������� 24
Marks gymnasieskola, Mark ���������������������������������������������������� 25
De la Gardiegymnasiet, Lidköping������������������������������������������ 34
Fridagymnasiet, Vänersborg���������������������������������������������������� 34
Gullmarsgymnasiet, Lysekil����������������������������������������������������� 34
Ingrid Segerstedts Gymnasium, Göteborg����������������������������� 35
Katedralskolan, Skara���������������������������������������������������������������� 35
Lindholmens Tekniska Gymnasium, Göteborg��������������������� 35
Marks Gymnasieskola, Mark���������������������������������������������������� 36
Nils Ericsonsgymnasiet, Trollhättan��������������������������������������� 36
Tranemo Gymnasieskola, Tranemo����������������������������������������� 37
Bilaga 2 Punktlista............................�������������������������� 38
Framtid, jobb och utbildning��������������������������������������������������� 38
Kultur och fritid������������������������������������������������������������������������� 39
Kollektivtrafik����������������������������������������������������������������������������� 40
Vård och hälsa���������������������������������������������������������������������������� 41
5
Framtid, jobb och utbildning
De flesta diskussionerna handlade om svårigheterna att komma in på arbetsmarknaden och att
få sommarjobb. Upplevelsen är att det krävs utbildning och erfarenhet, något som försvårar för
unga att få ett arbete.
▶▶ Många unga önskar mer praktik, både i grundskolan och i gymnasiet. Detta gäller särskilt
de som går studieförberedande program som ofta har lite eller ingen praktik. Detta ger både
arbetslivserfarenhet och en möjlighet att upptäcka vad som finns att välja mellan.
▶▶ Många ungdomar, särskilt på studieförberedande program, planerar att läsa vidare efter gymnasiet. Det känns naturligt för många att flytta för studier och arbete.
▶▶ Det anses generellt vara svårt att hitta sommarjobb. Störst chans har ungdomar genom kommunens feriejobb, vilka många anser behöver bli fler. Det upplevs annars vara svårt för unga
att hitta arbete då de flesta jobb kräver kontakter och att man har fyllt 18 år.
▶▶ Fler billiga bostäder för ungdomar önskas på de flesta orter. Detta eftersom det ofta krävs
långa kötider för att få en hyresrätt och unga har ofta inte råd att köpa en bostadsrätt.
De la Gardiegymnasiet, Lidköping
De flesta av ungdomarna är inställda på att flytta från Lidköping efter gymnasiet, dels för att få uppleva något annat än
sin hemstad, och dels för att de utbildningar som är intressanta
finns i de större städerna som Göteborg och Stockholm. En del
kan tänka sig att komma tillbaka efter avslutade högskolestudier. Det som uppskattas med Lidköping är att det är en mysig
och lagom stor stad, men utbudet är för litet för att man ska
vilja bo kvar.
”Det känns lättare att flytta till Göteborg om man vill läsa
vidare.”
”Har man haft ett sommarjobb så får man inte ha ett jobb till,
då är det någon annans tur.”
”Det kan vara svårt att hitta sommarjobb. En del säger att det
bara är att gå runt och lämna CV, men det funkar inte för det är
väldigt många som inte är intresserade av att anställa. De kräver
utbildning eller erfarenhet. Man kan ju söka i kommunen men
det finns chans att man inte får det heller. De som får sommarjobb är de som redan har jobbat eller har kontakter.”
Flera tror att det är bra att ha haft olika sommarjobb för att
få erfarenhet och ett CV att visa upp vid jobbsökande. Några
anser att det vore bra att koppla undervisningen mer till arbetsmarknaden. Framför allt för de som går samhällsprogrammet som inte har fått så stor inblick i olika yrken och branscher
än. Det är annorlunda för de som går ett yrkesprogram.
”Om man ska söka jobb finns det på pappret att man har jobbat
tidigare.”
”Söka sommarjobb känns som en bra grund. Jag har ett jobb i
vanliga fall på helger, men många av mina kompisar har svårt
att få jobb. Det är inte så många som kan komma in på kommunjobben. Kan man skapa fler sådana jobb och kan lönen blir
bättre? Jag tjänar det dubbla mot vad de som har kommunjobb
tjänar.”
6
Framtid, jobb och ut
bildning
Fridagymnasiet, Vänersborg
Gullmarsgymnasiet, Lysekil
En önskan finns om att kommunen behöver satsa mer på att
erbjuda sommarjobb till alla ungdomar för att de ska få en
möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden. Någon menar
att om ferieperioderna kortas ner kan fler ungdomar få några
veckor var.
Ungdomarna uttrycker ett tydligt missnöje med att det satsas
för lite på de unga som är bofasta i Lysekil. Istället tycker de
att det mesta som byggs eller satsas på är riktat mot äldre eller
de tillfälliga sommargästerna. Ungdomarna vill ha fler ungdomsgårdar eller kaféer där de kan hänga. Det finns också ett
missnöje med att man under de senaste åren lagt ner många av
programmen på skolan, exempelvis estet och musiklinjen, på
grund av för få sökanden. Ungdomarna tycker att programmen
borde kunna hållas öppna men att de få som söker de mindre
programmen kan läsa många av sina ämnen tillsammans med
elever på de större programmen.
Flera önskar prao för att få en möjlighet att komma ut och arbeta. Likaså lyfter många att de kommunala sommarjobben är
för få. Flera pratade om att endast 65 av 300 sökanden hade fått
sådant sommarjobb och att dessa är särskilt viktiga eftersom
privata företag ofta anställer baserat på tidigare arbetslivserfarenheter eller genom kontakter. De menar att detta skapar
problem i och med att de som redan är på arbetsmarknaden
blir mer och mer attraktiva hos arbetsgivarna och de som står
utanför hamnar alltmer efter.
”Det är svårt att få sommarjobb från början. De som redan haft
det kan skriva det i sitt cv och sen får de fler. Annars är det svårt
att komma in”.
När det gäller de privata företagen tycker många att lägre löner
och avgifter kan vara ett sätt att göra det mer attraktivt att
anställa ungdomar. Någon föreslår en databas där ungdomar
kan lista sig och ange vilka förmågor och intressen de har samt
vilka tider de kan arbeta så kan företag få en chans att kontakta
dem om de behöver hjälp.
”Det är ju svårt att hitta jobb innan man ens är myndig eller har
pluggat färdigt.”
Få planerar att stanna kvar på sina hemorter. De huvudsakliga
orsakerna bakom detta gäller brist på jobb och möjligheter
samt att orterna inte är spännande nog för ungdomar. De flesta
planerar att i ett första steg läsa på högskola någon annanstans
samtidigt som det finns en önskan om att hemorterna ska göra
mer för att locka tillbaka de som flyttat, exempelvis att skapa
nya jobb.
”Jag vill inte bo kvar, det är kanske folk som trivs här, men det
händer inget. Man har ju utbildningsmöjlighet men det är inte
attraktivt att stanna kvar.”
”Satsa mer på de som bor här, inte bara sommargästerna. Medan ungdomsgårdar läggs ner för att det inte finns några pengar
så lägger dem flera hundratusen på fina statyer som folk kan
titta på, det hänger inte ihop”.
Ett flertal av ungdomarna planerar att flytta från Lysekil eller
respektive hemort, en del för att de inte tror att det finns en
framtid där de växt upp men mestadels handlar det om att
studera på högskola. Medan många upplever att Lysekil är ett
bra ställe att skaffa familj på menade andra att orten känns mer
och mer otrygg nuförtiden och att det därför inte är aktuellt att
bo där.
”Jag gillar verkligen Lysekil men jag kommer flytta för att se
andra städer. Senare kan jag tänka mig att flytta tillbaka, men
behöver ett break.”
Ungdomarna läser studieförberedande program och de flesta
är inriktade på yrken där högskoleutbildning ses som ett måste.
Jobb på industri eller liknande var enligt de flesta av ungdomarna mest aktuellt om de behöver pengar, men anses inte
vara drömyrken. En av ungdomarna ställde sig dock frågande
till huruvida de mer kvalificerade yrkena kommer att finnas i
Lysekil framöver och menade att det finns en risk att många
flyttar tillbaka först när de är äldre.
”Det är vanligt för små orter men det är nog så att Lysekil utmärker sig. Det är väldigt fint, så det är bra för pensionärer, men
det är inte bra för att vara här med barnfamilj. Det finns inget
att göra. Det behövs mer dagis, småskolor, alltså allt sådant de
istället drar ner på.”
Sommarjobb är en viktig fråga, dels för att få möjlighet att tjäna
egna pengar men också för att det är ett steg in på arbetsmarknaden.
7
Framtid, jobb och ut
bildning
Upplevelsen är att det är svårt att få ett första jobb och att de
som väl fått ett arbete senare har lättare att få fler. Det anses
viktigt att kommunerna satsar på att erbjuda fler jobb, eftersom
de privata arbetsgivarna ofta anställer ungdomar som har kontakter eller tidigare erfarenheter. Många ser turistnäringen och
andra sommarjobb främst som ett första steg ut på arbetsmarknaden, inte som något långsiktigt.
Ingrid Segerstedts Gymnasium,
Göteborg
I stort sett alla är överens om att sommarjobb är viktigt. Det
ger erfarenhet och egna pengar, vilket är viktigt för självständighet men också för dem som inte har föräldrar som kan
försörja dem. Erfarenhet upplevs som ett krav för att komma
vidare och kunna söka ytterligare jobb i framtiden. Många
upplever också att det är svårt att få ett första jobb och få in en
fot samt att många jobb kräver att sökanden är över 18 år.
”Jag har försökt ganska mycket, lagt ut krokar. Men det är samma sak hela tiden. Det blir inget, det är bara luft. Inget konkret.
Det är svårt att få första jobbet”.
Ett flertal ungdomar lyfter även fram praktik som ett sätt att
skaffa sig erfarenhet och menade att det alltid borde erbjudas i
skolan.
Även bristen på information om sommarjobben lyfts. Detta gäller särskilt de jobb som regionen erbjuder. Flera av
ungdomarna hörde talas om dessa först när ansökningstiden
gått ut och föreslog därför att ungdomarnas skolmail skulle
kunna användas till den typen av information.
Bristen på information gäller även framtida yrkesval. Att skolan inte har en egen studie- och yrkesvägledare anses vara ett
problem för vissa. Ungdomarna menar att det behöver pratas
mer om inom vilka yrken det finns goda möjligheter att få jobb
i framtiden. En del uttrycker även en vilja att träffa arbetsgivare, exempelvis på en yrkesmässa av något slag.
”Jag har gått in och kollat på Göteborgs universitet. Där står det
vad man kan göra sen, men det står inget konkret. De studie- och
yrkesvägledare jag har träffat har inte kunnat något om det. De
har mest pratat om gymnasievalet eller hur man söker in till
högskolan.”
Katedralskolan, Skara
Många upplever det svårt att få ett sommarjobb eller extrajobb.
Kommunens feriejobb fungerar för många, men problemet där
är att det inte går att få ett sådant jobb mer än en gång. Ett annat problem är att många arbetsgivare bara anställer personer
över 18 år eller som har erfarenhet. De som ändå har lyckats få
ett sommarjobb eller extrajobb har oftast använt egna kontakter och nätverk.
”Jag har sökt typ 30 sommarjobb men inte fått något.”
Många uttrycker att det viktigaste för att vilja stanna kvar på ett
jobb är att man trivs och är behövd samt får hålla på med det
man tycker om. Lön anses inte lika viktigt så länge det går att
leva på den. Önskemål finns om fler kontakter med arbetslivet
under skoltiden och att få mer information om vad olika yrken
innebär.
”Något som skulle underlätta för ungdomar att veta vad de vill
göra skulle vara att bli informerad om vad de olika yrkena gör.
Man vet lite grann om grundkonceptet men inte vad de egentligen gör.”
”När man pluggar något ser man tydligare om man vill arbeta
med det om man får praktik. Om man kan specialisera sig på ett
ämne.”
Önskemål finns också om studentboenden för de elever som
reser långt till skolan. Detta för att kunna välja att bo så under
veckorna och slippa åka flera timmar med dåligt anpassad
kollektivtrafik varje dag.
”Studentboenden är viktiga, hade det varit möjligt att bo i Skara
hade jag hellre gjort det än pendlat med buss. Det är lika viktigt
som kollektivtrafik.”
Lindholmens Tekniska Gymnasium,
Göteborg
Ungdomarna tycker att det är viktigt att det finns bra och rimligt prissatta boenden för studenter, samt att kollektivtrafiken
är väl utbyggd för att det ska gå att pendla till den stad man arbetar eller studerar i. Möjligheten att försörja sig själv är också
viktigt, att det går att få extrajobb under studietiden och att det
finns bra jobbmöjligheter efter avslutade studier.
8
Framtid, jobb och ut
bildning
”Jag tycker att Göteborg är en fin stad, skulle gärna vilja bo kvar.
Men det kostar så mycket att bo här med lägenhet och andra
kostnader, så jag planerar att resa bort till ingenstans och bo i en
liten stuga i skogen. Men det beror på hur det ser ut, jag behöver
tillgång till internet. Jag kommer att vara kvar och studera, men
jag känner att det vore bekvämt att prova på något billigare
också.”
”För mig handlar det om möjligheten till studier, bostad och
arbete. Arbete speciellt. Jag kan bo hemma, men jag vill kunna
ha en egen inkomst. Vi som läser studieförberedande har ingen
praktik på samma sätt som de som läser yrkesutbildningar. Vi får
fixa allt sådant själva. Det känns lite orättvist att man inte får
samma förutsättningar till arbetslivet efter gymnasiet.”
Ungdomarna har mest haft kontakt med arbetsmarknaden när
de har letat sommarjobb, främst när det gäller kommunens
feriejobb. Många anser att det hade varit bra om det fanns fler
sådana jobb samt jobb som är kopplade till ungdomarnas utbildningar för att få bra erfarenheter att söka vidare på sen.
”Det bör vara lättare att få sommarjobb inom den utbildning
man läser. Vi har ingen praktik i våra utbildningar.”
”Ibland får man inte svar på jobbansökningar. Det är inte lätt att
hitta jobb i den här åldern. Inte jättemånga som anställer unga
under 18 år.”
Ungdomarna föreslår bättre förberedelser för arbetslivet under
studietiden. Kanske praktik inom sin studieinriktning eller
kunskap om vardagsekonomi. Många uppger att det är bra om
man får öva sig på att skriva CV och personliga brev. Det är
också viktigt att få sommarjobb och riktiga jobberfarenheter
som man kan söka vidare på efter studierna. Man vill också
veta mer om vad det finns att välja på.
”Det borde finnas lektioner och kurser om framtiden och vilka
möjligheter som finns. Så att man känner sig säker på vad man
vill göra.”
”Ni kanske borde förmedla mer vad som finns så att man hinner
tänka på det.”
Marks gymnasieskola, Mark
Ungdomarna upplever svårigheter att få sommarjobb och
deltidsjobb under terminerna. De flesta tycker systemet med
kommunala feriearbeten är bra och även det faktum att alla
har möjlighet att få dem tack vare att de lottas ut. Dock behövs
fler feriejobb. Arbete anses vara viktigt för att få egna pengar
men också för att få erfarenhet och därmed öka chanserna för
framtida jobb. Ett flertal ungdomar menade dock att många
arbetsgivare måste förbättra sitt bemötande av ungdomar. Utan
rätt kontakter tas de inte på allvar.
”Jag tror att man får fler unga att jobba om man bemöter dem
på ett bättre sätt. Hade jag inte haft en pappa som jobbade där
jag jobbar hade jag inte haft ett ansikte. Jag hade nog inte ens
fått jobbet utan honom. Kanske promota att det är bra att ta
ungdomar, visa att ungdomar kan läras upp. Vi kan inte lära oss
på något annat sätt än att få göra”.
Majoriteten av ungdomarna planerar att flytta ifrån hemtrakterna. De huvudsakliga argumenten gäller klyftan mellan vad
landsbygden har svårt att erbjuda i relation till större städer.
Många är även sugna på att resa i världen eller studera på andra orter. Flera av ungdomarna kan dock tänka sig att flytta
tillbaka till hembygden för att starta familj.
Flera av ungdomarna är missnöjda med den lokala gymnasieskolan. Främst gäller missnöjet brist på resurser och lärare. Gällande det sistnämnda var det en grupp elever som inom
vissa ämnen inte haft behöriga lärare på närmare ett år. Några
ungdomar är besvikna på att många av linjerna som tidigare
erbjudits på skolan har lagts ned. De tror att det är på grund av
detta som många unga från Marks kommun väljer att gå gymnasiet i Borås.
”Själv tycker jag skolan här blivit sämre. I år är det 47 % som
valt bort Marks gymnasium. Det är inte bara för att det ligger i
Mark, det handlar om ett rykte. Lärarna orkar inte med eleverna. Det är något som är fel. Vi måste lösa det. Annars kommer
folk flytta härifrån”.
9
Framtid, jobb och ut
bildning
Mimers hus, Kungälv
Nils Ericsonsgymnasiet, Trollhättan
Flera lyfter att de inte har fått så mycket information om vad
som finns att välja mellan när det gäller högskolestudier och
önskemål finns om mer tid med studie- och yrkesvägledaren.
De flesta anser att det viktigaste på en arbetsplats är arbetsmiljön, att man trivs och har bra kollegor. Flera menar att lönen
kommer i andra hand. Några anser att också fördelningen
mellan män och kvinnor är viktig då detta gör att det kommer
in lite nytt tänk på arbetsplatserna, särskilt när det gäller mansoch kvinnodominerade yrken. Flera menar att lönerna måste
höjas för att folk ska vilja arbeta exempelvis inom vården.
”Enda gången jag träffat studie- och yrkesvägledaren var när jag
skulle välja språk, han är alltid upptagen. Han är överallt förutom i sitt rum. Jag tycker han borde gå runt och fråga hur det går
i klassrummet, men det gör han inte heller.”
Många ungdomar har även en uppfattning om att det är svårt
att komma in på högskola och universitet. I flera grupper pratas det om en lärare som visat höga intagningspoäng, vilket
gjort att många ungdomar inte tror att de har någon chans att
komma in på någon utbildning efter gymnasiet.
”Vår lärare gillar att skrämma upp oss. I ettan tar han fram antagningspoängen på olika yrken, därför har många ångest.”
”Jag har varit med om att en manlig vårdtagare vill ha hjälp av
en manlig, finns inte det tillgänglig kan det bli problem.”
För att få ett jobb menar flera att det är viktigt att visa framfötterna och själv vara aktiv och kontakta olika arbetsplatser.
Många pratar även om att de vill ha praktik, då detta ger bra
kontakter och erfarenhet för framtiden.
”Jag tänker att alla jobb är jobb. Städare kanske inte är det ultimata, men i vår ålder kanske man ska vara tacksam bara för att
få ett jobb.”
”Jag räknar med att få jobb, har två som jag tagit del av, inom
familjen. Jag behöver inte oroa mig så mycket men jag tycker det
är orättvist för andra ungdomar som kanske inte får ett. Man
borde kunna öppna upp att tillexempel jobba med att städa
gatan osv, jobb som inte kräver så mycket. Jag har jobbat som
snickare och svetsare, lärt mig jobba även efter skolan. Lite mesigt att man inte vill göra ett jobb för att det är skitigt, man får ta
de jobb som kommer till en.”
Vissa som går yrkeslinjer har fått jobb via skolan eller andra
kontakter. De ungdomar som går studieförberedande program
önskar praktik eller andra arbetslivskontakter för att få erfarenhet.
Många tar även upp bostadsbristen och att det borde finnas fler
billiga hyresrätter för unga då de flesta inte har råd att köpa en
bostadsrätt. De hyreslägenheter som finns kräver ofta lång tid i
bostadskön.
”Det hade varit skönt att få lite erfarenhet. Om jag exempelvis
praoar på ett ställe där det finns kassa får jag lite erfarenhet av
det. Men det behöver inte vara prao, det kan vara att besöka
olika arbetsplatser för att se hur det är.”
”Jag har sökt sjuksköterskeprogrammet i Borås men vet inte om
jag kommer in där än, men man måste ju ha poäng för att kunna få en lägenhet där.”
Flera har extrajobb och menar att man inte får vara för kräsen
när det gäller sina första jobb och att det är viktigt att visa
framfötterna för att överhuvudtaget kunna få ett arbete.
Flera lyfter även bristen på bostäder för unga. Önskemål finns
om fler billiga boenden då de lägenheter som finns ofta är svåra
att få eller för dyra att bo själv i.
”Studentlägenheter behöver inte vara dyra och hypade, det räcker med ett sovrum och en toalett. Er generation inte utsatta för
det och det är därför det inte byggs (elev syftar på politiker).”
10
Framtid, jobb och ut
bildning
Tranemo Gymnasieskola, Tranemo
Majoriteten av ungdomarna tror att de kommer att flytta från
hemorten efter gymnasiet för att resa eller studera vidare. Flera
menar dock att de gärna flyttar tillbaka till sina hemorter om/
när de ska bilda familj, men för att det ska bli aktuellt måste
orten utvecklas och fler jobb behövs.
Ett flertal vill se fler typer av jobb i Tranemo om de ska kunna
flytta tillbaka. Främst arbeten som kräver högre utbildning.
Om inte jobben kan skapas på orten behöver förbindelserna
till de större orterna bli bättre, för att på så vis möjliggöra
pendling. Flera önskar även ett större utbud av aktiviteter och
upplevelser.
”Jobbfrågan är inte störst. Mest upplevelse. För att vilja bo här
måste det hända mer. Måste expandera. Nu känns det som att
Tranemo inte kommer finnas kvar om 30 år. Mer aktivt liv både
på nätterna och dagarna. Mer evenemang. Ulricehamn går ju
framåt, det märks. Tranemo var stort på 90 talet, men nu märker man att det blir mindre.”
”Det är viktigt att man satsar på landsbygden. Alla vill inte bo i
en stad. Just nu känns det som att man satsar allt på centralorterna. Viktigt att ta vara på natur och det som finns här.”
Många pratar även om det viktiga i sommarjobb, särskilt de
kommunala sommarjobben eftersom det hos andra aktörer
ofta krävs kontakter eller tidigare erfarenheter för att få jobb.
De kommunala jobben är dock för få och flera menar att
regionen och kommunen borde satsa på att erbjuda fler ungdomar sommarjobb.
11
Fritid och kultur
Många upplever att kulturutbudet är stort men att det främst riktar sig mot en målgrupp som är
över 18 år. Flertalet unga anser att traditionell kultur såsom konst och opera är för äldre personer. De önskar ett större kulturutbud för ungdomar.
▶▶ Idrott var det som lyftes fram mest som kultur som var intressant för ungdomarna. Många
tycker att regionen borde satsa på mer mötesplatser och evenemang för ungdomar. Detta
gäller också idrotts- och fritidsaktiviteter såsom ställen att utöva friidrott, brädspel och
utställningar på.
▶▶ Marknadsför event på ungdomarnas arenor, exempelvis via Facebook eller elevkårerna.
Flera menar att de inte får tillräcklig information om vad som erbjuds i närområdet.
▶▶ Många uttrycker att de vill ta del av mer musik. Framförallt konserter men även via musikskolan. Några menar att det borde finnas större möjligheter för ungdomarna
själva att utöva kultur och visa upp sig själva och det de gör.
▶▶ Gemensamt för de flesta ungdomarna är att de inte tycker att det finns särskilt mycket att
göra på fritiden i orterna de bor. Fritidsgårdar och ungdomscaféer efterfrågas.
▶▶ Ungdomarna känner sig ofta inte lyssnade på i beslut som rör dem.
De la Gardiegymnasiet, Lidköping
Fridagymnasiet, Vänersborg
Många pratar om arenan och undrar varför en så stor satsning
gjordes där när det inte finns tillräckligt stora eller många lokaler för andra sporter än bandy.
Kultur förknippas av många ungdomar med museum, klassisk
konst, musik, opera och liknande. Vissa vill ta del av sådan kultur som omväxling men ser att det främst är till för äldre generationer och inte för dem. Många saknar fritidssysselsättningar
som inte kostar pengar. Bio, bowling, biljard och liknande
aktiviteter är populära men många anser att det är för dyrt att
göra ofta.
Ungdomarna saknar ställen att hänga på. Till Sockerbruket
går yngre ungdomar, därför är detta inte ett attraktivt ställe.
Önskemål finns om ett ungdomscafé med åldersbegränsning
uppåt och nedåt, liksom fler musikscener och event som passar
ungdomar.
”Esperansa var ett ungdomscafé i Götene där ungdomar från årskurs sju till 25 år fick jobba. Alla ungdomar gick dit. Där fanns
det datorer osv. Ett sådant skulle vi ha i Lidköping.”
”Det är ganska bra i Lidköping. Basketkorgar finns på alla skolgårdar så där kan man hänga. Vi har också ett utegym, bakom
Framnäs, precis vid vattnet.”
”Problemet är att allt är stängt på fredag- och lördagskvällar. Det
borde vara mer livat på kvällar även för oss unga.”
”Många tycker nog bättre fotbollsplaner etc. är viktigt men vi vill
ha events man kan gå på, större saker lockar oss.”
Några efterfrågar bättre badplatser och ännu fler vill ha
mötesplatser dit man spontant kan gå för att träffa folk man
vanligtvis inte umgås med. Några saknar ett internetcafé, andra
önskar en volleybollplan i området.
”Den skall byggas! Jag är redo med spaden.”
12
Fritid och kultur
Fallens Dagar och Aqua Blå ses som positivt och då främst de
musikala inslagen. Många ser gärna mer av liknande arrangemang samtidigt som vissa anser att underhållningen som erbjuds ofta är för bred och allmängiltig.
Vissa ungdomar anser det ibland vara svårt att ta sig hem sent
på kvällen, särskilt på helger. Bussarna går för sällan och slutar
gå för tidigt, vilket hindrar dem från att ta del av kulturen.
Många ungdomar har genom skolan fått besöka teatrar,
Göteborgsoperan, konstutställningar och liknande, specifikt
nämndes en konstutställning om och av romer. Vissa tyckte
inte om själva upplevelserna men de flesta var eniga om att
skolan borde ge dem nya kulturupplevelser som dessa.
Gullmarsgymnasiet, Lysekil
Några ungdomar lyfter att musikskolan tidigare hotats av nerläggning och att de startade en namninsamling för att ha den
kvar, vilket de lyckats med. Många saknar ett aktivt kulturliv i
sitt närområde och ser musikskolan som ett undantag till detta
där de kunde syssla med dans, musik och liknande.
”Det låter tragiskt att man pratar om att stänga ner
musikskolan. Jag skulle vilja se en ökad satsning samt fler ställen
där man kan ta del av musik.
”Lägg mer pengar på musikskolan. Vi fick kämpa hårt med
namnlistor mm för att få fortsätta.”
Många vill få möjlighet att ta del av fler konserter i Lysekil. De
konserter som anordnas har oftast 18-årsgräns för att komma
in. Flera ungdomar har varit i Göteborg för att ta del av operan
och teatrar. De flesta tycker att det är bra att genom skolan få
uppleva olika typer av kultur samtidigt som några menar att
denna sorts kultur inte är för dem utan för äldre människor.
Någon menar att det under sommaren faktiskt finns en del att
göra i Lysekil, till exempel havsparken och måndagsklubben,
men att de gärna skulle vilja ha mer att göra även under de
andra årstiderna. Ett förslag är volleybollturnéringar.
”Det behöver hända lite mer i Lysekil, det hade varit roligare.
Kanske kan man arrangera något annat än på sommaren. Det är
dött på vintern, inget att göra för ungdomar.”
Ingrid Segerstedts Gymnasium,
Göteborg
Många ungdomar upplever kulturutbudet som stort och att
det i Göteborgsområdet finns mycket idrottsaktiviteter, teatrar,
musikevent och andra kulturyttringar. Många menar att operan är för en äldre publik, samtidigt som några anser att den
även borde kunna användas även till en yngre publik. Även
musikuppträdanden upplevs oftast förekomma på klubbar och
pubar med åldergräns och alkoholservering, varför ungdomarna efterlyser arenor med musikevent även för tonåringar.
”Det kommunen fixar är inte för målgruppen 12-19. Antingen
under eller över. Det finns ju inget för vår ålderskategori.”
Många ungdomar upplever också att de hade svårt att nås av
kulturutbudet och menar att man inte når fram genom tidningar och affischering på allmänna platser. I stället borde
event spridas genom exempelvis samarbeten med elevkårer,
affischering på skolorna samt via digital kommunikation.
”Vi pratade om det att det finns mycket i Göteborg som händer.
Har man inte Facebook nu så får man inte reda på vad som
händer. När det händer något kan man affischera på skolor. Man
har ju olika vanor och olika ytor att röra sig på.”
”Skolorna har bra elevdemokrati och borde kunna ta bollen.
Man skulle kunna maila elevkårerna och de kan i sin tur annonsera och prata med ungdomarna.”
Andra önskemål är lokaler och platser för skapande verksamhet och musik, där unga kan samlas och möta likasinnade.
”Det måste finnas mer mötesplatser. Det är skillnad mellan stad
och land. Det är jättesvårt att driva tillexempel en brädspelsförening på Tjörn.”
Ungdomarna känner sig överlag trygga, framförallt i innerstaden där mycket folk är i rörelse. En elev som bor i Biskopsgården önskade mer vuxennärvaro – främst från polis – i
området.
”Det känns väldigt säkert i Göteborg. I stan, alltså. Man känner
sig aldrig osäker. Det är när man åker från stan man kan känna
sig osäker. Det kan vara busschaufförer som inte bryr sig. Det är
bussen som kan vara jobbig. Det är mindre folk i rörelse och då
är det jobbigt och otryggt.”
13
Fritid och kultur
Katedralskolan, Skara
Deltagarna kommer från introduktionsprogrammet, samhällsprogrammet och MOP (Musik och produktion, en specialutbildning). Den kulturella mångfalden i skolan är betydande.
Minst frustrerade över att inte ha något att göra på fritiden är
de ungdomar som går MOP, en sammanknuten grupp elever
som hartillgång till skolans lokaler efter skoltid där de tillbringar kvällarna med att sjunga och spela.
Däremot finns en frustration över att inte hade råd att delta
större musikevent i Skara samt att skolans aula är för dyr att
hyra.
”Den står ju ändå tom så varför kan vi inte få använda den gratis?”
”Det behövs mötesplatser för ungdomarna – vi har ju det genom vår musik. Andra ungdomar får inte komma in i skolan på
kvällarna.”
Flera menar även att det måste finnas alternativ till idrottsföreningar då alla inte är intresserade av att idrotta. Ungdomarna saknar ställen att hänga på och menar att fritidsgårdar är
för yngre ungdomar. I stället efterlyses ett ungdomscafé för att
träffas och fika och kanske ha en liten scen för spelningar.
”Skara har en musikscen under sommaren, kan man inte fixa
något liknande under vintern – en vinterscen?”
”Spontanidrottsplatser och utegym främjar spontanmöten mellan
människor som aldrig skulle gå på ett gym för att det bland annat kostar för mycket.”
Några föreslog en satsning på att lära ut utländska språk – de
såg språk som en möjlig brygga mellan kulturer.
”Att lära sig språk kan vara ett sätt att möta varandra och öka
internationella kulturutbyten.”
Någon menar att hon känner sig otrygg utomhus på kvällarna
efter att ha blivit trakasserad av ett gäng berusade ungdomar.
”En gång när jag var ute ropade ungdomar efter mig – de hade
druckit – jag var rädd och var tvungna att springa. Hur kan man
stoppa sådant?”
Lindholmens Tekniska Gymnasium,
Göteborg
Många ungdomar upplever att Göteborg har ett stort kulturutbud, men att exempelvis Göteborgsoperan är till för en äldre
publik. Önskemål finns om fler ungdomliga aktiviteter där.
”Kanske hade jag gått dit om det var mer blandat – lite Dj.”
”Kan det vara konserter där?”
Även det faktum att musikuppträden ofta förekommer på klubbar och pubar med åldergräns och alkoholservering ses som
ett problem. Fler arenor med musikevent även för tonåringar
efterlyses. Några ungdomar efterlyser även mötesplatser mellan
etablerade konstutövare och ungdomar, liksom ytor för skapad
konst där både etablerade konstnärer och amatörer kan ha ytor
att skapa på och nå en publik och skapa möten mellan intresserade.
”Jag tycker det är roligt med event och så. Det hade varit kul
om man kunde blandat olika kulturer och utbyta tankar. Vara
kreativ och kombinera det med nytta för samhället. Vägarna ser
illa ut och broarna är bara betong, Det skulle vara roligt att göra
event med graffitti och så med den gråa betongen. Mer vägkonst.”
Lokaler och platser för skapande verksamhet är viktigt för
många ungdomar, likaså bra nätuppkoppling då mycket
av kulturmötena och skapandet sker på internet. Vikten av
mötesplatser lyfts både när det gäller idrottsliga sammanhang,
kultur och virtuellt. Fler och öppna idrottsfaciliteter samt lokaler för att mötas kring brädspel, konst och musik ses som
viktigt.
”Jag känner att jag vill ha ett ställe att ta mig till och spela brädspel och hänga med folk som gillar samma saker som jag – en
social mötesplats, mera nischat inom kulturen.”
”Det har byggts lite utegym och så. Det borde kanske vara mer
idrott som inte kostar något. Öppna idrottsplatser som alla kan
nyttja. Alla har ju kanske inte råd. Det är inte öppet på Slottskogsvallen. Det kanske borde byggas fler friidrottsarenor. Rambergsvallen byggs ju om till att bara vara fotbollsplan.”
14
Fritid och kultur
Marks gymnasieskola, Mark
Mimers Hus, Kungälv
Flera pratar om att det behövs fler saker att göra i Mark. Många
menar att kriminaliteten har ökat och tror att det delvis beror
på att ungdomar inte har någonstans att vara.
Deltagarna kommer från olika kommuner utanför Kungälv,
såsom Stenungsund, Tjörn, Ale och Göteborg. De flesta ser
idrott som kultur eftersom många har detta som fritidsintresse.
Få har varit i kontakt med operan och Göteborgssymfonikerna
vilket förklarades med att den typen av kultur inte intresserar
dem. Likaså anses Botaniska Trädgården inte ha något att erbjuda ungdomar. Ungdomarna önskar snarare fler evenemang
där exempelvis kända artister bjuds in.
Många önskar arrangerade aktiviteter såsom film- och bakkvällar eller ställen att gå till efter skolan och bara umgås och
plugga, där det även skulle kunna finnas läxhjälp. Några pratar
även om olika religioners och länders kultur och tycker att man
borde dra mer nytta av personer med olika nationaliteter. Detta
för att ge en ökad förståelse för varandras kulturer.
”De vet ju inte alltid våra traditioner och tvärtom, vi har läst
i skolan men hur mycket lär man sig där? Det skulle vara bra
att ha föreläsningar tillexempel av en muslim som kan berätta
på riktigt, som har den bakgrunden, som har upplevt. Mer intressant att höra från en som har upplevt själv, hur deras traditioner ser ut osv.”
Många önskar också mer kulturella arrangemang i Mark såsom
konserter, dans och cirkus. De menar att det mesta händer i
Göteborg och vill slippa åka så långt för att uppleva kultur.
Flera tycker också att kultur från ungdomar själva ska uppmuntras och visas upp.
Några påpekar att det har lagts alldeles för mycket pengar på
en staty i form av en flygande häst och menar att den typen av
kultur är onödig och inte intresserar ungdomar. Likaså önskas
bättre information om det kulturutbud som finns.
”Jag tycker att man ska lägga pengar på saker här, det är så
mycket som händer i storstäderna. Informera mer om vad som
finns också så man är medveten, tillexempel genom internet där
ungdomar är främst och affischer i skolan. Man vet aldrig om
exempelvis när det är bio på orter runtomkring. Jag tror inte så
många läser tidningen och det är inte alltid man är utanför bion
och tittar.
”Lägg pengarna på nyare kultur, sådant som är mer modernt, till
exempel dataspel.”
Flera menar att det borde läggas mindre pengar på traditionell
kultur och mer på föreningar och personal som vill förbättra
samhället, såsom att satsa pengar på lokaler som är öppna och
tillgängliga. De anser att kombinationen av evenemang och
mötesplatser kan förbättra situationen för många utsatta.
”Det finns en del andra samhällsproblem. Man kanske inte ska ta
bort alla pengar till kulturen men man kan dra ner på det utan
att någon skulle reagera.”
Många av ungdomarna, framförallt tjejer, känner sig osäkra
när de går hem sent på kvällarna. De har hört talas om ett telefonnummer som går att ringa om de känner sig osäkra men vet
inte vem som var ansvarig eller hur de får tag på numret. De
unga tycker inte att det känns tryggt på till exempel busshållplatser. Övervakningskameror känns inte som ett alternativ eftersom det inte hjälper om någon exempelvis blir misshandlad.
Nattvandrare nämndes som ett alternativ som gör att eleverna
kan känna sig tryggare.
”I Surte hade de nattvandrare. Det var min kompis mamma.
Kanske var lite pinsamt men det kändes ändå tryggare.”
”Att ta bussen sent och sådär känns inte jättetryggt.”
Några önskar en skatepark för att slippa åka på ställen där saker kan gå sönder. Där kan det också finnas bänkar där man
kan sitta och umgås.
15
Fritid och kultur
Nils Ericsonsgymnasiet, Trollhättan
Ungdomarna önskar fler mötesplatser för deras åldersgrupp.
Deras uppfattning är att de måste åka till Göteborg för att
kunna välja mellan fler ställen att gå till. På till exempel Fallens
dagar får de inte tillträde till partytälten, vilket gör att de bara
går runt i centrum. Många caféer stänger tidigt på lördagar
och då vet de inte vart de ska ta vägen. De efterlyser lokaler,
likt fritidsgårdar, för personer mellan 17 och 20 år eftersom de
känner att de fritidsgårdar som finns är till för de som är yngre.
Dessutom är de uteställen som finns ganska dyra att gå in på.
Förslag finns på ett nattöppet café.
”Caféer som har öppet längre än kl. 18 på lördagar.”
”Mötesplatser för personer som är mellan 17 och 20 år.”
En oktoberfest i Trollhättan skulle kunna vara ett sätt att träffa
nya människor. Några tycker att folkets hus ska bjuda in fler
artister för ungdomar, detta för att få känslan av att gå på en
riktig konsert till skillnad från andra ställen där det också vistas personer som inte är där för att se på spelningen.
Intresset för musik, film, teater och konst är lågt bland ungdomarna då det inte finns något för unga att ta del av. Om
det ska satsas pengar på konst borde det vara mer gatukonst,
sådant som syns.
Tranemo Gymnasieskola, Tranemo
När det gäller fritidsaktiviteter är ungdomarna nöjda med det
som finns när det gäller sport och natur. För de med andra intressen, exempelvis spel, finns det inte något. Många menar att
det finns mycket för äldre människor i Tranemo men inte för
ungdomar. Vissa aktiviteter som finns på orten är uppskattade,
men en upplevelse finns om att exempelvis Kulturskolan är dyr
och att flera inte känner till utbudet.
”Det finns inte så många föreningar som anordnar, det finns
fotboll och sportföreningar men det skulle vara större variation.”
Flera pratar om att pengar läggs på fel saker och ger exempel
på en staty som kostat mycket pengar och som de inte kan se
någon nytta med. Mer pengar borde läggas på ställen där ungdomar kan träffas och aktivera sig.
”Jag skulle ha lokal där det finns fiber och man kan komma med
sin dator och ha kul.”
”Visst det finns en skatepart, de små orterna har en sak var
MEN det är svårt att ta sig dit, man åker inte runt, det går inte.
Den kunde lika gärna ligga i Haparanda för min del.”
”Kultur är teater och opera, men det är inget som jag kommer att
sätta min fot på.”
16
Kollektivtrafik och infrastruktur
Deltagarnas generella uppfattning kring kollektivtrafiken i regionen är att det bör bli billigare för
ungdomar att åka kollektivt och fler skulle göra det om det var lägre pris.
▶▶ Fritidskorten är för dyra, särskilt då många bor på småorter där det inte finns så många bussar
och inte kan utnyttja det.
▶▶ Några påpekar att det är krångligt att köpa biljett ombord på stadsbussarna.
▶▶ Chaufförernas bemötande är varierande och kvalitén på bussarna skulle kunna vara bättre.
▶▶ Många ungdomar upplever att bussarna ofta har dåliga förbindelser och sällan håller tiderna.
De la Gardiegymnasiet, Lidköping
Många upplever att priserna på busskort är för höga. De förstår
att det kostar pengar att ha en kollektivtrafik i regionen men
menar att det då är möjligt att höja studiebidraget för att ungdomarna ska få mer pengar över och därmed ha råd att resa.
Ungdomarna känner att de antingen måste köpa dyra kontantbiljetter eller betala ett dyrt fritidskort varje gång de reser, ändå
gäller inte fritidskortet dygnet runt.
”Att busskorten höjs men inte studiebidragen höjs, det går inte
ihop. Grejen är att det har höjts varje år. Det är inte ett rimligt
pris när man är student. Det är vi studenter som är mest beroende av fritidskortet”.
”Sen tänkte jag på busskurer, på större vägar. På E20. Man står
jätteutsatt där. Det kommer bilar fram och tillbaka. Det finns
en på ena sidan men inte på den andra. Man känner sig utsatt.
Särskilt när det är mörkt”.
Bussarna upplevs ofta vara sena och det är lätt att missa viktiga
förbindelser. Likaså stämmer tiderna som ungdomarna slutar
i skolan sällan överens med tidtabellen, vilket gör att de antingen missar de sina bussar eller får vänta efter skolan. De skulle
också vilja se att fler bussar går direkt från skolan, så att de inte
behöver ta sig till resecentrum först.
En annan kritik gäller de överfulla bussarna och tågen, främst
på morgnarna. Framförallt busslinje 106 mellan Götene och
Lidköping är svår att få plats på och det händer ofta att resenärer får stå upp eller inte kommer med bussen alls. Samma
sak gäller linje 105.
Vidare uttrycks önskemål om att utöka trafiken på flygplatsen
så att det går att åka på charterresor från Lidköping. Någon
tycker järnvägen ska byggas om så att den går på el och därmed
blir mer miljövänlig. Idag gör en del av den det, men inte hela
sträckorna.
”Jag åker från Götene och det funkar sådär. Jag är andra
busstoppet och det är väldigt fullt på bussen. En gång fick man
lämna kvar personer för att bussen var för full. Det är inte hållbart. Man kanske kan ha en buss som bara går genom Källby?
För det funkar inte att alla bussar går från Götene, de är fulla.
Det är 106an, speciellt på morgonen”.
Fridagymnasiet, Vänersborg
När eleverna ska ta bussen längs större vägar känner de sig ofta
osäkra eftersom det inte finns några busskurer eller fickor där
bussarna kan köra in. Istället får de stå vid stolpar där bilar kör
förbi snabbt.
Deltagande ungdomar kommer ifrån många olika orter med
varierande lång resväg, varför många har åsikter om bussturer
på landsbygden samt mellan Trollhättan och Vänersborg. Flera
elever får vänta kvar i skolan i flera timmar för att det inte går
några bussar hem om de exempelvis slutar tidigt.
På helgerna går det ännu färre turer och utanför Trollhättan
och Vänersborg går inga bussar längre än till 22.00. Många
önskar att bussen gick oftare och senare.
17
Kollektivtrafik och infras
truktur
”Där jag bor finns inga bussar, så mamma måste köra mig.”
När bussen kommer in till resecentrum i Vänersborg på morgonen hinner ungdomarna inte alltid med den bussen de ska
ta till skolan. Detta gör att de då blir försenade till första lektionen. Vissa tar därför en tidigare buss för att vara säkra på att
hinna.
”I morse åkte jag bil, då tjänar jag 40 min från Velanda.”
Många ungdomar anser att biljettpriserna är för höga for deras
målgrupp. Skolkortet får de av skolan men reglerna för att få
ett sådant är hårda. Dessutom gäller de bara fram till 19.00 på
vardagar. På helger och kvällar får de betala själva och det blir
dyrt. Flera nämner också biljettsystemet som svårt eftersom
man måste registrera sitt bankkort. Dock tycker de flesta att
fritidskortet är bra.
”Det är konstigt att det har ökat så mycket i kostnad. På fyra år
har det ökat med 100 kr.”
”När det går upp så mycket i pris väljer man bort kollektivtrafik.”
Några anser också att busschaufförerna borde hälsa och vara
trevligare. Flera har varit med om att bussarna bara kör förbi
när de ser människor som springer för att hinna med bussen.
Det händer också ofta att inte bussdörrarna kan stängas, vilket
gör att bussen blir försenad.
Någon föreslår att det borde föras statistik på hur många som
åker vid olika tillfällen så att fler turer kan sättas in vid de tider
som flest åker. I vissa fall är bussarna överfulla så att folk får
stå. Någon anser att det borde finnas fler direktbussar mellan
till exempel Trollhättan och Vänersborg.
”Hoppa över hållplatser och åk kortare väg.”
Gullmarsgymnasiet, Lysekil
Många ungdomar åker kollektivt till skolan och tycker att den
ligger på en plats med dåliga kommunikationer. De tycker
också att det skulle vara bra om det gick ett snabbare tåg till
exempelvis Göteborg, då hade det funnits en möjlighet att de
skulle bo kvar i Lysekil även om de skulle jobba eller studera på
universitetet i Göteborg.
Ungdomarna tycker generellt att fritidskortet är bra men eftersom det bara gäller på sommaren får de själva betala efter 19.00
på vardagar och helger, vilket de tycker blir för dyrt. De anser
att skolkortet borde gälla även under helgerna.
”Det skulle vara fler som åkte om det var billigare.”
Många anser att de begränsas av kollektivtrafikens utbud på
kvällar och helger. De som bor utanför Lysekil kan exempelvis
inte umgås med vänner eftersom sista bussen går hem tidigt,
vilket leder till att de alltid måste planera för att sova över. Till
skolan tar det för många lång tid att åka eftersom de har många
byten med ibland både buss och färja och då ska bussen passa
färjans tider, vilket inte alltid fungerar. En upplevelse finns om
att det går för många bussar går mitt på dagen och att de i stället borde flyttas till tider när fler människor behöver åka.
”Jag skulle ta mig till en simtävling men jag skulle komma för
sent om jag tog bussen. Mina föräldrar kunde inte köra mig så
jag kunde inte åka på den simtävlingen.”
”Om man ska bo här måste det finnas möjlighet att åka dit man
ska.”
Ingrid Segerstedts Gymnasium,
Göteborg
Deltagarna bor både inne i Göteborg och i grannkommunerna
och har delvis skilda uppfattningar om Västtrafik. Ungdomarna
uppskattar att de har fria resor under dagarna med skolkortet
men anser att tiden på kvällen borde utökas från 19.00 till
22.00. Detta för elever som arbetar på skolprojekt eller idrottar
på kvällarna och som nu måste betala för resor fram och tillbaka efter skoltiden.
”Synd att frikortet inte gäller på helgerna man får ju knappast
något socialt liv om man bor i ytterområdena.”
Förra sommaren fick de ungdomar som är bosatta i Göteborg
ett regionen runt-kort.
Ungdomar i andra kommuner tycker att detta är orättvist och
menar att politikerna borde försöka påverka samtliga kommuner att dela ut kortet.
”Bor man i Borås och längre bort kan det bli ett klassproblem för
bara dem med pengar kan åka in till Göteborg och få använda
kulturutbudet i Göteborg.”
Flera lyfter tryggheten på hållplatserna och i de olika områdena. Överlag känner sig ungdomarna trygga inom Göteborg där
18
Kollektivtrafik och infras
truktur
det finns fler människor. Upplevelsen är också att det är tryggare att åka buss än spårvagn.
Spårvagnsmiljön och bussmiljön är olika. I bussar känner jag
mig alltid trygg men jag är alltid obekväm med spårvagnar, där
känns det mer osäkert då det ofta förekommer berusade personer mitt på dagen och föraren inte har någon kontroll utan
sitter mer isolerat.
Flera påpekar också problem med Västtrafik-appen och felaktig
information på tavlorna i väntkurerna. Även chaufförerna upplevs ofta ha en bristande servicekänsla, kör för fort och talar i
telefon under färd, vilket bidrar till otrygghet.
Katedralskolan, Skara
Många pratar om de olika busskorten och tycker att fritidskortet är för dyrt då de inte känner att de kan utnyttja det maximalt. Ungdomarna förstår att det kostar pengar att erbjuda
kollektivtrafik men att just ungdomar borde få det billigare
eftersom de inte har någon inkomst. De upplever också att
priset har höjts väldigt mycket men att de inte riktigt får valuta
för detta.
”Jag brukade betala 550 men nu betalar jag 750. Om vi nu betalar 250 kronor extra så borde jag få åka på SJ-tågen också. Jag
betalar så mycket mer nu, men allt jag fått för det är att jag kan
använda mitt kort två timmar mer på dagen. Jag vill kunna åka
med fler tåg. Jag vill ha mer för mina pengar”.
Framförallt ungdomar som bor längre ut från tätorten menar
att buss- och tågförbindelserna i trakten är dåliga och att de
ofta har långa väntetider, vilket gör att resorna till och från
skolan tar upp en stor del av deras vardag. Det är inte ovanligt
att det tar uppemot 3-4 timmar varje dag trots att, som en ungdom sa, han bara bor 30 minuter bort. En annan är tvungen att
ta bussen hemifrån klockan 5 för att komma i tid, men är sedan
tvungen att vänta utanför skolan i en timme eftersom skolan
inte är öppen när han kommer fram så tidigt.
Flera tycker att det borde gå att dra busslinjer som fångar in
fler orter och byar. Med dåliga förbindelser blir även restiderna
känsliga när de missar sina bussar, eftersom det inte finns några
alternativ. En missad buss kan betyda att de inte kan komma
hem eftersom förbindelsen då bryts. Många tvingas därmed
lita på att deras föräldrar kan hämta upp dem, men det är inte
alla föräldrar som kan det. Några menar att de senaste tiden
sett förbättringar och att det då har behövts små förändringar
för att förbättra situationen väldigt mycket.
”Vi är många som pendlar från Skövde till Skara och där har de
gjort det bättre. En liten ändring som gjort det väldigt mycket
bättre!”
Ungdomarna anser också att det är viktigt med busschaufförer
som visar på ett trevligt bemötande. En person utryckte det
som att ett kort ”god morgon” kan göra hela resan väldigt mycket bättre! En annan har varit med om chaufförer som pratar
i telefon eller sms:ar medan de kör, vilket gjorde att hon kände
sig otrygg.
En ungdom önskar att de säkerhetsvakter inom kollektivtrafiken som jobbar på helger också ska jobba på vardagskvällar,
eftersom det kan vara lika mycket bråk då. Exemplet gällde
sträckan Falköping-Skara. En av ungdomarna påpekade också
att informationen ofta brister för personer som inte pratar
svenska.”
”Kommer ni stärka den internationella informationen på busskurer och stationer? Nu har vi ju så stor invandring så det
kanske inte blir så tydligt för dem som ska resa. Det kan ofta bli
bråk för att personer som inte kan svenska inte förstår hur de ska
åka och inte får hjälp. Finns det möjligheter till det? Jag menar
mest personer som pratar somaliska och arabiska. Det finns
mycket engelska skyltar, men kanske behövs mer”.
Lindholmens Tekniska Gymnasium,
Göteborg
Många pratar om de olika busskorten, tidtabellerna och priserna och att det är orättvist att ungdomar från andra kommuner
än Göteborg måste betala mer och dessutom inte kan resa gratis efter 19.00. Flera menar att de hellre kör bil än åker kollektivt på grund av att bussförbindelserna inte är tillräckligt bra.
”Vi som bor utanför Göteborg har kort som gäller kortare tid
men det är ju vi som behöver dem mest – vi som bor utanför.
Han däremot får tre timmar att bara åka runt i stan fast han
kanske inte behöver detta. Men jag som skall till Stenungsund
skulle behöva ha flera timmar.”
19
Kollektivtrafik och infras
truktur
Flera påpekar att många transportmedel är i dåligt skick. Exempel som ges är gamla spårvagnar och högtalare där det inte
går att höra stationsutropen. Någon tycker inte om de nya
färjorna då de främst känns anpassade för cyklar och saknar
tillräckligt med sittplatser.
”Jag tycker att man skulle kunna fasa ut de äldre modellerna av
tågen, de har dålig resekomfort och det är praktiskt att kunna
ladda en telefon på tågen eftersom mobilerna har korta batteritider.”
Fler väntsalar inomhus likt den på Lindholmen Science Park
önskas, liksom värme i bänkarna i kurerna. Kanske solvärme.
För att undvika att glaskurer slås sönder föreslås genomskinlig
plast.
Mimers hus, Kungälv
De ungdomar som bor Kungälvs kommun men utanför
tätorten beskriver att de är helt beroende av ett fåtal skolskjutsar för att kunna ta sig fram och tillbaka till skola, nöje, och
fritidsaktiviteter. I många fall är avgångarna få under dagtid
och det går få eller inga bussar under kvällar och helger. Dessutom hade många personer långt till närmaste hållplats. Flera
deltagare sa att körkort och egen bil, eller skjutsande föräldrar,
är avgörande för att de ska kunna ha en social och aktiv fritid.
”Det tar lång tid hem för mig, det går ganska få bussar och det
tar lång tid. Den sista går härifrån 16.00, och efter det kommer
jag inte hem om ingen hämtar mig”.
”Lägg bevakning så man ser vem som slår sönder kurerna”.
”Jag kommer att fortsätta åka buss, jag kommer inte att ha egen
bil. Till Göteborg åker jag tåg, jag tycker det fungerar bra”.
Marks Gymnasieskola, Mark
Många är bekanta med anropsstyrd trafik och har beställt resor
på detta sätt. Några har dock blivit nekade en beställning med
motiveringen att det krävs minst tre personer för att få transporten, medan andra som beställt bussar i Säve kunnat göra
det ensamma. En deltagare fick vid en beställning veta att det
kunde kosta 800 kr om det inte var fler passagerare som skulle
med.
Många ungdomar känner sig diskriminerade på grund av dåliga förbindelser i kollektivtrafiken. När tidtabellerna inte passar
skolans tider blir de sittande på skolan utan något att göra.
Flera menar att de känner sig beroende av föräldrar och vänner
med körkort.
”Jag bor i Tostared och det är sjuk dåligt med bussar på morgonen. Jag är här 8 om jag börjar 11…”
Flera påtalade orättvisan i att göteborgslever får fritidskort som
även gäller på sommaren och att de även hade lägre taxa och
en annan zonindelning.
”Jag har kompisar i Göteborg och på sommaren får de busskort
av Göteborgs stad, kort som funkar i hela regionen Hur kommer
de som bor så centralt får det gratis och inte VI?”
Biljettpriserna lyfts av många som ett problem och flera menar
att det är konstigt att en lika lång sträcka kan kosta olika mycket beroende på var man åker.
”När jag pratade på västtrafik så sa de att det stod en buss som
väntade på anrop. Då är det ju konstigt att det behövs tre personer som ringer”.
Många tycker att det är viktigt att skolskjutsarna stannar vid
skolan, i synnerhet för de yngre barnen. Några deltagare önskar
en tågstation även i Kungälvs tätort.
”Det är nog viktigt med ett stopp vid skolan för de yngre barnen,
för de kan inte ta sig så lätt långa sträckor från skolan till bussen”.
”Jag vet att det är typ halvt omöjligt, men det hade varit bra om
det fanns tåg inne i Kungälv istället för i Ytterby”.
”Borde det inte kosta lika mycket att åka 100 m här som 100 m i
Göteborg?”
20
Kollektivtrafik och infras
truktur
Nils Ericsonsgymnasiet, Trollhättan
Tranemo Gymnasieskola, Tranemo
Överlag är de flesta nöjda med kollektivtrafiken i Trollhättan och många uppskattar tåget till Göteborg. De som reser
med anslutningsbussar anser att kommunikationen mellan
chaufförerna är dålig och att det ofta händer att de missar sina
anslutningsbussar på grund av förseningar. Få deltagare har
haft kontakt med Västtrafik och få känner till resegarantin.
Många ungdomar anser att tidtabellerna inte är anpassade efter
dem och diskuterar framförallt de dåliga busstiderna mellan
Tranemo och småorterna runtomkring. Många bor i småorter
runt Tranemo, såsom Hulared, Grimsås, Håcksvik och Ambjörnarp och anser att det borde gå fler bussar till och från
Tranemo. De har ofta bara någon eller ett par bussar att välja
mellan på morgonen och endast en på eftermiddagarna, vilket
gör att det varken går att ta sovmorgon eller åka hem tidigare
även om schemat i skolan tillåter det. På kvällar och helger går
det oftast inte någon buss överhuvudtaget.
”På morgonen är bussen alltid 6 min sen, är den 3 min sen hinner jag med min anslutning men annars hinner jag inte i tid till
skolan. Varje morgon är det samma, och samma chaufför vet ju
att detta är lika på linjerna”.
Ungdomarna anser också att det är dyrt att åka kollektivt.
Ett fåtal elever får skolkort av kommunen, men de som bor i
tätorten får betala busskortet på egen hand. De flesta tycker
att det är självklart att ta ut en avgift för kollektivtrafiken, men
menar att priserna höjts mycket nyligen. Vissa tycker också att
det är krångligt att betala med kort för sina enkelbiljetter på
bussen, i många fall tar det lång tid att betala och chaufförerna
blir stressade och vill köra under tiden de tar betalt.
”De har höjt från förra året. Jag köper månadskort, och de har
höjt kanske 20-30 kr sedan förra året. Det är dyrt för oss unga
som bara har studiebidrag för pengarna räcker inte så långt. Om
det kostade 300 kr istället för 375 kr skulle vara ok”.
”Man kan inte få det gratis, man köper ju en service. Men det
skulle kunna vara billigare än att ta bilen”.
Ungdomarna är överlag nöjda med tågförbindelsen till Göteborg. Vissa tycker att sträckan Trollhättan-Göteborg är ett bra
exempel på smidig kollektivtrafik och jämför med andra regionala sträckor som tar längre tid. De som bor på andra orter
i kommunen upplever problem med anslutningar till tåget.
”Mellan Alingsås och Partille stannar tåget typ 17 gånger, på typ
station Aspen och liknande. Vem bor här? Det tåget tar aslång
tid”.
”Det hade varit skönare med direktbussen Göteborg-Trollhättan,
då var det mycket effektivare när den svängde in i Lilla Edet
och Älvängen. Man behövde inte byta eller oroa sig för att missa
bytet”.
”Till Hulared borde det gå någon buss mitt på dagen så det går
att komma hem om man slutar tidigare. Om jag slutar 10 går
min nästa buss 15.20.”
Några ser också hur många tåg som går förbi Grimsås och undrar varför inte tågstationen där kan öppna igen. Andra undrar
varför inte de bussar som ändå går kan fortsätta lite längre.
”Det går en buss vid 15 till Sjötofta, men till Håcksvik först vid
16.15, varför kan inte bussen till Sjötofta åka vidare till Håcksvik
som ändå är sista hållplatsen?”
”Ofta slutar vi halv och bussen går fem i halv, då blir det ju att
en buss går tom i stället för att man kan ringa in och be dem
vänta så att man kan fylla hela bussen.
De flesta anser att priserna i kollektivtrafiken är på en rimlig
nivå. Även om många tycker att det är dyrt inser de att det
skulle kosta ännu mer att ta bilen. Eftersom det går få bussar
till och från småorterna tycker flera att det är onödigt att köpa
fritidskort. Flera pratar också om att biljettens giltighetstid
borde förlängas.
”Biljettens giltighetstid, man hinner inget på en timme. Det tar
ju tillexempel 45 minuter att åka till Borås, då har man en kvart
innan man måste åka igen.”
”Jag tycker vårt skolkort borde gälla till Borås också, inte bara i
Tranemo kommun.”
Flera elever pratar om bemötandet hos både busschaufförer
och vid andra kontakter på Västtrafik. Några har positiva erfarenheter av chaufförer som hälsar trevligt och kör dem ända
hem. Andra upplever att busschaufförerna ofta är stressade.
21
Hälsa och vård
Bemötandet i vården upplevs av de flesta som relativt positivt, när man väl kommit in i vården är
det bra, det gäller bara att få en tid och få komma dit.
▶▶ Tillgängligheten och öppettiderna vid ungdomsmottagningar beskrivs ofta som ett problem.
De flesta är dock nöjda med bemötandet där, även om vissa anser att de blir alltför utfrågade
kring sitt privatliv.
▶▶ Långa kötider till akutmottagningen samt bristande tillgänglighet till vårdcentralerna lyfts som
ett problem. Likaså att telefonköer och uppringningar därifrån inte fungerar optimalt. En del
unga upplever att de inte blir tagna på allvar om de inte har en förälder med sig.
▶▶ Många lyfter psykisk ohälsa och att unga som mår dåligt inte tas på allvar och får den vård de
behöver. Flera menar att psykisk ohälsa är tabubelagt att prata om och det framkommer att
många unga inte vet vilken hjälp som finns att söka när det gäller detta.
De la Gardiegymnasiet, Lidköping
Generellt beskriver ungdomarna sin hälsa som god, samtidigt
som vissa beskriver en upplevd stress som primärt handlar om
skolan och skolarbetet.
Upplevelsen är att skolan inte har några särskilda insatser för
att främja ungas hälsa. Några anser att skolan borde starta
senare på dagarna, andra att man borde komprimera scheman
genom att få bort håltimmar under dagarna.
”Vi får bra mat och sånt, men den enda lektion vi har om hälsa
är ju idrott och det har vi inte i trean, vissa inte i tvåan.”
De flesta ungdomarna positiva till ungdomsmottagningens
verksamhet och bemötande, men känner ett stort missnöje
kopplat till tillgängligheten. Såväl telefontider som besökstider ligger under skoltid, något som skapar problem om man
som ung vill gå dit men kanske inte vill berätta detta för sina
vårdnadshavare. Vad gäller telefontider beskrivs att man inte
känner för att ringa till ungdomsmottagningen med frågor av
privat karaktär när man är i skolan. Dock upplevs skolan vara
förstående och kräver sällan intyg från vårdnadshavare för
besök.
De ungas upplevelse kring varför så få söker sig till dessa yrken
handlade till stor del om låg status. Flera menar att höjda löner
och förbättrade arbetsvillkor skulle göra att fler skulle söka sig
till dessa yrken.
”Det som är lite dåligt i Lidköping är på vårdcentralen att det
inte är så många som jobbar där, det blir så lång väntetid.”
”Samma för mig som bor i Vara, jag väntade flera timmar och
sen kom de och sa att de inte kunde ta emot fler så jag fick åka
hem.”
”Man kanske skulle kunna öka intresset, kanske mer presentationer av yrket, presentera och visa det bra, samt med bättre lön och
så vidare. Det skulle göra att vården blev bättre och snabbare.”
Även tandvården diskuteras. Ungdomarna känner att de har en
god tandhygien och uppskattar att tandvården är fri för unga.
En del uttrycker en viss irritation kring långa väntetider då det
handlar om att få tandställning, men även kring att man inte
får tandställning då man anser att man har problem som man
skulle vilja ha åtgärdade.
Ungdomarna har en upplevelse av allt för långa väntetider
inom primär- och akutvården. Utifrån detta beskrivs en stor
utmaning i att få folka att vilja arbeta inom sjukvården.
22
Hälsa och vård
Fridagymnasiet, Vänersborg
Gullmarsgymnasiet, Lysekil
Många lyfter ungdomsmottagningen och problemet med att
öppettiderna inte är anpassade för ungdomar. Önskemål finns
även om att ungdomsmottagningen borde ligga tillsammans
med skolsköterskemottagningen och inte för offentligt. Några
tar upp bemötandet som ett problem och upplever fördomar
från personalen.
Många har åsikter om ungdomsmottagningen. De flesta är
nöjda med bemötandet från personalen, men ser problem med
öppettiderna och läget. Önskemål finns att samordna ungdomsmottagningen med skolsköterskemottagningen på skolan,
vars tider dock behöver utökas till mer än en timme om dagen.
”Min kompis var där och UM ville veta vilken etnicitet hennes
kille tillhörde.”
”Går man dit för att prata om en sak vill man prata om den
saken, men man vill inte att de skall ställa frågor ” men är det
inte så här ändå…”
Flera lyfter även frånvarointygen från ungdomsmottagningen
och att det känns som att de bryter mot tystnadsplikten när de
kryssar i anledningen till besöket (barnmorska, läkare osv.)
Information kring ungdomars psykiska hälsa upplevs vara bristfällig. Några menar att de inte vet var de ska vända sig om de
mår dåligt och anser att man borde prata mer om det i skolan.
”Vi lär oss inte mycket om det, man måste ta oss seriöst. Går jag
till kuratorn blir jag inte alltid förstådd. Hen måste erkänna att
det finns ett problem inte antyda att det är jag som uppfattar det
fel.”
”Skall ni satsa på ungdomar så satsa på ungdomsmottagningen
för vi vill kunna gå dit, men nu söker man hjälp på internet om
man mår dåligt, det är enklare. Ingen vill gå till ungdomsmottagningen för det funkar inte.”
När det gäller tandvården är de flesta nöjda, men önskar även
här mer flexibla mottagningstider för att det ska passa skoltiderna.
”Folk kanske känner sig att det är pinsamt att gå dit Men det
märker man inte om det är skolsköterskan som har mottagningen.”
”Ungdomsmottagningen ligger på sjukhuset en bit från skolan.
När man väl ska gå dit vet man kanske att det ligger på sjukhuset men inte var, när man går man in i huvudentrén finns det
inga skyltar.”
Ungdomarna är inte nöjda med primärvården i det gamla
sjukhuset. Flera går i stället till den privata vårdcentralen där
väntetiderna är kortare och man blir bättre tagen på allvar.
Även ungdomar från andra orter än Lysekil har bättre upplevelser av de privata vårdcentralerna än av primärvården.
”När de lovar ringa tillbaka ringer de en eller två signaler sedan
lägger dem på luren.”
”Jag går med min farmor, det känns som om de tar en mer på
allvar om man har med en förälder.”
Några upplever problem med utländsk personal på vårdcentralerna då det kan vara svårt att förstå vad de säger.
Tandvården lyfts som positiv, bortsett från de som behöver
tandställning då detta kräver att ungdomarna åker till Uddevalla, vilket kan ta en hel dag från skolan för en timmes besök.
”Det vore smart om man hade en dag som tandläkarna kom hit
och kollade alla.”
23
Hälsa och vård
Ingrid Segerstedts Gymnasium,
Göteborg
Flera lyfter att många unga mår dåligt och att den psykiska
ohälsan är stor, vilket börjar bli ett samhällsproblem. Ungdomarna efterlyser mer information om vart de kan vända sig
samt mer resurser för unga som mår dåligt. Idag är väntetiderna långa på ungdomsmottagningarna och elevhälsovården upplevs otillräcklig för att kunna möta alla som behöver stöd och
hjälp med sin psykiska hälsa. Flera elever menar att skolsköterska och kurator inte finns på plats i tillräcklig stor utsträckning.
Andra utmaningar är kopplade till unga under 18 år, som behöver ha en målsman med sig vid besök på akuten. Det finns
vissa integritetsproblem med det om man vill ha stöd av en
utomstående utan att behöva involvera sina föräldrar.
”Vår kurator är där 1-2 timmar i månaden, det funkar ju inte
om man är 300 elever. Det är väldigt många som behöver prata.”
”Jag vet inte om det har ändrats, men om ungdomsmottagningen
bara är öppen när skolan är öppen, då kan det vara svårt att gå
dit.”
Tandvården upplevs som välfungerande. I övrigt ses väntetiderna inom vården och tillgängligheten för att boka tid som
problem. Flera unga menar att det under skoltid kan vara svårt
att svara om de blir uppringda. Några föreslår chat eller mejl
för att komma i kontakt med sin läkare i stället för telefontider.
”Jag tycker att det är ganska svårt om jag ska bli uppringd av en
läkare och jag sitter i skolan. Ibland kan jag inte svara på samtalet och då kommer jag inte i kontakt med den läkaren utan får
ringa igen och försöka bli uppringd. Det vore bra om man kunde
få tag i dem.”
Flera menar även att det kan vara svårt att bli tagen på allvar
av läkare eller annan vårdpersonal just för att de är unga. Är
föräldrarna med brukar det vara skillnad, vilket de menar inte
ska behövas.
”Jag tycker att det är svårt att få remisser från vårdcentralen till
sjukhuset. Jag har inte blivit tagen på allvar.”
”Jag har svårt att bli trodd på och känner att jag behöver ha med
mig en förälder för att prata med någon.”
Katedralskolan, Skara
Den erfarenhet de unga har av ungdomsmottagningen är
positiv när det gäller bemötande. Dock upplevs telefon- och
öppettiderna vara ett problem, dels för att ungdomarna inte vill
prata om känsliga och privata ämnen i skolan då telefontiden
är mellan 8 och 9, men även att det kan kännas jobbigt att sitta
i ett väntrum på ungdomsmottagningen, vilket man behöver
göra vid drop-in. Ett par elever beskriver även att det är dumt
att ungdomsmottagningens öppettider minskar under sommarmånaderna, då man egentligen vill ha större tillgänglighet.
”Ungdomsmottagningen borde vara lättare att få tag på, de har
så dåliga telefontider.”
”Man känner sig väldigt obekväm om man ska sitta i väntrummet och vänta på tid.”
En del elever har en upplevelse av att inte bli seriöst mottagna
inom sjukvården. Några beskriver att det känns kränkande att
inte bli tagen på allvar om man kommer själv men att man blir
det om vårdnadshavare är med. Ytterligare reflektioner handlar
om upplevelsen av att bli runtslussad mellan instanser inom
vården innan man hamnar rätt. Majoriteten lyfter även de långa köerna och personalbristen inom sjukvården. Flera undrar
hur man från politikens sida tänker agera för att öka attraktionskraften till vårdyrken.
Flera ungdomar beskriver en hög grad av stress, ofta kopplad
till skolarbetet. Upplevelsen är att man måste vara riktigt dålig
för att kunna få hjälp och stöd för sitt psykiska välbefinnande.
Lindholmens Tekniska Gymnasium,
Göteborg
Många upplever att det är långa köer på akuten. Även om de
förstår att det handlar om prioriteringar, där de mest sjuka får
gå först, tycker de sig se större problem i organisationen av
sjukvården. Exempel på förslag för att göra detta bättre är att
utveckla bedömningen av patienter som kommer in.
”Det känns som att det borde finnas ett övre tak. När du suttit så
här länge bör du få prata med en läkare. Som exempel, jag sitter
med väldigt stort magont och får höra att jag har gaser i magen,
men sen så visar det sig att min blindtarm brustit. Det kan få
ödesdigra konsekvenser. Från första bedömningen måste det bli
ett övre tak.”
24
Hälsa och vård
Andra förslag är att anställa fler i personalen, minska personalens pappersarbete samt utveckla tekniska lösningar för att göra
systemet snabbare.
En av ungdomarna upplever att hen får väldigt kort tid med
läkaren när hen besöker vårdcentralen. Även om hen bokat
en kvart är läkaren bara där under ett par minuter. Flera ungdomar upplever också att läkaren inte lyssnar ordentligt.
Önskemål finns också om fler drop-in-tider under veckorna
samt längre telefontider då de tider som finns snabbt blir uppbokade.
Marks gymnasieskola, Mark
Många beskriver den psykiska ohälsan som ett växande problem bland unga och att ungdomar som mår dåligt ofta inte
söker den vård de skulle behöva. Vissa upplever också att de
inte blir tagna på allvar när de väl sökt sig till vården, eller att
vården är svårtillgänglig med långa väntetider för att få hjälp
och någon att prata med.
”Det här med väntetider, man sträcker sig efter en hand som
man ser, men man når den inte så då slutar man och kanske
tänker att det blir bättre. Och sen ser man kanske inte någon
annan utväg än självmord. Eller självskadebeteende. Droger.”
Ett flertal anser att det behöver bli mer information i skolan om
vården, framförallt vilken hjälp som finns att få om man lider
av psykisk ohälsa. Många vet inte att det finns hjälp att få kring
detta på ungdomsmottagningen, andra menar att man kanske
inte alltid söker sig dit då det är lite skambelagt att söka den
typen av hjälp.
”Vården behöver också komma in i skolan mer, där alla unga är.
Prata och visa att det finns en plats att gå till. Många kanske inte
vet det, eller har kompisar att prata med.”
Många upplever att väntetiderna är långa och inte alltid blir
uppringda när de stått i telefonkö för att få boka en tid. Långa
väntetider i vården kopplas till att det saknas personal och resurser. Det finns en förståelse för att väntetiderna är långa, men
att det inte fungerar tillfredställande så som det är nu.
”Jag tror att vården här inte är jättebra, jag tror de behöver mer
människor, de är för få. För någon månad sen ringde vi och de
ringde inte upp när de sa de skulle, de hade inte tid. Det är ju
jättemånga timmar, tänk vad många som de nekar varje dag för
att de inte har tid. Vissa kanske inte fattar att det är mer akut än
de tror. Vi måste börja få in fler människor här i Mark.”
Mimers Hus, Kungälv
Flera har varit med om långa väntetider på vårdcentralen och
akuten. När det gäller vårdcentralen tycker de att öppettiderna
och telefontiderna är alldeles för korta och när de väl vill boka
tid så är det svårt att komma fram. Fler drop-in-tider och telefontider på eftermiddagarna önskas.
Flera anser sig ha fått dåligt bemötande och bristfällig information vid kontakt med läkare. Likaså blir de inte alltid tagna
på allvar om de inte har med sig sina föräldrar. Någon har varit
med om att få väldigt olika information vid olika besök på
vårdcentralen.
”För ett tag sen hade jag körtelfeber och var inne på vårdcentralen ett antal gånger. Då fick jag olika svar på om när jag skulle
bli frisk och när jag kunde träna. Det var allt från 2 veckor till 6
månader. Sen fick jag prata med en specialistläkare i Halmstad
och han sa 3 månader. Två av gångerna googlade de upp om
sjukdomen och det kändes inte så pålitligt.”
Alla är överens om att arbetsvillkoren måste bli bättre för sjuksköterskor, med fokus på högre löner och bättre arbetstider.
Många kopplar de usla villkoren med de brister de upplever
i sina kontakter med vården och menar att sjuksköterskeyrket måste bli mer attraktivt för att lösa många av problemen i
vården.
”Jag tycker allmänt att man ska göra sjuksköterska till ett mer
attraktivt yrke. Då blir det bättre bemötande. Det skulle nog lyfta
hela sjukvården. Då kan man ha fler som har telefontider och
som kan ta drop-in-personer”.
Flera tror att tabun kring psykisk ohälsa och att den allt för ofta
hamnar i skymundan för den fysiska ohälsan gör att man inom
vården inte tar den på allvar. De menar att det därför är många
som går runt och mår dåligt utan att veta varför de gör det.
Ungdomarna anser att det är viktigt att informera och prata om
psykisk ohälsa och även att det blir enklare att ringa och prata
om sina problem, exempelvis genom bättre telefontider. Mer
information om 1177 önskas då alla inte vet om denna tjänst.
25
Hälsa och vård
”Fysisk ohälsa syns, när man kan peta på skadan så tar man
det allvarligt. Men en depression påverkar ens vardag, skola och
arbete och familj och vänner men det tas inte på allvar. Inte i den
grad som jag skulle vilja se”.
Tandvården lyfts som positiv. Ungdomarna tycker att de får ett
bättre bemötande där och att de litar på tandläkaren i högre
grad än läkare på vårdcentralerna eftersom de har haft samma
tandläkare sedan de var barn. Att läkare på vårdcentraler ofta
byts ut är enligt ungdomarna inte alls bra. Några elever har
varit i kontakt med vård och hälsa utanför vårdcentralerna och
sjukhusen, exempelvis fått hjälp av homeopater och massörer.
Dessa elever vill gärna se att de vanliga läkarna samarbetar mer
med alternativa vårdinrättningar.
Nils Ericsonsgymnasiet, Trollhättan
Många av ungdomarna i gruppen läser vård- och omsorgsprogrammet och känner en oro och irritation över sina framtida
yrken, främst sjuksköterskeyrket. Detta gäller dels löner, men
också bättre och mer flexibla arbetstider. Ungdomarna vill inte
jobba för långa pass eller ha pass som slutar sent på kvällen och
sedan börjar tidigt morgonen därefter. Flera ifrågasätter varför
regionen inte satsar mer på sjuksköterskor.
”Varför stängs utbildningar ner när det behövs mer folk i vården?
I Trollhättan har undersköterskeutbildningen stängts ner för att
det inte finns några pengar. Inte gymnasiet, utan andra utbildningar. Även för dem som redan har börjat sin utbildning. Det
blir väldigt fel, när man säger att vi behöver mer sköterskor”.
Ett flertal av ungdomarna är inte alls nöjda med sina vårdcentraler. Främst riktas kritiken mot vårdcentralerna i Lilla Edet,
Grästorp och Ytterby. Ogästvänliga lokaler, dåligt bemötande
av personalen samt att ungdomarna känner sig utfrågade när
de kommer till sina vårdcentraler lyfts som problem. Vissa
upplever att de inte alls får den hjälp de söker eller att de måste
ta med sina föräldrar för att bli tagna på allvar.
”Man blir verkligen utfrågad. Tusen frågor, så man orkar inte gå
dit. En sak som kan ta två minuter tar en halvtimme för dem.”
”Jag tar alltid med pappa. Annars får man ingen hjälp”.
Vid ungdomsmottagningen känner sig framförallt tjejerna
utfrågade och får betala dyra priser för exempelvis p-piller
medan killarna kan gå dit och hämta ut gratis kondomer utan
att få några ytterligare frågor.
”Jag kan gå och hämta ut kondomer gratis som hjälper mig. Tjejer borde också kunna gå och plocka ut sina preventivmedel så
enkelt”.
Flera tycker att de får vänta lång tid när de uppsöker vård på
akuten. Några menar dock att det är bra att sjukhusen prioriterar olika när det gäller skador och sjukdomar.
”Det är bra att man har sorteringssystemet. När jag var liten och
skulle sy så fick jag vänta där men det är helt ok. Det dör jag ju
inte av. Då är det bättre att man får vänta”.
Tranemo gymnasieskola, Tranemo
Många ungdomar är överlag nöjda med den vård de får. Tandvården lyfts som särskilt bra. Ungdomsmottagningen upplevs
vara hyfsat lättillgänglig och de flesta har varit där på ett
studiebesök. Dock önskas bättre öppettider där, gärna utanför
skoltid.
”Det känns som att det fungerar bra (med tandvården) i Tranemo. Det går fort. De har lyckats med att få det effektivt. Personalen är trevlig också, de kan förklara länge och visa bilder, ge
bra tips. Det är väldigt bra. De är kompetenta.”
Problemet med psykisk ohälsa bland unga tas upp och många
vet inte var de ska vända sig för att prata med någon vuxen.
Förslag ges att det skulle kunna erbjudas årliga uppföljningssamtal för alla ungdomar, så att alla skulle få möjlighet att få
prata med någon utan att behöva boka tid.
”Jag tror att många känner sig obekväma med att gå till en kurator på skolan. De borde kanske säga att det finns någon att prata
med på ungdomsmottagningen också.”
”Det borde kanske finnas i skolan, att en elev måste gå till kurator minst en gång om året. För alla behöver prata, oavsett om
man mår bra eller dåligt. Vissa kanske bär på saker utan att det
kommer fram, tills det brister.”
Vården och bemötandet där upplevs generellt som bra, men
många anser sig få vänta länge både på vårdcentralen och
vid akutmottagningar. Det finns en förståelse för att de långa
väntetiderna ofta beror på underbemanning, men också på
att kommunikationer inom vården och ett system med många stafettläkare och tillfällig personal gör att kontinuiteten i
vården försvinner, vilket medför onödiga ledtider.
26
Hälsa och vård
Flera har även varit med om att vårdcentraler inte ringt upp
när de sagt att de ska göra det. Någon har även upplevt bristfällig kommunikation mellan larmcentral och ambulans, vilket
skapat en osäkerhet, då det är långt från trakten kring Tranemo
till ett fullt utrustat sjukhus.
”Vården är ju väldigt bra i Sverige, men fram tills man kommer
dit så tar det ibland lång tid. I somras bröt jag handen och fick
vara på sjukhuset hela dagen. Men när man väl får den så är det
otroligt bra.”
”Jag hörde om i Tyskland, många som kommer från Syrien
kanske är jättebra utbildade, så om vi kan få in dem snabbare i
svenska så skulle det kunna göra mycket.”
27
Valbara teman
Valbara teman
Alla ungdomar deltog några veckor innan Demokratitorget i en förberedande träff. Träffen
leddes av en pedagog från Pedagogiskt Centrum. Ungdomarna fick ge förslag på ämnesområden som de skulle vara intresserade av att diskutera med politikerna. Utifrån de ungas
intressen och önskemål har pedagogen skapat ett femte samtalstema. De temaområden som
har diskuterats är: Jämställdhet och jämlikhet, miljö och klimat, integration samt trygghet.
De tematiska ämnena kan ses som en antydan om vilka frågor som engagerar unga idag.
Då varje tema har varit individuellt anpassat för respektive skola är svårt att lyfta fram
gemensamma beröringspunkter mellan skolorna.
De la Gardiegymnasiet, Lidköping
– Jämställdhet och jämlikhet
”Tjejer ska ju vara duktiga, sitta stilla och vara tysta. Sen vi var
små. Sätter man en duktig flicka mellan bråkiga killar så tvingar
man på ett ansvar.”
Många beskriver orättvisan i att kvinnor ofta har lägre lön än
män när de utför samma arbete, samt att kvinnodominerade
yrken har lägre status och sämre lön. Flera upplever att det
finns ett behov av att kvotera in fler män eller kvinnor inom
yrken som inte är jämställda, till exempel inom vården eller till
chefspositioner. Det handlar då inte främst om att välja en man
eller kvinna med sämre kompetens före en annan, utan snarare
att välja exempelvis en kvinna före en man till en chefsposition
om de har samma kompetens. Några menar dock att man inte
bör välja någon beroende på kön, utan att den som är bäst lämpad för jobbet ska få det.
”Väldigt jämställt när det kommer till sånt. Oavsett vad så ska
man inte störa på lektioner. Spelar ingen roll vem som stör.”
”Ofta har en kvinna och en man samma meriter, men man
väljer mannen för det anses tryggare. Därför är kvotering bra.
Det kommer inte att handla om att ta en kvinna som har sämre
kompetens.”
Någon menar att det är viktigt att elever får tillgång till
personer i skolan som kan deras hemspråk för att de inte ska
pressas att prata svenska hela tiden. Flera pratar även om att
utnyttja möjligheterna som finns med att personer från andra
länder och med annat språk och kultur kommer hit.
”Kvinnor eller män ska inte få jobb bara för att de är killar eller
tjejer.”
När det gäller föräldraledigheten anser de flesta ungdomarna
att det ska vara upp till varje familj hur de vill fördela denna.
Dock är majoriteten överens om att det är bra att vara hemma
ungefär lika mycket, dels för barnens skull men också för att
det inte ska bli för stora skillnader i lön och i pensioner.”
”Jag tycker det är upp till föräldrarna själva. Alla har olika jobb.
Vissa kanske inte kan vara hemma hälften var. Det ska vara upp
till föräldrarna.”
Många upplever det jobbigt att leva upp till att vara en duktig flicka och menar att när killar gör något bra är de smarta,
när tjejer gör något bra är de duktiga och ambitiösa. De flesta
menar dock att det inte är någon skillnad på hur killar och
tjejer blir behandlade av lärarna.
Fridagymnasiet, Vänersborg
– Integration
Många är överens om att det viktigaste för att kunna integreras
i det svenska samhället är att lära sig språket, eftersom det är
först då det är möjligt att få ett jobb. Flera pratar även om problemet med segregering och hur detta kan lösas.
”Sverige har ju alltid varit uppbyggt på att vi har tagit in invandrare, vi borde jobba mer på modersmålsträning så de får lära
sig sitt språk väldigt bra, då har vi helt plötsligt folk som kan
kommunicera med hela världen.”
Flera tar upp problemet med att invandrare inte får en chans
att praktisera det yrke de är utbildade för och menar att Sverige
kan tjäna på att det kommer hit arbetskraft som det råder brist
på här, exempelvis läkare.
”Jag bor i Mellerud, där är alla samlade på ett ställe och går
sysslolösa på dagarna. Jag såg i höstas att det kom dit andra
arbetare och krattade i trädgården och de bara satt där och fick
inte en chans att göra något på dagarna. Det är ett stort problem
att man inte gör något åt situationen.”
28
Valbara teman
Många lyfter det som ett problem att invandrare inte integreras
i samhället, utan placeras på flyktingförläggningar och boenden tillsammans på ett ställe. De menar att det borde göras en
jämnare fördelning för att inte alla ska hamna på samma plats.
Detta även för att det ska bli lättare att lära sig det svenska
språket samt minska fördomarna gentemot varandra kulturer
emellan.
mannen har högre utbildning och gör bättre jobb ska han ha
bättre lön, men samma om det gäller kvinnan.”
En elev anser att det behöver sättas upp gränser för hur många flyktingar som ska tas emot. Hen menar att det inte finns
resurser för att ta hand om alla som kommer och se till att alla
mår bra. Några andra menar att alla oavsett har det bättre här
än det ställe de flytt ifrån.
”I vissa fall kan det ju vara så att pappan vill vara hemma men
att man inte fixar det ekonomiskt om han är det.”
”Även om de inte kan få bostad här direkt har de det ännu bättre
här än de hade det där de kom ifrån. Att bo i skogen och vara
hemlös i Sverige är bättre än att vara i ett land där det är krig.”
”Det kan vara väldigt mycket språklig skillnad och skillnad på
under vilka omständigheter de har flytt. Det är kanske svårare
att integrera folk från exempelvis Somalia än något från EUland, det kanske inte gynnar Sverige att ta hit massa somalier,
men de måste få hjälpen, en chans.”
Gullmarsgymnasiet, Lysekil
– Jämställdhet och jämlikhet
Jämlikhet mellan ungdomar och vuxna i kontakten med
vården lyfts som ett problem. Flera har vid besök på den offentliga vårdcentralen upplevt att de inte blivit tagna på allvar när
de själva sökt vård, men att det varit stor skillnad då de senare
tagit med sig sin förälder. Det framkommer att en vårdcentral
är bättre än den andra och några säger att de därför har bytt till
denna (privata).
”De lyssnade bara när föräldrarna var med, när det bara var jag
innan lyssnade de inte, det var jobbigt.”
Ungdomarna anser att det framförallt är viktigt att det är jämställt mellan kvinnor och män, att det ska vara lika lön och lika
rätt till allting oavsett kön. Någon menar att invandrare och
kvinnor har det svårare, att det är lättare att få kvinnor att göra
extrajobb, de ifrågasätter inte lika mycket och kräver inte hög
lön på samma sätt.
”Jag tycker att absolut, om två är lika utbildade man och kvinna
och mannen får mer, det tycker jag är helt konstigt. Men om
Många anser att båda föräldrarna ska kunna vara hemma lika
mycket när de får barn, att man ska dela på föräldraledigheten.
Några menar att det ofta blir så att mamman är hemma mer för
att hon tjänar mindre, men att detta inte är rättvist. Några tycker att killar ska uppmanas att vara pappalediga.
”Jag tycker man ska dela upp i hälften hälften, såklart måste
mamman vara med när den är jätteliten, efter det kan man ju
dela upp det så att pappan tar hälften, då blir det jämställt, även
i familjen, då får pappan vara hemma, win win för båda.”
Några lyfter att tjejer får sämre tider i exempelvis idrottshallar
när det gäller handboll och pingis och att det alltid har varit så.
Det finns heller inget hockeylag för tjejer.
Flera pratar också om att Lysekil är byggt för äldre personer
och att mer pengar borde läggas på ungdomar.
”De säger hela tiden att de vill ha unga personer som bosätter sig
här, men de fortsätter bara göra saker för gamla personer, gäller
många olika saker. Tillexempel kultur.”
Ingrid Segerstedts Gymnasium,
Göteborg – Integration
Främst lyfts frågor kring integration mellan personer födda i
och utanför Sverige, mellan samhällsklasser samt mellan rika
och fattiga. Förslag för att främja integration kretsar kring mer
blandade bostadsområden, ökad mångfald i grundskolor samt
kulturens roll i att skapa mötesplatser. En tydlighet i den offentliga politiska debatten om integration efterfrågas då några
ungdomar menar att debatten tar fel ingångar och undviker
frågan.
”Integration handlar om att möta andra människor från olika
samhällsklasser.”
Ungdomarna upplever Göteborgsregionen som väldigt segregerad och menar att mycket beror på en bostadsmarknad som
gör att människor med olika bakgrunder inte blandas, exempelvis de som är födda i Sverige och personer som är födda i
andra länder som flyttat hit. Dock anser vissa att det är svårt
29
Valbara teman
för regionen eller kommunen att bestämma var människor ska
bo. En lösning kan vara att satsa på fler bostadsområden med
olika bostadsformer, exempelvis villor blandat med lägenheter.
”Folk ska få välja själva var de ska bosätta sig, man kan inte
tvinga någon att köpa lägenhet på ett visst ställe. Man ska börja
med barn, det är svårt att ändra vuxna.”
”Man borde satsa mer på att göra områden som Angered och
Biskopsgården mer attraktiva för andra istället för att de ses som
problemområden. För då skulle folk vilja flytta dit. Exempelvis
finns det inga fritidsgårdar kvar i Lövgärdet, mer fritidsaktiviteter och förbättra skolorna för de är katastrofala där.”
Skolan ses som en viktig arena för att främja integration. Ungdomarna anser att integration mellan personer med olika
etniciteter är särskilt viktig i de lägre årskurserna för att skapa
en naturlig mångfald när de blir vuxna. På gymnasiet kan det
vara svårare att uppnå integration då unga väljer skola själva.
Ett annat förslag är att anordna fler temadagar eller projekt där
skolor från olika stadsdelar möts. Likaså att utveckla samlingspunkter, kulturaktiviteter och evenemang som lockar många
oavsett bakgrund.
”Det är bra att börja tidigt, integrera redan när man går i lågeller mellanstadiet. Om man träffar andra när man är liten så
vill man integreras när man blir stor, då blir det inte så påtvingat.”
”Temaveckor med en annan skola med blandade grupper. Idrott
är tävlingsinstinkt och det blir krock.”
Några elever anser att politikerna duckar för integrationsfrågor
då det blir för mycket fokus på rasism och ytterligheterna i de
politiska blocken.
”Man hör inte politiker pratar om det, det glöms bort.”
”Det har blivit en bister syn på det och debatten har stannat upp
på grund av åsikter från exempelvis Sverigedemokraterna och
att slå ner deras åsikt istället för att prata om det, man undviker
ämnet. Man kommer överens genom att säga nej till SD, istället
för att komma överens inom partier.”
Katedralskolan, Skara
– Jämställdhet och jämlikhet
En grupp ungdomar som läser introduktionsprogrammet är
relativt nyanlända och pratar inte lika bra svenska som övriga
grupper. Med tanke på deras bakgrund har de delvis en annan
ingång till temat. Flertalet av de andra ungdomarna läser en
estetisk linje med musikinriktning.
Flera elever lyfter jämställdheten i musikbranschen och upplever att kvinnor där har betydligt sämre möjligheter än män.
Branschen upplevs som mansdominerad och att det är svårt för
kvinnor att blir respekterade och behandlade på ett likvärdigt
sätt. Festivaler och konsertarrangemang upplevs dåliga på att
släppa fram kvinnor och kvinnor i band blir benämnda som
”tjejband” medan män bara spelar i ”band”. Många upplever
också att den manliga kören på skolan har bättre förutsättningar än kvinnokörer, bland annat med egen replokal.
”Det är inte en genre att vara ett ”Tjejband”.
”Jag tycker det känns som att man blir lägre värderad. Att de
under soundcheck tror att jag inte kan något.”
Jämställdheten på skolan upplevs i övrigt vara bra, men flera
tror att många av de kvinnliga lärarna har sämre betalt än de
manliga och att detta är ett exempel på hur samhället ser ut i
stort. Detta upplevs som svårt att förändra, men att det sakta
blir bättre. En elevgrupp där eleverna nyligen kommit till
Sverige upplever samhället som mer jämställt än övriga, men
ser också skillnader i just löner. När det gäller föräldraledighet
anser fler i denna elevgrupp att det är viktigt att mamman är
hemma längre än pappan, jämfört med övriga grupper som generellt tycker att man skulle dela upp ledigheten mer jämställt.
Dock är den övergripande åsikten att det ska vara familjerna
som får bestämma detta själva och att det inte regleras så hårt.
”I Sverige finns jobb som en man får mer betalt för än en kvinna
får, orättvist tycker jag!”
”Jag har kompisar som ändrat sitt namn för att lättare få jobb.
Så ska det inte vara. Det viktigaste är vad man kan. Och att man
jobbar.”
30
Valbara teman
Lindholmens Tekniska Gymnasium,
Göteborg – Miljö och klimat
Bland de unga råder en uppfattning om att det är svårt för en
enskild person att påverka miljön i positivare riktning och att
det bör styras med mer politiska beslut. Flertalet är intresserade av att samhället ska bli mer hållbart, men uttrycker också
en oro kring att det kanske är försent att utveckla det. Det
upplevs oftast vara en ansträngning och en kostnadsfråga att
leva miljösmart, att många är för lata och det är dyrt att leva
hållbart.
”Inte vara egoistiska med hur vi använder våra resurser, det är
fakta att global uppvärmning existerar och vi ska förebygga det
så gott det går även fast det kanske är lite för sent just nu.”
”Man har inte råd att ändra sig exempelvis som student.”
Några föreslår att regionen borde investera mycket i att utveckla teknologin, främst miljövänligare bilar och flyg samt alternativa bränslen. Detta främst då människor inte upplevs benägna
att ändra sitt beteende. Att sänka priserna på kollektivtrafiken
är också viktigt för att motivera människor till att inte köra så
mycket bil.
”Sänka priset, när trängselskatten kom så höjde de priset på
Västtrafik och då tänker många att det är billigare att ta bilen.”
”I Kina har de haft en park med utegym där de genererade el
genom rörelse och det vore roligt och det är en hållbar lösning. I
Oslo har man fördelar om man har elbil, exempelvis slipper man
betala tullar och får köra i bussfil så många väljer det. Så ska det
vara här, att det gynnar en att ha elbil.”
Några menar att regionen skulle behöva arbeta med att minska
människors köttkonsumtion. Andra menar att politiken inte
ska lägga sig i om människor vill äta kött.
De unga upplever Sverige som en av de mest miljömedvetna
länderna och menar att det är andra länder och företag som
måste ändra sig mer. Några betonar dock att Sverige behöver
ta sitt ansvar i sin import då många produkter kommer från
länder som bidrar mycket till ökat koldioxidutsläpp.
”Det är inte vi som ska ändra på oss, vi har satsat massa pengar,
det är andra länder som borde ändra på sig.”
”Sverige är en bra förebild för vi har ganska bra miljö jämfört
med Kina men vi ska ta mer hänsyn till dem för allt tillverkas
där, vi får våra produkter men de får skiten.”
Marks Gymnasieskola, Mark
– Jämställdhet och jämlikhet
För vissa av deltagarna ingår genusvetenskap i utbildningen.
När ungdomarna talar om jämlikhet fokuserar de främst på
löneskillnader mellan män och kvinnor, som de anser att politiken bör arbeta mer aktivt för att utjämna, samt begränsningar
av tjejers sexuella frihet.
Några upplever att det är vanligare och mer lättillgängligt för
tjejer att besöka ungdomsmottagningarna.
Flera tjejer är upprörda över den sexism som råder i deras
vardag, bland annat genom kommentarer om tjejers klädval
och beteende i syfte att begränsa och skambelägga dem. De
lyfter sitt eget och jämnårigas ansvar i att förändra detta. För
att få verktyg att förändra önskar de obligatorisk utbildning i
genus och jämställdhet i skolan, vilket bör börja i tidiga åldrar
och fortsätta i alla program. De som läser samhällsprogrammet
menar att de har fått en del, men inte tillräcklig utbildning i
det. De anser att det just nu är yrkesprogrammen, i synnerhet
el, bygg och industri, som behöver utbildning i genus och jämställdhet då deras kvinnosyn är oacceptabel.
Exempel på hur de själva har varit delaktiga i jämlikhetsarbete
är Feministfikan som anordnas på skolan. Någon tycker att
politiker borde prata mer om sexism och feminism. En annan
menar att när politiker pratar om jämställdhet ska de även inkludera ”smutsjobben” såsom avlopps- och byggarbeten. Det
upplevs att jämlikhet med fler kvinnor i arbetslivet mestadels
eftersträvas i kontorsarbeten och chefspositioner, men fler
kvinnor borde även rekryteras/kvoteras in i andra sammanhang.
”Alla ska liksom säga ”du kan inte ha så kort kjol du kommer bli
våldtagen”. Om jag har en kort klänning så är det för jag vill ha
det och du behöver inte kommentera det. Klart man vill att de
ska kolla men man vill inte bli våldtagen och det har gått långt
när tjejer säger det ”oj ska du ha på dig det där?” för indirekt
säger man att man kommer bli våldtagen. Men du är ju också
tjej och vi ska vara på samma plan!
31
Valbara teman
Gällande kollektivtrafiken lyfter några att bussar ibland är
otillgängliga för personer med fysiska funktionsnedsättningar,
exempelvis de som sitter i rullstol, samt för personer med barnvagnar.
En annan vanlig diskriminering som ungdomarna uppfattar
i deras direkta omgivning är rasism. Många menar att unga
i kommunen inte växer upp med mångfald i skolklasserna,
vilket resulterar i främlingsfientlighet när man blir äldre. Eleverna på barn och fritidsprogrammet pratar mycket om värdegrundsarbete och likabehandling.
”Mark är ganska rasistiskt samhälle. Mest är det under mattan,
det är så på landsbygden det är inte ovanligt när det är nya saker
olika religioner och nytt folk.”
”Det är när man blir stor att man fattar att det är olika religioner, men när man var barn så såg man inte det. I vissa klasser så
skulle det vara svenska för svenska och de andra skulle vara för
sig själv. Jag har alltid varit svensken bland blattarna för jag ser
inte skillnad.”
Mimers Hus, Kungälv
– Jämställdhet och jämlikhet
Många lyfter frågan om jämställdhet på arbetsmarknaden med
fokus på att lika lön för lika arbete är en självklarhet. Flera
menar att det kanske inte är så konstigt att det finns yrken som
har en större andel kvinnor än män och tvärtom, eftersom
killar och tjejer kan ha olika intressen.
”Betalningen kan ju bero på att det är olika yrken. Det jobbar
väl mer tjejer på Lindex för att de säljer mer tjejgrejer, tjejer har
ju kanske det intresset.”
”Det är viktigt om man tar det med lönen, att det är lika lön för
lika arbete. Om det är en tjej eller kille ska inte spela roll om man
jobbar lika hårt.”
När det gäller föräldraledigheten anser de flesta att det ska
finnas en valfrihet för individen och familjerna. Ungdomarna
menar generellt att det inte är så konstigt och heller inte problematiskt att kvinnan är hemma mer med barnen. Eftersom
kvinnor generellt tjänar mindre än män anses det vara ett
dåligt beslut ur ekonomisk synvinkel att mannen tar ut mycket
av föräldraledigheten.
”Man ska få välja (i varje familj) tycker jag, mellan mannen och
kvinnan. Men jag tror att kvinnan kommer att vara hemma mer
för att hon tjänar mindre.”
”Som arbetsgivare får man ju anställa mannen för att man
tjänar mest.”
De flesta upplever att skolan är jämställd, men kan ändå se
skillnader i vad tjejer och killar läser för ämnen och om de
vidareutbildar sig. Även detta förklaras med att killar och tjejer
har olika intressen.
Nils Ericsonsgymnasiet, Trollhättan
– Trygghet
Många beskriver bristen på bra belysning som ett problem när
det gäller trygghet ute på stan under kvällar och nätter. Mörka
partier på exempelvis gångvägar lite utanför tättbebyggt område upplevs otrygga att röra sig vid. Vissa ställen undviks helt
på grund av detta. Bättre belysning och fler nattvandrare skulle
öka tryggheten på stan, liksom att kunna ringa ett nummer
för att få prata med någon samtidigt som man går hem. Detta
skulle upplevas tryggare än att prata med en kompis i telefon
då resurser skulle kunna sättas in snabbare om något skulle
hända. Flera menar att även kollektivtrafiken spelar roll för att
öka tryggheten. Om det skulle gå fler bussar under kvällstid
hade det varit enklare att kunna åka hem tryggt och säkert,
istället för att behöva gå eller cykla i dåligt belysta områden.
De flesta tjejer upplever en stor otrygghet i att röra sig ute
på stan under kvällstid, medan de flesta killar inte gör detta.
Killarna är dock väl medvetna om tjejernas otrygghet och tyckter likt tjejerna att bättre belysning och fler nattvandrare eller
poliser skulle göra mycket för att minska denna.
”Om jag går genom Skoftebyn är jag trygg, Kronogården är en
värre, det händer mer där. Staten har ju tryckt in alla som kommer hit i samma lägenhet. De har svårt att skaffa jobb, det blir
fattigdom och det kan leda till andra grejer.”
”Jag tror att många hade känt sig tryggare om det fanns mer
lampor.”
När det gäller trygghet på arbetsmarknaden är oron inte så stor
bland de som läste hantverksprogram eller vård och omsorg.
Dessa ungdomar ser att det är realistiskt att få ett arbete.
32
Valbara teman
Bland de deltagare som läser teknik är självsäkerheten när det
gäller att få jobb inte lika stor. De ser det ofta som självklart att
vidareutbilda sig på högskola eller universitet.
”Det enda jag känner är att, hur länge behöver jag gå som timanställd innan jag får tryggare anställning? Det har ju med
bostad att göra och allt. Om jag går på timmar kanske jag inte
kan flytta hemifrån. Men jobb i sig går ju att få.”
Tranemo gymnasieskola, Tranemo
- Miljö och klimat
Många upplever temat som svårt att prata om och uttrycker en
viss oro inför framtiden då de inte vet hur klimatutmaningarna
bör tacklas. Flera menar att det är svårt för en enskild person
att göra något, att det krävs större handlingar av många människor samt av företag och regioner.
En god kollektivtrafik är viktig för att unga ska känna att de har
miljömedvetna val. Eftersom bussar mestadels upplevs som att
de inte matchar de ungas liv och behov i Tranemo med omnejd
menar de flesta att bilen blir ett självklart val när de har tagit
körkort. För att utveckla en mer miljövänlig biltrafik önskas
större satsningar på elbilar, exempelvis att regionen eller kommunen sätter ut fler laddningsstationer för att göra det mer
tillgängligt att ladda en elbil samt att de signalerar att de stödjer
mer användning av elbilar.
Många ungdomar är positiva till kärnkraft då de menar att
det är en effektiv energikälla. Samtidigt tycker de att regionen
borde investera mer i utvecklande av grön el i form av vind-,
våg- eller vattenkraft för att minska vårt beroende av kärnkraft. Många upplever att deras generation växer upp med ett
ständigt klimathot och därmed en miljömedvetenhet. Skolan
fokuserar mycket på hållbar utveckling, men samtidigt menar
några att de även kan lära sig av den äldre generations sparsamma konsumtion.
Det finns en vilja att vara mer miljövänlig i sin konsumtion,
men flera menar att det kan krävas subventioner då andra
alternativ oftast är billigare. Att reglera reklam kan vara ett
sätt att minska konsumtion då människor anses vara väldigt
lättpåverkade av reklam och det finns en norm om att vilja ha
den nyaste tekniska prylen.
”Den största utmaningen är att få med alla på att man måste
göra något åt det. Man vet ju om att man ska göra något men vi
måste vara fler.
”De riktiga klimatproblemen löses väl mer internationell än lokalt. Det är bra att ta cykeln istället för bilen men spelar det någon
roll egentligen? Jag är inte säker på att sådana små handlingar
hjälper när det är företag och länder som eldar kol. Vi påverkas
av det globala så det spelar inte så stor roll om man duschar mer
eller mindre.”
”Lägger man ut fler stolpar att ladda elbilar så kan man främja.
Kommunen borde ta ett initiativ till det för ingen köper en bil om
det inte finns. Staten eller kommunen måste gå först. Man köper
inte en bil om man inte kan ladda den.”
33
Bilaga 1
Bilaga 1
Tankar och åsikter från post it-lappar
När samtalen vid Demokratitorgen var genomförda gavs alla deltagande ungdomar möjligheten att
skriva ner förslag eller åsikter på en post it-lapp. Det skulle vara sådant som de inte fått chans att säga
eller något som de ville betona som särskilt viktigt. Nedan finns det som skrevs ner på post it-lappar
under vårens Demokratitorg.
De la Gardiegymnasiet, Lidköping
Fridagymnasiet, Vänersborg
◆◆
◆◆
◆◆
◆◆
◆◆ Buss 700 Ed. ALLTID knökfull. Hälften går av vid Brålanda (Rasta). Går tyvärr inte till Brålanda Centrum, skulle
underlätta om bussen åker in till Brålanda.
◆◆ Mer nattbussar på helger: Trollhättan-Vänersborg,
Vänersborg-Blåsut, Vänersborg-Vargön.
◆◆ Billigare ungdoms/studentcaféer, det går inte att få
sommarjobb.
◆◆ Mer jobb till sommaren.
◆◆ Förändring.
◆◆ Kul att få tycka till och kanske förändra något! :)
◆◆ Skolmaten på kommunala skolor är väldigt dålig, måste
bli en förbättring!
◆◆ Vissa politiker ville kanske inte lyssna på riktigt, utan ville
höra det som passade dem.
◆◆
◆◆
◆◆
◆◆
◆◆
◆◆
◆◆
Kinnekullebanan borde elektrifieras.
Betygsystemet suger.
Är toppbetyg relevanta för alla yrken?
Jag tycker att man ska ta bort 18-årsgräns på vissa
sommarjobb.
De verkade ovilliga att svara på vissa frågor.
Ni var bra!
Varför satsas/uppmärksammas inte mindre sporter i
Lidköping, som verkligen är i behov? /Lidköpings
Kanotförening
Jag går över E20 varje dag och anser att det inte är en
säker miljö. /Malin Backlund
Undrar om ni vill sätta in en direktbuss från Vara via
Jung till Lidköping och andra hållet.
Vissa bussar som går mellan olika stationer, som tex 106,
går med jämna mellanrum, medan bussar som tex 105 går
med cirka en timme till en och en halv timmes mellanrum. Går det att fixa på något sätt?
Det var politiker från andra kommuner än Lidköping.
Vad kan de göra för oss i Lidköping? Det borde ha varit
mer specifika frågor till oss elever.
Gullmarsgymnasiet, Lysekil
◆◆ På kulturdelen tyckte jag att de viftade bort våra argument
om musikskolan.
◆◆ Bussarna är ofta sena!
◆◆ Belysning vid busshållplatser. Trevligare personal på
sjukhus. Läkare ska inte ha så bråttom med patienter.
◆◆ Varför får inte ungdomar som föddes samma år lika lön.
De tar t.ex de som fyller innan sommaren och efter.
◆◆ Belysning vid busshållplatser.
◆◆ Känns inte som dom på kulturstationen lyssnade på oss,
gick in i ”försvarsposition”.
◆◆ Mer olika typer av föreningar. Vi har inte så många att
välja på; bara handboll, fotboll. Teater, skrivkurser t.ex?
34
Bilaga 1
Ingrid Segerstedts Gymnasium,
Göteborg
◆◆ Jag skulle hemskt gärna ha fått diskutera integration med
en sverigedemokrat. Det hade även varit intressant att ha
ett liknande evenemang med ledamöter från partier och
diskutera partipolitik.
◆◆ Jämställdhet.
◆◆ Jobba för att öka trygghet och busstrafik.
◆◆ Det är ojämnt mellan kommunerna, rörande kollektivtrafik, vård, jobb etc speciellt för ungdomar.
◆◆ Studentpriser, enhetstaxa.
◆◆ Tyckte det var kul! Jobba för fler jobb och mer kultur (t.ex
bild i skolan), snälla.
◆◆ Skitbra sak att anordna men känns verkligen som man har
dålig koll på hur regional politik fungerar.
◆◆ Vi behöver sätta in mer hjälp i form av samtalskontakter/
psykologer!!
kanske kontakter.
◆◆ Bättre busstider på helgerna, tex från Skara till Götene går
det ingen buss på lördagar och söndagar, hade varit bra
om det fanns åtminstone en buss på dagen.
◆◆ Mycket uppskattat och lärorikt! Mer sådana aktiviteter,
man lär sig mycket och får en chans att yttra sig och bli
hörd.
◆◆ Jag känner en kvinna som inte fick bo kvar i Sverige.
Hennes son blev sjuk, så hon fick betala mycket för att
hennes son ska bli frisk. Men varför betalar hon mycket?
Hon är arbetslös, så tänk över saken.
◆◆ Att jobba mer på jämställdhet och jämlikhet. Är jätteviktigt att vi jobbar på eftersom Sverige är ett land som behöver fler människor och som kräver mer respekt mellan
människor. Annars kommer vi säkert ha problem med
detta i framtiden.
◆◆ Att jobba er på jämställdhet och jämlikhet är mycket viktigt. Det är bra att Sverige ser mycket bra ut med invandrare också. Bio är dyrt.
◆◆ I Skara bör det byggas mer som idrottshall, badminton.
Katedralskolan, Skara
◆◆ Demokratitorget var ett jättebra initiativ. De flesta politikerna lyssnade verkligen och verkar vilja jobba för det vi
tagit upp. Politikerna vid kollektivtrafik var dock otroligt
dåliga lyssnare och gjorde bara barn av oss.
◆◆ Nonchalanta politiker; ”Lilla gumman”, ”tjejer..”. Sluta
”köna” på ett nedlåtande sätt.
◆◆ Demokratitorg: Var inte så dryga. Kolla inte på kön. (lilla
gumman, tjejer…)
◆◆ Mer att göra i de små städerna, exempelvis bowling,
bad osv.
◆◆ Gulliga politiker.
◆◆ Jämställdhet är viktigt!
◆◆ Viktigt med jämställdhetsfrågor.
◆◆ Var kommer man dra resurser ifrån?
◆◆ Mer att göra för ungdomar på landsbygden.
◆◆ Det har varit okej, men synd att inte Vänsterpartiet
medverkade.
◆◆ Billigare bussar.
◆◆ Lysande
◆◆ Framtid, jobb och utbildning: Att det ska vara nästan lika
lätt att skaffa jobb om man inte har några meriter eller
Lindholmens Tekniska Gymnasium,
Göteborg
◆◆ Fritid: Fler fotbollsplaner och utegym.
◆◆ Brist på tider på vårdcentralen. Förseningar av bussar och
spårvagnar.
◆◆ Basketplan vid Lindholmen Science Park.
◆◆ Satsa mer på att lära oss om försvarsmakten.
35
Bilaga 1
Marks Gymnasieskola, Mark
◆◆
◆◆
◆◆
◆◆
◆◆
◆◆
◆◆
◆◆
◆◆
◆◆
Fler och billigare bostäder. Fler sommarjobb.
Busspriserna är för höga! Satsa inte på kultur.
Jämställdhet; idrottssammanhang, arbete, otrygghet.
Gratis skolkort till alla elever.
Mer bussar på landsbygden och billigare priser (speciellt
för unga).
Gratis skolkort till ungdomar under 20 år. Fler jobb till
ungdomar.
Prata mer om rasism i samhället nu (t.ex Gullberg), viktigt
att uppmärksamma vad som händer.
Prata om situationen angående Gullberg.
Fritidsgård i Skene! Fler jobb!
Fler alternativ med bussar eller så till de mindre ställena.
Mimers hus, Kungälv
◆◆ Praktik för högskoleförberedande klasser, mer bussar, förbättra öppettider på Ungdomsmottagningen.
◆◆ Jag tycker att sjukförsäkringen fungerar väldigt bra och
det går snabbt. Missnöjd med akuten- då det går långsamt.
Högre lön för sjuksköterskor!
◆◆ Dåligt biljettsystem med kortladdningen.
◆◆ Bussar till Kareby, Kode osv på helger och kvällar. Fritidskort på sommarlovet. Skolkortet ska gälla dygnet runt.
◆◆ Bättre studie-och yrkesvägledning. En framtidsvecka.
◆◆ Kungälvsrundan (buss). Bussar till Tvetgatan oftare under
dagen och helgerna. Fritidskort på sommarlovet. Skolkort
ska gälla dygnet runt.
◆◆ Ta mer hänsyn till äldre på sjukhusen, och skaffa något
liknande Borås Djurpark.
◆◆ På Mimers hus har kuratorn börjat med stressgrupper osv.
Det är grymt! Det har hjälpt mig massor, mer sådant!
◆◆ Fritidskort på sommaren.
◆◆ Det borde gå fler 355-bussar från Tjörn på morgonen.
◆◆ Jämställdhet: Tex namn, utrikesnamn, påverkar jobb och
vem chefen väljer att anställa.
◆◆ Fler bussar ut till ”Landet”, eller i alla fall sätta in någon
buss på helgerna till Ucklum.
◆◆ Vill trycka extra på att vi ungdomar ska få ett bättre be-
mötande inom sjukvården.
◆◆ Fler direktbussar till/från Tjörn och Mimers.
◆◆ Jämställdhet mellan utländska och andra som är födda
i Sverige finns bl.a. när man ska söka jobb osv. Religion,
utseende och klädsel spelar roll, vilket det inte borde.
◆◆ Frukt till oss under dagen så vi får energi.
◆◆ Bra med frukt!
◆◆ Betygshetsen bland unga är enorm. För svårt att uppnå
högre ål, ger rädsla inför framtiden.
◆◆ Vård och hälsa. På gymnasiet blir man trött om man går
till 16.30 och äter lunch vid 11.00, det hade varit bra om
man kunde få mellanmål, exempelvis frukt.
◆◆ Jätteglad att frågor som rör psykiatri och folks välmående.
Även jämställdhet är väldigt, väldigt viktigt.
Nils Ericsonsgymnasiet, Trollhättan
◆◆ Alla ska behandlas lika oavsett status, ålder, yrke, mm.
Därför bör både elever och politiker få samma fika. Nu
fick politikerna kaka, kaffe och te medan vi fick frukt!
◆◆ Varför är p-piller/preventivmedel så dyrt? Kostade 25 kr
förut, vilket var bra, nu kostar det runt 300 kr. Vi ungdomar och studenter får 1050 kr/mån, vi har inte råd då
allt annat ska köpas under månaden. Det kan leda till att
folk inte köper och antal aborter höjs.
◆◆ Flera jobb för unga, samt bostäder.
◆◆ Fler tillfällen för unga att praktisera eller jobba, samt mer
bostäder.
◆◆ Psykvården är ett skämt.
◆◆ Oktoberfest i Trollhättan.
◆◆ Bygga bilbana så man slipper sladda på gator.
36
Bilaga 1
Tranemo Gymnasieskola, Tranemo
◆◆ Vårdcentralen. Man får inte riktigt jättemycket hjälp, de
säger endast ”ta en Alvedon”. Känns som de endast hjälper
om man håller på och dö. Man får hjälp MEN inte alltid
den hjälp man känner att man kanske behöver!
◆◆ Fler bussar som går mot Kinna skulle vara ganska bra.
◆◆ Mer saker som händer på kvällarna på helgerna i kommunen.
◆◆ Fler bussförbindelser i Hulared.
◆◆ McDonald’s i Tranemo.
◆◆ Mer kultur inom skolan! Och bättre bussförbindelser för
små orter, t.ex Grimsås.
◆◆ Lokaltrafiken bör ses över, viktigt för ett fungerande samhälle.
◆◆ Bättre busstider ute på landet. Varje halvår, psykisk checkup på skolan.
37
Bilaga 2
Bilaga 2
Punktlista
Nedan följer en sammanställning av de konkreta förslag och önskemål
som ungdomarna framfört vid vårens demokratitorg.
Framtid, jobb och
utbildning
Fridagymnasiet, Vänersborg
Ingrid Segerstedts Gymnasium, Göteborg
◆◆ Erbjud fler kommunala sommarjobb.
◆◆ Korta ner sommarjobbsperioderna, så att fler kan dela
på jobben.
◆◆ Återinför prao där den tagits bort.
◆◆ Gör det mer attraktivt för företag att anställa ungdomar,
exempelvis genom lägre löner och avgifter.
◆◆ Skapa möjligheter för ungdomar att få träffa företag/
arbetsgivare.
◆◆ Locka tillbaka ungdomar som flyttat ifrån hemorterna.
◆◆ Skapa mer sommarjobb.
◆◆ Informera mer om var sommarjobben finns.
◆◆ En mer aktiv SYV som pratar om yrkesmöjligheter efter
gymnasiet.
◆◆ Utveckla ”sommarjobb-appen”, så att den blir enklare
och uppfyller sitt syfte.
Gullmarsgymnasiet, Lysekil
◆◆ Satsa mer på de unga och bofasta, exempelvis genom att
öppna de program på skolan som lades ner förra året
och öppna fler ungdomsgårdar.
◆◆ Satsa mer på att få folk att stanna, eller flytta tillbaka
efter högskolan.
◆◆ Öka antalet kommunala sommarjobb.
Mimers hus, Kungälv
◆◆ Många säger att de aldrig får möjlighet att träffa studieoch yrkesvägledaren på skolan. Att hen aldrig visar sig
eller har tid att träffa eleverna.
◆◆ Många frågar efter praktik och mer information för att
veta vad som finns att välja mellan.
Nils Ericsonsgymnasiet, Trollhättan
◆◆ Höj matersättningen på praktiken. Eleverna får idag 45
kr per dag, tidigare fick de kuponger så de kunde de äta
i matsalen på NÄL.
38
Bilaga 2
Fritid och kultur
De la Gardiegymnasiet, Lidköping
◆◆ Fler möjligheter för andra sporter än bandy ska kunna
använda arenan.
◆◆ Mer aktiviteter i parkerna.
◆◆ Ett ungdomscafé att hänga på.
◆◆ En teaterklubb.
Fridagymnasiet, Vänersborg
◆◆ Badplatsen vid kanotbryggan borde göras bättre, där är
det enligt utsago ”vidrigt”.
Gullmarsgymnasiet, Lysekil
◆◆ En elev skulle vilja ha ett internetcafé.
◆◆ Simklubb i Lysekil, nu måste eleverna åka till Uddevalla
för detta.
Ingrid Segerstedts Gymnasium, Göteborg
◆◆ Riktat kulturutbud till åldersgruppen 12-19.
◆◆ Ytor och lokaler för ungdomar att utöva och skapa kultur.
◆◆ Hitta nya vägar för att marknadsföra kulturevent.
Katedralskolan, Skara
◆◆ Inrätta ett ungdomscafé.
◆◆ Fler spontanidrottsplatser.
◆◆ Använd språkkunskaper som en kulturell brygga.
◆◆ Önskemål om bättre gehör hos politikerna i kommunen.
Marks gymnasieskola, Mark
◆◆ Fritidsgårdar dit alla vill och vågar gå.
◆◆ Mer kultur av ungdomar själva med möjlighet att visa
upp det man gjort.
Mimers hus, Kungälv
◆◆ Satsa pengar på idrottsanläggningar.
◆◆ Skapa mötesplatser för evenemang med inbjudna artister.
◆◆ Vore bra med nattvandrare så att ungdomar kan känna
sig säkrare när de går hem sen på kvällen.
Nils Ericsonsgymnasiet, Trollhättan
◆◆ Arrangera Oktoberfest i Trollhättan.
◆◆ Starta ett nattöppet café.
◆◆ Fritidsgårdar för de som är äldre.
◆◆ Konst som syns, bland annat gatukonst.
Tranemo Gymnasieskola, Tranemo
◆◆ Unga saknar aktiveter som inte inkluderar sport.
◆◆ Ungdomarna tycker att man prioriterar fel t ex staty i
Nittorp
◆◆ De ser ett moment 22 kring att få tillgång till flera aktiviteter, det finns bra aktiviteter som en t ex skatepart i
kommunen, men att ta sig dit är svårt då det inte finns
förbindelser.
Lindholmens Tekniska Gymnasium, Göteborg
◆◆ Ytor och lokaler för ungdomar att utöva och skapa kultur.
◆◆ Bredda synen på kultur och inkludera andra aktiviteter
än konst och musik.
◆◆ Föryngra utbudet på Göteborgs Operan.
39
Bilaga 2
Kollektivtrafik
De la Gardiegymnasiet, Lidköping
◆◆ Sänk priset på fritidskortet, eller höj studiebidraget.
◆◆ Sätt in fler in bussavgångar, speciellt på linje 106 på
morgnarna.
◆◆ Bygg busskurer längs E20 och ”fickor” för bussarna att
stanna vid.
Fridagymnasiet, Vänersborg
◆◆ Trevligare bemötande från busschaufförer.
◆◆ Lägre biljettpriser för ungdomar.
◆◆ Mindre storlek på bussarna på landsbygden.
◆◆ Fler avgångar till landsbygden och fler direktbussar
mellan Trollhättan och Vänersborg.
Gullmarsgymnasiet, Lysekil
◆◆ Fler bussar på helger och kvällar.
◆◆ Bussarna ska passa färjetiderna, annars får färjan vänta.
◆◆ Rusta upp rälsen till Göteborg så att tåg kan gå istället
för bussar.
◆◆ Sänka biljettpriserna.
Lindholmens Tekniska Gymnasium, Göteborg
◆◆ Mer ljus på hållplatserna, speciellt i Gårdstensliden.
◆◆ Mer information om vart man kan vända sig och klaga
på trafiken och chaufförerna.
◆◆ Mer jämlik kollektivtrafik – dyrt och dåligt om man inte
bor i centralorten.
◆◆ Sträck ut tiderna på skolkortet från 19.00 – 22.00.
◆◆ Utöka spårvagnstrafiken mer miljövänglit.
◆◆ Förbättra Västtrafikappen – sammankoppla den med
tavlorna i kurerna så de inte visar olika tider.
◆◆ Fler snabbussar.
Marks Gymnasieskola, Mark
◆◆ Unga i Mark känner sig orättvist behandlade av VGR,
jämfört med Göteborg, både när det gäller kostnad som
turtäthet.
◆◆ Priserna är höga och höjs utan att det blir förbättringar.
◆◆ Tider, för få och passar dåligt ihop med varandra.
◆◆ Elever tar/har körkort i stor utsträckning för att kunna
ta sig runt, man väljer då bort kollektivtrafiken.
Ingrid Segerstedts Gymnasium, Göteborg
◆◆ Utveckla appen, korrelera den bättre med de elektroniska tavlorna.
◆◆ Inför tåg/buss värdar.
◆◆ Skicka chaufförerna på charmkurser.
◆◆ Använd andra experter när ni köper in nya fordon.
◆◆ Gratis kollektivtrafik skulle lösa miljöproblem, minska
köerna, spara vägarna.
◆◆ Nytt stämpelsystem det nuvarande är idiotiskt.
◆◆ Nordstand livsfarlig – fler övergångställen.
◆◆ Tågspåret i Nödinge – markera säkerhetszonen för passagerarna bättre.
Mimers hus, Kungälv
◆◆ Tydligare instruktioner kring anropsstyrd trafik.
◆◆ Utrusta fler bussar med bilbälte och informera om användandet.
◆◆ bättre informationsspridning kring nya busslinjer genom centrala Kungälv.
Katedralskolan, Skara
◆◆ Mer valuta för pengarna gällande fritidskortet. Utöka
tiderna och möjligheterna att åka på fler tåg.
◆◆ Skapa bättre förbindelser mellan orter och byar utanför
städerna.
◆◆ Bättre bemötande i kollektivtrafiken samt bättre information och mer trygghet även på vardagar.
Tranemo Gymnasieskola, Tranemo
◆◆ Bussar till och från Hulared, Grimsås, Ambjörnarp och
Håcksvik går för sällan, önskemål finns om någon buss
mitt på dagen.
◆◆ Bussen till Länghem stannar långt utanför samhället så
att ungdomarna får gå 40 min.
◆◆ Önskemål finns om samarbete med gränsande län när
det gäller bussar, eftersom många bor i utkanten och
drar sig åt andra håll än Tranemo och Borås.
Nils Ericsonsgymnasium, Trollhättan
◆◆ Underlätta köp av sms-biljetter och bättre information
om hur passagerare kan köpa biljetter till stadsbussarna.
◆◆ Inför studentrabatter på fler Västtrafikkort.
◆◆ Bättre kommunikation mellan anslutningsbussar.
40
Bilaga 2
Hälsa och vård
De la Gardiegymnasiet, Lidköping
◆◆ Ungdomsmottagningens öppettider ligger till största del
under skoltid. Det behövs fler tider på eftermiddagar
och kvällar.
Fridagymnasiet, Vänersborg
◆◆ Mer öppenhet om vilka stressrelaterade och psykiska
problem en elev kan stöta på under skoltiden och var
kan de vända sig.
◆◆ Viktigt att ungdomsmottagningen inte framstår som
fördomsfulla
◆◆ Bättre upplysning från skolan om att eleverna har rätt
att gå till vilken UM som helst och inte bara till den på
den egna orten.
◆◆ Ge oss mer information om våra rättigheter så man vet
typ om man går till vårdcentralen. Vilka rättigheter har
jag här och vad kan jag ställa för krav.
◆◆ Intygen från UM tillskolan skall inte neutrala och bara
ange att eleven varit på UM inte varför.
◆◆ Vårdcentralerna måste bemöda sig med att inte prata
överhuvudet på eleverna utan på att lära sig lyssna och
lita på dem.
Gullmarsgymnasiet, Lysekil
◆◆ Fler och bättre öppettider hos skolsköterskan.
◆◆ Ungdomsmottagningen samordnas med skolsköterskans mottagning.
◆◆ Tandläkare skall komma till Lysekil och kontrollera
tandställningspatienter – detta för att spara eleverna en
dag frånvaro från skolan när dem åker till Uddevalla.
◆◆ Samma läkare vid besök hos vårdcentralen.
◆◆ Utländska läkare måste lära sig bättre svenska.
◆◆ Eleverna vill bli tagna på allvar hos vårdcentralerna.
Lindholmens Tekniska Gymnasium, Göteborg
◆◆ Utveckla prioriteringssystemet på akuten.
◆◆ Anställ mer personal på akuten/inom vården.
◆◆ Inför ett tak för hur länge man får sitta och vänta på
akuten.
◆◆ Öka patienternas tid med läkare på vårdcentralerna.
◆◆ Inför mer drop in-tider på vårdcentralerna.
◆◆ Förläng telefontiderna på vårdcentralerna.
Marks Gymnasieskola, Mark
◆◆ Mer information i skolan om hur man kan söka hjälp
◆◆ Tandläkaren i Kinna bör använda handskar vid undersökningar
Mimers hus, Kungälv
◆◆ Satsa på mer drop in-tider på vårdcentralerna och bättre
telefontider, gärna på eftermiddagarna.
◆◆ Förbättra sjuksköterskors löner och arbetstider.
◆◆ Informera och prata mer om psykisk ohälsa.
Nils Ericsonsgymnasiet, Trollhättan
◆◆ Satsa mer på under- och sjuksköterskeyrkena. Både på
utbildningarna och högre löner samt bättre arbetstider.
◆◆ Bli bättre på att bemöta ungdomar på vårdcentralerna,
framförallt när deras föräldrar inte är med.
◆◆ Se till att vårdcentralerna bemöter tjejer och killar mer
jämlikt, exempelvis när de behöver preventivmedel.
Tranemo Gymnasieskola, Tranemo
◆◆ Fler husläkare, så att man har en och samma läkare
vilket ökar helheten i vården.
◆◆ Färre stafettläkare.
Katedralskolan, Skara
◆◆ Ungdomsmottagningens öppettider ligger till största del
under skoltid. Man önskar att öppettider i större utsträckning skulle ligga på eftermiddagar och kvällar.
◆◆ Drop In på ungdomsmottagningen känns olustig för
flera unga, då man måste sitta i väntrummet för att få
tid. Detta känns obehagligt för flera, då man ofta är där
av högst privata anledningar.
41
Bilaga 2
Valbart
De la Gardiegymnasiet, Lidköping – Jämställdhet och jämlikhet
◆◆ Höj lönen i kvinnodominerade yrken.
◆◆ Försök höja statusen i kvinnodominerade yrken för att
på sikt få upp lönerna.
◆◆ Tydliggör statistik på hur arbetsmarknaden och VGR
ser ut, så att man kan jobba mot en mer jämställd region/arbetsmarknad.
Gullmarsgymnasiet, Lysekil – Jämställdhet och jämlikhet
◆◆ Många klagar på att de blir dåligt bemötta på den ena
vårdcentralen (den som inte är privat). Det krävs att
ungdomar har med sig en förälder för att bli tagna på
allvar.
Katedralskolan, Skara – Jämställdhet och jämlikhet
◆◆ Öka jämställdheten genom mer föreläsningar i skolan
och personal som är mer utbildad i denna fråga. Mer
genus på lärarutbildningar till exempel.
◆◆ Fixa kurser för invandrare i hur Sverige fungerar. Att
prata mer skulle hjälpa mycket.
Marks Gymnasieskolan, Mark – Jämställdhet och jämlikhet
◆◆ Mer utbildning i värdegrund och genus i tidiga åldrar
och i yrkesprogrammen på gymnasiet.
◆◆ Feministfika i fler skolor.
◆◆ Mer tillgängliga bussar för rullstol och barnvagnar. Ta
bort trappor till bussarna.
Nils Ericsonsgymnasiet, Trollhättan – Trygghet
◆◆ Bättre belysning generellt, men speciellt i Lambergsliden. Lamporna släcks kl 23.
◆◆ Ett nummer att ringa för att kunna prata med någon när
man går hem själv. Som ett trygghetsnummer.
◆◆ Fler nattvandrare.
◆◆ Mer undervisning och förberedelse i hur man söker/
köper en bostad för att minska otryggheten i att ta sig in
på arbetsmar
42